Transcript Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden
Ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi
Markbygden Vind AB har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd till att etablera en mycket
stor vindkraftanläggning i Markbygden i de västra delarna av Piteå kommun. Ansökan
avser tillstånd till att uppföra och driva upp till 1 100 vindkraftverk, vardera med en höjd
på upp till 200 meter inräknat torn och rotorblad. Den samlade produktionen kan bli 8-12
TWh. Vindkraftanläggningen kommer, fullt utbyggd, att vara en av de största i världen.
JUNI 2008
I denna broschyr ges en översiktlig kortfattad beskrivning av projektet och av bolagets
tillståndsansökan. Bland annat beskrivs projektets omfattning, konsekvenser och tidsramar.
Vidare beskrivs anledningen till att bolaget anser att regeringen i ett tidigt skede bör beredas
tillfälle att pröva verksamhetens tillåtlighet utifrån miljöbalkens bestämmelser.
VINDKRAFT i MARKBYGDEN
Förutsättningar för vindkraft
i Markbygdenområdet
I de höglänta delarna av Markbygdenområdet
finns mycket goda förutsättningar för vindkraft.
Här finns:
• Goda vindförhållanden.
• Tillgång till kraftledningsnät för överföring
av elproduktionen.
• Väginfrastruktur från skogsbruket för uppbyggnad och drift av anläggningen.
• Förhållandevis liten grad av motstående intressen.
• Kunnande om väg- och kraftledningsbyggande, betonggjutning, tillverkning, mm.
200 m
Enercon E-126
Enercon E-82
150 m
+138 m
+137 m
Enercon E-82
+108 m
100 m
Diameter 82 m
Diameter 82 m
Diameter 126 m
50 m
Tillståndsansökan
Omfattande arealer av Markbygdenområdet
har i Piteå kommuns fördjupade översiktsplan
föreslagits för utbyggnad av vindkraft. Vidare
har Energimyndigheten utpekat stora delar av
området som ett riksintresse för vindbruk, se
infälld figur t.h.
Vindkraft i ÖP
Riksintresse vindbruk
Koler
Yttersta
Lillpite
Långträsk
Roknäs
0
5 km
Projektets omfattning
Tillståndsansökan avser en etablering av upp till
1 100 vindkraftverk med en maximal totalhöjd
av 200 meter, allt inom en yta om ca 450 km2.
Den totala installerade effekten beräknas uppgå till omkring 2 500 – 4 000 MW, vilket kan
jämföras med de fyra reaktorerna på Ringhals,
som har en sammanlagd effekt på cirka 3660
MW. För att möjliggöra uppförandet av vindkraftverken behöver drygt 300 km befintlig väg
inom området förstärkas. Vidare kommer upp
till 430 km ny väg att anläggas, liksom ca 120
km nya kraftledningsgator. Av områdets totala
yta beräknas ca 3% att påverkas genom vägbyggen, kranuppställningsplatser, kraftledningsgator, samt avverkning runt verkplatserna.
Utbyggnaden av anläggningen kan komma
att ske etappvis enligt figur till höger (etapp
I-VI). Utöver de sex etappområdena ingår i
Markbygdenprojektet två pilotområden (Dragaliden och Stor-Blåliden), som tillståndsprö-
II
III
P
Etapper
Koler
P
P
Tillståndsansökan
Pilotprojekt
Yttersta
I
V
Lillpite
Långträsk
VI
0
Etapp
Roknäs
IV
5 km
Yta km2 Yrkat antal verk Vägsträcka ny
väg, km
I
142
333
80-120
II
61
143
50-65
III
101
228
70-100
IV
81
204
50-80
V
32
77
20-30
VI
32
115
20-35
450
1100
290-430
Totalt
Skyddsåtgärder och villkor
Flakaberget
Rammelberget
Grundsel
Brännberget
Bredträskb.
0
20
Björkholmsberget
0
10
Under utredningsarbetet har bolaget uteslutit
sådana områden som ansetts särskilt känsliga
med hänsyn till bl.a. flygets intressen, miljöintressen och befintlig bebyggelse.
Dessutom planeras skadelindrande åtgärder i form av anpassad utformning av vägnät
och verksplaceringar, i syfte att undvika negativ påverkan på känsliga miljöer och arter.
