Transcript FÅGELBLADET
FÅGELBLADET Nr 1 2012 Mars Årgång 28 Nummer 113 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr www.nefk.nu Bankgiro 448-2956 INNEHÅLL Ledare.. ......................... ..3 Redaktionsruta.. ............ ..3 Exkursionsrapporter ...... ..4 Kallelse ......................... 10 Upprop .......................... 10 Påminnelse .................... 10 Sponsor ......................... 11 Puff ................................ 11 Bildbevis ....................... 11 En fågellokal ................. 12 Om en fågel ................... 13 Avhandling .................... 15 Favoriter i repris ............ 18 Ur obsboken .................. 20 ÖSOFaktuellt ................ 20 Aktuella observationer .. 21 Aktiviteter ..................... 24 __________________________________________________________________________________________ Foto: Ulf Edberg Sparvhökshona med slagen tamduva, Nybro 4 december 2011 NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO [email protected] STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla 103 361 95 LÅNGASJÖ [email protected] V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv. 34 382 38 NYBRO [email protected] Sekr. Mikael Johansson Villagatan 22 B 382 31 NYBRO [email protected] V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C 361 32 EMMABODA [email protected] Kassör Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO [email protected] Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla 101 361 95 LÅNGASJÖ [email protected] Ledamot Knut Åberg Persmåla 504 382 92 NYBRO [email protected] 070-53 50 864 0481-176 88 070-94 62 101 070-87 59 964 070-20 24 555 0481-159 23 076-80 78 960 0471-503 65 070-30 89 365 0481-159 95 073-05 82 395 REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen 14 382 45 NYBRO 0481-186 64 Ordinarie Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO 0481-161 76 070-96 52 250 [email protected] Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan 4 386 30 FÄRJESTADEN 0730-27 31 34 [email protected] Suppl. Alexander Giselsson Rolsberga 536 241 94 ESLÖV 0413-312 00 070-54 53 217 [email protected] VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Suppleant Dan Jonasson Suppleant Tomas Dulin Granitvägen 14 A 752 43 UPPSALA 073-69 12 210 [email protected] Turevägen 26 360 60 VISSEFJÄRDA 0471-205 70 [email protected] Stop 20 NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE 004769333119 [email protected] HEMSIDA PÅ INTERNET www.nefk.nu Webmaster Sverker Petersson Kulla 115 382 93 NYBRO [email protected] 0481-161 76 070-96 52 250 MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro 448 - 2956. Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. Dekaler med diametrarna 5, 8 och 13 cm med klubbsymbolen säljs för 3, 5 resp. 10 kr. Använd bankgironumret ovan och skriv vad betalningen avser. –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan 2 382 31 NYBRO 0481-159 23 076-80 78 960 [email protected] TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara 361 91 EMMABODA 0471-413 11 0471-24 90 75 [email protected] LEDARE FÅGLAR FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN I dag den 1 februari hörde jag första cykelpumparen. Under fågelbordsräkningen i helgen hade jag på matningen med solrosfrö och talg hela 18 talgoxe, 7 blåmes, 2 svartmes, 2 talltita, 1 entita, 1domherre, 1 grönfink, 4 nötväcka, 3 koltrast och på den andra matningen med havregryn och hundmat 6 gulsparv och 4 skata. Jag trodde och hoppades vi skulle slippa denna vinter, men nu har den slagit till med full kraft. På något sätt har fåglarna haft på känn att den ändå skulle komma. Trots denna varma höst/vinter som timat och varit snöfri här nere så har det varit ovanligt lite fågel som stannat kvar, men det har kommit in en del ovanliga arter från öst som gjort att jag fått 2 nya livskryss, inte illa. De 2 bruntrastar som hittats kan nog ha varit fler då dom slog följe med de tusentals björktrastarna som drog runt här i Sydsverige mellan jul och nyår. Jag fick dock inte se någon bruntrast, men väl bändelkorsnäbb och härfågel och det var ju inte så dåligt det heller. Talltitorna här hemma är mycket talföra när dom får syn på mej, man undrar vad dom har att säja. Men något är det fast det i mina öron bara låter som ääh ääh. En tjädertupp har en tid hållit till inne i Emmaboda, det rör sej nog om en som blivit bortkörd från sitt revir/spelplats. Fabbe har sett den jaga en traktor, en del morgnar satt den uppe på basketbollställningen på skolgården. Den övernattade på en altan i en julgran några nätter runt jul. Man kan ju tycka vad man vill om det hänsynslösa skogsbruk som pågår, allt kan man inte skylla på stormarna. Vi får väl hoppas att vintern inte blir allt för långvarig, det kommer ju om inte annat ljusare dagar. Karsamåla 1 februari 2012 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA ALLT MÖJLIGT VID FÅGELBORDET Sparvhöken på omslagsbilden lyckades ta en liten tamduva och plocka den. Väl stort byte kan tyckas, men är man hungrig så… Tyvärr såg jag när jag skrev ut bilden att hon har samma gråskala som gräset! Det är en tydlig kontrast färgmässigt (se pdf- versionen på www.nefk.nu runt v. 14). Då kan man förstå vilken betydelse färgseende har. Det är just detta kamouflage som rovfåglarna drar nytta av. Nybro 12 februari 2012 Ulf Edberg, redaktör –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, 382 31 NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! Redaktör är Ulf Edberg (se sid. 2 för adress och telefon). För tryckningen står Hans Lundgren Bökevara 361 91 EMMABODA 0471-413 11 0471-24 90 75 [email protected] EXKURSIONSRAPPORTER SMÅLANDSARTRALLYT 5-6 NOVEMBER 2011 - Totalversionen Kalmar OF segrare i Smålandsrallyt – Värmen gav rekordsiffror Under Allhelgonahelgen den 5-6 november, var det full fart i markerna i Småland. Då genomfördes det traditionella artrallyt, där lokalklubbarna tävlar om att se så många arter som möjligt inom sitt verksamhetsområde, från kl. 00.00 dag ett till kl. 24.00 dag två. Årets upplaga blev det trettonde året som tävlingen omfattar klubbar från hela landskapet. När nu alla arter räknats samman har vi en klar och värdig segrare… 21 klubbar och nästan 290 skådare Allhelgonarallyt i Småland har under senare år vuxit i omfattning, och är nu störst av sitt slag i Sverige. I år slogs alla tidigare rekord när landskapets samtliga 21 lokalklubbar var anmälda, och totalt deltog 288 skådare under helgen. Rallyt har blivit en uppskattad programpunkt under hösten och ett sätt att hålla samman gemenskapen mellan lokalföreningarna i ett stort landskap. Dessutom är det här ett effektivt sätt att rota fram intressanta fågelarter under en tidpunkt på året som tenderar att bli allt hetare ur raritetssynpunkt. Kalmar OF segrar på rekordresultat Den senaste tidens värme, med dimma och svaga vindar från söder, höll i sig över helgen. Det innebar mycket fågel i markerna med gott om såväl sträckande som rastande arter, som normalt lämnat Småland vid den här tidpunkten. Uppburrade skäggmesar och snösiskor hade ersatts av sjungande rödhakar. När nu listorna i Smålandsrallyt 2011 räknats samman vinner Kalmar på fantastiska 123 arter, vilket är en ny högstanotering för klubben och en tangering av Jönköpings rekordsiffra från 2008. Tvåa blir Jönköpings FK på 119 arter, som också hade flest skådare ute under helgen med 35 pers. På tredje plats hittar vi skådarna från Oskarshamnsbygden, som når 107 arter. Flera rara arter på listan Kalmar lyckas prestera en i det närmaste komplett novemberlista, som kryddat med några överraskningar lyfte klubben över alla tidigare nivåer. Söndagen bjöd på sträckväder och i en 30-flock med vitkindade upptäcktes en rödhalsad gås i Oskarshamn. Arten är sällan sedd i Småland och kunde senare prickas av även i Kalmar. Vid Revsudden sträckte 7 ex bredstjärtade labbar, 362 ex dvärgmås, 23 ex tretåig mås, 2 ex jorduggla och så pricken över i då två ägretthägrar drog mot söder. I Jönköping hittades en blek tornseglare på lördagen, som om den godkänns blir det första fyndet i Småland. Tävlingsledningen tycker att allt talar för den bleke. Utanför