Transcript Colosseum 2013 nr.1 - Rom - SWEA International, Inc.

SWEA
xxxxxxxxxxx
COLOSSEU
COLOSSEUM
Nr 1 Årgång 20, maj 2013
SWEA Rom
20 år
Möte med
Staffan de Mistura
Besök hos
Birgittasystrarna
Sanning eller myt?
-Hur skulle du beskriva italienare?
SWEA Colosseum 1
xxxxxxxxxxx
OLOSSEUM
Riva del Sole Resort & SPA och
La Serra Holiday Village& Beach Resort
Hotel Riva del Sole Resort & SPA Riva del Sole har ett **** hotell och
lägenheter utspridda i pinjeskogen, endast ett stenkast från havet. På anläggningen
finns en alldeles nybyggd Spa-anläggning, RASENA. Riva del Sole är det perfekta
utgångsläget för att besöka Florens, Siena, Rom samt ett flertal fantastiska temaresor.
• 3 uppvärmda saltvattenpooler, en sötvattenpool,
beautycenter, gym och 3 olika bastutyper.
• ca 600 meter lång privat strand
• restaurang/pizzeria, 3 barer.
• bank med bankomat, supermarket, shoppinggata,
interpoint, gratis Wi-Fi.
• tenniscenter, fotbollsplan, minigolf, windsurfskola,
lekplats.
• tvättstuga för självbetjäning.
La Serra Holiday Village & Beach Resort På La Serra bor du i någon av
lägenheterna som ligger utspridda i pinjeskogen, alldeles intill havet. La Serra är det
perfekta utgångsläget för att besöka Capri, Ischia, Vesuvio, Pompeij och många andra
vackra platser.
• swimmingpool för vuxna och en liten pool för barn, bar och
privat strand
• tennisplan, minigolf, cykel/biluthyning
• internetpoint
• gratis Wi-Fi
• restaurang/pizzeria
• lekplats
• tv rum med svenska kanaler
• tvättstuga för självbetjäning.
För information och bokningsformulär välkommen att besöka vår hemsida
www.rivaserra.info . För frågor och bokning välkommen att kontakta
bokningskontoret:
Josefin Jadling – [email protected]
Gunnel Eriksson – [email protected]
• Tel.nr direkt till anläggningarna:
Riva del Sole Resort & SPA: +39.0564.928111
La Serra Holiday Village & Beach Resort:+39.0823.743111
2 SWEA Colosseum
xxxxxxxxxxx
Innehåll
COLOSSEU
SWEA International, Inc
Styrelse:
Ordförande Vice ordförande
Grundare
Reg.ordf. VAME
Reg.ordf. MAME Reg.ordf. OAME
Reg.ordf. VEMA
Reg.ordf. MEMA
Reg.ordf. OEMA
Reg.ordf. Asien
Margaret Sikkens Ahlquist
Ann-Marie Gustafson
Agneta Nilsson
Annette Åsberg
Barbo Westin
Margaretha Talerman
Kersti Winblad von Walter
Ann Winstanley
Ingrid Westin
Marita Löfdahl
E post
Johanna Fagerlund
Johanna Carlander Davis
Åsa-Lena Lööf
Gita Paterson
Kerstin Eriksson-Splawn
Katri Olander Serenius
Susanna Olander
Anna Orsini Ginga Sewerin-Olsson
Margaretta Simpson
Elsa Maréchal
Katri Olander Serenius
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Suzanne Southard
Linda Karlsson
Marita Kingman
Birgitta Lauren
Annie Andersson
Annica Backlund
Inger Skogström
Mia Gordon Ia Dübois
Alexandra Andersson Roos [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Övriga Befattningar:
Sekreterare Skattmästare
Fd ordförande
Juridisk rådgivare
Fondförvaltare
Administrativ chef
Administrativ assistent Webbredaktör
Redaktör Swea-Nytt
Redaktör Forum
Annonsansvarig: SWEA Lokalavdelningar: [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
REGION VÄSTRA AMERIKAS (VAME)
Arizona
Hawaii Las Vegas
Los Angeles Orange County
San Diego San Francisco
Santa Barbara
Seattle
Vancouver REGION MELLERSTA AMERIKAS (MAME)
Austin
Chicago
Dallas
Denver
Florida, South
Houston
Michigan
Minnesota New Orleans Toronto
Maria Spratt Ulla-Britt Gerber
Pernille Nordström
Marie Adams
Angelica Rosas
Ulrika Lasson
Lena Fransén-Dean
Åsa Dahlberg Schmit
Cecilia Kjellgren
Birgitta Sigfridsson-Harquail
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
REGION ÖSTRA AMERIKAS (OAME)
Atlanta
Boston
New Jersey New York
North Carolina
Philadelphia Virginia Beach
Washington DC
Anna Lundblad
Margaretta Simpson
Kerstin Malmström
Marie Andersson
Madelene Trolle
Gunilla Westin
Anette Johnson
Cecilia Browning
Anna Krossling
Gunilla Westerlund
Åsa Norlin Lena Stenwall
Maria Pettersson
Ammi Person
Rigmor Rutlin
Isabella Öjner
Christa Alfredsson
Camilla Olsson
Karin Smith Sofia Herbertsson
Belgium
Berlin
Frankfurt/Heidelberg
Israel
Köln/Bonn Luxemburg Malmö
Milano
Paris
Rimini
Rivieran
Rom
Tunisien
Örestad
Victoria Geiborg
Gunilla Lager-Ebkes
Anita Kasper Ulla Sterner Mariana Jäder Näslund
Eva Gram Toft Solveig Anelli
Agneta Casimirs Rizzi
Ann-Sofie Cleverstam-Wikström
Desiree Forni Ascari
Eva Oscarsson
Christina Hallmert
Catarina Holmgren-Mejri Siv Arvelid [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected] [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
REGION ÖSTRA EMA (OEMA) Athens
Budapest
Dubai
Genève
Istanbul
Moskva
München
Stockholm
Västerås
Warszawa
Wien
Zürich
Helene Bankefors Palaghias
Karin Gjendal
Sandra Almén
Malin Miller Jessica Lundgren
Cecilia Wettstam
Anna Nejdling Ekman
Cecilia Westman
Pia Edstam Boel Björkman
Emelie Laurin
Paula Fernström
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Bangkok
Beijing
Hong Kong Japan
Kuala Lumpur
Maria Mellbom
Anna Centerman
Ingela Aldrin Agneta Melin
Jessica Luther-Froiland
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Melbourne
Jennifer Grahn
Perth
Seoul
Singapore
Catarina Hansson
Hedvig Lunden-Welden
Maggan Kullberg Stampe REGION ASIEN
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
SWEA i korthet
SWEA är en global ideell förening för svenskor och
svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta
utomlands. Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svenska ursprung och kulturarv blir
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
SWEA både en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar
över hela världen. SWEA ger stöd vid utflyttning och
återkomst till Sverige. SWEA stödjer olika projekt med
svensk anknytning samt utbildning genom stipendier.
SWEA har ungefär 7 500 medlemmar i 75 avdelningar i
REGION VÄSTRA EMA (VEMA)
Barcelona Costa Blanca Göteborg
Holland
Irland
Lissabon
London
Mallorca
Marbella
Oslo
South Africa Telemark
REGION MELLERSTA EMA (MEMA) [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
33 länder.
Föreningen grundades av Agneta Nilsson i Los Angeles
1979. Ordförande är Margaret Sikkens Ahlquist.
För ytterligare information se: www.swea.org
SWEA International Inc, P.O. Box 4128
Fort Lauderdale, FL 33338 USA
[email protected], www.swea.org
Maj 2013
SWEA Colosseum 3
xxxxxxxxxxx
Innehåll
OLOSSEUM
11
7
14
Innehåll
6
7
Ordföranden har ordet.
Programpunkt:
Årsmöte 2013
Glöggfest 2012
Pepparkakshus på IKEA Anagnina
Föredrag av Annika Widén
Nätverksmiddag på kinarestaurang
Vad har vi hunnit med mera tro?
Nya SWEA-böcker våren 2013
11 Nätverksfokus
Svenska skolan i Rom
- en skola för framtiden
14 Programpunkt:
Möte med Staffan de Mistura
20 Svenskor i världen
Året var 1993
21 Svenskor i världen
SWEA Athen
Stipendieutdelning 2013
25 En pratstund
Tankar kring våren och åren
26 Programpunkt:
Besök hos Birgittasystrarna
28 Mitt smultronställe
Hadrianus Villa i Tivoli
30 Midsommarmat
18 Tänkvärt
Sanning eller myt?
20
22 Programpunkt:
22
26
28
4 SWEA Colosseum
Redaktionen
xxxxxxxxxxx
Hej Swea!
Året är 1993. I Rom drar ett glatt gäng
svenskor igång SWEA Rom och i
Sverige sitter jag och funderar på om jag
ska ta ett sabbatsår från mina Handelsstudier på Göteborgs Universitet för att
åka till Italien och lära mig italienska.
Beslutet fattas och hösten 1993 börjar
jag mina sex månaders språkstudier på
Università per Stranieri i Perugia. Tjugo
år senare och med långa mellanlandningar i Sverige, Holland och England
bor jag nu, med italiensk man och våra
två underbara små flickor, sedan fem
år tillbaka här i Rom! Kulturskillnader
finns alltid när vi rör på oss i världen och
som mamma är jag riktigt glad att vi har
svenska skolföreningen här i Rom, vilken
Anna Orsini berättar mer om. Petra
Salino har skrivit en artikel om de fördomar vi alla bär med oss. Petra, som
är beteendevetare och pedagog med
särskilt intresse för socialpsykologi delar med sig av sina funderingar kring
stereotyper och om dess roll som identitetsskapare i våra liv. Vi har som vanligt
ett fantastiskt program att erbjuda detta
jubileumsår och vissa av aktiviteterna vi
gjort kan ni redan i detta nummer läsa
vidare om. Flera av dem har den gemensamma nämnaren engagemang såsom
det hos Staffan de Misutra, Hoola Bandoola Band och Den heliga Birgitta. Så
glad jag är att jag som 21-åring tog steget
och flyttade till Italien och vad glad jag
är att det samtidigt fanns handlingskraftiga kvinnor som startade SWEA Rom!
God läsning och glad sommar!
COLOSSEU
STYRELSE SWEA ROM
Ordförande:
Christina Hallmert
Vice kassör:
Anna Maria Berglund
Vice ordförande:
Katarina Agorelius
Annonser:
Petra Salino
Sektererare:
Margareta Gyllenstierna
Produkter:
Malin Hammarén
Medlemsansvarig:
Elin Wedlund
Redaktör:
Margot Milani Björck
Programansvarig:
Malena Hessel
Annika Widén
Webmaster:
Anna Orsini
Kassör:
Annika Andersson
Informationsansvarig:
Marianne Kinn
SWEA COLOSSEUM
Swea Colosseum ges ut två gånger om året av SWEA - Swedish
Woman´s Educational Association International - Rome Chapter
Manusstopp Nr 1 Årgång 20: 21 april 2013
Margot Milani Björck, redaktör
Ansvarig utgivare:
Christina Hallmert
[email protected]
Redaktion:
Margot Björck, Anna Orsini,
Malin Hammarén
Margot anno 1993
Ni går väl in på hemsidan
Vi finns på Facebook!
som uppdateras hela tiden
SWEA Rom - ett sätt att
med nyheter som bilder från
hålla sig uppdaterad!
programpunkter, annonser,
anslagstavlan och mycket,
mycket mer.
www.swea.org/rom
Layout:
Erica Törnlöw
[email protected]
Annonsansvariga:
Petra Salino
[email protected]
Omslag: Foto taget av
Beatrice Milani
Tryck:
Tipografia De Biasi, Roma
SWEA Rom info: [email protected]
www.swea.org/rom
SWEA Colosseum 5
xxxxxxxxxxx
Ordföranden har ordet
OLOSSEUM
Foto: Ettore Festa
Kära Sweor!
I år är det 20 år sedan Ann-Marie Kjellander grundade vår
avdelning. Ni har säkert hört henne berätta hur hon ställde
sig i dörren på julbasaren 1992 med block och penna i högsta hugg och tog upp anmälningar. Den 27 mars 1993 invigdes vår avdelning av SWEAs grundare Agneta Nilsson.
I 20 år har vi alltså arrangerat sommarfester, bokaftnar,
glöggpartyn och jagat lottvinster.
