Transcript Arbetsgång / metod

Litet hus till Kivik Art Centre
Uppgift: Rita ett litet hus för konstnärer som arbetar på Kivik Art Centre
Relationen Arkitektur – Landskap - människa
Litet hus till Kivik Art Centre
Förhållandet till platsen är viktig men också
att huset får ett medvetet arkitektoniskt
uttryck och att det kan fungera för den som
ska vistas där.
Lärandemål – läs i häftet:
•rita en liten enkel byggnad med en
uttryckt arkitektonisk idé, utifrån
givna förutsättningar och i ett givet
rumsligt och arkitektoniskt
sammanhang.
•använda arkitektens skissmetod för
att komma fram till enkla
lösningsförslag
•använda arkitektens ritverktyg för
att för hand kunna utföra korrekta
enkla ritningar
* presentera en liten enkel byggnad
inför lärare och kursgrupp på ett
tydligt och ordnat sätt, såväl
muntligt som i korrekt uppställda
ritningar och modeller så att den
arkitektoniska idén förmedlas.
”learning by doing”
Uppgift och program:
• Er uppgift är att rita en liten byggnad
som konstnärer kan använda när de är
på Kivik Art Centre. Ni kan välja mellan
följande:
• hus med liten ateljé och wc/dusch
• bastu med wc/dusch och plats för
omklädning
• mötespaviljong med t.ex matlagning
(kök & matplats), fikaplats (matplats +
pentry) umgänge + toalett i alla
versionerna
• görs enskilt men samarbeta gärna.
Diskutera med er ”tomtgrupp”.
Samordna situationsplanen +
bottenplatta
”rum i rum”
Huset kan fortsätta utanför
Huset och tomt hör ihop
Arbetsgång / metod:
1.
• Börja som ”uppvärmning” att göra
bottenplattan till er modell.
• Kan göras i grupp.
• Ta med er tomt och ”lite till”.
• Utnyttja era registreringar från
den blöta dagen vi var i Kivik.
Arbetsgång / metod:
2.
• Pröva att göra små enkla
arbetsmodeller i kartong eller
wellpapp. Skala: t ex 1:100.
• Gör några olika varianter.
Modellerna kan vara ”risiga” och ska
användas för att pröva idéer och
göra ändringar i.
• Arbetsmodellen ska innehålla golv,
tak, väggar, fönster, innerväggar,
dörrar, ev. trappor, däck
Plan
Modell
Skissa i modell är bra
Det är viktigt att ni inte ser modellarbetet som något som ni gör
kvällen innan inlämning.
Modellen är en lika viktig del av skissarbetet som era ritade
skisser! Det är inte ovanligt att större arkitektkontor producerar
hundratals skissmodeller under en process – modeller som testar
olika varianter, former och koncept.
Arbetsgång / metod:
3.
• Parallellt med att ni gör
arbetsmodeller ska ni pröva att göra
små handritade skisser på vad ni vill
göra.
• Tänk i arkitekturspråk. Gör
tredimensionella skisser, planskisser,
fasadskisser.
• Prova gärna olika varianter och
bestäm vilken ni ska gå vidare med.
• Använd transparent skisspapper,
använd gärna mycket!
Idé
förslag
färdigt förslag
Skiss skissteknik
•2D-skisser plan, fasader, sektioner
•3d-skisser
•Arbetsmodell
•Konceptskisser
•Funktionsdiagram
•Bilder
Skiss
Alt 1a
Skiss
Alt 1
skiss
Skiss
Alt 1b
Skiss
Alt 2
Skiss
Alt 3
Tänkbar skissmetod?
Skiss rita upp
med linjal
Skiss
Alt a
Skiss
Alt b
Skiss
Alt 1a
Skiss
Alt 1
skiss
Skiss
Alt 2
Skiss
Alt 3
Fatta beslut!
Skiss
Alt 1b
Skiss rita upp
med linjal
Skiss
Alt a
Skiss
Alt b
Konceptskiss = en skiss som
visar huvudgreppet
Här: Sten – Grop - Båge
Konceptskiss = en skiss som visar huvudgreppet
Alvar Aalto: Vuoksenniska kyrka 1955
Alvar Aalto: Vuoksenniska kyrka 1955
Alvar Aalto: Vuoksenniska kyrka 1955
Oscar Niemeyer, född 1907!!!
