Transcript här. - Österlen – Borta Med Vinden?

1
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
Mål nr P 1891-13
2013-09-20
meddelad i
Växjö
KLAGANDE
1. Erik ocn Angerlica Sparre Stiftelse
c/o Susab
Box 79
296 21 Åhus
2. Valter Person
Vinbärsvägen 19
273 50 Brösarp
Ombud: Tor Ottar Karlsen
Spikkestadveien 124
N-3430 Spikkestad
Norge
3. Tomelilla kommun
Gustafs Torg 16
273 80 Tomelilla
4. Vardar Vind AB
c/o Grant Thornton
Box 1014
251 10 Helsingborg
MOTPARTER
1. Roland Birgersson
2. Karin Malmgren
Ombud för 1 och 2: Advokat Mats Nilsson
Advokatbyrån Mark & Miljö AB
Box 180
371 22 Karlskrona
3. Leopold Falkowski Cukrzynskii
Bondrum 1306
273 95 Tomelilla
4. Eva Gustavsson
Bondrum 1313
273 95 Tomelilla
Dok.Id 261835
Postadress
Box 81
351 03 Växjö
Besöksadress
Kungsgatan 8
Telefon
Telefax
0470-560 100
0470-560 125
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-12:00
13:00-16:30
2
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
5. Sven-Anders Gustavsson
Bondrum 1313
273 95 Tomelilla
6. Ronnie Hall
Månslunda 1401
273 56 Brösarp
7. Bengt Jacobsson
Bondrum 104
273 95 Tomelilla
8. Marie Jacobsson
Bondrum 104
273 95 Tomelilla
9. Martin Kann
Bondrum Kulladal
273 95 Tomelilla
10. Barbro Mattsson
Bondrum 1306
273 95 Tomelilla
11. Lena Månsdotter
Månslunda 1401
273 56 Brösarp
12. Josefina Ott Kann
Bondrum Kulladal
273 95 Tomelilla
13. Elina Svensson
Bontoftagården
273 56 Brösarp
14. Ida Svensson
Bontoftagården
273 56 Brösar
15. Margareta Svensson
Bontoftagården
273 56 Brösarp
16. Per-Olof Svensson
Bontoftagården
273 56 Brösarp
DOM
P 1891-13
3
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
17. Jon Tillberg
Bondrum 1312
273 95 Tomelilla
18. Åsa Wiktorsson
Bondrum 1312
273 95 Tomelilla
19. Cecilia Åkerlund
Bontofta 1526
273 56 Brösarp
20. Ola Åkerlund
Bontofta 1526
273 56 Brösarp
21. Länsstyrelsen i Skåne län
205 15 Malmö
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2013-03-21 i ärende nr 403-13409-12, se bilaga 1
SAKEN
Detaljplan för vindkraftverk på fastigheterna Bondrum 13:1, Bontofta 15:15 och
Bontofta 15:17, Tomelilla kommun
_____________
DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från Vardar Vind AB, Erik
och Angelica Sparres Stiftelse och Valter Persson.
2. Mark- och miljödomstolen avslår kommunens överklagande.
_____________
4
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
BAKGRUND
Tomelilla kommun beslutade den 16 april 2013 att anta en detaljplan med syfte att
möjliggöra vindkraftsbruk på fastigheterna Bondrum 13:1, Bontofta 15:15 och Bontofta 15:17 i Tomelilla kommun. Detaljplanen initierades av Fred. Olsen Renewables med avsikt att bygga vindkraftsverken. Sedermera är verksamhetsutövare för
projektet istället Vardar Vind AB. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Skåne
län av ett antal närboende med invändningar bl.a. att det för detaljplanens laglighet
krävdes en miljökonsekvensbeskrivning då dess verkningar skulle innebära en betydande miljöpåverkan. Även anfördes att vindkraftverken skulle komma att innebära en oacceptabel påverkan på de natur- och kulturvärden som fanns i och omkring Bondrum. Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut då det befanns att detaljplanen skulle kunna innebära en betydande miljöpåverkan bl.a. med hänsyn till
att vindkraftverk 3 låg nära ett biotopskyddat område där lövgroda och vattensalamander uppmärksammats. Det hade med hänsyn till bl.a. detta krävts en föregående
miljökonsekvensbeskrivning alternativt en utredning. Därefter har länsstyrelsens
beslut överklagats av fastighetsägarna till marken för vindkraftverken Valter Persson, Erik och Angelia Sparres Stiftelse samt därtill av Tomelilla kommun och verksamhetsutövaren Vardar Vind AB.
