Transcript Samrådsunderlag Vindpark Sjövik

Samrådsunderlag
2012-04-20
Vindpark Sjövik
SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Innehåll 1. BAKGRUND 4 1.1 Syfte med samrådsunderlag 4 1.2 Varför vindkraft? 5 1.3 Gothia Vind AB 6 1.4 Administrativa uppgifter 1.4.1 Sökande och projektör 1.4.2 Fastigheter 6 6 6 1.5 Kommunala planförhållanden 7 2. LOKALISERING 8 2.1 Lokaliseringsprocess 8 2.2 Vindpark Sjövik 9 3. PARKENS LAYOUT 11 3.1 Huvudalternativ 12 3.2 Alternativ lokalisering 12 14 3.3 Nollalternativet 4. VERKSAMHETENS OMFATTNING 15 4.1 Vindkraftverk 15 4.2 Markanvändning 4.2.1 Fundament 4.2.2 Vägar och transporter 4.2.3 Elanslutning 4.2.4 Vindmätningar 4.2.5 Tidplan 15 15 17 18 18 19 5. MILJÖPÅVERKAN 20 5.1 Hälsa 5.1.1 Ljud 5.1.2 Skuggor och reflexer 5.1.3 Emissioner till luft 5.1.5 Emissioner till mark och vatten 20 20 21 23 23 5.2 Naturresurser 23 5.3 Landskapsbild 24 5.4 Naturmiljö 25 5.5 Kulturmiljö 27 2(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
5.6 Rekreation och friluftsliv 27 5.7 Risk och säkerhet 27 5.8 Miljömål 28 5.9 Övriga intressen 28 6. Sammanfattning 28 Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag
© Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I2012/0014.
3(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
1. Bakgrund
1.1 Syfte med samrådsunderlag
Gothia Vind AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av upp till åtta verk och
inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer.
En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt SFS 2009:863,
Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod 40.90 och 40.95, och är därför
tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB). Tillstånd söks hos länsstyrelsen.
I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och
indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur,
växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark,
vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och
energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens
effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB).
Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende
verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll
och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den
planerade verksamheten (6 kap. 4 § MB), varför detta dokument upprättats.
Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske
med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som
kan antas bli berörda (6 kap.4 § MB).
4(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
1.2 Varför vindkraft?
Gothia Vinds mål är att producera, bygga och förvalta vindkraftverk i områden med goda
vindar i Sverige.
Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda
och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi.
Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har ”
betalat tillbaka” den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än
ett års drift, se avsnitt 5.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande
livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta
delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras
ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft är den energiform som ökar
snabbast i världen just nu.
Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen
såsom kol och olja. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser vilket ökar
jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Den
ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter och att
havsytan stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser
såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del
i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom
att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag.
Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka.
Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av totala energianvändningen komma
från förnybar energi 2020. Det nya målet innebär en ökning av förnybar energi till 25 TWh år
2020. Svensk Vindenergi gör uppskattningen att vindkraften kommer att stå för cirka 15
TWh. Energimyndighetens bedömning är att vindkraften kommer att bidra med 12,5 TWh.
Som jämförelse har vindkraften i Sverige producerat ungefär 6,4 TWh under de senast
12 månaderna.
Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem
såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskar då vindkraft
ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider,
stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar
av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen.
5(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
1.3 Gothia Vind AB
Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av
vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal
men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och
antalet anställda är i dag 12 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad
tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och
vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av
vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten.
För mer information om Gothia Vind se www.gothiavind.se
Projektet Vindpark Sjövik drivs av Gothia Vind AB men det driftbolag som kommer att stå
som sökande för miljötillståndet är Åmål Vindkraft AB.
1.4 Administrativa uppgifter
1.4.1 Sökande och projektör
Åmål Vindkraft AB
Organisationsnummer: 556753-6080
Box 231
431 23 Mölndal
Tel: 031-33 66 590
Fax: 031-33 65 910
Kontaktperson:
Johan Särg, projektansvarig
[email protected]
Direkt nr: 031-78 76 908
1.4.2 Fastigheter
Fastighet
Åmål Buxbol 1:1
Åmål Sjövik 1:3
Säffle Tveta-Sandbol 1:2
Säffle Tveta-Sandbol 1:2
Säffle Gatan 1:3
Åmål Östby 1:5
Åmål Östby 1:24
Tabell 1: Uppgifter om fastigheter där arrendeavtal är tecknade, se karta 1.
