Transcript Sammanställningen kan du ta del av i sin helhet här.

Preliminär version
Miljöbelastning vid anläggning
och drift av fotbollsplan med
naturgräs eller konstgräs
Naturgräs
Konstgräs
2013-11-11
på uppdrag av
Fritids- och kulturförvaltningen
Landskrona kommun
Tom sida
Miljöbelastning vid anläggning
och drift av fotbollsplan med
naturgräs eller konstgräs
Rapporten är upprättad av: Karl Holmström
Uppdragsgivare: Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun,
Omslagsbild: Naturgräs och konstgräs på Landskrona IP (7 november 2013)
Landskrona 2013-11-11
EKOLOGGRUPPEN
Totalt antal sidor i dokument (inkl omslag): 14
Utskriftsversion: 13-11-12
Wordfil: Fotbollsplan_MKB.docx
Ekologgruppen i Landskrona AB
ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona
TELEFON: 0418-76750 FAX: 0418-10310 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: [email protected]
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Innehåll
sidan
Sammanfattning .......................................................................................................................... 5
Inledning ...................................................................................................................................... 6
Metodik ........................................................................................................................................ 6
Miljöbelastning för elitfotbollsplaner ........................................................................................ 7
Naturgräs ................................................................................................................................... 7
Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk............................................................................. 7
Gräsklippning ........................................................................................................................ 7
Gödsling ................................................................................................................................ 7
Övriga skötselåtgärder och transporter.................................................................................. 8
Uppvärmning......................................................................................................................... 8
Bevattning ............................................................................................................................. 8
Konstgräs................................................................................................................................... 8
Markuppbyggnad och konstgräsmatta................................................................................... 8
Sviktpad................................................................................................................................. 8
Granulat och sand .................................................................................................................. 9
Harvning ................................................................................................................................ 9
Övriga åtgärder för drift och skötsel ..................................................................................... 9
Övriga miljöaspekter ............................................................................................................... 11
Energiförbrukning ............................................................................................................... 11
Vattenförbrukning och hydrologi ........................................................................................ 11
Koldioxid............................................................................................................................. 12
Miljöbelastning vid renovering och avveckling .................................................................. 13
Biologisk mångfald ............................................................................................................. 14
4
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Sammanfattning
Vid en första kontakt med frågan: är naturgräs eller konstgräs bäst för miljön? blir nog det
spontana svaret för många naturgräs. Fotbollsplaner för elitfotboll är dock, oavsett plantyp, att
betrakta som mycket artificiella anläggningar om de byggs efter de normer som gäller från och
med 2014 (Svenska fotbollförbundet och UEFA). Båda plantyperna är skötselkrävande och för
båda alternativen gäller att de ska kunna värmas upp och bevattnas. En plan med naturgräs
måste också kunna skyddas mot regn med täckduk. Båda plantyperna anläggs på speciellt
uppbyggda och väldränerade markbäddar.
Några av de mest miljöbelastande faktorerna för en ny fotbollsplan för elitfotboll är kopplade
till anläggningsarbetena. Detta beror på att stora mängder jord-, sand- och stenmaterial behöver
schaktas bort från planen respektive transporteras till planen. Under planen ska också anläggas
rörsystem för uppvärmning, dräneringssystem och bevattningssystem. Vid anläggning av konstgräs tillkommer också miljöbelastande produktion och transport av själva konstgräset med
underlagsmatta, som består av olika plastmaterial. Produktion av material för en konstgräsplan
bedöms vara mer miljöbelastande än för en naturgräsplan.
Driften av planerna skiljer sig åt avseende av skötsel och förbrukning av olika produkter, energi
och vatten. Över tid bedöms uppvärmningen av fotbollsplanerna vara den enskilt mest belastande miljöfaktorn. Då en naturgräsplan beräknas förbruka cirka fyra gånger mer energi för uppvärmning blir detta en mycket betydande faktor vid jämförelsen av miljöbelastningen från
driften av de båda planalternativen. Andra betydelsefulla miljöaspekter som hör ihop med
skötseln av planerna är för naturgräset främst gräsklippning och gödsling, och för konstgräset
harvning. Naturgräs bedöms för flertalet driftmoment vara mer miljöbelastande än konstgräs.
