Transcript Bulletin - APU Network

Bulletin
Stockholm, december 2011
Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring
En unik modell för frivillig återvandring
Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) har funnits inom Utbildningsförvaltningen sedan 1997.
Arbetsformer, arbetssätt och antal
anställda har förändrats sedan starten.
Under 2011 arbetade tre personer med
frivillig återvandring. En av dessa har
arbetat deltid. SsFÅ har få anställda
och har trots detta uppnått betydande
resultat. Det beror till stor del på att
många som är verksamma i organisationer och i frivilligsektorn i Sverige
och utomlands samarbetat med SsFÅ.
De betydande resultat som uppnåtts
beror också på att CLDD- kontor
(Center för lokal utveckling och diaspora) i Bosnien och Hercegovina
som arbetar med frivillig återvandring
genomfört framgångsrika aktiviteter
och vidtagit för frivillig återvandring
viktiga åtgärder.
skurser, särskilda utbildningar)
4. Sysselsättning i hemlandet
(starta eget, jobbsökande, återuppbyggnad av jordbruksegendom)
5. Andra behov i hemlandet
(skola, sjukvårdstjänster, äldreomsorg,
föreningar)
6. Provperiod i hemlandet
(praktik, eget företag eller jordbruk)
7. Hjälp att avregistrera sig hos svenska myndigheter
(Skatteverket,
Försäkringskassan,
övriga myndigheter)
8. Hjälp med flytt
(förberedelser, tullregler, transport,
mottagning i hemlandet)
Den här modellen underlättar handläggarnas arbete med klienter. Den
underlättar också för klienterna själva att strukturera sin återvandringsprocess. Modellen har väckt intresse
hos organisationer, institutioner och
kommuner i Sverige och utomlands.
Den har också bidragit till att SsFÅ
inlett förhandlingar om att kunna
öppna CLDD- kontor i Montenegro,
Irak och Somalia. Tillämpning och
spridning av denna modell till andra
länder kan ge dessa vägledning i arbetet med frivilig återvandring.
Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD- kontoren
arbetar tillsammans och följer denna modell i arbetet. Klienternas nuvarande livssituation, dvs. ekonomi,
bostadssituation, ålder, utbildningsnivå och familjesituation påverkar
Sedan 2009 arbetar SsFÅ med återvandringsärenden efter en egen modell
som är unik i världen. Modellen går
att använda även i andra länder. Enligt
denna modell är återvandringsprocessen indelad i åtta etapper:
1. Information och hjälp att ordna
personliga dokument i hemlandet
(ID-kort, pass, körkort, andra handlingar)
2. Boendefrågor i hemlandet
( hjälp att ansöka om donationer, uthyrning, köp)
3. Kompletterande utbildning i Sverige som underlättar frivillig återvandring
(yrkeskvalificerad utbildning, universitetsstudier, kurser och fördjupning-
Gröna stolpar visar var ärendet befann sig i januari eller vid anmälningsdatum.
Orange stolpar visar var ärendet befann sig i december 2011.
2
deras möjlighet att återvandra. Med
hjälp av indikatorerna i modellen
kan man identifiera i vilken etapp
klienten befinner sig samt fastställa
en tidsram för återvandring.
Under 2011 har mer än 3000 personer kontaktat Stockholms stad
Frivillig Återvandring (SsFÅ) och
visat intresse att frivilligt återvandra
till olika länder. Några av de frågor
som återvandrare önskar svar på är
hur man får ID-handlingar i hemlandet, finansiering av eget företagande i hemlandet och utbildning i
hemlandet.
Under 2011 har SsFÅ tagit emot 64
ansökningar om frivillig återvandring. Sextiofyra återvandringsärenden omfattar 92 personer varav
14 är minderåriga. SsFÅ har upprättat ett ärende för varje ansökan om
frivillig återvandring. Det innebär
att klienterna har tilldelats en handläggare på SsFÅ som arbetar med
ärendet. Om klienter vill återvan64 återvandringsärenden
under 2011 omfattar 92 personer
varav 14 är minderåriga.
dra till Bosnien-Hercegovina får
de utöver handläggaren på SsFÅ en
handläggare vid ett Center för lokal
utveckling och diaspora i BiH. Det
underlättar arbetet med klienten.