6(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
1.5 Kommunala planförhållanden
Projekt vindpark Sjövik, som omfattar åtta verk, ligger delvis i Åmåls kommun (varav fem
verk planeras) och delvis i Säffles kommun (varav tre verk planeras).
Åmåls kommun
Åmåls kommun har tillsammans med övriga kommuner i Dalsland arbetat med att ta fram en
vindbruksplan som antogs under hösten 2011. För Åmåls kommun utgjorde planeringsunderlaget av ÖP-91och fördjupad översiktsplan för Åmåls tätort - FÖP -03. I tidigare
planförslag har området utpekats som lämpligt för vindkraft. Delen av projektområdet i Åmåls
kommun norr om järnvägen utpekas i senaste samrådsutlåtandet som ett övrigt område, se
karta nedan.
I senaste utställningshandlingen (2011-09-13) för vindbruk i Åmåls kommun har riktlinjerna
för ”övriga områden” stramats upp, så att det ska råda ”en mycket återhållsam inställning till
mindre vindkraftsetableringar och en återhållsam inställning till enstaka verk”. Vidare står det:
I samrådshandlingen från 2009 redovisas bland annat området A4 - Östby som lämpligt för
vindkraftparker. Att Östby senare i processen utgick ur planen berodde på att området blev
för litet för att teoretiskt rymma en vindkraftspark (det vill säga sju verk eller fler). Detta
område har dock under hela planprocessen bedömts lämpligt för mindre etableringar, upp till
sex verk.
Säffle kommun
Tematiskt tillägg till översiktsplanen med avseende på vindkraft i Säffle kommun godkändes
av miljö- och byggnadsnämnden den 11 september 2009 och antogs av kommunfullmäktige
den 28 september 2009. Projektområdet ligger på Säfflesidan inom utpekat område.
Figur 1: Bilden till vänster: Urklippt del av Vindbruk Dalsland.
Planforslag_antagandehandling20110816.pdf Antagandehandlingar för Åmåls kommun daterade
2011-08-16
Bilden till höger: Urklippt del av vindkraftsplan visar utpekat rosa område som lämpligt
vindkraftsområde i Säffle kommun.
7(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
2. Lokalisering
2.1 Lokaliseringsprocess
Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta
hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor
och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en
viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en
vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd
med vindkraftrotorns nav. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre
vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elnätsanslutningskostnader
samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation
påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens
medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och
vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för
vindkraft.
Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få
miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning,
påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en
kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta.
Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom
egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett
flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds
affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en
så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att
sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft.
Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av
området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare
för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare
förstudier av området genomförts, fattas beslut om att driva projektet vidare.
Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas
ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt.
Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är:





Vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd.
Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens
och vindgradient.
Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till
rimliga kostnader.
Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas
genom upprättande av arrendeavtal.
Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få
motstående intressen).
8(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
2.2 Vindpark Sjövik
Gothia Vind utförde förstudier i Åmåls och Säffles kommuner och efter förstudien där man
arbetade enligt lokaliseringsprocessen ovan, fann man en möjlig lokalisering av en vindpark i
Sjövik. I detta skede togs kontakt med markägare för att höra hur intresset var från deras
sida att delta i projektet. Intresset visade sig stort. Projektet innefattar nu sju fastighetsägare
samt sex fastigheter, se avsnitt 1.4.2. Efter att markavtal tecknades har flertalet studier
utförts i området, bland annat platsbesök, beräkningar för ljud och skuggor, naturbedömning,
kulturinventering samt fågel- och fladdermusinventeringar. För att se de fastigheter som
arrendeavtal är tecknat, se karta 1.
Gothia Vind höll i april och maj 2008 samråd med berörda kommuner och länsstyrelser.
