Transcript Tidningen Psyche nr 2 -2013 - Psykiatriska Riksföreningen.

PSYKIATRISK A RIKSFÖRENINGENS TIDSKRIFT
AACAP 2013 i San Francisco
Amerikanska konferensen
inom barnspsykiatri
Årskonferensen i Malmö 2013
NO 2/2013
INNEHÅLL
LEDARE
Årskonferensen i Malmö 2013
Ansvarig utgivare
Richard Brodd
Chefredaktör
Hans Bergman
Redaktör
Varför vill jag ha psykiatriska specialistsjukskötserskor på ”min” avdelning?
Anna Sundqvist …sid. 4
Psykiatriska kvalitetsregister- Nuet och framtiden
Mail till Psyche:
Ewa Langerbeck …sid. 6
ISSN nr 0283-3468
Bg: 5118-1592
Formgivning/Illustration
Masterprogram i Omvårdnad – Avancerad Specialistsjuksköterska
Maria Åling …sid. 7
sommarlov. Njuta av ledighet, lek, inga mobbare och inga krav. Hur är det för landets
sjuksköterskor? Visst längtar vi efter ledighet med sol värme och återhämtning men hur
man unnar sina kolleger en välförtjänt semester samtidigt som man är väldigt medveten
om bristen på vikarier. Det finns helt enkelt inte tillräkligt med kvalificerad personal för
att täcka behovet som finns. Många är nyutexaminerade och noviser ännu. Bemanningen
Krishantering som både förebyggande och långsiktigt arbete
Britt-Marie Lindgren …sid. 8
Jonas Rahm / MRD AB
Samverkan med brukare och vårdgrannar
Utgivningsplan 2013
Ewa Langerbeck …sid. 9
1 v12, 2 v24, 3 v39 och nr 4 v50
och gröda gror. Ja så låter det väl runt om i vårt land på skolavslutningarna. Jag minns
ser det ut i vården? Jag tror att många har blandade känslor inför sommaren. Jag vet att
www.psykriks.se
[email protected]
[email protected]
Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor. Du nalkas, ljuva sommar, då gräs
än idag från min skoltid som var allt annat än rofylld hur glädjande det var att få ett
Mikael Nilsson
[email protected]
Ordförande har ordet:
är satt till en extrem miniminivå. Det finns inget utrymme för sjukdom. Man vet att om
man blir sjuk finns det inte en vikarie att uppbåda och man vill inte sätta sina kolleger i
den sitsen. Man släpar sig till jobbet. Vikarier eller nyutbildade har inte den kontinuitet
med de patienter vi vårdar. Ordinarie får ta ett större ansvar. Effekten blir att de som går
på semester efter en sådan period är ofta ganska slutkörda. De som har haft semester
bävar inför att komma tillbaka de vet hur tungt det kommer att bli. Det här är ingalunda
Prenumeration
AACAP 2013 i San Francisco
Amerikanska konferensen
inom barnspsykiatri
400:-/år inkl 6% moms
Utanför Sverige 450:-/år inkl 6% moms
e-mail: [email protected]
Annonser
Gällande annonsering kontakta:
Richard Brodd
Karin Holmgren Melin …sid. 10
Oskarsgatan 4, 414 63 Göteborg
031-240023 b, 0708-192 732
e-mail: [email protected]
ett nytt problem men hur skall vi hantera det? Vi måste se över bemanning, vi måste se
över sommarplaneringen. Finns det tillräckligt med resurser?
Nu till mitt nästa ämne. Vårdförbundet har inför sommaren kommit ut med en ett idé förslag till Akademisk
specialisttjänstgöring. Statistiken talar sitt tydliga språk. 1995 var andelen specialistsjuksköterskor 65%. År 2010
hade den minskat till 47%. Det är också så att 2010 var 46% av samtliga sysselsatta specialistsjuksköterskor
över 55 år. Matematiken är enkel om det fortsätter i den här takten. Royal College of Nursing (RCN), 2010,
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF), 2009 har publicerat studier som visar att fler specialistsjuksköterskor med
Färdig annons ska vara oss tillhanda 4 v. innan
utgivningsdatum.
hög kompetens resulterar i färre vårddagar, lägre dödlighet och lägre kostnader. Jag välkomnar Vårdförbundets
idé och deltar gärna i fortsatta diskussioner om hur vi kan förverkliga detta.
Annonser mått
Helsida 200 x 260 mm
Halvsida 200 x 130 mm
1/3 sida (stående) 200 x 85 mm
1/3 sida (liggande) 64 x 260 mm
Baksida 225 x 260
(Renskuret sidformat 225 x 287 + 3mm utfall)
Jag vill passa på att slå ett slag för höstens två stora event med möjlighet för dig som psykiatrisjuksköterska
att möta kolleger, få inspiration, ta del av ny kunskap och ha trevligt.
Den första är den återkommande nordiska konferensen där vi är en del av planeringen. Breaking Barriers i
Reykjavik, Island 11-13 september.
Produktion
Magnusson Rahm Design AB
Karlskronavägen 7
121 52 Johanneshov
Tel: 08-571 520 65
Fax: 08-571 521 03
e-mail: [email protected]
[email protected]
Grafisk form & illustration
Jonas Rahm
e-mail: [email protected]
Tel: 070-491 02 20
PRF svar på
remiss om
patientlag
Vårdvetenskaplig
forskning i
Psykiatrisk Vård
...sid. 18
Maria Åling ...sid. 20
Det andra eventet är i Istanbul, Turkiet 31 oktober – 2 november som är ett arrangemang av Horatio.
Recensioner
Tillsammans med styrelsen önskar jag dig en skön sommar!
...sid. 21
Notiser
... sid. 22
Richard Brodd
Ordförande
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor
Omslag
Foto: Karin Holmgren Melin
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt
material samt förbehåller sig redigeringsrätt.
www.psykriks.se
PSYCHE 2 /2013
3
Årskonferensen i Malmö 2013
Årskonferensen i Malmö 2013
Årets konferens syftade till att generera utbyte av erfarenheter och en ökad kunskap om vad det innebär att
vara en avancerad klinisk psykiatrisjuksköterska. Vi fick en spännande konferens på börshuset i Malmö 2122 mars 2013 där deltagare och föreläsare skapade en kreativ dialog. Vi vill tacka våra mycket uppskattade
föreläsare för spännande infallsvinklar inspiration i vårt arbete och tydliggörande av vår roll och funktion.
”Den psykiatriska specialistsjuksköterskans kanske viktigaste funktion är
att verka för en personliggjord vård
av god kvalitet, där den unika
människans behov av vård och stöd
möter den professionella kunskapen
och erfarenheten i en anda av respekt
och ödmjukhet.”
Varför vill jag ha psykiatriska specialistsjukskötserskor på ”min” avdelning?
