Transcript Vår syn på vindkraften

Vår syn på
vindkraften
2013-04-30
Föreningen Svenskt
Landskapsskydd
1.
Allmänna synpunkter på vindkraften
1.1
Vindkraften och landskapet
Våra politiker, myndigheter och även aktörer inom vindkraftsindustrin måste inse att det
föreligger en växande konflikt mellan människor och vindkraft och mellan vindkraft och
naturskydd. Ofta står kommunernas vilja till utveckling mot lokala naturvårdsintressen.
Många miljöorganisationer har i sin lovsång till vindkraften och i sin jakt på att minska
koldioxidutsläpp glömt bort en viktig parameter: människans behov av sitt närlandskap. Man
borde fråga sig varför det så ofta uppstår ett lokalt motstånd mot uppförande av vindkraftverk
I planeringsdokumenten hävdas det ofta, att rätt placerade vindkraftverk kan smälta in i
naturen. Vindkraftverk kan aldrig smälta in i naturen, de kommer för alltid att beröva naturen
dess skönhet. En obruten horisont och en obruten skogskam, har ett enormt estetiskt värde.
Roterande rotorblad på dagen och en natthimmel som störs av blinkande röda ljus. Håller vi
på att utrota tystnaden och mörkret i vårt land? Är inte vindkraft en verksamhet för redan
industrialiserade områden?
1.2
Vindkraften och utsläppen
Vindkraften är för sin elproduktion beroende av neodym, en sällsynt jordartsmetall, som
utvinns under mycket hälsovådliga och miljöförstörande former i Kina. Detta är bara ett
exempel på hur den ”miljövänliga hållbara förnyelsebara elproduktionen” i form av vindkraft
skadar människor och miljö, och överutnyttjar jordens resurser. Den är minst av allt ”hållbar”.
Vindkraften bidrar inte till minskade koldioxidutsläpp i Sverige, eftersom svensk elproduktion
redan är i det närmaste koldioxidfri och möjligheter att exportera vindkraft till utlandet
begränsas starkt av kanaliseringar i stamnätet, av kapacitetsbrist i våra exportkablar och av
den Nordtyska barriären (svårigheter att överföra ström från norra Tyskland och söderut). När
det blåser i södra Sverige är förhållandet oftast detsamma i Danmark och Tyskland varvid
även dessa länder måste göra sig av med sin egen vindel. Vindkraften är heller ingen
högvärdig energi, utan ett marginellt krafttillskott, som helt saknar effektvärde och kräver
reglerkraft.
Svensk elförbrukning har inte ökat på ca tio år och Sverige går mot ett elöverskott varvid
vindkraften är onödig. Vindkraften ökar kostnaderna för el, är subventionerad och
intermittent, (oregelbunden) samt har låg kapacitetsfaktor (ca 22 % av den installerade
[Ange dokumentets underrubrik]
[Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i
dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av
innehållet i dokumentet.]
effekten). Vid planering av elproduktion beräknas vindkraftens effekt i elnätet till endast 0- 6
% av den installerade effekten. Vindkraftens utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv är
dubbelt till tre gånger så stort som t.ex. kärnkraftens enligt Vattenfalls analyser.
Uppfattningen delas av Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott.
1.3
Teknik och ekonomi
El måste produceras samtidigt som den konsumeras. Det moderna samhället kräver
elleveranser som är leveranssäkra och frekvenssäkra. Frekvensen får inte avvika mycket från
50 Hz. Då går många datorer och andra känsliga apparater ner. Känsligheten var mindre förr i
tiden, när lasten mest bestod av lampor och elmotorer.
När man gör investeringskalkyler för kraftverk, har man ett värde på energiproduktion och ett
annat på effektvärde. Ju snabbare man kan reglera effekten, desto lättare är det att hålla
spänningen och frekvensen. Vattenkraft och gasturbiner har störst effektvärde. Vindkraften
har nästan inget effektvärde alls. Den mest lättreglerade elproduktionen är vattenkraft i
dammar. Gasturbiner för elproduktion är mycket lika flygmotorer och kan regleras upp och
ner inom minuter. Kolkraftverk kräver timmar för att öka effekten, vill man snabbt minska
effekten måste man släppa ut högtrycksånga. Kolkraftverk kan köras på ned till ca halva
effekten, därefter måste man stödelda med olja. Kärnkraftverk körs i princip alltid på full
effekt. Eftersom de är så kapitalintensiva och samtidigt har låga variabla kostnader körs de
alltid i baslast eller inte alls. Reglerkraften för vindkraft utgörs därför främst av vattenkraft
och kolkraft.