En faktor att väga in är också att en konstgräsplan i princip kan nyttjas utan begränsning till
skillnad från naturgräset där nyttjandet är årstidsbegränsat, liksom nyttjandefrekvensen. Skötsel
och driftinsatser omfattar därmed del av året för naturgräset och hela året för konstgräsalternativet. Ett intensivt nyttjande av konstgräset innebär dock förkortad livslängd och behovet
av renovering med ny konstgräsmatta infaller snabbare. Den planerade nyttjandetiden för en
naturgräsplan på Landskrona IP är 200 timmar per år och 500 timmar per år för en plan med
konstgräs.
Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som
kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex
fåglar. En gräsmatta för elitfotboll bedöms dock ha mycket liten betydelse för den biologiska
mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara helt underordnad planens funktion för
fotbollsspel.
Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört med konstgräset. Men vid tillfällen då täckduk används över naturgräset blir planen i hydrologiskt
hänseende att betrakta som hårdgjord yta utan fördröjd avrinning. Behovet av bevattning är
betydligt större på naturgräsplanen. På konstgräs är bevattning aktuellt endast i samband med
spel för att uppnå vissa planegenskaper.
De miljöbelastande faktorerna för naturgräs respektive konstgräs bedöms vara ungefär lika efter
ett år. Därefter, räknat efter 7, 10 och 25 år, blir skillnaderna i allt större och alternativet med
naturgräs är då mest miljöbelastande, framför allt beroende på större uppvärmnings- och
skötselbehov. Skillnaderna mellan planalternativen blir givetvis större om man räknar med
miljöbelastning per nyttjandetid, eftersom naturgräset nyttjas färre timmar per år.
5
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Inledning
Föreliggande utredning syftar till att belysa vilken belastning på miljön som uppkommer vid
anläggning och drift av en ny fotbollsplan för elitspel med naturgräs kontra konstgräs. Arbetet
har utförts på uppdrag av Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun. Utredningen
har föranletts av den diskussion som förts om vilken plantyp som ska ersätta det nuvarande
naturgräset på Landskrona IP.
Utredningen är inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning i miljöbalkens mening, men den
redovisar de miljöaspekter som bedöms var mest relevanta i sammanhanget. Det har inom
ramen för uppdraget ofta inte varit möjligt att kvantifiera olika typer av miljöpåverkan. En
svårighet vid beskrivning av miljöpåverkan är också att det finns flera olika produkter att välja
mellan. Vid beskrivning av miljöbelastningen från energiförbrukningen är det till exempel
avgörande vilken energikälla som används; fossil eller förnyelsebar.
Skaderisker för spel på olika underlag har inte behandlats.
Metodik
I utredningen har produkter och arbetsmoment vid anläggning och drift av naturgräs- och
konstgräs beskrivits översiktligt. Miljöbelastningen har, inom vad som varit görligt inom
uppdraget, för flera delar inte kunnat kvantifieras. Dock har flertalet produkter och arbetsmoment åsatts ett miljöbelastningstal på skalan 1-20. Talets storlek har baserats på bedömd
volym eller omfattning på miljöbelastningen. Volym och omfattning baseras i en del fall på
relativt välgrundade uppgifter men i andra på mer eller mindre grova antaganden. Eftersom
talen är bedömda, inte beräknade, är de behäftade med subjektivitet och gör inte anspråk på
någon vetenskaplighet. En särskild svårighet i bedömningen har varit att miljöbelastningarna
delvis är av helt olika karaktär och egentligen omöjliga att poängsätta i en och samma skala.
Trots dessa begränsningar och komplikationer torde genomgången visa vilka olika produkter
och arbetsmoment som är mest miljöbelastande och vilka skillnader som finns mellan naturgräs
och konstgräs.
Miljöbelastningen för olika produkter och arbetsmoment kan beräknas för olika tidsperioder,
vilket påverkar utfallet. Uppdragsgivaren har valt att särskilt belysa miljöbelastningen efter ett,
sju och tio år. Till detta har även perioden 25-år lagts till. Tidsperioderna har valts med hänsyn
till att konstgräset, med planerad nyttjandetid på 500 timmar per år, behöver bytas ut efter cirka
åtta år. Tioårsperioden innefattar sålunda ett byte och 25-årsperioden tre byten av konstgräsmattan.
För att även väga in de olika plantypernas nyttjandetid, 200 timmar för naturgräset och 500
timmar för konstgräset per år, har även miljöbelastningen per nyttjandetimme beräknats.
