ÅlgÅrds kvarn och sÅg - en förstudie

1

innehÅll i förstudien

Inledning Bakgrund Nulägesanalys Visionen om besöksmål och mötesplats

En gemensam profil

Samhällsnytta Besöksunderlag, målgrupper och turismen på Orust Skick, skötsel och användningsmöjligheter för kvarn och såg Övriga byggnader, nybyggnation och tänkbara verksamheter Naturvärden, skötselrekommendation och trädgårdsplaner Fastighetsskötsel, vem gör vad?

Kulturhistoriska värden gynnar Ålgård som besöksmål Pedagogiska värden och storytelling Café i mjölnarens gamla bostad eller över vattnet mellan kvarn och såg Övernattning i ekologiska stugor Verkstäder och ateljéer Möjligheter för rehabilitering

Organisation och finansiering

Lärdomar från Not Quite och Sundsby säteri Resultat av enkäter och möten med allmänheten Nätverk runt Ålgård Handlingsplan 2

Bilagor

Bilaga 1 – Beslut i kommunfullmäktige Bilaga 2 – Ansökan och projektplan till LEADER Bilaga 3 - Slutrapport till LEADER Bilaga 4 – Föreningen Ålgårds ursprungliga vision Bilaga 5 –Karta –idéskiss 2020 Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, av Disa Angbratt Bilaga 7 - Rådgivning, turism på landsbygden, Lena Kello Bilaga 8 – Ålgårds historia, en sammanställning, Lina Edberg Bilaga 9 - Folke Abrahamsson Bilaga 10 - Folke Almegius Bilaga 11 - Skiss för naturslingor, Olle Molander Bilaga 12 - Naturskyddsföreingens deltagande, Olle Molander Bilaga 13 - Bohusläns ByggnadsCultur, slutrapport 2014-02-28 Bilaga 14 – Bohusläns ByggnadsCultur – Uppmätning av kvarn Bilaga 15 - Bohusläns ByggnadsCultur – Uppmätning av såg Bilaga 16 – Bengt Spade och Ida Dicksson – Skadebesiktning och kulturhistorisk värdering av byggnader och maskineri i Ålgårds såg och kvarn Bilaga 17 – Offert från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bilaga 18 – Rådgivningsbrev från Bohusläns museum/Västarvet Bilaga 19 - Skötselplan, Åsa Sahlin Bilaga 20 - Skötselplankarta, Åsa Sahlin Bilaga 21 - Visionskarta, Åsa Sahlin Bilaga 22 - Branschlinjer för utomhusmatlagning Bilaga 23 - Rådgivningsmöte Matlandet, 2013-11-14 och exempel från Kalmar kommun Bilaga 24 – Caféskiss, boningshuset, med förklaringar Bilaga 25 – Starta café-broschyr, Livsmedelsverket Bilaga 26 – Bohusläns ByggnadsCultur, Visionsritningar på café och slutrapport Bilaga 27 - Enkät-sammanställning Bilaga 28 - Workshop, anteckningar Bilaga 29 - Skadeanalys och åtgärdsförslag, Conny Jerer och Linda Pettersson Länk:

www.vestregionen.no/resources/ikon/Samhallsekonomin_kring_NA-6.pdf-2

3

inledning

Under drygt ett års tid har Orust Kommun och Föreningen Ålgård arbetat med ”Ålgårds kvarn och såg – En förstudie”, finansierat av LEADER, med hjälp av Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet, tre konsulter och många intresserade och kunniga entusiaster. Det har varit roligt, spännande och lärorikt. Intresset från allmänheten har varit stort och viljan att komma med idéer och ge råd har överraskat positivt. Vi vill passa på att tacka för allt engagemang!

En plats där behov kan tillgodoses

Förstudien har haft två huvudsakliga utgångspunkter. Den ena är Ålgård som plats, en pärla med stor poten tial, ägd av Orust kommun. Kvarnen är vackert belägen mellan två sjöar med badplats och rika möjligheter till friluftsliv. Det är en bit kulturhistoria som ger god grund för storytelling, väcker intresse och engagemang. Kommunen har nyligen gjort stora renoveringsinsatser samt deltagit i Interreg-projektet Tillgängligt friluftsliv, vilket resulterade i parkering, grillbord, handikappsanpassad toalett och brygga. Ålgård bara väntar på att fyl las med liv.

Den andra utgångspunkten är behov i området av en utvecklad besöksnäring, fler arbetstillfällen lokalt samt av en mötesplats med kultur och aktiviteter som bidrar till en attraktiv boendemiljö.

Stor potential

Arbetet med förstudien har bekräftat att fastigheten Ålgård 1:4 har stor potential som besöksmål. I förstu dematerialet ingår konsultarbeten, rådgivningsbrev och slutsatser från studiebesök och samtal med personer som är kunniga inom olika områden. De allra flesta som har besökt Ålgård under året ser stora möjligheter. Att utveckla Ålgård kan bli en värdefull del i att stärka turismen på östra Orust. Det finns underlag för att Ål gård på sikt ska kunna fungera som en arbetsplats och en uppskattad samlingspunkt större delen av året för människor som bor i området. Många värnar om platsen och personer såväl inom föreningslivet som utanför har visat sig villiga till ett fortsatt engagemang och kunskapsutbyte.

4

Brett utbud behövs

Samtidigt är en viktig slutsats i förstudien att ett besöksmål och en mötesplats på Ålgård behöver flera ben att stå på. Ska Ålgård överleva som besöksmål krävs satsningar på byggnader, café, trädgård, informationstavlor, evenemang och marknadsföring. De olika byggstenarna behöver varandra för att bli lönsamma och välfunge rande. För att det ska vara befogat och genomförbart att på ett bra sätt bevara och förvalta kvarn och såg med tillhörande maskineri krävs ett levande sammanhang runtomkring.

Ett café vill besökarna ha. Aktiviteter och en profil som lockar är nödvändigt för att ett café ska gå runt. Boende för turister är förmodligen den verksamhet som kan ge lönsamhet på relativt kort sikt och skulle få besökare att uppehålla sig längre området. Verksamma hantverkare och kulturidkare skulle både gynna och gynnas av ett besöksmål.

I förstudien har vi tittat närmare på förutsättningarna för att etablera dessa olika verksamheter på Ålgård. En viktig frågeställning är var det är bäst att börja. Hur kan man utifrån det som finns där idag ta de första stegen mot en långsiktigt hållbar verksamhet. Liknande exempel har gett både hopp om att det går och tips om hur man kan gå tillväga. En tydlig och långsiktig organisation som ger kommun, företag och/eller en eko nomisk förening trygghet att investera är viktig. Att bygga upp ett besöksantal och marknadsföring av Ålgård är ytterligare en nödvändig faktor för att människor ska våga satsa. Föreningslivet är viktigt med sitt ideella engagemang och som motor för att dra människor till platsen.

En process påbörjas

Att utveckla något som kräver bredd och där flera parter är inblandade tar tid och innebär en process i flera steg. Det är svårt att säga exakt var det landar. Man kan tänka sig olika målsättningar eller nivåer. Det går att nöja sig med verksamhet i en liten skala där de ideella krafterna fortsätter att vara bärande till stor del eller så siktar man högt och låter entreprenörer bygga upp en stor vinstdrivande verksamhet. Orust kommun kan även använda platsen för projekt, undervisning och rehabilitering. Det gynnar inte processen att låsa fast sig vid ett scenario i ett så här tidigt skede. Vilka som väljer och får möjlighet att satsa är avgörande för vad som växer fram.

Vår förhoppning är att förstudien ska fungera som ett bra underlag för kloka beslut om hur platsen ska förvaltas och utvecklas. Den innehåller underlag, skisser och förslag för olika verksamheter, organisation och finansiering. Varsågod att ta del av sammanfattning och bilagor.

Arbetet med förstudien har även lett fram till en handlingsplan där steg ett är ett planerat fortsatt projekt med Föreningen Ålgård som projektägare, Orust kommun och tre föreningar som medfinansiärer. Projektet syftar till att öka besöksantalet att och börja sätta Ålgård på kartan som besöksmål och mötesplats. Ett antal publika evenemang och aktiviteter är tänkta att genomföras, följas upp och utvärderas. På så sätt hoppas man bidra till att bygga upp en god grund för fler arbetstillfällen, stärkt entreprenörskap och en kulturell mötes dukter.

plats. Samtidigt ges personer som redan nu verkar i området tillfälle att mötas, synas och nå ut med sina pro Lina Edberg, projektledare för Ålgårds kvarn och såg – en förstudie 5

Bakgrund

Kort om Ålgårds kvarn och såg

Ålgårds kvarn och såg ligger på nordöstra Orust mellan Grindsbyvattnet och Assmunderödsvattnet. Det går att komma dit med bil, buss, via cykelled och pilgrimsled. Där finns badplatser, rika möjligheter till friluftsliv och ett tilltalande kulturellt och socialt sammanhang. Ålgårds dokumenterade historia sträcker sig tillbaka till tidigt 1500-tal då ”Moghens på Aalgaard” betalade tunnor med mjöl och ål i skatt. Både kvarn och såg nämns 1594 i den norska biskopen Jens Nilssöns visitats böcker och reiseoptegnelser. 1689 övergick Ålgård från att vara kronogård till privat ägo. Därefter har många ägare avlöst varandra. Oftast har de arrenderat ut till mjölnare och jordbrukare. Troligtvis har kvarnverksam heten varit i gång hela tiden medan såg har funnits på platsen i perioder.

Fram till 1827 låg en fot- eller skvaltkvarn vid Grindsbyvattnets naturliga utlopp. Då grävdes och stensat tes en vattenkanal och kvarnen fick sin nuvarande plats. Därefter har verksamheten moderniserats i omgång ar. En hjulkvarn byggdes för att bättre ta till vara vattnets kraft. I och med att den nuvarande sågen byggdes 1921 användes för första gången turbiner på Ålgård och 1938 gick man över till turbindrift även i kvarnen.

Fastigheten köptes av Orust kommun 1968 och arrenderades ut till en mjölnare in på 2000-talet. Kvarn och såg var i drift till 2003. Det maskineri som finns kvar idag visar en salig blandning av gammalt och nytt.

Orust kommuns insatser

Under 1990-talet bildades projektgruppen Ålgårds kvarn bestående av personer från Tekniska kontoret, Kul tur- och Fritidskontoret, Stadsarkitektkontoret och VuxEnheten inom kommunen samt från Bohusläns muse um och Arbetsföremedlingen på Orust. Förhoppningen var att renovera och restaurera byggnader och broar, fortsätta den då pågående driften av kvarn och såg, inventera och ta hand om naturvärdena på fastigheten och bilda en intresseförening. Man ville använda Ålgård som ett levande läromedel och vissa renoveringsinsatser gjordes av gymnasieskolans trä- och byggutbildning. Ett förslag som dök upp var att förvandla Ålgård till en kretslopps- och hantverksby med miljötänk. Dessa planer rann dock ut i sanden och idéerna blev lagda på vänt.

Friluftsfrämjandet fick tillgång till en nybyggd timmerstuga vid Grindsbyvattnet. De har fortfarande akti viteter där samt kanoter och kajaker i Ålgårds lada.

2011 beslutade Kommunfullmäktige om investeringar i de tämligen eftersatta kvarn- och sågbyggnaderna. Omfattande renoveringar sattes igång för att få vattenvägarna under kontroll och ersätta delar av det bärande bjälklaget. Renoveringarna delfinansierades av byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen. En förhållandevis sent byggd turbinbyggnad som belastade övriga byggnader togs ner och fasaderna reparerades.

Ytterligare reparationer blev nödvändiga. De kraftiga vattenmassorna underminerade de gamla murarna i vattenrännan. Stora investeringar gjordes. Kanalen mellan kvarn och såg fick gjutas in och nya utskovsluckor monterades. De större arbetena avslutades hösten 2012. Därmed fanns det inte längre risk att vattnet skulle åsamka nya skador på byggnaderna. Under 2013 genomfördes kompletterande insatser så som en vacker sten mur för att leda vattenmassorna mot Assmunderödvattnet.

Orust kommun kommer under hösten 2014 att gå in med en ansökan hos Mark- och miljödomstolen om tillstånd (miljödom) för att reglera sjön och producera elkraft.

I samband med renoveringarna forslades även stora mängder skrot bort både inifrån kvarnen och från utomhusmiljön. Runt kvarn och såg togs träd och sly ner för ett öppnare och mer välskött intryck. Dessa ar beten genomfördes till stor del av kommunens arbetslag.

Tillgängligt frilutsliv, ett EU-finansierat Interreg-projekt, har givit Ålgård parkeringsplatser, toalett, grill man ska kunna ta sig fram med rullstol.

platser, en informationsskylt samt gångväg och brygga i Grindsbyvattnet. Allt är tillgänglighetsanpassat så att

Förstudien och Föreningen Ålgård

I samband med renoveringarna av Ålgårds kvarn och såg blev det på nytt aktuellt att ta upp frågan om hur 6

platsen ska användas och bäst komma till sin rätt. Tankarna från 90-talet hade plockats fram i kommunhuset. Redan 2010 planerades ett projekt med syfte att åstadkomma ett nytt ekonomiskt och ekologiskt bärkraftigt natur- och kulturhistoriskt besöksmål. En ansökan gjordes till Terra Et Mare och LEADER men den avslogs.

Samma år bildades Föreningen Ålgård. Föreningen ville verka för bevarande, utveckling och tillgängliggö rande gentemot allmänheten av Ålgårds kvarn och såg. Förutom tanken på ett besöksmål fanns en blid av en mötes- och arbetsplats för föreningar och småföretag. När Orust kommun sökte pengar inleddes en kontakt mellan dem och föreningen. Även Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen och Hembygdsföreingen kon taktades.

Föreningen Ålgård fick snabbt fler medlemmar och utarbetade en vision. Man beslutade sig för att göra en ny projektplan och ansökan. I Kommunfullmäktige 2012-10-25 presenterade de sin vision och idé. Fullmäk tige beslutade om att uttrycka en viljeriktning för fortsatt utveckling av Ålgårds kvarn och såg, mot tillgänglig görande för allmänheten och turism i samverkan med ideella krafter och entreprenörer.