YRKANDEN M.M.
Tomelilla kommun, Erik och Angelica Sparres Stiftelse, Valter Persson samt Vardar
Vid AB har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens beslut och
därigenom fastställer kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen.
Tomelilla kommun har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
Länsstyrelsen har i programskedet i sitt yttrande angett att ”programmet på ett allsidigt och överskådligt sätt belyst förutsättningarna för att uppföra fem vindkraftverk
på mark som idag är åkermark”. Länsstyrelsen har i programsamrådet enbart haft
synpunkter på att det av planhandlingarna bör framgå vilken inverkan en utbyggnad
av vindkraftverken får på Fågeltofta by och kyrka. Efter antagandet av detaljplanen
har länsstyrelsen inte haft något att erinra på föreslagen detaljplan och inte heller
5
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
beslutat att prövning bort ske enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900).
Beträffande den anslutningsväg som detaljplanens genomförande kräver anförs följande. Det har i detaljplanen illustrerats flera möjliga lokaliseringar avseende anslutningsväg och formuleringen från kommunens sida om att den mest fördelaktiga
lokaliseringen av en sådan vore längre västerut på fastigheten Topphem 2:1 men att
ägaren ej är intresserad av någon sådan, ska inte tolkas som att detta eller andra alternativ än det som redovisats i detaljplanen, vore inaktuella. Exempelvis kan den
nuvarande ägaren ändra uppfattning eller andra fastigheter skifta ägare. Länsstyrelsen har hänvisat till rättspraxis, RÅ 2005 ref. 44, där domstolen funnit att om en
miljökonsekvensbeskrivning ej behandlat exploateringens konsekvenser för fridlysta arter som förekommer inom planområdet, detaljplanen skulle upphävas. Referensen anses ej tillämpbar i aktuellt ärende då det inom planområdet inte förekommer några fridlysta arter och då det för planens genomförande inte krävs någon
vägdragning genom området där det noterats fridlysta arter. Det finns i detaljplanen
endast en illustrerad väg genom området där det noterats fridlysta arter men illustrationer i en detaljplan är inte bindande. Det förtydligas att planområdet inte ligger
inom biotopskyddsområdet utan ca 50 meter därifrån. Vindkraftverk nr 3 påverkar
således inte ädellövsskogen vilket biotopskyddet omfattar. I området Kulladal/Eke
finns fridlysta arter såsom fladdermusen barbastell, lövgroda och större vattensalamander. Förekomsten av fladdermöss är utredd år 2008 med komplettering år 2012
då nuvarande projekt minimerades med två vindkraftverk. Utredningen visade att
påverkan på fladdermössen är försumbar. Det förtydligas att det finns flera alternativ för vägdragning och att exploatören kommer att ansöka om tillstånd för anslutning till annan väg, om utredningen för valt vägalternativ visar att det krävs dispensansökan enligt artskyddsförordningen. Småvatten i området kan undvikas helt vid
vägdragningen, vilket gör att verksamheten inte bedöms påverka baslokal för lövgroda eller vattensalamandrar. Efter etableringen kommer ny väg enbart att användas för servicefordon en eller ett par gånger per år, det är dessutom möjligt att reglera tiden för byggnation för att minimera risken för att arterna blir störda. Vidare
anförs att i gällande översiktsplan är aktuellt område angivit som ”område för vindkraftsutbyggnad”. Vindkraftverk nr 3 planeras att uppföras i ett område som enligt
vindbruksplanen olyckligtvis utpekats som olämpligt. Kartan är dock felaktig då en
6
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
förrådsbyggnad på drygt 20 kvm betraktats som ett bostadshus. Kartan i vindbruksplanen är dock ej bindanden då exempelvis nya bostäder eller byggnader kan tillkomma. I vindbruksplanen finns inga ställningstaganden angående skyddsavstånd
till biotopskyddsområden. Beträffande argumenten om havsörnar anförs följande.