Under samrådet med allmänheten i december 2009 framkom synpunkter om att verken på
Önaholm samt det på Ekebacken skulle utgå ur parken. Gothia Vind har tagit hänsyn till
dessa synpunkter genom att ta bort dessa verk i den planerade parken. Efter vindanalys
visade sig vindtillgången vara begränsad på höjder runt 120 meter. Genom detta har
projekteringen fortsatt med färre och större verk.
Samråd med kommun och länsstyrelse hölls på nytt 25 oktober 2011.
Karta 1: Översikt över de fastigheter med vilka arrendeavtal är tecknat.
9(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Projektområdet ligger öster om orten Åmål på en udde som ligger både i Åmåls och Säffles
kommuner. Området är småkuperat med främst produktionsskog.
Bild 1: Lokalbild i projektområdet.
10(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
3. Parkens layout
För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett
flertal aktiviteter.
Arrendeavtal tecknas med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området
kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig
fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt
elledningsdragning med mera.
Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs – GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst
”GISdata från länsstyrelserna” samt från Skogsstyrelsens tjänster ”Skogens pärlor” och
”Skogens källa” laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program.
Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs–GIS-data från Riksantikvarieämbetets
tjänst ”Fornsök” laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program.
Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån
vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets
inneboende vindförhållanden).
Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade
beräkningsmodellen ”Ljud från landbaserade vindkraftverk” i vindatlasprogrammet WindPRO
för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande
begränsningsvärden för buller.
Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från
SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal
vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan
av skuggor.
Genom vindmätning och analys av mätdata har det framkommit att vindtillgången är
begränsad på höjder runt 120 meter. Som följd av detta undersöks möjligheten att etablera
verk om navhöjd på runt 140 – 145 meter. Ansökan om miljötillstånd kommer att omfatta verk
om totalhöjd på maximalt 200 meter. Med högre verk blir det mer lämpligt med större
rotordiameter vilket i sin tur påverkar optimering av verksplaceringarna och antalet verk.
Utformningen av vindkraftsparken har alltså påverkats av många olika faktorer
Anledning till detta nya samråd beror i stor grad på ändring av totalhöjd och omformning av
parken.
Projektet befinner således på nytt i samrådsprocess med allmänheten. Skriftliga synpunkter
skall vara Åmål Vindkraft tillhanda senast 1 juni 2012. Inkomna synpunkter kommer att
redovisas i samrådsredogörelsen vilken utgör en del i den slutliga miljötillståndsansökan.
Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån förutom inkomna synpunkter
även från resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt vägoch elnätsdragningsutredningar.
11(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
3.1 Huvudalternativ
Som huvudalternativ är parken utformad med åtta verk, se karta 2. Totalhöjden för varje verk
är maximalt 200 meter.
Fastigheter
VKV
Sjövik 1:3
vkv 1
Sjövik 1:3
vkv 2
Buxbol 1:1
vkv 3
Buxbol 1:1
vkv 4
Tveta-Sandbol 1:2
vkv 5
Tveta-Sandbol 1:2
vkv 6
Östby 1:24
vkv 7
Gatan 1:3
vkv 8
X-koordinat
Y-koordinat
6554137
6554637
6555070
6555832
6556614
6556751
6556287
6556110
1324078
1324348
1324987
1325150
1325754
1326612
1324988
1326558
Tabell 2: Preliminär placering av verken enligt parkförslag, koordinatsystem RT-90
Karta 2: Kartan visar preliminära placeringar för de åtta vindkraftverken.
3.2 Alternativ lokalisering
För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som
nämndes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att presenteras i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
12(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i en tidigare dom (2008-11-10, mål 1363-08)
konstaterat att en särskilt tillämpning av miljöbalkens lokaliseringsregel är bruklig för vindkraft
med hänsyn till samhällets strävan mot en hållbar utveckling. Innebörden är att ett
vindkraftsverks lokalisering inte behöver vara optimal för att kunna godtas och att
motstående enskilda och allmänna intressen bör vara av en viss tyngd för att en etablering
på en viss plats ska kunna nekas. I den då aktuella prövningen konstaterades att sökt
lokalisering inte stred mot natur- eller kulturintressen samt att villkoren för ljud och skuggor
kunde innehållas. Trots att sökanden inte gjort någon ”klassisk” lokaliseringsutredning fann
miljödomstolen att platsen var lämplig och att någon ytterligare lokaliseringsutredning inte
behövde göras. Gothia Vind har trots detta domslut, valt att redovisa alternativa
lokaliseringar för vindpark Sjövik.