Buffertzoner mot bebyggelse kommer också
att iakttas så att föreskrivna riktvärden för ljud
Korsberget inte överskrids.
och skuggor
Ängestorp
Bodstra
Högheden
Petberget
374
Petbergsliden
Karlsborg
Djupträs ket
n
n
gelsen i området, skyddad natur och där de
största verken i första hand har placerats där
det blåser bäst. Utformningen av det sannolika
huvudalternativet framgår av kartan nedan.
ve
V is tå
vas separat. Totalt beräknas utbyggnadsarbetet
för hela anläggningen pågå under ett tiotal års
tid. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen
inom vindkraftindustrin går mycket fort kommer storleken på verken sannolikt successivt
att öka under utbyggnadstiden, dock med 200
meters totalhöjd som övre gräns. I bolagets
tillståndsansökan till länsstyrelsen har därför av nödvändighet endast givits principiella
beskrivningar, dels med maximalt antal verk
och dels med maximal verkstorlek. Projektets
konsekvenser har bedömts genom analys av en
fiktiv etablering av dels maximalt antal verk,
dels maximal verkstorlek. Eftersom ingen av
dessa alternativ kommer att genomföras har
även ett sannolikt huvudalternativ redovisats,
innebärande en blandning av verktyper där
hänsyn har tagit tillKantaberget
bl.a. den befintliga
bebygNorr-Storliden
Nedan Nakteberget
visas ett sannolikt huvudalternativ
med blandade verktyper,
med de största verken i de blåS tor-T euger
Svartliden
Nuorteliden
156
Bränna
540
Finntjärnliden
Holmträsk
Granliden
Strandplanerade, andra pilotprojektet
sigaste
lägena. De 12 tillståndsgivna
verken på Dragaliden och det
Visttjärnliden
Arvidsträskberget
Brännberget
Trolltjärn
Dalen
345
F innträs ket
Brännberget
Metträsk
på Stor-Blåliden visas 428
med gröna
punkter.
Nuorte
et
288
Djupvik
Ö Lå ngträs k
325
E rs träs ket
Manjärvliden
Sodokb.
Bröträsk
424
Stavaliden
Norrdal
Åb
yä
Skällberget
Långträskberget
Ro
S vanaträs ket
å
385
Banfors
Länsgränsen
sk
Verk
tillståndsprövasHolmfors
e ä som
Katrineberg
lve
n
separat
350
Strömstorp
0
Å ls
275
325
Storberget
1
Myrheden
2
3
Storliden
4
5 km
Keupan
L il
lpi
te ä
Yttersta
lve
n
Snöbergen
Råbäcken
334
Hästliden
Svartliden
Gråliden
320
Gråberget
ke s
e le
Lidbodarna
Fagerheden
Önusberget
377
Bergnäs
B ys
Skogbergsliden
Pålsboda
361
t
Sto
R ok å
n
Kalamark
Kälen
K
Ka
Pite-Byske
Orrheden
Granholm
Granträskmark
Bysketorp
Matmyr
Nörd-Blankb.
å©n Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578
Hötjärn
Kallkällselet
Mittibäckskojan
Finnliden
Granholmsb.
384
Åträsk
Skogberget
n
Vindkraftverk Enercon E-126
By
G årds träs ket
Storgranliden
Vackerliden
V
Brattknabben
Höganäs
Tjärnliden
Vindkraftverk Enercon E-82
387
Tallberget
sk
n
Bredträskb.
Område tillståndsansökan
Näsberg
nberg
trä
Norrberget
469
Storkaxen
Ulriksberg
Kaxliden
Västerbo
373
Bredträsk
Stors
Strömsör
Nyfors
Ånäset
Sven-Dalskojan
lve
bä
ub
Kl
Hej
dd
S egårdsträs ket
Flötuträsk
B redträs ket
Gä
Kilberg
Storslyet
Svallfors
n
426
Stor-Flötub.