Referat från Psykiatriska riksföreningens årskonferens 2013. Av föreläsare Anna
Sundqvists, Vårdenhetschef LRV enheten Vuxenpsykiatrin, Landstinget Gävleborg
Psykiatrisk specialistsjuksköterska sedan 1993.
terskan finns idag inom en rad olika kontex-
Anna Sundqvist
arbeta inom den psykiatriska specialistvården
ter, i specialistvården såklart, men även inom
primärvård, kommuner, kriminalvård och på
Anna Sundqvist
andra ställen. Själv har jag haft förmånen att få
i 25 år och det är mina erfarenheter från detta
”Som sjuksköterska måste man börja i den ände där de vi
ytterst finns till för befinner sig, nämligen patienterna.”
som ligger till grund för mina tankar i detta
sammanhang: Varför vill jag ha psykiatriska
specialistsjuksköterskor på ”min” avdelning?
Det är orimligt att patienten själv ska orka hålla
En patient i behov av psykiatrisk vård kan
• Värdegrundsarbete
alla i och koordinera alla dessa kontakter. En
ag är skolad i caring-perspektivet där den
vara på patienter och närståendes upplevelser
befinna sig i en komplex och komplicerad situa-
• Produktionsplanering
viktig funktion för specialistsjuksköterskan är
som sjuksköterskor ska kunna översätta och
och erfarenheter. Båda dessa perspektiv känner
tion, med en rad olika kontakter, både personer,
• Kvalitetsarbete
vårdande vården är en av utgångspunkterna,
därför att vara patientens stöd i detta.
personliggöra kraven på likvärdighet, kvalitet
jag igen i definitionen av ”patientcentrerad vård”
men också myndigheter och ”verksamheter”
• Riskbedömningar
men har också fått möjlighet att ta del av kun-
Nya tider ställer nya krav på sjuksköterskans
och uppföljning på ett sådant sätt att det ger
skap om återhämtning. Ett återhämtningsinrik-
som svensk sjuksköterskeförening utgår ifrån.
som denne behöver och ibland tvingas förhålla
• Balanserade styrkort
kunskap och kompetens för att både kunna ge
tat arbetssätt tar sin utgångspunkt i att ta till
Den specialistutbildade psykiatrisjukskö-
sig till. Det kan se ut så här:
den bästa vården och för att kunna stödja pa-
Dessutom måste sjuksköterskan både förstå
när sjuksköterskans kunskapsområde inte tycks
tienten, dennes önskningar, vilja och behov på
och förhålla sig till bland annat olika lagar och
få plats i riktlinjer, program och manualer?
bästa sätt. Som specialistsjuksköterska måste
olika myndigheter:
Hur synliggörs vårdandet, det som INTE kan
J
Stödperson
Öppenvård
Anhöriga/
Vänner
Personligt
ombud
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
Handläggare/
Omvårdnad
Sysselsättning/
Aktivering
Anhöriga/
Vänner
Handläggare/
Försörjningsstöd
Läkare
Försäkringskassan
Anhöriga
Vänner
Kontaktperson
”Kalle”
Boendestöd
Missbruksvård
Kurator
= Fk/Af
4
PSYCHE 2 /2013
Dagverksamhet
= Kommun
Arbetsförmedlingen
=Landsting
Sluten vård
En väsentlig fråga i förlängningen blir hur vi
mening och nytta för patienten? Vad händer
du känna till och arbeta utifrån en rad olika
HSL
omständigheter och förutsättningar t ex.
LPT
En god och säker evidensbaserad vård byg-
• Nationella riktlinjer
LRV
ger på att specialistsjuksköteskan har en väl
• SBU-rapporter
LVM
förankrad kunskap inom sitt eget kunskaps-
• Lokala vårdprogram
LVU
område. Vidare kunskap om andra/olika kun-
• Kvalitetsregister
SoL
skapsperspektiv och utgångspunkter, samt att
• Kvalitetsindikatorer
LSS
sjuksköterskan också kan både skilja och föra
• Patientsäkerhetsarbete
FK
samman ”vårdandet” och de ”arbetsuppgifter”
• Handledning
AF
som åligger hen. Sjuksköterskans ansvar är att
• Checklistor
manualiseras?
bidra till att HELA patientens situation beaktas,
• Avvikelsehantering
Samt ha förmåga till att göra såväl egna av-
att hänsyn tas till dennes önskemål, vilja och
• KVÅ-koder
gränsningar, som verka för gemensamt ansvars-
drömmar. Hen har också ett ansvar för att se
• KPP
tagande inom den egna enheten, verksamhets-
hälsa ur ett helhetsperspektiv, där alla dimen-
• Rutiner
området, och landstinget.
sioner, både kropp, själ och ande, beaktas.
• Evidens
God man
och vara, eller räcker den bara till att göra?
Några frågor som dyker upp här är; var
Detta måste ske både i mötet med patienter,
• Vårdplaner
tar patienten vägen i detta? Var befinner sig
anhöriga och närstående, i mötet med andra
• Samverkan
sjuksköterskan? Vilket utrymme finns det kvar
aktörer, samt genomsyra vårdplanen och de
• Samordnade vårdplaner
för vården, och vårdandet? Finns tiden, vilken
vårdhandlingar och aktiviteter som inryms i
• Behandlingsinsatser
kunskap krävs, finns det tid att riktigt mötas
denna.
PSYCHE 2 /2013
5
Årskonferensen i Malmö 2013
Årskonferensen i Malmö 2013
Psykiatriska kvalitetsregister- Nuet och
framtiden
”Att arbeta med uppföljning,
utvärdering och utveckling
av vården behöver göras
kontinuerligt.”
Jag skulle vilja sammanfatta det så här: ”Den
psykiatriska specialistsjuksköterskans kanske
Carl Lago, Utvecklareambassadör vid KCPkompetenscentrum för
psykiatriska och andra
kvalitetsregister, Örebro-Uppsala
Mats Lundström
nationella riktlinjer och vuxenpsykiatrins lokala
kunskapen om vårdandet, patient och närstå-
vårdprogram.
endes önskningar och behov ska kunna:
viktigaste funktion är att verka för en person-
• Vad ska erbjudas patienterna?
• Ta initiativ
liggjord vård av god kvalitet, där den unika
• När?
• Undersöka
människans behov av vård och stöd möter den
• Av vem?
• Utveckla
professionella kunskapen och erfarenheten i en
• Hur följer vi upp?
• Leda/driva
• Följa upp
anda av respekt och ödmjukhet.”