Skånes Ornitologiska förening har yttrat sig och motsatt sig det nordligaste verket
med avseende på att det där finns häckande kungsörnar. Med hänsyn till detta utgick det nordligaste verket från planförslaget. Någon annan erinran har ej inkommit.
Vardar Vind AB, Valter Persson samt Erik och Angelica Sparres Stiftelse har till
stöd för sina överklaganden anfört i huvudsak följande.
Länsstyrelsen har felaktigt antagit att det endast funnits ett alternativ till vägdragning och att genomförandet av planen är beroende av att servicevägens dragning
följer det illustrerade förslaget. Länsstyrelsen verkar mena att även servicevägen
ska vara reglerad i detaljplanen. De delar kommunens uppfattning om att tillfartsvägarna inte ska regleras i detaljplanen utan enbart illustreras som ett exempel då den
slutliga vägdragningen ej är fastställd och därtill beroende av hur vindkraftverkens
tornsektioner kommer att se ut. Att en detaljplan medger att mark får användas för
en viss bebyggelse innebär inte i sig att byggnadsåtgärder som står i strid med andra
bestämmelser därmed automatiskt blir tillåtliga. Även om viss markanvändning har
godtagits genom detaljplanen kan det behövas andra tillstånd enligt annan lagstiftning för att kunna genomföra planen, det kan, t.ex. en anmälan/ansökan enligt 9
kap. miljöbalken eller dispens från artskyddsförordningen m.m.
DOMSKÄL
Klagorätt
Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223, FL) får ett beslut överklagas av den som
beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Innebörden
av bestämmelsen är att en enskild tillerkänns klagorätt endast om denne gör gällande någon omständighet eller yrkar något som hänför sig till vad som angår
denne. Det nu överklagade beslutet innebär att detaljplanen i sin nuvarande utformning inte skulle få komma till stånd samt därmed att några vindkraftsverk inte de-
7
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
taljplaneläggs. Följden av detta beslut kan inte anses medföra några negativa rättsverkningar för varken Vardar Vind AB, Erik och Angelica Sparres Stiftelse eller
Valter Persson. Mark- och miljödomstolen anser således att Vardar Vind AB:s, Erik
och Angelica Sparres Stiftelses och Valter Perssons överklaganden ska avvisas.
Detaljplanen
Fråga i målet är huruvida den aktuella detaljplanen avgränsats på ett sätt så att detaljplanen är ändamålsenlig. Syftet med en detaljplan utläses bl.a. genom motiven
till bestämmelserna i 4 kap. 2 § PBL där det framgår när en detaljplanering ska
komma till stånd. Bland annat ska kommunen med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk. Syftet är att mark- och vattenområden, i enlighet med 2 kap. 2 § PBL, ska användas för det eller de ändamål som
områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Av 4 kap. 32 § andra stycket PBL framgår att den avsedda regleringen av bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt, tydligt ska framgå av en detaljplan.
Enligt 4 kap. 33 § sista stycket PBL ska det av en detaljplans planbeskrivning bl.a.
framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder
som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt.
I prop. 2009/10:170 s. 211 betonas vikten av att en detaljplan är ändamålsenlig och
kan genomföras på ett samordnat sätt. Det är främst genom planbeskrivningen och
genomförandebeskrivningen som planens ändamålsenlighet och samordnande
funktion ska komma till uttryck. Genom praxis liksom i doktrin framgår att den
övergripande systemfunktionen i en detaljplan innebär att komplexet av exploaterings- och skyddsintressen, däribland behovet av gemensamma lösningar såsom
kommunikationer, ska utredas och analyseras i ett sammanhang (se bl.a. Den
svenska miljörätten, Gabriel Michanek och Charlotta Setterberg, upplaga 3, s. 463).