För varje ärende upprättar man en
elektronisk journal där man dokumenterar och följer processen.
SsFÅ:s återvandringsärendena under 2011 gäller 12 länder: BosnienHercegovina 43 ärenden, Somalia 6
ärenden, Irak 5 ärenden, Montenegro 2 ärenden och ett återvandringsärende i respektive Kongo, Spanien,
Chile, Finland, Serbien, Sudan,
Skottland och Turkiet.
Av totalt 64 återvandringsärenden
under 2011 avbröts femton ärenden,
elva har återvandrat till sina hem-
SsFÅ:s återvandringsärenden
under 2011 avser 12 länder::
Bosnien-Hercegovina 43
ärenden, Somalia 6 ärenden,
Irak 5 ärenden, Montenegro 2
ärenden och ett återvandringsärende i: respektive Kongo,
Spanien, Chile, Finland,
Serbien, Sudan, Skottland och
Turkiet.
länder och 38 ärenden överförs till
2012 för fortsatt handläggning.
Anledning till avbrutna återvandringsprocesser
En anledning till att ett återvandringsärende avbryts är att det är
olika lagar och bestämmelser i Sverige och hemlandet. Detta gör att
man inte har möjlighet att koordinera och samtidigt följa de olika lagar
och bestämmelser som gäller i de
båda länderna. En annan anledning
till att återvandringsprocessen avbryts är att man inte har möjlighet
att finansiera övergångsperioden i
återvandringsprocessen. Övergångsperioden börjar när klienten måste
resa till hemlandet hon/han ska
återvandra till. Av olika anledningar måste man personligen närvara
i hemlandet och också få möjlighet
att på plats kontakta myndigheter
i hemlandet. Familjer löser detta
genom att en familjemedlem, oftast
fadern/maken, reser till hemlandet
och förbereder återvandringen för
hela familjen. Resten av familjen
är kvar i Sverige. Separationen från
familjen kan dra ut på tiden och
det är påfrestande för den del av
familjen som är kvar i Sverige. Ensamstående har svårt att hitta en
lösning för övergångsperioden som
kräver närvaro i hemlandet. Därför
är det oftast ensamstående som avbryter återvandringsprocessen. Ett
antal ärenden har avbrutits på grund
av klienters bortgång.
Samarbete med frivilligorganisationer
Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med
frivilligorganisationer i Sverige och
64 återvandringsärenden
under 2011
15 har avbrutits
11 har återvandrat till sina
hemländer
38 ärenden överförs till 2012
för fortsatt handläggning
utomlands. SsFÅ har under 2011 samarbetat med fler än 150 nationella
föreningar i Sverige och utomlands.
Syftet med detta samarbete har varit
att genomföra aktiviteter som underlättar diasporas reintegrering i
sina hemländer och att sprida information om frivillig återvandring
och reintegration. SsFÅ samarbetar
också med myndigheter i Sverige,
bl.a. Socialkontor i Stockholms stad,
Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
3
CLDD-kontorens verksamhet
CLDD-kontor i BosnienHercegovina har genomfört
aktiviteter och utbildningar
Utbildning för jordbrukare
Stockholms stad Frivillig återvandring (SsFÅ) samarbetar med kontor i sex kommuner i BosnienHercegovina (BiH). Alla kallas
Center för lokal utveckling och diaspora (CLDD). De sex kommunerna
är: Kljuc, Ilijas, Banja Luka, Teslic,
Gorazde och Srebrenica. Den verksamhet CLDD-kontoren bedriver
är till hälften utveckling av samhället där de är belägna och till hälften
arbetar man med återvandringsärenden och att integrera diasporan
i det samhälle de återvandrat till.
har en italiensk organisation som arbetar med utveckling donerat äppel-,
plommon- och päronplantor till åtta
fruktodlare i Osatica. Ordförande i
jordbrukskooperativet från Kulas,
Prnjavor, kontaktade CLDD Banja
Luka med syfte att starta samarbete
med de invånare som har jordbruk.
På CLDD-kontoret hölls information om jordbruk med företrädare
för stadsdelen Kulas-Prnjavor, samhällsvägledarna på CLDD Banja
Luka samt en ideell förening från
Celinac.