Se exakt formulering i Bilaga 1 – Beslut i kommunfullmäktige

Föreningen Ålgård skrev ansökan och projektplan, Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet be stämde sig för att delta, Orust kommun stod som huvudman för projektet och LEADER beviljade pengar i december 2012. Därmed var snart arbetet med den här förstudien igång.

Kort kan sägas att avsikten med förstudien var att undersöka förutsättningarna för att utveckla Ålgård. Den skulle utreda vilka verksamheter som kan anses lämpliga och i vilken skala samt vilken efterfrågan och publikt underlag som finns. Den skulle även bygga upp ett nätverk kring platsen, stärka relationen mellan kommun, föreningar och företag och ta reda på hur framtida verksamheter skulle kunna organiseras, finansie ras och så småningom drivas med lönsamhet. Fokus låg på besöksnäring, café, trädgård, natur, kulturhistoria, kultur och hantverk och inte minst på att ta reda på hur kvarnen och sågen kan tas omhand och användas.

Bilaga 2 – Ansökan och projektplan till LEADER Bilaga 3 - Slutrapport till LEADER

Mer information om Föreningen Ålgård finns på hemsidan

www.algardskvarn.se

.

7

nulÄgesanalYs

Det här finns på Ålgård idag:

• Utvändigt renoverad kvarn och såg • Vacker och kulturhistoriskt intressant. Byggnaderna behöver rengöras och förstärkas för att öppnas för allmänhet. Kvarn- och sågutrustning som delvis kan tas omhand.

• Lada med nylagt golv, stallar • Används nu till förvaring av kanoter och ved, användes under slöjdvandring och skördefest • Boningshus • Övervåning uthyrd för boende till och med 31 maj, nedervåning ska användas för fortsatt projekt un • • der perioden 2014-07-01 till 2015-09-30 om medel beviljas.

• Timmerstuga med 6 bäddar och kamin • Används av Friluftsfrämjandet och stundtals för uthyrning och övernattning.

• Friluftsfrämjandets uthyrning av kanoter • Parkering • Toalett • Grillbord • Handikappsanpassad brygga • Badklippor med sittbänk • Informationstavlor • En tavla om Ålgårds stallar och en tillfällig tavla om Ålgårds kvar och såg, renovering och förstudie • Utmärkt på Skepp O´hoj cykelkarta I första upplagan finns flaggor på Ålgård för sevärdhet och kanotuthyrning.

• Pilgrimsleden passerar mycket nära med anvisning mot Ålgård Trafikverket har satt upp ÅLGÅRD-skylt

Engagemang i området:

• Föreningen Ålgård, har lagt ner stort engagemang i arbetet med den här förstudien och under projek tets gång bland annat hållit i publika aktiviteter under Slöjdvandring och skördefest och Orust kultur vecka. Föreningen planerar fortsatta projekt för att tillgängliggöra Ålgårds kvarn och såg med tillhö rande mark för allmänheten, utveckla ett besöksmål och en kreativ, kulturell mötesplats med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som grund med mål att skapa arbetstillfällen, utveckla nätverk och främja samarbeten.

• Enskilda företagare eller privatpersoner har visat intresse av att i ett senare skede driva verksamhet vid Ålgårds kvarn och såg ifall förutsättningarna är gynnsamma och organisation och hyres- eller arrende avtal gör det tryggt att investera. Några av dem har blivit medlemmar i Föreningen Ålgård.

• Friluftsfrämjandet Orust har sedan mitten av 1990-talet haft stuga, kanoter, kajaker och aktiviteter vid Ålgård. De har varit delaktiga i förstudie samt vid Slöjdvandring och skördefest. De vill fortsätta ha aktiviteter på platsen.

• Naturskyddsföreningen på Orust känner platsen väl, har haft träffar där och vill medverka till na turslingor med informationsskyltar, naturskola. De är intresserade av möteslokal för styrelsemöten.

• Hembygdsföreningen har medlemmar som kan ge info om platsen och har uttryckt intresse för visst samarbete kring aktiviteter.

• Orust Mat. De medverkade på Slöjdvandring och skördefest och är positiva till fortsatt samarbete med Föreningen Ålgård. Intresserade av att mala mjöl lokalt ifall det skulle bli aktuellt samt eventuellt av 8

möteslokal.

• Utsikten Ekoby Ekonomisk förening. Intresserade av samarbete kring exempelvis ekologisk hållbarhet och närproducerat. Enskilda medlemmar deltog på Slöjdvandring och skördefest samt Kulturvecka. Vill arrangera aktivitet tillsammans med Föreningen Ålgård i kommande projekt.

• Medlemmar ur Orust Slöjd har haft viss kontakt med Föreningen Ålgård. Detsamma gäller Orust släktforskarförening. De var positiva till det som händer med Ålgård och föreningarna ska höras fram över.

9

visionen om BesöksmÅl och mötesplats

Ett besöksmål med kultur, ekologi och friluftsliv i fokus som skapar arbetstillfällen och nätverk samtidigt som kulturhistoriska värden lyfts fram

Visionen om Ålgård kan självklart se ut på olika sätt. Förstudiearbetet har delvis utgått ifrån den vision som Föreningen Ålgård presenterade för Kommunfullmäktige 2012-10-25. Det mesta i den lever kvar men har fördjupats eller förändrats något när ny kunskap och fler idéer har tillkommit.

Se Bilaga 4 – Föreningen Ålgårds ursprungliga vision

Vad som verkligen blir beror på vem eller vilka som bestämmer sig för att investera och förverkliga något. Ett så här stort projekt poppar inte upp över en natt. Idéerna behöver prövas i praktiken och besöksantalet växa succesivt.

Det här är ett förslag på vad som skulle kunna växa fram utifrån de förutsättningar som finns, den kun skap som samlats in under förstudiearbetet och det engagemang som finns bland annat hos Föreningen Ål gård, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, andra föreningar och företagare i området.

Turism och förbättrad boendemiljö

Ålgårds kvarn och såg med tillhörande fastighet har stor potential att bli ett omtyckt besöksmål med många gäster. Det kan även fungera som arbetsplats och knutpunkt året runt för människor som bor i området. Pro jekt som bygger upp Ålgård kan främja entreprenörskapet i området.

Ålgård skulle kunna bli en viktig del i att utveckla turismen och boendemiljön på östra sidan av Orust. 10

Tillsammans med Slussens pensionat, Slussens skafferi, cykelled, pilgrimled, båtturer vid Stillingsön, mussel fiske och kameler målas bilden upp av en annan form av upplevelseturism än västsidans fiskesamhällen och segling. En turism med, kultur, friluftsliv och närvaro i det lilla i fokus. Det går hand i hand med en tilltalande boendemiljö. Utsikten ekoby lockar tillsammans med den vackert belägna Waldorfskolan redan idag till nyin flyttning och besökare som är intresserade av de värden de förmedlar.

Visionsbild

Tänk er en färd i häst och vagn eller på cykel från Slussen till Ålgård med guidning om fem kvarnar, krog, af färer och folkliv i en tidigare mycket levande bygd. På Ålgård väntar fika i en berså eller lunch i ett café över vattnet mellan kvarn och såg, allt lagat av närproducerade varor. Brödet är bakat i mjölnarens upprustade bak ugn i boningshusets källare av mjöl som malts i kvarnen med liten, modern utrustning. En del grönsaker är odlade i den egna parkliknande trädgården ner mot Assmunderödvattnet och i växthuset i slänten vid sågen Den som vill veta mer om Ålgårds historia kan fördjupa sig i informationstavlor, se hur arbetet i kvarn och såg gick till och kanske till och med se ramsågen i drift. Den naturintresserade hittar en vandringsslinga med skyltar om flora och biotoper. Vissa dagar anordnas bäversafari. Vattenkraften är i drift och pedagogiskt förevisad. Möjlighet till bad, fiske, kanot- och kajakpaddling finns, även för den rörelsehindrade.

Bredvid bostadshuset ligger en ny byggnad som smälter väl in i miljön. Hantverk, grödor och förädlade livsmedel från trakten säljs i en butik. Vissa dagar är hantverkarnas verkstäder öppna för besökare. En del av kvarnen har förvandlats till ateljé. Det märks att det är en plats där mycket händer och många möten sker. Flera föreningar har varit med och präglat platsen utifrån sina intressen. Både i caféet och i den större lokalen i ladan på andra sidan vägen är det program året om, om än tätare på sommaren. Kultur, kreativitet och eko logi står i fokus.

Övernattning sker i små stugor på sluttningen med utsikt över Grindsbyvattnet. Varje stuga har sitt eget uttryck. De är byggda i olika ekologiska material som även är presenterade i en utställning i stallbyggnaden. Nattgästen kan välja mellan att bo i till exempel halmbalshus, passivhus eller timmerstuga med sedumtak. Stu gan med modern ekoteknik är handikapsanpassad och ligger nära parkering, toalett och brygga.

Se Bilaga 5 –Karta –idéskiss 2020

11

en gemensam profil

En tydlig profil och något speciellt som utmärker ett besöksmål bland andra är avgörande för att locka besö kare. Givetvis kan en sådan profil grunda sig på olika värden och presenteras på olika sätt. Det är viktigt att det finns en frihet för de aktörer som beslutar sig för att förverkliga något på Ålgård. Samtidigt är det viktigt att besöksmålet som helhet inte får en för spretig karaktär.

Förstudien föreslår en profil som utgår ifrån flera faktorer. En faktor är förstås intressen hos dem som har genomfört förstudien. Föreningen Ålgårds vision var en av utgångspunkterna när förstudien påbörjades. Man kan även iaktta att en plats som Ålgård drar till sig personer med vissa intressen. Fler har kommit till under arbetets gång. En andra faktor är just de värden som Ålgård förmedlar: kulturhistoria, småskalig och lokal produktion, naturvärden, och friluftsliv. En tredje faktor är sammanhanget runt Ålgård. Vi har tittat på vad som redan nu lockar boende och besökare i området samt på den besöksnäring som är etablerad här. En fjär de faktor är hur ovanstående kan relateras till något som ligger i tiden. Vi har försökt nosa reda på vad som är gångbart nu och framöver.

Naturnära, ekologiskt och kulturellt

Kort kan sägas att ett besöksmål som utstrålar genuinitet och gedigen kvalitet är önskvärt. Här finns industri lära sig något nytt på semestern blir den ofta nöjd. Här finns även långsamhet och tystnad. Det finns en po för dem som visat intresse för Ålgård, för etablerade turistaktörer i närheten och för den målgrupp som vi förväntar oss ska hitta hit. Ekoturism ligger i tiden.

andra avsnitt i förstudien.

och pilgrimsled för besökare hit och möjligheterna för friluftsliv är stora. Ekologisk hållbarhet är viktig både Ett behov av en mötesplats, kulturella aktiviteter, arbetsplatser och ett sätt att nå ut med hantverk, konst och livsmedelsproduktion går hand i hand med ovanstående profil. De här tankarna och slutsatserna präglar historia i liten, lantlig skala och sanna historier att berätta. Ålgård har en pedagogisk potential. Kan besökaren äng med att Ålgård ligger avskilt. Många söker en kombination av lugn och aktivitet på sin semester. Cykelled 12

samhÄllsnYtta

Förverkligandet av ett besöksmål och en mötesplats vid Ålgårds kvarn och såg skulle ge mycket tillbaka på flera nivåer till regionen och Orust kommun, dess invånare och besökare.

• Besöksmål som lockar människor till östra Orust • Arbetstillfällen • Uppmuntran och hjälp för personer som vill etablera verksamhet i området, främst inom kultur, tu rism, lokal livsmedelsproduktion och näring som främjar ekologisk hållbarhet • Bidrar till underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och maskiner genom ideella krafter, stör re möjlighet att söka stöd • Pedagogiska möjligheter, naturskola och kultur-/industrihistoria • Mötesplats • Kulturell utvekling i kommunen • Nya nätverk • Lokalt engagemang • Främjar föreningssamarbete • Skapar aktivitet för alla åldrar och möten mellan olika generationer • På sikt kan platsen med trädgård/naturvård och kulturhistoriska värden ge rekreation och tillfällen till arbetsträning Det finns undersökningar som visar hur besöksmål gynnar området där det är beläget. Förutom att de verk samheter som finns på platsen blir lönsamma och ger arbetstillfällen sprider det ringar på vattnet till andra företag i området. Besökare bor, äter, handlar, tankar och gör ytterligare utflykter i närheten. Någon som an nars inte besökt området kanske hittar ett hus för sommarvistelse eller permanentboende.

”En studie av samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet” av John Armbrecht och Tommy An dersson vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, är intressant.

Länk: www.vestregionen.no/resources/ikon/Samhallsekonomin_kring_NA-6.pdf-2

13

mÅlgrupper och turismen pÅ orust

Bebyggelseantikvarie Disa Angbratt har som del i arbetet med förstudien gått kursen Turism på landsbyg den. Lena Kello, Länsstyrelsens kompetensutveckling, har i samband med kursen besökt Ålgård och gett oss rådgivning. Vi har även varit i kontakt med Turistbyrån i Henån, verksamma inom turistnäringen i området, näringslivsutvecklare på Orust kommun och Södra Bohuslän Turism. Här följer en kort sammanfattning. Mer utförlig information och tydligare källhänvisningar finns i

Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, del 2, av Disa Angbratt Bilaga 7 - Rådgivning, turism på landsbygden, Lena Kello

Besöksunderlag

Ett besöksmål vid Ålgårds kvarn och såg skulle kunna bli en viktig del i att utveckla turismen på östra Orust. Västra Götalandsregionen tillhör Skandinaviens näst största turistregion enligt statistik från Västsvenska tu ristrådet. Närheten till Göteborg, Uddevalla och Trollhättan och ger många potentiella besökare för dags- el ler helgutflykter. Genom Bohuslän på export lanseras Bohuskusten just nu extra mycket mot en internationell marknad.

