Transcript HANDLINGSPROGRAM - Gästrike Räddningstjänst

HANDLINGSPROGRAM
ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR
GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST
Gävle – Hofors – Ockelbo – Sandviken & Älvkarleby kommuner
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................... 3
Inledning ........................................................................................................... 4
Kommunalförbundets uppdrag ...................................................................... 4
Lagstiftning .................................................................................................... 5
Riskbild .......................................................................................................... 6
Riskanalys ...................................................................................................... 7
Olyckornas orsaker ...................................................................................... 10
Skyddsnivåer................................................................................................ 11
Mål .................................................................................................................. 12
Strategier ........................................................................................................ 17
Gästrike Räddningstjänst förmåga att hantera räddningstjänst och
förebyggande verksamhet ............................................................................. 19
Organisation................................................................................................. 19
Förebyggande åtgärder ................................................................................ 19
Räddningstjänst............................................................................................ 21
Förbundets operativa förmåga ..................................................................... 23
Operativa mål................................................................................................. 24
Utbildning och kompetenser ........................................................................ 27
Insatsplanering ............................................................................................... 30
Ledningsprinciper.......................................................................................... 30
Ledningsformer............................................................................................ 31
Insatsledning ................................................................................................ 32
Åtgärder efter räddningsinsats..................................................................... 35
Stödjande insats ........................................................................................... 35
Korrigerande insats ...................................................................................... 35
Olycksutredning ........................................................................................... 35
Uppföljning .................................................................................................. 36
Övriga avtal .................................................................................................... 36
Avtal om Restvärdesräddning ...................................................................... 36
Avtal med Trafikverket................................................................................ 36
Definitioner och förkortningar……………………………………….…….37
Bilagor……………………………………………………………………….38
Bilaga 1 – Karta och utryckningsorganisation…………………………….38
Bilaga 2 – Hamnar och dess gränser i vatten……………………………...39
Sammanfattning
Detta dokument utgör Gästrike Räddningstjänsts handlingsprogram enligt
Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 3 § och 3 kap 8 § och
innehåller en redogörelse över kommunernas riskbild för olyckor som kan
föranleda en räddningstjänstinsats, målen för olycksförebyggande verksamhet
och för räddningstjänstverksamhet, samt hur den förbyggande verksamheten är
ordnad och vilken operativ förmåga som finns.
Riskanalysen pekar ut trafikolyckor, bränder i boendemiljöer och drunkning
som de tre huvudsakliga olyckstyper som i Gästrike Räddningstjänsts område
medför störst skador på liv, hälsa och egendom. Därtill identifieras brand i
samlingslokaler, transportolyckor, kemikalieolyckor och naturolyckor som
händelser med mindre sannolikhet, men med så stora konsekvenser att de
påverkar riskbilden.
De övergripande målen för Gästrike Räddningstjänst är följande:
• Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras.
• Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i
publika miljöer.
• Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa av olyckor ska
minskas i vägtrafikmiljöer.
• Drunkningsolyckor ska minska.
• I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser ska
följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom samverkan mellan
nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och den enskilde
medborgaren.
Strategierna för att förbättra skyddet mot olyckor är följande:
• Genom råd och information stärka enskildas förmåga att förebygga
och hantera olyckor.
• Genom myndighetsutövning skapa ett säkrare samhälle.
• Upprätthålla en god operativ förmåga att hantera inträffade olyckor
och deras konsekvenser.
• Genom kontinuerlig analys skapa kunskap om var förebyggande
åtgärder kan sättas in och vilken skadeavhjälpande förmåga som
behövs.
Handlingsprogrammet kompletteras av förbundsordningen för Gästrike
Räddningstjänst.
Inledning
Syftet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska
skadas och mindre ska förstöras. Samtidigt ska lagen förbättra möjligheterna
för den enskilde, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet
olyckor och konsekvenserna av dem.
Enligt lagen ska kommunerna utarbeta ett handlingsprogram för den
förebyggande verksamheten inom sitt geografiska område och ett
handlingsprogram för den operativa verksamheten, räddningstjänst.
Syftet med handlingsprogrammet är att redovisa hur förbundet uppfyller dessa
krav.
Inom Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner
redovisas den förebyggande verksamheten i ett handlingsprogram för varje
kommun, som fastställs av respektive kommunfullmäktige.
Gästrike Räddningstjänst har genom detta handlingsprogram redovisat sin
verksamhet i ett gemensamt program för de fem medlemskommunerna inom
Gästrike Räddningstjänst geografiska område och som fastställs av dess
direktion.
Giltighetstid för programmet är mandatperioden, men överlappas med ett år
för introduktion av ny politisk ledning. Handlingsprogrammen ska ses som en
process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar.
Handlingsprogrammet beskriver verksamheten i de av lagen uppdelade
skedena; förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder.
I figuren nedan redovisas de inbördes förhållandena mellan skedena samt
övergripande vilka åtaganden kommunen ansvar för.
OLYCKA
Förhindrande
åtgärder.
Förberedande
åtgärder
Skadeavhjälpande
åtgärder
Olycksutredning
Stödjande åtgärder
Skadebegränsande
åtgärder.
Förebyggande
åtgärder
Korrigerande åtgärder
Räddningstjänst
Uppföljning
Efterföljande åtgärder
Skeden
I programmet ges även allmänheten möjlighet att informera sig om vilken
förmåga räddningstjänsten har att genomföra räddningsinsatser.
Kommunalförbundets uppdrag
Förbundets uppdrag och huvudsakliga ändamål regleras i en av
medlemskommunernas beslutade förbundsordning.
Handlingsprogrammet är en del av verksamhetsstyrningen och ska ses som ett
underlag för verksamhetsplanering och kontinuerligt följas upp.
Lagstiftning
Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor antogs 2003 och ersatte den
tidigare Räddningstjänstlagen (SFS 1986:1102). I lagens förarbeten anges
syftet med lagen att färre ska dö och skadas och mindre ska förstöras på grund
av olyckor.
Lagen innehåller två övergripande nationella mål för att uppnå ovanstående:
• I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö
beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande
och likvärdigt skydd mot olyckor.
•
Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras
på ett effektivt sätt.
Innehållet i lagen är uppdelat på skyldigheter för enskilda, för kommuner och
för staten.
Enskilda medborgare har ett ansvar för att om möjligt varna och påkalla hjälp i
händelse av en olycka.
Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar ansvarar
för att upprätthålla ett skäligt skydd mot brand, och i vissa fall lämna in en
skriftlig redogörelse av brandskyddet till kommunen.
Vid särskilt farliga anläggningar är ägaren eller verksamhetsutövaren skyldig
att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap för att kunna begränsa
skadorna av en olycka.
Kommuner har följande skyldigheter:
• Tillse att åtgärder vidtages för att förebygga bränder och skador till
följd av bränder, samt utan att andras ansvar inskränks, verka för att
åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.
• Genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den
enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot
olyckor.
• Ansvara för att sotning och brandskyddskontroll sker av fasta
förbränningsanläggningar.
• Ansvara för räddningstjänstinsatser inom kommunen med undantag
för de olyckstyper som faller under statliga myndigheters ansvar.
• Efter avslutad räddningsinsats, om möjligt, informera den
skadedrabbade om behovet av vidare åtgärder.
• I skälig omfattning utreda olyckan efter avslutad räddningstjänstinsats.
•
För varje mandatperiod anta handlingsprogram som redovisar målen
för kommunens olycksförebyggande verksamhet och
räddningstjänstverksamhet, de risker för olyckor som finns i
kommunen, hur den förebyggande verksamheten är ordnad och vilken
förmåga kommunen har att genomföra räddningstjänstinsatser.
•
Utöva tillsyn över enskildas efterlevnad av lagen om skydd mot
olyckor.
Staten ansvarar för räddningstjänstinsatser inklusive efterföljande åtgärder om
det rör sig om fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst,
eftersökning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss
och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen.
Staten utövar tillsynen över hur kommunerna uppfyller sina skyldigheter enligt
lagen om skydd mot olyckor.
Till lagen om skydd mot olyckor hör även förordning, föreskrifter och
allmänna råd.
Riskbild
För att kunna sätta upp mål och planera för verksamheter för skydd mot
olyckor krävs att man vet vilka olyckor som kan inträffa och vilka
konsekvenser dessa kan medföra och vad som drabbas. Även kunskap om
vilka åtgärder som kan sättas in för att minska risker för olyckor, är här av stor
vikt.
Riskbedömningar och analyser är ett pågående arbete. Inför första
generationens handlingsprogram genomförde Gästrike Räddningstjänst 2003
en riskanalys över de olyckor som medför räddningsinsats. Detta för att visa
vad som statistiskt medför störst negativ påverkan på människors liv och hälsa,
samt egendom och miljö. Även olyckor med liten sannolikhet men stora
konsekvenser studerades. Denna har uppdaterats och fördjupats inför andra
och tredje generationens handlingsprogram och beskriver nu även de faktorer
som påverkar olyckor och vilka skyddsnivåer som finns i samhället.
Kontinuerligt pågår arbetet med att analysera inträffade olyckor och
räddningstjänstinsatser för att kunna finna risker och tendenser för att i ett
tidigt skede kunna sätta in åtgärder.