På CLDD-kontoren genomförs kontinuerligt utbildningar med syfte att
utbilda invånarna i olika verksamheter. I oktober ordnade CLDD Banja Luka i samarbete med Center för
utveckling av landsbygden i Banja
Luka en utbildning i plantering och
odling av hallon. På CLDD-kontoret
i Srebrenica (Osatica) har hållits
ett seminarium för bönder om förbättring av mjölkproduktionen.
CLDD Osatica har lämnat förslag
till UNDP att upprätta en mjölkstation i Kragljivoda. I samarbete med
regionala rådgivare från Bratunac
CLDD arbetar även med projekt om
infrastruktur. CLDD Srebrenica har
deltagit i två projektarbeten om motorvägsbygge i Srebrenica. Dessa finansieras av biståndsorganisationen
UNDP. Anbudsförfarande för dessa
projekt avslutades den 22 augusti
2011.
COOR - Sarajevo (Centrum för hållbar utveckling av miljön) bjöd in till
fortsatt samarbete med CLDD Ilijas. I
september hade man möte på CLDD
kontoret i Ilijas med företrädare från
samhällena Srednje, Kamenica och
www.cldd.org
Dragoradi. Syftet med mötet var att
utarbeta en enkät för att kartlägga
invånarnas åsikter om vilka åtgärder
som borde vidtas för att avveckla
två soptippar och i stället göra en ny
soptipp. Samarbetet mellan CLDD
och COOR fortsatte med ett projekt
som stöds av CLDD Ilijas. Inom projektets ram ska lokalbefolkningen
tillverka souvenirer, hantverk och
andra föremål. Produkterna är unika
och ska visas för allmänheten på en
utställning i början av mars nästa år.
Workshops och utbildningsseminarium
På initiativ av en förening i Celinac
har CLDD Banja Luka genomfört
ett projekt med workshops för att
tillverka smycken. Helsingforskommittén i Banja Luka har gett stöd
4
till projektet. Dessa workshops har
ägt rum i högstadieskolans lokaler i
Celinac. I fortsättningen kommer de
att hållas i CLDD:s lokaler. Efter avslutade workshops ska man arrangera
en utställning och visa smycken man
tillverkat. Alla som deltar i projektet
kommer att få intyg om genomfört
deltagande.
Utöver de utbildningar som CLDD
Banja Luka ordnar har samhällsvä-
hade samtal på detta tema i CLDD:s
lokaler där kvinnor från samhället Celinac deltog. I denna dialog
har kvinnorna kunnat diskutera
återkommande problem.
För att kartlägga viljan/önskan hos
kvinnor att ”starta eget” har CLDD
Teslic genomfört intervjuer med
kvinnor från diasporan i Teslic.
Utbildningscentret ”Pro Educa”
bedriver forskning kring viljan/ön-
Mätning av diabetes och blodtryck
gledare på CLDD-kontoren i november deltagit i en utbildning som
organiserades av World Vision. Huvudtema för utbildningen var beredning av projektförslag, Man tog
även upp finansiell rapportering av
projekt.
Hälso- och sjukvård
Under hösten ordnade samhällsvägledare på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina hälsokontroll för
pensionärer för att hjälpa de äldre
att få insikt om sin hälsa. I Banja
Luka organiserades en hälsokontroll
för pensionärer i samarbete med
pensionärsföreningen i Debeljaci.
CLDD Teslic har haft utbildning om
diabetes för invånarna i Teslic.
Projekt för kvinnor
I samarbete med Gendercentrum i
Republika Srpska har samhällsvägledarna på CLDD Banja Luka deltagit
i världskampanjen ”Jämlikhet även
för kvinnor på landsbygden“. Man
ga till ”Unga från diasporan i Kljuc”.
Förslaget antogs.
I augusti 2011 organiserade CLDD
Osatica en ”vänskapsskola” i ungdomscentret ”Osatica”med deltagare
från olika länder. För tredje året i rad
besökte volontärer från Italien ungdomscentret för att delta i gemensamma aktiviteter. Ungdomarna
lärde sig rita och tillverka prydnadsföremål. Samarbete etablerades också med ungdomsförbundet ”Gusti
Samhällsvägledare Marija Stanković
skan att ”starta eget” hos kvinnliga
medlemmar i föreningar i Republika
Srpska. Att ”starta eget” skulle kunna
förbättra kvinnornas ekonomiska
villkor.