Vi har skapat ett nätverk som går som en röd tråd genom
våra utlandssvenska liv oavsett vem vi är och varför vi är
här. Ibland tittar jag i gamla ordförandepärmar och förundras över alla prydligt handskrivna - eller i bästa fall
maskinskrivna - listor över medlemmar och aktiviteter som
vi har än i dag. Det var före e-postens tid. Då fick man köpa
frimärken och ha telefonkedjor. Nog är man stolt över att
avdelningen kunnat behålla alla sina traditioner genom
åren, som ”Colosseum”, stipendiet på 1500 Euro vartannat
år, bokaftonen i SWEA Roms bibliotek mm. Allt för många
avdelningar ute i SWEA-land har fått lägga ner sin tidning
och andra projekt p.g.a för lite engagemang.
Tack vare vår Ambassadör Ruth Jacoby’s generösa erbjudande, kan vi ha vår Jubileumsfest på hennes residens och
fira dessa 20 år tillsammans! En fest som också kommer
att gå till historien!
6 SWEA Colosseum
Till hösten har vi en unik möjlighet att lära känna SWEA
på ett internationellt plan på Världsmötet i Bologna. Bortsett från att få träffa Sweor från hela världen samt SWEA
Internationals ordförande och grundare m.fl, så får vi hela
SWEA-andan och det internationella nätverket serverat
på bricka. Att ta del av detta som SWEA är en äkta ahaupplevelse!
Nu ska Du få läsa vidare i detta Jubileums nummer av
”Colosseum” i vår redaktör Margot Milani Björcks regi.
Med detta nummer deltar vi i SWEA Internationals PRkommittés tävling om bästa SWEA-blad. Självklart håller
vi tummarna för Margot!
Vi hörs till hösten med ett nytt program!
Till dess önskar jag oss alla en härlig sommar!
Kram,
xxxxxxxxxxx
Programpunkt
COLOSSEU
Årsmötet 2013
Text och foto: Christina Hallmert
SWEA Roms Årsmöte gick i år av stapeln den 18
februari på Sveriges Ambassadörs residens. Ett femtiotal Sweor hade samlats för att ta del av året som
gått, rösta fram en ny styrelse och att ha en trevlig
kväll inte minst.
Efter ett glas bubbel drog mötet i gång och dagordningen avverkades i rask takt. Gäster på möte
och middag var Josefin Jadling och Katharina Zälle
från Riva del Sole och La Serra, två fantastiska
svenskägda hotellanläggningar som vi hade stor anledning att uppmärksamma! Vi tog nämligen tacksamt emot två stora vinster till lotteriet, en vistelse
på Riva del Sole och en på La Serra! Utöver detta
fick vi veta att Sweor världen över får hela 15% rabatt på hotellen!
Kvällen avslutades med en utsökt middag, komponerad av Ambassadens svenska kock Åsa, samt
lottdragning och SWEA-sången! Ambassadör Ruth
Jacobys närvaro gav en extra glans åt kvällen och vi
tackar med hela vårt hjärta för hennes gästfrihet!
Glöggfesten 2012
Text och Foto: Margot Milani Björck
Tisdagen den 4:e december var det dags för
vår årliga Glöggfest på Svenska Institutet. Det
bjöds på glögg, olika sorters bakverk och många
trevliga samtal. Salen var helt full av Sweor och
Institutets gästforskare redo att starta julen med
svensk glögg och pepparkakor som så vänligt
IKEA Anagnina försett oss med. Vår kära ordförande Christina Hallmert berättade om nyheter
inom SWEA och vi fick alla en riktigt trevlig kväll
tillsammans!
SWEA Colosseum 7
xxxxxxxxxxx
Programpunkt
OLOSSEUM
Pepparkakshus
på IKEA Anagnina
Text: Margot Milani Björck
Foto: Simone Milani
Vi i SWEA Rom är så glada för det utmärkta samarbete vi har med IKEA Anagnina, så när det behövs hjälp med den
årliga pepparkakshusaktiviteten ställer vi naturligtvis upp och hjälper till. Två fredagar i november var vi därför på plats
för att hjälpa alla de italienska familjer som kommit dit med sina barn att få riktigt fina pepparkakshus med sig hem. Det
blev många goda skratt och idel glada ansikten trots svårigheten med att hinna hjälpa alla och att få alla husen att stå.
Flera av oss Sweor hade dessutom med våra egna barn som glatt hjälpte till att visa de andra barnen hur godiset ska sitta
på pepparkakshuset och inte bara slinka ner i munnen. Barn och vuxna italienare var nyfikna på att få höra mera när vi
berättade om våra svenska jultraditioner och de gick nöjda hem med sina fina pepparkakshus i påsen.
Föredrag av Annika Widén
Text: Petra Salino
Foto: Annika Widén (privat)
Den 28 februari samlades ett tjugotal Sweor på Hotel Ambra
Palace för att lyssna på Annika Widéns gripande föredrag och
presentation av sin bok Äntligen Fri! Jag tog tillbaka mitt liv. Annika delade öppet, generöst och gripande med sig av sina erfarenheter från ett långt och destruktivt äktenskap kantat av psykisk
misshandel. Frågorna var många från oss Sweor som var där och
lyssnade. Det som i början verkade vara en himmelsk kärlek förvandlades till ett helvete. En fantastiskt generös och omtänksam
man blev en fanatisk människa som bestämde efter vilka regler
familjen skulle leva. Denna berättelse utspelar sig i Italien, men
kunde ha varit var som helst i världen. Med boken Äntligen Fri! vill
Annika visa att man kan bryta sig ur ett destruktivt förhållande
med vilja, kraft och stöd från vänner och familj. Annikas budskap
denna kväll var att det alltid finns en väg ut. Alltid!
Även icke-Sweor var välkomna till den här programpunkten.
8 SWEA Colosseum
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Programpunkt
xxxxxxxxxxx
Nätverksmiddag på kinarestaurangen Hang COLOSSEU
Zhou
Text: Christina Hallmert
Foto: Annika Andersson
Torsdagen den 11:e april var vi nio Sweor
som åt middag på en av de mest kända
kinarestaurangerna i Rom, da (hos) Sonia
som den också kallas.
Restaurangen ligger på Via Principe
Eugenio 82, dit den flyttade för några år
sedan. Den består av ett par större salar
och flera mindre små matsalar, varav en
var reserverad för SWEA. Vi satt omkring
ett stort runt bord och blev serverad läckerheter från landet i öst av alla de slag. Både
maten och stämningen var mycket god och
det var lätt att prata runt bordet eftersom
det bara var vi i rummet. Kvällen
avslutades såklart med kinesiska lyckokakor vars visdomsord vi glatt kommenterade. Restaurangen var fullsatt när vi gick.
Till höstens nätverksmiddag tar vi gärna
emot tips om andra etniska restauranger i
Rom!
Vad har vi hunnit med mera tro?
Text: Ulrica Brunstedt och Elin Wedlund
• 16:e november Lunch på IKEA
Lite svensk mat i gott sällskap.
• 20:e november Biokväll på Ambra Palace med filmen ”En gång i Phuket”
En tisdagskväll i november var det återigen dags för en filmkväll på Ambra Palace Hotel. 7 stycken var vi som träffades
för att denna gång se en komedi; En gång i Phuket, som hade gjort stor succé i biosalongerna hemma i Sverige. Vi gick
givetvis inte ifrån vanan att innan filmens start fika och prata lite grand. Denna gång fanns det tramezzini och pizza
i massor på buffetbordet så det blev mer likt middag än fika. Det var vi ju glada för, många kommer ju direkt från
jobbet så lite småhungrig är man allt. Under den nästan 2 timmar långa filmen förflyttades vi från ett vintrigt
Stockholm till ett varmt Thailand och huvudrollsinnehavaren Peter Magnusson lockade till många skratt. Han spelar
en utarbetad jobbcoach som lämnar allt och åker till Thailand för att skriva en bok. Där händer det ju en massa oförut sedda saker såklart som leder till många komiska situationer och intriger. Lite romantik förstås och ett lyckligt slut!
Efter filmen pratades det om att man ibland saknar den svenska humorn, så det är skönt att få skratta loss till det
ibland. Vi insåg också att det var väldigt många ”nya” ord i det svenska språket.
• 28:e november Vermeer på Scuderie del Quirinale
En närmare titt på den holländske mästarens tavlor.
• 17:e januari Galleria Doria Pamphili
Fantastiska konstskatter i underbar omgivning!
• Den 15:e mars var det konsert med John Cabot Chamber Orchestra, en ambitiös amatörorkester som bildades
2005. Många av medlemmarna är utländska, däribland SWEA Roms styrelsemedlem Elin Wedlund som sitter i violastämman. Konsertprogrammet innehöll musik av Mendelssohn, Nielsen och Holst och dirigent var Marcello Bufalini.
Det blev en lyckad kväll i den fullsatta kyrkan Sacro Cuore del Suffragio. För att veta mer om orkestern och framtida
konserter, kan man gå in på dess hemsida http://jcco.it.
SWEA Colosseum 9
xxxxxxxxxxx
Programpunkt
OLOSSEUM
Bilder från höstens bibliotekskväll med efterföljande pizza
Nya SWEA-böcker våren 2013
Ja, som ni ser, vårt bibliotek har vuxit ännu en liten bit sedan listan jag skickade ut till årsmötet i februari då jag tackade
vår hedersmedlem Lise-lotte Lybeck-Erixon för nyförvärven. Bland dem har vi två Romsvenskars brokiga levnadsöden,
boken om Maja Sjöström och nyligen avlidne Lars Rooths självbiografi. Nestors bok kommer att roa alla hund- och hästälskare. En fröjd för ögat är verket om Tessinfamiljens praktfulla byggnader.
Nu tackar vi också vår nya Swea Annika Widén för hennes bok med den dramatiska skildringen av sitt äktenskap. Den
kan säkert vara till nytta för andra som hamnar i liknande situationer.
Texterna på italienska skänktes av professor Maria Cristina Lombardi i samband med utdelningen av årets stipendium
till en av hennes elever. Lombardi är en mycket aktiv översättare och undervisar i svenska på universitetet i Neapel där
de har så mycket som 70 elever! Deras version av Strindbergs Kristina har framförts bland annat på San Michele.
Hälsningar från er bibliotekarie,
Ann-Charlotte Welin-Bignami
Beckman, Margareta ”Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette”, Stockholm, Fischer & Co., 2010. – 255 s.
Nestor, Sofia ”Trofast: hov och tass i kunglig tjänst”,
Stockholm, Livrustkammaren, 2010. – 234 s.
Lagerlöf, Selma ”Il libro di natale”, Milano, Iperborea,
2012. – 117 s.
Nordin, Svante ”Drottningen och filsofen: mötet mellan
Christina och Descartes”, Stockholm, Atlantis,
2012. – 221 s.
Lombardi, Maria Cristina (Ed.) “Kristina di August
Strindberg: traduzione e rielaborazione del Laboratorio
di traduzione (svedese) dell’Università degli Studi di Napoli L’Orientale”, Napoli, Università degli Studi di Napoli
“L’Orientale”. - 43 s.
Lombardi, Maria Cristina (Ed.) “La traduzione come
viaggio di un testo tra due universi linguistici e culturali:
i racconti di Hans Gunnarson dalla Scandinavia al mondo
mediterraneo”, Napoli, Università degli Studi di Napoli
“L’Orientale. – 165 s.
Norén, Lars ”En dramatikers dagbok”, Stockholm, Bonnier, 2008. – ca. 1680 s.
Olsson, Linda ”Det goda inom dig”, Stockholm, Bonnier
Pocket, 2012. – 266 s.
Rausing-Roos, Åsa ”Textilkonstnären Maja Sjöström:
ett skånskt-romerskt konstnärsliv”, Stockholm, Carlsson,
2012. – 402 s.
Rooth, Lars ”Det hände på vägen till Rom: en svensk jesuMårtensson, Jan ”Döden går på cirkus”, Stockholm, Askild its minnen”, Stockholm, Askelin & Hägglund, 1989. – 217 s.
& Kärnekull, 1978. – 219 s.
Widén, Annika ”Äntligen fri!: jag tog tillbaka mitt liv”,
Mårtensson, Jan ”Tessin: en lysande epok: arkitektur,
Borås, Recito, 2012. – 149 s.
konst, makt”, Stockholm, Bonnier Fakta, 2009. – 208 s.
10 SWEA Colosseum
Nätverkfokus
xxxxxxxxxxx
Annonst
5 korta frågor till några av svenska skolans elever
Valentina 6 ½ år
Hur länge har du gått i svenska skolan?