De summor för miljöbelastning som beräknats, med stöd av ovan beskrivet poängsystem, ska
användas med stor försiktighet. Rangordningen av vilken plantyp som är mest miljöbelastande
bedöms dock vara rimlig.
Utöver miljöbelastningen för förbrukning av produkter, energi och vatten redovisas utsläpp av
koldioxid för vissa moment. Vidare berörs översiktligt frågan om vilka skillnader som kan
finnas för den biologiska mångfalden vid val av naturgräs eller konstgräs.
De miljöbelastningar som följer av anläggning och drift av naturgräs- respektive konstgräsplan
är delvis av helt olika typer, eller storheter, och är därför svåra att väga mot varandra.
6
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Miljöbelastning för elitfotbollsplaner
Nedan redovisas miljöbelastningsaspekter för anläggning och drift av fotbollsplaner under
rubrikerna Naturgräs och Konstgräs. Några miljöfrågor, såsom utsläpp av koldioxid,
energiförbrukning, vattenaspekter och biologisk mångfald behandlas därefter särskilt i kapitlet
Övriga miljöaspekter.
En sammanställning av miljöbelastningen vid användning av material och resursförbrukning
kopplade till anläggning och drift av ny fotbollsplan redovisas i tabell 1.
Naturgräs
Markuppbyggnad, gräsmatta och täckduk
Naturgräs anläggs på en växtbädd, ca 0,2 m djup, som domineras av kvartsand (Baskarpsand)
men med inblandning av organiskt material (ca 25 volymprocent mull och kompostjord).
Växtbädden läggs på ett lager med ren sand (ca 0,15 m djup) som följs av ett dräneringslager
med tvättad makadam (ca 0,1 m djup). De olika markskikten separeras med materialskiljande
geotextil.
Miljöaspekter på markuppbyggnaden är schakt och borttransport av det jordlager som ska
ersättas med nytt. För den nya markbädden erfordras täkt av sand, berg (som krossas till
makadam) och torv. Detta material inklusive kompostjord och geotextil ska transporteras till
fotbollsplanen och där, med hjälp av entreprenadmaskiner, läggas på plats.
Färdigt gräs, grästurf, rullas ut på växtbädden. Grästurfen har odlats på annat håll och behöver
skördas, transporteras och läggas ut på plats med hjälp av maskiner och transportfordon.
För fotbollsplan för elitfotboll krävs även möjlighet till plantäckning för skydd mot regn före
spel. Olika typer och konstruktioner av plantäckning finns för fotbollsplaner. Normalt är det
fråga om någon typ av plastduk (presenning) där ut- och inrullning automatiseras.
Gräsklippning
Naturgräs kräver regelbunden klippning under växtperioden. Totalt beräknas gräsklippning
genomföras under 130 timmar per år. Förbrukningen av bensin uppgår till cirka 3 liter per
timme.
Gödsling
Naturgräsplaner behöver gödslas regelbundet. Förbrukningen av gödselmedel på Landskrona IP
uppgår per till 875 kg NPK (21-4-7). Därtill tillförs olika specialgödselmedel. Dessa är Acticil
(med kisel, 6 l/år), Seniphos (bladgödselmedel med kväve, fosfor och kalcium, 10 l/år), Mantrac
(bladgödselmedel med bl a mangan, 1 l/år) och Calcinit (bladgödselmedel med bl a kalcium och
kväve, 40 kg/år).
Kvävegödselmedel är energikrävande att framställa och har vid användning av traditionell
teknik stor klimatpåverkan, genom utsläpp av både lustgas (dikväveoxid) och koldioxid.
Lustgas är en mycket kompetent växthusgas, där utsläpp av en viss mängd motsvarar nästan 300
gånger mer koldioxid. För att kunna jämföra med utsläpp av koldioxid omräknas utsläppet av
lustgas till koldioxidekvivalenter.
Användning av gödselmedel innebär risk för läckage av näringsämnen. Eftersom gräsmattan
kommer att vattnas vid behov bedöms dock att förutsättningarna för näringsupptaget i gräset är
mycket goda. Merparten av påförd näring torde följa med i skörden (gräsklippet). Vid
7
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
nedbrytningen av gräsklippet kommer näring att frigöras. Miljöpåverkan av detta beror på hur
gräsklippet hanteras.
