Transcript Fortsättningskurs i sociologi, Stockholms Universitet Vt 2002

Sociologi I&II, Stockholms universitet vt-2015
Delkursplan till specialkursen Komparativ sociologi (6hp)
Kursbeskrivning
Kursen ”Komparativ sociologi: makt, klass och genus i välfärdsstaten” handlar om
socialpolitikens utformning, framväxt och konsekvenser. Efterkrigstidens välfärdsstatliga
expansion är en av de största sociala förändringarna i modern historisk tid. Men vilka krafter har
drivit denna utveckling? Har det med makt och politik att göra? Eller med ekonomisk utveckling
och globalisering? Och hur påverkar det utvidgade EU-samarbetet välfärdsstaten? Den här typen
av frågor tar vi upp under kursens första del.
Därefter koncentrerar vi oss på välfärdsstaten och olika socialpolitiska vägval. Hur ser de sociala
trygghetssystemen ut i Sverige och andra länder? Har alla länder ett unikt socialpolitiskt system
eller finns det grupper av länder med liknande politik? Är Sverige, som det ibland påstås,
världsledande avseende social trygghet och välfärd, eller har andra länder hunnit ikapp eller rent
av sprungit om?
För att analysera den här typen av frågor ägnar kursen stor uppmärksamhet också åt
välfärdsstatens konsekvenser. Hur påverkar socialpolitiken inkomstskillnaderna i samhället? Är
en viss politik att föredra om vi vill minska fattigdom och socioekonomisk ojämlikhet? Hur
inverkar socialpolitiken på ojämlikheten mellan könen och individers beslut om att skaffa barn?
Och på vilket sätt formar de socialpolitiska systemen incitamenten för arbete. Vi kommer i viss
mån också att beröra frågan om socialpolitikens roll för fattigdomsbekämpning i ett
utvecklingsperspektiv.
Kursen behandlar således många frågor av stor vetenskaplig och samhällelig betydelse. Såväl
klassisk som modern sociologisk teori tillämpas här på välfärdsstaten. Internationell forskning
om socialpolitikens utformning, orsaker och utfall behandlas. Kursen baseras på föreläsningar
och seminarier.
Delkursens lärandemål
Studenten skall efter genomgången kurs kunna redogöra för grundläggande teorier och begrepp
inom området, såväl muntligt som skriftligt. Studenterna skall kunna jämföra olika länders
socialpolitik och analysera hur socialpolitikens utformning är relaterad till bakomliggande
drivkrafter och konsekvenser. Målsättningen är vidare att studenten skall kunna tillämpa denna
kunskap i analyser av innehåll och verkningar av socialpolitiken i Sverige och andra länder.
Examination
Examination sker genom hemtentamen och genom aktivt deltagande på kursens två seminarier.
På hemtentamen förväntas studenten kunna diskutera olika teoretiska perspektiv och analysera
orsaker och verkningar av den socialpolitiska utvecklingen i Sverige och andra länder.
Vid frånvaro från något av de två seminarietillfällena måste man göra en speciell
hemtentauppgift på de seminarietillfällen frånvaron avser.
Betygskriterier
1
Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala enligt följande:
A = Utmärkt. För detta betyg krävs att studenten mycket väl kan redogöra för de perspektiv,
teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov
på mycket god analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt
argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas
mycket klart och tydligt kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande socialpolitik och dess
förändring.
B = Mycket bra. För detta betyg krävs att studenten väl kan redogöra för de perspektiv, teorier
och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom visa prov på god
analytisk förmåga samt på ett välgrundat, självständigt och övertygande sätt argumentera för och
jämföra teorier och empiriska resultat. Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp
och teorier på existerande socialpolitik.
C = Bra. För detta betyg krävs att studenten i huvudsak korrekt kan redogöra för de perspektiv,
teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen. Studenten skall dessutom på ett
välgrundat och självständigt sätt argumentera för och jämföra teorier och empiriska resultat.
Studenten skall när det efterfrågas kunna tillämpa begrepp och teorier på existerande
socialpolitik.
D = Tillfredställande. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra för,
argumentera för och jämföra de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under
kursen.
E = Tillräckligt. För detta betyg krävs att studenten mestadels korrekt kan redogöra och jämföra
centrala delar av de perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen.