Jag började i svenska skolan det här året.
Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan?
Det roligaste är när man får pyssla.
Vilken är din svenska favoritbok?
Jag tycker om en bok som heter ”Klass 1B”.
Den handlar om barn och om roliga saker som
händer barnen i skolan, som att det spökar till
exempel. Den är jätterolig!
Har du någon svensk favoritmat?
Jag tycker bäst om köttbullar. Och bästa godiset är polkagrisar.
Har du något svenskt tv-program som du kan
tipsa om?
Jag gillar Bolibompa. På somrarna tittar jag
”Sommarlov”, det är också bra.
Elisa 7 ½ år
Hur länge har du gått i svenska skolan?
Det här är andra året jag går i svenska skolan, jag började förra året.
Vad är det roligaste med att gå i svenska
skolan?
Man får nya kompisar och så blir man
bättre på svenska. Och så blir man glad när
man kommer hit!
Vilken är din svenska favoritbok?
Jag har två favoritböcker, en som heter
”Vilken vikarie” och en annan som heter
”Bli sams”. Förr läste jag med mamma men
nu läser jag själv.
Har du någon svensk favoritmat?
Jag gillar köttbullar, prinskorvar och
kladdkaka. Som lösgodis gillar jag bäst
vita kolabollar.
Har du något svenskt tv-program som du
kan tipsa om?
Melodifestivalen är mitt favoritprogram, i
år hejade jag på YOHIO.
COLOSSEU
Kalle 7 ½ år
Hur länge har du gått i svenska skolan?
Jag har gått här sedan förra året.
Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan?
Det roligaste är när fröken läser högt. Och när
man ska svara på frågor ur boken.
Vilken är din svenska favoritbok?
Lassemaja-böckerna är bäst, jag har hela
serien. Har du någon svensk favoritmat?
Jag gillar våfflor och köttbullar. Och dillchips.
Har du något svenskt tv-program som du kan
tipsa om?
Julkalendern är bra. Sen gillar jag ”Fångarna
på fortet” och ”Gladiatorerna”.
Svenska skolan i Rom –
en skola för framtiden
Text och foto: Anna Orsini
I detta nummer av Colosseum
tar vi pulsen på svenska skolan
i Rom, en högst levande och
inspirerande läromiljö där barnens behov står i fokus. I nära
40 år har de svenska barnen i
Rom kunnat förbättra och fördjupa sina kunskaper i svenska
Svenska skolföreningen i Rom är
egentligen inte en skola i vanlig meträgna arbete. Och det är bra
ning. Skolan erbjuder kompletterande
undervisning i svenska språket för
investerad tid - barnen har
barn och ungdomar mellan 6-18 år.
roligt medan de lär, föräldrarna Det var i slutet av 70-talet som elevunderlaget blev för glest och svenska
finner gemenskap och dessa
skolan upphörde med att undervisa de
unika språkkunskaper öppnar svenska eleverna bosatta i Rom i alla
skolämnen utan istället övergick till
nya möjligheter inför framtiatt erbjuda en kompletterande underden.
visning med fokus på svenska språket
språket tack vare skolans en-
SWEA Colosseum 11
xxxxxxxxxxx
Nätverksfokus
och ”svenskheten”.
OLOSSEUM
”Många utlandsstationerade
svenskar valde att sätta sina barn i
engelska eller amerikanska skolor för
att underlätta för barnen vid vidareflytt till nya destinationer”, berättar
Kristina Cutigni Nilsson som varit
lärare i svenska skolan sedan i
mitten på 80-talet. I vissa större
städer med stor svensk lokalbefolkning, som till exempel i London, finns
det fortfarande en helt svensk skola
som bedriver undervisning i alla skolämnen. Men på de flesta platser runt
om i världen har utvecklingen gått
mot att enbart erbjuda en kompletterande undervisning i svenska språket.
”Svensk utlandsundervisnings förening” eller ”SUF” heter den intresseorganisation där svenska skolföreningen i Rom är med. SUF organiserar
6000 elever runt om i världen vid
utlandsskolor, skolföreningar för
kompletterande svensk undervisning,
Europaskolor eller via distansundervisning.
Helena Lindstedt är huvudlärare
i Svenska skolföreningen i Rom och
har arbetat på skolan i fem år och
berättar att undervisningen på skolan
följer en kursplan för kompletterande
svenskundervisning fastställd av
Skolverket. Det är även skolverket
som till största delen finansierar
verksamheten och skolan får ett fast
stadsbidrag för varje inskriven elev.
Föräldrarna bidrar även med en elevavgift. Just nu är det runt 50 elever
från 6-18 år inskrivna på skolan och
elevantalet har nästan alltid legat
runt 50, med vissa dalar och toppar.
Skolan har just nu tre olika elevgrupper som träffas i tre olika delar av
Rom, en eftermiddag i veckan. Att
man delat upp eleverna i grupper
beror på att skolan alltid försökt förenkla för föräldrar och elever.
”Det var mer logiskt att flytta en
eller två lärare än att köra runt
massor med barn om eftermiddagarna och man har därför alltid
försökt förlägga undervisningen till
olika platser runt om i Rom”, berättar Kristina Cutigni Nilsson som
själv under sina många år som lärare
på skolan undervisat på många olika
skolor. ”Vi organiserade ofta lektionerna på de skolorna där det var
många svenska barn inskrivna,
12 SWEA Colosseum
Lärarna på Lukasgården, fr.v. Helena Lindstedt, Marika Nilsson, Nathalie Melani
då blev det enkelt för barnen att
stanna kvar en eftermiddag i veckan
för svenskundervisningen”.
Just nu finns det en klass på Lukasgården, en på skolan St. Stephens på
Aventinen och en klass uppe i Ciampino. Innan Lukasgården fanns höll
skolan till bland annat på Svenska
Institutet, men efter öppnandet av
Lukasgården 1988 blev flytten av
verksamheten dit ett naturligt val. I samspel med familjen
Både åldrar och kunskapsnivåer
varierar stort bland eleverna på
skolan, därför är det viktigt att arbeta
i små elevgrupper och planera undervisningen utefter varje elevs mognad,
intresse och utveckling. På Lukasgården är det alltid tre lärare som undervisar och som delar upp eleverna i
varsin mindre grupp. Detta är en
förutsättning för att kunna fokusera
på varje elevs specifika kunskaper
och kunna anpassa undervisningen
på bästa sätt, menar Helena Lindstedt. Enligt Helena, som har lång
erfarenhet ifrån att ha arbetat som
lärare i Sverige, är en av skillnaderna
mellan eleverna på svenska skolan i
Rom och arbetet på en vanlig svensk
skola, att de flesta eleverna här på
skolan inte har svenska som basspråk
och därför ibland saknar kunskaper
om sånt, som vi som är uppvuxna
i Sverige, uppfattar som självklart.
Därför är det viktigt att undervisningen är bred och täcker allt från
traditioner till grammatik.
Målsättningen för undervisningen
är att barnen aktivt ska öva sig i att
skriva och tala på svenska samtidigt
som man arbetar med att stärka
barnens kulturella identitet genom att
studera svensk historia, litteratur och
geografi samt inte minst våra traditioner, för att på detta sätt ge eleverna
en levande bild av sitt svenska ursprung. Att knyta samman olika kunskapsoråden bidrar till sammanhang,
vilket ökar elevernas förståelse och
inlärning. Den årliga Luciakonserten,
som skolan anordnar, är ett tillfälle
för barnen att både öva språk och få
ta del av en svensk jultradition. Konserten, som går av stapeln runt Luciadagen, drar fulla hus och har blivit en
tradition som uppskattas inte minst
av de italienska konsertbesökarna
som berörs av barnens stämningsfulla
sång. ”Lucia” blir skolans äldsta elev.
”Men man kan inte tro att eleverna
ska kunna lära sig svenska på en och
en halv timme i veckan”, påpekar
Helena och menar att föräldrarnas
intresse och engagemang är avgörande för elevernas språkutveckling.
Det gäller att skapa ett intresse för
språket, att skapa svenska sammanhang där barnet känner att språket
kommer till användning. ”Det man
har nytta av, det lär man sig”, säger
Helena och nämner olika studier som
just visar hur viktigt det är för eleverna att känna att språket kommer
till användning. På vissa utlandsskolor, till exempel på svenska skolan i
Barcelona, har lärarna börjat med att
skriva ett ”kontrakt” med föräldrarna
för att få dessa att förstå vikten av att
skapa sammanhang och arbeta konkret för att hjälpa sina barn med att
komma vidare med svenskan. Det kan
handla om att man ”lovar” att skick
sina barn på läger i Sverige under
Nätverkfokus
xxxxxxxxxxx
sommaren, att man förlägger sin
semester till Sverige eller att man har
vissa dagar i veckan då man bara får
prata svenska hemma.
Skolan spelar även en viktig roll
när det gäller att stödja och peppa
föräldrarna med att arbeta med
svenskan, menar Kristina Cutigni
Nilsson, som ibland har mött föräldrar som känt sig villrådiga när omgivningen runt om ifrågasatt vikten av
tvåspråkigheten. ”Det finns många
föråldrade idéer kring tvåspråkighet och det är inte alls ovanligt att
föräldrar, för att ”hjälpa sitt barn”,
börjar prata svenska med barnen först
efter 5 års ålder”, berättar Kristina
som istället kan referera till många
internationella studier som visar att
det tvärtom att viktigt att börja prata
svenska tidigt och att tvåspråkighet
är stimulerande för barnen.
Med fokus på framtiden
Att undervisningen är individanpassad syns även på vikten av utvecklingssamtal som lärarna håller två
gånger om året. I början av terminen
går man igenom varje elevs kunskapsnivå och i slutet av året så går man
igenom individuellt med varje elev
vad man lärt sig under året och vad
man kan bli bättre på. ”Det är viktigt
att fokusera på det som är positivt”,
berättar Helena Lindstedt och poängterar hur viktigt det är att varje
elev får veta vad man blivit bättre på
under läsåret för att stärka både själkänslan och intresset för svenskan.
Nytt för detta läsår är att skolan
börjat med en ungdomsgrupp där
åtta elever träffas två onsdagskvällar
i veckan för att fördjupa sina redan
goda kunskaper i svenska språket.
Målet för denna kurs är att förbereda
eleverna för de två olika testerna
Tisus och Swedex. För att få delta i
denna kurs måste man vara under
25 år och ha mycket bra kunskaper i
svenska.
Den kvällen jag är på studiebesök
på svenska skolan är det fyra ungdomar i åldrarna 14-23 år på plats. På
frågan om varför de valt att gå kursen
svarar Dario, 14 år, med ett skratt
att ”mamma tycker det är viktigt!”.
Men jag kan inte annat än hålla med
Darios mamma, att fördjupa sina
kunskapar i svenska blir speciellt
viktigt inför framtiden, när dessa
ungdomar en dag ska ut på arbetsmarknaden. Ungdomarna nämner
också en tidigare elev som lyckades få
ett stipendium i Bryssel tack vara sina
kunskaper i svenska som gav henne
ett försprång jämtemot de andra sökande.
Men hur blir man då så duktig på
svenska? Eeva, 16 år, förklarar att
hon varit mycket i Sverige om somrarna och gått på olika läger tillsammans med svenska barn och ungdomar. Helena Lindstedt instämmer
och bekräftar det som vi två tidigare
talat om under kvällen, att det är
viktigt att skapa sammanhang och att
man lär sig när man får användning
av sitt kunnande. Astrid och Martin som
bästa följeslagare
Hur kan jag då som förälder hjälpa
mitt barn att bli bra på svenska, frågar jag till sist Helena Lindstedt.
”Läsa är det bästa sättet, försök att läs
med ditt barn, så mycket som möjligt,
från att det är litet. Det är mitt bästa
råd”, säger Helena som i år sitter med
i en Bokjury bestående av lärare från
hela Sverige som representerar olika
skolor i en stor barnboksomröstning
om de bästa svenska barn- och ungdomsböckerna. Bokhyllorna nere
i skolsalen på Lukasgården dignar
också av böcker och lärarna lägger
stor vikt vid att barnen lånar hem
COLOSSEU
böcker för att läsa hemma. En stor
del av skolans budget går också just
till inköp av litteratur, det är viktigt
att barnen får ta del av både klassisk
och nyproducerad svensk barn- och
ungdomslitteratur.