Vindkraftverk producerar el när det blåser och produktionen ökar med kubiken på
vindhastigheten. Det innebär att om det blåser mer än vad vindkraftverket är optimerat för, då
måste det bromsas till stopp, annars blåser det sönder. Det är i allmänhet växellåda eller
generator som kollapsar, men det förekommer även att hela blad bryts av.
Elbehovet är normalt sett stort på vintern i norra Europa eller på högsommaren i varma
länder. Då är det ofta högtryck/vindstilla och vindkraften står still. Vindkraftens
kapacitetsfaktor är generellt låg. Enligt ”Vindkraftens årsredovisning 2008” är vindkraftens
kapacitetsfaktor i snitt de senaste 6 åren 21,7 % av den installerade effekten.(jfr kärnkraft ca
90 %) Kalla dagar och dagar med högtryck är kapaciteten ofta 0 %. Vindkraftsetableringar i
skogsterräng är ofta olönsamma med en kapacitetsfaktor som ofta underskrider 20 % över
tiden.
Eftersom vindkraftverk matar in el i nätet när det blåser, och inte när kraften behövs, så måste
hela tiden motsvarande elproduktion balanseras genom pådrag eller stopp av andra
produktionsenheter. Eftersom också den totala lasten i elsystemet varierar både över dygnet
och över säsongen så är detta inget nytt problem för industrin. Men det kräver att det finns
vattenkraftverk eller gasturbiner som snabbt kan köra igång om det blåser för mycket eller för
lite så vindkraften stoppar. I Sverige diskuteras f.n. en utökning av reglerkraften med omkring
5000 MW för att öka möjligheterna att reglera planerad vindkraft.
I värmekraftbaserade system som har lite vattenkraft: Danmark, Tyskland och Spanien,
innebär detta, att man måste bygga stora kapaciteter gasturbiner för att alltid ha reservkraft.
När vindstyrkan kraftigt ökar så att man inte kan stänga av produktionen kvickt nog, måste
man ibland ”idiotstoppa” värmekraften. På elbörsen i Tyskland och Danmark har detta på
senare år resulterat i perioder med negativt elpris. Man försöker därför uppmuntra stora
industrier som elektrostålverk och elpannor i fjärrvärmesystem att snabbt öka konsumtionen.
Negativt elpris och krav på snabba ökningar av elkonsumtionen leder normalt inte till att
miljö- och klimatmålen nås.
Vindkraften kräver också stora kapaciteter med högspänningsledningar, dessa måste
dimensioneras för de 2-5 % av tiden då vindkraften producerar nära full effekt. Nätet blir då
mycket kapitalintensivt i förhållande till den energimängd som transporteras. Ett nät med
mycket vindkraft är alltså effektdimensionerat i stället för energidimensionerat. Kraftnätet för
att stödja vindkraften är alltid stort, utbrett och kostnadskrävande. Ledningsgator för
kraftledningar kräver sin tribut i terrängen och utgör tillsammans med långtradarvägar fram
till vindkraftverken en betydande risk för miljöförstöring.
Vindkraften finns ofta långt från där konsumtionen är störst. Det finns också ofta ett stort
motstånd mot att bygga nya högspänningsledningar. Därför finns det gott om exempel i
Italien, England, USA och Tyskland där man byggt vindkraftverk som inte kunnat anslutas.
Problem med tillstånd att bygga högspänningsledningar är ofta det som begränsar projekten.
Enligt Energimyndigheten kommer Sverige år 2030 redan vid en utbyggnadsnivå på
vindkraften om 7 TWh att ha ett elöverskott på 25 TWh. Är det med kännedom om detta
försvarbart, att nu förstöra landskapet med tusentals vindkraftverk i syfte att exportera el till
andra länder? En export som understöds av elcertifikatsavgifter (egentligen en skatt), som
betalas av svenska hushåll och svensk industri och där miljöbelastningen drabbar Sverige.