Inom den kontext där jag är verksam, en
Vi har, med utgångspunkt i ovanstående, defi-
mindre rättspsykiatrisk vårdenhet för patien-
nierat en rad kvalitetsmått, dvs. alla patienter
ter som är på väg att slussas ut finns det yt-
skall erbjudas bland annat;
• Föreslå förbättringar
Så slutligen, jag behöver specialistutbildade
Masterprogram i Omvårdnad –
Avancerad Specialistsjuksköterska
Under PRF:s årskonferens hade Mats Lundström,
universitetslektor från Umeå universitet,
en workshop om det masterprogram i
omvårdnad som startar i Umeå till hösten.
asterprogrammet avser att utbilda
M
och öka kunskapen inom det kliniska arbetet.
avancerade specialistsjuksköterskor i
“Nurse Practitioners” har funnits i mer än 30 år
klinisk psykiatrisk omvårdnad. Visionen med
det engelska begreppet är ”Advanced Practice
terligare faktorer att beakta. I en verksamhet
•V
årdplan som även innehåller ett tydligt
sjuksköterskor i min verksamhet för att få ihop
som i huvudsak bedriver tvångsvård tillkommer
omvårdnadsfokus och följs upp med defi-
alla dessa delar och för att; säkerställa att vi inte
masterprogrammet är att en mer självständig
Nursing”. Idag finns ”Nurse Practitioners” i
ytterligare möjligheter och hinder för sjukskö-
nierat intervall
tappar bort patienten och dennes närstående,
sjuksköterska kan utvecklas genom avance-
ett 30-tal länder, bl.a. USA, England, Finland,
terskan i arbetet. Det ställs också i än högre
• Hälsosamtal
garantera att patienten är utgångspunkten för
rade specialistsjuksköterskor som driver ut-
Canada, Australien och Nederländerna. Lisbet
grad fördjupade krav på etiska och moraliska
• Närståendestöd (stöd till barn i de fall
vården, alla dimensioner av hälsa beaktas, lyfta,
vecklingen. Vidare att omvårdnad som en av de
Fagerström är redaktör för boken Avancerad
kritiskt granska, ”översätta” och implementera
centrala delarna i psykiatrisk omvårdnad lyfts
Klinisk Sjuksköterska (Studentlitteratur, 2011)
• Kognitiv behandling KBT och ITP-k
ny kunskap samt för uppföljning och utvärde-
fram. Masterprogrammet vill också skapa en
där begreppet utvecklas och beskrivs.
• Juridik och praktik - LRV, LPT
• Psykopedagogiska insatser, ESL
ring av den omvårdnad/vård som ges patienten.
karriärväg för sjuksköterskor som är patient-
Masterprogrammet i Umeå har ett brett pro-
• Vård och samhällsskydd
• Brottsbearbetning
nära och att ett nationellt samarbete kring
gram av kurser på avancerad nivå och erbjuder
• Riskbedömning
den kliniskt inriktade utbildningen uppstår.
personlig studievägledning. De som deltog i
• Nationella riktlinjer
Utbildningen har till viss del ifrågasatts av såväl
workshopen var överens om att detta mas-
• Rättspsykiatriskt vårdprogram
För att kunna ro detta ibland behöver man som
sjuksköterskor som läkare. Sjuksköterskorna
terprogram skulle vara en utveckling för spe-
chef fundera över hur arbetet skall läggas upp
ställer sig frågorna varför man ska göra läkar-
cialistsjuksköterskan i psykiatrisk omvårdnad.
• Produktivitet och kvalitetsuppföljning
och hur kompetens och resursers ska fördelas?
nas jobb, och varför man ska ha mer utbild-
Det sågs även som positivt med en karriärväg
• Kvalitetsregister
Är våra rutiner och arbetssätt och strukturer
ning för det man redan gör. Läkarna å sin sida
som behåller den avancerade specialistsjuk-
till gagn för patienterna, både för den enskilde
menar att sjuksköterskorna redan gör det de
sköterskan i den kliniska verksamheten. Man
och för gruppen?
ska. Ytterligare en fråga har varit varför det
diskuterade också att det som mats påpekade
ställningstaganden i vardagsarbetet. Några av
dessa faktorer är t ex
• Stigmatisering av patienter och personal
- Bygger på NR, lokala vårdprogram etc.
det finns)
Dessutom är en viktig del av verksamheten att
Att arbeta med uppföljning, utvärdering
ska tillkomma en masterutbildning i klinisk
är viktigt med ett engagemang från arbetsgi-
utveckla produktivitetsplanering och kvalitets-
och utveckling av vården behöver göras kon-
psykiatrisk omvårdnad när det redan finns en
varna så att man får använda sin utbildning och
uppföljning. För att kunna följa upp kvaliteten
tinuerligt. Specialistsjuksköterskans fyller en
akademisk masterexamen. Mats beskrev att
också att det ska synas i lönekuvertet.
måste den också definieras, och vi har valt att
oerhört viktig funktion i verksamheten när det
det är viktigt för tydliggöra professionen och
göra det enligt nedan, självklart baserat på
gäller detta, då hon/han med utgångspunkt i
skilja ut sig från andra som gör liknande saker, få en bättre kontroll över sina uppgifter
6
PSYCHE 2 /2013
M
ed glödande entusiasm och i en
svindlande fart med många exempel avslutade Carl Lago programmet på
Årskonferensen i Malmö med att försäkra
deltagarna att de psykiatriska vårdregistren
kommer att finnas kvar. Exempel på viktiga
statistikområden där registreringarna kommer att pågå även i framtiden är BUSA,
Riksät, Bipolär, SBR, Psykos R samt ECT.
Det gäller bara för verksamheterna runt om
i landet att fortsätta att mata in sina uppgifter. Många verksamheter har haft och
har synpunkter på dubbelarbetet med olika
register och registreringar, både på nationell
nivå och lokalt. Därför berättade han också
om nyheter och projekt på gång i landet för
att undvika dubbelarbetet med att först
registrera i journal och sedan i olika kvalitets- eller diagnosregister. Först ut är BUSA
i Kalmar där registreringen integreras med
journalsystemet. Flera andra regioner och
register ligger i startgroparna för detsamma.
Här finns också ett gyllene tillfälle att även
integrera omvårdnadsvariablerna.
Q-star är ett nytt verktyg som är tänkt att
användas för den integrerade psykiatrin mellan kommuner och landsting. Detta register
ger förhoppningsvis ett bra underlag för verksamhetsutveckling och är användarvänligt,
mata in – få ut resultat och analysera hur
den egna verksamheten fungerar.
Ett projekt som också nämndes är AKKA
i Västra Götalandsregionen som skall presenteras i oktober 2013. Projektet mäter
kostnader, resultat och kvalitet.
Maria Åling
Ewa Langerbeck
PSYCHE 2 /2013
7
Årskonferensen i Malmö 2013
Årskonferensen i Malmö 2013
Samverkan med brukare
och vårdgrannar
Krishantering som både
förebyggande och
långsiktigt arbete
Ewa Langerbeck
Ewa berättade om arbetet med att ta fram ett Lokalt samverkansavtal
mellan Lunds kommun, Psykiatri Skåne och den privata psykiatrin.
Gunilla Axman, certifierad krishanterare från Krisstöd i Halland,
Varberg inledde sitt föredrag med att säga: ”Ibland blir inte livet
som man tänkt sig, något inträffar som ställer allt på ända”.
Hon berättade sedan om sig själv och sin egen erfarenhet av
kris och sorgebearbetning, Gunilla och hennes man miste sin
dotter i diskoteksbranden den 29 oktober 1998 i Göteborg.