En klar bokfavorit även hos svenska
skolans elever är förstås detektivböckerna om Lasse och Maja, skrivna
av Martin Widmark och illustrerade
av Helena Willis. Författaren, som
själv är lärare, har faktiskt varit på
besök på svenska skolan i Rom flera
gånger. Ett mycket uppskattat inslag, kan Kristina Cutigni Nilsson
berätta. Det var lite av en slump som
man kom på att Martin Widmarks
svägerska var bosatt i Rom och därför ofta kom på besök till den eviga
staden. Under Martins olika besök på
skolan så har barnen bland annat fått
skriva egna mysterier. Men det är inte
bara författaren till Lassemaja-böckerna som varit på besök hos svenska
skolan i Rom. Både Astrid Lindgren
och Barbro Lindgren har faktiskt varit
på besök i skolan!
I värld i förändring blir vårt kulturella och språkliga arv allt viktigare. I
EU:s nyckelkompetenser för livslångtlärande talar man om kommunikation på modersmålet, lära att lära,
kulturell medvetenhet och kulturella
uttrycksformer. Här kan vi se hur
svenska skolan blir en bro till framtiden där det svenska språket skapar
nya förutsättningar och öppnar för
framtida valmöjligheter. Med andra
ord, en skola för framtiden!
Fr.v. Dario 14 år, Clara 23 år, Eeva 16 år, Eleonora 15 år
SWEA Colosseum 13
xxxxxxxxxxx
En
pratstund
Programpunkt
OLOSSEUM
Möte med Staffan de Mistura
Med svensk diplomati och italiensk uppfinningsrikdom
kan man uträtta mycket
Text och foto: Margot Milani Björck
En onsdag i mitten av mars var vi många förväntansfulla Sweor som på Svenska Institutet fick
den fantastiska upplevelsen att möta och höra Staffan de Mistura berätta om sitt liv och sin
gärning inom världsfreden och politiken. Som den otroliga språkbegåvning som han är (han talar
svenska, italienska, engelska, franska, tyska, spanska och arabiska!) hade Staffan inga problem
med att hålla sitt föredrag för oss på svenska.
Staffan föddes i Stockholm av
en svensk mamma och en italiensk
pappa. Han tillbringade sina fyra
första år i Sverige för att sedan flytta
till Italien. Hans karriär inom FN
startade redan under tidigt 70-tal och
det var under ett uppdrag på Cypern,
då han fick se en ung pojke skjutas till
döds för att han kommit över på fel
sida om den linje som skiljer Cypern
och den Turkisk-ockuperade delen av
landet, som han bestämde sig för att
ägna sitt liv åt att jobba för fredliga
lösningar på krigskonflikter.
Staffan valde att berätta om två
viktiga händelser ur sitt yrkesliv för
oss, vilka på ett tydligt sätt visar hur
man kan påverka världen dels genom
FN:s arbete men också såsom ett enskilt land i internationella konflikter.
14 SWEA Colosseum
Under den stora svältkatastrofen i
Etiopien under 80-talet var han en av
de högst ansvariga på FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, FAO. När
BBC publicerade bilder från landet
och på den massvält som pågick, i
krigets fotspår, sattes en hel rad stora
hjälpprojekt igång. Bland dem Band
Aid, skapat av Bob Geldof, där alla
dåtidens världsartister gick samman
och spelade in en singel vars intäkter
gick till att hjälpa de nödställda. När
Staffan och hans team på plats gjorde
sina befolkningsberäkningar märkte
de dock att det fattades en väldig
massa människor som ingen visste var
de hade tagit vägen. Efter ytterligare
eftersökningar hittade man till slut
den stora delen av befolkningen som
fattades uppe i otillgängliga berg-
strakter. De var så utmärglade av svält
och hade vid det här laget ätit upp
alla sina last- och dragdjur och kunde
således inte ta sig ner till de områden
där hjälp kunde fås. Staffan bestämde
sig för att människorna måste få hjälp
omedelbart och satte igång sin finurliga plan. Han ringde upp chefen för
det engelska flygvapnet och frågade
honom hur engelsmännen gjorde när
de övade på att gör flygdumpningar av
proviant. ”Det övar vi på i Skottland”,
var svaret han fick. ”Ok”, sade Staffan,
”Vad tror du om att ni gör en sådan
övning i Etiopien istället om vi från
FN:s sida ställer upp med provianten
som ni ska släppa ned?”. Engelsmännen sade ja. Staffan reste då vidare till
Tyskland där han berättade att ”England kommer att hjälpa oss med att
Programpunkt
xxxxxxxxxxx
En pratstund
”Vi i Italien kommer inte att godkänna
formuleringen att Afghanistan ska
arbeta för att öka demokratin och
även för kvinnor”. Kaos uppstår. ”Men
vi var ju klara, alla är redo att skriva
på, alla vill åka hem!”, säger arrangörerna. ”Italien skriver inte på”, säger
Staffan, ”om texten inte ändras till
att det står öka demokratin särskilt
för kvinnor”. Det kan tyckas som en
liten sak, berättar Staffan för oss, men
kvinnornas situation i Afghanistan är
bedrövlig, och att ändra formuleringen till att landet inte kommer att få
sina pengar från utlandet om inte särskilt kvinnornas ställning stärks, ger
världssamväldet möjlighet att frysa
bidragen om vi inte ser en förbättring.
Små detaljer kan göra en stor skillnad.
Slutdokumentet ändras efter Italiens
önskemål och alla skriver på.
Efter sitt föredrag gav Staffan oss
tillfälle att ställa frågor och några av
de som kom upp besvarade han på
följande sätt:
Efter att ha varit med i världspolitiken
under så många år; blir världen bättre
eller sämre?
Jag har tyvärr en svår och obotlig
sjukdom som ständigt följer mig. Jag
är en obotlig optimist! Det ser många
gånger mörkt ut och det finns otroligt
stora utmaningar i världen, men vi
måste förbli optimister och ständigt
tro på att vi faktiskt kan göra skillnad.
Vem är den av alla du träffat på
genom ditt arbete som du beundrar
mest?
Den jag beundrar mest är en man som
jag tyvärr aldrig fick tillfälle att träffa
personligen, men som jag läst mycket
om, nämligen Dag Hammarskjöld.
Men om jag ska välja någon som jag
har träffat skulle jag säga Moder
Teresa. Jag arbetade i Sudan när hon
kom dit för att hjälpa mig och det var
fantastiskt hur bestämt, hur klart, det
är sanningens enkelhet som är den
riktiga formeln för att få saker och
ting gjort. Inte komplicera eller
manipulera utan att vara rakt fram,
på ett barns vis. ”Varför kan man inte
göra det, pappa? Jag förstår inte det.
Hjälp mig med det för jag vill göra
det”. Så var Moder Teresa.
Så stolta vi kan vara att ha Staffan
de Mistura med sin obotliga optimism
och så fantastiskt inspirerande det var
att få träffa och lyssna på honom!
COLOSSEU
flygdroppa proviant i Etiopien och de
säger att de kan flyga på den här låga
höjden.” ”Jasså!, sade tyskarna, ”Vi
kan minsann flyga på ännu lägre höjd,
vi vill också vara med och hjälpa till!”.
Nu beger sig Staffan till Sovjet och
berättar att ”England och Tyskland
kommer att hjälpa oss på FN med att
få ut proviant. ”Kanske ni också vill
vara med och hjälpa till och på så sätt
även bevaka era intresseområden?”.
Sovjet säger ja. Alla samlas och man
går igenom hur själva operationen ska
gå till. Dessutom ska operationen få
ett namn. Operation San Bernardo
föreslår Staffan, men ryssarna sparkar
bakut och säger: ”Nej, vi i Sovjet är
ateister, vi kan inte ha ett namn efter
ett helgon! Det måste vara mer neutralt!” Staffan svarar då kvickt som en
vessla: ”San Bernardo är en hund från
Schweiz, kan det bli mer neutralt än
så?!” Planeringen kan nu sätta igång.
Det gäller att kunna flyga så lågt som
möjligt för att kunna träffa målet med
matpaketen så väl som det bara går
samt att så lite som möjligt ska gå till
spillo. Men hur ska man kunna märka
ut platserna där paketen ska landa?
”Nöden har ingen lag”, tänker Staffan
och tar med sig lakan från sitt etiopiska hotell för att lägga ut dessa på
marken som stora X så flygplanen ska
se dem. Detta samarbete mellan England, Tyskland, Sovjetunionen, svensk
diplomati, italiensk finurlighet och
etiopiska lakan räddar livet på hundra
tusentals svältande människor!
Efter 42 år i FN:s tjänst blev Staffan
under hösten 2011 uppringd av Mario
Monti som frågade om han ville ingå i
den interimsregering som Monti höll
på att sätta samman efter den senaste
italienska regeringskrisen. Staffan
berättar att han först tvekade och
ringde upp sin chef på FN, vilken sade
att Italien är ett viktigt land och att
Staffan säkert skulle kunna uträtta
mycket i regeringen. Han bestämde
sig för att säga ja och utnämndes av
Monti till Stadssekreterare i den italienska regeringen. Närmast innan
dess hade Staffan varit chef för FN:s
assistansuppdrag i Afghanistan, och
när han år 2012 befann sig i Tokyo
på den internationella konferensen
för Afghanistan kunde han använda
det maktredskap man har som enskilt land med saknar i FN – att vägra
skriva på ett slutdokument. Staffan
berättar att konferensen gick mot sitt
slut och alla ville få slutdokumentet
klart, så att man kunde få åka hem
igen. Det är nu Staffan tar till ordet.
SWEA Colosseum 15
Annons
xxxxxxxxxxx
Vestalerna
i Rom
OLOSSEUM
Bengt
Den lilla affären på Norrtullsgatan 3
i Stockholm är en oas för kreativitet och
design. Om du har tur kan du träffa både
Bengt and Lotta där samtidigt; Paret som
träffades på Konstfack i Stockholm och som sedan
dess har berikat värden med sin lekfulla design.
Bengt Lindberg och Lotta Glave var ett par redan
på Konstfack, när de studerade grafisk design och
illustration. Efter examen fick Lotta jobb på Dagens
Nyheter och Bengt på en reklambyrå som kom att bli
ett ganska trist jobb. De ville mer än så. För Bengts
del startade det med en ko som blev en järnljusstake.
Kon följdes senare av ett får, en häst och en älg, allt
Lotta
tillverkat i Småland, Bengts hemlandskap.
Bengt såg till att de hamnade i rätt affärer
och när det gällde älgen så sammanföll den
med det stora intresset från tyskar som till
och med stal älgskyltarna längst med vägarna när de
turistade Sverige. Älgen är fortfarande i produktion
och spridd över världen. Det blev inte bara ljusstakar
av älgen tidigt trycktes det tyger, vävdes filtar och
gjordes pappersvaror.
Utan tvekan så är det deras bakgrund som format
kreativiteten. Bengt föddes i Ljungby i Småland men
hans morföräldrar hade en gård i Skåne, fylld av allt
från hantverk, gamla arbetsredskap och kuriosa. – Jag
har alltid gillat gamla saker, säger Bengt, speciellt lite
klumpiga, naiva, enkla folkkonstföremål. När saker är
för perfekta så blir de lätt lite tråkigare.
B E N G T & L O T TA
SWEDEN
www.bengt-lotta.se
16 SWEA Colosseum
Bengt-Lotta
xxxxxxxxxxx
Vestalerna i Rom
Lotta Glave, som ursprungligen kommer från Malmö tror att mycket av
hennes inspiration kommer från hennes Österrikiska mormor som arbetade som illustratör och bokbindare. Morföräldrarnas hem var fyllt av
hemmagjorda saker så som fantastiska dockhus gjorda i lackad kartong.
– Jag gillar saker som är kul, annorlunda och som gör mig glad, säger
Lotta som blev indragen i familjeföretaget när hon ritade några änglar
på skoj. De blev sedan till bästsäljande ljusstakar, ornament, tyger och
smycken. Idag formger Lotta de flesta mönsterna i kollektionen.
Mönster som rönt uppskattning ut i världen, inte minst i Japan.
Idag finns deras verk representerade i de permanenta
samlingarna på Nordiska museet, Kulturen
i Lund och Glasmuseet i Växjö. Och besöker
du den lilla kombinerade affären och ateljén
i Stockholm så kommer du att vara omgiven
av brickor, lampor, porslin, servetter och
av många ideér som inte
är förverkligade
– än.