Övriga skötselåtgärder och transporter
På naturgräs målas linjerna återkommande med linjefärg (ca 600 l/år). På aktuell typ av
konstgräsplan sys linjer med vit plast in permanent i konstgräsmattan.
För att grästillväxten ska komma igång tidigt på våren täcks hela naturgräsplanen med fiberduk.
Denna duk återanvänds normalt inte.
Övriga skötselåtgärder kan vara utbyte av gräsmatta, insådd med gräsfrö och tillförsel av
jordförbättring (sand, dressing).
Skötselinsatsen för planen med olika maskiner uppgår till cirka 100 timmar per år
(diesel/bensinförbrukningen uppgår till 3-4 liter per timme).
Lastbilstransporter med material till fotbollsplanen och avfall från fotbollsplanen beräknas totalt
uppgå till cirka 60 mil per år. Beroende på lastbilsstorlek är dieselförbrukningen 2-3 liter per
mil.
Uppvärmning
Energiförbrukningen för uppvärmning av fotbollsplanen skiftar mellan olika år. I medeltal
beräknas energiförbrukningen uppgå till 570 MWh per år. Uppvärmningen av en naturgräsplan
sker sammanhängande under den period som uppvärmning är aktuell och bör inte avbrytas, då
detta kan skada gräset. Uppvärmning planeras att ske genom anslutning till det vattenburna
fjärrvärmenätet.
Bevattning
Bevattning av naturgräsplan sker både för att optimera grästillväxten och för att inför och under
match uppnå vissa planegenskaper för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet under
ett normalår uppgå till 300 m3.
Konstgräs
Markuppbyggnad och konstgräsmatta
Konstgräsmatta av en typ som varit aktuell för Landskrona IP tillverkas av polypropen (PP) och
polyeten (PE). Dessa plastsorter anses generellt vara miljövänliga. En konstgräsplan av sådan
plast är återvinningsbar. Återvinningsmarknaden för denna typ av plaster är välutvecklad, men
hur återvinning av konstgräs kan fungera i praktiken har inte utretts. Det normala för
konstgräsmattor för elitfotboll är att de efter visst slitage återanvänds och läggs ut på andra
planer med lägre kvalitetskrav.
Konstgräs anläggs på ett väldränerat bärlager (bergkross 0-18 mm) med ett djup på 0,1 meter.
Detta lager läggs på ett förstärkningslager (bergkross 0-40/90 mm) med djup på cirka 0,3 m.
Underst läggs ett dräneringslager med makadam. De olika markskikten separeras med
materialskiljande geotextil.
Sviktpad
För att uppnå mycket goda spelegenskaper och bra bollrull kan en så kallad sviktpad läggas
under konstgräsmattan. En ny konstgräsplan på IP skulle troligen förses med en 12 mm PU8
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
baserad sviktpad med god värmegenomsläpplighet. PU-plast, eller PUR, är en förkortning av
polyuretan.
Polyuretan är en tvåkomponentprodukt som består av polyol och isocyanat. Polyolen är normalt
en glykos eller ricinolja och isocyanaten är en råoljeprodukt. Vid tillverkning och förbränning
frigörs diisocyanater som är hälsoskadliga.
Det finns metoder för återanvändning av polyuretan.
Granulat och sand
Konstgräs påförs normalt sand och granulat av plast eller gummi. Materialet påförs för att
underlaget ska fungera för spelets rörelser och påverkar även bollens studs och rullning.
Gummigranulat har i hög grad hittills tillverkats från uttjänta bildäck. Återanvändning av däck
kan i sig ses som miljövänligt. Vid användning av gummigranulat från bildäck kan frigörelse
ske av olika föroreningar, såsom fenoler och olika metaller, t ex zink. Föroreningarna kan läcka
till vatten och luft. Kemikalieinspektionen avråder därför från att använda återvunnet gummi
från däck på nya konstgräsplaner.
Sand som påförs konstgräset är normalt finkornig kvartsand.
Harvning
Konstgräs behöver underhållas regelbundet med harvning för att stråna ska hållas upprätta. Med
den nyttjandetid som planeras för aktuell plan (500 tim/år) beräknas harvning med traktor uppgå
till 150 timmar per år (ca 4 liter diesel per timme).