Fx = Otillräckligt. För detta betyg krävs att studenten endast har kännedom om vissa av de
perspektiv, teorier och empiriska resultat som behandlas under kursen.
F = Helt Otillräckligt
Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare prov så
länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov
får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov
två gånger av en och samma examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för
att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till studierektor.
Lärare
Professor Kenneth Nelson (KN), momentansvarig, [email protected], F909, 6747128.
Doktor Ingrid Esser (IE), [email protected], F839, 163451.
Doktor Rense Nieuwenhuis (RN), [email protected], F836, 164317.
Doktorand Daniel Fredriksson (DF), [email protected], F860, 162076.
Doktorand Sebastian Sirén (SS), [email protected], F834, 162312.
Schema Komparativ sociologi, 6p, VT 2015
2
UndervisningsTillfälle
Introduktion
Dag
Datum
Tid
Mån
13/4
3h
KN
1
Tis
14/4
3h
DF
2
Tor
16/4
3h
SS
3
Mån
20/4
3h
KN
Seminarium I*
Tis
21/4
A: 3h förm
DF&SS
Lokal
Lärare
B: 3h efterm
4
Tor
23/4
3h
RN
5
Mån
27/4
3h
RN
Seminarium II*
Tis
28/4
A: 3h förm
IE&RN
B: 3h efterm
6
Tors
30/4
3h
IE
7
Mån
4/5
3h
SS
Utlämning
Tors
30/4
Fre
8/5
hemtentauppgift
Inlämning
Hemtentauppgift
* Om studentantalet är mindre än 30 ges endast ett seminarium kl 9-12.
3
Föreläsningar och seminarier
Introduktion:
En resa utan motstycke: Från fattigvård till sociala rättigheter
Litteratur: Cousins, 2005: 1-15
Föreläsning 1:
Vad skapar samhällsförändring? Sociologiska och ekonomiska förklaringar till välfärdsstatens
framväxt
Litteratur: Cousins, 2005: 19-40; Korpi, 1985
Föreläsning 2:
Socialpolitik under omvandling: institutioners förändring och stabilitet
Litteratur: Cousins, 2005: 19-57, 207-241; Pierson, 1996; Streeck och Thelen, 2005
Föreläsning 3:
Jämlikhet eller fattigdom: Socialpolitikens omfördelande effekter
Litteratur: Cousins, 107-122; Esping-Andersen, 1989; Korpi och Palme, 1998;
Nelson, 2004; 2012
Seminarium: I
Den svenska socialförsäkringsmodellen under omdaning
Litteratur: Ferrarini m.fl. 2012
Föreläsning 4 (föreläsningen hålls på engelska?):
Socialpolitiken i ny belysning: Genus i välfärdsstaten
Litteratur: Cousins, 58-74; Lewis, 1992; Thévenon, 2011
Föreläsning 5 (föreläsningen hålls på engelska?):
Arbete och barn: Familjepolitikens dimensioner och utfall
Litteratur: Cousins, 193-207; Nieuwenhuis et al., 2012; Ray et al., 2010; Maldonado and
Nieuwenhuis, 2014
Seminarium: II
Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller
Litteratur: Kangas, 1998
Föreläsning 6:
Socialpolitik och attityder: stödet för välfärdsstaten och arbetsmotivation
Litteratur: Cousins, 170-189; Esser 2012; Svallfors 2010
Föreläsning 7:
Socialpolitik i en utvecklingskontext: En tyst revolution?
Litteratur: Wood & Gough, 2006; Barrientos och Hulme, 2009; Ferrarini m.fl.,
2012
4
Litteratur
Cousins bok “European Welfare States: Comparative Perspectives” fungerar som övergripande
kurslitteratur. Av den övriga litteraturen är merparten vetenskapliga texter på engelska.
Litteraturlistan kan komma att utökas med någon artikel.
1. Barrientos, Armando, and David Hulme. (2009). ‘Social Protection for the Poor and Poorest in
Developing Countries: Reflections on a Quiet Revolution.’ Oxford Development Studies 37(4):439–
56.