COLOSSEU
B E N G T & L O T TA
SWEDEN
SWEA Colosseum 17
xxxxxxxxxxx
Tänkvärt
OLOSSEUM
Sanning eller myt?
Text: Petra Salino
Hur skulle du beskriva italienare?
Hur är svenskar? Vem/vilka ser du
framför dig när du tänker på muslimer eller homosexuella män? Våra
beskrivningar och mentala bilder av
grupper som bygger på erfarenheter
av enskilda individer och händelser
är generaliseringar och dessa riskerar
också att växa till fördomar. Forskning visar att generaliseringar av folk
och kulturer i de allra flesta fall ger
en skev, orättvis och många gånger
rent av en felaktig bild. Men är de bara
myter? Vissa menar att stereotyper
varken är sanna eller falska och att de
faktiskt fyller en viktig funktion. Alla
bär vi på en uppsättning stereotyper –
generaliserade bilder – av människor
som tillhör andra grupper än vi själva.
Problemet är när våra stereotyper blir
till fördomar.
Stereotyper blir som etiketter och
skapar förväntningar.
Efter att ha spenderat en månad
varje sommar i Ligurien de senaste 20
åren och också haft en italiensk svärfar i lika många år tycker jag att jag
har skapat mig en hyfsad bild av hur
italienare ÄR.
Sommaren 2011 flyttade jag till
Rom med min familj och har sedan
dess medvetet utmanat mina egna
stereotypa bilder och fördomar om
italienare, italienska kvinnor, män
och barn. Jag har också medvetet
samlat på de föreställningar, stereotypa bilder och fördomar som finns
om Sverige och svenskar. Och, javisst
kan jag se att det finns karaktärsdrag
som är överrepresenterade hos italienare som grupp respektive svenskar
som grupp. Fast jag måste erkänna att
jag inte alltid känner igen mig helt i
den bild som många har av svenskar
och Sverige. Bilden är mer komplex
än så.
Men är det inte så att italienare är
mer extroverta än vi nordbor, mer
livsbejakande och levnadsglada? Och
italienarnas intresse för mat. Är det
18 SWEA Colosseum
inte så att italienare pratar om mat
på ett sätt som vi svenskar i regel inte
gör? Mat diskuteras på bussen, på
gatan, på baren, runt middagsbordet,
på marknaden, på restaurangen, på
stranden, i väntrummet. Överallt kan
man höra italienare seriöst diskutera
och problematisera mat och matlagning. Och är det inte så att italienare
verkar ha så mycket mer att prata om
rent generellt än vi svenskar? Men,
tänker jag, på vilka grunder kan jag
uttala mig om hur över 60 miljoner
italienare ÄR? Under mina två år i
Rom, en stad med cirka 3 miljoner
invånare, har jag mött så många som
inte ÄR, samtidigt som jag mött minst
lika många som ÄR och också en del
som nästan tenderar att vara en
stereotyp av stereotypen.
Att möta mina egna stereotypa
bilder och fördomar har varit en intressant och nyttig resa och också lett
till att jag funderat på vad stereotyper
och fördomar kan göra med oss människor generellt i ett vidare perspektiv.
Detta är vad denna artikel handlar
om.
Idéer om andra människor blir lätt
till ett slags etikett, tänker jag, och
dessa etiketter skapar förväntning
från både den som etiketterar och den
som bli etiketterad. Många av oss har
ju också en mer eller mindre medveten önskan om att uppfylla såväl
andras som egna förväntningar. Jag
får ofta höra att jag är typisk svensk,
och med det menar de jag mött att jag
är lång, blond, ordningsam, organiserad och kommer i tid. Ordningsam,
organiserad och kommer i tid kan ju
betraktas som ganska bra egenskaper
och en bild som jag gärna vill att människor ska behålla, men det gäller ju
att jag lever upp till det. Jobbigt...för
jag är inte alltid ordningsam,
organiserad och i tid. Jag har dessutom många vänner som är korta,
mörkhåriga, slarviga, oorganiserade
och obotliga tidsoptimister. Och de är
svenskar. Det är lätt att glömma bort
att det bakom etiketten ”svenskar”
finns över 9 miljoner människor i
Sverige, unga, gamla, blonda, mörka,
rika och fattiga.
Vad är stereotyper och fördomar?
Stereotyper och fördomar handlar
om förenklingar och om överdrivna
karaktärsdrag som får gälla för en
grupp människor. De är egentligen
inte falska eftersom de bygger på en
faktisk observation av en företeelse
eller ett beteende, men de är heller
inte riktigt sanna, eftersom delen får
gälla för helheten.
Stereotyper är intimt kopplade till
våra vardagsuppfattningar om människor och samhällsgrupper. De har
också en nära koppling till fördomar
och diskriminering.
Forskningen visar på ett samband
mellan oriktiga och inskränkande
stereotyper och fördomar. En fördom
blir det först när vi lägger en negativ
värdering till vår stereotyp. En annan
skillnad är att stereotyper kan vara
både positiva och negativa, medan
fördomar oftast är negativa. Man kan
tycka vad man vill om stereotyper,
men de hjälper oss att förhålla oss till
omgivningen och vad vi kan förvänta
oss av den.
De kan betraktas som ett slags inre
mentala strukturer, scheman, som
utvecklats genom vår begränsade
kognitiva (vårt sätt att inhämta, bearbeta, lagra och använda information)
kapacitet. Den verkliga världen runt
omkring oss är för stor och komplex
så vi omöjligt kan ha exakt kännedom
och riktig kunskap om den. Stereotyper och fördomar är ”automatiska”
på något vis. Det är tankar som dyker
upp spontant och oreflekterat. De
dyker upp mycket snabbt och passerar så hastigt att vi inte hinner lägga
märke till dem, men trots det hinner
de påverka våra känslor och hur vi
handlar. Dessa ”automatiska tankar”
blir en spegling av våra grundantaganden och våra livsregler. Genom
Tänkvärt
xxxxxxxxxxx
att lära oss att lägga märke till dem
och pröva alternativa tankar kan vi
påverka negativt tänkande och vårt
handlingsmönster.
Stereotyper påverkar också våra
förklaringar av olika sociala aktiviteter. ”Han är italienare” eller ”han
är muslim, därför handlar han på det
här viset.” Då de oftast är fel, riskerar
således också våra förklaringar till
händelser och handlingar bli fel och
missvisande. Utan närmare reflektion tenderar vi människor dock att
betrakta dem som ”sanningar”. Våra
stereotyper är till stor del ett resultat
av de bilder som medierna matar oss
med. Om vi inte har någon kontakt
med till exempel muslimer eller
homosexuella i vårt vardagsliv har vi
människor en benägenhet att göra en
kategorisering av en distinkt egenskap, någonting som sticker ut, något
särskilt som det rapporterats om i
media exempelvis.
Forskning visar att stereotypa bilder
är svåra att förändra, sega och livskraftiga, vilket kan påverka relationer
mellan människor negativ. Inte minst
när de övergår i fördomar. Einstein lär
ha sagt: ”Det är beklämmande att vi
lever i en tid, där det är lättarare att
spränga en atombomb än en fördom.”
Identitetsskapande
Våra stereotyper är inte bara ett
verktyg för att orientera oss i världen.
De är också ett sätt för oss att ”ena
gruppen”, de är identitetsskapande
och hjälper oss att positionera oss mot
”dom andra”. Och kanske är det så
att våra stereotyper säger mer om oss
själva än om dem vi stereotypiserar.
Stereotypisering skulle kunna ses
som en grupprocess och sociala
gruppers huvudsakliga funktion är att
förse oss med en social identitet. Detta
ger en signal om vem vi ”är”. Detta har
också betydelse för hur vi ser på andra
grupper. Genom att betrakta ”dom
andra” på ett negativt och stereotypt
sätt förstärker vi vår egen sociala identitet. Vi människor tycks ha ett behov
av att skilja mellan den egna gruppen
och ”dom andra”.
COLOSSEU
Ju mer erfarenhet av och kunskap
vi har om något desto ”snällare” förefaller vi bli i våra bedömningar. Det
verkar också som vi människor främst
betonar skillnader mellan grupper och
underskattar skillnader inom grupper. De stereotypa bilder som finns
av italienare och svenskar framstår
som harmlösa i relation till stereotypiseringar av andra grupper som till
exempel homosexuella och muslimer.
För dessa grupper tycks de stereotypa
bilderna i många fall ha utvecklats till
fördomar som har kommit att ligga till
grund för mycket våld i samhället.
Det utmärkande styr
Stereotyper är ”laddade” med en
association mellan vissa egenskaper och vissa grupper. Till exempel
Artist
Talk
kopplas
inte
sällan egenskaper som
fjollig, feminin och fåfäng till homosexuella män. Gaykillar beskrivs ofta
som modeintresserade partydjur som
gillar glamour, schlager och rosa bubbel. Är han/hon homosexuell eller
heterosexuell? Är han/hon en av oss
eller en av ”dom”? Det skapas ett ”vi”
och ett ”dom”. ”Dom” är inte som vi,
”dom” är inte bara annorlunda, ”dom”
är också konstiga. Detta riskerar att
skapa avstånd mellan människor och
grupper i samhället, tänker jag. Vi
har också sett exempel på våldshandlingar och kränkningar som har sin
grund i okunskap och personers ”hat”
och rädsla för det okända. Rimligtvis
är homovärlden lika heterogen som
heterovärlden. Det enda de har
gemensamt är att de attraheras av
män respektive kvinnor av samma
kön. Den stereotypa bilden av homosexuella har sannolikt färgats av ett
fåtal personer som har utmärkt sig i
olika sammanhang och det är det vi
minns. Detta blir bilden av hur homosexuella ÄR. Media ger många gånger
en schabloniserad och förenklad bild
av såväl homosexuella som muslimer,
och även andra samhällsgrupper ska
tilläggas. I Sverige och Italien kan den muslimska befolkningen betraktas som en
minoritetsgrupp och risken är att vi
skapar oss en felaktig bild om vi sällan
träffar medlemmar från minoritetsgrupper. Om media rapporterar eller
vi får vi se att en eller ett par personer
från minoritetsgruppen gör något
utmärkande, en distinkt händelse, så
blir det ofta karaktäriserande för hela
gruppen muslimer, homosexuella
eller italienare eller svenskar. Distinkta händelser drar till sig uppmärksamheten och vi tenderar att minnas
det bättre. Detta kan sannolikt leda
till att vi får en skev uppfattning om
hur ofta en händelse inträffar.
En värld utan stereotyper
Föreställ dig en värld utan stereotyper. Så befriande, men samtidigt lite
besvärligt. Ögonblicksbedömningar
besparar oss ju så mycket energi och
tidskrävande tankearbete. Denna
snabba kategorisering kan skapa ordning och en känsla av ”kontroll” av
vad vi har omkring oss och bidra till
att skapa en känsla av förutsägbarhet.
Vi kan göra snabba bedömningar av
situationer som kan hjälpa oss att
agera och handla på ett lämpligt
sätt. Vi har en aning om vad vi kan
förvänta oss. Faran är, som sagt, när
stereotypa bilder cementeras och
skapar en uppdelning mellan ”vi” och
”dom” som karaktäriseras av negativa
attityder och fientlighet. Detta skapar
jordmån för kränkning, diskriminering och hatbrott. Ljuset riktas mot det
som är annorlunda. Det annorlunda
och okända är skrämmande.
För att återvända till där jag började
Att byta miljö, bo i ett annat land,
att umgås med människor som inte
riktigt är som du, att skaffa vänner
från andra kulturer, andra samhällsgrupperingar och andra delar
av världen berikar. Att utmana dina
stereotyper och fördomar, att börja
tänka nytt kan skapa många nya värdefulla erfarenheter och nya vänner.
Jag som är så ”typisk svensk”, jag som
gillar struktur, ordning och reda har
alltid sagt att jag aldrig skulle kunna
leva i Italien på grund av att det är så
oorganiserat, stökigt och byråkratiskt,
men jag har upptäckt att det går alldeles utmärkt. Och jag har upptäckt
att det finns italienare som är ”typiskt
svenska” och vice versa.
SWEA Colosseum 19
xxxxxxxxxxx
Svenskor
i världen
OLOSSEUM
Året var 1993
miärminister, Kim Campell.
• Sydafrikas parlament avskaffar
apartheid och Willem de Klerk och
Nelson Mandela får Nobels fredspris.
• Vatikanstaten erkänner Israel.
• Kuppförsök mot Boris Jeltsin i
Ryssland.
• Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien.