U
nder föredraget vävde hon skickligt in
nycklar och redskap för hur man kan hantera
A
vtalet kom till under 2011 och bygger på
I det Lokala avtalets andra del regleras hur
Denna partsamansatta grupp ansvarar för
det ramavtal som tagits fram i samråd
samarbetet skall ske kring den enskilde brukaren
uppföljning av rutiner, frågor av principiell na-
med Kommunförbundet Skåne beträffande per-
i öppen vård där personen har insatser från
tur och avvikelsehantering skall hanteras bl. a
soner över 18 år med psykiska funktionshinder/
både kommunen och Regionpsykiatrin och/
genom gemensamma möten 4 ggr/år där även
psykisk sjukdom. Ramavtalet reglerar ansvar för
eller andra vårdgivare. Samverkansgruppen har
brukarorganisationerna medverkar.
i kris så är det praktisk krishantering som gäller,
boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård
utvecklat en mall och rutiner för samordnad
När en samordnad individuell plan har
individuell plan i öppen vård som vänder sig till
upprättats och godkänts av alla parter och
sina egna erfarenheter, hur det kom sig
och förstå praktisk krishantering. Metoden ger
det behövs inga ord och det finns ingen tröst.
i andra boendeformer än ordinärt boende,
att hon utbildade sig i Head-on metoden, och
kunskap, ord och förståelse för hur jag praktiskt
Det krävs omtanke, stöd, information osv. En
ansvaret vid permissioner från Rättpsykiatrisk
alla brukare. Brukarens medgivande är en förut-
uppgifterna fördelats, bryts denna ner i genom-
sättning för att en individuell plan skall kunna
förandeplaner där var och en verksamhetsgren
hur hon nu hjälper andra på samma sätt som
kan vara behjälplig i en kris utan att själv bränna
sorg/kris tar mycket kraft och den måste få
vård, LRV, respektive vård enligt Lagen om
hon själv blev hjälpt. Gunilla fortsatte med att
ut mig. Detta gör metoden unik och anpassad
ta tid! Med kunskap och utbildning kan man
psykiatrisk tvångsvård, LPT, öppen vård under
upprättas. För att tydliggöra planansvaret skall
ansvarar för sin del. Planen som helhet ägs av
komma långt. Kom också ihåg att djur och natur
tvång samt ansvaret för personer med psykisk
det i varje enskilt ärende utses en samordnare
brukaren och bidrar till, att för alla inblandade,
sjukdom/störning och missbruk.
som har ansvaret för att en samordning sker,
bringa reda i och tydliggöra ansvarsföredelning
säga att livet består av stora och små kriser och
för alla situationer.
var och en av oss måste ställa sig frågan - Hur
Gunilla bjöd oss på ett litet smakprov av
har en läkande effekt. Med rätt hjälp och rätt
hanterar jag dem? Kunskap om krishantering
metoden och på ett enkelt, praktiskt och peda-
stöd kan man komma till nyorientering, ett nytt
i alla led. Minst en gång per år eller vid föränd-
är viktig för vår egen del och för att förstå män-
gogiskt sätt berättade hon och vi fick ord, fakta
liv där man mår bra.
rande behov skall planen revideras.
niskor omkring oss.
och kunskap om hur hon arbetar med metoden
Head-on metoden har sin grund i den psy-
och hur människor agerar och reagerar i sorg,
kodynamiska utvecklingspsykologin, anknyt-
kris, konflikt, separation och förändringar. Ge-
ningsteori och mentalisering. Den är numera en
nom att rita blå, röda och grå klossar på en
patenterad utbildningsmetod som utvecklades
whiteboard – varje färg med var sin betydelse
av Regina Birkehorn. Metoden ger människor
– samt genom att beskriva människors sätt
nya verktyg och strategier för att hantera kriser
att hantera kriser vid olika nycklar så lotsades
så att dessa inte utvecklas till psykisk ohälsa
vi genom metodens arbetssätt på ett mycket
med långa sjukskrivningar som följd. Genom
intressant sätt.
en kort utbildning ges människor i alla åldrar
Gunilla poängterade att när en människa är
Britt-Marie Lindgren
Litteraturtips!
”Planen som helhet ägs av brukaren
och bidrar till, att för alla inblandade, bringa reda i och tydliggöra
ansvarsföredelning i alla led.”
Ewa avslutade med att exemplifiera ett patientfall med multiproblematik och hur denna
persons plan arbetades fram.
Vill du veta mera om samverkansavtalet kan du
kontakta Ewa Langerbeck.
Birkehorn, R. (2001)
”Livet består av stora och små kriser
och var och en av oss måste ställa sig
frågan - Hur hanterar jag dem?”
8
PSYCHE 2 /2013
Brännande sorg
Det Lokala avtalet är ett gemensamt ut-
att möten hålls, att rätt personer kallas, att
Birkehorn, R. (2008)
vecklingsarbete där parterna verkat i en Sam-
uppföljningar enligt checklistor görs och att
Krishanteringens ABC
verkansgrupp som först sett över rutiner och
dokumentationen sker på särskilda blanketter.
blanketter för samordnad vårdplanering i sluten
Förutsättningen är självklart att den enskilde
Ytterligare information finns på:
vård. Avtalet reglerar på detaljnivå, hur en sam-
är med och med hjälp av samordnaren agerar
www.krisstod.com
ordnad vårdplanering i sluten vård skall gå till
aktivt i processen. För att lösa oklarheter och
www.crisos.se
och vem som skall närvara liksom hur eventuella
eventuella tvistefrågor regleras i avtalet hur
oenigheter eller tvister skall lösas.
en övergripande samrådsgrupp skall arbeta.
PSYCHE 2 /2013
9
”I USA tycks det som om att de flesta
föräldrar kräver att medicinering påbörjas med en gång. Medan i de nordiska
länderna är både föräldrar och läkare
allmänt betydligt mer restriktiva.”
AACAP 2013 i San Francisco
Amerikanska konferensen inom barnspsykiatri
Karin Holmgren Melin
En kort rapport från den amerikanska konferensen i barnpsykiatri arrangera
av American Academy of Child & Adolescent Psychiatry (AACAP). I oktober
2012 var det 59:e året som denna stora årliga konferens anordnades, den
här gången i San Francisco. Jag hade förmånen att få åka till konferensen,
delvis med hjälp av Psykiatriska Riksförenings stipendium. Där deltog jag i en
posterpresentation, med vår forskning som handlar om barn och ungdomar
som är drabbade av tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD).
idag mest använda läkemedel vid ADHD som
igång och stämningen var hög. Konferensen
forskningen? Är det som i Sverige med vår fria
centralstimulantia och atomoxetin, men också
hade över 4400 deltagare och schemat var
sjukvård (än så länge) eller är det försäkrings-
kring behandling med alternativa läkemedel.
