Transcript Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

1
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
folkhälsovetenskap, 240 högskolepoäng
Studieplanen för utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap är fastställd av samhällsvetenskapliga
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2013-06-12.
Allmänna bestämmelser rörande utbildningen på forskarnivå återfinns i högskoleförordningen (HF),
kapitlen 6 och 7.
Utbildningen på forskarnivå ges i den omfattning tillgängliga resurser medger.
1. Allmänt
Enligt beslut från rektor (2012-11-01) ingår numer folkhälsovetenskap som ämne för utbildning på
forskarnivå vid Stockholms universitet (SU 50-3062-12). Centre for Health Equity Studies (CHESS) är
ansvarig för utbildningen men den bedrivs gemensamt med Stressforskningsinstitutet (SFI).
1.1. Övergripande ämnesdefinition
Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen
och de faktorer som inverkar samt hur man påverkar hälsoutvecklingen och klyftorna i hälsa mellan
olika grupper i samhället. Folkhälsovetenskapen använder gränsöverskridande forskningsansatser och
fokuserar särskilt på livsvillkorens; levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och hälsosystemens
betydelse för hälsoutvecklingen. Kunskaper och kompetenser skapas för hälsofrämjande arbete och
1
förebyggande av sjukdom och skada och för kritisk värdering av effekter av olika åtgärder.
1.2. Tillämpad ämnesdefinition
Utbildningen på forskarnivå i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet ger särskild tyngd åt
perspektiv som belyser uppkomsten av ojämlikhet i hälsa, hur livs- och arbetsvillkor inverkar på
individens hälsa över livsloppet samt vilka biopsykologiska mekanismer som medierar dessa samband.
2
1.3. Mål för utbildningen på forskarnivå
1.3.1. För doktorsexamen skall doktoranden:
Kunskap och förståelse
− visa brett kunnande inom ämnet folkhälsovetenskap och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
− visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets
metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
− visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och
bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
− visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och
formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
− med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
folkhälsovetenskapens kunskapsutveckling,
− visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med
auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället
och samhället i övrigt,
− visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och
− visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade
professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
− visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar, och
− visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används.
För en redogörelse för målen för licentiatexamen hänvisas till examensordningen i HF.
2. Behörighet och förkunskapskrav
2.1. Grundläggande behörighet
Behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har
−
avlagt en examen på avancerad nivå,
3
−
fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på
avancerad nivå, eller,
−
på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet,
om det finns särskilda skäl.
Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till
forskarutbildningen skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning
på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
2.2. Särskild behörighet
För att antas till utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap krävs följande:
1.
Tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna tillgodogöra sig undervisning och kurslitteratur.
Kurserna inom utbildningen på forskarnivå ges huvudsakligen på engelska.
2.
Fullgjort kursfordringar avseende kvantitativa metoder av relevans för folkhälsovetenskapen
om 7,5 högskolepoäng (avancerad nivå) eller på något annat sätt inom eller utom landet
förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
3. Antagning
Möjlighet att söka till utbildning på forskarnivå i folkhälsovetenskap ges vår (sista ansökningsdag 15/3)
och höst (sista ansökningsdag 15/10) i den omfattning tillgängliga resurser medger. Vid ansökan skall
den sökande bifoga en idéskiss som redogör för planerad forskning (1-3 sidor). Den ska ange
huvudsaklig inriktning, tänkbart avhandlingsämne, samt med fördel även en precisering av möjligt
forskningsproblem, teori, metod och material. Idéskissen är inte bindande. Också sökandes
meritförteckning samt tidigare skrifter och övriga handlingar som den sökande önskar åberopa skall
bifogas.
I samband med antagningen ska finansieringen vara ordnad för hela studietiden (motsvarande fyra års
heltidsstudier). Finansieringen dokumenteras i en finansieringsplan som godkänns av CHESS
föreståndare tillsammans med respektive sökande och handledare.
Ansökningstillfällen annonseras på CHESS och SFI:s hemsidor. Urvalet av de sökande genomförs av en
antagningsgrupp som tillsätts av CHESS föreståndare efter samråd med CHESS och SFI:s gemensamma
handledarkollegium. CHESS styrelse tar beslut om antagning.
4. Urval
Vid bedömningen av lämplighet läggs särskild vikt vid:
− ämnesspecifik kunskap av relevans för folkhälsovetenskap
4
− i förekommande fall ämnesspecifik kunskap av relevans för det forskningsprojekt där anställningen
ingår
− självständighet i analys och upplägg i tidigare vetenskapliga arbeten
− vetenskaplig stringens och kvalitet i tidigare arbeten och idéskiss
− tidigare visad förmåga att hålla givna tidsramar
− vetenskaplig mognad
− kommunikations- och samarbetsförmåga
Personliga referenser, rekommendationsbrev, och resultat på GRE (Graduate Record Examination) och
TOEFL (Test of English as a Foreign Language) kan utgöra kompletterande information vid urvalet.