• Den berömda bron i Mostar rasar
under brinnande inbördeskrig i
Bosnien och Hercegovina.
Text: Margot Milani Björck
Foto: SWEA Roms arkiv
20 år. Så länge sedan är det som
SWEA Rom startades. Under vår första ordförande Ann-Marie Kjellander
ledarskap invigdes SWEA Rom i mars
1993 på restaurang Da Pancrazio
nära Piazza Farnese. Med på plats
var SWEA:s grundare Agneta Nilsson
samt ett 70-tal nyblivna Rom-Sweor.
Det har hunnit hända mycket i alla
våra liv sedan dess och många roliga
minnen har SWEA Rom hjälpt till att
skapa för oss alla. Medlemsantalet
har legat runt 100 och lite över genom åren och just nu är vi runt 80
medlemmar. I maj kommer vi att ha
vår hejdundrandes jubileumsfest på
ambassadör Ruth Jacobys residens,
vilket vi naturligtvis är djupt tacksamma för. Senare under vårt jubileumsår kommer vi dessutom att nära
hemmaplan ha möjlighet att delta i
SWEA:s världsmöte i Bologna!
Men hur såg egentligen verkligheten runt omkring oss ut år 1993? Vad
hände i Sverige, Italien och världen
det året? Dags för en liten återblick!
Sverige
• För första gången sker val till samernas eget parlament, Sametinget.
• Arbetslösheten i Sverige ligger på
12 %.
• Televerket ombildas från statligt
bolag och byter namn till Telia.
20 SWEA Colosseum
Agneta Nilsson och Ann-Marie Kjellander vid
SWEA Roms grundande
• Sverige tillåter kommersiell radio.
• Sverige får sin första barnombudsman.
• Gudrun Schyman väljs till ny partiledare för Vänsterpartiet efter Lars
Werner.
• Den sista kräftpremiären sker då
det hädanefter kommer att bli tillåtet att fiska insjökräftor året om.
• En liter mjölk kostar 6 kronor och
15 öre och bensinen 7 kronor och
40 öre per liter.
• Tv-profilen Lennart Hyland avlider.
Italien
• Silvio Berlusconi gör sitt första politiska framträdande.
• Cosa Nostras maffiaboss Totò
Riina arresteras i Palermo.
• Laura Pausini vinner Sanremo med
låten ”La solitudine”.
• En bilbomb exploderar i Parioli och
23 människor skadas.
• En bilbomb exploderar vid Uffizierna i Florens och dödar fem
människor och skadar 48.
• 1 liter bensin kostar 1555 lire
• Federico Fellini avlider.
Världen
• Maastrichtavtalet träder i kraft och
EG ombildas till EU.
• Bill Clinton efterträder George
Bush som president i USA.
• Kanada får sin först kvinnliga Pre-
Ja, det kan verkligen ses som en helt
annan värld och så var det bara tjugo
år sedan. Vad som kommer att hända
i framtiden kan vi bara sia om men en
sak tror jag alla att vi hoppas på: Att
SWEA ska finnas kvar länge än!
Svenskor
i världen
xxxxxxxxxxx
En Sweas tankar om livet i Aten
oerhörda förbättringar i trafiken med
stora fina vägleder som gör att man
snabbt tar sig överallt på kort tid, samtidigt som man stängt av trafik och
skapat gågator där bilköerna tidigare
spydde ut avgaser mellan husväggarna. När jag flyttade hit fanns ett
avgasmoln som låg som ett tjockt gulbrunt lock över stan, det är helt borta
nu efter alla åtgärder man tagit. Den
allra bästa förbättringen i trafiken är
att man byggt tunnelbana som går
ända ifrån flygplatsen och igenom
hela stan. Det har till sist blivit lätt
att ta sig fram, något som man inte
trodde man skulle få uppleva under
sin livstid när man kom hit.
Hur har då vi svenskar blivit emottagna i Grekland? Väldigt bra skulle
jag säga, svenskar har ett väldigt gott
rykte jämfört med många andra länder som varit inblandade i krigen och
i det grekiska inbördeskriget. Dels har
Sverige stött Grekland många gånger,
dels står den svenska samhällsmodellen mycket högt i kurs. Det märks inte
minst i dag när så många grekiska
akademiker som blivit av med sina arbeten, har valt att lära sig svenska och
flytta till just Sverige.
Det finns många saker med Grekland som jag tycker om och trivs med,
där det milda klimatet kanske är det
viktigaste faktorn. Det är så enkelt att
gå ut och göra något trevligt, kanske
bara träffa en vän över en kopp kaffe.
Folk är inte särskilt uppbokade utan
tar en dag i taget. Det finns en stor tra-
dition i att gå ut, ungdomarna nästan
varje kväll men även familjerna med
gamlingar och små barn, mostrar och
fastrar. Man tycker det är viktigt att få
roa sig och det finns många tillfällen
till underhållning lokalt där man bor,
på torget ordnas fester med levande
musik och dans, lantvin i plastmuggar
och nygrillad slouvlaki.
Det har förstås varit uppgångar och
nedgångar under mina år här och
nu har vi “krisen” att tampas med.
Det är få som undgått att drabbas, de
allra flesta har fått det väldigt hårt
åtstramat i plånboken, och en del har
fått det outhärdligt svårt. Vi vet inte
mycket om framtiden, men under
tiden får vi försöka glädja oss åt det
fina som Grekland ändå erbjuder, det
fantastiska turkosa havet, de vitmålade öarna, och solens ljus som får oss
att må så mycket bättre. Att promenera utmed stranden mitt i vintern,
att kunna sitta ute och äta lunch en
fin dag i januari, eller att sitta med en
sval ouzo en sommarkväll vid havet
det är sånt som jag och alla andra som
bor här inte kan vara utan.
Jag skulle tro att ni Sweor i Italien
har ganska liknande erfarenheter,
och jag behöver väl inte nämna hur
mycket SWEA betyder för den som
flyttar till ett främmande land. Vi i
Aten träffas varje vecka på olika aktiviteter och vi har startat en mammasmåbarnsgrupp som har blivit väldigt
populär. Och fortfarande efter så
många år känns det för mig viktigare
än någonsin att ha sina svenska vänner mitt i allt det grekiska.
Snart kommer vi och hälsar på er i
Bologna, det ska bli jättespännande!
Helene Bankefors Palaghias
Ordf. SWEA Athens
Foto: Marie Mauzy
Jag har nu bott här under en stor
del av mitt liv, 25 år har gått sen den
dagen vi flyttade till Aten, min grekiske man, jag och vår lilla son. Det
var ett väldigt stort steg att ta särskilt
när man har små barn, att lämna
tryggheten, familjen, BVC och allt annat Sverige har att erbjuda en barnfamilj. Men, man funderade väl inte så
mycket på det utan tog tillfället att ge
sig ut i världen när det nu dök upp och
det var ju inte så långt hem heller ifall
man skulle ändra sig.
De första 10 åren här var faktiskt ett
äventyr varje dag! Det var så mycket
nytt som hände hela tiden, bara att
ta bussen in till stan kunde bli spännande, folk diskuterade högljutt och
basunerade ut sina åsikter, andra passagerare la sig i och snart var bussen
uppdelad i olika läger. Ett annat äventyr var det att köra bil, jag tror aldrig
jag har svettats så mycket som i detta
trafikvirrvarr där man dessutom inte
hann läsa namnen på vägskyltarna
innan man kört förbi dem. Vardagliga
sysslor som att gå och handla kunde
ta timmar för alla var så pratsamma
och vänliga i synnerhet med barnen.
Språket var en svårighet i sig, jag var
helt enkelt tvungen att börja prata
min knaggliga grekiska eftersom
folk pratade med mig hela tiden. Det
blev många “tabbar” men alla var så
välvilliga och tacksamma över att jag
försökte mig på att tala deras språk
överhuvudtaget.
Under mina år här har det blivit
COLOSSEU
SWEA Colosseum 21
xxxxxxxxxxx
Programpunkt
OLOSSEUM
Stipendieutdelning 2013
SWEA Rom har den roliga uppgiften att vartannat år dela ut
ett stipendium, i svenska språket, litteraturen och samhället, på
1500 Euro till sökande som vill komplettera och fördjupa redan påbörjat examensarbete eller annan aktivitet som främjar
svensk kultur i världen. Sökande ska vara studenter som läser
svenska sista året på universitetet i Rom eller Neapel, eller övriga med kvalifikationer och intresse för svensk kultur och samhälle.
Text och foto: Margot Milani Björck
2013 års stipendiat heter Gabriella
Pezzella och hon studerar svenska
på universitetet i Neapel. Gabriella
planerar att vara klar med sin examen
i januari 2014. Hon hade vid starten
av sina studier ingen anknytning alls
till Sverige utan valde svenska för att
hon var intresserad av germanska
språk och tyckte att det vore roligt
att kunna ett lite ovanligare språk.
Efter en provföreläsning på universitetet bestämde hon sig för att satsa på
svenskan och nu tre år senare känner
hon sig mycket nöjd med det beslutet.
På grundnivån var de 50 studenter
och nu det tredje året är de femton
som gått vidare med fördjupningskurser. Med hjälp av SWEA Rom-stipendiet kommer Gabriella nu äntligen
kunna åka till Sverige, ett land vars
språk hon behärskar, men som hon
aldrig haft möjlighet att besöka.
Gabriella får stipendiet för sitt
uppsatsprojekt om ”svensk historia
från 70-talet genom översättningar
och studier av Hoola Bandoola Bands
låttexter”. Hoola Bandoola Band
är en musikgrupp som startades i
Malmö 1970 med Mikael Wiehe,
Björn Afzelius, Peter Clemmedson,
Povel Randén, Arne Franck, Per Ove
Kjellgren och Håkan Skytte. Med låtar
som ”Vem kan man lita på”, ”Stoppa
matchen” och ”Keops pyramid” blev
de ett av 70-talets i särklass mest in-
22 SWEA Colosseum
flytelserika proggband som med sina
uttalat politiska texter kom att spela en
viktig roll i samhällsdebatten. Gabriella
kom i kontakt med bandets musik genom att studenterna, på en föreläsning,
fick lyssna på och studera texten till en
sång skriven av Mikael Wiehe. Sången
gav mersmak och genom att söka på
internet hittade Gabriella Hoola Bandoola Band och blev genast förtjust
över både musiken och texterna. Hon
insåg även att en djupare analys av
texterna kunde berätta mycket om de
politiska strömningar i Sverige under
70-talet och hade därmed hittat sitt
uppsatsämne.
Den 25:e mars samlades ett stort antal Rom-Sweor på Svenska Institutet i
här i Rom för att närvara vi utdelandet
av stipendiet till Gabriella, möta hennes professor Maria Cristina Lombardi,
men även för att få träffa kvällens
hemliga gäst – Håkan Skytte! När vi
beslutat att ge Gabriella stipendiet
kontaktade vi nämligen Mikael Wiehe
för att berätta om henne. Han och hela
Hoola Bandoola Band blev så glada
och stolta över att en italiensk student
i Neapel valt deras texter som sitt examensarbete att de naturligtvis ville deltaga. Att se Gabriellas ansiktsuttryck av
total förvåning och glädje när hon fick
se Håkan Skytte i salen var ett rörande
ögonblick för oss alla. Håkan berättade
sedan för oss alla om Hoola Bandoola
Band och deras historia och politiska
engagemang. Man kunde verkligen
känna den brinnande vilja de hade
att försöka göra världen till ett bättre
ställe och det var inte utan att man
undrade hur många av dagens artister
som skänker hela sitt gage till politiska ändamål som man avsåg främja
världsfreden eller bekämpa orättvisor.
När Gabriella kommer till Sverige
kommer hon inte bara att få tillfälle
att äntligen få besöka landet, vars
språk hon så utomordentligt behärskar, utan även att bli väl omhändertagen av medlemmar i Hoola Bandoola
Band som väntar på henne med öppna
armar i Malmö!
När Håkan talat klart var det dags
för Maria Cristina Lombardi att tala.
Hon är professor på universitetet i
Neapel, och således Gabriellas lärare.