1.4
Buller och skuggor
Några av de största miljöproblemen med vindkraft är buller och rörliga skuggor. Det är därför
oerhört viktigt att i planerings- och projekteringsprocessen granska bullervärden och
skuggbildning i bygglovshandlingar och simuleringsprotokoll. Här kan stora kostnader,
långdragna processer och mänskligt lidande undvikas på ett tidigt stadium. Handlingarna
finns hos kommunen och bör begäras ut för kontroll innan processen är för långt gången.
Vindindustrins simuleringar av buller och skuggor ger ofta betydligt lägre värden än vad som
blir fallet i verkligheten. En oberoende konsult bör därför anlitas för att kontrollera
vindindustrins värden. Detta är särskilt viktigt i miljöer som i övrigt är ostörda.
Vindkraftsparker bör betraktas som industriområden eller industriella anläggningar och dessa
förtar ofta möjligheterna till rekreation och möjligheter att utnyttja allemansrätten i området.
Bristande projektering som leder till klagan från kringboende leder ofta till långdragna
processer där huvudmannen för vindkraftverken riskerar stora skadestånd eller i värsta fall
stängning och rivning av verken. Bullernivån 40 dB är ett begränsningsvärde och får inte
överskridas (35 dB i områden med planerad fritidsbebyggelse). Bullerberäkningar bör ta
hänsyn till tänkbara framtida skogsavverkningar mellan fastigheter och vindkraftverk och
man bör också ta i beaktande att buller sprids bättre under vissa väderförhållanden.
I vissa länder finns lagstadgade skyddsavstånd mellan vindkraft och bebyggelse.
1.5
Naturen
Skövlingen av naturen i området negligeras av vindbolagen. Omfattande påverkan kommer att
bli följden av varje vindkraftsetablering. Omfattande uthuggning av skog för verk och vägar
måste ske. Vägar kräver bärighet och möjlighet till kurvtagning för långtradare, varvid
omfattande påverkan på naturen blir följden. Minst 2000 lastbilstransporter med
fyllnadsmassor krävs därför till ett etableringsområde. Var kommer fyllnadsmassorna att
hämtas? Var projekteras det för detta? Finns detta med i kommunernas planer?
Varje vindkraftverk kräver ett betongfundament om ca 15 gånger 15 meter. Fundamentet
väger mellan 1500 och 2000 ton. Sammanlagt måste man därför frakta tusentals ton betong
till platsen förutom transporten av själva vindkraftverken. Till detta kommer anslutningen av
vindkraftverken till det elektriska nätet. Hur den anslutningen kommer att se ut och var den
skall dras finns oftast inte redovisat i planerna, men ett betydande ingrepp i naturen är
ofrånkomligt. Grundläggningen av vindkraftverken och etableringen av tillfartsvägar kommer
också att påverka grundvatten och vattenflödet i det aktuella området.
När det gäller återställning av mark är ägaren av vindparken ansvarig för
avvecklingsprocessen. Detta ska regleras i avtal mellan markägaren och projektören. Avtal
som skrivs mellan vindkraftsföretag och markägare räknas som ett civilrättsligt avtal. Om
projektören kommer på obestånd och inte kan fullgöra sina ålägganden, är det markägaren
som solidariskt är slutligt ansvarig. Betongfundamentet kan eventuellt, med hänsyn till sitt
innehåll av miljöskadliga bindemedel i betongen, klassas som miljöfarligt avfall. Fundamentet
får i så fall inte täckas över på platsen med jord, utan måste bilas bort och deponeras i särskild
deponi. Kostnaden för borttagandet av fundamentet, kan då komma att uppgå till mellan 2 och
3 miljoner kronor. Därtill kommer rivningskostnaden för själva verket om ca. 750.000.Dessa
kostnader beskrivs ofta inte tillräckligt utförligt i kontraktsunderlag m.m. Är markägarna
informerade om, att de kan komma att drabbas av stora kostnader som lätt kan ”äta upp”
eventuell vinst och i värsta fall orsaka fastighetsägarens eget obestånd?