I samarbete med ”Helsinki Citizens
Assembly” i Banja Luka organiserade föreningen ”Suncokret” från
Celinac ett möte med temat ”Kvinnornas situation i samhället”. I mötet
deltog: ”Parlamentariska kommittén
för jämlikhet”, CLDD Banja Luka,
kvinnoföreningen ”Kvinnor kan”,
företrädare för synskadades riksförbund från Celinac och kvinnor från
trakten.
CLDD och unga
Samhällsvägledaren Sefika Muratagic från CLDD i Kljuc har deltagit i
en workshop på temat ”Att utarbeta
en utvecklingsstrategi för ungdomspolitik i Kljuc 2011-2016”. Workshopen arrangerades av ungdomscentret ”Kosmos“ från Kljuc. Sefika
Muratagic föreslog att till temat läg-
Teslic” i Teslic som verkar för att
stärka ungdomarnas ställning i samhället.
I samarbete med en pensionärsförening och en kulturell förening
organiserade CLDD Banja Luka
”Majolympiad för barn” med flera
sportaktiviteter.
Inom ramen för projektet ”Det öppna parlamentet” och i samarbete med
föreningen ”Nyckeln till framtiden”
och ungdomscentret ”Kosmos” organiserade CLDD Kljuc ”Information för ungdomar”. ”Information
för ungdomar” upprättades bl.a. i
CLDD:s och föreningen ”Nyckeln
till framtidens” lokaler. Syftet är att
erbjuda ungdomar stöd för att förbättra de ungas situation i Kljuc med
särskild betoning på sysselsättning. I
CLDD:s lokaler hölls möten med en
grupp arbetslösa ungdomar. 50 ungdomar från Kljuc gjorde studiebesök
på det federala parlamentet.
5
Försäljning av souvenirer i Bijambare (Ilijas) och matmarknaden
“Pekmezijada“ i Kljuc
I samarbete med Ilijas kommun arbetar CLDD Ilijas med frågor som
rör turism och miljöskydd. Det
kommer mycket turister till Bijambare. Därför har den myndighet som
arbetar med naturskydd i kantonen
Sarajevo tillsammans med CLDD
Ilijas insett behov av att börja sälja
souvenirer. Man vill främja turismen
och samtidigt öka sysselsättningen
genom att ge möjlighet att tillverka
souvenirer som ska säljas. Försäljningen av souvenirer startade i oktober i år.
CLDD Kljuc ordnade ett möte med
representanter från samhället Sanica
med syfte att skapa förutsättningar för samarbete. Samarbetet resulterade i att man ordnade en
matmarknad ”Pekmezijada” där
ett femtiotal utställare ställde ut
sina produkter. Över 500 personer
besökte matmarknaden.
Helgfirande
CLDD Teslic har utvecklat samarbete med förskolan ”Palcic” i Teslic.
I april i år organiserade man tillsammans en visning där barnen visade
bosniska seder och traditioner. Europadagen den 9 maj firade barnen
i förskolan tillsammans med samhällsvägledarna Marija Stankovic
och Aldin Sivic i CLDD:s lokal.
CLDD Ilijas firade första maj tillsammans med lokalbefolkning och den
myndighet som arbetar med naturskydd i kantonen Sarajevo. Man firade också första maj på ett möte för
friluftsmänniskor och ungdomar.
CLDD Ilijas organiserade också firande av kantonen Sarajevos dag. I
samband med firandet arrangerades
en matmässa där lokalbefolkningen
ställde ut och hade försäljning av
egna produkter.
Diaspora dagar – Di-Lok
CLDD-kontoren har en återkommande manifestation ”Diaspora
dagar”, kallat Di-Lok. Syftet med
dessa dagar är att diaspora kan
besöka en ort och träffa lokalbefolkningen. Värdarna för årets Di-Lok
var: CLDD Kljuc, CLDD Teslic och
CLDD Banja Luka.
Diaspora dagar i Teslic präglades av
ett rikt kultur-, sport- och underhållningsprogram. En fotbollsturnering
organiserades där
12 fotbollslag deltog.
med rådgivning, empowerment,
sekretess i arbetet med individer,
arbete enligt offentlighetsprincipen,
opartiskhet samt jämlikhet mellan könen. Detta ska också följas
av CLDD kontoren. CLDD kontor är viktigaste samarbetspartnern
till SsFå, kommuner, institutioner
och ideella organisationer. Under
de gångna åren har SsFÅ uppnått
betydande resultat med hjälp av en
återvandringsmodell som grundas
på att man arbetar i etapper. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvä-
Kommunen Kljuc
arrangerade
för
första gången ”Diaspora
dagar”.