För att bedöma om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett
flertal faktorer in såsom vind, topografi och terräng. Den främsta faktorn för val av plats är
vindförhållandena. För att en vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör
årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med rotorns nav. Goda vindförhållanden mäts inte
enbart i vindens medelhastighet, utan beror till stor del av platsens turbulentförhållanden och
vindgradient. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika platser och faktorer och
platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. De blåsigaste ställena är inte
nödvändigtvis det bästa. Andra egenskaper kan bli utslagsgivande som till exempel vägnät,
möjlighet till elanslutning, känslig natur- eller kulturmiljö eller befintlig bebyggelse. Gothia
Vind undersöker möjliga platser för etablering av vindkraft genom såväl egna utredningar
som efter förfrågningar från markägare. Lämliga platser väljs utefter ett flertal kriterier som
baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter och Gothia Vinds affärsidé. I en inledande
fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening, i
syfte att sålla fram möjliga områden. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå
vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Under denna fas kontaktas
kommun, länsstyrelse och markägare. Först efter att djupare förstudier av området
genomförts fattas beslut om att driva projektet vidare.
Projekten värderas sedan löpande under processens gång för att de projekt som uppskattas
ha bäst förutsättningar i första hand ska drivas framåt. För att kunna identifiera lämpliga
lokaliseringar för vindkraft i Åmål kommun har Gothia Vind tagit fram sex kriterier:






Lokaliseringen ska lämpa sig för turbiner av storleksordningen 2 till 3,5 MW.
Etablering ska kunna ske med minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen.
Marktillgången ska vara möjlig i form av arrende.
Lokaliseringen ska vara lämplig för vindbruk ur energisynpunkt.
Elnätsanslutning och infrastruktur (vägar, uppläggningsplatser m.m.) ska vara
ekonomiskt rimliga i förhållande till projektets ekonomi samt tekniskt möjliga att
anlägga.
Vindkraftverken ska ha en uppskattad medelproduktion om minst 5 000 MWh el per
verk och år.
Valet av möjliga lokaliseringar enligt kraven ovan resulterade i att av tre lokaliseringar för
etablering – Kroken, Rörmossen och Sjövik, se karta 3, valdes Sjövik som det mest lämpliga
genom sitt vindläge, de goda förutsättningarna för infrastruktur (vägar och elnät), att
motstående intressen i fråga om natur- och kulturvärden, riksintressen med mera är få och
att området genom sitt läge nära E45 är lättillgängligt och i viss mån redan ljudmässigt
påverkat. Lokaliseringsprocessen skedde under 2009, innan Dalslandskommunernas
vindbruksplan var framtagen. Därför har lokaliseringen inte utgått från vindbruksplanen.
Gothia Vind har idag redan ett projekt i tillståndsprocessen i Åmål kommun. Projektet
benämns Kingebol och ligger vid E45 norr om Ånimskog.
13(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Kroken
Rörmossen
Karta 3: Karta visar vindpark Sjövik samt två olika alternativa lokaliseringar.
3.3 Nollalternativet
Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i
området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad.
Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta
innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft,
utan istället ersätter importerad kolkraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW
som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med
cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas
utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska.
(Källa: ”Rätt plats för vindkraft”, SOU 1999:75) I de flesta elsystem ger en ökad andel
vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen.
Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir.
Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till
minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade
konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ.
Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft.
I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en
nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh
år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs.
14(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
4. Verksamhetens omfattning
4.1 Vindkraftverk
Den planerade vindparken nordost om Åmål består av upp till åtta vindkraftverk.
Vindkraftverkens totalhöjd blir maximalt 200 meter. För att kunna välja bästa tillgängliga
teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att
fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen.
Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är cirka 20 år men genom noggrant
underhåll kan drifttiden förlängas med några år.
De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande rapport är framtagna med
hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen
REpower 3.2M114 med en navhöjd på 143 m.