1.6
Påverkan på friluftsliv, andras egendom & rättigheter
Att vistas i närheten av vindkraftverk i drift är livsfarligt, särskilt på vintern eftersom
isbildning ofta förekommer på vingarna. Isstycken kan kastas fler hundra meter och riskerar
att bli direkt dödande projektiler. Enligt EU:s maskindirektiv utgör vindkraftverk en maskin,
tillräckliga skyddsåtgärder måste därför vidtas i området. Just kraven på skyddsåtgärder runt
verken, eventuella avspärrningar m.m. är otillräckligt utredda för närvarande, men vi menar
att säkerhetsföreskrifterna runt de högsta verken undantar mycket stora markområden, upp till
ett hundra hektar runt varje vindkraftverk, från allmänhetens fria tillträde.
Bruksvärdet liksom andra med äganderätten sammanhängande tillgångar och rättigheter, kan
bli negativt påverkade för dem som råkar ha sina marker intill den mark där vindkraftverk
etablerats. Miljöbalken ger dock möjlighet för drabbade att kräva skadestånd för
intrånget/värdeförsämringen av verksägaren eller av den med denne solidariskt ansvariga
markägaren.
Allmänhetens möjlighet att utnyttja den omhuldade sedvanerätten - allemansrätten - för
rekreation och friluftsliv, begränsas givetvis starkt av vindkraftsetableringarnas krav på stora
säkerhetsområden med tillträdesförbud. Detta kan med nuvarande planer på utbyggnad av
tusentals vindkraftverk innebära, att en total areal för Sverige, lika stor som ett större
landskap, måste undantas från tillträde p.g.a. säkerhetskrav vid vindkraftsetableringar.
Energimyndigheten har efter inventering förklarat ett stort antal markområden vara
”Riksintresseområde för vindbruk”, vilket utan ersättning till markägarna lägger en död hand
över all alternativ exploatering av marken, för annat än vindkraftsändamål. En normlös
expropriation av annans mark och rättigheter, utan ersättning.
1.7
Fåglar och fladdermöss
Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande
fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Därtill kommer att skyddsvärda arter av
fladdermöss är mycket utsatta för vindkraftverkens tryckförändringar.
1.8
Fastighetsvärden
En undersökning från 2008 genomförd av den danska Energistyrelsen visar att 56 % av alla
fastigheter i närheten av vindkraftverk tappar i värde.
En motsvarande svensk undersökning gjord av konsultbolaget Ångpanneföreningen (ÅF)
2010 visar dock, att så inte är fallet. Den svenska undersökningen är dock en partsinlaga gjord
av ett medlemsföretag (ÅF) i vindlobbyorganisationen Svensk Vindenergi.
Undersökningen studerar äldre och mindre verks (60 m) påverkan på fastigheter främst inom
3-5 km från verken. I flera fall har fastighetspriser inne i större tätorter (t.ex. Landskrona)
tagits med i materialet varvid man konstaterat att ingen påverkan skett. Materialet visar tydligt
att man inte tillräckligt studerat påverkan på fastighetspriser nära större och moderna verk.
Den svenska undersökningen är därför inte tillämpbar för en seriös bedömning
2. Situationen idag och framtida utveckling;
2.1
Hur ser vi på energiförsörjningen idag?
Sverige befinner sig i ett mycket förmånligt läge jämfört med de flesta andra EU-stater, vi står
inför ett elöverskott i Norden om ca.50 TWh till 2020. Vår elanvändning ökar inte, snarare ser
vi en minskning i takt med alla pågående spar- och effektiviseringssträvanden. Vår
elproduktion är i det närmaste CO2-fri. EU:s mål om andelen förnyelsebar energi, 50% av
totalen till 2020 uppnår vi utan problem och utan att vindkraften behövs. När våra nuvarande
10 kärnreaktorer återkommit i full drift efter renovering och uppgradering har Sverige ett stort
elöverskott vindkraften förutan. Vi exporterade 20 TWh el under 2012, nära tre gånger den
totala vindkraftsproduktionen. Sveriges energiförsörjning är mycket god och miljövänlig.
2.2
Viktiga faktorer som påverkar utvecklingen;
2.2.1
Sveriges stamledningsnät har allvarliga begränsningar
Stamnätet är idag inte dimensionerat, för att klara av situationen efter stängningen av
Barsebäck. Vi kan på grund av flaskhalsar i nätet inte föra ned det vattenkraftsbaserade
elöverskott vi nu har, från norra till södra Sverige för att kompensera för Barsebäcks
stängning. Dessa flaskhalsar behöver byggas bort för att landets elförsörjning skall fungera
bättre.