fullspäckat med olika föreläsningar, seminarier,
bolag som bestämmer kring vilken behandling
Scott Shannon, Colorado, sammanfattade stu-
workshops och posterpresentationer. Det var
den enskilda patienten ska få, samtidigt som
dier kring betydelsen av kost och kosttillskott
så många intressanta ämnen och vinklingar att
många inte alls får någon tillgång till vård. Det
vid ADHD. Han talade om att man har sett skill-
det var svårt att välja, det enda som var säkert
skiljer sig också åt vad föräldrar kräver för vård
nader i järnvärde mellan patienter med ADHD
var att jag skulle missa det mesta. Jag lyckades
åt sina barn t.ex. i USA tycks det som om att de
och en kontrollgrupp, de i ADHD-gruppen hade
att gå på ”rätt” seminarium för det mesta, men
flesta föräldrar kräver att medicinering påbörjas
lägre järnvärden. Vid behandling med järn för-
gjorde också val som inte var lika bra.
med en gång. Medan i de nordiska länderna
bättrades ADHD symtomen. Man har också
Att ha förmånen att vara med vid en poster-
är både föräldrar och läkare allmänt betydligt
studerat vilken effekten tillägg av zink har vid
presentation på en konferens av denna storlek,
mer restriktiva, föräldrar kan vara tveksamma
centralstimulantia behandling. Det man kom
var både intressant och lärorikt. De flesta del-
till medicinering och vill ha goda skäl till varför
fram till var att effekten av centralstimulantia
tagarna på konferensen var barnpsykiater, men
deras barn ska påbörja medicinering.
behandling ökade betydligt med tillägg av zink,
Många av presentationerna på konferensen
patienterna förbättrades mer i sina ADHD sym-
tid till en reception för internationella deltagare.
m.fl. I diskussioner kring vår forskning blev det
handlade om neuropsykiatriska tillstånd, varav
tom än de som enbart fick centralstimulantia.
row, landade jag ett dygn försenad i San Fran-
Den amerikanska organisationen tog emot oss in-
uppenbart hur olika förutsättningar och tradi-
ett flertal handlade om ADHD. Många tog
De senaste resultaten har påvisats i enstaka
cisco. Trött efter en lång flygresa hann jag precis i
ternationella deltagare på ett mycket trevligt sätt,
tionerna för behandling är i olika länder. Vad är
upp utvärdering av behandlingseffekten av de
studier, men är inte mindre intressanta för det.
E
PSYCHE 2 /2013
det egentligen för förutsättningar för vården/
det deltog också sjuksköterskor, psykologer
fter en lång väntan på ett försenat flyg på Heath-
10
konversationen mellan deltagarna var direkt
PSYCHE 2 /2013
11
”Fördjupad kunskap kring hur vi
kan använda telefon och internet är
viktig inte minst utifrån hur man på
bästa sätt ska kunna bedriva vård om
avståndet till sjukvården är långt.”
rade en sammanställning av hur bipolärt syn-
kring hur vi kan använda telefon och internet
drom (BD) hos barn och ungdomar utvecklas på
är viktig inte minst utifrån hur man på bästa
lång sikt. Trots en stor andel återhämtar sig från
sätt ska kunna bedriva vård om avståndet till
de initiala episoderna (70% - 100%), kommer
sjukvården är långt.
upp till 80% att uppleva ett eller flera återfall
Kunskap om långsiktiga förlopp för psykia-
under en period av 2-5 år, särskilt depressiva
triska tillstånd som debuterar i barndomen är
episoder. Även barn och ungdomar tenderar
mycket begränsad, det är en brist på longitudi-
att uppleva många förändringar i polaritet. I
nella studier. Lily Hechtman, Montreal, talade
gruppen av barn och ungdomar med BD finns
kring ADHD. Det är idag känt att många barn
en spridning av symtomens svårighetsgrad och
med ADHD har kvarstående problem i vuxenli-
funktionsförmåga, under tonåren finns det en
ökad risk för självmord och missbruk.
Sömnstörningar är ett vanligt problem hos
en bra sömnhygien. Viktigt att insatser sätts in
gjort ett försök med telefonbehandling för barn
det ibland fanns fördelar med att behandlare
vet. ADHD är en av de vanligaste sjukdomarna
barn och ungdomar som söker hjälp på BUP,
direkt när det uppmärksammas, en god sömn
och ungdomar med OCD. Alla deltagare i stu-
inte var på samma plats som t.ex. att man via
i barndomen, att följa hur det går för de som
William E. Copeland, Ph.D., Durham, talade
dessutom är det troligen många fler som är
kan vara en avgörande faktor för att barnen och
dien hade en inledande kontakt på mottagning
telefon kunde vara med och stödja ungdomarna
drabbas över tid är viktigt eftersom sjukdo-
om en av de ”nya” diagnoserna som förslås till
drabbade än vad vi uppmärksammar idag. Flera
ungdomarna ska kunna tillgodogöra sig övrig
för bedömning, därefter delades deltagarna
vid toalettbesök, duschning mm. I den här typen
men rapporteras kvarstå genom vuxenlivet.
DSM-V, Disruptive mood dysregulation disor-
föreläsare pratade om vikten av att uppmärk-
behandling. Man har också visat att om man
upp i två grupper som antingen fick behandling
av situationer är man av integritetsskäl vanligtvis
De flesta, cirka 60% fortsätter att ha problem
der (DMDD) . ”Okontrollerade känsloutbrott
samma sömnstörningar, att verkligen fråga
uppmärksammar och behandlar sömnstörning,
via telefon eller behandling på mottagningen. I
inte så direkt deltagande som behandlare. Via
i vuxen ålder och ytterligare 10% har allvarliga
hos barn” eller ”störande humörsvängningar
ingående kring sömnen. Samtidigt som man
så minskar risken för självmord bland barn och
denna studie fick man lika bra behandlingsutfall
telefon uppfattade personalen att man på ett
svårigheter, medan det går ganska bra för 30%
hos barn”. En psykisk störning som utmärks
tryckte på vikten av undervisning och andra
ungdomar med depression.
om man hade haft kontakt med ungdomarna på
bättre och mer direkt sätt kunde stötta patien-
av ungdomarna i vuxen ålder.
av utbrott som inträffar tre eller fler gånger i
mottagningen eller via telefon. Man tyckte att
terna i situationer som ofta är svåra för barn
åtgärder för att barnen/ungdomarna ska få
12
och ungdomar med OCD. Fördjupad kunskap
PSYCHE 2 /2013
På Maudsley hospital i England har man
Boris Birmaher, M.D., Pittsburgh, presente-
veckan och att det mellan utbrotten finns ett
”Man har också visat att om man uppmärksammar och
behandlar sömnstörning, så minskar risken för självmord
bland barn och ungdomar med depression.”
tillstånd av irritation och ilska. DMDD saknar
förbättra vården och bemötandet av patienter
ling”, men som senare i livet kan medföra stora
de väl avgränsade perioderna av förhöjd eller
inom barnpsykiatrin. En ytterligare viktig fråga
svårigheter? Barnpsykiatrin domineras i dag
irritabel sinnesstämning som vid bipolär sjuk-
är betydelsen av att följa barn och ungdomar
framförallt den medicinska forskningen men
dom. Beteendet ska ha varat i ett år eller mer
över tid, upp i vuxen ålder. Förändras deras
även den psykologiska forskningen. Forskning
och förekomma i minst två olika sammanhang,
psykiska svårigheter över tid? Hur påverkas
inom psykiatrisk omvårdnad behöver expandera
t ex hemma och i skolan. Utbrotten ska ha bör-
funktionsförmågan? Finns det saker som vi
och få ett större inflytande på utvecklingen av
jat före 10 års ålder. Diagnosen ska inte ställas
inte tar så allvarligt på i barn och ungdoms-
den evidensbaserade vården inom barn- och
på barn under 6 år och inte första gången på
åren, utan hänvisar det till ”normal utveck-
ungdomspsykiatrin.
personer över 18 år.