Vindpark Sjövik beräknas producera cirka 72 000 GWh per år om man använder åtta stycken
verk av ovan nämnda modellen. Denna energimängd motsvarar elanvändningen i cirka 3600
eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kWh/år vardera. Anledningen till att denna storleksordning på navhöjd har valts beror på att vindmätningar som gjorts visar att vindtillgången på
lägre höjder troligen inte är tillräckliga. Vindhastigheten och turbulensen i området är viktiga
faktorer för den ekonomiska kalkylen.
4.2 Markanvändning
Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och
transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift lämnas en öppen yta kring
vindkraftverket om cirka 35*70 meter. Skogsbruk eller all annan verksamhet kan fortgå om
detta inte påverkar negativt på vindkraftverken och driften.
Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att
skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan
nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid
avverkningar.
Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation
i form av arrendeersättning. Intäkterna från arrendet blir högre än från den förlorade skogsarealen. Även ägare till grannfastigheter kan få del av ersättningen om deras mark ligger
inom vindfångstområdet, som omfattar en cirkulär yta inom ett avstånd motsvarande fem
rotordiametrar från verkets centrum, (till exempel 570 meter för REpower 3.2M114).
4.2.1 Fundament
För detta projekt är två typer av fundament aktuella; gravitationsfundament och bergsfundament. Vilken typ av fundament som det slutligen blir beror på de geologiska
förutsättningarna på varje specifik verksplats. Fundamentet för ett vindkraftverk fyller två
funktioner dels håller det verket på plats (motvikt) och dels bär det verkets tyngd. För
gravitationsfundament grävs ett cirka tre meter djupt hål med 15-20 meters sidor, exempel
för ett 2,5 MW vindkraftverk. När hålet är klart byggs en form för fundamentet av
armeringsjärn som sedan fylls med betong. Betongen härdar där efter i cirka en månad innan
fyllnings massor läggs över fundamentet och tornet kan monteras ovanpå.
15(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Figur 2: Exempel på gravitationsfundament för ett 100 meter högt vindkraftverk, källa:
Nordex.
Om bergsfundament blir aktuellt förankras vindkraftverket med bult i berget. Då förborras
djupa hål som bultarna placeras i. Därefter fylls hållen med expanderande betong. Slutligen
gjuts ett fundament ovanpå som förankras i bultarna. För att bergsfundament ska användas
måste bergets hållfasthet vara tillräcklig. Om lokaliseringen visar sig lämplig för bergsfundament kan det komma att bli nödvändigt med viss plansprängning där verket ska stå.
Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av
vindkraftverk.
16(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
4.2.2 Vägar och transporter
Transporten av torndelar, vingar och kranar ställer speciella krav på de vägar till och inom
vindkraftområdet som ska användas. Varje vindkraftverksleverantör har en transportmanual
där deras krav på vägar, upplagsplatser, kranytor med mera specificeras.
Enligt Vestas transportmanual är minsta, erforderliga bredd för raksträcka 5,5 m, se vägsektion. Vid tvärare kurvor kan det krävas bredder uppemot 10 m. vägsektion för breddning
av väg och ny väg. Största tvärfallslutning 2,5 %, se bild 2 nedan. Vidare är största tillåtna
lutning i uppförsbacke 14 %. Vägens överbyggnad, det vill säga vägkroppens konstruktion är
dimensionerad för att klara ett axeltryck på minst 17 ton.
Figur 3. Vägsektion för breddning av väg och ny väg
Vid nyanläggande av väg består överbyggnaden av krossat berg fördelat på 650 mm
förstärkningslager, 100 mm bärlager och 50 mm grusslitlager. Förstärkningslagret har en
kornfraktionsfördelning mellan 0-100 mm, bärlagret en kornfraktionsfördelning mellan 0-40
mm och grusslitlagret en kornfraktionsfördelning mellan 0-18 mm. Överbyggnadstjockleken
är väl tilltagen för att säkerställa bärigheten.
Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och
breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i
samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för
etableringen.
Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under
byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i
huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid
större reparationer/åtgärder används tyngre fordon.
Preliminärt förslag till vägnät visas i Karta 4. Fortsatt planering sker med hjälp av vägtekniker
då ytterligare natur- och kulturinventeringar genomförts.