För att med säkerhet säga hur stort besöksunderlag just Ålgård har behövs praktisk erfarenhet. Därför planeras ett projekt där evenemang ska anordnas med god marknadsföring, dokumentation och uppföljning. När Ålgård deltog i Slöjdvandring och skördefest kom ca 300 besökare under en helg vilket kändes som en god fingervisning. Samtal med bland annat Södra Bohuslän turism och Turistbyrån i Henån har bekräftat vår bild av att besöksnäringen på östra Orust är utvecklingsbar, att det finns bra förutsättningar för ett samarbete med andra aktörer och att Ålgård skulle kunna bidra till en positiv utveckling.

Outnyttjad potential på östra Orust

Orust är ett etablerat besöksmål men mycket kan göras för att locka fler besökare och ge dem nya upplevel Här finns vacker landsbygd med skogar och sjöar vilket ger möjlighet att bredda besöksnäringen på ön. En långsam upplevelseturism för besökare som söker både aktivitet och naturskönt lugn samt ekologiskt håll ser. Turismen är framförallt koncentrerad till västra sidan av Orust men det finns aktörer även på östra Orust. De skulle gynnas av fler och större besöksmål i området och är intresserade av samarbete. Några satsningar är gjorda som kan främja turismen på östra Orust så som Pilgrimsleden, cykelleden Skepp O´hoj och cykelpaket. bara lösningar håller på att växa fram. Slussens pensionat och Slussens skafferi har båda ekologisk profil och Myckleby Nedergård med kameler och andra djur tar emot många besökare. Villiga samarbetspartners finns i området som ser möjlighet till samarbetsvinster gällande till exempel marknadsföring och aktiviteter. De som besöker området idag frågar ofta efter mer att se och göra.

14

Målgrupper

En av de störst växande grupperna inom turistnäringen i Sverige är den medvetne resenären eller ”den glo bala resenären” som Visit Sweden kallar gruppen. De värderar natur samt ekologisk och social hållbarhet högt och är aktiva under sin semester. Ofta efterfrågar de en helhetsupplevelse med boende, mat, aktivitet och ett sammanhang kring platsen de besöker. Det är en grupp som troligtvis tilltalas av ett besöksmål som liksom Ålgård kan erbjuda både kulturhistoria, friluftsliv och på sikt kulturutbud, genuint hantverk och lokalproduce rat.

De som redan nu besöker Orust och rör sig i området är viktiga att fånga upp. Skyltning vid väg 160, sam arbeten med exempelvis Slussens pensionat samt Myckleby Nedergård och marknadsföring av verksamheter och evenemang är några sätt att nå dem. Skepp O´hoj visar Ålgård som sevärdhet. Pilgrimsleden gör en av stickare dit. Projektet Tillgängligt Friluftsliv gör att många förbipasserande stannar till vid Ålgård för att fiska, bada, fika eller använda grillborden.

Lokalbefolkningen har en stark relation till Ålgård och många uttrycker både glädje över att det tas om hand och föreslår verksamheter. Det finns ett behov av en mötesplats med café, av kulturevenemang och av saker att göra i området, inte minst för ungdomar och äldre. Tillmötesgår man dessa behov blir det lättare att få kontinuitet i en verksamhet och förlänga säsongen.

Göra, uppleva och lära

Inkomsterna från turismen ligger främst inom de tre områdena bo & äta, resande och handlande. De står vardera för ungefär 30 % av inkomsterna. Det är dock ofta möjligheterna att göra, uppleva och lära som blir avgörande för vilket besöksmål turisterna väljer. Den delen tar in 7 % av inkomsterna men är mycket viktig i uppbyggandet av ett besöksmål. Ett brett utbud där man täcker in så många inkomstområden som möjligt underlättar för att få ekonomisk bärkraft i verksamheten. En lång säsong är en annan framgångsfaktor.

På Ålgård kan café/restaurang och övernattning ge inkomster förutsatt att man tar till vara på och utveck lar den potential som finns för att lära, uppleva och göra. Genom att utveckla aktiviteter och en tydlig profil kan fler målgrupper nås och säsongen förlängas.

Ekoturism, naturturism och kulturarvsturism

I samhället finns en trötthet på konsumtion och färdigpackade upplevelser där allt är serverat. Landsbygdens enkelhet och genuinitet blir en välbehövlig kontrast till heltidsarbete i en storstad och till informationssamhäl 15

lets brus. Ett ökat miljöfokus har blivit en trend inom turismen och ekologi, hållbarhet, äkthet, slow travel, holistisk hälsa och wellbeeing är några av den nya turismens nyckelord. Utomlands är bilden av Sverige främst präglad av vår rena och tillgängliga natur. Den inhemska turisten är ofta miljömedveten och söker aktivt upp platser som har något extra.

Ekoturismen bygger på att tillgodose önskemål om att enkelt kunna göra medvetna val för att inte belasta naturen och samtidigt få tilltalande upplevelser. Begreppen ovan visar vad ekoturisten söker. Att flyga till ett resmål långt bort känns för många inte längre försvarbart. Istället blir det värdefullt att hitta ekologisk/lokal producerad mat, ett boende och aktiviteter som inte belastar naturens resurser samtidigt som man erbjuds en välbehövlig, rolig och rofylld paus från vardagen.

En småskalig turism som bygger på hållbara principer är ett utmärkt sätt att lyfta landsbygdsområden där fler arbetstillfällen behövs. Ekoturism kan med fördel integreras med mindre jordbruk, hantverk och små bruksmiljöer och kan skapa en ny marknad för lokalt tillverkade produkter.

Naturturismen är ekoturismens främsta tillgång. För den naturintresserade finns mycket att hämta på Orust. Lena Kello, Länsstyrelsens kompetensutveckling, konstaterar att ”ute är det nya inne”. Vid Ålgård rekommenderar hon en satsning på friluftsturism med bäversafari, fiske och matlagning utomhus. Ett enkelt, naturanpassat men bekvämt boende skulle ligga i tiden.

Även kulturturismen går hand i hand med ekoturismen. Kultur och historieberättande ger upplevelserna en extra dimension. Kulturarvsturism är en gren inom kulturturismen. Den levandegör vårt kulturarv, lyfter in det i besöksnäringen och tillgodoser besökarens vilja att lära. Västra Götalandsregionen har pekat ut kul turarvsturismen som en viktig komponent i den regionala utvecklingen. Enligt Tillväxtverkets statistik över besök till kulturminnen är det kulturhistoriska miljöer som får flest besökare (66%), därefter industriminnen (15%). Under 2000-talet syns en tydlig trend att det är för industriminnen som intresset ökar mest.

Det är inom alla dessa områden Ålgård och östra Orust har en styrka och konkurrenskraftighet.

16

kulturhistoriska vÄrden

- gYnnar ÅlgÅrd som BesöksmÅl

De kulturhistoriska värdena är tillsammans med naturen det som gör Ålgård speciellt. Besökaren får lätt en känsla av hur platsen brukats och förändrats genom tiderna. Här finns mycket att förmedla till den nyfikne. Ålgård berättar teknikhistoria, samhällshistoria och inte minst mer personliga historier som kan åskådliggöra hur livet tett sig och kittla fantasin. Äldre personer känner igen sig och minns medan en yngre generation får ta del av något som är överraskande avlägset trots att det tillhörde livsnödvändigheterna någon generation bort.

Disa Angbratt, byggnadsantikvarie, betonar att det i förvaltandet av Ålgård är viktigt att se till platsen som helhet och gå varsamt fram för att bevara dess värden utifrån olika aspekter. Här följer en sammanfattning av hennes antikvariska värdering, rekommendationerna kring ett hållbart förvaltande och riktlinjer för utvecklan det av ett besöksmål. Mer finns att läsa.

Se Bilaga 6 - En studie av Ålgårds kulturhistoriska värden och möjligheterna att utveckla platsen till ett besöksmål, del 1, av Disa Angbratt

Samordning och varsamhet i insatser

Byggnaderna har idag inget lagskydd men i synnerhet kvarnen betraktas som särskilt värdefull. Vid renove ringen har en kontrollant från Bohusläns museum varit delaktig. Det är inte bara kvarn och såg som berättar platsens historia. Boningshus, lada, stallar och smedja har också haft viktiga funktioner. Det finns en brokig som någon i hast gjort på trappen, nötning av händer eller verktyg som lämnats där de användes bidrar till fungerar som kontaktpersoner för löpande arbeten och är delaktiga i hur de praktiska lösningarna ska utfor mas.

terial används, som Falu rödfärg, linoljefärger och öppna material som andas, hellre kalkbruk än cement där och färgsättning så att platsens atmosfär bevaras.

het som visar ett lapptäcke av många händers verk. Små detaljer som färgnyanser på byggnader, antekningar stämningen och bör behandlas med varsamhet. Därför är det viktigt att de som förvaltar platsen har en god inblick. Önskvärt är att en eller ett fåtal personer med kunskap om Ålgård sätter sig in i platsens värden och Insatser på byggnaderna bör överensstämma med deras nuvarande karaktär. Viktigt är att traditionella ma möten mellan trä och putsade ytor sker. Nybyggnation bör integreras i miljön genom utformning, materialval

Kulturhistoriska värden

Det finns olika aspekter av det som är kulturhistoriskt värdefullt och flera olika värden förmedlas på Ålgård.

Byggnadshistoriskt värde:

Bruksbyggnader, som kvarn och såg, kan te sig anspråkslösa och sticker inte ut arkitektoniskt men är en viktig del av kulturarvet. De lär oss om svunna tiders sätt att lösa byggnadstek niska detaljer och att arbeta med de förutsättningar som platsen gav. Conny Jerer, Bohusläns ByggnadsCultur, har gett en rekommendation att kvarnen bör skyddas enligt PBL, kapitel 8.

Teknikhistoriskt värde:

Intressantast på Ålgård är att det funnits kvarn- och sågverksamhet där så länge. Av det förindustriella finns bara spår medan den industriella interiören har mer att förmedla. Tyvärr är mycket i dåligt skick och svårt att ta i bruk för att visa hur det använts. Bättre bevarade exempel finns. Men Ålgård är spännande just för att man hade verksamhet där ända in på 2000-talet. Hemmagjorda lösningar visar prov på hur mjölnarens kreativitet fick ta vid när utrustningen inte riktigt räckte till.

Samhällshistoriskt värde:

Kvarnar var betydelsefulla både för mat och som mötesplatser. En kvarn med förde makt eftersom bönder var beroende av dess tjänster och man där hade kontroll över vattenflöden. Un av bönder eller verksamma mjölnare ägt kvarnen. Vattenflödena och hur sjöarna dämts upp har varit en åter der Ålgårds historia har både olika former för samverkan och konflikter passerat. Länge var det en kronogård och de som verkade där betalade skatt i form av mjöl och ål. I perioder har enskilda individer, konstellationer kommande konfliktkälla. Ålgårds historia speglar det omkringliggande samhällets historia.

17

Personhistoriskt värde:

I och med att kvarnen och sågen var i bruk så länge är dess historia fortfarande aktuell för många i bygden. Orustbor som har besökt kvarnen och släktingar till tidigare ägare och mjölnare har gott om minnen och historier att berätta. Lite av det har förstudien tagit vara på men en mer omfattande dokumentation skulle gynna ett besöksmål och vara värdefull för framtiden.

Miljöskapande värde

: Det man möts av på Ålgård är en levande gårdsbild med flera byggnader som till sammans talar om hur livet tedde sig i generationer för mjölnare, arbetare, jordbruksarrendatorer, deras famil jer och boende i bygden. Läget vid forsen mellan sjöarna med fantastiska naturomgivningar och rikt växt- och djurliv är en del av detta. Finns inte resurser och tid att tillvarata de teknikhistoriska värdena kan de yttre mil jöerna räcka långt för ett besöksmål med hjälp av skyltar och guidningar. Ett ekomuseum som även visar det historiska sammanhanget runt Ålgård är tänkbart.

Kontinuitetsvärde:

Från 1500-talet går det att följa utvecklingen på Ålgård, från mycket småskalig kvarn drift i skvaltkvarn vid Grindsbyvattnets naturliga utlopp, via större hjulkvarn i ny kanal till turbindrift. Gam malt har gett plats för nytt och delvis samexisterat. Idag när en än mer storskalig produktion har tagit över står maskineriet på Ålgård stilla och förfaller. Kanske kommer åter tider när småskalig produktion vid energi givande vattendrag får betydelse och gammal kunskap blir värdefull.

Symbolvärde:

Det utsatta livet på landet där man var beroende av sin skörd är avlägset för oss idag där vi mäter välstånd i pengar snarare än i ett välfyllt vinterskafferi. Kvarnarna var viktiga i jordbrukssamhället, vilket inte minst syns i alla de lagar och regleringar som finns för kvarndrift och byggandet av kvarnar. Med sin flerhundraåriga historia berättar Ålgård om vad vårt samhälle idag är sprunget ur och om hur annorlunda levnadsförhållende tidigare generationer har haft. Ett område som nu känns väldigt lugnt och lite bortglömt har tidigare varit ett industriellt och kommersiellt centrum med flera kvarnar, garveri, karduansmakeri, färgeri, bränneri, gästgiveri och en handelsrörelse. I Slussen där vattnet mynnar ut i havet fanns en viktig ångbåts brygga.

18

storYtelling

- och pedagogiska vÄrden

Industri- och kulturhistoria med personliga inslag samt en rik natur ger uppslag till skyltning såväl som guida de turer och skolbesök eller naturskola. Då ålfisket varit en betydande inkomstkälla på Ålgård ligger det även nära till hands att ha information om ålens situation idag. Blir det vattenkraft kan den förevisas pedagogiskt. Därutöver finns en idé om övernattningsstugor med en informativ och lärande funktion, där ekologiskt byg gande och traditionella material lyfts fram.

En historia värd att berätta

Ålgård har en historia som är värd att berätta. Livsöden, händelser och förlopp bildar en väv som förmedlar kunskap om hur samhället har utvecklats och livet har tett sig genom århundraden. Det är viktig kunskap för nutidsmänniskan och kommande generationer. Samtidigt är det underhållande och spännande för den enskilde besökaren. Storytelling är ett begrepp som blivit allt mer populärt inom besöksnäring och näringsliv. Kan in formation förpackas på ett tilltalande sätt är mycket vunnet.