Hon talar, liksom Gabriella, en helt
fantastisk svenska! Med stor entusiasm fick vi veta mera om den undervisning och verksamhet som bedrivs
av hennes institution. Undervisning
i det svenska språket och med svensk
litteratur som huvudämne har givits vid universitetet sedan slutet av
1950-talet. Flera berömda författare
har varit lärare och föreläsare där, till
exempel Jesper Svenbro, innehavare
av stol nummer åtta i den Svenska
Akademin. Förutom de vanliga före-
Programpunkt
xxxxxxxxxxx
läsningarna anordnar de lyrikaftnar,
teateruppsättningar av svenska författares verk och dessutom har man
ofta gästföreläsare från Sverige. Hon
framhöll också hur mycket hon och
institutionen uppskattar kontakten
med SWEA Rom och vilken fantastisk
möjlighet stipendiet innebär för hennes student.
COLOSSEU
Så var då turen kommen till Gabriella att tala. På en alldeles utmärkt
svenska började hon sitt föredrag
med att tacka oss i SWEA Rom, utan
vars hjälp hennes projekt aldrig hade
kunnat bli verklighet. Hon förklarade
att tanken med hennes uppsats är att
kunna påvisa hur musik kan vara ett
modernt kommunikationsmedel, likvärdigt film- och litteraturkunskap.
Musiken kan sprida budskap och få
människor att förstå text på ett begripligt sätt, menar hon. Gabriella påpekar att då man under inlärningsfasen av ett nytt språk lyssnar på musik
på det språket utökar man inte bara
sitt ordförråd på ett utmärkt sätt, man
förstår också mer om hur människor i
det landet lever och tänker.
Under stora applåder delade sedan
SWEA Roms ordförande Christina
Hallmert ut stipendiet tillsammans
med underbar blomsterbukett. Håkan
bad sedan om ordet igen och berättade om hur alla de andra bandmedlemmarna hade velat skicka med lite
presenter kvällen till ära. Gabriella
fick ta emot både ett, av dem alla,
signerat personligt brev såväl som
samtliga inspelade skivor och även litteratur som skrivits om bandet. Därpå
följde fotografering och sedan filmvisning med aperitivo. Håkan hade tagit
med sig filmen ”Progg på väg”, en
dokumentärfilm från 1996 om Hoola
Bandoola Band och vi var nog många
som gick hem den kvällen gnolandes
på deras gamla låtar och varma i hjärtat av att kunna hjälpa en student från
Neapel att få infria en av sina drömmar!
Nyheten om stipendieutdelningen
har nått ända till Sverige och där den
har uppmärksammats i både tidningar
och radio.
”Så det verkar som om det i varje tid och i alla sorters folk
finns några som vill skapa pyramider.
Där dom själva sitter överst och har makten i sin hand
medan dom som lever nedanför dom lyder.
Men om dom där uppe i det blå inte längre vill förstå
utan föraktar alla dom som ger dom mat.
Ska pyramiderna till sist bli deras grav.”
Text ur ”Keops pyramid” Hoola Bandoola Band 1972
SWEA Colosseum 23
xxxxxxxxxxx
OLOSSEUM
24 SWEA Colosseum
En pratstund
xxxxxxxxxxx
Tankar kring våren och åren
COLOSSEU
”Härligt med vårgrusiga gator, då känner man att det är vår.
Jag kommer ihåg när man var liten och fick sätta på sig vanliga skor efter att ha gått med vinterkängor i flera månader.
Fötterna kändes plötsligt så annorlunda och stegen så lätta
och snabba. Och så knastrade det när man gick av just all
gammal sand som låg kvar som ännu ingen sopat bort. Och
i dikena rann det smutsigt snövatten och bland torkat gräs
hittade man små tussilago som man plockade och stolt gav
mamma som satte dem i en äggkopp på köksbordet. Och så
fick man ta fram cykeln igen och man körde race på gatorna
om eftermiddagarna efter fritis och slirade i just all gammal
sand som ingen ännu sopat bort. När jag var lite äldre och vi
flyttat in till stan minns jag att min pappa, en riktig herre
som det väl finns få kvar av idag, alltid behöll sina galoscher
på sig för att skydda sina skor (vet dagens människor ens vad
galoscher är?), tills trottoarerna på Östermalm hade sopats
rena av all sand. Och när väl stan hade städads så var vi alltid ute på finpromenad och spatserade runt och troligtvis tog
vi en vända ner till NK och sen så åt vi alltid lunch på KB´s.
Och man kände att det var vår i luften och livet fullt av löften.
Vilka minnen man har av sandiga vårgator.”
Anna Orsini
Visst är det lite tråkigt att vi inte skickar så mycket vanliga
brev till varandra nu för tiden? E-mail går fort och är på
många sätt oerhört praktiskt, men vad kommer vi att spara
och gå tillbaka och läsa igen av all vår elektroniska korrespondens? Inte så värst mycket skulle jag gissa och det är
synd då det många gånger säkert som vanliga pappersbrev
hade lästs om och om igen under årens gång. Jag har därför
personligen börjat med att skriva ut en del av de där mailen
som känns lite extra läsvärda och viktiga att ha med sig
i livet. I början av april månad hade jag och några andra
Sweor i styrelsen en mailväxling om vårens program och
när Annas mail också innehöll en betraktelse med barndomsminnen om vårens ankomst och senare Katarinas svar
spann vidare på det samma, bestämde jag mig för att inte
bara skriva ut dem och spara dem utan även att dela med
mig till er alla!
”Ja, det blöta gruset luktade på ett särskilt sätt också. Så
fort det blev mjukt i backen kunde man dra med hälen och
göra hopphagar eller småbäckar och när det blev lite torrare
kunde man spela kula. Och cykla förstås och så ramlade man
då och då och fick grusiga sår. Ja, man plockade tussilago och
satt i äggkoppar och lite senare var kullarnas södersida blåa
av blåsippor. Det fanns några bestånd av rödsippor också och
det var väldigt speciellt. Man fick inte plocka blåsipporna och
särskilt inte rödsipporna, men jag var tvungen att ta med en
liten bukett så att mamma fick se att de blommade. När jag
gick förbi granngården höll jag dem under jackan eller la dem
i fickan så att grannfrun som höll koll genom fönstret inte såg
min olagliga handling. Så sipporna såg kanske lite hängiga
ut väl hemma, men det var värt spänningen.”
Katarina Agorelius
Visst är det fina ord! Nu får ni själva fundera vidare på era
vårminnen som barn. Kanske blir det att ni skriver ner
några rader. Vi tar mer än gärna emot era tankar och publicerar dem i Colosseum. Kanske har ni några julbetraktelser
från när ni var små som ni vill dela med er av i nästa nummer? Länge leve det skrivna ordet!
Text: Margot Milani Björck, Anna Orsini och Katarina Agorelius
Foto: Jan Renell
SWEA Colosseum 25
xxxxxxxxxxx
Programpunkt
OLOSSEUM
Besök
hos Birgittasystrarna
Text och foto: Margot Milani Björck
Den 4:e april besökte tolv nyfikna Sweor Birgittasystrarnas hus
och kyrka på Piazza Farnese i centrala Rom. Tre starka kvinnor
fick vi veta mera om; Den Heliga Birgitta, Moder Elisabeth Hesselblad och så vår eminenta guide Syster Gertrud. Besöket var
ett samarbete med Svenska kyrkan i Rom. Vi möttes av Syster
Gertrud som började med att ta oss uppför trapporna till det
rum där den Heliga Birgitta levde, och sedermera dog, under
sina 19 år i Rom. Rummet är numera rikt utsmyckat och rymmer
ett altare samt reliker av den Heliga Birgitta, men då hon själv
levde där var det en mycket enkel boning.
till drottning Blankas rådgivare och
1344 avlider Birgittas make i Alvastra
kloster. Kungen Magnus Eriksson och
drottning Blanka bestämmer sig för
att testamentera Vadstena kungsgård
till att bli ett kloster under 1346. År
1349 beger sig Birgitta till Rom för
att be om påvens godkännande för
en ny klosterorden och 1370 ger han
slutligen sitt godkännande. Birgitta
fortsätter med sina många resor och
1372 kommer hon med två av sina
barn hela vägen upp till Jerusalem.
Den Heliga Birgitta föddes som
Birgitta Birgersdotter cirka år 1303,
dotter till Upplands lagman Birger
Persson och hans maka Ingeborg
Bengtsdotter, som tillhörde den
svenska kungasläkten, Folkungaätten,
som härstammar från Birger Jarl. När
Birgitta är endast elva år gammal dör
hennes mor och hon blir då omhändertagen av en moster. Birgitta fick
redan i dessa unga år uppenbarelser
av Jungfru Maria och Jesus. I en av
dem såg hon hur Jungfru Maria placerade en krona på Birgittas huvud
vilket senare kom att bli en viktig del
i hur Birgittasystrarnas huvudbonad
utformades. Birgitta blir bortgift med
Ulf Gudmarsson och de får tillsammans åtta barn. Hon hade redan tidigt
bett om att få gå i kloster istället för
att gifta sig, men då hennes make
också var mycket religiös vallfärdade
de till många heliga platser tillsammans. År 1335 blir Birgitta utsedd
26 SWEA Colosseum
Vid sin återkomst till Rom 1373 var
hon mycket svag och den 23:e juli
samma år avlider hon. Efter hennes
egen önskan fördes hennes kvarlevor
tillbaka till Sverige för att få sin sista
vila i Vadstena. Birgitta helgonförklaras bara fyra år efter sin död av påven
Bonifatius IX. Samma år ger hennes
vän biskop Alfon av Jaén ut hennes
bok ”Himmelska uppenbarelser” och
1384 invigs Birgittaklostret i Vadstena. Under århundradens gång fick
Birgittas verk och person utstå mycket
Programpunkt
xxxxxxxxxxx
COLOSSEU
Den medeltida grenen som skapades
av Den Heliga Birgitta med kloster i
Vadstena, Holland, Tyskland och England.
Den spanska grenen som grundades
av Marina de Escobar med kloster i
Spanien och Mexiko.
Den svenska grenen som grundades
av Moder Elisabeth Hesselblad med
moderhuset som vi besökt i Rom och
kloster över hela världen. I Sverige
finns kloster i Vadstena, Falun och på
Djursholm.
De Birgittinska munkarna som sedan 1976 finns i USA.
kritik i Sverige och inom reformationen. Luther lär ha kallat henne ”den
galna Birgitta” och även storheter som
Olaus Petri och Drottning Kristina var
vassa i sin kritik.
Moder Elisabeth Hesselblad föddes
i Västergötland år 1870 men flyttade
redan som liten flicka till Falun i Dalarna. Hon kom från en stor familj och
för att hjälpa till med försörjningen
utvandrade hon 1888 till Amerika för
att utbilda sig till sjuksköterska i New
York. Hon hade många religiösa funderingar och 1902 upptogs hon i den
katolska kyrkan. Under sina fortsatta
studier blir Moder Elisabeth plötsligt
sjuk och bestämmer sig för att år 1904
uppsöka Rom. När hon kommer fram
till huset vid Piazza Farnese känner
hon en stor kallelse att det är där hon
ska tillbringa sina sista dagar. Vid den
tiden var det Karmelitsystrarna, en
annan nunneorden, som innehade huset. Under tiden i Rom blev Moder Elisabeths hälsa bättre och år 1906 fick
hon av påven Pius X tillstånd att hos
Karmelitnunnorna själv avlägga sina
löften som Birgittin och bära Birgittaordens dräkt. Två år senare började
hon att resa runt till de redan existerande Birgittaklostren och hon blev
strax varse om att regeln måste ändras för att birgittinerna skulle kunna
återkomma till Sverige. År 1911 mottog hon sina första postulanter från
England och Moder Elisabeth kunde
därmed grunda en första kommunitet
i huset vid Piazza Farnese. Den nya
grenen fick tillstånd att bära namnet
Ordo Sanctissimi Salvatoris då den
ansågs vara en levande gren av Den
Heliga Birgittas gamla stiftelse. Då
hon också önskade att grenen skulle
kunna verka i Sverige och fyra påvar
godkände hennes ordensstiftelses
arbetsform kunde ordern nu försörja
sig själv genom att bedriva gästhem i
anslutning till klostren. 1923 invigdes
klostret i Djursholm, Stockholm och de
kommande åren öppnades nya kloster
även i Schweiz och England. Under
stor glädje kunde också år 1931 Den
Heliga Birgittas hus vid Piazza Farnese förvärvas. 1937 öppnas det första
klostret i Indien och Moder Elisabeth
arbetade fram till sin död på att kunna
öppna ett kloster även i Amerika. 1957
somnar hon stilla in i huset vid Piazza
Farnese.
Vår trevliga guide för dagen, syster
Gertrud, föddes och växte upp i Indien
och kände tidigt ett kall i livet att ge
sig hän helhjärtat åt den kristna tron.