Man hade en matmarknad där lokala
m atpro du c e nte r
ställde ut egenpro- Prisutdelningen för deltagarna i turneringen
ducerade varor.
gledarna på CLDD kontoren för eleDiasporadagarna i Banja Luka in- ktroniska journaler över varje klient.
nehöll flera sportaktiviteter bl.a. en Journalerna utväxlas ofta mellan
fotbollsturnering i Vrbanja i staden handläggare i de båda länderna. Med
Banja Luka. 40 ungdomar från di- hjälp av de elektroniska journalerna
asporan och från Banja Luka deltog kan man i detalj följa återvandringsprocessen för varje individ. Man
i turneringen.
kan se när en klient gjort framsteg
Inom ramen för Di-Lok hölls i Banja och gått över till en ny etapp.
Luka ett ekonomiskt forum. Forumet hade deltagare från bosnisk di- Flera klienter har under 2011gjort
aspora, invånare i Banja Luka och framsteg i de olika etapperna i
återvandrare som är interna flyktin- återvandringsprocessen. Under 2011
har återvandringsärenden till stor
gar i Bosnien-Hercegovina.
del befunnit sig i etapp 2 och 4 vilket
Arbete med återvandringsärenden betyder att man ska finna bostad och
sysselsättning. Andel återvandrare
Stockholms stad Frivillig Återvan- utan bostad i BiH har minskat därför
dring (SsFÅ) och Center för lokal att diasporan under efterkrigstiden
utveckling och diaspora (CLDD) ar- själva lyckats finansiera återuppbygbetar till största delen med återvan- gnad av sina forna hem. Det finns
dringsärenden och reintegration av dock fortfarande människor som vill
bosnisk diaspora i Bosnien-Herce- återvandra som lever under knappa
govina. Varje CLDD-kontor har två ekonomiska förhållanden i Sverige
samhällsvägledare med olika etnisk och därför inte har möjlighet att själbakgrund och kön. I arbetet med va finansiera bostad i BiH.
frivillig återvandring arbetar SsFÅ
Åldern på de personer som återvan-
6
ing av frivillig återvandring är dock
begränsad både i Sverige och i hemlandet.
Handläggare av återvandringsärenden: Larisa Aganovic och Ayaan Mohamed
drar är olika. Pensionärer bosatta i
Sverige som vill återvandra till BiH
är den åldersgrupp som har störst
problem att återvandra.
Ett antal klienter har avbrutit processen av olika skäl. Oftast är det administrativa hinder i hemlandet och
i det land man är bosatt i som gör
att återvandringsprocessen avbryts.
Lagstiftning förhindrar klienter att
återvandra då berörda myndigheter
inte samarbetar om cirkulär migra-
tion. Detta gör att klienterna hamnar ”mellan stolarna” och inte har
någon att vända sig till.
Det finns stora behov av finansiering
av frivillig återvandring. Finansier-
Exempel på fullbordad frivillig
återvandring och de hinder vi i de
flesta fall står inför är en klient som
önskade återvandra till BiH. Det
hus klienten en gång bott i var helt
förstört av kriget. Klienten ansökte
därför om bidrag till återuppbyggnad av sitt forna hem. Handläggarna på SsFÅ och samhällsvägledarna på CLDD stötte ständigt på
hinder genom hela bidragsförfarandet. Tack vare kontinuitet i arbetet,
samhällsvägledarens uthållighet och
regelbunden kontakt med relevanta
myndigheter har klienten återvandrat och fått sitt hus renoverat.
Detta visar att man kan skapa bättre förutsättningar för återvandring
om berörda myndigheter visar större
vilja att samarbeta.
CLDD finns även på Facebook
I samarbete med SsFå har CLDD skapat en facebook profil i syfte att informera
om sitt arbete gentemot diasporan samt informera om de aktiviteter gällande
frivillig återvandring och reintegration som CLDD kontor genomför.