Som underlag för analysen har lokal och nationell insatsstatistik,
olycksutredningar och enkätundersökningar använts, tillsammans med
information om anläggningar, transportleder och liknande som påverkar
riskbilden.
Olyckor som inte medför räddningstjänstinsats, exempelvis fallolyckor, har
inte tagits med i riskanalysen.
Parallellt pågår även arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser med inriktning
på extraordinära händelser. Dessa händelser kan i vissa fall bero på olyckor
som föranleder räddningstjänstinsats.
Riskanalys
Risken är en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för att en typ av
olycka ska inträffa. Sannolikheten har bedömts med hjälp av lokal och
nationell statistik. Konsekvenserna av en olycka beror på flera faktorer, den
drabbade samhällsomfattningen dvs. hur många som berörs av olyckan, hur
svåra konsekvenser olyckan får för de berörda, samt om det är möjligt att
återställa efter olyckan samt hur stora resurser detta i så fall kräver. I olika
skeden av olycksförloppet kan åtgärder sättas in för att minimera det negativa
utfallet.
Den olyckstyp som föranleder räddningsinsats och som statistiskt medför
störst påverkan på människors liv och hälsa i Gästrike Räddningstjänsts
verkningsområde (dvs. Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarlebys
kommuner) är trafikolyckor, följt av brand i bostad och drunkning. Störst
ekonomiska konsekvenser medför brand i byggnad. För skador på miljön
saknas hållbart statistiskt underlag. En uppskattning är att bränder och
farligtgodsolyckor är de olyckor som påverkar miljön mest.
Vägs risken för skador på liv, egendom och miljö samman med samhällets
förmåga att hantera olyckan blir resultatet att de största riskerna utgörs av
följande olyckstyper
Trafikolycka
Området genomkorsas av E4 och flera hårt trafikerade riksvägar. Tack vare
trafiksäkerhetshöjande ombyggnationer har riskerna med dessa vägar minskat,
men det finns fortfarande vägavsnitt som är olycksdrabbade. På det
kommunala vägnätet finns risker vid korsningar med blandning av
fordonstrafik, cyklister och fotgängare. Räddningstjänsten är dimensionerad
och utrustad för att kunna hantera de flesta trafikolyckorna, men i vissa fall
kan de inträffa där insatstiderna blir långa.
Brand i bostad och andra boendemiljöer
En klar majoritet av de som dör i bränder gör det i bostäder. Inga tydliga
trender finns som pekar på någon förändring i antalet omkomna i
bostadsbränder. I riskanalysen har även hotell och vårdanläggningar räknats in
med vanliga bostäder. Räddningstjänsten är dimensionerad för att kunna
hantera de flesta bostadsbränderna, men det finns vissa områden med långa
insatstider och vissa tätbebyggda områden där en sen utalarmering av
räddningstjänsten kan innebära brandspridning mellan fastigheter.
Drunkning
Antalet som drunknar i Sverige är jämförbart med antalet som dör i bränder. I
Gästrike Räddningstjänsts område finns havskust, sjöar och vattendrag.
Räddningstjänsten kan utföra ytlivräddning från båt, men saknar utrustning
och kompetens för räddningsdykning.
Trafikolyckor, bostadsbränder och drunkningar är olyckor som händer ofta och
som medför svåra konsekvenser för dem som är inblandade. Det drabbar
individer eller en grupp och återställningen kan vara omöjlig. Konsekvenserna
kan hanteras i kommunens ordinarie verksamhet.
Speciella risker som kan medföra stora konsekvenser
Näringslivet i Gästrikland och Älvkarleby kommun präglas av tung industri i
form av stål- och massatillverkning. Detta påverkar även regionens riskbild,
dels genom industriernas egen verksamhet men även genom transporter av
farligt gods till och från anläggningarna. Ett exempel på en verksamhet med
speciellt hög risk är en stor och i framtiden expanderande in- och
utskeppningshamn i Gävle. Gemensamt för dessa speciella riskverksamheter
är att det kan medföra stora konsekvenser om något inträffar, samtidigt som
sannolikheten för att något ska inträffa är liten. Det ska dock nämnas att
antalet tillbud och bränder i industrimiljö är högre än genomsnittet i Sverige.
För att kunna genomföra räddningstjänstinsatser krävs att samverkan sker
mellan Gästrike Räddningstjänsts enheter och externa resurser, exempelvis
från andra kommuner. Konsekvenserna kan innebära sådana påfrestningar på
kommunen att den ordinarie verksamheten inte kan hantera den.
När det finns risk för att en olycka kan medföra en allvarlig påverkan på
omgivningen utanför de farliga anläggningarna, finns speciell information
framtagen om risker och åtgärder som är utskickad till personer som bor i
närområdet. Denna information finns även på förbundets hemsida.
En beskrivning av de farliga verksamheter som förekommer i regionen finns
beskriven på nästa sida. Listan är framtagen i samarbete med länsstyrelsen.
Farlig verksamhet inom Gästrike Räddningstjänst enligt LSO och Seveso
direktivet
Verksamhet
Kravnivå
enl.
SEVESO
Kommun
1
AGA Gas AB
Högre
Sandviken
Farlig
verksamhet
enl.
LSO
Ja
2
AGA Gas AB
Högre
Hofors
Nej
3
Almer Oil &
Chemical Storage
AB
Boliden Mineral AB
Högre
Gävle
Ja
Brandfarlig
vätska
Högre
Gävle
Nej
Miljöfarligt ämne
Gevalia,
Kraft Foods Sverige
AB
Godsbangård,
Trafikverket
Godsbangård,
Trafikverket
Gävle Hamn AB
Lägre
Gävle
Ja
Brandfarlig gas
---
Hofors
Ja
---
Sandviken
Ja
Högre
Gävle
Ja
---
Gävle
Ja
---
Gävle
Ja
Flyghaveri
---
Älvkarleby
Ja
Dammbrott
12
Gävle flygplats,
Rörberg
Helikopterplattan,
Gävle Sjukhus
Hålldammen, Fortum
Generation AB
Korsnäs AB
Farligt gods,
varierande ämnen
Farligt gods,
varierande ämnen
Brandfarlig
vätska
Flyghaveri
Högre
Gävle
Ja
13
Nordic Storage AB
Lägre
Gävle
Ja
14
OK Q8 AB
Högre
Gävle
Ja
15
Ovako Forsbacka AB
Lägre
Gävle
Ja
Oxiderande fast
ämne och gas,
brandfarlig vätska
och gas.
Brandfarlig
vätska
Brandfarlig
vätska
Brandfarlig gas
16
Ovako Hofors AB
Högre
Hofors
Ja
17
Preem AB
Högre
Gävle
Ja
18
Primagaz AB 1
Lägre
Gävle
Ja
19
Rangerbangården,
Trafikverket
Sandvik AB
---
Gävle
Ja
Högre
Sandviken
Ja
4
5
6
7
8
9
10
11
20
1
Flytt av verksamheten pågår under 2011
Risker
Brandfarlig,
giftig, frätande
och oxiderande
gas
Oxiderande gas
Brandfarlig
vätska och gas,
oxiderande gas.
Brandfarlig
vätska
Brandfarlig gas
Farligt gods,
varierande ämnen
Brandfarlig, giftig
21
Sandviken energi AB
Lägre
Sandviken
Ja
22
SITA Sverige AB
---
Gävle
Ja
23
St 1 Energy AB
Högre
Gävle
Ja
24
Stora Enso Pulp AB
Högre
Älvkarleby
Ja
25
Svenska Statoil AB
Högre
Gävle
Ja
26
Vopak Logistics
Nordic AB
Älvkarleby kraftverk,
Vattenfall AB
Högre
Gävle
Ja
---
Älvkarleby
Ja
27
och frätande gas,
brandfarlig, giftig
och frätande
vätska.
Brandfarlig gas
Farligt avfall,
varierande ämnen
Brandfarlig
vätska
Oxiderande fast
ämne, oxiderande
och frätande
vätska,
brandfarlig vätska
Brandfarlig
vätska
Brandfarlig
vätska
Dammbrott
Hamnområden
De hamnar i Älvkarleby och Gävle kommun där sjöräddningstjänst och
miljöräddningstjänst är ett kommunalt ansvar, redovisas i bilaga 2.
Olyckornas orsaker
För att kunna förebygga olyckors uppkomst och för att kunna sätta in adekvata
åtgärder, är det viktigt att veta vilka bakomliggande faktorer som orsakar
olyckor. Genom studier av nationellt sammanställda uppgifter av dödsbränder
har följande faktorer visat sig öka risken för att omkomma i bränder. Dessa
faktorer stämmer överens för de flesta sorters olyckor:
Ålder
Det är ovanligt att barn och ungdomar omkommer i bränder de själva orsakat.
I åldersgruppen 25 – 45 år drabbas främst män, ofta orsakat av rökning i
kombination med alkohol och andra droger. Den mest utsatta gruppen är män
över 80 år. Här finns en stark koppling till sjukdom, handikapp och mental
förvirring.