Långträsk
Storlångträsk
kå
Lill-Blåliden
Morajärv
Björkliden
Tallberg
Bredkåtaheden
Stormyran
Ersträsk
Långträsks kolonat
Vitflockberget
Rengårdsheden
Högbacken
390
Öberga
Strömfors
V Dorisberget
Backträsk
n
Stenträsktorpen
Nedre Grundsel
Älvdal
Maniliden
Hultet
Stor-Blåliden
lv
e
Stenbacka
Dalheden
Strömnäs
S tors träs ket
Klockarträsk
Krokaträskliden
279
Maniträs ket
Skällbäcken
Jägarbo
Skarpljugaren
Bäck
en
Krokträsk
S tor-K lockarträs ket
Tällbärke
441
Huvåsen
Horngubben
Lyckoträ sket Häbbers träs ket
Nygård
L illp
ite ä
lv
480
Tällträsk
Kaptensviken
30
0
Huvträsk
Huvträs ken
Koler
Kolerberget
S tavaträs ket
Granliden
Näsudden
Skomanskälen
Pello
T ällträs ket
228
Kolerträsk
Manjärvträsk
Granlund
Persberg
Lyckoträsk
Mellanträs ket
Brännan
Tallberget
B änkerträsket
274
Brännheden
20
0
n
Brännliden
Risnabben
5
27
0
35
425
Bastuudden
Långsel
lve
Stor-Älgberget
G ranträs ket
Studsarheden
Bänkerträsk
Granträsk
200
375
Åb
yä
Färskberget
Liden
265
Bänkerberget
Tv
Nedre Svedjan
Lövudden
503
Bänkerudden
Dartsel
Fjälaträsk
5
32
Holmträs ket
Ögården
150
Kutuliden
Stenberget
45
0
S ör-T euger
Stor-Myrberget
329
201
n
Sördubbla
Storsund
B as tuträs ket
Y ttre Arvids träs ket
lve
475
Salberg
sä
S tor-Arbos t
Småträsk
r
fo
586
Teugerträsk
271
B rännträs ket
S Brännträsk
131
Arvidsträsk
rg
591
Njoka
Gammelträsk
175
Åselet
Norrdubbla
22
5
325
275
As
Björnberg
Be
Sotberget
ggberget
t
Bodnäs
Sälgträskliden
Björkberget
Abborrträs ken
Dammyran
Björnhålen
StorTväråm.
Tv
310
Mörtträskliden
Rökojan
VINDKRAFT i MARKBYGDEN
VINDKRAFT i MARKBYGDEN
Projektets konsekvenser
Markbygdenprojektet innebär konsekvenser för miljön och människors hälsa och säkerhet.
Nedan beskrivs några av de konsekvenser som bedöms som särskilt betydelsefulla. I tabellen på
nästa sida sammanfattas samtliga bedömda konsekvenser som kvarstår efter skadelindrande
åtgärder vidtagits .
Konsekvenser för miljön
Konsekvenser för samhället
Vindkraft har flera positiva miljöeffekter, varav
klimateffekterna förmodligen har störst betydelse. Om 1 100 vindkraftverk i Markbygden
antas ersätta elektricitet producerad med kolkraft innebär det ca 10 miljoner ton per år i
minskade koldioxidutsläpp. Detta motsvarar utsläppen från ca 3,7 miljoner bilar, eller ca 90 %
av den svenska bilparken (baserat på 1500 mil
per bil och år).
När det gäller naturmiljön går det att konstatera att andelen skyddsvärd natur är liten
inom området, liksom förekomsten av hotade
arter och livsmiljöer. Genom att begränsa etableringen i områden med naturskydd, i kombination med att skadelindrande åtgärder vidtas, kan negativ inverkan på de känsliga arter
och livsmiljöer som trots allt finns i området,
exempelvis våtmarker och vattendrag, till stor
del undvikas. Sammantaget bedöms de negativa
konsekvenserna av en utbyggnad i detta hänseende bli obetydliga till små.
Vindkraftverken kommer att kunna ses från
många platser i det omgivande landskapet, även
om den stora andelen skog i området i betydande omfattning begränsar sikten. Konsekvenserna för landskapsbilden kommer därmed att bli
stora. Hur människor upplever denna påverkan
beror dock sannolikt till stor del på inställningen till vindkraft som energikälla och den nytta
man upplever att vindkraften ger för bygden.
Vindkraftanläggningen kommer att skapa förutsättningar för många nya arbetstillfällen i
området. Därmed kan också underlaget för lokal service och kommunala tjänster stärkas betydligt.