Länken till facebook profilen hittar ni på www.cldd.org.
Handledningsdagar för CLDD-kontor i Neum och Fojnica
Betydande framsteg i arbetet
med Frivillig återvandring
Vi har tidigare haft handledningsdagar för CLDDkontor i Bosnien-Hercegovina. Dessa har varit av stor
betydelse och resulterat i årliga sammanfattningar,
analyser och utvärdering av arbetet på CLDD-kontoren. Därför hade vi i år handledningsdagar vid två
tillfällen, mellan den 30 juni och 5 juli i Fojnica samt
mellan den 2 och 7 oktober i Neum. Precis som vid
tidigare handledningsdagar var Frivillig återvandring,
Stockholms stad, huvudarrangör och alla anställda vid
CLDD-kontor i sex städer i Bosnien-Hercegovina
deltog. Många ämnen diskuterades men framför allt
arbetet med återvandringsärenden, förbättring av
kommunikation samt strategi- och metodutveckling
för arbetet på CLDD-kontoren de kommande sex
månaderna.
Slutsats efter genomförda handledningsdagar är att
man gjort betydande framsteg i arbetet med frivillig
återvandrig för den bosniska diaspora som frivilligt
vill återvandra till Bosnien-Hercegovina. Vid handledningsdagarna utarbetades också en verksamhetsplan för 2012.
7
Frivillig återvandring till Irak
Samarbete med Bagdad kring
frivillig återvandring av irakier
SsFå har under 2011 fortsatt ett pågående samarbete
med föreningen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) om frivillig återvandring för irakier som frivilligt vill återvandra till Bagdad.. Den provinsmyndighet i Bagdad som
handlägger återvandringsärenden samarbetar med SsFå
via TVIG för att hitta lösningar till reintegration för de
irakier som är bosatta i Sverige och som frivilligt vill
återvandra till Irak.
Stockholms stads Frivillig återvandring (SsFå) har under 2011 haft några seminarier i Stockholm tillsammans
med Tillväxt Irak gruppens arbetsgrupp. Syftet med
seminarierna var att ta upp allmänna problem med frivillig återvandring, att informera om den modell som används på SsFå i arbetet med frivillig återvandring och att
informera om samarbetet med CLDD-kontor i BosnienHercegovina. En förhoppning är att detta samarbete ska
leda till att ett CLDD-kontor öppnas i Bagdad.
Tidigare i år har Tillväxt Irak gruppen bedrivit ett projekt som finansierats av Migrationsverket och SsFå.
Syftet med projektet har varit att studera den irakiska
Emina Krzovic, Dindar N. Shafieq Migrationsminister Irak
och Adel Aldabbagh TVIG organisation
diasporans inställning till frivillig återvandring och att
informera om möjligheter att frivilligt återvandra till
Irak. Företrädare för SsFå och TVIG har informerat hundratals irakier i Malmö, Göteborg och Stockholm om
möjligheter att frivilligt återvandra till Irak.
Frivillig återvandring till Somalia
Forskning visar att 44 % av de somalier som är
bosatta i Sverige frivilligt vill återvandra till Somalia
Företrädare för somaliska organisationer i Sverige har
under 2011 fortsatt ett pågående samarbete med Stockholm stad Frivillig Återvandring (SsFÅ). Tillsammans
med SsFÅ har man organiserat seminarier och möten i
Stockholm.
Under våren 2011 har SsFÅ tillsammans med SomaliSwedish Development and Relief Association gjort en
undersökning om somaliernas inställning till frivillig
återvandring. 300 personer bosatta i Sverige, till största
delen i Stockholm, valdes ut att delta i undersökningen.
De utvalda var både män och kvinnor i varierande ålder.
Resultatet av undersökningen visar att
44 % av de som svarat har för avsikt att frivilligt återvandra till Somalia. Av den anledningen har SsFÅ tillsammans med representanter för somaliska organisationer
arbetat med att skapa strukturer för frivillig återvandring
till främst norra delen av Somalia – Somaliland. Som ett
led i detta arbete har man skapat kontaktnät med Hargeisa i Somaliland. SsFÅ och representanter för somaliska
organisationer har i seminarier informerat somalier som
är bosatta i Stockholm om förutsättningar för frivillig
återvandring.