Den information som finns samlad räcker gott för skyltar med text, foton och illustrationer. Guidade turer kan hållas på Ålgård eller utgå från Ålgård för att sedan berätta mer om trakten runtomkring.

Under förstudien har vi letat upp material om Ålgårds historia och pratat med personer med anknyt ning till platsen. Därutöver har vi fått tips om hur det arbetet kan gå vidare. Det finns många människor med mycket att berätta om Ålgård. Att prata med dem skulle kunna bli ett givande projekt i sig. Flera av dem vi har varit i kontakt med har visat intresse för att delta i träffar där de delar minnen, visar foton och hjälps åt att dokumentera Ålgårds historia. Under kommande projekt planerar Föreingen Ålgård att initiera ett sådant sam arbete genom att bjuda in till en eller flera historieträffar på Ålgård.

I följande bilagor kan du läsa om Ålgårds historia:

Bilaga 8 – Ålgårds historia, en sammanställning, Edberg Bilaga 9 - Folke Abrahamsson Bilaga 10 - Folke Almegius

19

Naturslingor och naturskola

Naturskyddsföreningen på Orust har under lång tid visat intresse för Ålgård. Det är en fin plats för na tillfrågas innan fortsatt planering görs.

turslingor och naturskola. Där finns olika biotoper och artrikedom. Olle Molander är den som främst har deltagit i arbetet med förstudien. Han har bland annat rekognoserat och gjort en skiss för hur intressanta naturslingor kan läggas. En av slingorna provgicks under en träff där både Naturskyddsföreningen och För eningen Ålgård deltog. En slinga går att dra nästan enbart på fastigheten Ålgård 1:4. I övrigt bör markägare Naturskyddsföreingen på Orust vill vara delaktiga i fortsatt projekt och kan tänka sig att bidra med föl jande: • Planera vandringsslingor i terrängen kring Ålgård • Inventera naturvärden mm. kring aktuella vandringsslingor • Ge förslag på text och bilder till informationstavlor kring vandringsslingor • Tillverka/ sätta upp holkar i terrängen kring vandringsslingor • Ge förslag på hur Ålgård skulle kunna utnyttjas som naturskola • Arrangera årliga utåtriktade aktiviteter • Anordna aktiviteter riktade till barn, handikappade och utrikes födda • Använda Ålgård för styrelsemöten • Fungera som resurspersoner för naturskola och andra organisationer

Bilaga 11 - Skiss för naturslingor, Olle Molander Bilaga 12 - Naturskyddsföreingens deltagande, Olle Molander

20

kvarn och sÅg

- skick, skötsel och anvÄndningsmöJligheter

Bohusläns ByggnadsCultur, byggingenjör och arkitekt, anlitades i förstudien för att ta reda på byggnadernas skick, vad som krävs för att ta dem i bruk och för att ge förslag på användningsområden i utvecklandet av ett besöksmål. Uppmätning av kvarn och såg har gjorts och ritningar som kan ligga till grund för planering av kommande verksamhet. Ida Dicksson, industriantikvarie, och Bengs Spade, teknikhistoriker, har anlitats för att undersöka kvarn- och sågmaskineri. Därutöver har bland andra Disa Angbratt, byggnadsantikvarie, Stefan Westerberg, bebyggelseantikvarie, Per-Olof Larsson från Lögens kvarn och Lars-Erik Hammar och Lars Ryd bom från Bohusläns museum/Västarvet besökt Ålgård och gett synpunkter och rekommendationer.

Nedan följer en sammanfattning. Se även följande bilagor:

Bilaga 13 - Bohusläns ByggnadsCultur, slutrapport 2014-02-28 Bilaga 14 – Bohusläns ByggnadsCultur – Uppmätning av kvarn Bilaga 15 - Bohusläns ByggnadsCultur – Uppmätning av såg Bilaga 16 – Bengt Spade och Ida Dicksson – Skadebesiktning och kulturhistorisk värdering av bygg nader och maskineri i Ålgårds såg och kvarn Bilaga 17 – Offert från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bilaga 18 – Rådgivningsbrev från Bohusläns museum/Västarvet

Byggnadernas skick

Stora insatser är gjorda. Byggnaderna är i betydligt bättre skick än för några år sedan. En mellanbyggnad som belastade övriga byggnader är nedmonterad. I kvarnen har bärande balkar och stolpar bytts ut och förstärkts och öppningen på östra gaveln har stöttats något. Skadad panel är utbytt och väggarna målade. Vattenvägarna är restaurerade. Även vid stor nederbörd är vattenflödena hanterbara och påverkar inte, som tidigare, byggna träd och sly har tagits ned.

Några åtgärder rekommenderas av byggingenjör/arkitekt, industriantikvarie, teknikhistoriker och bygg nadsantikvarie för att kunna använda byggnaderna och låta allmänheten gå in i dem. Därutöver krävs olika insatser beroende på vilket användningsområde man beslutar sig för. Detaljerade förslag för fortsatt använd ning är meningsfullt att göra först när en särskild verksamhet planeras.

derna negativt. Vattennivåerna i Grindsbyvattnet och Assmunersödvattnet kan regleras. Döda samt oönskade

Städning av kvarn och såg

Det första som måste göras är en omfattande städning och sanering av kvarn och såg. I delar av byggnaderna är det svårt att göra en bra bedömning av deras och maskineriets skick eftersom det finns föremål, säd eller spån som skymmer. Skräpet håller dessutom fukt och belastar byggnader och maskineri. Det finns kvar behål lare och andra spår av betningsmedel med kvicksilverinnehåll i kvarnen. Framförallt i kvarnen finns gott om skadedjur. Städningen bör göras med varsamhet och med hjälp av kvarn- och sågkunnig person då det även finns gott om utspridda föremål som hör till produktionen och har ett värde i sammanhanget.

Förstärkningar och säkerhetskrav

På kvarnen har stora förstärkningsarbeten gjorts. Det finns dock fortfaranade en instabilitet i sidled som mås te åtgärdas. Gavelportarna mot öster bör sättas igen med snedstag för att för att motverka byggnadens lutning mot sågen. Ska kvarnen öppnas för allmänheten måste lokalerna uppfylla Plan- och Bygglagens krav på säker 21

het, t ex brandsäkerhet/utrymning och barnsäkerhet när det gäller trappor, räcken och så vidare. I samtliga golv ovan källarplan finns farliga hål och luckor som måste byggas igen.

Sågbyggnaden är invändigt i sämre skick än kvarnen. Mellanbjälklaget har fått skador av fukt och över belastning som ännu inte är åtgärdade. Golvet är punktvis ruttet och farligt för genomtrampning. Det måste bytas snarast. I källarplanet finns bärande, svårt rötskadade trästolpar som också måste åtgärdas. Ramsågens bärande konstruktion är förstörd. Här finns även en sättning i grunden. Även här ska brandsäkerhet och ut rymning uppfyllas enligt Plan- och Bygglagen.

Bohusläns ByggnadCultur har tillsammans med hantverkare som genomförde delar av renoveringsarbetet tagit fram en kostnadsuppskattning för ovan nämnda renoveringar och säkerhetsåtgärder. Kostnaden för in satserna på kvarnen uppskattas till 100 000 kronor inklusive moms. Och för sågen är uppskattningen 50 000 kronor inklusive moms.

Det bör även nämnas att vi under förstudien haft besök av och tagit in en offert från Ylva Sandin, SP Trä, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Hon iakttog i stort sett detsamma som övriga experter men lämnade även en offert på drygt 120 000 kronor för att utföra en noggrann utredning av stabilitet och bärförmåga hos kvarn- och sågbyggnader. En sådan genomgång rymdes inte inom förstudiens ram.

Användningsområden

Förstudiearbetet har inte lett fram till en bestämd slutsats kring hur kvarn och såg ska användas. Det finns en samstämmighet mellan rådgivarna men därmed inte en given väg att gå. Återigen är besluten och slutmålet avhängigt vad allmänhet och politiker vill samt vilka som engagerar sig och vill investera i tid eller pengar.

Platsens historia och det lokala engagemang som finns kan i sig berättiga ett varsamt omhändertagande av kvarn- och sågmaskineri.

Kvarn och såg är att betrakta som särskillt bevarandvärd. Renoveringarna är genomförda med antikvarisk kontrollant fråb Bohuslänsmuseum efter en inventering av arkitekt CTH/KKH Conny Jerer och byggnads- och trädgårdsantikvarie Linda Pettersson. I sin skadeanalys och åtgärdsförslag skrev de följande:

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kulturhistorisk miljö

Ålgårds boningshus med kvarn- och sågbyggnaderna och fd.

stallbyggnader utgör tillsammans med vattenfallet och omgivningen uppströms och nedströms fallet en mycket värdefull kulturhistorisk helhetsmiljö enligt PBL §8:6, som måste skyddsklassas genom Detaljplan eller ges utökad bygglovsplikt genom Områdesbestämmelser.

Kulturhistoriska objekt

Kvarn- och sågbyggnaderna skall idag ses som en helhet även om kvarnbyggnaden är drygt 100 år äldre än sågbyggnaden och Orust äldsta, kända kvarn. Byggnaderna måste få ett juridiskt rivningsskydd genom t ex Områdesbestämmelser.

Kulturhistorisk värdering: Motivering:

Klass II – Särskilt värdefulla kulturhistoriska byggnader, som enligt PBL § 3:12 inte får förvanskas.

Kvarn- & sågbyggnaderna är unika inom såväl Orust kommun som i Bohuslän med sin vattenkraftsdrift och sin storlek.

Kvarnlägets långa historia ända från 1500-talet och nuvarande kvarnbyggnads rötter från 1800-talets mitt och aktiv verksamhet ända in i våra dagar speglar den vattendrivna kvarnnäringen mycket väl.

Bilaga 29 - Skadeanalys och åtgärdsförslag, Conny Jerer och Linda Pettersson

I sin kulturhistoriska värdering lyfter Disa Angbratt fram platsen som helhet. Den har mycket att förmedla om ett område som under en period varit en centralbygd, ett industriellt och kommersiellt centrum i Torps socken. Ålgård kan rätt åskådliggjort visa landsbyggdens teknikhistoriska utveckling, från fotkvarn via vat tenhjul till turbindrift. På Ålgård har en påhittighet och vilja att ta tillvara haft betydelse för att få tekniken att fungera. Hemmagjorda lösningar och lagningar med lager från olika tider har sin charm. Där finns även mer personliga berättelser att förmedla. Det är i egenskap av ett möjligt besöksmål och ur ett pedagogiskt per spektiv som Ålgård har sitt främsta värde. I ett sådant sammanhang kan ett tillvaratagande och framlyftande av den tekniska utrustningen vara berättigad.

22

Kunde delar av maskinerna tas i bruk skulle de ha ett större kulturhistoriskt värde, enligt Dicksson och Spade. Bedömningen är dock att ett iordningställande av kvarnutrustningen till körbart skick är tämligen orea listiskt. Ramsågen kräver eventuellt också större insatser för att tas i bruk än dess kulturhistoriska värde kan motivera.

För att tydliggöra möjligheterna kan man tänka sig tre alternativ. Det är viktigt att det som görs utgår ifrån de behov som finns. Mest önskvärt och realistiskt är förmodligen en mellanväg mellan dessa tre. Olika delar av byggnaderna kan fylla olika funktion.

För många som intresserat sig för Ålgård är bevarandet av kvarn och såg viktigt. Det finns en önskan om att de ska tas i bruk igen eller åtminstone kunna visas stillastående med information.

Alternativ ett:

derna.

Att få i gång så mycket som möjligt av det gamla maskineriet för produktion och för att visa hur det fungerar. Det kräver stora insatser i såväl pengar som tid. Både kvarn och såg har använts, lappats och lagats utan större investeringar de sista åren de var i bruk. Därefter har de lämnats åt sitt öde i en fuktig miljö. Kvarn- och sågverksamhet innebär mycket rörelse vilket även kräver större förstärkningar på byggna Ida Dicksson och Bengt Spade var vid sitt första besök, tillsammans med Stefan Westerberg, mycket entu siastiska. De såg framför sig ramsågat trä, nymalet mjöl, maskiner i rörelse och många nyfikna besökare. Efter en mer grundlig genomgång av kvarn och såg lade sig dock entusiasmen betydligt. De kunde konstatera att det mesta är kraftigt nedgånget. De flesta maskiner skulle behöva monteras ner och isär för att ens uppnå en pålitlig bedömning av deras bruksvärde. För att få igång delar av maskinerna behövs mycket tid och envishet av ideellt engagerade personer. Ungefär detsamma sade Per-Olof Larsson som driver Lögens kvarn i Lyse. Han menade att en riktig eldsjäl skulle behöva flera år på sig.

Kunniga personer har visat intresse av att ge sig i kast med både kvarn och såg men engagemanget har ännu inte hittat sin form eller nivå.

Alternativ två:

Att bevara delar av maskineriet för besökare och ha ett industrimuseum i liten skala där man visar det som finns kvar från olika tidsepoker och hur kvarn och såg använts de sist åren. Kontor, dass mot vattnet och detaljer som rör genom trappstegen bör i så fall om möjligt bevaras vid renovering. Informa tionstavlor som med text och bild visar hur kvarn- och sågverksamhet fungerat och om just Ålgårds specifika historia, jämte guidade turer och pedagogisk verksamhet. Det är något som många anser önskvärt.

Intressantast blir det om man sätter in Ålgård i sitt historiska sammanhang. Sågen kan till exempel visa skogens historia på Orust.

En renovering motsvarande den BohuslänsByggnadsCultur föreslår blir nödvändig. Varsamhet vid städ ning och renovering är viktig så att berättelsebärande föremål och detaljer bevaras. Med utgångspunkt i det som gjorts i förstudien bör man även gå vidare med undersökningar av Ålgårds historia.