Övriga åtgärder för drift och skötsel
Tillförsel av plast eller gummigranulat behöver ske med jämna mellanrum. I genomsnitt
beräknas 1000 kg behöva tillföras per år.
I likhet med en naturgräsplan behöver en konstgräsplan för elitfotboll kunna värmas upp.
I medeltal beräknas energiförbrukningen uppgå till 140 MWh per år. Uppvärmningen av en
konstgräsplan behöver bara ske vid minusgrader och i samband med matcher där uppvärmning
är ett krav. Däremellan kan uppvärmningen stängas av. Uppvärmning planeras att ske genom
anslutning till det vattenburna fjärrvärmenätet.
Bevattning av konstgräs görs endast inför och under match för att uppnå vissa planegenskaper
för fotbollsspelet. Totalt beräknas bevattningsbehovet uppgå till 50 m3 per år.
9
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Tabell 1. Miljöbelastning vid material och resursförbrukning kopplade till anläggning och drift av ny
fotbollspan. Kommentarer till använd miljöbelastningsfaktor ges under Metodik. Mängduppgifter för olika
produkter och resurser har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona kommun.
Material- och resursförbrukning
Naturgräs
Konstgräs
Mängd,
yta etc
Enhet
Antal Mängd,
per år yta etc Enhet
4500
m
Växtbädd (sand, mull och kompostjord, ca 0,2 m, 9000 m2)
1800
m
1/25
Sand (ca 0,15 m, 9000 m2)
1350
m3
1/25
Täckduk, regn
9000
m2
Färdig gräsmatta (grästurf)
9000
m2
Miljöbelastning
Naturgräs
Konstgräs
Miljö-
Antal belastning miljöbelastning efter år:
per år
Faktor
1
7
10
25
miljöbelastning efter år:
1
7
10
25
1/25
20
20
2,9
2,0
0,8
20
2,9
2,0
0,8
1/25
8
8
1,1
0,8
0,3
6
6
0,9
0,6
0,2
1/25
5
5
0,7
0,5
0,2
1/25
3
3
0,4
0,3
0,1
16
2,3
1,6
0,6
20
2,9
4,0
2,4
Anläggning
Schaktning och borttransport av befintlig gräsplan
(ca 0,5 m, 9000 m2)
3
1/25
4500
3
m
Produkter och markarbeten
3
1/25
Bär- och förstärkningslager (krossat berg 0-18/40/90, ca
0,4 m, 9000 m2)
3600
m
1/25
16
Konstgräsmatta (polyeten/polypropenplast)
9000
m2
1/8
20
Sviktpad (polyuretanplast, 12 mm)
9000
m2
1/25
20
20
2,9
4,0
2,4
Sand (ca 0,02 m, 9000 m2)
180
m3
1/8
1
1
0,1
0,2
0,1
Plast/gummigranulat
9000
m2
1/8
4
4
0,6
0,8
0,5
3
20
Värmeanläggning (vattenburet rörsystem, 250 mm c/c fjärrvärme)
9000
m2
1/25
9000
m2
1/25
20
20
2,9
2,0
0,8
20
2,9
2,0
0,8
Bevattningsanläggning
9000
m2
1/25
9000
m2
1/25
10
10
1,4
1,0
0,4
10
1,4
1,0
0,4
Dräneringslager (makadam 4-8 mm, ca 0,1 m, 9000 m2)
900
m3
1/25
900
m3
1/25
5
5
0,7
0,5
0,2
5
0,7
0,5
0,2
Dräneringssystem (DSA rör, ca 100 mm, 6 m c/c)
9000
m2
1/25
9000
m2
1/25
5
5
0,7
0,5
0,2
5
0,7
0,5
0,2
Gräsfrön
1
1
1
7
10
25
Grus/sand
1
1
1
7
10
25
2
14
20
50
4
28
40
100
1
4
5
13
6
42
60
150
6
42
60
150
Drift
Material och kemikalieförbrukning
Färdig gräsmatta (grästurf)
20
m2
1
1
Konstgödsel, NPK (21-4-7)
875
kg/år
1
3
3
21
30
75
1
1
1
7
10
25
1
1
1
2
1
1
7
10
25
1
1
7
10
25
1
2
2
14
20
50
1
4
1
2
2
14
20
50
1
1
7
10
25
2
2
14
20
50
Övr gödselmedel
Linjefärg
600
kg/år
9000
m2/år
128
l/år
320
l/år
Plast/gummigranulat
Fiberduk, klimat
1000
1
kg/år
0
Drivmedelsförbrukning
Fordonstransporter för material till/från anläggning (diesel)
Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen
Traktor, gödselspridning mm (förbr 4 l/tim, diesel)
Traktor, harvning (förbr 4 l/tim, diesel)
0
0
600
Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin)
390
l/år
Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin)
60
l/år
300