artlistan hamnade den mandarinand som hittades i Ljungby. Bändelkorsnäbb noterades av hela 16 klubbar, vilket visar att invasionen håller i sig i Småland. Totalt noteras hela 150 arter i landskapet under Allhelgonahelgen. Ronny Johansson Resultatlista 2011 Lokalklubb Antal arter 1 Kalmar OF 123 2 Jönköpings Fk 119 3 Oskarshamnsbygdens Fk 107 4 Växjö Fk 103 5 Ljungby Fk 102 6 Tjust OF 99 7 Fk Hultsfred 95 8 Höglandet (Aneby/Eksjö/Tranås) 93 8 Västbo Fk 92 10 Tingsryds Fk 85 Lokalklubb Antal arter 10 Nässjö OK 85 12 Markaryds Fk 84 13 Alvesta Fk 80 14 Värnamo OF 74 14 Skillingaryd/Vaggeryds OK 74 16 Uppvidinge Fk 73 16 Nybro-Emmaboda Fk 73 18 Vetlanda OK 70 19 Sävsjö/Ruskenprickarna 67 SMÅLANDSARTRALLYT 5-6 NOVEMBER 2011 - Lokalversionen Så här med lite distans kan man konstatera att jag hade lite för mycket på gång samtidigt. Fågelbladet 4-11 skulle färdigställas samtidigt som den här tävlingen pågick m.m. Då hade jag dålig koll på klubbens bankkonto och såg inte att vi hade fått en ny medlem, Anders Helseth. Vi slog därmed nytt rekord 2011 och slog vårt index 2003-2010 med 15,4 %. Det fattades trots allt 12 arter (vilka kan man ju fundera på) för att komma upp till 10:e platsen som Tingsryd tog med 85 arter. De hamnade med det mitt i resultatlistan (medianvärde). Medelvärdet var 90 arter. Han rapporterade bl.a. in överflygande tranor i Slättingebygd på lördagskvällen. Dessa ska naturligtvis räknas med och då når vi 73 arter och en delad 16:e plats med Uppvidinge Fk. Vi var 9 aktiva. Allt är korrigerat i den Excel-fil som finns på startsidan på www.nefk.nu sedan ett tag. Tack alla som var med och jobbade och ursäkta alla mina virrigheter. NEFk:s värsta bommar, d.v.s. arter som minst 11 klubbar hade, men som vi saknade, var följande 16: sädgås, bläsand, alfågel, orre, fasan, skäggdopping, gråhäger, duvhök, fjällvråk, tofsvipa, fiskmås, gråtrut, turkduva, strömstare, taltrast och vinterhämpling. Det sågs 17 unik-X, Kalmar var värst med 9 (ägretthäger, brushane, gluttsnäppa, bredstjärtad labb, tretåig mås, tordmule, sillgrissla, tobisgrissla och skäggmes) sen kom Jönköping med 4 (svarthakedopping, tornfalk, blek tornseglare och gransångare). Fyra klubbar hade ett unik-X vardera, Tjust (rapphöna), Aneby (rördrom), OBF (skärsnäppa) och NEFk (tallbit). NEFk:s resultat och antal aktiva alla år 1998 Vi deltog ej detta år 1999 31 arter 14 personer 2000 60 -"11 -"2001 Vi deltog ej detta år 2002 65 arter 12 personer 2003 66 -"12 -"2004 62 -"13 -"2005 72 -"15 -"2006 60 -"12 -"2007 61 -"11 -"2008 64 -"10 -"2009 65 -"13 -"2010 56 -"13 -"2011 73 -"9 -"- Förutom tallbit var våra raraste kryss ejder (som 4 klubbar hade), trana (5), järnsparv (8), nötkråka (8), sjöorre (9) och skrattmås (10). Mer statistik i Excel-filen på hemsidan. Ulf Edberg ÅSNEN 20 NOVEMBER 2011 4 deltagare var anmälda, men bara 3 hade orkat kravla sej ur sängen i ottan. Vi 3 entusiaster styrde kosan mot Urshult och Sirkön som ligger i hjärtat av den vackra sjön Åsnen med sina många öar. Första anhalt blev Kläcklingebron här låg 4 salskrakar i blankvattnet, vi hörde och såg 2 gärdsmygar, 1 kungsfågel och 4 stjärtmesar i skogen. Ut över västra delen av sundet kom så en ståtlig ung havsörn seglande och därmed kunde man känna att utflykten uppfyllt sitt gamla kriterium att man sett minst 1 örn. Medan vi stod på bron och spanade fick jag ett telesamtal från en klubbmedlem boende i trakten. Hon hade jobbat natten och ville veta var vi befann oss för att hänga med en stund. När vi kom till den norra Sirköbron anslöt hon och hennes kameraförsedde man. Här låg nu salskrakarna, men lyfte när vi kom så det blev ingen bild på dom tyvärr. Denna fågel är ju annars en mycket praktfull liten varelse, hannen var Linnés favoritfågel (porslinsfågeln kallade han den). Vi såg här f.ö. bara 1 skäggdopping. Sällskapet skingrades och vi fortsatte till Bjurkärr där vi på sedvanligt manér intog en fika. Här var tomt på fågel, men en bil stod här som snart körde vidare. Vid Tornebron låg en båt med 2 fiskare långt söderut på sjön. Här syntes inte en enda vitfågel denna dag, men 3 skäggdoppingar varav 1 i prakt (!), några enstaka storskrakar och ett par hägrar, men en massa gräsänder, en av dem var partiellt albino. I den bortre viken hördes några sångsvanar, då hade klockan hunnit bli 12. Vi körde vidare genom Djurle myr, men även här var det tomt på fågel sånär som en flock vitkindade gäss som kacklande passerade. Nästa ställe blev det fina fågeltornet i Lidhemssjön och vi passade här på att göra slut på fikat. Ute på sjön låg en del storskrakar och massor av gräsänder, några krickor och knipor, men även 2 bläsänder samt 2 kanadagäss. En flock gråsiskor slog ner i alarna ovanför tornet. Vi drog vidare och i buskridån mot sjön vid Lidhems gods Älgar vid Vrankunge 20/11 2011. En ko, en ungtjur och en äldre tjur. Foto: Ulf Edberg kunde vi till sist efter en stunds tålmodigt sökande hitta en varfågel, det hade ju varit försmädligt att annars missat denna art. På hemfärden gjorde vi ett sedvanligt stopp vid Flaken där vi möttes av ytterligare en klubbmedlem som med honom gjorde att vi ändå blev ett halvdussin deltagare denna dag. Ute på sjön låg 52 storskrakar som ett glittrande pärlband och inne vid stranden sam 20 gräsänder. Det är ju betänkligt att denna Åsnentur så tappat i popularitet sedan man avslutat örnmatningen vid Mjölknabben. Denna dag var ju inte vädret något hinder som det annars kan vara så här års. Vi mötte inte någon annan skådare på hela resan. Vi får väl säga som så att morgonstund har guld i mund även om den just i år gav en synnerligen mager artlista. Torgny Berntsson REVSUDDEN OCH KALMAR 11 DECEMBER 2011 Jag var rätt tveksam till att själv delta i denna utflykt (man kan ju inte gå på allt), men eftersom jag fått ta över ledarskapet då exkursionsledaren åkt på en dunderförkylning så kändes det som lugnast att ändå ställa upp, det var ju ett par anmälda och även Kalmarklubben hade tänkt ansluta. Vi åkte från Nybro direkt ut till Revsudden. Där ute i vindskyddet var till att börja med ingen trängsel och dålig sikt ut över sundet, men det blev bättre längre fram när morgonsolen visade sej. Fast det är ju klart att i motsol, som det blir så här års på morgonkulan, får man inga bra obsar ändå. Inga större sträck syntes till. Ejder-, viggoch sjöorrflockar passerade och i söder låg en del knipa, massor av gräsand och på stenarna stod en och annan häger och storskarv. Ett fåtal knölsvan, grågås och kanadagås fanns här också, men inte så mycket vitfågel denna dag. En flock vinterhämpling for oroligt omkring i strandvegetationen. Ute på Ölandssidan skymtades en havsörn, på vår sida fick vi så här långt nöja oss med ormvråk och sparvhök vad gällde rovisar. En liten flock med gråsiska slog ner bland tistlarna, mycket färggranna där dom klängde omkring i solljuset. Jag fick även in en stenknäck med tuben men den försvann dock snabbt nånstans inne bland sommarstugorna. I den norra viken fanns några skrakar både små- och stor- samt vigg och sothöna. När det blev fikadags dök två kända profiler från Kalmarklubben upp, dom hade fått meddelande om att från Stora rör på motsatta sidan hade denna morgon siktats en brelle (bredstjärtad labb). Även två ortsbor på morgonpromenad stannade till, så det blev trångt i vindskyddet som är försett med värmedynor (sittunderlag), dessa kom väl till pass i kylan. Vi lämnade udden för vidare färd mot Enerevet. Här låg stora flockar av främst vigg, minst 1500, längst bort i väst 200 sothöna, men också 2 brunand och 15 salskrake ute vid ön. På vägen till Rockneby såg vi en varfågel som satt i en videbuske i dikeskanten, denna eleganta lilla gynnare räknade Linne in bland rovfåglarna trots att den inte använder klorna vid jakt av bl.a. smågnagare. Vi skådade vidare inne i Kalmar. I Växerdammen sam 1 par snatterand och en sothöna, men någon smådopping dök aldrig upp just då. Här satt en fjällvråk uppe på en ledningsstolpe. Den lyfte och drog ryttlande en runda varefter den återvände till samma stolpe. När vi körde en runda i södra stadsdelen fick vår eminente chaufför ett meddelande att det larmats ut en härfågel i Bottorp varpå vi