5. Utbildningens innehåll och uppläggning
5.1. Utbildningens uppläggning
Inom utbildningen på forskarnivå i folkhälsovetenskap finns dels doktorsexamen, dels licentiatexamen.
Studietiden för att uppnå doktorsexamen är fyra års heltidsstudier och omfattningen är 240
högskolepoäng. Utbildningen består av en kursdel om 75 högskolepoäng och en avhandlingsdel
omfattande 165 högskolepoäng. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng,
varav 45 högskolepoäng skall utgöras av kurser och 75 högskolepoäng av ett vetenskapligt arbete.
Avhandlingsarbetet är det viktigaste momentet i utbildningen på forskarnivå. Avhandlingen skall
baseras på ett självständigt vetenskapligt arbete inom folkhälsovetenskapens område.
I utbildningen på forskarnivå ingår även att aktivt delta i CHESS och SFI:s högre seminarieserie.
Därutöver sker en mer grundlig halvtidskontroll, alternativt licentiatexamen, efter motsvarande två års
forskarstudier på heltid. När avhandlingsarbetet närmar sig sin fullbordan ska manuskriptet bedömas i
handledarkollegiet. Närmast berörd professor är skyldig att ta ställning till om disputation kan
2
tillrådas. Avrådan från disputation ska ske skriftligen.
5.2. Handledning samt studie- och yrkesorientering
Den som antagits till utbildningen på forskarnivå har rätt till handledning under den tid som kan anses
behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 poäng. För varje doktorand som antas skall utses
minst två handledare, varav en ska vara huvudhandledare. Minst en av handledarna skall ha genomgått
handledarutbildning. Den som utses till huvudhandledare ska vara anställd vid CHESS eller SFI, eller,
om CHESS styrelse beslutar om det, vid annan institution eller institut inom fakulteten. Om inte
huvudhandledaren är anställd vid CHESS eller SFI, skall en annan handledare vara det. Doktorand som
begär det har rätt att byta handledare. Samtliga handledare ska inneha doktorsexamen och minst en
av dem ska inneha lägst docentkompetens.
5
Studie- och yrkesorientering skall ges doktoranden under utbildningstiden. Handledarna har ansvar för
att orientera doktoranden om arbetsmöjligheter efter doktorsexamen.
5.3. Individuell studieplan
I samband med antagning skall en individuell studieplan upprättas. Den individuella studieplanen, som
upprättas mellan den blivande doktoranden och dennes blivande handledare, skall innehålla en
tidsplan för utbildningen på forskarnivå, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och
institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall kunna
bedrivas på ett effektivt sätt. Till studieplanen fogas en finansieringsplan som anger hur studierna år
för år skall finansieras fram till examen. Planen ska undertecknas av den forskarstuderande,
handledaren och CHESS föreståndare.
Den individuella studieplanen följs upp av handledare minst en gång varje år. Minst en gång per
termin skall handledare och doktorand träffas för att stämma av att studierna följer den uppgjorda
planen. Det är handledarens ansvar att dessa möten äger rum. Både handledare och doktorand har rätt
att föreslå ändringar i studieplanen. Vid större avvikelse från den individuella studieplanen skall
föreståndaren vid det institut där doktoranden har sin hemvist informeras. CHESS föreståndare
godkänner ändringar i studieplanen.
Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella
studieplanen, kan rektor besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra
resurser för utbildning på forskarnivå. Innan ett sådant beslut fattas skall doktorand och handledare
ges möjlighet att yttra sig.
Närmare anvisningar rörande den individuella studieplanen ges i högskoleförordningen, kapitel 6,
samt i riktlinjer utfärdade av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet.
6. Kurser och tillgodoräknande
Kurserna omfattar 75 högskolepoäng för doktorsexamen och 45 högskolepoäng för licentiatexamen.
Av dessa ska för doktorsexamen minst 22.5 högskolepoäng, och för licentiatexamen minst 12
högskolepoäng, utgöras av metodkurser. Introduktionskurs i folkhälsovetenskap om
7.5 högskolepoäng på forskarnivå är obligatorisk.
Kurs i universitetspedagogik motsvarande högst tre högskolepoäng kan ingå i forskarutbildningen.
Även kurser som anordnas av annan institution eller utanför universitetet kan, efter handledares
godkännande, tillgodoräknas. För såväl doktorsexamen som licentiatexamen kan högst 15
högskolepoäng utgöras av litteraturkurs. Val av specialkurser och litteraturkurs sker i samråd med
handledare. Litteraturkursers innehåll fastställs av handledare.
I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga.
Betyg på kurser som ingår i utbildningen bestäms av kursgivande lärare om denne enligt
fakultetsnämndens anvisningar är behörig att förrätta examination inom utbildningen på forskarnivå, i
övriga fall av ämnesrepresentant. Betyg på kurser är antingen ”underkänd” eller ”godkänd”.