2. Cousins, M. (2005). European Welfare States. Comparative Perspectives. London: Sage.
3. Esser, I. (2012). "Inte bara för pengarna? Arbetsmotivation, pensionspreferenser och
pliktkänsla i olika välfärdsstater." Sid. 52-69 i Arbeidslinja – arbeidsmotivasjonen og velferdsstaten, edited
by S. Stjernø, and E. Øverbye. Universitetsforlaget. Svensk version distribueras som pdf via
Mondo.
4. Esping-Andersen, G. 1989. Three Political Economies of the Welfare State. Canadian Review of
Sociology and Anthropology, Vol. 26.
5. Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J., Sjöberg, O. 2012. Sveriges socialförsäkringar i jämförande
perspektiv. En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD-länder
1930-2010. Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04).
Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. http://www.psfu.se/uploads/files/10_sveriges_
socialforsakringar_i_jamforande_perspektiv.pdf
6. Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J. 2012. Social Transfers and Poverty in Middle- and High-Income
Countries – A Global Perspective. Submitted to Social Forces.
7. Kangas, O. 1998. Rättvis fördelning och socialpolitiska modeller: Rawls i internationell
jämförelse. Tidskrift för politisk filosofi, vol. 1.
8. Korpi, W. 1985. Handling, resurser, och makt – Om kausala och finala förklaringsmodeller i
maktanalys. Sociologisk forskning, nr. 1.
9. Thévenon, O. (2011). Family policies in OECD countries: a comparative analysis. Population
and Development Review, 37(1), 57–87. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21714199
10. Korpi, W. och J. Palme. 1998. Robin Hood, Matteus eller strikt likhet? Sociologisk forskning,
nr. 1.
11. Lewis, J. 1992. Gender and the Development of Welfare Regimes. Journal of European Social
Policy, Vol. 3.*
12. Maldonado, L. C., & Nieuwenhuis, R. (2014). Family Policies and Single Parent Poverty in 18
OECD Countries, 1978-2008. LIS Working Paper Series, (622), 31.
http://www.lisdatacenter.org/wps/liswps/622.pdf
5
13. Nelson, K. 2004. Mechanisms of Poverty Alleviation in the Welfare State. A Comparative
Study of Anti-poverty Effects of Non Means-tested and Means-tested Benefits in Five Countries
in the 1990s. Journal of European Social Policy, Vol. 14(4): 371-390.*
14. Nelson, K. 2012. Counteracting material deprivation: The role of social assistance in Europe.
Journal of European Social Policy, Vol. 22(2): 148-163.*
15. Nieuwenhuis, R., Need, A., & Van der Kolk, H. (2012). Institutional and Demographic
Explanations of Women’s Employment in 18 OECD Countries, 1975-1999. Journal of Marriage and
Family, 74(June), 614–630.*
16. Pierson, P. 1996. The New Politics of the Welfare State. World Politics, Vol. 48.*
17. Ray, R., Gornick, J. C., & Schmitt, J. (2010). Who cares? assessing generosity and gender
equality in parental leave policy designs in 21 countries. Journal of European Social Policy, 20(3).*
18. Svallfors, S. (2010). "Public Attitudes." Ch. 16 in The Oxford Handbook of the Welfare State,
edited by F. G. Castles, S. Leibfried, J. Lewis, H. Obinger, and C. Pierson. Oxford: Oxford
University Press (available online:http://www.oxfordhandbooks.com/oso/public/content/
oho_politics/9780199579396/toc.html).
19. Streeck, W. and K. Thelen. (2005). ‘Introduction: Institutional Change in Advanced Political
Economies.’ Pp. 1–39 in Beyond Continuity: Institutional Change in Advanced Political Economies.
Oxford: Oxford University Press.**
20. Wood, G. och I. Gough. 2006. A Comparative Welfare Regime Approach to
Global Social Policy. World Development Vol. 34, No. 10, pp. 1696–1712*
*Kan laddas hem via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida e-tidsskrifter:
www.sub.su.se/startasok/e-tidskrifter.aspx.
**Finns tillgänglig som e-bok via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida.
Kursboken Cousins (2005) kan köpas på Akademibokhandeln (Frescati).
Övrig litteratur kan laddas ned via länkarna ovan. I annat fall distribueras texterna via Mondo.
6