genast åkte dit. Här på denna kända lokal fanns en stor flock vigg, minst 2000, en havsörn stötte upp en flock grågås c:a 200 ex. Vi hittade även 2 bläsgås och i alla fall jag 6 steglits. Vi letade tillsammans med en del andra skådare efter härfågeln, men den syntes inte till. Vi gav upp och drog besvikna vidare. Jag, som trots 50-årigt skådande aldrig sett denna fågel i Sverige, tänkte att det var som förgjort, men på vägen stod ett gäng tubförsedda skådare vid sommarstugorna med sina stora teleobjektiv. Vi steg ur bilen och anslöt till gänget och efter en stund slog den vackra fågeln ner mellan stuga 13 och 14. Jag tyckte att den liknade en ”hackaslaghammare” där den letade larver i gräsmattan. Gissa om jag blev överlycklig, en rasande tur att jag inte hoppade av denna resa. Torgny Berntsson STRÖMSTAREDERBY 8 JANUARI 2012 Som vanligt föll det på min lott att ta Bolanders bäck och Lindåsabäcken. Förr om åren har jag kört bil och stannat på vissa ställen och gått till sevärda forsar. Det är ganska krångligt att ta sig till alla bra platser med bil och sedan ganska långt att gå, så i år tänkte jag testa att cykla längs bäckarna. Det var en kylslagen men frisk morgon när jag cyklade hemifrån vid 08.00. Eftersom det var barmark så gick det bra att cykla. Först tog jag mig upp till Morgonstigen mellan Bidalite och Rismåla. Bolanders bäck börjar lite längre norrut, men blir först här lämplig för strömstarar. Direkt märkte jag att det skulle bli svårt för det var översvämningar överallt och rejält tryck på vattnet. Ett par lämpliga forsar finns norr om rv 31, men där syntes ingenting. Utloppet ur Flyebo damm bakom Kvarnbackens äldreboende är ett ganska bra ställe kalla vintrar med lite mindre vatten. Nu var det på tok för högt tryck på vattnet. Inte heller på sträckan längs Sveavallen ner till Svartegöl hittade jag något. Sträckan från Svartegöl genom centrum till järnvägen saknar lämpliga forsar, så nästa fors är vid järnvägen. Även där var det mycket högt vattenstånd och fruktansvärt högt tryck. På södra sidan av järnvägen går det numera en asfalterad cykelväg intill bäcken. Här fick jag snöplumsa upp till halva låren förra vintern, men nu gick det bra att cykla. Dock var det alldeles för mycket vatten. Detsamma gällde förbi Grönskog och Badhusparken. I Linnéasjön fick jag i alla fall ett nytt årskryss då en knipa lyfte och flög iväg. I Thebacken var det lagom fart på vattnet, men trots det ingen strömstare. Förra året hade jag min enda obs där. Vid Qvarnaslät fanns en gärdsmyg, inte helt ovanligt denna gröna vinter. Framme vid Kärringagölen i Pukeberg slutar Bolanders bäck då den rinner samman med Lindåsabäcken. De byter där namn till S:t Sigfridsån och den ingick inte i mitt ansvar, så jag följde istället Lindåsabäcken uppströms. Om Bolanders bäck uppströms Linnéasjön hade högre vattenstånd än vanligt så var det ingenting jämfört med Lindåsabäcken. Här var det rena rama vårfloden. Det finns några forsar på sträckan upp till Högaberg, men ingen strömstare. Det brukar bara vara riktiga isvintrar som man ser någon på den sträckan och då främst på den nedersta delen. Uppströms våtmarken Österäng finns inte så många lämpliga forsar, bara någon vid Hagnebo, men då får det inte vara högvatten. Nu var jag hemma igen och bytte till bilen, sen körde jag till Gullaskruv. Vid avfarten mot Flygsfors var det vitpudrat i vägrenen och på stubbarna på ett hygge. Från norra infarten till Gullaskruv och norrut var det snövallar i vägkanten. Jag mötte en bil med snö på taket och motorhuven, den måste ha kommit från höglandet. Inga strömstarar kring Gullaskruv, så jag for till lärkskogen vid vägskälet mot Tikaskruv i hopp om en bändel. Det blev "bara" 2 mindre korsnäbbar där, sen gick jag över 31:an och ner till Hållsdammen vid utloppet ur Orranäsasjön. Inget där heller. Mitt sista stopp blev stugbyn i Riveberg. Där låg en knipa i dammen med fyren, men det var för mycket vatten i Vapnebäcksån för någon strömstare. Sålunda blev jag helt lottlös denna dag. Stig Ljungdahl hörde av sig. Han hade besökt Örsjö, Toresbo, Gisslabo och Maltebo utan att registrera någon strömstare. Sverker Petersson och Tove Trulsson tog som vanligt en tur norröver i kommunen. De hittade en strömstare i Ullefors, en i Uddevallshyltan och en i Sandslätt, d.v.s. totalt 3. Arbåga, Alsterbro och andra ställen som brukar vara bra hade för mycket vatten i år. Från Torgny Berntsson fick jag veta att inventeringen i Emmaboda kommun hade resulterat i 3 strömstarar så långt. Precis vad vi också hade i Nybro, men då återstod en inventerare för vår del. Torgny lovade att återkomma med slutresultatet i Emmaboda. Vår siste man ut var Göran Cedertorn, som fick med sig sitt barnbarn William längs S:t Sigfridsån från Pukeberg via Svartbäcksmåla till Skabrodammen. De hittade en strömstare på den sträckan alldeles uppströms dammen. Därmed blev vårt slutresultat 4 ex i årets upplaga av Strömstarederbyt. Torgny återkom som lovat med Emmabodas slutresultat och det visade sig att det inte hade hittats någon mer strömstare där, så Emmaboda slutade på 3 ex 2012, de fanns på följande ställen: 1 ex. Furs bro 08:10 (Torgny Berntsson), 1 ex. Linnefors 09:00 (Jan Bertilsson, Dan Jonasson, Gerd Jonsson), 1 ex. AMB Broakulla 09:30 (Torgny Berntsson). Övriga deltagare: Anders Brattström, Hans Lundgren, Bengt Bladh, Maria Andersson och Selma Andersson. Sålunda vann Nybro med 4-3. Ulf Edberg ÖRAREVET 22 JANUARI 2012 På lördagen 21/1 hade jag inte fått in någon anmälan alls, så jag hörde med Torgny. Han hade fått en anmäld, nämligen Rodney. På kvällen började det snöa och blåsa och Torgny hörde av sig igen. Han och Rodney hoppade av. Utan anmälda hade jag ingen anledning att åka, för jag hade inventerat kusten mellan Stuvenäs och Kalmar helgen innan, så jag ställde in exkursionen och tog sovmorgon. Ulf Edberg ÖLÄNDSKA HAMNAR 5 FEBRUARI 2012 Eftersom jag inte kunde vara borta längre än till lunch så tänkte jag satsa på bara 2 hamnar, Bläsinge på östra sidan och Färjestaden på västra. I Bläsinge hade man sett ejder, bergand och alfågel i början på veckan och i Färjestaden hade det varit en pilgrimsfalk. Nu bar det sig inte bättre än att vi fick ett köldrekord hemma på -23,0 °C och med min köldastma ska jag inte vara ute när det är kallt. Då vi inte hade någon obligatorisk anmälan på exkursionen fick jag köra till Preem vid 06.45. Där var ingen som tur var, så jag ställde in. Tråkigt att denna exkursion aldrig verkar bli genomförd av femtioelva olika anledningar, men nästa år... Ulf Edberg KALLELSE ÅRSMÖTE 2012 Härmed kallas alla medlemmar i NybroEmmaboda Fågelklubb till årsmöte i Ruskemåla skola måndagen 19 mars 2012 klockan 18.30. Efter årsmötet (ca 19.00) visar Ulf Edberg och Anders Brattström bilder från resor. Som avslutning bjuder klubben på fika. Vägbeskrivning: Kommer man från Nybro så tar man vägen mot Kristvallabrunn och efter andra vägskälet mot Persmåla ligger skolan t.h. precis före den stora kraftledningsgatan. Skolan är ett stort gult hus. Parkering inne på gården. Kommer man från Emmaboda kan man antingen följa väg 25 till rondellen vid McDonalds och sedan väg 31 (Norra vägen) till Paradisgården och där ta höger mot Kristvallabrunn enligt ovan eller så kan man fortsätta väg 25 från rondellen mot Kalmar genom trafikljusen och rakt fram i korsningen efter Hanemåla by (där det står S:t Sigfrid åt höger). Sedan ska man ta vänster vid Glasportens rastplats och köra mot Persmåla. När man har kört igenom hela Persmåla kommer man ut på Kristvallabrunnsvägen just vid skolan. Stadgeenlig dagordning §1 Val av mötesordförande §2 Val av två justeringsmän §3 Fråga om mötets behöriga utlysande §4 Styrelsens årsberättelse och räkenskapsredovisning §5 Revisionsberättelse §6 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen §7 Val av ordförande och tre styrelseledamöter på 2 år §8 Val av revisorer och revisorssuppleanter på 1 år §9 Val av valberedning på 3 år §10 Bestämmande av årsavgiften 2013 §11 Ärenden som styrelsen beslutat förelägga årsmötet §12 Av medlem framställt förslag som styrelsen tagit ställning till §13 Övrigt (får ej leda till beslut) Hör gärna med