Alternativ tre:

Man behåller byggnaderna intakta utvändigt. De skapar miljön och ger en inramning till nya aktiviteter. På så sätt öppnas stora möjligheter för andra verksamheter. Här är några förslag: samlingslokal, verkstäder, ateljé på övervåningen, utställningslokal, kulturaktiviteter, butik. Kanske kan en utställning berätta om natur och kultur i bygden.

Småskalig, modern produktion

Att på nytt mala mjöl eller såga i byggnaderna behöver inte vara uteslutet för att de gamla maskinerna är obrukbara. Modern utrustning kan införskaffas. Det finns exempel på utrustning för småskalig produktion av mjöl. Då blir det betydligt lättare att klara kraven på hygien vid livsmedelshantering. Mjölet skulle kunna an vändas i caféet och finnas till försäljning på plats. Ett samarbete med Föreningen Orustmat och Lars-Gunnar Berntsson skulle kunna ge tillgång till gamla sorters säd.

Ekomuseum

Kulturmiljön som helhet kan lyftas fram oavsett hur byggnaderna brukas. Ekomuseum är ett intressant begrepp i sammanhanget. Det ska visa sambanden mellan landskapet och ett äldre samhälles arbetsliv och arbetsmiljö. Här blir även omkringliggande kvarnar och hela Assmunderöds, Klevas och Slussens historia vär defull.

23

kringBYggnader och nYBYggnation

- och placering av verksamheter

Det finns många idéer om vilka verksamheter som skulle kunna rymmas på Ålgård. Var de olika verksamhe terna ska placeras är givetvis en viktig fråga. Förstudien ger förslag. Först när långsiktiga politiska beslut ska tas och trygga investerare finns blir det aktuellet att ta ställning till förslagen. Förstudien har kommit fram till att verksamhet till att börja med bör prövas på Ålgård i liten skala, för att se besöksunderlag och vad som fungerar i praktiken. Troligtvis blir besluten bättre om de får växa fram. Vilket engagemang som finns och vilka entreprenörer som vill investera är avgörande för slutresultatet.

Kartan ovan är en idéskiss. Den är framtagen i en process där synpunkter från arkitekter, antikvarier, tu ristrådgivare och allmänheten har vägts in. Personer som har visat intresse av verksamhet på Ålgård har också deltagit.

Avgörande för hur samtliga utrymmen används är vad kvarn och såg får för användningsområde. Bevarar man dem för kvarn- och sågverksamhet eller som arbetslivsmuseum måste övriga verksamheter ta plats någon annanstans. Bestämmer man sig för att endast bevara dem exteriört frigörs stora ytor.

Förhoppningen är att fler verksamheter på sikt ska ta plats på Ålgård än vad nuvarande byggnation till låter. Stor del av fastigheten ligger inom strandskyddat område. De kulturhistoriska värdena uppmanar också till varsamhet i planerandet av om- och nybyggnation. Varje bygglov ska prövas separat. Likaså krävs bygglov för ändrad verksamhet. Är förändringarna mycket omfattande kan en detaljplan behövas. Miljö- och bygg nadsförvaltningen på Orust kommun har tillfrågats och ser inga särskilda hinder förutsatt att allt hanteras på rätt sätt. Att fastigheten öppnas gentemot allmänhetetn är en fördel. Det är lättare att få strandskyddsdispans på tomtmark än på jungfrulig mark. Rivs en byggnad ska ansökan om dispens in inom ett år, sedan räknas det som jungfrulig mark. Vill man uppföra en ny byggnad bör den därför planeras innan en gammal på samma plats rivs. Avloppstillstånd och vägfrågor tillkommer.

24

Förutom kvarn- och sågbyggnad är i dagsläget boningshus, lada och stallar samt friluftsfrämjandets stuga användbara. Boningshuset är det enda hus som nu lämpar sig för användning under de kallare årstiderna.

Kring ladan och stallarna finns plats för tillbyggnad. Ladan, som nyligen fått nytt golv, används idag av Friluftsfrämjandet för förvaring av kanoter, kajaker och ved. Vid enskilda tillfällen används den efter överens kommelse till annat. Det är en vacker, stor lokal som lämpar sig väl för arrangemang för många människor, föreläsningar, utställningar eller musik och dans. På sikt kan man tänka sig att isolera den. Friluftsfrämjandet har en viktig roll på platsen och får ladan ett nytt användningsområde ska de erbjudas en likvärdig lösning för förvaring av kanoter och kajaker.

Söder om boningshuset ligger idag ett slitet garage med källarvåning samt en byssja. Det är en utmärkt plats för nybyggnation av exempelvis butik, galleri och/eller verkstäder. Väl utformad kan byggnaden bidra positivt till gårdsbilden. Hänsyn bör tas till kringliggande byggnader och platsen som helhet. Mycket fönster åt sydväst skulle ge en tilltalande utsikt över forsen och det ursprungliga utloppet mellan sjöarna.

Norr om sågen ligger en mycket liten byggnad som sägs ha brukats som smedja. En mindre verksad skulle exempelvis kunna byggas där.

Öster och söder om vägen finns sluttningar som nyligen kalhuggits. De ligger utanför strandskyddat om att nå några av dem behövs stigar eller naturtrappor. De skulle ligga vilt och lite avskilt för den friluftsintres serade. Stugor anpassade för rörelsehindrade kan placeras på området nära ladan, eventuellt tillgängliga från vägen mot Andenäs.

Anpassning och planering av byggnader för kommande verksamheter bör planeras av dem som avser driva projekt eller verksamhet i aktuell byggnad i samarbete med Orust kommun.

Läs mer om café, övernattning och verksamheter under respektive rubrik.

råde. Med utsikt över sjöarna och i vissa fall kvarn- och sågområdet skulle små stugor komma väl till pass. För 25

trÄdgÅrdsplaner

- naturvÄrden och skötselrekommendationer

Åsa Sahlin, kulturvårdare, trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, har i samrådan med Olle Molander från Naturskyddsföreningen, Charlotte Brännström, landskapsarkitekt, gjort en vision och skötselplan för mark och trädgård på fastigheten Ålgård 1:4. Till skötselplanen medföljer en skötselplankarta och en visionskarta. Rekommendationer ges kring vad som bör tillvaratas och utvecklas i skapandet av ett besöksmål.

Bilaga 19 - Skötselplan, Åsa Sahlin Bilaga 20 - Skötselplankarta, Åsa Sahlin Bilaga 21 - Visionskarta, Åsa Sahlin

Caféträdgård och växthus

Visionen är att anlägga en trädgård med kulturhistorisk karaktär på Ålgård. Den skulle kunna visa platsens utveckling genom olika historiska epoker. En inbjudande caféträdgård med perenner och medicinalväxter närmast huset och besåer för cafébord ner mot Assmunderödvattnet vore fint. En köksträdgård får gärna innehålla äldre grönskassorter som inte är så vanliga i handeln idag. I anslutning till köksträdgården passar en fruktträdgård. Enligt personer med anknytning till Ålgård har det funnits mycket fruktträd där förut. Ett växt hus skulle passa bra in i bilden och kunna förse caféet med grönsaker.

Grillplatsområdet bredvid Ålgårds stallar skulle kunna vidareutvecklas till en plats med mer kulturhistorisk prägel alternativt med mer naturmarkskaraktär genom plantering av träd, buskar och perenner.

26

Grundlig historisk undersökning önskvärd

Det skulle vara värdefullt med en grundlig historisk undersökning som tog reda på mer om tidigare odlingar för husbehov samt den uppgift som framkommit om en anlagd trädgård på 1800-talet. En sådan skulle kunna ligga till grund för hur man presenterar platsen i framtiden.

Eftersom kvarn- och sågverksamhet har medfört användning av en del giftiga ämnen är även en historisk kartläggning som visar vilka verksamheter som har ägt rum var önskvärd. Därefter bör en markanalys göras för att utesluta att gifter finns kvar i mark och vatten. Vid anläggande av en köksträdgård är detta av extra stor vikt. Att betningsmedel med kvicksilver använts samt att stora mängder skräp, däribland takpannor med as best, kylskåp, däck med mer, dumpats i marker och vid vattendrag vet vi.

Betesmarker, ängar och lövskog

Naturmarkerna runt Ålgård innehåller många värdefulla biotoper för flora och fauna. Det skulle vara av stor vikt om Ålgård kunde fortsätta att erbjuda en rik och varierad miljö för vilda växter och djur.

Den mark nedanför bebyggelsen mot Assmunderödvattnet som inte odlas kan med fördel användas som betesmarker och ängar. Levandegörs gamla tiders djurhållning medför det fortsatt öppna marker. Likaså finns lämpliga ängs- och betesmarker på östra sidan om vägen. Där finns även tre nyligen avverkade skogsområden. Rekommendationen är att inte nyplantera, att städa upp efter avverkningen och hålla undan sly. Valda ekar och andra lövträd kan man låta växa till sig samtidigt som befintliga lövträd bevaras. Fågelholkar kan med för del sättas upp.

Området vid forsen och den gamla vägsträckningen från Grindsbyvattnets naturliga utlopp mot alsump skogen och dagens landsväg bör i stort sett bevaras som det är men med en varsam gallring. Det är en ut märkt startsträcka för en naturstig med skyltar om natur såväl som om de första kvarnarna på Ålgård.

Alsumpskog med artrikedom

Utmed Assmunderödsvattnet finns en värdefull och bevaransvärd sumpskog med al och björk. Där finns bland annat orkidén myggblomster som inte växer någon annanstans på Orust och ormbunken granbräken. Sumpskogen bör bevaras och lämnas så orörd som möjligt. Låt fallna träd ligga och gallra möjligtvis försiktigt vid behov. På sikt vore det fint med skyltar som berättar om biotopen och om möjligt spänger och stigar som tillgängliggör delar av området.

27

fastighetsskötsel, vem gör vad

Det är önskvärt att fastigheten redan nu börjar förvaltas på ett sätt som gynnar ett besöksmål. Förstudiens rekommendationer om byggnader och mark utgår ifrån att det är ett besöksmål som ska främjas. Ambitionen har varit att under arbetets gång tillfråga alla som berörs eller kan förutses beröras av rekommendationerna.

Ålgård har alltid varit en plats dit många människor kommer. Renoveringarna, Tillgängligt friluftsliv och förstudien har bidragit till att besökarna blivit fler. Nu är Pilgrimsleden färdigställd och Ålgård står utmärkt som sevärdhet och för kanot- och kajakuthyrning på Skepp O´hojs cykelkarta. Vill man att besökare ska åter komma till Ålgård är det betydande att fastigheten är väl skött.

Något som blivit tydligt under arbetet med förstudien är vikten av samordning. På Ålgård möts kommun, föreningar och företagare. Dessutom berörs flera avdelningar inom Orust kommun. Det bör finnas goda och väl upparbetade kommunikationsvägar mellan alla parter. På sikt ska arrenden eller hyresavtal och eventuellt samarbetsavtal upprättas där det framgår väldigt tydligt vem som gör vad och när.

I nuläget har Orust kommun ansvar för fastighetens skötsel. Enklast vore förmodligen om en person samordnar alla insatser som rör Ålgård. Den personen kan vara en tjänsteman, en av kommunen projekt anställd eller en projektledare i pågående projekt. Man kan även tänka sig ett tätt samarbete mellan en tjäns teman på Orust kommun och projektledare i pågående projekt. Den personen/de personerna bör vara väl insatta i det material och rekommendationer som förstudien har tagit fram. De ska kontaktas av alla andra inblandade innan insatser görs. På så sätt undviks att den högra handen inte vet vad den vänstra gör eller att något som är av värde för besöksmålet förstörs eller förvanskas.

Föreningen Ålgård kan hjälpa till att hålla fint i och runt kvarn och såg, förutsatt att ingen fara för säker het eller hälsa finns. Sannolikt kan även visst akut underhåll av kvarnmaskiner och ramsåg genomföras. De kan genomföra ett minde odlingsprojekt med blommor och grönsaker förutsatt att medel finns i form av pro jektstöd eller material från kommunen. Om det är aktuellt att ha djur för att hålla landskapet öppet eller böka jorden kan personer i föreningen eventuellt äga och stå för skötsel, samt stängsling och dylikt.

Naturskyddföreningen kan tänka sig att förbereda för naturslingor vid Ålgård. Se mer under rubriken Pe dagogiska värden och informationsskyltar.

Friluftsfrämjandet står för skötsel av stuga och lada som tidigare.

28

cafÉ i mJölnarens gamla Bostad

- eller mellan kvarn och sÅg

Café är en central del av ett besöksmål. De allra flesta besökare vill ha en kopp kaffe eller äta. Extra viktigt blir det eftersom Ålgård ligger lite avsides. Det underlättar också för människor att uppehålla sig en längre tid i området.

Att enbart driva café eller restaurang på en sådan plats är inte att rekommendera. Det måste då hålla en extremt hög kvalitet för att få ett tillräckligt gästunderlag. Med övernattning i området, evenemang som drar besökare och om man tillgängliggör och lyfter fram friluftsliv, kulturhistoriska värden och naturvärden finns däremot goda förutsättningar för ett lönsamt café. Ett samarbete med andra aktörer i området underlättar och för det finns redan ett intresse.

Utifrån andras erfarenheter har vi dragit slutsatsen att det kan vara bra att börja bygga upp ett besöksmål i liten skala. När något redan är etablerat på platsen är det lättare och tryggare att göra större investeringar. Verksamheten kan förbättras och byggas ut efterhand, när behov finns. Därför har vi tagit fram förslag på caféverksamhet i olika nivåer.

Servering i tidigt skede

Redan i ett tidigt skede behövs någon form av servering. Olika idéer och förslag på lösningar har kommit upp under arbetet med förstudien. Tillfällig servering är tillåten i begränsad omfattning utan att registrera livsmedelsverksamhet. Under ett år får till exempel en förening servera hembakta kakor 20 gånger. Vill man servera smörgåsar får man nöja sig med 10 gånger och vid fem tillfällen är det tillåtet att servera enkel, tillagad mat. Livsmedelslagstiftningen om att maten ska vara säker gäller alltid. Driver man café eller annan livsmedelsverksamhet kontinuerligt ska den alltid registreras. Lokalen ska vara anpassad för verksamheten och egenkontroll tillämpas.