17(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Karta 4: Kartan visar ett förslag till vägdragning till planerade verk
4.2.3 Elanslutning
Vindkraftverken måste anslutas till det överliggande elnätet. Vattenfall är nätägare i området
och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. Tänkt anslutningspunkt är Hanebol,
som ligger i västra delen av Åmål, se karta ovan.
Inom vindkraftparken planeras kabelförläggning och i första hand i eller längs med
vägdragningen. Hur ledningsdragningarna kommer se ut beror till stor del på det slutgiltiga
valet av vindkraftverk och vad kommande utredningar visar.
En mer detaljerad beskrivning av elnätet och dess påverkan kommer att finnas i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
4.2.4 Vindmätningar
Vindmätningar med en 100 meter hög vindmätningsmast och även med mobil mätutrustning
(SODAR) har genomförts. Masten har mätt vinden under cirka tre år.
Vindmätningar genomfördes i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser
och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar och ekonomiska kalkyler. Anledningen till att ansökan om miljötillstånd kommer
att omfatta vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 200 meter (och därmed navhöjd på
ungefär 140 -145 meter) är att vindmätningar visar att vindtillgången på lägre höjder är
begränsad.
18(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
4.2.5 Tidplan
Den preliminära tidplanen är enligt följande.





Q3
Q3
Q1
Q3
Q4
2012
2013
2014
2014
2014
Miljötillståndsansökan med MKB lämnas till länsstyrelsen.
Tillstånd klara.
Elanslutning och vägar (konsultutredningar samt byggnation).
Byggnation av vindkraftverk.
Godkännande och driftsättning.
Tidplanen är ungefärlig och beror till stor del på vad som framkommer under det fortsatta
arbetet med projektet.
19(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
5. Miljöpåverkan
5.1 Hälsa
5.1.1 Ljud
Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets Externt industribuller – Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud
från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 dB(A), vilket –
även om ljudkaraktärerna är olika - kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp i ett i
övrigt tyst kök.
Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så
kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta
ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det
aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs
tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus,
lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka
8 m/s överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter
mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till cirka 8 m/s som risken för störande ljud
är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om
500 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. I den
preliminära utformningen av vindpark Sjövik är minsta avstånd till boningshus drygt
600 meter.
Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har
ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. Beräkningarna är gjorda för
vindkraftstypen REpower 3.2M/114. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på
40 dB(A) inte överskrids vid bostäder. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket
rekommenderade beräkningsmodellen ”Ljud från landbaserade vindkraftverk”, 2001, ISBN
91-620-6249-2. I beräkningen är samtliga vindkraftverk på full effekt.
Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer
av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av
rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009).
20(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Karta 5. Kartan visar att inga bostäder får en bullernivå som överstiger 40 dB (markerad med svart
linje inom det orangea fältet).
Innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken lämnas till länsstyrelsen utreds frågan om
ljudutbredning av oberoende expertis.
5.1.2 Skuggor och reflexer
När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som
besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel,
avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan
skuggorna bli långa.
Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer
tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer
som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten1 för störningskänslig
bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten2
(beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år
Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid
”Skuggor, värsta fall”.
2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid
”Skuggor, förväntade värden”.
1
21(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas
utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också
skuggar störningsmottagaren. Beräkning av den maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar
en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket
alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger
120 W/m2. Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken
alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat.
En sannolikhetsberäkning har gjorts där antalet soltimmar i Karlstad har använts.
Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren 1961-90, som är vår referensperiod.
Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. För
skuggutredningen se karta 6.
Beräkningar av skuggpåverkan i området visar att kraven inte uppfylls för alla boende. Därför
kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna
kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär
att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 8 timmar per år när verken
tagits i bruk.
Karta 6. Kartan visar antalet förväntade skuggtimmar. Observera att beräkningen inte har tagit hänsyn
till att befintlig skog begränsar antalet skuggtimmar.
22(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
5.1.3 Emissioner till luft
Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland,
Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige oftast inte direkt
ersätter vatten- eller kärnkraft som utgör ca 90 % av den svenska elproduktionen. I det
nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och
miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft oftast i första hand ersätter kolproducerad kraft. Ett
vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar
till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton
och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt
minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: ”Rätt plats för vindkraft”, SOU
1999:75)
De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med
tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som
kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från
utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk
till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov
till utsläpp.
Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service
och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av så kallad vaneller SUV- typ, vilka är något större än personbilar. Då vindkraftverken tjänat ut ska de
monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om 25-30 år finns
förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå.
5.1.5 Emissioner till mark och vatten
Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet. Eventuellt oljespill tas om hand
inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en
gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av
all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre
sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut.
Ämne
Växellådsolja
Hydraulolja
Vridväxelolja
Batterier
Fett
Mängd/år
295-400 liter
315 liter
36 liter
6st pennlampsbatterier,
2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah
19 kg
Användning
Bytes var 4-7:e år.
Bytes var 8:e år
Bytes 1 ggr/år
7,7 kg pumpas vid service
var 6:e månad
Tabell 3: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som
förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt
är detta endast ett exempel.
5.2 Naturresurser
Vindkraftparken i Sjövik har placerats i ett område med medelgod vindtillgång och
anläggningen beräknas producera cirka 72 000 MWh per år. Detta motsvarar
elanvändningen i ca 3600 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kWh/år vardera. Flera
genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har ”betalat
tillbaka” den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års
drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade
23(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport,
nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk
under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett
nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet. (Källa: Livscyklsvurdering af hav- og
landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004,
Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006).
5.3 Landskapsbild
Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De
tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad
dagens vindkraftverk gör. Dock innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och
själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör
skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre
delen av tornen döljs.
På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre
verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor
del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp,
vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella
upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar
påverkar uppfattningen (Källa: Vindkraftshandboken – Planering och prövning av
vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009).
Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden
kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter
och önskemål under samrådet.
Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens författningssamling,
TSFS 2010:155. Vindkraftverk med en totalhöjd under 150 meter ska markeras med
blinkande rött medelintensivt ljus under gryning, skymning och mörker. På vindkraftverk med
en totalhöjd över 150 meter krävs istället vitt blinkade högintensivt ljus som enligt de nya
riktlinjerna ska skapa en säkerhetszon runt vindkraftparken. Om verk under 150 meter byggs
så behöver alla vindkraftverken röd, medelintensiv blinkande belysning. Väljer projektören att
istället bygga vindkraftverk över 150 meter så kommer ett antal färre verk att behöva
högintensivt vitt blinkande ljus och resterande verk får en lågintensiv, fast, röd belysning. För
vindpark Sjövik enligt nuvarande preliminär utformning kommer troligen fem verk att behöva
vitt blinkande ljus.
Följande hänsynsåtgärder föreslås för hindermarkering av vindkraftverken:
 Belysningen kommer att dimmas nattetid. Detta innebär att hinderljusens intensitet
kan reduceras från 2000 candela (cd) vid dager, skymning och gryning till 200 cd
nattetid.
 Blinkande ljus kommer att synkroniseras.
Att notera är dock att en översyn av aktuella föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155)
vad gäller reglerna för markering av vindkraft pågår för närvarande.
24(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
5.4 Naturmiljö
I området för den planerade vindkraftparken Sjövik finns ett antal skyddade områden som
bland annat innehåller sumpskog, se karta 7. Ingen av placeringarna berör utpekade
skyddsområden.
Karta 7. Kartan visar sumpskog samt aktuella verksplaceringar.
Karta 8. Kartan visar utredningsområdet utfört av Rio Kulturkooperativ 2009 De intensivt inventerade
ytorna utgörs av ett område med diametern 100 meter kring varje verksplats, samt cirka 30 meters
bredd längs vägsträckningarna.
25(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Karta 9: Resultatet av naturvärdesinventeringen, utfört av Rio Kulturkooperativ 2009. De naturvärden
som registrerades vid utredningen utgörs främst av mindre sumpskogar och våtmarksmiljöer.
Observera att numreringen av verk samt placering av dessa har ändrats sedan utredningen utfördes.
Inga naturreservat finns i området runt projektområdet.