m3/år
l/år
Vattenförbrukning (bevattning)
Naturgräsplan
Konstgräsplan
3
50
m /år
140
MWh/år
30
MWh/år
1
Energiförbrukning, uppvärmning (fjärrvärme)
Naturgräsplan
570
MWh/år
20
Konstgräsplan
20
140
200
500
6
Energiförbrukning, belysning (el)
Naturgräsplan
15
MWh/år
3
Konstgräsplan
3
21
30
75
6
Summa miljöbelastning
miljöbelastning efter år:
miljöbelastning efter år:
1
1
7
10
25
summa miljöbelastning
7
10
25
summa miljöbelastning
140 278 388 953 140 147 202 471
miljöbelastning per
utnyttjandetimme,
200 tim/år (x100)
70
10
Ekologgruppen i Landskrona AB
19,8 19,4 19,1
miljöbelastning per
utnyttjandetimme,
500 tim/år (x100)
28
4,2
4,0
3,8
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Övriga miljöaspekter
Vid såväl anläggning av konstgräs som naturgräs schaktas befintliga jordmassor bort. 40005000 m3 massor beräknas behöva schaktas bort och ungefär samma mängd ska sedan återföras i
form av nytt material med växtbädd (naturgräs), bär-, förstärknings- och dräneringslager. Under
växtbädd/bärlager läggs dräneringsrör för avledning av vatten. I växtbädd/bärlager läggs också
rörsystem för uppvärmning av planen. För båda plantyperna krävs också anläggning för
bevattning. Dränerings-, uppvärmnings- och bevattningssystem/anläggningar bedöms vara
ungefär desamma för både naturgräs och konstgräs.
Några av de frågor som finns vid jämförelse av miljöbelastning mellan naturgräs och konstgräs
för elitfotboll är kopplade till koldioxidutsläpp, energi- och vattenförbrukning.
Energiförbrukning
Ett av kraven på en fotbollsplan för elitfotboll är från och med 2014 (Svenska fotbollförbundet
och UEFA) möjlighet till uppvärmning. Detta gäller både naturgräs och konstgräs. Avgörande
för miljöbelastningen blir här vilken energikälla som används, fossil energi eller förnyelsebar.
Föreliggande jämförelse är baserad på uppvärmning genom anslutning till fjärrvärmenätet.
Landskrona Energi uppger att mer än 90 % av fjärrvärmen produceras med förnybart material
med utsorterat avfall (papper, trä och plast) och skogsflis. Vid förbränning av förnybart
biobränsle brukar nettoeffekten av koldioxidutsläppet räknas som noll eftersom samma mängd
kol åter kan bindas i ny biomassa. Dock bör koldioxidutsläppen vid produktionen av biobränslet
tas med i beräkningen. Någon sådan beräkning har inte gjorts i detta arbete.
Energiförbrukning för uppvärmning av en naturgräsplan beräknas uppgå till 570 MWh per år,
medan motsvarande förbrukning för konstgräs beräknas uppgå till 140 MWh per år.
Skillnaderna förklaras av att naturgräset måste värmas kontinuerligt under den tid då
uppvärmning är aktuell, medan uppvärmningen av konstgräset kan begränsas till de kortare tider
som uppvärmning erfordras vid minusgrader och för fotbollsspelet. Däremellan kan värmen
stängas av. Räknat per utnyttjande timme, ca 200 för naturgräset och 500 timmar för
konstgräset, blir skillnaderna mellan plantyperna ännu större.
Beroende på att nyttjandetiden för en konstgräsplan planeras att bli betydligt större (hela året
och fler speltimmar) blir också det totala behovet av belysning större. Elförbrukningen för
konstgräsalternativet beräknas uppgå till 30 MWh per år, medan förbrukningen av elenergi för
belysning av naturgräsplanen uppgår till hälften, 15 MWh per år. Räknat per utnyttjande timme
blir den planerade elenergiåtgången dock något mindre för konstgräsalternativet.