I samband med anläggningen av vindkraftparken kommer en fond att instiftas för bygdens utveckling. Syftet med fonden är att ge en
vinstdelning till de byar, föreningar och organisationer som på olika sätt berörs av vindkraftetableringen.
Med tanke på anläggningens totala storlek
har tillverkaren av vindkraftverken aviserat att
en tillverkningsindustri för produktion av vindkraftverkens torn och kanske även turbin-montering och rotorblad kan bli aktuell att lokalisera till regionen, vilket skulle innebära ytterligare
utveckling och tillväxt i regionen.
Konsekvenser för rennäringen
Konsekvenserna bedöms kunna bli stora för
Östra Kikkejaure sameby eftersom vindkraftanläggningen påverkar en mycket stor andel av
samebyns vinterbetesmarker. I en särskild utredning som genomförs i samarbete med samebyn
beskrivs de socioekonomiska konsekvenserna.
Angränsande samebyar berörs till liten del
av utredningsområdet, men kan komma att beröras av sekundära effekter. Västra Kikkejaure
och Semisjaur-Njarg samebyar berörs till liten
del av utredningsområdet. Samebyarna kan
även komma att beröras av sekundära effekter
om Östra Kikkejaure sameby tvingas omfördelas i landskapet
Samhälls- eller
bevarandeintresse
Bedömda konsekvenser
Klimateffekter
Positiva konsekvenser. Projektet bidrar väsentligt till nationella klimatåtaganden och
kan ersätta energiproduktion med stora negativa miljöeffekter.
Uppfyllelse av
miljökvalitetsmål
Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av en rad
miljökvalitetsmål. Inga miljökvalitetsmål motverkas.
Efterlevnad av
miljökvalitetsnormer
Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö
totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar.
Landskapsbild dagtid
Stora konsekvenser. Vindkraftanläggningen kommer att dominera ett stort område
men kommer att ses av få beroende på skogsterrängen och gles befolkning.
Landskapsbildspåverkan
av hinderbelysning
Små-stora konsekvenser, beroende på hur hinderljusfrågan löses tekniskt.
Naturresurser
Obetydliga konsekvenser. Skogsbruk kan bedrivas som tidigare. Undersökningstillstånd
vad avser mineralfyndigheter bedöms inte påverkas. Inget jordbruk berörs.
Natura 2000
Obetydliga-små konsekvenser. Natura 2000-områden med skogshabitat undviks.
Hänsyn tas till utpekade vattendrag vid vägdragning och verkplacering
Övriga bevarandevärda
naturmijöer
Små konsekvenser. Naturreservat och våtmarker av klass 1 och 2 undviks. Vid
utformningen tas hänsyn till nyckelbiotoper och andra värdefulla naturmiljöer.
Fåglar
Små konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter förkommer i området. Fågelrika
våtmarker och bon av större rovfåglar undviks med buffertzoner.
Övrig fauna
Obetydliga - små konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter förekommer och de
som finns bedöms inte påverkas i nämnvärd grad av en utbyggnad.
Friluftsliv inkl. jakt och
fiske
Små - måttliga konsekvenser. Direkt påverkan på skoteråkning, bärplockning, jakt och
fiske förväntas inte men upplevelsevärdena påverkas negativt.
Särskilt utvärderade
kulturmiljöer
Små - måttliga konsekvenser. Kulturmiljöernas helhet och historiska samband bibehålls
i varierande grad. I vissa fall förbättras förutsättningarna för ett öppet landskap.
Fasta fornlämningar och
andra kulturlämningar
Obetydliga - små konsekvenser. Vägdragningar och verkplaceringar anpassas så att
historiska lämningar inte påverkas direkt.
Ljud
Små - måttliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla ljudkänsliga miljöer.
Infraljud och lågfrekvent
ljud
Små - obetydliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla ljudkänsliga
miljöer.
Vibrationer i marken
Obetydliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla vibrationskänsliga
miljöer.
Skuggor
Små konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla skuggkänsliga miljöer.
Risker
Obetydliga - små konsekvenser. Obetydliga risker för allmänhet med föreslagna
skyddsåtgärder.