För att komma igång med evenemang och marknadsföring av Ålgård kan man tänka sig ett projekt där man håller sig inom ramen för tillåten servering utan att registrera verksamhet. Redan här bör man hålla en kvalitet och en profil som passar det besöksmål man planerar att bygga upp på sikt.

Som en del i förstudien anordnade föreningen Ålgård ett par publika evenemang med servering. Påbörjar man caféverksamhet i projektform kan man tänka sig att arbeta på ett liknande sätt. Olika idéer har kommit fram om hur kostnaderna kan hållas nere på ett kreativt sätt i en uppbyggnadsfas. Ett säljbart begagnat möb lemang i caféet passar en ekologiskt hållbar profil. Koppar, förkläden, inredning och förädlade livsmedel till rimliga inköpspriser från lokala producenter -som på så sätt kan få fler beställningar- är ytterligare ett exempel på hur man kan uppnå god kvalitet till låg kostnad och samtidigt gynna företagare och verksamma i området.

29

En flyttbar serveringsvagn eller serveringsbil är ett alternativ för att starta regelbunden servering utan allt ett sådant kök omfattas av livsmedelslagstiftningen och ska vara registrerat utifrån sitt användningsområde. Fördelen med en sådan servering, förutom att köket är litet och kompakt utrustat, är att det kan användas föring för verksamheterna på Ålgård. Används lokalt producerade livsmedel hjälper man även andra företa gare att nå ut. Vagnen bör dock anpassas så att den smälter in i miljön på Ålgård.

finns. Stadsbor som jobbar inomhus stor del av året längtar efter utomhusaktiviteter på sin semester. Företag ger sig allt oftare ut i naturen för att exempelvis koka soppa över öppen eld när de ska uppleva något tillsam mans.

för stora investeringar. En våffelvagn skulle till exempel förmodligen förhållandevis snart ge lönsamhet. Även även på andra platser. På så sätt ökas möjligheten till inkomster samtidigt som det kan fungera som marknads Vid Ålgård finns även goda möjligheter för utomhusmatlagning. Grillbord och plats avsedd för öppen eld

Se Bilaga 22 - Branschlinjer för utomhusmatlagning

Café i mjölnarbostaden

Ett café i mjölnarens gamla bostad faller sig naturligt på flera sätt. Den ligger mitt i gårdsbilden med en in arbete.

bjudande veranda vänd mot en nyanländ besökare. Huset kan användas utan större insatser och är vinterbo nat. Dessutom har det tidigare fungerat som mötesplats. Alma Bergman, som ägde Ålgård tillsammans med mjölnaren Anders Bergman 1935 till 1968, bjöd ofta på kaffe i köket när de som kom till kvarnen väntade på att få sin säd mald. I källaren finns en liten ugn där hon bakade bröd. För att ta den i bruk krävs dock mycket Johanna Eriksson från Länsstyrelsen och Matlandet besökte Ålgård och gav råd och skriftlig information. Utifrån det materialet och sina erfarenheter av arbete i kök har Hanna Iveslätt gjort en skiss på hur ett cafékök och servering kan byggas i boningshusets nedervåning.

Bilaga 23 - Rådgivningsmöte Matlandet, 2013-11-14 och exempel från Kalmar kommun Bilaga 24 – Caféskiss, boningshuset, med förklaringar Bilaga 25 – Starta café-broschyr, Livsmedelsverket

30

Café över vattnet mellan kvarn och såg

En annan tilltalande idé är en ny cafébyggnad över vattnet mellan kvarnen och sågen, där en turbinbyggnad tidigare låg. Bohusläns ByggnadsCultur har utifrån denna vision tagit fram ritning, illustration och en kost nadsuppskattning på byggnaden på ca 1, 5 miljon.

En uppglasad vägg skulle ge en fantastisk utsikt över trädgården och Assmunderödvattnet. Caféet är tänkt att rymma 20 - 25 sittplatser inomhus. För den som vill fika utomhus leder en trätrappa ut till vackert utplace rade bord i trädgården.

Byggnaden konkurrerar inte med planer på vattenkraft. Tvärtom föreslås ett café med ekologisk profil och el från ett turbinhus under cafédelen. Även turbinhuset kan ha en glasad vägg för att pedagogiskt visa turbi nens funktion.

Se Bilaga 26 – Bohusläns ByggnadsCultur, Visionsritningar på café och slutrapport

31

övernattning i ekologiska stugor

Vandrarhem, bed and breakfast eller övernattningsstugor behövs på östra Orust. Sannolikt skulle det bli lön samt inom rimlig tid förutsatt att investeringskostnaderna är väl avvägda. Uthyrning för övernattning är inte överraskande det som flera personer visat intresse av att förverkliga. Förslagen på hur det ska drivas har kom mit in både från dem och från rådgivare.

Stugor med medvetna materialval

Den idé som tilltalar mest utifrån den profil förstudien föreslår är övernattningsstugor i olika ekologiska ma Var och en får en personlig prägel. Ett par stugor bör vara lättillgängliga, nära parkering och brygga och an ha en enklare karaktär.

Tanken är att man i byggandet ska ligga i framkant och visa upp flera lösningar på ekologiskt byggande. Ett samarbete med Chalmers och producenter av hållbara material ligger nära tillhands och en inledande två kilometer bort ligger Utsikten ekoby som redan visar upp fina och varierande exempel på ekologiskt byg terial. Där kan den medvetne besökaren prova på att bo i ett ler- och halmbalshus eller ett hus byggt av nyare material på den ekologiska marknaden. Olika material uppmuntrar till olika uttryck och stämning i stugorna. passade för funktionshindrade. Andra kan placeras längre upp på sluttningarna, med utsikt över sjöarna och kontakt har tagits. En utställning ska berätta mer om materialens egenskaper och om byggprocessen. Knappt gande och drar till sig studiebesök och intresserade människor.

Lägenhetsuthyrning eller vandrarhem

En lägenhet eller rum för uthyrning på övervåningen i boningshuset kräver troligtvis förhållandevis små investeringskostnader och insatser i tid. Det kan dock krocka med övrig verksamhet ifall nedervåningen an vänds som café, mötesplats och för kulturevenemang. Utifrån det perspektivet, med boningshuset som en social samlingspunkt, passar ateljé, verkstäder eller butik och galleri bättre där. Övervåningen lämpar sig även som vaktmästarbostad. En bostad på fastigheten för den som sköter uthyrningen underlättar för en god ser vice. Det är bra om Ålgård är bebott under lågsäsong.

Man kan även tänka sig en större ombyggnation av hela boningshuset till STF-vandrarhem eller bed and breakfast, ifall ett café mellan kvarn och såg förverkligas.

32

verkstÄder och atelJÉer

En förhoppning med att utveckla Ålgård är att skapa verksamhet och arbetsplatser året om. Därmed vill man gynna kulturlivet samt underlätta för enskilda utövare att etablera sig och utveckla sitt entreprenörskap i om rådet. Ett besöksmål, en mötesplats och ett starkt nätverk skapar ringar på vattnet och kan hjälpa även andra småföretagare inom samma områden att nå ut.

Verksamheter i bostadshuset

Ett sätt att komma igång med verksamheter på Ålgård inom en snar framtid och utan alltför stora investe ringar skulle vara att använda bostadshusets övervåning. Verkstad, ateljé och galleri/butik i liten skala skulle bidra till ett attraktivt besöksmål och samtidigt ge Ålgård liv när det inte är turistsäsong. Några konstnärer och hantverkare i Föreningen Ålgård och dess kontaktnät har visat intresse av att satsa på det, förutsatt att Ålgård i övrigt fortsätter att öppnas för allmänheten och att ett bra och långsiktigt hyreskontrakt eller arrendeavtal kan upprättas. En kärna av professionella yrkesutövare kan bygga upp en stomme för personer med konst och konsthantverk som fritidsintresse.

En keramikverkstad skulle med fördel inrymmas i den del av våningen där vatten och avlopp redan finns. Badrummet kan då minskas något och endast rymma toalett och handfat. En mindre ateljé skulle passa bra i husets södra hörn med utsikt över forsen. För att få mer rymd i butiks- och galleridelen kan man tänka sig att höja taket till nock i det stora rum dit trappan från nedervåningen leder. Det kök som idag finns på övervå ning av bostadshusets övervåning har gjorts under förstudien för att underlätta fortsatta planer.

ningen är mycket provisoriskt byggt och kan ersättas med ett litet pentry för verksamma i huset. En uppmät-

Öppet för intresserade grupper

I enkätsvar, vid en workshop och i samtal med allmänheten har flera personer efterfrågat verksamheter som är öppna för alla, inte minst för barn och ungdomar. Verkstaden på Ålgård skulle kunna öppnas för aktivite ter för intresserade grupper. Under förstudien deltog Föreningen Ålgård i Kulturveckan på Orust med bland annat skrotverkstad för barn och vuxna, ett uppskattat inslag. Med verkstad och ateljé i huset kan fler work ring.

shops och kurser hållas. Lokalerna kan även bli en tillgång om Ålgård används för någon form av rehabilite-

Utomhuskonst och fler verkstäder

Med verkstäder och butik i bostadshuset läggs en grund för fler liknande aktiviteter på resten av fastigheten. Utemiljöerna kan användas för utställningar och kreativa workshops där etablerade konstnärer, hantverkare och allmänhet bjuds in. Bestämmer man sig för att inte använda kvarn- och sågbyggander för ursprunglig verksamhet eller som museum öppnar sig ytterligare möjligheter. Det finns många exempel på hur gamla in Moviken, långt bort från allfarvägarna, fylls varje sommar med konst och hamnen vid Dellensjön intill med skulpturer. Beroende på vilka som vill etablera sig och deras behov finns olika tänkbara lösningar på hur Ålgårds bara verksamheter” och ”Skick, skötsel och användningsmöjligheter för kvarn och såg”.

Förslag och exempel på hur en sådan här verksamhet kan växa fram och organiseras finns under rubri kerna ”Organisation och finansiering” och ”Lärdomar från Not Quite och Sundsby säteri” dustri- eller bruksmiljöer har använts för kulturella ändamål, Not Quite i Fängersforsbruk är ett. Masugnen i byggnader och marker kan användas. Snickeri, byggnadsvård, smedja och lokal för textilslöjd har exempelvis nämnts under arbetet med förstudien. Läs mer under rubrikerna ”Övriga byggnader, nybyggnation och tänk 33

möJligheter för rehaBilitering

Tanken om rehabilitering eller arbetsträning på Ålgård har kommit från flera håll. Naturen, trädgårdspotentia len, kulturhistorian och den atmosfär som det här tillsammans skapar ger en miljö att må bra i. Det är lätt att hitta arbetsuppgifter som inte är alltför krävande men meningsfulla och givande att genomföra. En rehabilite ring med naturen som bas eller arbetsträning i ett café skulle kunna införlivas i övrig verksamhet på Ålgård.

Arbetsmarknadsenheten på Orust kommun har visat intresse av att på sikt använda Ålgård för att hjälpa personer ut i arbete, antingen att placera personer i en befintlig verksamhet eller som delaktiga i ett projekt där exempelvis café byggs upp och drivs. Orust kommuns arbetslag har genomfört stora arbeten vid Ålgård. I Föreningen Ålgård har flera personer erfarenhet och intresse av att på olika sätt arbeta med människor i olika åldrar och med särskilda behov. I den vision som förstudiearbetet delvis tagit avstamp ifrån uttrycks en viljan att Ålgård ska fungera som en plats för rekreation och arbetsträning i en meningsfull miljö. Därutöver har flera personer oberoende av varandra, vid besök, i samtal och enkäter, föreslagit sådana verksamheter. Anna-Karin Öbom, arbete inom psykiatri & missbruk, studier inom trädgårdsterapi, miljöpsykologi & case management och Kristina Levén, vårdlärare (med inriktning mot social omsorg) och som läst magister utbildningen Natur, Hälsa, Trädgård vid SLU Alnarp, har bidragit med kunskap och idéer för att konkretisera den potential som finns. Fokus ligger på grön rehabilitering och trädgårdsterapeutiska metoder. Det passar både platsen och går ihop med en ekologiskt hållbar profil.

Rik, varierande och rofylld miljö

Miljön runt Ålgård erbjuder mycket av det som en stressad eller sjuk person behöver. Att vistas i naturen har en välgörande och lugnande inverkan på människan. Flera studier visar hur det får blodtrycket och halten av stresshormonet kortisol att sjunka och att pulsen slår långsammare. Detta är i högsta grad mätbart men vi kan nog alla hålla med om de positiva känslor som automatiskt uppstår när vi besöker någon form av grön miljö. Studier visar att trädgårdsrehabilitering ger goda långtidseffekter. I uppföljningar av långtidssjukskrivna grup per som deltagit i trädgårdsrehabilitering är så många som upp till 70 % fortfarande i arbete efter 3 år, jämfört med de som har annan rehab där man oftare återgår i sjukskrivning. Den gröna rehabiliteringens hälsonytta ligger i kombinationen av fysiologiska, psykologiska och sociala effekter.

På Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp pågår forskning om natur- och trädgårdsterapi och naturens roll för hälsa. Deras rehabiliteringsträdgårdar och forskning har fått genomslag både nationellt och internationellt. I både privat och offentlig verksamhet har man använt sig av deras slutsatser och koncept för att utforma liknade rehabiliteringsträdgårdar. Rehabiliteringsträdgårdarna är uppbyggda utifrån slutsatser om vilken miljö och vilka omgivningar människor behöver i relation till ork och psykiskt tillstånd. Patrik Grahn har tagit fram en modell som beskriver hur en person som mår dåligt behöver avskildhet och sedan succesivt kan närma sig sociala sammanhang och så småningom mer strukturerat samarbete. Han har även kunnat urskilja åtta huvud karaktärer i grönområden som människor söker sig till och kan behöva på olika sätt: rofylld, vild, artrik, rym lig, öppen, privat, social och kulturell.