En försvårande omständighet var i november 2011, att man enligt Svenska Kraftnät med ett
antal servicestoppade kärnreaktorer i Sydsverige, som annars stöttar stamnätet, tvingades dra
ned överföringskapaciteten till södra Sverige med 34%, vilket förvärrade elunderskottet i
söder.
Den då uppkomna situationen visade tydligt, att vindkraften, vare sig den svenska eller den
ännu mer utbyggda danska, är något som helst alternativ till kärnkraften, därtill är den alltför
ineffektiv och opålitlig.
Neddragningen av överföringskapaciteten från norr till söder, tillsammans med att Danmark
skriker efter svensk kraft, som backup för sin lågproducerande vindkraft, innebar att elpriset i
söder pressades upp till mycket höga nivåer, jämfört med priserna i norra Sverige.
Nu har renoveringen av de svenska kärnkraftverken genomförts tillsammans med en
effekthöjning, som på nationell nivå kompenserar för den brist i elförsörjningen, som
stängningen av Barsebäcks två reaktorer i förtid orsakade. Situationen med elbrist i
Sydsverige kan dock ännu uppstå p.g.a. kvarvarande flaskhalsar i stamnätet.
Norges planer på en storskalig vindkraftsutbyggnad på Nordkalotten innebär, tillsammans
med de svenska planerna för storskalig vindkraft i Norrland, ett kraftigt ökat ytterligare tryck
på det redan idag begränsande svenska stamnätet. Norge måste använda detta för att kunna
föra elen från Nordnorge genom Sverige till användarna i Sydnorge och exportkablarna till
England och kontinenten. Norge har av topografiska skäl, inget utbyggt eget stamnät från norr
till söder.
Behovet av reglerkraft till vindkraftverken i södra Sverige gör dessutom, att när sådan inte
med stamnätets begränsningar kan föras ned från norra till södra Sverige, måste den
produceras med landets egna fossileldade reservkraftverk, eller importeras utifrån. Detta
fördyrar då all el producerad i Sverige via marginalprissättningen på NordPool, eftersom
priset för fossilproducerad el även innehåller kostnaden för utsläppsrätter.
2.2.2
Nyttan av vindkraftssatsningen är inte redovisad
Vi står idag inför en allt mer ekonomiskt ansträngd vindkraftsbubbla av mycket stora mått. Så
stora investeringar kräver normalt väl utarbetade och transparenta investeringskalkyler. Att de
gigantiska beloppen av staten lagts direkt på elkonsumenterna, inte på statsbudgeten, har
inneburit att sådana kalkyler inte presenterats. Bristen på trovärdiga kalkyler i vindkraftens
formliga huggsexa efter byggbar mark, möjliggjord av markägarnas lystnad efter allt större
arrendepengar, (det nya ”bonnabidraget”) borgar för ett mycket smärtsamt uppvaknande för
ansvariga politiker, vindkraftens finansiärer, investerare och markägare när vindkraftsbubblan
till slut brister.
Vindkraften inverkar negativt på: landets viktiga turistnetto, på närboendes fastighetsvärden,
på intresset av att köpa och möjligheten att sälja fastigheter på landsbygden, på utbyggd
vattenkraft, på natur- och miljövärden, på djurlivet, på landsbygdsbefolkningens hälsa och
sociala sammanhållning, på möjligheten att bruka skogsmark med sina säkerhetskrav och krav
på nya breda ledningsgator, på nya stenbrott och grustag, på nya vägar och förändrade
hydrologiska förhållanden i skogsmarken. Den lägger med sina utpekade
”Riksintresseområden för vindbruk” en ”död hand” över mycket stora områden i landet.
2.2.3
Energipolitiken domineras av Centerpartiet
Vi tycker att det är ett problem att Centerpartiet har fått ”äganderätten” till energifrågorna. Ett
förhållande som troligen har sitt ursprung i energiöverenskommelsen, där (C) lämnade sin
gamla negativa hållning till kärnkraften, mot att de får driva frågan om det ”tredje benet” i
energipolitiken.
Energipolitiken är för viktig för alla Sveriges invånare för att få lov att styras av ett parti, som
i sitt vurmande för vindkraften uppenbart sneglar mycket på markägarnas/böndernas nya
”bonnabidrag” i form av den årliga arrendeersättningen för de vindkraftverk, som de låter
andra sätta upp på sina marker.