Vattenförbrukning och hydrologi
Ett annat krav kopplat till elitfotbollsplan är möjlighet till bevattning. Behovet av bevattning är
normalt betydligt större på naturgräs jämfört med konstgräs. Det beräknade medelbehovet av
bevattning uppgår till 300 m3 per år för naturgräs (ca 10 m3/gång) och 50 m3 per år för
konstgräs.
Avgörande för bedömning av miljöpåverkan blir här vilket vatten som används för bevattning.
Bevattning av Landskrona IP sker idag med vatten från dricksvattennätet. Dräneringsvatten från
fotbollsplanen kan teoretiskt samlas i magasin och återföras vid bevattning. Mängden
dräneringsvatten enbart från naturligt regn torde på årsbasis med gott mått täcka behovet för
bevattning även på fotbollsplan med naturgräs.
Hydrologiskt antas naturgräsplanen ge en något mer utjämnad avrinning jämfört konstgräset.
Samtidigt är behovet av bevattning betydligt större på naturgräsplanen. Vid tillfällen då täckduk
11
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
används över naturgräset blir planen i hydrologiskt hänseende att betrakta som hårdgjord yta
utan fördröjd avrinning.
Koldioxid
Koldioxidjämförelsen handlar bland annat om vilka mängder av fossilt kol (olja) som åtgår för
tillverkning av konstgräset (plasttillverkning) och för anläggning och skötsel av fotbollsplanen
(bränsleförbrukning vid materialtransporter och underhållsmaskiner) (tabell 2).
Anläggning av en ny fotbollsplan innebär täkt och produktion av jord, sand och stenmaterial.
Oavsett plantyp blir det fråga om flera tusen kubikmeter material som ska transporteras, vilket
innebär många hundra lastbilstransporter. Avståndet till leverantör respektive deponi får här stor
betydelse för miljöpåverkan och mängden utsläppt koldioxid.
För produktion av plast är en viktig faktor i vilken grad fossilt kol behöver användas, och i
vilken grad plasten kan återvinnas eller återanvändas (konstgräsmattan). Både plast och bränsle
kan idag tillverkas av förnyelsebart växtmaterial (s k bioplast och biobränsle). Det är idag
vanligt att konstgräsplaner för elitspel återanvänds och läggs på planer med lägre kvalitetskrav.
Detta innebär att miljöpåverkan bör fördelas på fler år än de år konstgräset används för
elitfotboll (i detta arbete räknat på åtta år).
Användningen av underhållsmaskiner är normalt större på en naturgräsplan jämfört med en
konstgräsplan, bland annat på grund av att det behövs fler skötselmoment.
En del maskiner behöver inte drivas av förbränningsmotorer utan av elmotorer. Här blir nästa
fråga hur elen produceras, med eller utan betydande utsläpp av koldioxid.
Är naturgräset en kolsänka?
När gräset växer till och bildar blad, strån och rotfilt tas koldioxid upp från luften. Koldioxid
omvandlas och kol binds in i olika molekyler i växtmaterialet. Vid klippning skördas en del av
växten och kolinnehållet i skörden omvandlas vid nedbrytningen normalt åter till koldioxid.
Teoretiskt kan det skördade växtmaterialet användas för energiproduktion (t ex via
biogasproduktion) när det omvandlas till koldioxid. En viss mängd kol är dock bundet i rotfilt
och i de växtdelar som finns kvar efter klippning. Detta kol är bundet så länge gräsmattan finns
kvar.
För att upprätthålla god kondition på naturgräsmattan behöver gödselmedel tillföras och gräset
behöver klippas. Både tillverkning, transport och utförsel av gödselmedlet på gräsplanen
innebär normalt förbränning av fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid. Även klippning av
gräsmattan utförs normalt med bensindriven gräsklippare som släpper ut koldioxid. Tillverkning
av kvävegödselmedel innebär normalt, men beroende på produktionssätt, ett relativt stort
utsläpp av växthusgaser.
På grund av att mängden bundet kol i rotfilt och gräs (kolsänkan) är relativt konstant över tiden
innebär den fortlöpande skötseln, med bl a gödsling och gräsklippning och åtföljande
koldioxidutsläpp, att naturgräset successivt bedöms bidra till mer utsläpp av koldioxid än vad
som är bundet i växtmaterialet.