8
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
P 1891-13
Av utredningen i målet framgår att den aktuella planen innebär en reglering av
markområde på fastigheterna Bondrum 13:1, Bontofta 15:15 och Bontofta 15:17 i
Tomelilla kommun på så sätt att tre vindkraftverk i framtiden skulle få komma att
uppföras där. Tomelilla kommun har dock valt en i sammanhanget snäv avgränsning av planområdet och utelämnat väsentliga delar av området som rimligtvis
kommer att påverkas av hur och var anslutningsvägar till vindkraftverken ska anläggas. Dessa redovisas bara rapsodiskt i den icke bindande illustrationsplanen, vilket visar att kommunen trots allt är medveten om problemet. Avgränsningen är visserligen inte formellt fel, men leder till att väsentliga följder för markens användning inte prövas i plan.
Domstolen anser att detaljplanen omöjligen kan kunna komma att genomföras vad
gäller verkens placering, och därmed vara ändamålsenlig, om den inte redovisar en
beskrivning över hur anslutningsvägarna ska dras på ett godtagbart sätt. De alternativ som redovisats avseende anslutningsvägar, betonas av kommunen endast utgöra
illustrationer utan rättsverkan. Illustrationsplan och beskrivning anger därmed endast problem som uppstår till följd av planen men inte någon lösning på dem. Planen
kan därför inte anses uppfylla ovan nämnda krav på en detaljplan enligt 4 kap. 32
och 33 §§ PBL.
Domstolen anser vidare att frågan om anslutningsvägar är avgörande för hur pass
omfattande redovisningar planen ska innehålla. Av redovisningen över anslutningsvägarna framgår dock att kommunens ena alternativ delvis innebär ett anläggande
genom ett biotopskyddsområde. Denna lösning, om den kan anses ingå i vad som
prövas i detaljplanen, hade sannolikt lett till att planprocessen bör innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.
I ett fall där en detaljplan kan komma att beröra mark som är områdesskyddad har
det, som framhållits av länsstyrelsen, vid flertalet tillfällen i rättspraxis poängterats
vikten av att behövliga dispenser inhämtas innan beslut om detaljplan antas- detta
för att processen ska vara så effektiv som möjligt (se till exempel Mark- och miljööverdomstolens avgörande från den 17 december 2012, P 1440-12). Mark- och
9
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
P 1891-13
DOM
miljööverdomstolen anförde i att prövningen av en detaljplan inte enbart kunde göras utifrån plan- och bygglagens regelverk utan även skulle ske i ljuset av miljöbalken. I annat fall, anfördes det, fanns en risk att någon verklig prövning i sådana delar inte kom till stånd.
I övrigt delar mark- och miljödomstolen den bedömning som länsstyrelsen redovisat
i det överklagade beslutet. Kommunens överklagande ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 11 oktober 2013.
Jonny Boo
Mårten Dunér
_____________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonny Boo och tekniska rådet Mårten Dunér. Föredragande har varit beredningsjuristen Charlotte Scholz.
Bilaga 1
VÄXJÖ TINGSRÄTT
4:1
INKOM: 2013-05-07
MÅLNR: P 1891-13
AKTBIL: 2
Bilaga 2
Bilaga
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL SOM HAR ÖVERKLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och
miljödomstolen. Överklagandet prövas av
Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp
krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av
det slut som mark- och miljödomstolen har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går
att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
DV 427 • Producerat av Domstolsverket • 2012-11
Om prövningstillstånd inte meddelas står
mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det är därför viktigt att det klart och tydligt
framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att
prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av
mark- och miljödomstolens namn, datum för
domen samt målnummer,
2. den ändring av mark- och miljödomstolens
dom som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas, samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare
ska ges in samtidigt med överklagandet.
Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i
målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt
antal kopior, framställs de kopior som behövs
på klagandens bekostnad.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt
också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och
miljödomstolen. Adress och telefonnummer
finns på första sidan av domen.
www.domstol.se