styrelsen om samåkning (telefonnummer på sidan 2). Styrelsen har ett konstituerande möte under och efter fikat. Styrelsen hälsar alla HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! UPPROP PÅMINNELSE RIKSINVENTERINGSART 2012 ÅRSAVGIFTEN 2012 SOF har utsett dvärgmås och rördrom till inventeringsarter för 2012. I vårt område borde det vara ganska lättinventerat. Dvärgmås har nog aldrig setts här och rördrommarna brukar inte vara så många. Rapportera alla observationer på Svalan. Även skyddade observationer fungerar, då rrk har status att se skyddsklassade obsar. Det går också bra att rapportera muntligt eller skriftligt till Jan Bertilsson i Emmaboda kommun och Ulf Edberg i Nybro kommun senast 1 augusti 2012. Kassören vill tacka alla medlemmar för att så många redan har betalat sin medlemsavgift för 2012. I slutet av januari hade 75 % betalat. Det gör att vi slipper skicka ut så många påminnelser. Styrelsen vill också tacka för alla generösa gåvor. Har Du inte betalat än (24/2) så finns det ett inbetalningskort bifogat med den här tidningen. V.g. betala senast 31/3 för att inte missa Fågelbladet 2-12. Ev. frågor kan ställas till kassören. Tack! SPONSOR PUFF FÅGELTORNSKAMPEN I år ska fågelklubben vara med i SOF:s aktivitet Fågeltornskampen lördagen 5 maj. Det är dels en tävling mot övriga torn i Sverige och dels en landskamp mot Finland. Det gäller både att vara så många deltagare som möjligt och att se så många fågelarter som möjligt. Förra året var första gången i Sverige och Finland vann stort. BILDBEVIS VIT STORK I KOPPEKULL Den 23 juni 2000 gick en vit stork på en gräsmatta i Koppekull utanför Långasjö. Hanna Eriksson var påpasslig med kameran och tog en bild. Pappersfotot lånade hon ut till Torgny Berntsson och Ulf Edberg har fotograferat av det digitalt. Tyvärr blev inte kvalitén den allra bästa, men på originalfotot ser man tydligt att det rör sig om en vit stork. EN FÅGELLOKAL HULTEBRÄAN Sjön Hultebräan ligger till största delen i Oskars församling, men ca en fjärdedel längst i norr tillhör Örsjö församling. När man kallar Hultebräan för sjö så är det en sanning med modifikation. Ursprungligen fanns en sjö i den centrala delen av nuvarande Hultebräan som var ungefär hälften så stor till ytan (eller om det var två små, jag vill minnas att jag har sett det på någon gammal karta). Sedan ganska många år tillbaka är sjön reservvattentäkt åt Kalmar stad och dämd vid utloppet. Det har gjort att ytan har stigit till nuvarande nivån, 106,6 m.ö.h. Somrar med stor avdunstning och stort vattenuttag avslöjar en hel del. Mycket av strandlinjen runt sjön är verkligen långgrund och en sänkning med en meter gör att vattnet försvinner flera meter ut i sjön. Då kan man se en mängd gamla stubbar från tiden före dämningen. Hultebräan är en av de största sjöarna i Nybro kommun, ca 3 km från SV till NO och ca 1 km bred. Den ingår i Hagbyåns vattensystem och har det högsta antalet fiskarter (8 st) som har noterats i detta. En av arterna är den för Kalmar län ovanliga siklöjan. I Länsstyrelsens bok 'Natur i östra Småland' från 1997 har sjön fått Klass II, mycket högt naturvärde och i Nybro kommuns naturvärdesbedömning 1994 (gjord av Eva Steiner där bl.a. klubbens dåvarande ordförande Tomas Karlsson och undertecknad var inkopplade) rankades sjön som topp 4 av kommunens sjöar. (De övriga var Skärsjön, Dackebosjön och Store Hindsjön.) En viktig orsak till det höga värdet är det rika fågellivet. Under häckningstid påträffas bl.a. storlom, storskrake, gråtrut, fisktärna och lärkfalk (även om de har blivit ovanligare på senare tid). Den numera minskande drillsnäppan har här ett ganska säkert tillhåll. Innan kanadagåsen började minska så var Hultebräan förmodligen den sjö i Nybro kommun som höll flest par. Numera ser man sällan mer än 2 par och inte lika ofta lyckade häckningar. Gräsand, kricka och knipa ses också regelbundet, medan fiskoch skrattmåsarna har blivigt fåtaligare. Skäggdopping fanns förr som häckfågel i sjön, vilket visar på sjöns dubbelnatur. Dels en klarvattensjö i mitten med storlom och dels vassrika vikar, framför allt i norr, där doppingarna dröjde kvar längst innan de försvann helt från kommunen. En art som däremot ökar är grågås som ses allt oftare. Tillfälligt har här setts knölsvan, sångsvan, vigg, sjöorre, salskrake, gråhäger, havsörn, sothöna, havstrut, svarttärna, skräntärna, mindre hackspett, samtliga 3 arter av svala och forsärla. Förr fanns nötkråka året runt vid Björnasjöbadet. Två ställen vid sjön ligger intill bilväg, dels går vägen mellan Alsjöholm och Eskilsryd förbi vid fördämningen i östra änden av sjön (strax norr därom går en grusväg in till Björnasjöbadet) och dels passerar grusvägen mellan Vargsmåla och Pukaberg sjöns sydligaste vik, Hornsviken. Även där finns en badplats. Dessa båda badplatser är de bästa skådarställena och från dem täcker man in hela sjöytan. Dackeleden, som startar vid Mosjön, går utmed hela sjöns sträckning på södra sidan om denna och rundar östra änden för att sedan gå en bit västerut från Björnasjöbadet innan den går vidare norrut mot Bällsjö. Sjön är intressant hela den isfria delen av året. Ulf Edberg OM EN FÅGEL TJÄDER Tetrao urogallus Tjäder är ett urgammalt namn som nämns första gången i skrift 1465, men som har sina rötter i det urgermanska Þeþura- som i sin tur är besläktat med grekiskans tetrix och latinets teterva (orrhöna) samt sanskritiska tittira- (rapphöna). [Þþ uttalas ungefär th lite läspande.] Förmodligen är ordet ljudhärmande. Från början var det bara tuppen som avsågs med namnet tjäder, hönan kallades liksom hos orren för ry eller röja. I finskan har tuppen och hönan än i dag olika namn, metso är tuppen och koppelo är hönan. [I svenskan finns idag bara en fågelart där man gör skillnad mellan könen och det är brushane som är namnet på hanen medan honan heter brushona, inte brushanehona som man hör ibland.] Hybriden med orre heter rackelhane, där rackel- betyder harkla eller rossla och är ljudhärmande. En hona borde heta rackelhona, men de har inte uppmärksammats. Liksom orren tillhör tjädern släktet Tetrao. Ordet kommer från latinets tetraon som var namnet på en större hönsfågel. Det är förmodligen onomatopoetiskt, d.v.s. ljudhärmande. Artnamnet urogallus kommer av latinets urus, uroxe och gallus, tupp, sålunda "uroxetupp". Enligt en källa kan det röra sig om en latinisering av tyskans Auerhahn. Auer kommer av det keltiska Ur, vild [jfr urskog, som inte har något med klockor att göra]. Därmed skulle betydelsen vara "vildtupp". Tjädern har en hel del dialektala namn: fjärhane (Småland, Västergötland, Dalsland), gråfågel (Jämtland), storfågel (Dalarna, Västerbotten), tjodder (Gästrikland), terör (Norrbotten), tjear (Ångermanland) fjäran (Värmland) m.m. Hönan kallas allmänt för röj, dialektalt rödja, ryrhöna, ry m.m. Tjädern i folktron [Ur Tillhagen 1978] Den 14 april ska björnen gå ur idet, tjädern ska spela i talltoppen och gäddan gå på nät, heter det i Värmland. I Rämen har man som märke, att när myrorna visar sig i stackarna och börjar sitt sommararbete, bör tjädern vara i farten och spela. Gregor (13/3) är första tuppadan, hette det förr i Grönahögs socken i Västergötland. I Västmanland säger man, att då rönnlövet är stort som tjäderfoten, har tjädern slutat spela. I Sörmland har man det märket, att då allövet är så stort som ett musöra, slutar tjädern att spela. En gång skulle tuppen och tjädern tävla om vem av dem som skulle få bli husdjur hos människorna. De kom sams om att den som först fick se solen på morgonen dagen därpå skulle få stanna på gården, medan den andre måste hålla till i skogen för all framtid. Tjädern ville visa sig klok och vände sig därför mot öster innan han slog sig till ro för natten, för att vara riktigt bergsäker på att han skulle vara den förste att se solen gå upp. Tuppen däremot lät näbben peka åt rakt motsatt håll. Och sannerligen! Fick han inte tidigt på morgonen se solen lysa på de högsta bergstopparna i väster! Men den förtänksamme tjädern såg ingenting av detta, ty solen hade ju ännu inte kommit över horisonten i öster. På så sätt blev tuppen segrare och fick stanna på gården som