Vi menar, att landet behöver en ny energipolitik, gärna baserad på en politiskt
blocköverskridande överenskommelse för att skapa långsiktiga spelregler, där de olika
kraftslagen får konkurrera med varandra utan särskilda snedvridande bidrag eller avgifter,
men med effektivitet, pålitlighet och pris per producerad kWh som ledstjärnor. Då först kan vi
få pålitliga leveranser av el till lägsta pris.
Att subventionera den dyra och obehövliga energiproduktion, som vindkraften utgör i Sverige
motverkar Sveriges åtaganden om energibesparing i EU, innebär en stor risk för landets
sysselsättning, snedvrider marknaden och drabbar landets hushåll med kraftigt höjda
kostnader för elen.
2.2.4
Långa handläggningstider och skyhöga kostnader för
vindkraftens nätutbyggnad
I sin utredning, ”Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet
Delredovisning 2. Uppdraget att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet mm. ER 2009:35”
skriver Energimyndigheten bl. a: ”Den risk Energimyndigheten främst ser är att utbyggnaden
begränsas av att tillståndshanteringen och/eller förstärkningar/utbyggnad av näten inte sker i
den takt som krävs”.
Handläggningstiden, inklusive överklaganden, för att bygga vindkraftens nödvändiga nya
elnät kan vara fem år eller längre. Längre än tiden för tillstånd till etablering av vindkraftverk.
Det faktum att nätbolagen och Svenska Kraftnät idag inte vet var vindkraftverken slutligen
kommer att etableras, förlänger tiden för den nödvändiga nätutbyggnaden ytterligare.
Detsamma gäller troligen för Energimarknadsinspektionens (EI) neddragning av utrymmet för
nätbolagens tillåtna kostnadshöjningar åren 2012-2015 med 35 miljarder. Svensk Energi
menar, att ”EI genom sitt beslut om kalkylränta och intäktsramar frångått sin egen
beslutsmodell vilket inneburit sämre finansiella villkor för elnätsföretagen och minskad
möjlighet att investera för framtiden. EI:s besked om de intäktsramar och den kalkylränta som
ska gälla kommande period begränsar kraftigt elnätsföretagens förmåga att investera. Därmed
finns en risk att den önskade utvecklingen mot mer förnybar el hämmas”.
De EU-beslut om införande och utbyggnad av s.k. smarta elnät, för att kunna öka
integrationen av s.k. förnybar elproduktion i elsystemet, som nu diskuteras inför
implementeringen i Sverige, innehåller ännu tämligen okända men mycket betydande
ekonomiska konsekvenser för elbolagen, nätägare, industri- och hushållskunder.
Kostnaderna för ny nödvändig spänningsreglering och för att göra det möjligt för förnybar el,
att få förtur vid leveranser till elnätet ser ut att kunna bli så enormt höga, att hela konceptet
bör ifrågasättas för Sveriges del. Vi har idag ett mycket väl fungerande elsystem med närmast
försumbara klimatpåverkande utsläpp.
2.2.5
Gigantisk överetablering av vindkraft i Sverige
Energimyndigheten skriver på sin hemsida: ”Sveriges utbyggnadsmål för förnybar
elproduktion regleras av elcertifikatsystemet. Ambitionsnivån är 25 TWh förnybar
elproduktion till år 2020 jämfört med år 2002. Av det bedömer Energimyndigheten att 11
TWh kan komma från vindkraft till år 2020. Det innebär ytterligare 6 TWh vindkraft i
jämförelse med i dag”. Detta skriver man trots att man vet, att vi är på god väg mot 30 TWh
vindkraft. 22 TWh ligger för miljöprövning och 6,94 TWh är byggt, under byggnation eller
tillståndsgivet.
I juni 2006 antogs den första vindkraftspropositionen. Regeringen föreslog i mars 2009 en
planeringsram om 30 TWh till riksdagen, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.
Boverket, (myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende) visar i sin uppdaterade
statistik, ”Vind Dialogen 2011” över planerad vindkraft med hjälp av verkets stödpengar, att
130 kommuner i Sverige nu etablerat planer på vindkraftsetablering om totalt 85 TWh. Detta
är mer än 4 gånger den planeringsram om 20 TWh vindkraft på land, som regeringen har
angett som önskvärd till landets kommuner. Detta agerande menar vi är lika oansvarigt som
oseriöst.