Åker hemåt igen med ny kunskap i bagaget
14
och idéer om hur vi fortsatt kan utveckla vår-
Karin Holmgren Melin
den. Några av mina intryck var att många lyfte
Arbetar som psykiatrisjuksköterska på Specialmottagningen BUP, Sahlgrenska
betydelsen av tvärprofessionell forskning för att
Universitetssjukhuset och är doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
kunna hitta nya dimensioner i arbetet med att
Universitet.
PSYCHE 2 /2013
Är du intresserad
av att arbeta i
redaktionsrådet
för Psyche?
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskors, PRF:s, styrelse har för avsikt att utse ett
redaktionsråd bestående av 3-6 personer vars uppgift är att utveckla, ge råd samt bistå med idéer
om innehåll och utformning av PRF:s tidskrift Psyche. Redaktionsrådet bistår även chefredaktören
med manus, bilder och vid behov korrekturläsning. Vidare ansvarar redaktionsrådet för att
bevaka debatter inom det psykiatriska verksamhetsområdet och ge tips om nya intressanta
böcker. En symbolisk ersättning kommer att utgå till ledamöterna i redaktionsrådet.
Låter det intressant? Utmanande? Roligt?
Hör då av dig till chefredaktör Sebastian Gabrielsson på e-post: [email protected]
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor anser att det behövs en ny patientlag där bestämmelser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som tydliggör patienters möjligheter till inflytande
i hälso- och sjukvården eller har direkt betydelse för vårdens utformning samlas.
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor ställer sig bakom remissens förslag att informationspliktens omfattning och innehåll förtydligas liksom att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
Den som ger informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått
innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligt
Socialdepartementet Göteborg 2013-05-14
Remiss SOU 2013:2
Delbetänkande av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2
om mottagaren ber om det.
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor noterar att avgränsning och problematisering
av vad som avses med ”personer som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke
till vård eller fatta beslut om sin vård” saknas. Likaså saknas en konsekvensanalys avseende
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor överlämnar härmed följande synpunkter
hur brister i denna definition inverkar på möjligheter till delaktighet, i beslut rörande den egna
Psykiatriska Riksföreningen är en frivillig riksomfattande sammanslutning av sjuksköterskor,
vården på kort och lång sikt, hos personer som kan komma i fråga för en sådan bedömning.
som har specialistutbildning i psykiatrisk vård eller psykiatrisk vård som sitt verksamhetsområde.
Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor vill betona vikten av att denna typ bedömningar
Psykiatriska Riksföreningen företräder den psykiatriska sjuksköterskans kunskapsområde med
ska göras löpande. Vid bedömning ska patientens inställning till den aktuella åtgärden så långt
syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom psykiatrisjukskö-
som möjligt klarläggas och beaktas samt närstående höras även då patienten har nedsatt förmåga
terskans funktionsområde.
att helt på egen hand fatta beslut om sin vård.
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor stödjer förslaget att det i patientlagen tydliggörs
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor:
att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av annan lagstiftning. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information. Patienten kan när som helst ta
• Välkomnar Patientmaktsutredningens förslag att stärka patientens ställning inom och
• Välkomnar utredningens förslag om att informationspliktens omfattning och innehåll
inflytande över hälso- och sjukvården.
tillbaka sitt samtycke. Om en patient inte samtycker till viss hälso- och sjukvård ska patienten
få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. En patients nekande till att ta emot
viss vård eller behandling ska alltid dokumenteras i patientjournalen.
förtydligas samt att informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
• Välkomnar förslaget om att förnyad medicinsk bedömning (second opinion) bara ska
villkoras av att det ska handla om en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor anser det är bra att principen om barnets bästa
förs in i patientlagen liksom att barnets inställning så långt det är möjligt klarläggs och att barnets
åsikt tillmäts betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.
skada.
• Förordar att Patienter ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och
öppen specialistvård inom hela landet.
Göteborg 2013-05-14
• Saknar avgränsning och problematisering av vad som avses med ”personer som inte
endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke till vård eller fatta beslut om sin
vård” samt en konsekvensanalys avseende definitionens inverkan på dessa personers
möjligheter till delaktighet, på kort och lång sikt, i beslut rörande den egna vården.
• Saknar ett detaljerat förtydligande om hur uppföljningen ska genomföras för att tillför-
Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskors styrelse
Genom
säkra att lagstiftningen följs och att patienterna får de möjligheter till inflytande och
den information som regleras i lagen. Det är av avgörande betydelse att orsakerna till
Henrika Jormfeldt
bristande genomförande klarläggs, för att regeringen antingen ska kunna justera systemet
eller överväga andra åtgärder.
16
PSYCHE 2 /2013
Vice ordförande
PSYCHE 2 /2013
17
God omvårdnad är biverkningsfritt
Bli medlem
Fr.v.: Mats Ewertzon,
Anna Björkdahl, Mats
Samuelsson
och Kent-Inge Perseius.
Vårdvetenskaplig forskning
i Psykiatrisk Vård
Den 10 april anordnades en konferens Vårdvetenskaplig forskning
i Psykiatrisk Vård i samarbete mellan Karolinska Institutet,
Ersta Sköndal Högskola och Stockholms läns landsting.
M
oderator för dagen var Kent-Inge Perseius, Med. Dr. sjuksköterska, Ersta Sköndal
Högskola.
Dagens inleddes av professor Ann Langius,
Karolinska Institutet, som höll en kort föreläsning om personcentrerad vård.
Anna Björkdahl, Med. Dr. sjuksköterska, Centrum
för psykiatriforskning, Kent-Inge Perseius, Med. Dr.
sjuksköterska, Ersta Sköndal samt Mats Samuelsson,
Docent, sjuksköterska, Karolinska Institutet beskrev
övergripande läget inom psykiatrisk omvårdnadsforskning.