husdjur. "Tjädern och orren äro trollfåglar och stå särskilt under skogsjungfruns beskydd", skriver J Wahlfisk i en studie över sörmländsk folktro på 1870-talet. "Dessa kunna icke skjutas med vanliga skott; om någon lyckas skjuta några sådana utan hennes medgivande, så hämnas hon, och alltid drabbas skytten av någon motgång. För att möjligen kunna skjuta förtrollade djur i allmänhet, bör man i laddningen inlägga antingen litet guld eller silver, skavet av en vigselring, eller litet fint stött 'thorviggsten', eller i förladdningen litet mossa, skrapad av en dödskalle, allt under uttalandet av orden: I Guds, Faderns… o.s.v. Amen." Folkminnesarkiven innehåller otaliga berättelser om "trollfåglar". Folkets kloka gubbar och visa käringar ansågs kunna en hel del som inte vanliga människor förmådde. En av deras konster var att ikläda sig fågelgestalt, precis som deras ursprunglige läromästare Oden. Genom magiska konster kunde en trollkunnig "ta döden ur bössan". Då kunde man visserligen skjuta villebrådet, men detta dog inte. Det finns en mycket rik folktro om hur man skulle skaffa döden tillbaka i bössan. Ofta ingår guld, silver och blod i receptet. I folkmedicinen finns det gott om medel som kommer från tjädern. Ister av tjäderhönor har ansetts vara ett gott medel att smörja brännsår med (Småland). Bar man ett tjäderhjärta på vänster arm eller i armhålan, var man skyddad mot ormbett, trolldom och knivar, enligt en läkebok från 1500-talet. Ulf Edberg AVHANDLING RAPPORTERING MED HÄCKNINGSKRITERIER Rapportsystemet Svalan, www.artportalen.se/birds, har blivit allt mer populärt för att meddela och lagra sina fågelobservasioner. Tyvärr är det många som har en hel del problem med rapporteringen trots att man har försökt göra den så enkel som möjligt. Ibland kan det vara en del av problemet, då folk får skapa egna lokaler och träffar helt fel på kartan eller då de inte skapar en ny lokal utan använder en gammal som ligger långt ifrån, kanske i en annan kommun och ett –––––––––––––––––––––––––––––––––– annat län. Flera fällor finns. Häckningskriterier Den siffra som motsvarar det högsta observerade häckningskriteriet ska rapporteras till Svalan. Registrera det häckningskriterium som motsvarar vad du verkligen observerat! Inte vad du tror gäller för arten! Om du inte ser häckningskriterierna när du ska rapportera måste du först ändra dina personliga inställningar i Svalan. Det gör du under menyn "Personligt", "Rapp. inställningar" där du under valet "Visa häckningskriterie" väljer "Visa med siffror framför". Spara sedan valet och gå tillbaka till rapporteringsmenyn. det. Så snart man ser att det verkligen är ett bo som fågeln ligger på är dock saken vanligen klar. 20 Bo, ägg/ungar (Ägg eller ungar sedda i bo) 19 Bo, hörda ungar (Ungar hörda i bo) För att underlätta har Svalan flera kontaktpersoner och dessutom finns en förträfflig manual där man kan få svar på det mesta. Det vore bra om fler läste denna innan de gav sig i kast med rapporteringen på vinst och förlust. I manualen finns bl.a. ett avsnitt om hur man rapporterar med häckningskriterier. Dessa ska bara användas under artens häckningsperiod. Här följer ett utsnitt ur manualen. –––––––––––––––––––––––––––––––––– Visserligen behöver påträffade äggskal inte betyda att arten häckat just där skalen fanns då kråkor och korpar kan transportera ägg långa sträckor, dock sällan så långt att det orsakar några betydelsefulla fel. 18 Ruvande (Bo där gammal fågel iakttagits ruvande) Normalt inga problem eller tvetydigheter. I enstaka fall kan dock vilande fåglar förväxlas med ruvande. Alla måsar som ligger på åkrarna ruvar inte, men en del gör 16 Föda åt ungar (Gammal fågel med föda åt ungar) Normalt ett säkert kriterium, men försiktighet måste gälla för vissa arter. Tärnor och måsar kan t.ex. mata ungfåglar långt från häckplatsen. Detta gäller dock mest utmed kusterna. En del arter kan också hämta föda på stora avstånd, t.ex. rovfåglar. I undantagsfall kan man kanske missuppfatta ceremoniell matning mellan två makar, men ett sådant fel torde inträffa sällan och har liten betydelse eftersom det ändå är ett gott häckningskriterium. Kategori främst för hålhäckande arter. 17 Äggskal (Äggskal påträffade) 15 Bär exkrementsäck (Gammal fågel som bär exkrementsäck) Gäller främst höga och otillgängliga bon, där det är svårt att konstatera ägg eller ungar. Detta kriterium kommer till användning för exempelvis rovfåglar, som häckar högt uppe i träd eller i klippstup. Om fågeln lämnar boet och sedan återvänder dit - och i synnerhet om det sker upprepade gånger - är det mycket sannolikt att det rör sig om häckning även om varken bobygge eller matning iakttagits. Detsamma gäller exempelvis hålhäckare. 13 Pulli/nyligen flygga (Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare)) En mycket användbar kategori. Kompliceras hos enstaka borymmande arter av att ungarna mycket tidigt kan röra sig ganska långa sträckor. I insjöar av måttlig storlek är dock problemet obetydligt, eftersom ungarna sällan lämnar sjön. För borymmande landfåglar är problemet nästan obefintligt. För bostannare kan kriteriet normalt bara användas en kort tid, nämligen medan ungfåglarna fortfarande uppvisar brister i flygförmågan eller ännu inte har fullt utvuxna fjädrar, håller ihop i kull och låter höra mattiggningsläten. Sävsparven som släpar vingen och stjärten utbredda i gräset eller strandpiparen som ömsom haltar ömsom flaxar ömkligt framför fridstöraren är typiska exempel. Normal varning, utan tydliga beteenden av nämnda slag, ska registreras enligt kriterium nr 8. 14 Besöker bebott bo (Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott) En kategori som knappast kan föranleda några oklarheter. Dock bör betonas att transport av bomaterial, även om man inte kan se själva bobygget, skall registreras enligt denna kategori. Är en starkare variant av kriteriet nr 8 och övergången mellan dessa två är flytande. 8 Upprörd, varnande (Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten) Vanligen ett mycket starkt häckningskriterium. Vadare beter sig ofta mycket karakteristiskt, även om man ibland får visa viss försiktighet eftersom en del arter tycks kunna varna rätt intensivt en kort tid omedelbart efter att de lämnat sin häckplats och inlett resan söderut. Måsfåglarnas attacker mot fridstöraren är ett annat typiskt beteende som registreras enligt detta kriterium. Åtskilliga tättingar visar också typiska beteenden eller låter höra särskilda varningsläten då de har bo eller ungar i närheten. 12 Använt bo (Använt bo påträffat) 11 Avledningsbeteende (Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad) 9 Ruvfläckar (Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen) Ett kriterium som praktiskt taget bara är aktuellt i samband med ringmärkning av adulta fåglar under häcktiden. Självklart måste du kunna identifiera boet säkert (går ofta bra när det gäller t.ex. skata, taltrast och andra arter med typiska bon) och vidare måste det se ut som om boet varit använt. 10 Bobygge (Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål) 7 Bobesök? (Besök vid sannolik boplats) Denna kategori kommer främst till användning för arter som på olika sätt i förväg annonserar att de är ute och letar boplats eller arter som uppträder på ett karakteristiskt sätt på en plats som sannolikt senare blir deras boplats. Hålbyggande fåglar är typiska exempel; de brukar undersöka olika håligheter innan själva bobyggandet påbörjas. Ladusvalor som flyger in i en lada är ett annat exempel. Rovfåglar besöker ofta sina bon utan att ännu bygga eller ha ägg eller ungar. uppträdande och beteende kan vara till hjälp. Flockar med båda könen närvarande får givetvis inte utan vidare föranleda registrering enligt denna kategori. 