Relationen plan - sektion
Jørn Utzon skissar tredimensionellt
Arbetsgång / metod:
4.
• Bestäm er för en av era
arbetsmodeller med tillhörande
skisser.
• Börja rita upp ett linjalritat
underlag.
• Fortsätt gärna skissa på
dellösningar under tiden men ändra
inte konceptet. Använd utdelade
ritningssymboler. Pröva att möblera
planen och försök leva er in i hur
rummet kommer att upplevas.
Arbetsgång /
metod:
5.
• Gör en skiss på hur
ritningarna ska
disponeras
Arbetsgång / metod:
6.
• Tejpa upp era linjalritade underlag
och lägg ett nytt skisspapper över
och rita rent.
• Tänk på att variera linjetjocklek,
vara noggrann med linjernas
kvalitet, hur linjerna möter i hörn,
att dubbla linjer är helt parallella
med varandra och att linjerna har
tillräcklig svärta för att synas i
kopieringen
• Texter: rubriker, namn, skala
• Rittekniska tips: se t ex Francis Ching
• Träd, skalgubbar och norrpil
Arbetsgång / metod:
7.
• Tryck ut texter och tejpa upp på
ritningen eller texta noggrant för
hand
Arbetsgång / metod:
8.
• Kopiera ritningen. Vill ni ha format
A3 finns kopiatorer. Ännu bättre är
format A1 som ger en hel plansch.
Då måste Per Tibbelin hjälpa er.
Arbetsgång / metod:
8.
• Gör en prydlig
presentationsmodell i skala
1:50 med bottenplatta som
visar marken.
Tumregler:
• Olika val och byggnadsteknik ger
olika tjocklekar på byggnadens
konstruktioner, men följande mått
kan användas som ungefärliga
riktvärden:
Yttervägg 250-350 mm
Yttertak: 250-300 mm
Golv: 200-300 mm
Innervägg: 70-100 mm
Ytterdörr: 900 mm
Innerdörr: 600-900 mm
Standardhöjd dörr: 2100 mm
Taklutning: min. 2 grader
Begärda handlingar:
• Ritningar:
• Situationsplan
• Plan
• Sektion
• Fasader
• Presentationsmodell
Begärda handlingar:
• Planer ska i görligaste mån läggas
med norr uppåt. Relevanta rubriker
ska finnas med.
• Ritningarna är förslagsritningar
(för att visa er idé) och de kan gärna
färgläggas för att bli tydligare och
redovisa fasadmaterialens färger
och karaktärer.
• Glöm inte rittekniken som ni tränat
tidigare – noggrannhet i linjer, hörn,
streckat / streck-prickat, parallella
streck och skillnad mellan tjockare
och tunnare streck.
• Använd utdelade ritningssymboler
Begärda handlingar:
Specifikationer till ovan – kolla så att ni får med!
Situationsplan ska visa ert hus med omgivningar. Redovisa det ni registrerade på plats. Skala 1:500 eller
vad ni finner lämpligt. Situationsplanen ska vara en levande och berättande redovisning av förhållandet mellan
byggnad och landskap och innehålla sådant som träd, stora stenar, markvegetation, gångstigar, gärdsgårdar. Glöm
inte norrpil och entrépil
Plan ska vara möblerad och redovisas med närmaste omgivning. Lägg ritningarna i samma riktning som på
situationsplanen om möjligt. Glöm inte sektionsmarkeringar (pilar). Tjocka streck för det ni skär igenom, tunna
streck för det som är bakom snittet och för möbler och inredning. Streckprickat för det som ligger ovanför snittet
om det är relevant. Ni ska inte rita sådant ni ser om ni vänder er om. Tänk på att både plan, sektion och fasad är
projektioner, inga perspektiv.
Sektion. Välj det snitt som berättar bäst om huset. Dra snitt genom fönster. Ta med mer omgivning än själva
huset och huset ska redovisas med marklinjer. Sektionen ska ritas med samma ritteknik och symboler som plan,
dvs. de ska överensstämma. Tjocka streck för det ni skär igenom, tunna streck för det som är bakom snittet och för
möbler och inredning. Lägg in skalgubbe, ev. trädäck, marklinje och närmste omgivande natur.