Oona Lassenius, doktorand, Mälardalens Hög-
skola, tog därefter vid och berättade om sitt
doktorandprojekt som berör fysisk aktivitet
18
PSYCHE 2 /2013
Sköndal Högskola och Nationellt kompetenscentrum
för anhöriga, engagerat för sin forskning avseende
anhörigas erfarenheter bemötande och utanförskap i psykiatrisk vård. Pernilla Omerov, doktorand,
sjuksköterska, Centrum för psykiatriforskning tog upp
etiska dilemman vid forskning som inkluderar
traumatiserade personer. Anna Björkdahl höll
hos personer med psykiska funktionshinder.
en, som vanligt, strålande föreläsning om vålds-
Efter detta vidtog posterpresentationer, bok-
prevention ur ett teoretiskt-praktiskt perspektiv.
bord och mingel. Psykiatriska riksföreningen
Dagens föreläsningar avslutades av Jakob
för sjuksköterskor representerades av under-
Svensson, fil.mag. sjuksköterska, Ersta Sköndal Hög-
tecknad. 17 personer anmälde sitt intresse för
skola, som beskrev psykiatrins förändrade syn på
medlemskap i PRF.
homosexuella personers ur äldre homosexuella
Arbetsterapeut Helena Cronebäck, Psykiatri Nordväst talade om sinnestimulerande avslappningsrum inom akutpsykiatrin. Under nästa föreläs-
personers perspektiv.
Bästa poster blev Charlotte Polacks (och
delvis undertecknads) ”START-skattning”
ning av Magdalena Lönning, Ersta Sköndal Högskola,
Sammanfattningsvis kan sägas att dagen
presenterades hennes magisteruppsats som
gav flera tillfällen till intressanta samtal och
beskrev arbetet med suicidnära asylsökande
som tidigare nämnts ett stort intresse för med-
patienter. Ett mycket angeläget område som
lemskap i PRF.
beskrevs fängslande och intressant.
Efter lunch redogjorde Mats Ewertzon, Ersta
2013
Maria Åling
Medlemsavgiften för 2013 är 325:-,
är du pensionär eller studerande är priset reducerat till 200:-.
I medlemsavgiften ingår Tidskriften PSYCHE.
Beloppet sätts in på PRF:s BankGiro konto 5118-1592
Glöm inte att uppge namn, adress, personnummer och e-postadress.
Vid frågor kontakta medlemsansvarig:
Susanne Syrén Tel: 073-985 27 54, e-post: [email protected]
PSYCHE 2 /2013
19
R E C E N S I O NER
Tips för semesterläsning!
Hello, Hello, yes you, read this if you are interested
in visiting Iceland and at the same time attending
an interesting conference on mental health nursing.
In September 2013 we will be hosting a Nordic mental health nursing
conference in Reykjavík, Iceland. The conference offers an excellent chance arena to update your knowledge on mental health
nursing and to network with colleagues from all over the world.
Keynote speakers are:
Titel: Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar
Karin Kjølbro, Faroe Islands
Författare: Jesper Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist
Malene Terp, Denmark
Förlag: Pocketförlaget
Helga Sif Friðjónsdóttir, Iceland
Recensent: Britt-Marie Lindgren
Lauri Kuosmanen, Finland
Henrika Jormfeldt, Sweden
M
ånga har säkert redan läst ”Kråkflickan”,
”Hungerelden” och ”Pythians anvisning-
ar” men för er som ännu inte gjort det så kan
jag rekommendera dem. En trilogi om Victoria
Bergmans svaghet och med ingredienser som
bestialiska mord och psykoterapi.
Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och
psykoterapeuten Sofia Zetterlund dras till varandra när deras vägar korsas genom utredning-
Bengt Karlsson, Norway
”En trilogi om Victoria Bergmans
svaghet och med ingredienser som
bestialiska mord och psykoterapi.”
ar som handlar om utnyttjande av människor,
svek och vad svek kan göra med människor,
20
invandrarpojkar som torterats till döds, pedo-
Samtliga tre böcker är välskrivna, otäcka och
nazismens mest beryktade avrättningsplatser,
filnätverk och mycket mer. Vidare finns Victoria
fyllda med spänning. De belyser en verklighet
Babij Jar i Ukraina. Tre böcker, perfekta för en
Bergman och hennes dotter Madeleine med
som kan vara svår att läsa om och som också
dag i solstolen, hängmattan eller var helst man
och det tar ett tag innan man som läsare har
kan vara ganska svårsmält. Böckerna är lätt-
vill avnjuta semestern, om man gillar deckare
koll på hur allt hänger ihop. Bilden blir alltmer
lästa och svåra att lägga ifrån sig när man väl
vill säga!
komplex, utredningar går in i varandra och just
börjat läsa. Eriksson och Axlander-Sundquist
när man tror att man har allt klart för sig vänds
har lyckats skriva en trilogi som fängslar läsaren
allt upp och ner när nya hemskheter inträffar.
ända till upplösningen som äger rum på en av
PSYCHE 2 /2013
For further information and registration please visit the conference website:
www.breakingbarriers.is
The Nordic Conference of Mental Health Nursing 11. – 13. September 2013, Reykjavík, Iceland
N O T I S ER
Rapport från styrelsemöte i
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor
FÖRTROENDEVALDA
Ordförande
Richard Brodd
Oskarsgatan 4
414 63 Göteborg
031- 24 00 23 b
031- 343 82 18 a
0708-192732
[email protected]
Vice Ordförande
Samordnare för Forskarnätverket
Henrika Jormfeldt
Bråddared
310 38 Simlångsdalen
035-72016 b
070-3555543
[email protected]
Sekreterare
Britt-Marie Lindgren
Laxgränd 15
904 34 Umeå
090-17 92 69 b
090-786 92 61 a
070-643 33 08
[email protected]
Medlemsansvarig
Patrik Dahlqvist Jönsson
035-34365
070-3206651
[email protected]
Kassör
Ewa Langerbeck
Koggens gränd 1A, 2 trp
211 13 Malmö
0705-468373
[email protected]
Maria Åling
Flottiljvägen 188
146 34 Tullinge
072-5193646
[email protected]
Ansvarig för hemsidan
och Facebook-gruppen
Jonna Järvsén
Jenny Lindsgatan 6B
416 62 Göteborg
0768-881816
[email protected]
Psyche 2013
Chefredaktör Psyche
Hans Bergman
[email protected]
Chefredaktör Psyche
Fr.o.m. nr 3/2013
Sebastian Gabrielsson
[email protected]
Lokaledaktör
Mikael Nilsson
Nyens väg 26
432 53 Varberg
0340-48 13 93
[email protected]
Christina Reslegård
Silvanusvägen 37
831 55 Östersund
063-463 13 b
0640-166 37 a
[email protected]
22
PSYCHE 2 /2013
Revisorer 2013
Ordinarie
Ingemar Wänebring
Ulvhallavägen 8
564 36 Bankeryd
036-30 78 58 b
036-32 31 40 a
[email protected]
Ordinarie
Ulf Rogberg
[email protected]
Suppleant
Christina Reslegård
Silvanusvägen 37
831 55 Östersund
063-463 13 b
0640-166 37 a
[email protected]
Suppleant
Jörgen Öijervall
[email protected]
Valberedning 2013
Sammankallande
Rose-Marie Björklund
031-343 63 54 a
073-660 17 25 a
072-576 06 06 p
[email protected]
[email protected]
Marie-Louise Wållberg
Mariehemsvägen 158
906 60 Umeå
090-19 85 43 b
090-785 65 67 a
[email protected]
Inga-Lisa Sigling
Karlavägen 41
186 46 Vallentuna
08-511 720 32 b
Mikael Nilsson
Se ovan
Å
rets andra styrelsemöte, den 27-28/4, hölls i ett Göteborg som inte riktigt visade någon
tydlig vår ännu! Styrelsen har förärats med två nya styrelseledamöter Jonna Järvsén
Jonna Järvsén
Hej, jag heter Jonna Järvsén och är ny i
styrelsen för psykiatriska riksföreningen
för sjuksköterskor som ledamot.