6 Parning (Parningsceremonier och spel, inklusive parning) Åtskilliga fågelarter har ingen sång i egentlig mening, utan uppvisar andra beteenden eller låter höra andra läten, som har samma betydelse och funktion, d.v.s. att hävda ett revir, en boplats, ett jaktområde, etc. Många fåglar har spelflykter av olika slag med ungefär samma funktion som småfåglarnas sång. Till denna kategori förs observationerna oberoende av hur många individer det är som uppvisar häckningsbeteendet i fråga. Det faktum att en art är allmän och att man befinner sig väl inom dess normala utbredningsområde skall inte leda till att man registrerar den med ett högre kriterium än vad de objektiva observationer man gjort ger underlag för. På motsvarande sätt skall man inte registrera en sällsynt art enligt ett lägre kriterium bara för att man tycker det är uppenbart att den inte häckar. Beteenden som hos de flesta arter normalt är starkt knutna till häckningsplatsen. I undantagsfall, t.ex. hos vissa änder, kan parning ske annorstädes. 5 Permanent revir (Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar.) Förekomsten av ett permanent revir eller motsvarande, dvs. att en art uppträder med revirbeteende (med sång eller motsvarande eller i par) på samma plats en längre tid utgör ett starkt indicium på häckning när det gäller ett stort antal arter. Det är givetvis önskvärt att observationerna ligger någorlunda långt ifrån varandra i tiden, åtminstone några dagar, och dessutom gärna är flera än två. I sämsta fall kan det dock bli fråga om observationer av en art på samma plats under två intilliggande dagar. Med "plats" förstås ett område som ej är större än ett normalt revir för arten ifråga. 4 par i lämpl. häckbiotop (Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid) Det skall framgå med rimlig sannolikhet att observationen verkligen gäller ett par, dvs. en hanne och en hona, som uppträder tillsammans på ett sätt som gör det sannolikt att de hör ihop. Detta är för många arter och i åtskilliga situationer svårt att avgöra, men fåglarnas 3 Spel/sång (Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid) 2 Obs i häcktid, lämpl biot (Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop) Kriteriet skall användas i samtliga fall, då en art har observerats vid en tidpunkt, då det är tänkbart att den kan häcka samt med kravet att observationen skall ha gjorts i eller i anslutning till lämplig häckningsbiotop för arten. Fågelns uppträdande måste också vara sådant i förhållande till den lämpliga häckningsbiotopen, att det åtminstone finns någon anledning att förmoda att den kan häcka. Således skall inte ett otvetydigt pågående sträck av en art föranleda notering enligt detta kriterium bara för att biotopen under de sträckande fåglarna råkar vara lämplig. FAVORIT I REPRIS PÅ RESANDE FOT Ur Fågelbladet 1-92 POLEN 1990 Då jag läste i ÖSOF:s tidning, Fåglar i östra Småland, att ÖSOF ämnar organisera en medlemsresa till våtmarksområdet Biebrza i Polens nordöstra del, tänkte jag att jag kunde skriva lite om mina upplevelser där, från början av juli 1990. Jag tror inte att jag är ensam om att ibland fundera över hur det skulle vara att göra en resa bakåt i tiden för att se hur landskapet såg ut i Sydsverige för 100 år sedan. Att göra en sådan resa har ingen hittills lyckats med, men åker man åt sydost och stannar i nordöstra Polen på gränsen till Vitryssland, så har man trots allt tagit sig till en natur som för en smålänning inte känns helt främmande och där påfallande många inslag i omgivningen minner om en svunnen tid. Jag hade samhället Goniadz som basläger, vilket ligger intill floden Biebrzas strand. Samhället är av samma storlek som Örsjö, mellan Nybro och Emmaboda, men ett samhälle som i mycket högre grad lever sitt eget liv och inte utgör så mycket "sovstad" för intilliggande orter som Örsjö gör. I Goniadz finns det post, bank, torg, bokhandel och livsmedelsaffär. Den sistnämnda av klassiskt osteuropeiskt snitt, där man inte kunde köpa varor från kostcirkelns alla hörn, men ändå mycket av det nödvändigaste. Personalen var kanske inte den charmigaste och nog hade väl de små trinda gummorna en egendomlig förmåga att tränga sig före i kön. Kött såg vi inte till i affären, men i Goniadz var det nog ändå ingen som saknade sådana varor för de flesta hushåll verkade ha egna djur även om deras bostäder inte var några lantbruk. många av husen var förresten knuttimrade och från sitt uthus tog man ut sin ko i gryningen, ledde den över bron över Biebrza och släppte den på den stora maden intill floden, vilken verkade fungera som en stor allmänning, där vem som helst fick ha sina djur eller ta in foder. Polen är berömt för sina hästar och i Goniadz var hästen betydligt mer använd i lantbruket än traktorn. Även "icke-lantbrukare" hade hästar i sina uthus och överallt på gatorna såg man talrika gråsparvar leta föda i hästspillningen. Mycket är alltså gammaldags i Polen, på gott och ont, men stora regionala skillnader finns. Goniadz var kanske den mest "historiska" platsen vi besökte, medan Gdansk och forna tyska besittningar höll ett mer hemtamt snitt, även om jag också i dessa delar såg ånglok användas i tågtrafiken och fattiga gamla människor som säkert svälter i vinter. Invånarna i Goniadz var alltså mycket morgontidiga och till skillnad från här hemma var man alltså inte ensam om att bege sig ut i gryningen. Kanske hade jag föredragit ensamheten för jag har faktiskt aldrig känt mig så uttittad och udda någonstans som här. Folk fånstirrade helt enkelt på mig och min kikare när de passerade. Att folk tittar på en är man väl van vid, men att allt folk på ett förbipasserande hölass eller i en bil glor ända till de inte kan se mig mer då de försvinner i fjärran, har jag aldrig varit med om. Därför blev min favoritplats bakom en liten skyddande buske, varifrån jag hade uppsikt över floden, jättegröe- och kaveldunsbältet intill vattnet och den gigantiska maden med sina utspridda gråvidebuskar. Därifrån kunde jag se Goniadz sju storkpar flyga ut för att söka föda åt sina stora ungar. Som mest såg jag 19 storkar spatsera omkring på maden samtidigt, men av ornitologer som varit här ett par månader tidigare, i slutet av maj, hörde jag att de sett 200. De änder jag såg var gräsand och vitögd dykand. Några kilometer längre ner längs floden fanns en svarttärne- och skrattmåskoloni och dessa fåglar passerade med jämna mellanrum. Hägrar och någon rördrom jagade intill floden och över maden svepte svalor, bruna kärrhökar, ängshökar, tornfalkar och någon lärkfalk. Skränande starungar sökte föda i gräset och enkelbeckasin, gulärla och ängspiplärka var givetvis karaktärsarter. Mycket av ljudkulissen kändes bekant hemifrån, mer exotiska var de allmänna inslagen från sommargylling, turturduva, trastsångare, flodsångare och vassångare. Någon gång hörde jag också ortolansparv, kornsparv och blåhake. På relativt blöta platser, där växtligheten dominerades av dyfräken, kråkklöver, älgört, Carex vesicaria och C. elata, hittade jag vattensångare, en fågel som vad man vet inte är speciellt vanlig inom sitt relativt lilla utbredningsområde. Jag upptäckte den genom dess långsamma sävsångarlika sång och efter en stunds väntan fick jag också se en skymt av dess röda gap och streckade hjässa. EXKURSIONSRAPPORT Ur Fågelbladet 1-02 Följer man Biebrza söderut kommer man in i ett stort tallskogsområde där floden kantas av näringsfattiga mossar. Även i denna skogsbygd hittar man storkar på taken till de fåtaliga lantbruken och man ställer sig frågan varför inte till och med vi inne i den småländska skogsbygden kan ha storkar omkring oss. Vid den största mossen uppehöll sig några tranor, ett rådjur, törnskata, gransångare, sävsparv, korpar, bruna kärrhökar och ormvråk. För första gången under veckan tittade solen fram och det blev plötsligt varmt. Bromsarna kretsade runt oss i hundratal och djuren ute på mossen försvann i värmedallret. Efter en stund steg en majestätisk fågel upp över skogen vid mossens motsatta sida. Det var den svarta storken som utnyttjade den plötsligt uppkomna termiken och på detta magnifika sätt visade upp sig. Jag har i denna reseberättelse tagit fram sådana fåglar jag stötte på och som jag på något sätt tycker ger en representativ bild av fågellivet vid Biebrza i nordöstra Polen. Resan gjordes inte under några så kallade hårdskådande former med ambitioner att se så många ovanliga fåglar som möjligt, utan fåglarna fick snarare utgöra en del i det landskap som vi besökte. Som kuriosa kan jag nämna att i juli månad var floran runt Biebrza än mer imponerande än fågelfaunan, med en del växter som hos oss är typiskt östliga och förekommer isolerat bara på Öland och Gotland. Således saknas några av områdets specialiteter som bland annat dubbelbeckasin, mellanspett och olika örnar. Vad örnarna beträffar skyller jag dock på det dåliga vädret. Det var inga termikvindar och därmed inget örnväder mer än under den timme den svarta storken visade sig. Mats Hansson EXKURSIONSRAPPORT STRÖMSTAREDERBY 13 JANUARI 2002 – Emmabodaversionen Ur Fågelbladet 1-02 Denna årliga tävlan i att på en dag och i respektive kommun se flest strömstarar är en trevlig och ibland strapatsrik ytterst spännande sport. Emmabodagänget samlades som alltid 0815 vid Johansfors glasbruk. Där började vi med att kamma av sträckan Stekaremåladammen och vidare nedströms alla fördämningar till och med det lilla, men ack så effektiva, kraftverket i Getasjökvarn, där vi f.