Alkohol droger och medicin
Intag av alkohol, droger och medicin medför både en förhöjd risk att drabbas
av en brand och en försämrad förmåga att sätta sig i säkerhet.
Kön
Män är mer utsatta för olyckor än kvinnor. Detta gäller även bränder.
Sociala faktorer
Personer som saknar förvärvsinkomst drabbas oftare av olyckor.
Av de direkta brandorsakerna är det följande som medför störst konsekvenser:
Rökning
Hälften av dödsbränderna orsakas av rökning. Ett starkt samband finns mellan
ålder och påverkan av alkohol, droger och medicin.
Anlagd brand
På lokal nivå har anlagda bränder påverkat riskbilden både vad gäller bränder
med stora materiella konsekvenser och antalet brandtillbud i olika områden
under vissa perioder. På senare år har dock skett en viss minskning av anlagda
bränder. Minskningen har skett medan arbetet med att förebygga anlagda
bränder har intensifierats i samverkan mellan polisen och kommunala
organisationer.
Skyddsnivåer
En enkätundersökning kring skydd i hemmet genomfördes 2007 i Gävle,
Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner av Statens
Räddningsverk. En liknande enkät genomfördes av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap 2010. Undersökningarna gav följande resultat på
hur stor del av befolkningen som hade olika skydd mot olyckor:
Brandvarnare
93 procent av dem som svarade på enkäten hade en eller flera brandvarnare i
sin bostad. Av dessa var det 77 procent där samtliga brandvarnare fungerade.
Studier av dödsbränder visar dock att det vid dessa endast i en tredjedel av
fallen fanns en fungerande brandvarnare. Slutsatsen av detta blir dels att en
fungerande brandvarnare klart minskar risken för dödsbränder men också att
de som löper störst risk att omkomma i bränder är de som i minsta
utsträckningen har brandvarnare.
Släckutrustning
73 procent av de tillfrågade hade någon form av släckutrustning. Detta är en
ökning från 2007.
Brandskyddsutbildning
Undersökningen från 2007 gav vid handen att hälften av de tillfrågade hade
fått någon form av brandskyddsutbildning. De flesta hade fått den på sin
arbetsplats. 67 procent hade fått information om säkerhet i hemmet.
Motsvarande fråga saknades 2010.
Skydd mot fallolyckor
Cirka 75 procent av de tillfrågade i undersökningen 2007 hade vidtagit någon
form av åtgärd till skydd mot fallolyckor. Motsvarande fråga saknades 2010.
Av ovan nämnda skyddsnivåer är samtliga sådana att de kan minska
konsekvensen av en inträffad olycka. Brandskyddsutbildning och skydd mot
fallolyckor minskar risken för att en olycka ska inträffa.
Annan sårbar verksamhet
Vattentäkter, kulturbyggnader av stort riksintresse, skyddsområden med höga
naturvärden och andra sårbara verksamheter redovisas i de förebyggande
handlingsprogrammen av respektive kommun.
Kärnkraftanläggning
Älvkarleby kommun ligger i indikeringszonen för kärnkraftverket i Forsmark.
Naturolyckor
De naturolyckor som oftast förorsakar räddningstjänstinsatser är
översvämningar. Karteringar har gjorts över områden som hotas av
översvämning och över områden med förhöjd risk för ras och skred.
Mål
Lagen om skydd mot olyckor innehåller två övergripande nationella mål som
kommunerna har att förhålla sig för att planera arbetet till skydd mot olyckor:
•
•
I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö
beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande
och likvärdigt skydd mot olyckor.
Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras
på ett effektivt sätt.
Säkerhetsmål
Med stöd av resultatet från det riskanalysarbete som ligger till grund för detta
handlingsprogram har Gästrike Räddningstjänst och de ingående kommunerna
valt fem prioriterade områden för vilka följande säkerhetsmål formulerats.
•
•
•
•
•
Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska ej förvärras.
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i
publika miljöer.
Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa ska minskas i de
vägtrafikmiljöer där kommunen är väghållare.
Drunkningsolyckor ska inte öka.
I händelse av olyckor som kan medföra stora konsekvenser, ska
följderna för liv, hälsa och miljö, minimeras genom förberedelser och
samverkan mellan nyttjanderättshavare, kommun, räddningstjänst och
den enskilde medborgaren.
Dessa mål är i huvudsak oförändrade från de tidigare kommunala
handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor.
Prestationsmål
De nationella målen och säkerhetsmålen har brutits ned i prestationsmål som
anger vad som förväntas genomföras under mandatperioden. Prestationsmålen
ligger som grund för den årliga verksamhetsplaneringen.
PRESTATIONSMÅL:
Förebyggande
Utöva tillsyn av den enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot
olyckor (LSO)(2003:778).
Metod:
Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av Gästrike
Räddningstjänsts direktion.
Förväntat resultat:
Alla ägare till fastigheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av
brandskydd ska känna till sin skyldighet att bedriva systematiskt
brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd och
kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3).
Alla ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar
som omfattas av Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om
utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande
vattennära anläggningar (SRVFS 2007:5)ska känna till sin skyldighet att tillse
att det i skälig omfattning finns vattenlivräddningsutrustning och att det finns
rutiner för underhåll och egenkontroll.
Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och
uppföljning ha ett, utifrån den bedrivna verksamheten, skäligt brandskydd.
Verksamheter som omfattas av bestämmelser i LSO 2 kap 4§ om farlig
verksamhet ska efter tillsyn och uppföljning i skälig omfattning hålla eller
bekosta beredskap och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra och
begränsa skador på människor eller miljö.
Gästrike Räddningstjänst ska ha förmåga att kunna genomföra
händelsebaserade tillsyner vid alla tider på dygnet.
Tillsyn och tillståndsgivning enligt Lagen om Brandfarlig- och explosiv
vara (LBE) (2010:1011).
Metod:
Utföra tillsyn enligt de tillsynsplaner som beslutas av Gästrike
Räddningstjänsts direktion.
Utfärda tillstånd enligt de riktlinjer som beslutats av Gästrike
Räddningstjänsts direktion.
Förväntat resultat:
Alla verksamhetsutövare som beviljas tillstånd för hantering av brandfarliga
och explosiva varor ska uppfylla de krav som ställs i LBE på aktsamhet,
riskutredningar, kompetens samt utformning av byggnader, anläggningar,
anordningar och förpackningar.
Alla objekt och organisationer som besökts för tillsyn ska efter tillsyn och
uppföljning ha en skäligt säker hantering av brandfarliga och explosiva varor.
Rengöring och brandskyddskontroll av förbränningsanordningar
Metod:
Avtal upprättas med entreprenör som tillser att rengöring och
brandskyddskontroll av förbränningsanläggningar och imkanaler utförs enligt
frister beslutade av ansvarig politisk församling.
Förväntat resultat:
Samtliga förbränningsanläggningar ska efter genomförd brandskyddskontroll
och uppföljning vara så brandsäkra att de inte i förhållande till användningen
innebär en oskäligt stor brandrisk.
Råd till allmänheten
Metod:
Information om brandskydd och säkerhet ska finnas tillgänglig via Gästrike
Räddningstjänsts hemsida.
Räddningstjänsten ska vara tillgänglig för att svara på frågor från allmänheten
om brandskydd och övrig säkerhet alla dagar mellan kl. 06.00 – 22.00 via
inre befäl (IB) på telefonnummer: 026-17 50 83
Räddningstjänsten ska ha förmåga att göra riktade informationsinsatser då
behov finns.
Alla fastighetsägare som besöks för brandskyddskontroll ska få information
om brandskydd.
Förväntat resultat:
Enskildas förmåga att förhindra brands uppkomst och minimera skadorna av
brand ska öka.
Förekomsten av fungerande brandvarnare i bostäder ska öka.
Räddningstjänst
Beredskap och utalarmering
1. Där så är möjligt ska räddningstjänsten rycka ut med en första insats
person som kan påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så
snabbt som möjligt i avvaktan på första insatsstyrka.
2. En första insatsstyrka ska finnas på plats inom en minsta godtagbar
insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder.
3. Rätt förstärkningsresurser ska komma på plats för att vidare begränsa
olyckans utbredning .
4. På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats.
Metod:
Gästrike Räddningstjänst ska genom avtal med larmförmedlare, för
närvarande SOS Alarm, tillse att det finns anordningar för alarmering av
räddningstjänstorganisationen.
Gästrike Räddningstjänst ska ha personal och materiella resurser i beredskap
för att kunna utföra räddningstjänstinsatser.
Gästrike Räddningstjänst ska ha larmplaner.
Förväntat resultat
Utryckning ska kunna ske till en första insats inom insatsområden enligt tider
som redovisas i karta på sidan 26. En förmåga att planera för utryckning till
en andra insats ska finnas.
Insatser ska kunna påbörjas inom skälig tid.
Strategisk och normativ ledning
Metod
Det ska finnas personal med behörighet och kompetens att fatta beslut om
förändringar i beredskapsnivå och larmplaner.
Förväntat resultat:
Vid händelser som medför stora påfrestningar på räddningstjänstens resurser
eller förändringar i riskbilden ska förmågan finnas att anpassa organisationen
efter nya förutsättningar.