På Ålgård är miljön varierande. Här finns goda förutsättningar för avskildhet såväl som för samarbete. Vid kvarn, såg och bostadshus finns det sociala och kulturella representerat. Där kan välskött och organiserad odling ta plats. Små separata odlingar med exempelvis örter, blommor eller tomater får gärna placeras en bit därifrån. Vill en person dra sig undan är det lätt att hitta lummiga rum i naturen som ger vila och en ombonad känsla. Kanske ser och hör du andra men är osynlig själv. Ytterligare en bit bort finns en vildare natur som ofta tilltalar de mest trötta och stressade. Vid badklipporna mot Assmunderödvattnet finns öppenhet och överblick, precis som på sluttningarna på andra sidan vägen. De åtta huvudkaraktärerna finns representerade.

Inomhus behövs både en samlings- och aktivitetslokal samt rum för enskilda samtal och vila. Eventuellt kan det rymmas i samma lokaler som används för café eller föreningsliv, förutsatt att man kan skilja de olika verksamheterna åt i tid.

Målgrupp

Vilken målgrupp som skulle passa att ta emot på Ålgård beror förstås på hur verksamheten i övrigt ser ut. Under en uppbyggnadsperiod när verksamheterna inte helt är på plats eller har funnit sina rutiner går det att ge arbete åt exempelvis ungdomar eller relativt nyanlända flyktingar som behöver ett kliv in på arbetsmarkna 34

den. Friskvård som är förebyggande kan också vara tänkbar.

Orust kommun skulle genom en satsning på bra friskvårdsprojekt på Ålgård kunna minska andra, större kostnader. Personal på Orust kommun som varit sjukskrivna kan under en övergångsperiod arbeta där som alternativ till att gå direkt tillbaka till den arbetsplats där de blev sjuka. Det är ett effektivt sätt till arbetsin träde. Att även rikta sig till personalen innan den blir sjuk ger både sociala och ekonomiska fördelar. Höga stressnivåer och stor arbetsbelastning leder alltför ofta till sjukskrivningar. Ålgård är en utmärkt miljö för fö reläsningar, grupparbeten och övningar i naturen. Gröna Rehab i Göteborg är ett exempel på detta. Rehabili teringen är arbetsinriktad och sker i samarbete med arbetsplatsen, Försäkringskassan och sjukskrivande läkare. Man har även kurser för både medarbetare och chefer i stresshantering. Malmö Stad har en Hälsoträdgård knuten till sig där medarbetare, chefer och ledare som befinner sig i riskzonen har möjlighet att gå kurser i stresshantering i grön miljö. Fler och fler kommuner vill vara med och sätta sin kommun på kartan som den som tar hand om sina medarbetare och inser att detta är kostnadseffektivt i längden. En annan lämplig grupp är kvinnor som fastnat i sjukskrivning eller av annan orsak behöver hjälp att ta sig vidare. Orust kommuns arbetslag har lättare att sätta fysiskt starka män i arbete medan en meningsfull sys selsättning som passar de kvinnor man är i kontakt med är svårare att hitta.

Ska man ta in mer sköra personer behöver resten av verksamheten ha en väl uppbyggd struktur och vara anpassad efter deras behov. Att varje individ har sin plats med sina saker och att man vet vad som ska hända från dag till dag är viktigt. Kunniga personer som arbetar med och runt dem behövs, gärna ett team bestående av läkare, trädgårdsterapeut, trädgårdskunnig personal, någon med samtalsutbildning och en bildterapeut. Här ställs större krav på samordning av olika verksamheter i både tid och rum. Samtidigt kan de berika varandra. Det skulle även kunna ge aktivitet på Ålgård året runt.

Finansiering och organisation

Pengarna till rehabilitering och arbetsträning kommer ofta från flera håll. Kommunen skulle kunna se ett pro jekt på Ålgård som en investering, där tidiga och välriktade insatser förebygger större kostnader i ett senare skede. Det kan gälla både egen personal och gentemot personer som kommunen har ett samhälleligt ansvar för. Samarbeten mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommun och sjukvård kan vara fruktbara. Vem som betalar är även kopplat till vad de personer som blir hjälpta har för behov.

Med goda idéer brukar det vara möjligt att söka olika projektstöd, exempelvis från Europeiska socialfon den. Ett socialt projekt som bidrar till att bevara en kulturellt värdefull miljö kan ge en önskvärd synergieffekt.

35

organisation och finansiering

Studiebesök på Not Quite och Sundsbysäteri samt rådgivning från bland andra Coompanion, Lantmäteri konsult Stellan Hermansson och Länsstyrelsens kompetensutveckling har visat hur andra har byggt upp och organiserat verksamheter utifrån liknande utgångspunkter. Kunskap har samlats in om föreningsformer, sam arbetsformer och även om möjligheter att erbjuda verksamma personer utan företag egenanställning. Vi har tittat på vägar till finansering, i form av stöd och vad som skulle kunna ge lönsamhet i ett tidigt skede eller på sikt. Erfarenheter från arbetet med själva förstudien är också värdefulla.

Exakt hur organisationen ska se ut på Ålgård och hur avtal ska skrivas måste bli en fråga för dem som verkligen bestämmer sig för och får möjlighet att investera i platsen. Här kan vi endast ge förslag och visa fungerande förebilder. Troligtvis kommer strukturen att förändras succesivt, från det samarbete som redan idag finns mellan kommun, föreningar och andra intressenter till en tydligare samverkansform med skrivna avtal. I alla skeden är det av stor vikt med en tydlighet kring vem som gör vad och när. Vem som investerar, får ut vinst och har inflytande över verksamheten bör vara väl reglerat.

Kommunal förvaltning eller arrendator

Man kan tänka sig att Orust kommun fortsätter att förvalta Ålgård och hyr ut separata lokaler till företagare och föreningar. På så sätt har kommunen tillgång till platsen för egna aktiviteter och stort inflytande över be söksmålets profil. Det innebär även ett övergripande ansvar och förutsätter att en person är anställd för att axla det. Samtidigt ges företagare och föreningar en trygg grund för att driva verksamheter. Med långsiktiga kontrakt och ett kreativt samarbete kan de bidra till en positiv utveckling av Ålgård och trakten. Sundsby sä teri på Tjörn fungerar på ett liknande sätt. Se mer under rubriken ”Lärdomar från Not Quite och Sundsby säteri”.

Ett annat alternativ är att kommunen skriver ett långtidsarrende med en part som driver och samordnar verksamheterna på Ålgård. I arrendet bör man noga reglera kommunens och arrendatorns åtaganden och an svarsområden. Två eller flera arrenden av olika delar av fastigheten kan också vara möjligt. Med ett långsiktigt arrende kan arrendatorn ta lån för att förvalta och utveckla fastigheten.

Arrendatorn kan vara en ekonomisk förening. Då står föreningen för samordning och besöksmålets pro fil. Föreningen fungerar som ett kooperativt företag som anställer personal för att sköta café, övernattning, ekonomi och så vidare. Här finns även utrymme och välbeprövade former för ett ideellt engagemang. Det bi för och gynna många verksamma inom olika områden. Den kan även erbjuda personer egenanställning, att en person utan egen firma fakturerar för tjänster och produkter via föreningen, vilket uppmuntrar till entre rubriken ”Lärdomar från Not Quite och Sundsby säteri”.

karen kan hen göra det.

är det en fördel att kunna visa på en trepartssamverkan mellan offentlig-, privat- och ideell sektor.

kan då bli en av flera stiftare, jämte till exempel engagerade Orustbor. En stiftelse bäddar för ett långsiktigt förvaltande och möjlighet att ta lån vilket är önskvärt.

En annan möjlig arrendator är en driftig entreprenör som bygger upp ett besöksmål som en lönsam verk En ideell vänförening som samarbetspart är möjlig i alla varianter. Det finns både på Sundsby säteri och på Not Quite. Söker man projektstöd från Länsstyrelsen, EU:s landsbygdsutvecklingsprogram eller regionen drar till att utveckla platsen och är en fördel om man vill söka projektstöd. En sådan förening kan vara öppen prenörskap och att nya företag bildas. Här är Not Quite på Fängersfors bruk ett lyckat exempel. Se mer under samhet. Vill entreprenören hyra ut lokaler till andra företagare eller föreningar som breddar utbudet för besö Det är också möjligt att bilda en stiftelse med ett tydligt ändamål. Den får en stabilitet i och med att stiftel seurkunden är oföränderlig. Ska den ändras måste man vända sig till kammarkollegiet i Stockholm, till skillnad från i en ekonomisk förening där stadgarna kan ändras av medlemmarna på årsmötet. På så sätt skulle en stif telse stå som en pålitlig förvaltare ifall kommunen exempelvis överlåter fastigheten till stiftelsen. Kommunen

Projekt och påbörjade samarbeten

Förstudien har lett fram till slutsatsen att Ålgård behöver marknadsföras och få ett dokumenterat besöks underlag innan någon part är beredd att göra större investeringar. Ett ideellt engagemang är etablerat och Orust kommun har beslutat att stödja och medverka i ett projekt i Socialt entreprenörskap (stöd från Västra 36

Götalandsregionen) som Föreningen Ålgård söker pengar för. Föreingen får under projektperioden hyra bo stadshusets nedervåning, kommunen medfinansierar med tjänstemannatimmar och följer upp projektet enligt beslut i Kommunstyrelsen 2014-04-24. Beviljas inte projektet stöd behöver nya beslut tas.

Då förstudien är LEADER-finansierad finns förhoppningsvis goda chanser att beviljas stöd för ett fort satt projekt. En ny period för lokalt ledd utveckling genom LEADER-metoden håller på att ta form.

Under förstudien har relationen mellan Orust kommun och Föreningen Ålgård utvecklats. Förhoppnings vis är en god grund för ett bra fortsatt arbete lagd. Under en period i förstudiearbetet hade en tjänsteman på kommunen ett övergripande ansvar för frågor som gällde Ålgård, tillsammans med projektledaren som kom från föreningslivet. En sådan struktur är önskvärd eftersom uppbyggandet av ett besöksmål och en mötes plats berör både fastighetsskötsel, turism, näringsliv, kulturliv och föreningsliv.

Sammanlagt sju föreningar och därtill enskilda individer har på olika sätt visat intresse för Ålgård. Fören ingen Ålgård har arbetat aktivt för samverkan med dem. Det finns planer på samarbeten kring arrangemang och små praktiska projekt. Naturskyddsföreningen, Orust mat och Utsikten ekoby är beredda att medfinan som möteslokal.

Det finns ett intresse hos enskilda individer och företagare att etablera verksamheter på Ålgård på sikt kan alla som vill anmäla intresse för att bedriva verksamhet på Ålgård.

ring och aktiviteter.

siera ovan nämnda projekt med ideell tid. Flera föreningar är intresserade av att använda Ålgårds boningshus men ingen är i nuläget beredd att investera pengar. Ett par personer har gått med i Föreningen Ålgård med en sådan ingång. En tanke finns om att bilda en ekonomisk förening för att kunna driva verksamheter. Det finns även entreprenörer utanför föreningslivet som har uttryckt ett intresse men inga konkreta planer. Än så länge Näringsidkare inom besöksnäring i området har visat ett tydligt intresse för samarbete kring marknadsfö 37

lÄrande exempel

-

sundsBY sÄteri och not Quite

Sundsby säteri på Tjörn och Not Quite i Fängersfors är två på olika sätt intressanta exempel på hur förenings liv, kommun/fastighetsägare och näringsliv kan samverka på sätt som gynnar alla parter. Deras erfarenheter ger förslag på hur det organisatoriska och ekonomiska skulle kunna lösas på Ålgård. Det är också två lysande exempel på hur något som börjat litet och relativt ostrukturerat kan växa till stora attraktiva besöksmål.

Kommunen förvaltar och hyr ut

Sundsby säteri ägs av Tjörns kommun. Besöksmålet har blivit en av Tjörns stoltheter med café, trädgård, byggnadsvårdsbutiker, spännande historia och vackra omgivningar. Kommunen förvaltar platsen. De finansie av Tjörns kommun som intendent på Sundsby säteri för att hålla ihop alla delar och besöksmålets profil.

Separata lokaler hyrs ut till företag med tidsbegränsade kontrakt. De som idag driver caféet har ett hyres kontrakt på fyra år med möjlighet till förlängning två plus två år. Därefter läggs verksamheten återigen ut för ett nytt anbudsförfarande. Företagarna står för inventarier som de kan ta med och bekostar invändigt slitage. Ytterligar ett par företagare har etablerat sig på platsen och hyr lokal av Tjörns kommun.

Ett LEADER-finansierat trädgårdsprojekt har berikat Sundsby ytterligare som besöksmål. Sundsby säteri har även en ideell vänförening. De har bland annat bidragit med en naturlekplats. Alla parter är delaktiga i pu blikdragande evenemang. Gemensamma möten hålls en gång i månaden. Återkommande arrangemang som Margaretadagen, Blåsippans dag och firandet av Norges nationaldag drar massor av besökare och har blivit viktiga för Sundsby säteri.

Det tog tid att bygga upp det som finns på Sundsby säteri idag. 2005 anställdes nuvarande intendenten som projektledare för landsbygdsutvecklingspengar från Länsstyrelsen. Pengarna från länsstyrelsen betalade lön och en del av infrastrukturen med toalett, stig, parkering och början på caféverksamheten. Att besöksmå let ser ut som det gör idag är ett resultat av projektpengar, investeringar från kommunen, duktiga entreprenö rer och ideellt engagemang. Räknar man strikt på vad Tjörns kommun får tillbaka i kronor i relation till inves tillbaka till en kommun. Flera entreprenörer har fått möjlighet att driva lönsam verksamhet i området. Varje besökare gynnar i regel flera andra aktörer i kommunen. Några trivs kanske så bra att de flyttar dit.

rar löpande underhåll och större investeringar som restaurangkök och vattenförsörjning. En person är anställd teringarna går Sundsby inte med vinst. Men i ett något vidare perspektiv ger ett så populärt besöksmål mycket 38

Ekonomisk förening med anställda

Not Quite på Fängersfors bruk är en plats och ett nätverk för konstnärer, hantverkare och formgivare. Samti digt lockar det otaliga besökare till landsbyggden. Där finns café, butik, galleri, stora utställningsytor och väl utrustade verkstäder. På området finns även ett populärt bageri.