2.2.6
Låga elpriser och stort överskott av elcertifikat, gör att
vindkraftskalkylen inte går ihop
Vi har idag ett stort överskott av elcertifikat i marknaden, som gör att värdet närmast
halverats, jämfört med december 2010. Skulle priset på elcertifikaten åter stiga, som många
vindkraftsägare givetvis hoppas på, finns det risk att marknaden överflödas av certifikat, som
sparats i avvaktan på en prisuppgång, med därpå följande tryck nedåt på marknadspriset igen.
Sverige har, med återkomsten av renoverade och effektivare kärnreaktorer, effektivare
vattenkraftsturbiner och utbyggd kraftvärme, ett växande elöverskott till 2020 utan
vindkraften. Med nuvarande kapacitetsbrist i exportnäten finns en ”inlåsning” av elöverskottet
i Sverige under lång tid framöver. Inlåsningen av elen, att elförbrukningen i Sverige inte ökar
sedan flera år, samt ansträngningarna att effektivisera industrins-, offentliga brukares och
hushållens elanvändning, ökar elöverskottet. Detta sätter en press nedåt på elpriserna i
Sverige.
En ytterligare press nedåt på elpriserna i EU utgör det faktum, att världens största
kolproducent USA i och med skiffergasens inträde på scenen räknar med att bli helt
självförsörjande med energi inom tio år. De är redan gott på väg och exporterar därför allt
mera kol, varför kolpriset faller brant på världsmarknaden. EU:s elproduktion är till stor del
beroende av kol, vilket med fallande kolpriser innebär fallande elpriser i EU. Detta syns
tydligt i årsterminspriserna för el fram till 2023.
Möjligheten att sälja tillståndsgivna byggrätter för vindkraftverk har inneburit ett sätt för
vindbolagen att finansiera egeninsatsen för sina etableringar och klara av bristande lönsamhet
i driften av egna vindkraftverk. Med en ökande kunskap i marknaden om vindkraftens
bristande lönsamhet både på kort och lång sikt, mycket långa handläggningstider och skyhöga
kostnader för nätanslutning, kommer sannolikt värdet av byggrätterna för nya vindkraftverk
att falla kraftigt jämfört med nivåerna 2010/2011.
2.2.7
Farhågor för effekten av den med Norge gemensamma
elcertifikatmarknaden
Hur den med Norge gemensamma marknaden för elcertifikat kommer att påverka den
framtida prissättningen av elcertifikaten och därmed de svenska hushållens elkostnader, är
idag ovisst. Men, att den norska motsvarigheten till vår Energimyndighet, lär ha noterat ett
intresse för nybyggnad av förnyelsebar kraft i Norge om 90 TWh, varav 80 TWh vindkraft
och 10 TWh vattenkraft, inger farhågor både avseende systemets hållbarhet, kapacitet och
dess påverkan på hushållens ekonomi. Det vi kan se idag, är att utbyggnaden av vindkraft helt
uteblivit och att all kraft läggs på en utbyggnad av fallrätterna för vattenkraften om ca. 10
TWh. Denna utbyggnad påskyndas, för att bli klar och kvalificera för elcertifikat före 2020.
Norska analytiker menar, tvärtemot den svenska vindlobbyn, att ambitionen i
elcertifikatsprogrammet bör sänkas, alternativt att elcertifikatssystemet skall slopas helt, med
hänsyn till det stadigt växande elöverskottet i Norden.
2.3.
Hur skall elförsörjningen lösas i Sverige?
Vi har idag en mycket väl fungerande elförsörjning i Sverige med renoverad och effekthöjd
kärnkraft, med effekthöjd vattenkraft och med ytterligare utbyggd elproduktion från
biobränsle i kraftvärmeverk. En fortsatt väl fungerande energisituation förutsätter dock, att
energipolitiken ges stabila förutsättningar, vilket inte alltid varit fallet. Långsiktiga och
kostsamma uppgraderingar av teknik och säkerhet i t.ex. våra kärnkraftverk, liksom
nödvändig nybyggnad av ännu säkrare och mer effektiva verk, kräver en långsiktig politik.