Efter att ha tillbringat tid med nunnor
från andra klosterordnar kom hon till
slut till Birgittasystrarna och kände att
hon hade kommit hem. Numera finns
det flesta av Birgittasystrarnas kloster
i Indien och de som finns kvar i Europa
har endast några få systrar och dessutom vid mycket hög ålder kvar. Alla
systrar studerar svenska och besöker
klostren runt om i världen. En syster
måste alltid vara beredd att ge sig av
till nya platser där det kan behövas
hjälp, berättar syster Gertrud.
Det finns idag alltså flera olika grenar av birgittinorden:
Sedan 1999 är Den Heliga Birgitta
ett av Europas skyddshelgon. År 2000
saligförklarades Moder Elisabeth av
påven Johannes Paulus II, vilket är ett
viktigt steg mot helgonförklaring.
Besöket avslutades med att vi fick
tillfälle att se den fantastiska kyrka
som ryms i huset och dit många människor söker sig för att få lyssna på den
vackra aftonsången som systrarna
har.
Läs mera på: www.brigidine.org
Den Heliga Birgittas Bön
Herre, kom snart och upplys
natten
Såsom döende längtar så längtar
jag efter dig.
Säg min själ att intet händer utan
att du tillstädjer det och att intet
som du tillstädjer är tröstlöst
O Jesus, Guds son, du som stod
tyst
inför dem som dömde dig
håll tillbaka min tunga
till dess
jag fått besinna
vad och hur jag
ska tala.
Visa mig vägen och gör mig villig
att vandra den
Vådligt är att dröja och farligt att
gå vidare
Så uppfyll då min åstundan och
visa mig vägen
Jag kommer till dig
såsom den
sårade kommer till läkaren
Giv, o Herre, mitt hjärta ro.
S:ta Birgitta
SWEA Colosseum 27
xxxxxxxxxxx
Mitt
smultronställe
Hadrianus Villa i Tivoli
OLOSSEUM
Text och foto: Margot Milani Björck
När jag har besök från Sverige och
man vill göra en liten utflykt iväg från
själva staden Rom har jag ofta tagit
med mig mina gäster till Tivoli. Det är
bara ca tre mil från centrala Rom och
om man bara undviker söndagsförmiddagarna då alla andra också ska
ut från staden, brukar det gå riktigt
smidigt att komma dit. Att vandra omkring bland Villa d´Estes fontäner och
prunkande grönska skapar en härlig
kontrast till stadens myller och trafik.
Lagom avstånd från Rom och riktigt
vackra omgivningar. Men det var först
förra våren som jag upptäckte mitt
riktiga smultronställe i Tivoli – Kejsar
Hadrianus Villa, eller Villa Adriana
som vi säger på italienska.
Kejsar Hadrianus, eller Publius Aelius
Traianus Hadrianus Augustus som
hans fullständiga namn var, föddes
28 SWEA Colosseum
år 76 eKr och var romersk kejsare år
117 och fram till sin död år 138 eKr.
Många kanske mest känner till honom
som den som var kejsare när romarriket var som allra störst och ”Hadrians
wall” vid romarrikets gräns i norr mot
Skottland vet väl de flesta vad det är.
Under hans styre företogs inga större
fälttåg utan koncentrationen låg på
att behålla fred och stabilitet i det nu
enorma riket. Hadrianus reste över
hela romarriket och besökte alla dess
provinser personligen. En mycket
viktig person, om inte den viktigast, i
Hadrianus liv var hans nära vän den
unge greken Antinous från Bithynien.
Deras relation var troligtvis även
sexuell och när Antinous under oklara
omständigheter drunknade i Nilen år
130 eKr. under en resa tillsammans
med Hadrianus blev kejsaren utom sig
av sorg. Till ynglingens minne grun-
dade Hadrianus den egyptiska staden Antinopolis vid platsen för hans
bortgång och väl tillbaka i Rom igen
upptogs Antinous såsom en ny gud
och kulten kring honom blev snabbt
väldigt populär och spred sig fort.
Hadrianus själv avled år 138 e. Kr. och
Castel Sant´Angelo, det berömda landmärket inne i Rom, är byggt på det
som var Hadrianus mausoleum.
Villans område är mycket stort och
sträcker sig över mer än 120 hektar
och det finns stora delar som ännu
inte är utgrävda. Från början låg här
en Villa från den senrepublikanska
tiden vilken tillsammans med marken
ägdes av Hadrianus hustru Vibia Sabina. Bygget av de nya byggnaderna
inleddes under 118 e.Kr. och fortsatte
under tio års tid. Man menar att Hadrianus inte var så förtjust i palatset
Mitt
smultronställe
xxxxxxxxxxx
COLOSSEU
på Palatinen inne i Rom utan alltid
föredrog att befinna sig i Tivoli,
eller Tibur som det kallades under
antiken. Under de senare åren av
sin härskartid regerade han faktiskt
hela det romerska imperiet från Villa
Adriana. Han hade en stor stab och
hov som bodde där permanent och
kontakten med Rom sköttes via kurir.
Efter Hadrianus död användes Villa
Adriana vidare av kejsarna som följde,
men ingen av dem hade det som sin
huvudsakliga bostad. Man fortsatte
dock att bygga ut och utsmycka platsen ännu mer. Med romarrikets fall
väntade dystra tider för Villa Adriana
som under tidens lopp övergavs och
plundrades i många omgångar. Under 1400-talet användes mycket av
marmorn och annat byggmaterial i
påvens Rom och under 1500-talet tog
Kardinal Ippolito II d´Este ännu mer
av marmorn samt flera statyer till sitt
bygge av den närliggande och nu kanske ännu mer berömda Villa d´Este.
De senaste hundra åren har präglats
av utgrävning och uppbyggnaden av
det lilla museum som finns inom området. Villa Adriana är numera också
upptagen på UNESCOs världsarvslista.
När man vandrar runt i Villa Adriana
märker man ganska snabbt att det inte
verkar ha funnits någon särskild plan
över hur man skulle bygga utan de
olika delarna ligger som grupperade
tillsammans i fyra delar. Villan är vad
man kallar en Alexandrinsk trädgård,
där man försöker återskapa ett heligt
landskap. Det finns över 30 stora
byggnader på området och vi finner
badanläggningar, teatrar, tempel,
bibliotek för att bara nämna några.
Då Hadrianus var en mycket berest
kejsare tog att nog med sig idéer från
olika platser och dess arkitektur och
vi ser både grekiska och romerska
influenser i byggnaderna. Mina personliga favoriter är Teatro Marittimo
vilken är en av de mest välbevarade
byggnaderna och en riktig arkitektonisk pärla. Canopus och Serapeum är
också obligatoriska under en vandring
i Villa Adriana. Namnen kommer från
början från den Egyptiska staden
Canopus och Serapeum var det tempel
där som stod i guden Serapis tjänst. I
villa Adriana är Canopus en lång pool
med vatten vilken var omgärdad av
pelare och statyer av vilka några fortfarande går att beskåda. Serapeum i
sin tur är en konstgjord grotta i ena
kortänden av bassängen.
Passa på att upptäcka de enorma badanläggningarna och beundra de
tekniska mästerverk som dessa var
med sina rörledningar för varmt och
kallt vatten. Det går alldeles utmärkt
att ta med sig en picknick och sätta sig
i den fantastiska miljön för sin måltid
och om man passar på att vara där i
april blommar och doftar lila syrener.
Det är verkligen inte svårt att förstå
varför kejsar Hadrianus valde att
spendera sina dagar på denna underbara plats!
SWEA Colosseum 29
xxxxxxxxxxx
Recept
OLOSSEUM
Midsommarmat
Färskpotatis och sill ställer vi nog alla fram på bordet till Midsommar men här kommer ytterligare tre recept som kan
bli riktiga klassiker på buffén! Anna Maria Berglunds fantastiska Semifreddo minns säkert många av oss från förra årets
Sillunch och Christina Hallmerts frösnack fick vi smaka på både under programpunkten med Staffan de Mistura och på
Stipendiekvällen. Receptet kommer från början från Anna Cavallini vilken i sin tur fått det av sin mamma. Och så har vi
Petra Salino som bjuder på sitt spännande laxrecept med asiatiska smaker.
Anna Marias Semifreddo alle Fragole
5 dl vispgrädde
4 st äggulor
180 g socker
350 g jordgubbar
½ dl hackad mörk choklad
Petras frasiga laxkakor (4 portioner)
600 gr skinn-och benfri laxfilé
1 msk finriven ingefära
1 tsk salt
3 msk potatismjöl
1 äggvita
1 chili
2 msk rapsolja
Skär laxen i tunna strimlor och blanda dem med ingefära
och salt. Pudra över potatismjölet med hjälp av en sil och rör
om. Blanda i en lätt uppvispad äggvita. Kärna ur, strimla
och blanda ner chilin tillsammans med myntan i laxfärsen. Hetta upp lite av oljan i en stekpanna. Lägg i laxfärsen i två
matskedsstor klickar och bred ut dem. Stek laxkakorna på
medelstark värme tills de får fin färg. Servera laxkakorna
nystekta med sweet chilisås, limeklyftor och nudlar eller ris.
Vispa äggulorna med sockret till smeten är porös. Visa upp grädden i en annan skål och vänd sedan ned den försiktigt i äggsmeten. Mixa jordgubbarna och vänd sedan ner moset samt den
hackade chokladen i smeten. Häll smeten i en form klädd med
plastfolie och låt stå i frysen i ca sex timmar. Servera med jordgubbar skurna i oregelbundna bitar och dekorera med några hela
jordgubbar på toppen.
Birgits Frö-snack
200 g. vetemjöl
1 dl. solrosfrön
½ dl. sesamfrön
½ dl. pumpafrön
½ dl. linfrön
½ dl. rapsolja
2 dl. kokande vatten
grovt salt
Blanda alla torra ingredienser utom saltet i en skål. Häll på det
kokande vattnet och rör i hop.
Klicka ut hälften av smeten mellan två bakplåtspapper och
tryck ut till en tunn kaka som täcker en hel plåt. Smeten räcker
till två plåtar. Strö över saltet innan du gräddar varje plåt i ca
20 min i 180° (det beror lite på från ugn till ugn). Kakan ska
vara brun och knaprig men inte bränd. Låt svalna på galler och
bryt i bitar.
Foto: Margot Milani Björck
30 SWEA Colosseum
xxxxxxxxxxx
Annons
Autonoleggio con
conducente
COLOSSEU
Rent a Car with driver
di Piero Assogna
Via Garlasco, 131 – 00166 Roma
Cell 347 607 42 89 – Tel/Fax 06 309 0021
Email [email protected]
We offer Mercedes cars with driver to and from Rome Airport of
Fiumicino and Ciampino. The best quality we can offer our
customers is punctuality and courtesy
Tariffe/Rates 7AM-10PM:
1-4 pers Euro 45,00
4-6 pers Euro 60,00
6-8 pers Euro 70,00
10PM-12PM supplemento/surcharge 20%
12PM-5AM supplemento/surcharge 30%
5AM-7AM supplemento/surcharge 20%
FIXED PRICE FOR ALL THE AIRPORTS OF ROME
We also provide private car and taxi service to suite all your
transportation needs including sightseeing and private tours of
Rome. Please contact us for any further information
Autonoleggio con conducente/Rent a Car with driver di Piero Assogna
Via Garlasco, 131 – 00166 Roma
Cell 347 607 42 89 – Tel/Fax 06 309 0021 - Email [email protected]
SWEA Colosseum 31
xxxxxxxxxxx
OLOSSEUM
NÄR DU LÄNGTAR HEM
Efter att under 12 år ha förmedlat privata hem till mode­
Oavsett vad, så är vår ambition att alltid enbart erbjuda
fotograferingar och reklamfilmsinspelningar, tar vi nu
det bästa av boenden och service för att ert besök i
också steget att genom StockholmCityRental erbjuda er
Stockholm ska bli så perfekt som möjligt.
ett fåtal av dessa handplockade och unika hem som ett
Hoppas vi ses snart
alternativt boende när ni besöker Stockholm.
Vänliga hälsningar
Kanske vill ni inte bo hemma hos släkt och vänner?
Biggles & Christian Springfeldt
Eller är trötta på att bo på hotell? Ni kanske är en familj
tillsammans,
32 som
SWEAreser
Colosseum
eller några riktigt goda vänner?
www.stockholmcityrental.se