Flygvapnet Valmet L-70 Vinka

Foto: Flygvapnet /Ville Tuokko

Valmet Vinka är ett fyrsitsigt inhemskt flygplan med kolvmotor. Vinka är Flygvapnets primärskolflygplan och används för utbildning av militärpiloter i flygningens grunder. Med planen flygs också sambandsflygningar. Utbildningen med planet, som har typbeteckningen VN, inleds med flygutbildningsprogrammet VN1, som avläggs under värnplikten på Flygvapnets Flygreservofficerskurs i Tikkakoski. Flygutbildningsprogrammet VN2 avläggs i början av studierna på Försvarshögskolans studieinriktning för piloter. Efter Vinka börjar kadetterna flyga Hawk-övningsjetplan i Flygkrigsskolan i Kauhava. För produktionen av Vinka-flyglektionerna och underhållet av flygplanen svarar Patria. Med Vinka gör flygeleverna bland annat sina första ensamflygningar samt typ- och navigationsövningsflygningar. Vinka används också för utbildning i mörkerflygning, mätarflygning i förhållanden med dålig sikt och konstflygning. På Vinkaplanen har under plantypens långa tjänstgöring gjorts många små konstruktionsförstärkningar och andra modifieringar. År 2002 utrustades planen med det moderna avioniksystemet Garmin GNS430.

Flygvapnet

Plantypens historia:

Vinka, som är konstruerat och byggt i Finland, planerades på 1970-talet i Finland som ersättare för svenskbyggda Saab Safir, som Flygvapnet använt sedan 1958. Planets prototyp, Leko-70, gjorde sin första flygning 1975 och togs i användning vid Luftkrigsskolan i Kauhava 1980. Efter att Saab Safir togs ur bruk 1982 har Vinka varit det huvudsakliga planet som använts inom Flygvapnets grundläggande flygutbildning. I praktiken har alla flygplans- och helikopterpiloter inom Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet inlett sin bana som militärpilot med detta plan. År 2005 flyttades alla Vinkaplan från Kauhava till Tikkakoski tillsammans med flygreservofficerskursens utbildningsfunktioner. Flygvapnet har haft 30 Vinkaplan i användning, och för närvarande är 28 av dem i tjänst. Ursprungligen skulle Vinka förses bland annat med målbogserings-, ambulansflyg-, ponton- och skidutrustning, men ingen av dessa utrustningar kom i mer utbredd användning. Ett exemplar har dock haft skidor, senast i mitten av 2000-talet, då det användes för utbildning på Flygvapnets testflygningskurs.

Tekniska data: Vingarnas spännvidd:

9,36 m

Längd:

7,50 m

Höjd:

2,80 m

Tomvikt: Största flygvikt: Konstruktion:

792 kg 1 250 kg Helmetall. Motorer: Fyrcylindrig Lycoming AEIO-360-A1B6-kolvmotor. (200 hk/149 kW) Flyghastighet: 200 km/h med 75 % effekt på en höjd av 1 500 meter

Maximal flyghöjd: Utrustning:

3 000 m Grundläggande utrustning för mätarflygning samt Garmin GNS 430 GPS/COMM/VOR/ILS-kombianordning för navigering och radiotrafik.

Antal inom Flygvapnet:

28 st.

Uppdaterad 22.12.2011.