Olyckor som kan ge stora konsekvenser och behov av hjälp vid
extraordinära händelser
Metod
Gästrike Räddningstjänst ska ha en uthållig ledningsorganisation som ska
kunna fungera vid alla typer av händelser som innebär storna påfrestningar på
räddningstjänsten förmåga.
Det ska finnas insatsplaner för samtliga 2 kap 4§ anläggningar.
Förväntat resultat
Räddningstjänstens ledningsorganisation ska kunna bistå
medlemskommunerna i ledningsarbetet vid en extraordinär händelse.
Insatsplaner ska vara övade och tillgängliga för 2 kap 4§ anläggningar.
Efterföljande åtgärder
Efterföljande åtgärder
Metod:
Efter avslutade räddningsinsatser ska ägare och innehavare till drabbad
egendom, om möjligt och vid behov, ges information om behovet av
bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning.
Vid behov ska återbesök göras efter olyckor i drabbade fastigheter eller
områden för att informera om inträffade händelser.
Förväntat resultat
Alla som direkt eller indirekt berörts av en olycka ska ges möjlighet att få
information om åtgärder som behöver vidtas efter avslutad räddningsinsats.
Olycksdrabbade ska i hög omfattning uppleva att de fått skälig hjälp av
Gästrike Räddningstjänst i samband med inträffade olyckor.
Uppföljning och analys
Metod:
Alla olyckor som föranleder räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning
utredas och dokumenteras och följas upp i enlighet med riktlinjer beslutade av
Gästrike Räddningstjänsts direktion.
Alla räddningstjänstinsatser ska i skälig omfattning utvärderas för att ta
tillvara på erfarenheter enlighet med riktlinjer beslutade av Gästrike
Räddningstjänsts direktion.
Förväntat resultat
Samtliga räddningstjänstinsatser ska finnas dokumenterade i insatsrapport.
Då uppföljning och analys av inträffade händelser påvisar behov ska
förebyggande åtgärder kunna sättas in och förmågan att genomföra
räddningstjänstinsatser ska kunna anpassas utefter riskbilden.
Förmågan att genomföra effektiva räddningstjänstinsatser ska förbättras.
Nyckeltal
Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet anger att färre ska skadas och
omkomma i olyckor. På lokal nivå är antalet omkomna i olyckor som
föranleder räddningstjänstinsatser så lågt att det inte på ett statistiskt säkert sätt
går att följa upp ökningar eller minskningar under en mandatperiod. Det är
därför intressant att titta på mätbara relevanta indikatorer om skyddsnivån i
samhället.
Mätbara indikatorer
• Andel bostäder med fungerande brandvarnare. Mäts med hjälp av
enkät.
•
Andel bostäder med fungerande brandvarnare som drabbats av brand.
Mäts med hjälp av insatsrapporter.
•
Andel objekt som omfattas av krav på skriftlig redogörelse av
brandskyddet som har en skälig nivå på brandskyddet och som
bedriver ett acceptabelt systematiskt brandskyddsarbete. Mäts genom
uppföljning av tillsyner.
•
Andel iordninggjorda badplatser, hamnar och kajer där det i skälig
omfattning finns vattenlivräddningsutrustning med rutiner för
underhåll och egenkontroll. Mäts med hjälp av uppföljning av
tillsyner.
•
Upplevd kvalitet på Gästrike Räddningstjänsts myndighetsutövning.
Mäts med hjälp av enkät.
•
Tid från att larm inkommer till dess räddningstjänstinsats kan
påbörjas. Mäts med hjälp av insatsrapporter.
•
Jämförelse med andra kommuner av antalet inträffade olyckor. Mäts
med hjälp av insatsrapporter och nationell statistik.
Strategier
Gästrike Räddningstjänst jobbar inom de fem områdena Stöd till enskilda,
Myndighetsutövning, God operativ förmåga, Samverkan för trygghet och
säkerhet och Analys och uppföljning för att skyddet i samhället ska
förbättras. Tabellen på nästa sida visar en bild av sambandet mellan vidtagna
åtgärder och hur de har verkan på handlingsprogrammets säkerhetsmål.
Områden
Stöd till enskilda
Myndighetsutövning
God operativ
förmåga
Samverkan
för trygghet
och säkerhet
Analys och
uppföljning
Innebörd
Förbättra enskildas förmåga att
förhindra att olyckor uppstår och
att kunna hantera dem då de ändå
uppstår
Genom egen
myndighetsutövning och
genom deltagande i andra
myndigheters
myndighetsutövning verka
för ett säkert samhälle
Räddningstjänsten ska
kunna genomföra
effektiva insatser
Samverkan för att
förebygga
oönskade hädelser
och för att hantera
hjälpbehov för
delar
Identifierade risker och
erfarenheter från inträffade
olyckor och tillbud ska
analyseras för att kunna
förbättra
olycksförebyggande och
operativ verksamhet
Uppgifter
Tillhandahålla information om
skydd mot olyckor
Motivera till att vidta åtgärder
Underlätta för att åtgärder vidtas
Stärka förmågan att hantera
olyckor
Tvinga fram att åtgärder
vidtas
Verka för att åtgärder
vidtas
Verka för en säker
samhällsutveckling
Skydda och rädda liv.
Skydda och rädda
egendom.
Skydda och rädda miljö.
Ge människor stöd så att
de kan leva vidare.
Ge stöd till återskapande
av livsvillkor.
Överföra
information
mellan
organisationer
Samutnyttja och
effektivisera
resurser
Utreda olyckornas orsaker
Utvärdera
räddningsinsatser
Analysera händelser
Återkoppla erfarenheter
för att förbättra stöd till
enskilda,
myndighetsutövning,
operativ förmåga och
samverkan
Exempel på åtgärder och förväntat resultat för säkerhetsmålen
Brand i
bostad
Informationskampanjer om
brandskydd i bostäder för att öka
medvetenheten och motivationen
för att ha fungerande brandvarnare
Tillsyn mot
vårdanläggningar och
bostadsföretag för att
säkerställa brandskydd i
bostäder.
Ha personal och
utrustning som är övade
för att kunna göra
insatser mot
bostadsbränder
exempelvis genom
rökdykning och
steglivräddning
Utbyte av
information om
områden som är
drabbade av
tillbud och
bränder för att
kunna sätta in
förebyggande
åtgärder
Identifiera områden som
är drabbade av tillbud och
bränder för att kunna sätta
in förebyggande åtgärder
och vid behov förändra
den operativa förmågan
Trafikolyckor
Informationskampanjer om
trafiksäkerhet
Remissyttranden i
detaljplaner för att
minimera trafikrisker
Ha personal och
utrustning som är övade
för att kunna göra
insatser mot
trafikolyckor exempelvis
genom losstagning och
sjukvård
Utbyte av
information om
områden som är
drabbade av
tillbud och
trafikolyckor för
att kunna sätta in
förebyggande
åtgärder
Identifiera områden som
är drabbade av tillbud och
trafikolyckor för att vid
behov förändra den
operativa förmågan och
för att kunna påverka
andra att sätta in
förebyggande åtgärder.
Drunkning
Förevisning av islivräddning för att
påvisa behovet av ett säker
beteende på isar
Tillsyn av badplatser, kajer
och liknande för att
säkerställa tillgång till
livräddningsutrustning
Ha personal och
utrustning som är övade
för att kunna göra
insatser mot
drunkningstillbud
exempelvis genom
ytlivräddning
Utbyte av
information om
områden som är
drabbade av
tillbud och
drunkningsolyckor
för att kunna sätta
in förebyggande
åtgärder
Identifiera områden som
är drabbade av tillbud och
drunkningsolyckor för att
vid behov förändra den
operativa förmågan och
för att kunna påverka
andra att sätta in
förebyggande åtgärder.
Brand i
samlingslokaler
Information till fastighetsägare och
verksamhetsutövare om skäligt
brandskydd i samlingslokaler
Tillsyn av samlingslokaler
och remissyttranden i
serveringstillståndsärenden
för att säkerställa
brandsäkra
samlingslokaler
Ha personal och
utrustning som är övade
för att kunna göra
insatser mot bränder i
samlingslokaler
exempelvis genom
rökdykning
Delta i
kommunernas
arbete med att
förbereda
krisledning
Utvärdera
räddningsinsatser för att
förbättra
räddningstjänstens
operativa förmåga
Olyckor med
stora
konsekvenser
Information till allmänheter om
risker vid farliga verksamheter
Tillsyn mot farliga
anläggningar för att
säkerställa att det finns en
skälig beredskap och att
åtgärder vidtas för att
minska riskerna.
Ha personal,
ledningsorganisation och
utrustning som är övade
för att kunna göra
insatser mot stora
olyckor, exempelvis
genom kemdykning
Delta i
kommunernas
arbete med att
förbereda
krisledning
Utvärdera
räddningsinsatser för att
förbättra
räddningstjänstens
operativa förmåga
Gästrike Räddningstjänst förmåga att hantera
räddningstjänst och förebyggande verksamhet
Organisation
Gästrike Räddningstjänst ansvarar för den kommunala räddningstjänsten,
enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778), inom de fem
medlemskommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo samt Älvkarlebys
geografiska område. Gästrike Räddningstjänst har följande organisation för att
kunna leda, hantera och stödja, under alla de så kallade skedena, före under
och efter en räddningsinsats.