ö. smått i panik lyckades vaska fram årets (som det skulle visa sej) enda strömstare, som brukligt sittande hopkurad på en sten med ryggen vänd mot oss, totalt osynlig om inte den senare visat sin lysande vita haklapp mot oss. Den gjorde en kort flygtur och tog ett dopp i den för tillfället avstängda åfåran. Vi förstod att vinterns köldknäppar och det enorma vattenflödet (två broar hade raserats på sträckan) skrämt bord de flesta strömstararna kanske ner till kontinenten. Färden gick så oförtrutet vidare genom Lindås, Gusemåla, Linnefors till Furs bro (gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark), men ingen mer strömstare visade sig. Hur som helst en trevlig utflykt i det annars gråkulna vädret. En spillkråka (vår klubbsymbol) flaxade en vidlyftig runda över oss och skrattade ljudligt åt oss. Man kan undra vad det var som var så roligt. Kanske för att vi hade en från Nybro med i gänget. Torgny Berntsson UR OBSBOKEN VINTERN 2011-2012 Obsboken finns på fågelklubbens hemsida www.nefk.nu på en flik i mitten. Gå gärna in och skriv om dina senaste obsar. Här följer ett urval. Namn: Peter Frederiksen Datum: Tisdag den 6 december 2011 19.54 Meddelande: Äntligen vår! Morkulla och hoande kattuggla i Mundekulla ☺ Namn: Peter Frederiksen Datum: Fredag den 30 december 2011 10.15 Meddelande: Sparvuggla i Mundekulla imorse. Höstlätet. Namn: Jan Bertilsson Datum: Lördag den 31 december 2011 15.42 Meddelande: GOTT NYTT ÅR till alla våra skådare! Det blev ett mycket bra fågelår 2011. I klubbens Edel kommer väl marina dagen i Törn den 3/4 med simmande skärfläcka som topp. Aftonfalken i Törn den 14/5 och ormvråkens dag på hösten sticker ju också ut ordentligt. Mera skådande och flitiga rapporter önskas alla! Namn: Hans Lundgren Datum: Söndag den 1 januari 2012 12.32 Meddelande: Nyårshälsning från Bökevara - två spelande sparvugglor på nyårsaftons morgon. Festlig avslutning på fågelåret 2011. Gott Nytt Fågelår 2012! Namn: Peter Frederiksen Datum: Torsdag den 19 januari 2012 8.53 Meddelande: Sparvuggla igen i Mundekulla. Bjöd på vårlätet denna gången! ÖSOFAKTUELLT KRIS I FÖRENINGEN ÖSOF fortsätter att tappa medlemmar och det är mycket negativt, för ÖSOF är vår kanal till Länsstyrelsen och övriga myndigheter och vår enda chans att göra vår röst hörd genom de remissvar vi skriver. Utan ÖSOF kommer andra krafter att få större påverkan på myndigheterna och fåglarnas intressen kan inte försvaras på samma sätt. Är man medlem i ÖSOF så får man också den eminenta tidningen 'Fåglar i Östra Småland'. Läs mer på hemsidan http://hem.passagen.se/osof/ Ett styrelsemöte hölls 24/11 där diverse remisser gicks igenom. Torgny Berntsson representerade ÖSOF på Länsstyrelsens dag i Högsby 18/1. Nästa styrelsemöte 16/2 och årsmötet hålls 11/4 19.00 i Byahuset i S:t Sigfrid. Välkomna! AKTUELLA OBSERVATIONER FÅGELNOTES FRÅN EMMABODA 11/11/11 – 9/2 2012 Väderöversikt. Sent kom den riktiga vinterkylan. Högtryck fortsatte att dominera novembervädret som blev mycket milt och torrt. I slutet av månaden tog lågtrycken över med friska västvindar och extremt milt, över 11 plusgrader så sent som den 27-e. Flera stormlågtryck med atlantiskt ursprung passerade och det kom stora regnmängder. Dagmar besökte oss vid jultid och bjöd på 10 plusgrader på Annandagen. En annan hette Emil och var här i början av januari. SMHI varnade för höga vattenflöden, marken var grön med ett par undantag då blötsnö låg kvar men bara kortvarigt. I senare delen av januari tog dessa lågtryck en sydligare bana ner över södra Östersjön och öppnade därmed för ett mäktigt högtryck i öster. Så kom då vinterkylan, snön la sig fastän ganska tunt och det var minusgrader från den 23-e och perioden ut. Sträng nattkyla i början av februari, ned till 25 minusgrader på något håll visst. Det ryska vinterhögtrycket bredde ut sig, men det blev mera moln och efter hand tog sig lite mildare luft in. Fåglarna. Långstannare och kanske övervintrare. Från förra perioden har vi nytt sista datum för sädesärla, 1 ex i Guttamåla, Vissefjärda, den 8/10. Därifrån har också rapporterats stenknäckar i stort antal. Några flockar om 20-50 ex från början av november (möjligen en ännu större, ca 80 ex?, den 26/11) till den 10/12. Arten har tydligen en bra säsong och är sedd på många platser och matningar under hela denna period. Välkända lokalen Bökevara bidrar med 30-50 ex vid tre tillfällen 11/11-11/12. Bändelkorsnäbbar från den stora invasionen fanns kvar i området, 14 ex i Karsamåla på Juldagen och 20 ex i lärkskogen vid Buemåla vägskäl i Vissefjärda den 3/1. Största flockarna sidensvans var 200 ex den 11/11 och 300 ex 13/1 kring Järnvägsparken i Emmaboda samt 350 ex vid Tallbacken den 15/1, eljest enbart mindre flockar. Ibland dagliga besökare på matningar där äpplen serverades. Varfågeln på maderna vid Skäveryd sågs mycket sporadiskt 16/11-11/1. Dessutom en i Yggersryd i december och en i torraka på hygge vid numera ornitologiskt kända Buemåla vsk. En stenfalk flög förbi vid Hörnsjön den 26/11 och en blå kärrhök slog ett byte vid Yggersrydsjön i början av januari. Den varma senhösten och inledningen på vintern gav många sena noteringar och kvarstannare. Skogsduva den 4/12 och flera ringduvor, sällsynta övervintrare annars. En spelande ringduva hördes vid Törsbo på Nyårsafton och i januari sågs t.o.m. flockar, 10 ex i Johansfors den 8-e, 18 ex Skäveryd den 11-e och 25 ex Bökevara den 15-e. Senaste obsen var 22/1, d.v.s. när kylan och snön kommit på plats. En rödvingetrast på fågelmatning i Guttamåla den 2/1, där fanns även en råka 22-24/1. Isfria sjöar gjorde också sitt – en flock grågäss på Skävresjön den 6/1 och en brunand den 11/1. En morkulla sågs i Mundekulla den 6/12 och en på väg att övervintra i Bökevara den 2/2. Ormvråken är ju numera en högst ordinär vinterfågel hos oss och flera ex har rapporterats, men från mitten av januari blev de mer tillbakadragna eller svårsedda. Minst två knipor har setts i den öppna Lyckebyån. Strömstararna var inte alls samarbetsvilliga på räkningsdagen men en sågs tills sist i Åfors och senare när det började frysa till 3 ex vid Linnefors, en i Lindås och ännu en vid Stensborg i Algutsboda. En tjädertupp som ibland såg lite tilltufsad ut höll till i Emmaboda från mitten av januari. Först i nästan naturlig miljö kring Tallbacken eller tillsammans med gräsänder och kajor vid Bjurbäcken och mer spektakulärt på bibliotekets tak den 8/2! En annan lite udda övervintrare som vi tills vidare saknar, men kanske förväntat oss denna milda period är gråhäger. Ett fall för de okända skådarna att leverera? Men knappast något man har inpå knuten. De första spelande sparvugglorna hördes i Mundekulla den 19/1 och Ellingsmåla, Vissefjärda, den 7/2 vilka får avsluta denna rapport. Från räkningen ”Vinterfåglar inpå knuten” i slutet av januari finns för vår del några intressanta observationer som vi dessvärre inte kan spåra närmare varken till plats eller rapportör. Det gäller sju rödhakar, en svarthätta och en järnsparv. Dessutom många bergfinkar där det kan röra sig om någon riktigt stor flock. Ingen av våra vanliga rapportörer, eller ens klubbmedlemmar, står väl för dessa fynd? Rapporter från: Göran Andersson, Torgny Berntsson, Staffan Brattström, Rodney Foucard, Peter