Om konstgräset skulle tillverkas av förnyelsebar råvara (bioplast) finns även i konstgräset en
bunden kolmängd.
Föreliggande jämförelse är baserad på att plasttillverkningen sker av fossil oljeråvara och att
alla fordon drivs med fossilt bränsle. I tabell 1 redovisas uppgifter om koldioxidutsläpp för olika
12
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny fotbollspan. som sker vid
användning av fordon och produkter .
Tabell 2. Koldioxidutsläpp för olika produkter och arbetsmoment kopplade till anläggning och drift av ny
fotbollspan. Uppgifterna för utsläpp vid tillverkning av plastmaterial är mycket osäkra och har
schablonmässigt beräknats efter att produktion av 1 kg ny plast ger 3 kg koldioxid och med antagandet att
2
konstgräsmatta och sviktpad vardera innehåller 1 kg plast/m . Uppgifter om drivmedelsförbrukning för
underhållsmaskiner har erhållits från Fritids- och kulturförvaltningen. Koldioxidutsläpp från diesel och
bensinförbrukning har satts till 2,97 respektive 2,66 kg per liter (inklusive produktion av drivmedlet).
Naturgräs
Konstgräs
kg CO2/år
Antal/år
379
1
Traktor (förbr 4 l/tim, diesel)
950
1
Gräsklippare (förbr 3 l/tim, bensin) (naturgräs)
1037
1
Övr fordon (förbrukning 3 l/tim, bensin) (naturgräs)
160
1
1000
1
kg CO2/år
Antal/år
1782
1
Koldioxidutsläpp
Fordonstransporter för underhåll, material till/från
anläggning (diesel) (naturgräs)
Fordon för körning/underhåll på fotbollsplanen*
Tillverkning av gödselmedel (NPK 900 kg) (naturgräs)
Uppvärmning och belysning
ej beräknat
Tillverkning av täckduk (mot regn) (naturgräs)
ej beräknat
ej beräknat
Tillverkning av konstgräsmatta
27000
1/8
Tillverkning av sviktpad (konstgräs)
27000
1/25
Tillverkning av plast/gummigranulat (1 ton/år) (konstgräs)
3000
1
44550
1/25
Fordonstransporter vid anläggning, schaktmassor och nytt material
ca 900 lastbilar, ca 5000 mil, ca 15000 liter diesel
44550
1/25
Miljöbelastning vid renovering och avveckling
Miljöbelastningen vid avveckling är för flertalet delar likartade för natur- och konstgräsplanen.
Detta gäller till exempel för värme-, bevattnings- och dräneringssystem.
Största skillnaden mellan plantyperna ligger i behovet av omhändertagandet av konstgräsmattan
och underliggande sviktpad när dessa tjänat ut. Själva konstgräset uppges med planerat
nyttjande (500 tim/år) kunna användas i cirka 8 år. En konstgräsmatta för elitfotboll kan
normalt användas på fotbollsplaner med lägre kvalitetskrav under en lång följd av år. För eller
senare är dock mattan uttjänt för fotbollsspel. Beroende på plasttyp kan det bli fråga om t ex
återanvändning/återvinning eller förbränning Vilka möjligheter som praktiskt kan tillämpas för
återvinning av plastmaterial från en fotbollsplan har inte utretts.
Även för naturgräsplanen uppstår troligen, efter 10-20 år, behov av utbyte av plantäckningen,
som troligen består av någon typ av plast. Även här antas hanteringen anpassas till aktuell
plasttyp.
Oavsett hantering medför renovering och avveckling av använt plastmaterial en belastning på
miljön.
13
Ekologgruppen i Landskrona AB
Miljöbelastning vid anläggning och drift av
fotbollsplan med naturgräs eller konstgräs
Biologisk mångfald
Naturgräs är ett levande material som skapar livsmiljö för gräset men också för olika djur som
kan leva i gräset och i marken. Detta innebär att naturgräsplanen kan bidra med föda till t ex
fåglar. En naturgräsmatta för elitfotboll bedöms dock, med hänsyn till nyttjande och skötsel, ha
mycket liten betydelse för den biologiska mångfalden och i praktiken torde denna aspekt vara
helt underordnad planens funktion för fotbollsspel. En plan med konstgräs bedöms i princip helt
sakna betydelse för den biologiska mångfalden.
14
Ekologgruppen i Landskrona AB