Gästrike Räddningstjänst leds av räddningschefen som har det yttersta
ansvaret för verksamheten. Kompetens för räddningschefen ska vara
brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst samt Central
samverkanskurs (CSK) eller motsvarande. Detta gäller även för
ställföreträdande räddningschef.
Förbundet delas vidare upp i två geografiska områden, öst och väst, där all
kärnverksamhet i huvudsak ska utföras med utgångspunkt från förbundets
brandstationer.
Inom förbundet finns inte någon särskiljning av planering och genomförande
av räddningsinsatser, beroende på om det sker under fredstid eller under höjd
beredskap. Allt sker enligt samma principer, för att på ett bättre sätt kunna ta
tillvara kompetensen hos ordinarie personal.
Avgränsningen i handlingsprogrammet är de olyckor som kan föranleda
räddningsinsats. Inom ramen för själva räddningsinsatsen redovisas i
tidsordning de olika åtaganden och speciella förmåga som Gästrike
Räddningstjänst har inom skedena innan, under och efter räddningsinsatsen.
Förebyggande åtgärder
Förbundets förebyggande åtgärder
Genom förbundsordningen har Gästrike Räddningstjänst tagit över hela eller
delar av ansvaret för att utföra delar av medlemskommunernas uppgifter enligt
Lagen om skydd mot olyckor. Nedan redovisas hur Gästrike Räddningstjänst är
organiserat för att hantera dessa uppgifter.
Tillsyn- och tillståndsverksamhet
Gästrike Räddningstjänst svarar för medlemskommunernas tillsynsansvar över
enskildas efterlevnad av Lagen om skydd mot olyckors 2 kap. 2 § och 2 kap. 4
§. Hur tillsynen ska genomföras regleras i en tillsynsplan som bygger på de
prioriteringar som tas fram i handlingsprogrammet.
I tillsynsplanen regleras även tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och
explosiva varor (2010:1011) och Gästrike Räddningstjänsts biträde till
Länsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt Sevesodirektivet.
Tillsynen utförs på delegation från räddningsdirektionen av brandingenjörer
och brandinspektörer med erforderlig kompetens.
Gästrike Räddningstjänst medger också tillstånd för hantering av brandfarliga
och explosiva varor.
Rengöring och brandskyddskontroll
Gästrike Räddningstjänst ansvarar för medgivanden av egensotning i
medlemskommunerna. Detta görs av brandingenjörer och brandinspektörer på
delegation av räddningsdirektionen enligt fastlagda riktlinjer.
Räddningsdirektionen ansvarar även för att rengöring och brandskyddskontroll
utförs i ovan nämnda kommuner. Uppgiften att utföra brandskyddskontroll är
utlagd på entreprenad. Frister och taxor beslutas av räddningsdirektionen.
Råd och information
Räddningstjänstens tjänstemän är tillgängliga för att svara på allmänhetens
frågor om brandsäkerhet under kontorstid vid brandstationerna i Gävle,
Sandviken och Rörberg. Räddningstjänstens inre befäl är tillgängligt via
telefon mellan kl. 06.00 och 22.00 alla dagar i veckan.
Information om brandskydd kan även fås via Gästrike Räddningstjänsts
hemsida.
Räddningstjänsten bedriver även uppsökande verksamhet för att sprida
information till allmänheten om brandskydd och säkerhet, exempelvis genom
hembesök och närvaro vid publika arrangemang.
Övrig förebyggande verksamhet
Gästrike Räddningstjänst fungerar som medlemmarnas ”brandsakkunniga” och
verkar genom att delta i samråd och remisser för att brandsäkerhet och
riskfrågor ska beaktas även i myndighetsutövning, där beslutanderätten ligger
på andra politiska nämnder och organisationer. Exempel på sådan
myndighetsutövning är plan och byggprocessen samt serveringstillstånd.
Kompetens
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning för
förebyggande verksamhet då det gäller att utföra brandskyddskontroll enligt
Lagen om skydd mot olyckor 3 kap. 4 §. I detta fall krävs särskild utbildning
hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller dess
föregångare. För övrig förebyggande verksamhet är det upp till kommunens
egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen hos personalen.
För att göra tillsyn kräver Gästrike Räddningstjänst någon av MSB:s
utbildningar Tillsyn A, Förebyggande 1, Påbyggnadsutbildning i
räddningstjänst för brandingenjörer eller Skydd mot olyckor. Vilka som får
göra tillsyn anges i Gästrike Räddningstjänstförbunds delegationsordning.
Räddningstjänst
Brandvattenförsörjning
Där det kommunala vattenledningsnätet är utbyggt ska det finnas brandposter
som är anslutna till nätet. Gästrike Räddningstjänsts önskemål, är att
brandpostnätet uppfyller Svensk vattens riktlinjer och
anvisningar. I de befintliga områden som inte uppfyller det skäliga behovet av
brandvattenförsörjning, ska respektive kommun samråda med Gästrike
Räddningstjänst för att finna en ekonomiskt försvarbar lösning.
I kommundelar där vattenledningsnätet inte är tillfredställande utbyggt ska
tillgång till en vattenenhet finnas. I samband med förändringar av
vattenledningssystem eller i samband med exploatering som kan påverka
brandvattenförsörjningen ska samråd ske mellan respektive kommun,
leverantör av brandvatten och räddningstjänsten.
I områden där det finns behov av brandvattenförsörjning och
vattenledningsnätet inte är utbyggt, ska branddammar eller angöringsplatser
för motorsprutor eller andra vattentag anordnas. Aktuella uppgifter om dessa
platser ska finnas på brandstation i respektive insatszon alternativt på
brandstationen i Gävle.
Gästrike Räddningstjänst ansvarar för tillsyn och kontroll av brandposter, samt
underhåll av branddammar, angöringsplatser för motorsprutor och andra
vattentag.
Respektive kommun svarar genom Gästrike Vatten
respektive Sandviken energi för att räddningstjänsten
har aktuella kartor. Kartorna ska innehålla följande
uppgifter:
•
•
•
Brandposter
–läge
–kapacitet
–nummer
Läget på branddammar, angöringsplatser för
motorsprutor och andra vattentag.
Områden där alternativbrandpostsystem har
tillämpats.
Varning, Information
Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det
yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att
allmänheten ska kunna varnas och få information. Exempel på händelser som
kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V).
Händelse
Olje- och kemikalieutsläpp
Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser
Stor risk för explosion
Brand som ger stora mängder giftig/irriterande rök
Stor skogsbränder
Skred och ras
Omfattande översvämningar, dammbrott
Utsläpp av radioaktiva ämnen
Flyghaveri
Järnvägsolycka
Omfattande trafikolycka
Behov
I+V
I+V
I+V
I+V
I+V
I+V
I+V
I+V
I
I
I
Gästrike Räddningstjänst kan via radio- och TV-meddelande varna och
informera allmänheten, genom Viktigt meddelande till allmänheten, VMA.
Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en
överenskommelse mellan flera aktörer bl.a. Sveriges Radio/Sveriges
Television, lokalradiostationer och MSB. Det finns nationella rutiner
framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan
räddningstjänsten och media för att kunna nå ut till allmänheten.
Viktigt meddelande till allmänheten kan vid behov föregås av att signalen
viktigt meddelande utlöses över tyfoner som finns utplacerade vid speciella
riskobjekt. Signalen kan fjärrutlösas från brandstationerna i Gävle, Hofors och
Sandviken. Signalen kan också utlösas från SOS i Gävle. Gästrike
Räddningstjänst ansvarar, genom avtal, för underhållet av tyfonerna.
Alarmering
Gästrike Räddningstjänst ansvarar för att de olika brandstationerna larmas ut
till räddningsinsatser inom godtagbar tid. Förbundet har därför ett avtal med
SOS Alarm som sköter utalarmeringen av brandstationerna efter en inledande
intervju med uppringare eller misstanke om brand via inkomna automatiska
brandlarm. Under 2012 kommer ett nytt radiokommunikationssystem, Rakel,
att driftsättas och användas för utalarmering och ledning av räddningstjänstens
enheter.
Förbundets operativa förmåga
Förmågan att genomföra en räddningsinsats kan beskrivas som en
kombination mellan hur snabbt styrkan kan finnas på plats, styrkans storlek
samt hur väl styrkan genomför själva räddningsarbetet. För att ytterligare
förbättra möjligheterna till ett snabbt, säkert och effektivt genomförande av
insatsen utifrån den framtagna riskanalysen, ska insatsmiljön ha kartlagts i
form av insatsplaner och insatsrutiner enligt insatsplaneringsavsnittet.
Beredskap
Beredskap är den personalstyrka som ska finnas tillgänglig för räddningsinsats
dygnet runt och ska vara anpassad till de risker som finns. Det finns två
beredskapsformer som används inom förbundet.
•
•
Beredskap i bostaden innebär att man ska inställa sig inom 5, 30 eller
60 minuter.