och Sebastian Gabrelsson, vi hälsar Jonna och Sebastian varmt välkomna i styrelsen. Som
brukligt är under första mötet med ny styrelse ägnades en hel del tid till att formera den nya
styreslen och fördela arbetsuppgifterna på ett lämpligt sätt. Bland annat kommer styrelsen
att utse en ny hemsidesansvarig med intentionen att hemsidan ska vara lätt att använda och
uppdaterad med nyaste information om föreningen och det arbete som bedrivs och en ny
chefredaktör. En förhoppning som styrelsen har är att kunna tillsätta ett redaktionsråd, hör
av dig om du är intresserad!! Likaså kommer styrelsen att utse en ny kassör och, för att stödja
denna funktion, anlita en professionell revisor som konsult. Under styrelsemötet tydliggjordes
att PRF medverkar i flera projekt av betydelse för den psykiatriska omvårdnadens utveckling.
Vi är bl. a. med och påverkar i samarbetet kring patientsmaktsutredningen, vi medverkar
vid Dagens Medicins paneldiskussion ”Vem ska och vill jobba i psykiatrin” under våren och
arbetet med att revidera kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård
fortskrider, för att nämna några områden där vi är aktiva. Vi har också börjat ladda upp
för PRF:s 50-års jubileum genom att planera för en större årskonferens än vanligt 2014 för
M
itt intresse för psykiatrin började nog som för så många andra, som student på en praktik. Jag
var 19år och min handledare sa efter två dagar av osäkert medicindelande och journalläsande
att jag skulle ut på avdelningen. Med mycket osäkra steg gick jag och satte mig i en soffa. Bredvid mig
kröp en ung kvinna upp och genom luvan på munkjackan viskade hon ”jag känner mig så liten”. Hon
satte ord på min känsla och med mycket stöd och hjälp från min handledare ägnade vi tillsammans fem
veckor åt omvårdnad som syftade till att hon skulle bli lite större och lite tryggare. Det blev jag också
och osäkerhet inför psykiatrin byttes ut mot nyfikenhet och arbetslust. Jag hittade min plats i vården.
Idag är jag psykiatrisjuksköterska och arbetar på en öppenvårdsmottagning i Halland. Där brinner
jag för samverkan och unga vuxna med nydebuterad psykossjukdom och känner mig fortfarande förvirrad och liten ibland men nu har min kunskap och erfarenhet givit mig en trygghet att luta mig mot.
Jag hoppas i mitt styrelseuppdrag kunna sprida glädjen i psykiatrisjuksköterskerollen till framtida
kollegor och samtidigt förmedla min stolthet för den yrkesskicklighet vi besitter i vår profession.
att fira denna händelse.
Henrika Jormfeldt, Vice ordförande Psykiatrisk Riksföreningen för Sjuksköterskor
Dags att söka stipendium för år 2013
Styrelsen behandlar stipendieansökningar två gånger per år, i januari och
september. Ansökan ska vara styrelsen tillhanda senast den 15 januari
respektive 15 augusti.
Som medlem sedan minst ett år i Psykiatriska Riksföreningen kan du
söka stipendium. Ändamålet ska vara att främja forskning, utveckling
och utbildning inom psykiatrisjuksköterskans område eller att främja
psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion. Ansökan ska vara skriftlig och
innehålla namn, personnummer, adress och för vilket ändamål stipendiet
söks. Vidare ska ansökan innehålla en specificerad kostnadsberäkning och
om man sökt andra bidrag eller stipendier. Gäller det en kurs ska kopia
på kursprogrammet biläggas ansökan. Dessutom ska ansökan innehålla
förslag till spridning av inhämtade kunskaper, exempelvis artikel i Psyche,
seminarium eller bidrag till studiedagar. Vid ej genomförd aktivitet ska
erhållet belopp återbetalas. Stipendier kan inte sökas för av Psykiatriska
Riksföreningen anordnade kurser/konferenser.
Välkommen med din stipendieansökan!
Richard Brodd, Oskarsgatan 4, 414 63 Göteborg
Tlf bostad: 031-24 00 23 | Tlf arbete: 031-343 82 18
:[email protected]
Sebastian Gabrielsson
Jag är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, lärare och
doktorand. Jag är född, uppvuxen i och återflyttad till
Boden, Norrbotten, där jag bor med fru och barn.
M
in kliniska erfarenhet är mestadels från akutpsykiatrisk slutenvård i Uppsala och Luleå. De
senaste åren har jag undervisat på sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskepro-
grammet vid Luleå tekniska universitet. I min forskning vill jag veta mer om betydelsen av patientens
subjektiva upplevelse i psykiatrisk slutenvård utifrån begrepp som personcentrering och återhämtning. Jag tror att vi psykiatrisjuksköterskor behöver bli ännu bättre på att sätta ord på vad vi gör och
argumentera för hur och varför det gör skillnad för patienterna, och jag ser fram emot att bidra till
detta som styrelseledamot i PRF och chefredaktör för Psyche.
Vi söker en lektor i psykiatrisk
omvårdnad
Se annons på vår hemsida
www.rkh.se
Välkommen med din ansökan!
Posttidning B
Psyche c/o Susanne Syrén
Norra Hagby 434
388 94 Vassmolösa
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen
med nya adressen
tydligt påskriven
Prenumerera
på PSYCHE
Prenumerationspris för 2013 är 400:-/år
Pris inom Norden 450:-/år, moms ingår med 6 %
Gå till hemsidan för att prenumerera för att skicka in beställning
eller fyll i talongen nedan och skicka till:
Psykiatriska Riksföreningen c/o Brodd
Oskarsgatan 4, 414 63 Göteborg.
Vid frågor kontakta prenumerationsansvarig:
Richard Brodd, Tel. 0708-192732, e-post: [email protected]
Besök vår hemsida: www.psykriks.se
Ja, jag vill prenumerera på PSYCHE under hela år 2013
Inom Sverige: 400:-
Utanför Sverige: 450:-
Skicka tidningen Psyche till:.......................................................................................................................................................... Fakturaadress:.............................................................................................................................................................................
Ansvar/kostnadställe/referens motsvarande:.................................................................................................................................
Kontaktperson:...........................................................................Telefon; ...................................................................................
E-postadress: .............................................................................................................................................................................