Utbildningens kursdel skall vara färdig innan disputation sker.
Vid tillgodoräkning av kurser kortas den finansierade tiden i forskarutbildningen enligt principen en
veckas förkortning per 1.5 tillgodoräknade högskolepoäng. Behörighetsgivande kurs kan inte
tillgodoräknas i examen.
6
7. Avhandling och disputation
7.1. Avhandling
En doktorsavhandling skall i sin helhet utgöras av ett arbete där den egna insatsen motsvarar 165
högskolepoäng på forskarnivå. Avhandlingsarbetet är det viktigaste momentet i utbildningen och
utgörs av ett självständigt arbete inom folkhälsovetenskapens område. Arbetet planeras i samråd med
handledare och bör påbörjas under första hälften av utbildningen men koncentreras till och slutföras
under senare delen.
En doktorsavhandling i folkhälsovetenskap innebär i normalfallet:
-
att den är en sammanläggningsavhandling med en integrerande sammanfattning av ingående
delarbeten.
-
att den är en avhandling på engelska som gör att den i sin helhet eller i delar kan publiceras
internationellt.
Avhandlingen kan även skrivas som en monografiavhandling.
En sammanläggningsavhandling ska innehålla ett antal uppsatser som var och en ska ha en kvalitet
och ett omfång som motsvarar en artikel som skulle kunna godkännas vid en referee-bedömning för
en internationell vetenskaplig tidskrift.
Licentiatuppsatsen, som skall motsvara ett arbete där den egna insatsen motsvarar 75 högskolepoäng i
utbildningen på forskarnivå, kan på motsvarande sätt utgöras av en eller flera uppsatser med samma
kvalitetskrav som ovan.
7.2. Disputation
Avhandlingsarbetet skall försvaras vid en offentlig disputation, i den ordning som föreskrivs i
högskoleförordningens 6 kapitel. Avhandlingen betygsätts med något av betygen godkänd eller
underkänd. Vid betygssättningen tas hänsyn till avhandlingens innehåll men även försvaret av den vid
disputationen. Opponent och betygsnämnd utses av fakultetsnämnden på förslag av närmast berörd
professor.
Betygsnämnden skall bestå av tre eller fem ledamöter. Minst en ledamot ska ha ett annat
examensämne och komma från en annan institution inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, och
ytterligare minst en ledamot ska ha sin verksamhet utanför Stockholms universitet. Högst en av
ledamöterna får komma från CHESS eller SFI. Samtliga ledamöter ska vara docenter eller professorer.
Den som varit handledare för doktoranden eller i övrigt kan anses jävig, t.ex. genom nära samarbete
eller beroendeförhållanden, får inte ingå i nämnden.
Fakultetsopponenten bör vara docent eller professor. Om särskilda skäl föreligger kan dock person
utan docentkompetens utses. Opponenten skall stå obunden gentemot doktoranden och
avhandlingen.
7
7.3. Licentiatseminarium
Licentiatuppsatsen skall, vid ett seminarium som äger rum på terminstid, granskas av en opponent
med lägst doktorskompetens och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga
ämnesområden och metoder. Uppsatsen skall ha funnits tillgänglig på institutionen och
universitetsbiblioteket minst två veckor innan seminariet äger rum.
Betyg på den vetenskapliga uppsatsen bestäms av en betygsnämnd bestående av tre ledamöter, varav
minst en professor inom ämnesområdet, övriga ledamöter skall ha lägst doktorskompetens. Professorn
skall ej vara samma person som fungerat som handledare.
Opponent och betygsnämnd utses av CHESS föreståndare på förslag av närmast berörd professor
inom ämnesområdet. Betyg på uppsats är antingen ”underkänd” eller ”godkänd”.
8. Examen
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning omfattande 240 högskolepoäng
på forskarnivå. Licentiatexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning omfattande 120
högskolepoäng på forskarnivå.
9. Övrigt
I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Stockholms universitet och vid
Samhällsvetenskapliga fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter. Uppgifter om aktuella regelverk
finns
tillgängligt
via
www.samfak.su.se
och
lokala
tillämpningsföreskrifter
via www.chess.su.se/education/doctoral-studies
______________________________
1
Cernerud, Arnesson, Kugelberg, Paulsson, Brodin, Cesares Olsson et al., s. 8, ur Socialmedicinsk tidskrift, 2009, 86, häfte 1, s. 7-10.
Om huvudhandledaren är professor vid CHESS eller SFI är denne närmast berörd professor. Om inte, men en bihandledare är professor vid CHESS
eller SFI är denne istället närmast berörd professor. Om ingen av handledarna är professor vid CHESS eller SFI skall en närmast berörd professor
utses av CHESS styrelse. Denna utsedda närmast berörda professor bör företrädesvis vara professor vid CHESS eller SFI men kan, om styrelsen så
beslutar, undantagsvis vara professor vid annan institution eller institut inom fakulteten.
2