Jour på tjänstgöringsställe innebär att inställelsetiden är maximalt 1,5
minuter.
Vidare så finns det personal i tre räddningsvärn, vilka är uttagna med
tjänsteplikt. Räddningsvärnen har ingen beredskapsskyldighet.
Operativa mål
Gästrike Räddningstjänst mål för den operativa förmågan är:
1
2
3
4
Att där så är möjligt rycka ut med en första insatsperson som kan
påbörja och begränsa omfattningen på insatsen så snabbt som möjligt
i avvaktan på första insatsstyrka.
Att en första insatsstyrka kan finnas på plats inom en minsta
godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande
åtgärder.
Att rätt förstärkningsresurser kommer på plats för att vidare begränsa
olyckans utbredning.
På plats ska räddningstjänsten genomföra en effektiv insats.
På nästa sida redovisas den minimala personalstyrkan i beredskap inom
Gästrike Räddningstjänst dygnet runt, året runt, samt vilken förmåga förbundet
har inom respektive insatszon.
Beredskapsform
Heltid Dagtid Deltid Deltid Deltid Heltid Deltid Värn Deltid Deltid Deltid Deltid Värn
Bemanning
1+6
1+2
1+4
1+4
X
X
X
X
X
1+4
1+5
1+2
1+4
1+4
1+4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Avtal
Insatsledning
Första Insats Person (FIP)
1
Liten insats (1 SL)
1
X
Medelstor insats (≥ 1 SL + 1 IL)
2
X
Stor insats (≥ 2 SL + ≥ 1 IL + RcB)
≥4
X
X
Brand
Rökdykning med IR-kamera
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rökdykning med PPV-fläkt
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rökdykarförstärkning
3
Livräddning via bärbar stege (3 vån)
2
X
Livräddning via höjdfordon (7 vån)
1
X
Insats med skärsläckare
2
Insats med skum (mellan & tung)
3
X
Insats med lättskum
2
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Brandgasventilation med PPV-fläkt
1
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Takarbete
3
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Yt/islivräddning strandnära
3
X
X
X
X
X
X
X
X
Yt/islivräddning med båt
3
X
X
X
X
X
X
Drunkning
X
X
X
X
X
X
Trafikolycka
Säkring av olycksplats
3
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Omhändertagande enligt PHTLS
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Losstagning (snabb eller stabil)
5
X
Tung räddning (Buss & Lastbil)
5
X
X
Olycka med farligt ämne
Livräddning skyddsnivå 1
5
X
Kemdykning skyddsnivå 2 & 3
5
X
X
X
Omhändertagande av farligt ämne
5
X
X
X
Oljeskydd
5
X
X
X
X
X
Sjukvård
IVPA
X22 Gysinge
X17 Korsnäs
X81 Hofors
X80 Ockelbo
X26 Storvik
X24 Järbo
X23 Österfärnebo
X20 Sandviken
X15 Hedesunda
X14 Bergby
C60 Skutskär
X12 Rörberg
X10 Gävle
Personalåtgång för momentet
GÄSTRIKE
RÄDDNINGSTJÄNST
KOMPETENS OCH
FÖRMÅGA
3
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Övrig räddning
Räddning på hög höjd
3
X
Räddningsfrånkoppling (Jvg)
5
X
X
Terrängkörning 6-hjuling
1
X
X
Terrängkörning Bandvagn
1
X
Terrängkörning Skoter
1
X
Båtförare Kust
3
X
Båtförare Sjö
2
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
För att tillgodose behovet av att räddningsstyrkor kommer fram till
olycksplatserna inom godtagbar tid finns en digitalt framtagen karta som
beskriver de olika insatszonerna med beräknade inställelsetider för den första
styrkan på plats.
Placering av Gästrike Räddningstjänsts brandstationer redovisas i bilaga 1.
Utbildning och kompetenser
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ställer endast krav på utbildning då det
gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under
räddningsinsats. Lagens krav innebär att man måste ha genomgått utbildningen
Räddningsledning A arrangerad av MSB, Påbyggnadsutbildning i
räddningstjänst för brandingenjörer.
I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma
utbildningskraven för personal i utryckningstjänst, utifrån lokal riskbild.
Roll
Lägsta utbildningskrav
Räddningschef
Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst
samt CSK eller motsvarande
Räddningschef i
beredskap
Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst
samt CSK eller motsvarande
Insatsledare i
beredskap
Inre befäl
FylB samt FiLB
Styrkeledare i jour
Styrkeledare i
beredskap
Brandman i jour
Brandman i
beredskap
Räddningsvärnsman
Räddningsledare B och Tillsyn B
Räddningsledare B och Tillsyn A
Räddningsledare A och Tillsyn A
Räddningsledare B och Tillsyn A
Räddningsledare A
Räddningsinsats
Räddningsinsats
Introduktionsutbildning
Utöver de lägsta kraven som redovisas här ovan har Gästrike Räddningstjänst
en riktlinje (Riktlinje för kompetenser inom Gästrike Räddningstjänst) som
reglerar vilka kompetenskrav som ställs beroende på vid vilken station man
arbetar och vilken befattning man innehar.
X
X
X
X
X
X
Rökdykare
X
X
X
X
X
X
Rökdykarledare
X
X
X
X
X
X
Kemdykare
X
X
Kemdykarledare
X
X
X
Skärsläckare
X
X
*
*
*
X
*
Sjukvårdare
X
X
X
X
X
X
X
Vattenlivräddare
X
X
X
X
X
X
Oljeskyddare ①
*
Höghöjdsräddare②
X
Tungräddare③
X
*
Chaufför
X
X
X
X
X
Släckbilsförare
X
X
X
X
X
Höjdfordonsförare
X
X
X
X
*
Lastväxlarförare
X
X
X
X
*
Tankbilsförare
X
Terrängförare
X
Bandvagnsförare ④
X
X22 Gysinge
X
X
X
X
X
*
*
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
*
X
X
X
X
*
X
X
*
X
*
X
X
X
X
Båtförare Sjö
X
Värn
X
X
Bemanning
Båtförare Kust⑤
X17 Korsnäs
Deltid
Avtal
X81 Hofors
Deltid
1+4
X80 Ockelbo
X
X
Brandman
Deltid
1+4
X26 Storvik
Deltid
1+4
X24 Järbo
Värn
X23 Österfärnebo
X
X
1+2
Deltid
X15 Hedesunda
X20 Sandviken
Heltid
X
*
1+5
*
1+4
Deltid
C60 Skutskär
X14 Bergby
Deltid
X
1+4
X
1+4
Deltid
X10 Gävle
X12 Rörberg
Dagtid
X
1+2
X
1+6
Beredskapsform
Heltid
Kompetenskrav Inom GRTJ
FiP⑥
X
*
*
X
X
X
X
X
X
X
Räddningsledare
X
Inre befäl
X
X
Insatsledare
X
X
Räddningschef i beredskap
X
Rökskyddare⑦
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
*
*
Teckenförklaring
X = Kompetens som skall finnas hos samtlig personal på aktuell station med vissa undantag
* = Kompetens som bör finnas hos viss personal på aktuell station
① = Specialistkompetens som krävs för att arbeta med förbundets oljeskyddscontainer
② = Specialistkompetens som krävs för att få ingå i förbundets grupp för räddning på hög höjd
③ = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets tung-räddningscontainer
④ = Specialistkompetens som krävs för att få arbeta med förbundets bandvagnar
⑤ = Specialist kompetens som krävs för att få framföra förbundets RaB (Rigid aluminium boat)
⑥ = Specialistkompetens för att få agera på egen hand som Första Insats Person
⑦ = Specialistkompetens för att få arbeta med förbundets rökskyddsmateriel
Tabellen ovan redovisar överskådligt vilka kompetenskrav som ställs på
respektive station i förbundet. Kompetenskraven reglerar i sin tur övnings- och
utbildningsverksamheten inom hela förbundet. Övningar och utbildningar
genomförs i tre olika nivåer av utbildning.
De tre nivåerna kan beskrivas enligt följande:
Individ
•
•
•
•
•
Grupp
•
•
•
•
•
Instruktör
•
•
•
•
•
Varje individ ansvarar själv för att genomföra vissa övningar inom
kompetensernas tidsrymder.
Övningarna syftar till att bibehålla en grundläggande kunskapsnivå hos
individen och finns inom alla kompetenser.
Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.
Övningen schemaläggs ej utan genomförs då tillfälle finns.
Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av
arbetsledare.
Varje grupp ansvarar själv genom arbetsledarens försorg för att genomföra vissa
övningar inom kompetensernas tidsrymder.
Övningarna syftar till att bibehålla samt utveckla arbetsgruppens förmåga till
samarbete och förmåga att genomföra Räddningsinsatser och finns inom de
flesta kompetenserna.
Övningens mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.
Övningen schemaläggs av arbetsledare.
Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller genomförs av
arbetsledare.
Utbildningssamordnaren ansvarar för att planera vissa övningar inom
kompetensernas tidsrymder.
Övningsledare utses av Utbildningssamordnaren i samråd med förbundets
övningsgrupper.
Övningarnas mål, syfte, krav och upplägg finns i PM-form.
Övningen schemaläggs av Utbildningsamordnaren.