Påverkan genom
elektromagnetiska fält
Obetydliga konsekvenser. Magnetfälten i området hamnar långt under riktvärdena,
samtidigt som få människor befinner sig i området.
Rennäringen
Stora konsekvenser med hänsyn till att en sameby kommer att påverkas påtagligt.
Störst konsekvenser under byggskedet, som kommer att pågå under en lång tid.
Försvaret
Ingen bedömning av konsekvenser. Åtgärder behöver genomföras för att både
vindkraftintresset och totalförsvarsintresset skall tillgodoses.
Samhällsnyttor
Positiva konsekvenser. Starkt förbättrad sysselsättning i området med förbättrade
förutsättningar att bibehålla och utveckla serviceutbudet. Stora regionala effekter.
VINDKRAFT i MARKBYGDEN
Tidplan
Motiv för regeringsprövning
I diagrammet nedan beskrivs den tidplan som
bolaget har uppsatt för genomförandet av
Markbygdenprojektet. Som angetts inledningsvis anser bolaget att regeringen bör beredas
tillfälle att pröva tillåtligheten av hela projektet
enligt miljöbalkens bestämmelser. Efter att regeringens beslut har erhållits, kommer bolaget
att yrka att länsstyrelsen, mot bakgrund av anläggningens totala storlek, tillståndsprövar projektet etappvis för sex olika etappområden.
Parallellt med regeringens handläggning av
tillåtlighetsfrågan avser bolaget att hos länsstyrelsen söka tillstånd till pilotprojektet StorBlåliden. Ytterligare högprioriterade planeringsinsatser som kommer att ske parallellt med
regeringsprövningen är frågor rörande ökad
överföringskapaciteten i stamnätet samt industrietablering och uppbyggnad av infrastruktur,
utbildning och annan samhällsservice i närregionen.
Regeringen har enligt miljöbalken möjlighet
att förbehålla sig att pröva tillåtligheten av
bl.a. större vindkraftanläggningar. När det gäller Markbygdenprojektet anser bolaget att det
finns flera frågor av övergripande karaktär som
motiverar en sådan prövning. Dessa frågor kan
sammanfattas enligt följande.
Helheten
Tillstånds-/villkorsprövning
Drifttid
Byggande
Tillåtlighetsprövning
Etapp I
Etapp II
Etapp III
Etapp IV
Etapp V
Etapp VI
Pilot Dragaliden
Pilot Stor-Blåliden
Industrietablering
Stamnätsåtgärder
Bergtäkter
- etablering och drift
Infrastruktur och
service i området
2007 ‘08 ‘09 ‘10 ‘11 ‘12 ‘13 ‘14 ‘15 ‘16 ‘17 ‘18 ‘19 ‘20 ‘21
Markbygden Vind AB
ett företag inom Svevind-gruppen
TAVELSJÖ JUNI 2008
Förprojektering
Detaljprojektering
• Projektets omfattning är av nationellt intresse. Storleken på etableringen motsvarar
elproduktionen i Sveriges största kärnkraftreaktor eller den som skulle uppnås genom
utbyggnad av exempelvis fyra älvar varav
två är nationalälvar (Byskeälven, Åbyälven,
Kalixälven och Piteälven, tillsammans 8,5
TWh)
• Frågorna om utbyggnad av nätkapacitet samt
anslutningsmöjligheter till stamnätet.
• Projektets mycket stora positiva klimateffekter är med hänsyn till den nationella energipolitiken av nationellt intresse
• Projektet kommer - med hänsyn till sin omfattning - att ha en storskalig påverkan på
landskapsbilden på ett sätt som inte är aktuellt i någon annan vindkraftpark i landet
• Natura 2000-nätverket berörs med delar av
avrinningsområdet för en skogsälv samt några skyddade skogsområden
• Rennäringen påverkas genom att merparten av anläggningen täcker stora delar av en
samebys vinterbetesområde
• Försvarets intressen i området utgör ett starkt
nationellt intresse där avvägningen mot vindkraftparken bör ske på nationell nivå
• Projektets mycket stora samhällsnyttor är
beroende av att det finns en långsiktig säkerhet i genomförandet, något som ett regeringsbeslut om tillåtlighet skulle innebära.