Fängersfors bruk ägs av en privatperson. Där driver en ekonomisk förening café, butik och galleri. De arrangerar utställningar, har kollektivverkstäder och står för besöksmålets profil utåt. En person är anställd som verksamhetsledare, en för ekonomi och dessutom anställs cafépersonal efter behov av den ekonomiska föreningen. Det finns även en ideell förening knuten till platsen och verksamheten. Bageriet är ett separat fö retag som hyr lokal direkt av brukets ägare. En person som startade och driver bageriet var tidigare i flera år anställd av föreningen för att driva caféet.

Här kan man säga att ett ömsesidigt beroende mellan platsens ägare och verksamhetsutövaren har upp stått. Den ekonomiska föreningen har hittat rymliga lokaler för sin verksamhet och är nu tätt förknippade med den speciella bruksmiljön. Samtidigt har bruksägaren fått liv i sina lokaler och trogna hyresgäster. I ett tidigt skede fick flera personer i föreningen praktik och kunde därigenom renovera lokalerna utifrån sina be hov. Alla delägare i den ekonomiska föreningen gick i början in med en insats. Både den ideella och den eko nomiska föreningen har varit duktiga på att söka och få projektpengar. Sparbanksstiftelsen väst och regional utveckling var till exempel med och bekostade caféet som först drevs ideellt. Nu har Not Quite bland annat ett kulturstrategiskt uppdrag i tre-årsperioder som de formulerat ihop med Västra Götalandsregionen. Kom munen betalar hyra för butiks- och gallerilokal. De är stolta över Not Quite.

Bruksägaren står för vissa kostnader för investeringar i och underhåll av byggnader men föreningen tar en stor del. Hittills har det byggt på muntliga överenskommelser. Nu har föreningen varit där så länge att nio månaders uppsägningstid gäller.

För enskilda hantverkare och konstnärer har Not Quite gett ett sammanhang, kollektivverkstäder och möjlighet att nå ut. Den ekonomiska föreningen har även fungerat som ett egenanställningsföretag. Det hjälp te personer utan företag att komma igång. Genom föreningen kunde de fakturera för produkter och tjänster. Därefter har flera startat egna företag.

Tack vare Not Quite har många konsthantverkare och konstnärer kunnat etablera sig, verka och nå ut, Fängersfors bruk kom till användning istället för att förfalla och Dalslands glesbygd har fått ett populärt be söksmål.

39

önskemÅl frÅn allmÄnheten

Under förstudien har Föreningen Ålgård tillsammans med Friluftsfrämjandet och Naturskyddsföreningen genomfört några publika aktiviteter. Vi har eftersträvat att nå ut med information, ta in synpunker och önske mål samt att bjuda in till delaktighet. Vid medverkan i Slöjdvandring och skördefest, med cirka 300 besökare och Kulturveckan på Orust, då vi anordnade en välbesökt skrotverkstad och ”Samtal om dåtid och framtid på Ålgård” blev det tydligt att intresset för och viljan att besöka platsen är stor.

59 personer har svarat på vår enkät om Ålgård vid dessa tillfällen.

Se Bilaga 27 – Enkät -sammanställning

Innan förstudiens resultat skulle sammanställas anordnade Föreningen Ålgård en workshop om Ålgårds framtid för att presentera det vi kommit fram till och för att ta in ytterligare synpunkter och idéer om vad som ska förverkligas vid Ålgårds kvarn och såg.

Se Bilaga 28 - Workshop, anteckningar

Tack alla ni som har tagit er tid och visat ert engagemang!

Café, aktiviteter och öppen såg

Svaren på enkäten, anteckningarna från våra möten och de samtal som vi har fört med olika besökare under året är ganska samstämmiga. I bilagorna kan ni läsa mer exakt vad som har framkommit. Här följer en sam manfattning.

De flesta som söker sig till Ålgård lockas av naturen. Bad, fiske och grillborden blir anledningar att stanna upp. Många som bor eller har sommarhus på Orust har även minnen från när kvarn- och sågverksamheten var igång vilket ger en särskild relation till platsen. Det finns ett tydligt intresse för Ålgårds historia och många vill både berätta och lyssna på anekdoter.

Det första folk brukar svara om vad de vill se på Ålgård i framtiden är ett café, både för turister och som en plats att mötas, med servering inomhus och i fin trädgårdsmiljö.

Lokalt finns mycket god respons på tanken om en mötesplats. Olika grupper ser delvis olika behov och potential, alltifrån en förhopning om en levande mötesplats för ungdomar till möjlighet för en kopp kaffe med en vän eller en arbetsplats året om. Flera föreningar har uttryckt att de gärna skulle använda Ålgård som föreningslokal eller för att arrangera enstaka träffar eller kurser. Därmed skulle en naturlig mötespunkt mellan olika föreningar skapas.

Många önskar att kvarn och såg kunde öppnas för allmänheten, allra helst att de kunde tas i bruk. En vis ningsverksamhet från ax till limpa föreslås. Ett litet industrimuseum nämns också med informativa skyltar och där kulturhistorian lyfts fram och levandegörs för besökaren. Det har även poängterats att kvarnen och sågen, som nu är så fina på utsidan, bör städas och renoveras även invändigt. Att fortsätta arbetet med att hålla öppet kring byggnaderna och ner mot vattnet tycker många är viktigt. Betande djur har föreslagits både som attrak tion och för att hålla landskapet öppet.

Aktiviteter i naturen, inte minst för ungdomar, har föreslagits från flera håll, exempelvis vandringsleder, klättring, mountainbike, att ha Ålgård som utgångspunkt för kanot-, kajak- eller cykelutflykter, skridskoåkning och skidor under vintern, bäversafari och fokus på fiske.

Olika verksamheter och arrangemang nämns av många, gärna stadigvarande eller årligt återkommande och öppna för alla. Temadagar, kurser i slöjd och hantverk, konstutställningar, föreläsningar, filmvisning, mu sik och dans har önskats. Att pedagogiskt visa eventuell vattenkraftsdrift eller att lyfta fram ålens situation är andra förslag. Framträdande är även en vilja att kunna köpa ekologiska och närproducerade varor på platsen.

På sikt ser man mat och övernattning för besökare som en möjlighet. Då är det ofta lugnet på platsen som framhålls. Den relativt orörda naturen runtomkring, tystnaden och till och med mörkret nämns som attraktivt för besökaren.

Någon form av grön rehabilitering ligger nära till hands med återhämtning för slutkörda och stressade personer eller konstruktiva arbetsuppgifter för dem som av har svårt att klara ett vanligt arbete.

40

nÄtverk runt ÅlgÅrd

Ålgårds kvarn och såg väcker engagemang hos många människor. Det är lätt att se platsens potential. Sedan tidigare fanns många personer med olika anknytning till Ålgård, allt från tjänstemän på Orust kommun, till föreningsaktiva med önskan om en utveckling på platsen eller släktingar till tidigare mjölnare och ägare. För eningen Ålgård har under arbetet med förstudien knutit samman dessa till ett tydligare nätverk och skapat kommunikationsvägar mellan olika parter. Nätverket har vuxit och intresset för Ålgård har ökat. En samver kan mellan flera föreningar har inletts.

Flera intresseområden

Det här är en del av förstudiearbetet som har varit lättare än förväntat. Gensvaret har varit stort, inte minst hos privatpersoner och föreningar. Att Ålgård är en plats med anor ger en stark lokalförankring. Det har varit enkelt att hitta bra rådgivare och ofta har ett tips eller en rådgivare lett fram till fler. I det nätverk som byggts upp finns mycket kunskap om lokal historia såväl som om kulturhistoria, teknik, natur, organisation, be söksnäring och entreprenörskap. Där finns ideella krafter och personer som visat intresse av att på olika sätt arbeta på platsen och etablera varaktiga verksamheter. Flera aktörer inom besöksnäringen i området ingår i nätverket och ställer sig positiva till ett framtida samarbete.

• Det går att skönja olika interesseområden eller delnätverk i det större nätverket: • Lokala hantverkare/konsthantverkare och konstnärer • Närproducerad, ekologisk matproduktion, ekologi, natur, trädgård och friluftsliv • Turism med privata aktörer som vill etablera verksamhet eller har verksamhet i området, föreningar, kontakt med Turistbyrån i Henån, Södra Bohuslän Turism, Skepp O´hoj, Pilgrimsleden • Kulturhistoria, släktingar till personer som bott/arbetat på Ålgård, föreningar, Västarvet/Bohusläns museum, antikvarier 41

Kommun, föreningsliv och entreprenörskap

Viktiga i sammanhanget är förstås Orust kommun som äger Ålgårds kvarn och såg. Vad som händer framö ver kommer till stor del avgöras av politiska beslut. Flera tjänstemän, främst på avdelningen för samhällsut veckling, har frågor som rör Ålgård på sitt bord. Under arbetet med förstudien har samarbetet dem emellan kring Ålgård ökat, med Föreningen Ålgård och projektledare som kommunikationslänk.

Föreningen Ålgård har en central roll. Dess huvudsyfte är att bevara och utveckla Ålgårds kvarn och såg. Större delen av arbetet med förstudien har genomförts av medlemmar i föreningen som därigenom har blivit något av en spindel i nätverket.

I figuren på föregående sida syns fler föreningar med intresse av samarbeten runt Ålgård. Friluftsfrämjan det använder byggnader och har regelbunden verksamhet vid Ålgård sedan 1990-talet. Naturskyddsförening en har kunskap om naturen på fastigheten, planerar naturslingor och har länge närt en tanke om naturskola där.

I och med den bredd som förstudien visar på finns möjligheter att driva olika former av projekt i fram andra föreningar stöd från Västra Götalandsregionen. Ytterligare kontaker och tips om finansieringsvägar finns.

tiden. Terra et Mare och LEADER har finansierat förstudien. Föreningen Ålgård söker nu tillsammans med Entreprenörer och viljan att utveckla entreprenörskap inom föreningslivet är avgörande för att Ålgård ska kunna utvecklas och leva vidare som besöksmål och mötesplats. Med medverkan i Slöjdvandring och skörde fest har vi börjat visa att det går att få besökare. Responsen var mycket positiv. Lokala hantverkare och livs medelsproducenter fick tillfälle att sälja sina produkter och känna på hur det är att använda Ålgård som arena. Vi har insett att fler arrangemang av liknade karaktär är en av de saker som behövs för att företagare, en eko nomisk förening och/eller kommun ska våga satsa på att etablera verksamheter på Ålgård. Därför planeras nu ett fortsatt projekt i socialt entreprenörskap med publika arrangemang som ökar besöksantalet jämte fortsatt nätverkande och ett strategiskt och långsiktigt arbete för att föra processen vidare mot ett varaktigt besöksmål och en kreativ mötesplats.

En initial kontakt har tagits kring ekologiskt byggande med Chalmers Tekniska Högskola, arkitektur.

42

handlingsplan

Projekt i Socialt entreprenörskap

Föreningen Ålgård söker pengar från Västra Götalandsregionens program Socialt entreprenörskap, projekttid 2014-07-01 till 2015-09-30. Det planerade projektets huvudsyfte är att med aktiviteter öka besöksantal, enga gemang och kunskap. Kontinuerlig dokumentation och uppföljning ska visa vad som är gångbart och ge del tagarna entreprenörsmässig erfarenhet. Parallellt pågår ett strategiskt arbete i samarbete med Orust kommun för hur fortsatt verksamhet, organisation och finansiering ska se ut. Därmed läggs en grund för att en eller flera parter ska våga satsa och göra investeringar.

Orust kommun medfinansierar projektet med tjänstemannatimmar och följer projektet enligt beslut i kommunstyrelsen 2014-04-24. Naturskyddsföreningen, Föreningen Orust mat och Utsikten ekoby ekonomisk förening medfinansierar med ideell tid.

Projekt för kontinuerlig verksamhet

I förstudien har man sett behov av och goda möjligheter för ett fortsatt projekt som lägger en ännu stabilare grund för en hållbar besöksnäring. Då ska en mer kontinuerlig verksamhet etableras med café och trädgård, tillgängliggörande av kulturhistoriska värden, informationsskyltar och fortsatta aktiviteter. Skisser och under lag finns för hur det skulle kunna genomföras. Ett säljbart begagnat möblemang i caféet samt koppar, förklä på idéer om hur det kan bli god kvalitet till låg kostnad och samtidigt gynna företagare och verksamma i om rådet.

En ekologisk profil där Ålgårds genuina värden lyfts fram skulle passa bra in i det sammanhang som Ål gård befinner sig i, intill pilgrimsled, cykelled och Utsikten ekoby, nära Slussen. Ålgård ska bidra till utveck avstånd därifrån. Aktiviteter som främjar lokalt verksamma och olika aspekter av hållbarhet ska ingå.

den, inredning, förädlade livsmedel från lokala producenter som på så sätt kan få fler beställningar är exempel lingen av besöksnäringen i området och medverka till en attraktivare boendemiljö och arbetstillfällen på kort

Lönsamma verksamheter

Parallellt med projekten söker föreningar med hjälp av Orust kommun efter personer eller företag som kan etablera verksamheter på Ålgård. Övernattning för besökare är troligtvis det som lättast ger en lönsamhet i sig själv på kort tid och är även det som under förstudien väckt mest intresse hos entreprenörer och personer med vilja att hitta försörjning i området.

Efter projekten bör lönsamma verksamheter vara etablerade på platsen för fortsatt utveckling av besöks mål, mötesplats, arbetstillfällen och nätverk.

Breddat utbud

I och med att Ålgårds potential är bred finns goda chanser att efterhand driva flera projekt med olika innehåll och finansiering, exempelvis naturvårdsprojekt (LONA), trädgårdprojekt, ungdomsprojekt, projekt inom kul tur, byggnadsvård eller historieskrivning. Det finns även god potential för arbetsträning och rehabilitering.

43

44