Registrering av övning och eventuella kunskapskontroller görs av utpekad
Övningsledare.
Insatsplanering
För att kunna korta ner insatstider och effektivisera insatsernas genomförande
har Gästrike Räddningstjänst ett system där man tar fram insatsplaner i två
olika nivåer:
Nivå 1
Nivå 2
Framkörningskort
Insatsplan
Ett framkörningskort ska användas för att hitta till ett objekt eller område och
kunna påbörja en insats. Beroende på objektets art och riskbild behöver
framkörningskorten förses med olika mycket information för att en insats ska
kunna påbörjas på ett effektivt sätt vid en olycka.
Vid objekten som är stora och komplexa behövs mer information för att kunna
genomföra en effektiv insats. Denna information kan illustreras i en insatsplan.
Urvalet av objekt som ska insatsplaneras, väljs ut enligt de miljöer som
prioriterats under rubriken säkerhetsmål.
Utöver dessa två nivåer tillkommer dessutom insatsplanering vid större och
komplexa bostadsområden, vid skyddsvärda områden som till exempel
vattentäkter och vid tillfälliga evenemang. Detta sker i samverkan med övriga
aktörer i samhället. Förutom dessa insatsplaner finns även de kommunala
planerna för räddningsinsatser vid Sevesoanläggningar. Dessa kan återfinnas
på Gästrike Räddningstjänst hemsida alternativt på brandstationen i Gävle.
Ledningsprinciper
Dessa rutiner syftar till att för Gästrike Räddningstjänst, skapa en operativ
ledningsstruktur som kan leva upp till Lagen om skydd mot olyckors (LSO)
intentioner.
Planläggningen utgår från kommunernas fredstida hotbild. Kravet på ledning
av flera samtidigt pågående insatser beaktas särskilt.
LSO 1 Kap. 3§ ”Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att
räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett
effektivt sätt”.
LSO 3 Kap. 16§ Vid varje räddningsinsats ska det finnas en räddningsledare.
Räddningsledare är i den kommunala räddningstjänsten räddningschefen eller
den som denne har utsett.
För beredskapen i kommunerna i övrigt gäller:
LSO 3 Kap. 8§ I förbundets handlingsprogram för räddningstjänst ska den
operativa beredskapen beskrivas utifrån riskbilden och den geografiska
placeringen, samt hur den ska upprätthållas.
Ledningsformer
En organisation som ska upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning
måste ha förmåga till såväl normativ-, strategisk- och operativ ledning som
samordning av de enskilda enheterna. Ledningsformerna delas i
systemledning, dit hör normativ och strategisk ledning. Övriga ledningsformer
bedrivs på skadeplats och benämns därför skadeplatsledning.
Systemledning:
Normativ ledning
” Tolka och besluta organisationens roll. ”
Strategisk ledning
” Besluta om beredskap och insatsernas ram .”
Insatsledning:
Operativ ledning
” Utöva den samlade ledningen av den löpande
insatsen med tilldelade resurser (RL).”
Samordning
” Hantera friktion mellan enheters uppgifter
genom val av genomförande.”
Ledning av enskild enhet
” Leda enhet i utförande av tilldelad uppgift”.
Insatsledning
Nivå 1 SL (Styrkeledare)
Styrkeledaren ska kunna vara räddningsledare på mindre insatser och
sektorchef på medelstora och omfattande insatser.
Nivå 2 ILB (Insatsledare i beredskap)
Insatsledare i beredskap (ILB) ska kunna vara räddningsledare på mindre och
medelstora insatser och därvid svara för insatsledning som inbegriper
samverkan med andra myndigheter och organisationer. Insatsledare i
beredskap ska även vara skadeplatschef på omfattande insatser. Insatsledare i
beredskap larmas enligt fastlagd larmplan eller efter räddningsledare (RL)
eller inre befäls (IB) beslut.
Nivå 3 RCB (Räddningschef i Beredskap).
Räddningschef i beredskap ska kunna vara räddningsledare på medelstora och
omfattande insatser och därvid svara för insatsledning som inbegriper
samverkan med andra myndigheter och organisationer. Räddningschef i
beredskap (RCB) larmas enligt fastlagd larmplan eller efter räddningsledare
(RL) eller inre befäls (IB) beslut. IB underrättar RCB när ILB tar över som
räddningsledare. Vid många samtidiga mindre insatser eller på medelstora
insatser när inte skadeplatsledningen behöver denna nivå, ska RCB kunna
agera ledningsstöd som räddningschef (RCH).
FyLB (Förstärkt yttre ledningsbefäl).
Förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) kan komma att kallas in då insatsen är av
större omfattning och skadeplatsledningen behöver kompletteras eller när flera
samtidiga insatser ska kunna hanteras. FyLB kan få olika roller inom
skadeplatsledningen, exempelvis analysbefäl, rökdykarkontrollant, pressbefäl,
samverkansbefäl etc. Förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) kan även sättas i
beredskap när de ordinarie räddningschef i beredskap (RCB) och insatsledare i
beredskap (ILB) är insatta på skadeplats.
Systemledning
Nivå 1 – IB (Inre Befäl i jour)
Inre befäl (IB) hanterar ledning vad gäller beredskap och pågående insatsers
ram enligt fastställda larmplaner och beredskapsrutiner inom Gästrike
Räddningstjänst. IB samverkar med SOS operatör för att på delegation från
räddningschefen utöva strategisk ledning inom givna rutiner, ramar och
stående order. Dessutom stödjer IB räddningsledare (RL) på skadeplats med
information och resursbehov.
Då behov finns kan även IB agera som räddningsledare på distans. Detta kan
gälla då enheter är under framkörning eller då inte räddningsledare finns på
plats, exempelvis insats av räddningsvärn.
Nivå2 – RCH (Räddningschef)
Räddningschef (RCH) eller person utsedd av denne att verka i sitt ställe, har
ingen jour eller beredskap utan kan bemannas av Räddningschef i beredskap
(RCB) om inte skadeplatsledningen behöver denna ledningsnivå, i annat fall
rings räddningschef (RCH) in efter rutiner reglerade i ”moralisk beredskap
RCX”. Räddningschef (RCH) planerar och svarar för normativa ledningen
inom Gästrike Räddningstjänst i samband med insatser, detta oavsett
insatsernas storlek. Vid stora insatser ska räddningschefen (RCH) dessutom
ansvara för den strategiska samverkan med andra myndigheter och
organisationer. Räddningschefen (RCH) kan efter eget beslut, under pågående
insats, byta ut räddningsledaren mot annat befäl med adekvat kompetens.
Räddningschefen (RCH) beslutar när systemledningen ska etablera stab.
FiLB (Förstärkt inre ledningsbefäl)
Förstärkt inre ledningsbefäl (FiLB) är ett befäl som kan kallas in då det finns
ett behov av att förstärka den inre ledningen. Förstärkt inre ledningsbefäl
(FiLB) kallas in när räddningschef i beredskap (RCB) tar över som
räddningsledare eller när inre befäl (IB) bedömer att behov av förstärkt
systemledning föreligger. Förstärkt inre ledningsbefäl (FiLB) avlastar inre
befäl (IB) med någon av de funktioner som en utbyggd stab innehåller. Detta
är en resurs som kan nyttjas av hela länet enligt rutiner för stabsarbete inom Xlän.
För att tillgodose behovet av ledning finns ledningsnivåer för olika
händelsetyper angivna i larmplaner. I alla ledningsnivåer tillämpas i första
hand uppdragstaktik. Uppdragstaktik utövas genom att chefer på alla
ledningsnivåer ställer uppgift, ger riktlinjer och tilldelar resurser. Chefen
överlåter till den som tilldelats uppgiften att i största möjliga utsträckning själv
bestämma hur den ska lösas. Uppgiftstaktik förutsätter att medarbetarna
känner till organisationens och chefens mål, inriktning och planering.
Stab eller bakre stöd
För att kunna utöva systemledning har räddningschefen en stab. Staben har till
uppgift att understödja chefen så att dennes ledningskapacitet ökar.
Räddningschefen lånar ut sin stab, om behov finns, till räddningsledare vid
insats. Staben startas upp på räddningscentral (RC) i SOS Alarms lokaler i
Gävle genom inre befäls (IB) försorg. Ytterligare stöd i form av stab finns att
tillgå genom förstärkt yttre ledningsbefäl (FyLB) som kan stötta
räddningsledaren ute på skadeplatsen.
För att tillgodose olika behov av stabsstöd finns olika befattningar och
beredskapsgrader framtagna. I det av MSB framtagna dokumentet Gemensamt
synsätt på stabsmetodik inom krishanteringssystemet förklaras dessa. Inom
ramen för den gemensamma stabs- och ledningssamverkan sker också
kontinuerlig utbildning och övning. Larm- och ledning i initialskedet sker
enligt larmplan med stående order och standardrutiner.
Gästrike Räddningstjänst har inte personal i beredskap som kan bemanna en
stab, utan vid behov kallas dessa in på initiativ av inre befäl (IB) eller
räddningsledare från en personallista som är gemensam för hela Gävleborgs län.