Fasader, 4 stycken (om huset inte är runt), ta med mer omgivning på samma sätt som sektionen.
Modellen ska vara det rena resultatet av era arbetsmodeller. Modellen ska stå på en bottenplatta som visar er
tomt
Assistenter:
Joakim Allerth
Sandra Kopljar
Anders Gustavsson
Kajsa Körner
Simon Klamborn
Lotta Nordén
Sara Hallström
Farhad Jalawand
Arkitektoniskt språk:
• Husen ska ha ett starkt, eget
arkitektoniskt uttryck som ni väljer.
• Fundera också på vilken karaktär
ert hus ska ha, både utvändigt och
invändigt. Ska huset vara asketisk,
ombonad, färgstark etc.? Vilken
miljö vill man omge sig med.
Grundformer – cylindern, sfären, triangeln och kuben
Formtransformationer – subtraherande och adderande
subtrahering
addering
Och så kan man naturligtvis kombinera dessa båda sätt: subtrahering +
addering.
Formtransformationer – skivor
”Kit of the parts”
Modul, nät och förskjutningar
Vikningar
Struktur
Inifrån-ut: ljus
Jan Gezelius:
Fågelmuseet, Ölands södra udde
1957 - 1961
Jan Gezelius: Fågelmuseet, Ölands södra udde 1957 - 1961
Jan Gezelius: Fågelmuseet, Ölands södra udde 1957 - 1961
Jan Gezelius: Fågelmuseet, Ölands södra udde 1957 - 1961
Jan Gezelius: Fågelmuseet, Ölands södra udde 1957 - 1961
Fas 1:
löst program – visningssal, förslag till en ganska hög låda
med fönsterband, utkragat tak, invändigt träd och utsiktsfönster.
Ornitologerna nöjda men inte Gezelius. Dessutom var huset för högt och
störde utsikten från fågelstationen. Ratat
Fas 3:
uppdelat i tre delar, huset, skärmskyddet och planket inpassat
Mellan två murar, slutet utåt öppet inåt, takfönster för ljus, pulpettak.
Fortfarande för högt
Fas 4:
Åter ett enda hus, ingen utomhusdel, flackt tak som är
Utdraget över entrén. Utställningsrum med skärm,
skiss med snedställda skärmar. Gezelius suckar: Vad dåligt!
Skiss
uppritat
Fas 5:
hus som är sammansatt av tre sidoförskjutna volymer, avtrappade
Höjder, pulpettak, ljusspalter, stående träpanel, ingen synlig stomme
Fas 6:
avtrappade delar i höjd och plan,
Fönster åt ett håll, medljus från entrén,
Entré i den låga delen,
Taksprång saknas,
utdragna hängrännor
Trädet med fågen tillbaka
Platsen nu definierad, men den
är inte bra, för nära fångstanordningarna tycker ornitologerna.
Fas 6
Uppritat och
modifierat
Fas 7:
närmar sig det färdiga förslaget.
Planen smalnar av mot gavlarna åt båda håll.
Väggarna är inte parallella.
Ett enda flackt tak
Ett enda rum igen
Trädet är kvar, men med fler fåglar
Fas 7:
fortsatta studier av placering, nu åter med gård.
Gezelius provar nya läget i en gammal perspektivritning.
Det är fortfarande för nära fångsplatserna säger ornitologerna.
Fas 8:
förslaget från fas 7 bearbetas.
Huset tidigare tänkt grått – nu blir det blått.
Placeras friare och längre ifrån.
Gezelius prövar liggande panel som kan
täcka stolparna och betona fönstren.
Tillkommer fönster mellan vägg och takskiva.
”Som ett korthus” säger Gezelius.
Konstruktör konsulteras, det är svårt att få
stabilt med tanke på vindarna.
Takskivan styvas upp och sidostabiliseringen
Löses genom krysstag i gavlarna.
Slutligt förslag
8 juli 1957
Slutligt förslag
juni 1961
Dags att sätta igång! Assistenter kommer i
morgon