Avvecklingen av Barsebäcksverket i Skåne orsakade en kostsam obalans i elförsörjningen,
vilket drabbade främst södra Sverige. Reservaggregat eldade med fossilt bränsle startades och
ställdes i beredskap vintern 2010/2011 för att klara den brist som uppstod. Vindkraftens
otillräcklighet, som ersättning för den stängda kärnkraften i Sydsverige framgick då mycket
tydligt.
Opportunismen kring vindkraft och andra tungt subventionerade ”förnyelsebara”
energisystem riskerar i en framtid att sprida denna typ av haverier till resten av Sverige. Det
vore inte bara en katastrof för ekonomin och välfärden utan också för landsbygden,
människorna och naturen. Sverige bör ha en politik som mindre fokuserar på att
subventionera den dyra och opålitliga vindkraften utan istället skapar stabila politiska
fundament för grunden i vår elförsörjning, nämligen kärnkraften och vattenkraften.
Kraftkällor som med rätt politiska incitament och långsiktiga spelregler fungerar när de som
bäst behövs. De producerar dessutom billig och koldioxidfri el.
Allt detta står i skarp kontrast till vindkraften. Vindkraften ökar inte försörjningstryggheten,
den är för sin funktion beroende av vinden, vilket gör dess leveranser svåra att förutsäga. Om
målet är att öka försörjningstryggheten, finns betydligt mer tillförlitlig elproduktion att tillgå,
utan att nu skyddade älvar behöver byggas ut.
Om det övergripande målet är att uppnå positiva effekter på vår miljö, torde det överlägset
bästa sättet vara, att satsa pengarna på energieffektivisering i stället för på ökad ineffektiv och
opålitlig elproduktion från vindkraft.
Eventuella tillkommande elbehov i framtiden kommer att kunna tillgodoses mycket väl
genom den fortsatta utbyggnaden av finsk kärnkraft och norsk vattenkraft. Våra interna
flaskhalsar i stamnätet bör, som sagts, byggas bort för att ytterligare säkerställa en säker
elförsörjning i hela landet vid framtida oförutsedda händelser.
3.
Sammanfattning;
Vindkraften är ett oöverlagt och riskfyllt slöseri
med hushållens och industrins pengar!
Hade vindkraften varit av avgörande betydelse för vårt lands fortsatta välstånd och vårt
samhälles överlevnad, hade vi accepterat dess betydande olägenheter. Så är dock inte alls
fallet. Vi anser därför, att oerhört stora bidragsbelopp helt i onödan tvingas av elförbrukarna,
utan att dessa pengar gör någon egentlig nytta för landet. Detta slöseri påverkar det
ekonomiska utrymmet för angelägen forskning om bättre alternativ för ny kraftproduktion,
ökad energieffektivisering och angelägna förbättringar t.ex. av stamnätets idag bristande
överföringskapacitet från norr till söder.
Att som nu sker i Sverige, lägga ned mångmiljardbelopp på en utbyggnad av vindkraften med
alla dess kända negativa konsekvenser för människor och djur, för arbetstillfällen och intäkter
i turistindustrin, för naturen och miljön, med dess oerhört kostsamma krav på nya nödvändiga
elnätsanslutningar, utan att detta gigantiska investeringsprogram gör någon egentlig nytta för
landets elförsörjning, ter sig för oss, som ett fullkomligt absurt slöseri med samhällets,
industrins och hushållens pengar.
Vi hittar ingen annan jämförbar företeelse i modern tid, där ett projekt av för samhället så
omvälvande storlek, kunnat genomdrivas på så lösa boliner, med ett så dåligt beslutsunderlag
och en så bristande genomlysning, som den nu pågående vindkraftsutbyggnaden.
Svårast är dock att förstå, hur detta egenintresse för några få vindkraftsexploatörer och
markägare i vår upplysta och informationsdrivna tid, kunnat få en så stark och okritisk
acceptans bland våra beslutande politiker, utan att större krav ställs på att konsekvenserna och
den eventuella nyttan av våra påtvingade bidrag utreds och redovisas för oss alla, på ett öppet,
objektivt och begripligt sätt. Vindkraften handlar ju ändå om användande av välkänd teknik
med förutsägbara ekonomiska konsekvenser – inte om religionsutövning!
2013-04-30,
Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Jonny Fagerström & Björn Törnvall