Undersökning av höstfågelsträck har Gothia Vind låtit en konsult utföra under 2008. Där
framkom det följande:
I Sjöviksområdet föreslås verken bli placerade relativt glest och i ungefär nord-sydlig riktning
och kommer troligen inte att skapa någon större barriär för de flyttande fåglarna. Förlusten av
habitat vid en utbyggnad som den föreslagna bedöms som obetydlig för de sträckande
fåglarna. Påverkan på sträckande fågel bedöms bli liten.
Gothia Vind har under sommaren 2009 låtit utföra en kunskapsinventering kring häckande
fåglar för projekt Sjövik . I inventeringen bedöms riskerna för negativa effekter på fågellivet i
Sjöviksområdet inte vara särskilt stora.
26(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
5.5 Kulturmiljö
I området vindpark Sjövik finns det ett antal kända fornlämningar eller kulturhistoriska
lämningar. se karta 7 under avsnittet Naturmiljö. Dessa platser kommer att undvikas vid
projekteringen. De typer av lämningar som finns i eller i närheten av projektområdet är främst
gränsmärken.
Karta 10: Kartan visar de gränsmärken som registrerades under utredningen, utfört av Rio
Kulturkooperativ 2009. Observera att i figuren angivet verk 3 och 10 har justerats och verk 12 har
tagits bort.
5.6 Rekreation och friluftsliv
Inom projektområdet finns riksintresse för rörligt friluftsliv i hela området och väster om
länsgränsen finns riksintresse för friluftsliv.
5.7 Risk och säkerhet
Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och
service . Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk.
Nedisning och risk för iskast bedöms generellt vara den mest påtagliga säkerhetsfrågan med
vindkraftverk men förekommer bara under mycket speciella förhållanden. Hård snö eller is
kan ha fått fäste på vindkraftverkets vingar och riskerar att slungas iväg när rotorn återigen
börjar snurra. Företeelsen är ovanlig och problem med nedisning förekommer främst i kallt
klimat och på högre höjder, men kan även inträffa i samband med dimma eller hög
luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. Vid etablering av vindkraft i ett klimat där
nedisning regelbundet förekommer föreslår Boverket att speciella skyddsåtgärder vidtas
såsom att förse vindkraftverken med issensorer. I övriga områden nämner Boverket normal
regelbunden service och kontroll av vindkraftverken.
27(28) SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK SJÖVIK
Brand i vindkraftverk är ovanligt. De vanligaste orsakerna till att det uppkommer är elfel eller
åsknedslag bland annat till följd av bristande underhåll. Om brand uppkommer, sker detta
främst i verkens slutna utrymmen vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor.
Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten.
5.8 Miljömål
Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till
minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade
konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas
positivt av en utbyggd vindkraft.
En etablering av vindkraft i kommunen bidrar till att nå den nationella planeringsramen för
vindkraft.
5.9 Övriga intressen
Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i eller i anslutning till området för vindkraftparken. Under planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten.
Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar
överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas.
6. Sammanfattning
Vindpark Sjövik har goda förutsättningar för att kunna producera miljövänlig el. De
förutsättningar som talar för projektet är bland annat:









Bra infrastruktur i projektområdet.
Området består av produktionsskog
Ingen samlad bebyggelse i direkt närhet.
Bland de personer som är närmast boende är flera av de fastighetsägare som är med
i projektet och arrenderar ut mark.
Arrendeavtal innehas.
På hög navhöjd är vindresursen god.
Få motstående intressen inom projektområdet (nyckelbiotoper, sjöar etc.)
Nära till E45 och till elnätsanslutningspunkt i Hanebol
Området är till stora delar redan bullerpåverkat av E45 och järnvägen
Vindparksutformningen som presenteras i detta samrådsmaterial är en preliminär layout.
Samtidigt kan den inte ändras i större omfattning. Detta på grund av att parken måste
uppfylla de krav som finns på exempelvis ljud samt andra motstående intressen. Ur
produktionssynpunkt är viktigt att vindkraftverken inte står för nära varandra eftersom det då
uppkommer vakeffekter som minskar den totala energiproduktionen. För att den ekonomiska
kalkylen ska gå ihop så krävs det troligtvis, med dagens ekonomiska förutsättningar, att stora
vindkraftverk bör användas. Detta för att få ut så mycket energi som möjligt ut vinden.
28(28)