Frederiksen, Rolf Jansson, Dan Jonasson, Gerd Jonsson, Ingemar Karlsson, Hans Lundgren, Gudrun Lönnberg, Mai Melin och från SOF:s arrangemang Vinterfåglar Inpå Knuten redovisat på www.sofnet.org Jan Bertilsson NOTERINGAR FRÅN NYBRO 1/11 2011 – 31/1 2012 På bilden t.h. kan man (om man har bra ögon) se 314 sidensvansar. Jag förstorade bilden och bockade av dem en i taget. Ett antal är utanför bilden, så totalt rörde det sig nog om ca 400 ex! Det är den största flocken oavsett art som har rapporterats i perioden. Andra stora flockar var 20 mindre korsnäbbar i Hagnebo 5/11 och 12 större korsnäbbar i Persmåla 6/1, åtminstone med filtret på på Svalan. Den länge så milda och snöfattiga vintern lurade många fåglar att stanna. Det avspeglar sig på Svalan. Även om man har rapportfiltret på så får man upp många rapporter med blå boll framför, d.v.s. ovanligt sen eller tidig observation. På Smålandstävlingen 5/11 hördes en liten flock tranor förbisträckande om natten i Slättingebygd. Ringduvor har observerats i Hanemåla 11/12 (1 ex), Svartbäcksmåla 30/12 (1 ex), Slättingebygd 2/1 (2 ex), Persmåla 12 och 17/1 (1 ex), Joelskogen 13/1 (1 spelande ex) samt över Madesjö flyn 24/1 (4 ex). Normala vintrar har vi inga alls. En morkulla satt i vägkanten mittför motocrossbanan 14/1 och flög upp när jag passerade med bilen i gryningen. Den 6/1 fanns en rödhake i Hanemåla och 22/1 hördes en i Slättingebygd. Av inlandsfynd (gula bollar) har Svalan bara 2 rapporter i perioden med filtret på. Det gäller en ejderhona i Stensjön/M 6/11 och 60 storskrakar i S delen av Skärsjön 23/11. De höll till i både Emmaboda och Nybro kommuner. Raritetsfynden i perioden gäller 4 arter. Bändelkorsnäbbar fanns det kvar från förra perioden och 5/11 hittades 6 ex vid Orranäsasjön, 19/11 var 3 ex i Slättingebygd, 25/11 tutade en vid Naturstigen i Svartbäcksmåla, 26/12 var det 3 ex vid rv 31, 2/1 2 ex i Slättingebygd och 14/1 flög 2 ex förbi ett lärkbestånd i Ö Bondetorp. En tjäderhöna höll till vid Smedjevik 16/11, en tupp skrämdes upp vid Persmåla 6/1 och en tupp fanns på Strupamossen (mellan Alsjöholm och Anebo) 27/1. Dessutom fynd av färska spår 1 och 7/1 båda i Smedjeviksområdet N om Kulla. 30/11 flög en kungsörn över centrum på låg höjd. En sparvuggla satt vid en fågelmatning i Slättingebygd 22/1 och den var tillbaka där 29/1, men fick fly in i en holk då den blev anfallen av arga mesar. Granskar man Svalans rapporter från perioden utan filter hittar man en del intressant för oss här i inlandet. Det största antalet gräsänder var 180 ex vid Svartegöl 5/11. 125 vitkindade gäss sträckte förbi Stensjön/M 6/11. 3 knölsvanar låg i Orranäsasjön 5-6/11. 10 ex sträckte förbi Åkrahäll 6/1 och ytterligare hördes flyga förbi Svartbäcksmåla 26/1. Sångsvanar har setts förbiflygande 3 gånger i perioden 1, 8 och 15/1 i Hanemåla, Persmåla och Ö Bondetorp. 5-6/11 fanns det knipa på 3 platser. 7/12 en hanne i Pukeberg och förmodligen samma individ där 1/1 och i Linnéasjön 8/1. 8/1 även en hanne i Gisslabo och 1 i Riveberg. Ett par vigg låg i Dackebosjön 6/11 och ett par i Stensjön samma dag. 21/11 en hanne i Linnéasjön. En havsörn kretsade över Flerohopp 23/1. 28/12 åt en ormvråk på uthängd svål i Slättingebygd. Ovanlig observation! Över 100 gråtrutar passerade under 5 minuter över Nybro mot V 25/12. 6/11 lockade en kattuggla vid Madesjö kyrka och en annan passerade väg 120 vid Virrmo i mitt billyse i gryningen 20/11. En spelande kattuggla hördes i Ö Bondetorp 10/1. 9/1 satt hela 105 tamduvor på ett hustak vid Sveaplan. Ovanligt få strömstarar i perioden, 1 ex vid träbron i Svartbäcksmåla 17/11 och 1 ex vid Skabro 26/12 förutom de som sågs på derbyt. Gärdsmyg har setts 7 gånger i perioden. Som mest 90 björktrastar, Madesjöflyna 21/1, 55 kråkor, S:t Sigfrid 5/11, 170 kajor, centrum 25/11 och 50 grönsiskor, Pukeberg och Slättingebygd 5/11. Den enda rapporterade varfågeln satt på ett hygge S om Torestorp 25/11. Enstaka bofinkar fanns hela perioden, som mest 10 ex 26/1 på Citrusvägen. Största antalet steglitser rapporterades 23/1 från Villagatan/Sofiagatan, 8 ex. 3 brunsiskor fanns 21/1 på Upplandsgatan. Gråsiskorna har varit fåtaliga i vinter, 6 rapporter med max 6 ex. Enligt SOF har det under Vinterfåglar Inpå Knuten (V.I.K.) 27-30/1 bl.a. setts 5 fasaner, 215 gråsparvar, 1 gråspett, 1 m hackspett, 17 rödhakar, 2 starar, 3 svarthättor, 27 svartmesar, 50 talltitor och 2 turkduvor i Nybro kommun. Man reagerar dels på en del siffror, har rapportörerna inte lagt ihop dagssummor? Antalet gråsparvar, svartmesar och talltitor verkar högt. Dels kan man fråga sig om alla arter är rätt bestämda. Gråspett ska nog vara gröngöling, stare kanske ska vara koltrast, svarthätta och talltita kanske ska vara entita i något fall och gråsparv är säkert pilfink i flera fall. Minst en svarthätta är dock rätt bestämd och sågs hemma hos en medlem på Tallvägen. Talgoxarna var flest, drygt 800 st. 87 personer har rapporterat. Rapportörer: Per Ahlgren, Therese Andersson, Jan Bertilsson, Stefan Björn, Göran Cedertorn, Per Fogelström, Torbjörn Gustafsson, Bobbo Karlsson, Mattias Ljungdahl, Stig Ljungdahl, Detlef Singer, Elisabeth Svensson, Knut Åberg och P-O Wångmar via Svalan eller muntligen samt SOF på V.I.K.-portalen. Ulf Edberg AKTIVITETER VÅREN 2012 Vi samåker till alla utflykter. Observera sista anmälningsdag samt att minst 3 personer anmäler sig annars riskerar exkursionen att ställas in. Även vid dåligt väder kan utflykten ställas in. Samlingsplatser är Preem vid Kalmarrondellen i Nybro samt Runes på Stenvägen i Emmaboda. Medtag fika och kläder efter väder. På våra exkursioner får den som kör 18 kr/mil i reseersättning. Sön 11 mars Orrspel Vi besöker några ställen mellan Orrefors (var annars finns orrarna?) och Kosta där det spelade orrar förra våren. Samling i Emmaboda 06.00 och i Nybro 06.30. Åter ca 12. Ledare är Ulf Edberg (0481-159 23). Anmälan senast 9/3. Mån 19 mars Årsmöte Mötet hålls 18.30 i Ruskemåla skola, vägbeskrivning på s. 10. Efter mötet blir det fika och bildvisning av Anders Brattström och Ulf Edberg. Tors 22 mars Ugglekväll i Emmaboda Samling vid f.d. Klintakrogen i Långasjö 18.30 för färd dit det verkar mest lovande. Ledare är Torgny Berntsson. Slut före midnatt. Ingen anmälan. Mån 26 mars Ugglekväll i Nybro Samling 19.30. Vi besöker en närliggande ugglelokal. Ledare är Ulf Edberg. Slut före midnatt. Ingen anmälan. Sön 8 april Kulla och Stensjön/M Vi har chans att få se bl.a. tjäder och järpe. Samling i Emmaboda 05.30 och i Nybro 06.00. Från Kulla följer vi Dackeleden till Stensjön med Sverker, sen bjuder Tove på kaffe & bullar. Åter ca 12. Ingen anmälan. Sön 15 april Österäng och Alsjösjön Vi börjar med ett varv runt Österäng i I samarbete med www. studieframjandet.se södra Nybro och far sedan till Alsjöholm. Samling i Emmaboda 06.00 och i Nybro 06.30. Åter kring lunch. Ulf Edberg (0481159 23) är ledare. Anmälan senast 13/4. Fre 27 april Våtmarksrundan Torgny Berntsson tar med oss till några heta lokaler, vi hoppas på bl.a. storspov, storlom och dvärgbeckasin. Samling i Nybro 17.45 och vid Långasjö k:a 18.30. Slut ca 21.45. Ingen anmälan. Lör 28 april Djurle myr Vi försöker höra dubbelbeckasin. Samling i Nybro 18.30 och vid Långasjö k:a 19.15. Slut före midnatt. Torgny Berntsson (07053 50 864) är ledare. Anmälan senast 26/4. Lör 5 maj Fågeltornskampen Vi bemannar våra torn i Enkoneryd och Bockabo. Samling i Nybro vid 05.20 och i Vissefjärda vid 06.00 för att dela upp oss. Ledare är Torgny Berntsson (070-53 50 864). Anmälan senast 3/5. Läs mer på s 11. Lör 12 maj Bastön Samling i Nybro 05.20 och i Ekeboryd 06.00. Tid för hemfärd bestämmer vi själva, skepparen är med oss. Torgny Berntsson (070-53 50 864) är ledare. Anmälan senast 10/5. Sön 13 maj Fågelskådningens dag Samling 09.00 vid simhallsparkeringen för att gå en runda runt Linnéasjön och maden. Det brukar ta 2 timmar. Ledare är Sverker Petersson. Ingen anmälan. Sön 27 maj Ottenby Ska vi äntligen få höra någon sommargylling? Samling i Emmaboda 05.30 och i Nybro 06.00 för att vara i Norra lunden ca 07.30. Åter på e.m., tag med mycket fika. Ulf Edberg (0481-159 23) är ledare. Anmälan senast 25/5.