Avtal om hjälp vid kommunal räddningstjänst
Gästrike Räddningstjänst har ett avtal som gäller ömsesidig gränslös
samverkan med räddningstjänsterna som gränsar till Gästrikland och
Älvkarleby kommun. Avtalet innebär att närmaste station alltid blir larmad
först, oavsett var olyckan har inträffat. Vidare innebär avtalet att
räddningstjänsterna ömsesidigt ”bjuder” varandra på fyra timmars arbete, även
då det innebär beredskapstäckning. Räddningstjänster som berörs är:
•
•
•
•
•
Södra Hälsingland
Dala Mitt
Södra Dalarna
Sala Heby
Uppsala brandförsvar
Avtal om samarbete med SOS Alarm
SOS Alarm Sverige AB ansvarar för att Gästrike Räddningstjänst får larm från
allmänheten via larmnummer 112 och automatiska brandskyddsanläggningar
förmedlade till räddningsstyrkorna inom förbundet enligt fastställda
larmplaner.
Avtal med Korsnäs AB
Om behov finns vid omfattande eller resurskrävande räddningsinsatser kan
industristyrkan vid Korsnäs AB bistå med assistans.
Avtal med MSB
För att utveckla och förändra handlingsberedskapen och förmågan att hantera
olyckor med farliga ämnen, har Gästrike Räddningstjänst ett avtal med
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avtalet innebär att Gästrike
Räddningstjänst bistår med att koordinera kemberedskapen i Gävleborgs län
och till viss del Dalarnas län.
Avtal med Landstinget
Gästrike Räddningstjänst förbinder sig att bistå ambulans i samband med vissa
sjukdomsfall och då ambulanser ej finns tillgängliga. Larmning sker efter
landstingets kriterier och genomförs av landstingets larmcentral, SOS Alarm
samt MedHelp i Uppsala län. Det finns också en överenskommelse om att
förvara och tillse att förstärkningsmateriel i form av sjukvårdstält med
tillhörande utrustning för omhändertagande vid en stor olycka, transporteras
till skadeplats. Förvaringen av utrustningen sker på stationerna i Ockelbo och
Österfärnebo.
Avtal med medlemskommuner
Gästrike Räddningstjänst har avtal med Gävle kommun som gäller att svara
för flygräddningstjänsten på Gävle kommuns flygplats, Rörberg.
Gästrike Räddningstjänst ansvarar också via avtal om service och underhåll av
tyfonanläggningar för varning till allmänheten.
Åtgärder efter räddningsinsats
Stödjande insats
Det ska i de olika medlemskommunerna finnas en förberedd organisation för
att kunna ta hand om människor som varit med om obehagliga upplevelser, så
kallat psykosocialt omhändertagande av drabbade. För detta finns speciella
POSOM – grupper utbildade. Gästrike Räddningstjänst roll är att efter
avslutad insats, initiera POSOM - grupperna.
För att kunna ta hand om egen insatspersonal som varit med om obehagliga
upplevelser under sitt arbete finns en intern organisation. Detta styrs av ett
styrdokument.
Gästrike Räddningstjänst har även ansvar för att initiera behovet av bevakning,
restvärdesskydd, sanering eller återställning efter en insats. Detta regleras med
”operativa rutiner”.
Korrigerande insats
Då det kommit till räddningstjänstens kännedom om brister i samband med
räddningsinsatser eller vid andra tillfällen då man finns ute i kommunerna, har
man ett ansvar att informera och ge råd till medborgarna hur man bäst kan
skydda sig. Exempel på sådan verksamhet kan vara:
•
•
Rådgivning om eldning vid brandfara.
Återkoppling till fastighetsägare och hyresgäster efter bränder och
andra olyckstillfällen.
Olycksutredning
Efter avslutad räddningstjänstinsats fullgör Gästrike Räddningstjänst
kommunernas skyldighet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap. 10
§, att undersöka olyckan för att klarlägga olyckans orsaker och förlopp samt
hur insatsen genomförts. I normalfallet redovisas räddningstjänstinsatsen i
insatsrapport. Om behov föreligger fördjupas olycksundersökningen i en
utökad eller fördjupad olycksutredning. Detta sker enlighet fastlagda rutiner
och redovisas sedan i rapportform.
1.
Olycksorsaksutredningen
Syftar till att ta fram direkta och bakomliggande orsaker till att
olyckan kunnat inträffa.
2.
Olycksförloppsutredningen
Syftar till att beskriva hur olyckan utvecklat sig efter att den inträffat.
3.
Insatsutredningen
Syftar till att utvärdera räddningsinsatsen effektivitet.
4.
Erfarenhetsåterkoppling
Syftar till att komma fram till någon form av åtgärd som minskar
risken för liknande olyckor ska inträffa i framtiden eller att förbättra
en räddningsinsats.
Uppföljning
Insatsrapporterna (grundläggande olycksutredning) sänds i digital form till
Statistiska centralbyrån, där lokal och nationell statistik tas fram. Samtliga
utökade och fördjupade olycksutredningar sänds till Nationellt centrum för
lärande från olyckor, NCO.
Insatser där personer omkommit eller kommit till allvarlig skada ska dessutom
rapporteras till förbundets direktion och respektive kommunstyrelse. Även där
det finns behov av mer omfattande utvärderingar ska utredningen rapporteras
till förbundsdirektionen.
Förutom detta ska kontinuerliga träffar med kommunernas
säkerhetsavdelningar, ge kommunen den grund som behövs för att
återkopplingsarbetet till kommunens olika verksamheter ska komma igång.
Intern kontroll
Det finns ett stort behov av kvalitetssäkring och uppföljning av verksamheten
som har att göra med vad som beskrivits i det här handlingsprogrammet. Detta
utförs av särskilt utsedda medarbetare som har till uppgift att granska, följa
upp och komma med förslag till förbättrade rutiner.
Avtal med MSB
Gästrike Räddningstjänst bistår med en regional olyckutredare för att
samordna länets räddningstjänster i arbetet med olyckutredningar.
Avtal med Polismyndigheten Gävleborg
Gästrike Räddningstjänst delar en tjänst med polismyndigheten med syfte att
underlätta samhällets arbete med att förebygga antalet anlagda bränder och
vidare att underlätta vid brandutredningar för att nå ett bättre resultat.
Övriga avtal
Avtal om Restvärdesräddning
Avtal har tecknats med Restvärdesräddning i Sverige AB, där Gästrike
Räddningstjänst förbinder sig att utföra restvärdesräddningsarbete, vilket
omfattar, akut begränsande insatser för att efter skador åstadkomma torr, och i
samband med brand, rökfri miljö, i syfte att minska eller förhindra följdskador.
Avtal med Trafikverket
Gästrike Räddningstjänst svarar för sanering av vägbanan i samband med
räddningstjänstinsatser vid trafikolyckor. Det finns även avtal om sanering av
järnvägsspår i samband med räddningsinsats.
Definitioner och förkortningar
Bm
SL
FiP
RCB
ILB
IB
FylB
FiLB
RCH
RC
TiB
MSB
Anspänningstid
Angreppstid
Insatstid
Inställelsetid
Insatszon
Brandman i jour respektive beredskap. Anspänningstid 90 sekunder
alt 5 min
Styrkeledare i jour. Anspänningstid 90 sekunder alt 5 min
Första insatsperson. Normalt sätt SL i beredskap som beger sig mot
olyckplats i eget fordon. Kan även vara annan tillgänglig enhet där
tidsvinster kan göras då position är känd i digital karta
Räddningschef i beredskap. Inställelsetid till olycksplats alt SOS 60
minuter. Eget fordon
Insatsledare i beredskap. Inställelsetid till olycksplats 30 min. Eget
fordon
Inre befäl i jour. Anspänningstid 90 sekunder.
Förstärkt yttre ledningsbefäl. Ej i beredskap
Förstärkt inre ledningsbefäl. Ej i beredskap
Räddningschef.
Räddningscentral. Placerad i SOS-Alarms lokaler i Gävle
Tjänsteman i beredskap. Person i beredskap som har rollen att starta
upp andra samverkande myndigheters internt stödjande verksamhet
vid allvarliga störningar i samhället. Finns på MSB, Länsstyrelsen,
Landstinget, Trafikverket och för medlemskommunerna. För
medlemskommunerna upprätthålls TiB rollen av räddningstjänstens
inre befäl inledningsvis.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Tid från larm till första enhet lämnar station alt påbörjar körning i
eget fordon
Generell tid för från första enhet på plats till räddningsinsatsen
påbörjande. I Handlingsprogrammet och datakörningar är
angreppstiden satt till en minut + extra tid beroende på uppgiftens
svårighetsgrad.
Anspänningstid + Körtid + Angreppstid
Anspänningstid + körtid
Geografisk område som betjänas av en brandstation. Området
storlek är baserat på körtidsmätning i GIS-miljö och uppdelade i
tidsintervaller enligt följande:
1 = 10 min
2 = 20 min
3 = 30 min
Bilaga 1 – Karta och utryckningsorganisation
Bilaga 2 – Hamnar och dess gränser i vatten
Norrsundet
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Gävle
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Karskär
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen
Skutskär
Kommunalt vatten är innanför den röda markeringen