27 juni-3 juli i år var representanter för somaliska organisationer i Stockholm på studiebesök i Bosnien-Hercegovina. Syftet med studiebesöket var att på plats studera
hur CLDD-kontor arbetar med frivilig återvandring och
hur CLDD-kontor bedriver verksamhet som gynnar reintegration av diasporan i det samhälle man återvandrat
till.
Seminarium om frivillig återvandring i Rinkeby, 2011.
8
En bosnisk delegation på konferens och
studiebesök i Stockholm 5-8 april 2011
BiH ambassad i Stockholm, värd var ambassadör Darko Zelenika
Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ), som hör till Utbildningsförvaltningen i Stockholm, hade
den 5-8 april i år ett studiebesök för
representanter från sex kommuner
i Bosnien-Hercegovina (BiH). De
sex kommunerna som var representerade var Gorazde, Srebrenica,
Ilijas, Kljuc, Teslic och Banja Luka.
I dessa kommuner finns Center
för lokal utveckling och diaspora
(CLDD). De sex kommunerna representerades av samhällsvägledare
anställda vid CLDD- kontor och
företrädare för lokala myndigheter.
Syftet med studiebesöket var att sammanfatta det nuvarande samarbetet,
erfarenhets- och kunskapsutbyte och
att knyta kontakter för framtida samarbete om reintegration och frivillig återvandring till BiH för de bosnier som är bosatta i Sverige.
Delegationen besökte tillsammans
med Emina Krzovic, samordnare
på SsFÅ, den bosniska ambassaden
i Stockholm. Hans excellens am-
bassadören Darko Zelenika tog
i ett tal upp det goda samarbetet
mellan svenska myndigheter, SsFÅ
och bosniska föreningar i Sverige.
Ambassadören uttryckte sin vilja
Stockholm, tog emot ett besök av den
bosniska delegationen. Vid besöket
hos Thomas Persson diskuterades
samarbete om frivillig återvandring
och reintegration för de bosnier i
Thomas Persson, Utbildningsdirektör i Muhamed Ramović, borgmästare i
Gorazde
att tillsammans med anställda på
ambassaden framöver arbeta för att
underlätta frivillig återvandring till
BiH. Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen i
Sverige som frivilligt ska återvandra
till BiH. Problem som kan uppstå i
när man ska återvandra togs också
upp. Man diskuterade också behov
av hjälp vid reformering av utbildn-
9
Thomas Persson, Utbildningsdirektör
Skolborgarråd Lotta Edholm
Komunfullmäktige i kommunen
Srebrenica, och Sefika Muratagic
från CLDD kontoret i Kljuc.
Samarbete mellan
CLDD-kontor i BiH
och irakiska och
somaliska föreningar
i Sverige
Bosnisk och Hercegovinsk förening i Stockholm ”Neretva”
ingssystemet i BiH. En sådan hjälp
kan vara erfarenhetsutbyte och goda
exempel från det svenska utbildningsväsendet.
Delegationen besökte den bosniska föreningen Neretva i Stockholm
där föreningens medlemmar presenterade sin verksamhet. Emina
Krzovic, samordnare för Frivillig
Återvandring, och Sefika Muratagic,
samhällsvägledare vid CLDD kontoret i Kljuc, presenterade sitt arbete,
förutsättningar för frivillig återvandring och uppmanade till samarbete.
Gästerna från Bosnien-Hercegovina
fick med hjälp av en guide möjlighet
att bekanta sig med Stockholm.
Konferens
Under studiebesöket hade man
en konferens med syfte att sammanfatta samarbetet mellan SsFÅ
och bl.a. CLDD-kontoren i frågor
som rör reintegration och frivillig återvandring. Vid konferensen
närvarade ambassadörer och/eller represenanter från ambassaderna för Serbien, Somalia, Sudan,
Turkiet, Litauen, Kongo, Chile och
Bosnien-Hercegovina, företrädare
för Stockholms stad, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och
berörda myndigheter i Sverige samt
representanter för ett antal bosniska,
somaliska och irakiska föreningar
.Under konferensen hölls tal av Lotta
Edholm, skolborgarråd i Stockholms
stad, Thomas Persson, förvaltningschef för Utbildningsförvaltningen,
Anders Parts från Migrationsverket, Emina Krzovic, samordnare för
Frivillig Återvandring, Ljiljana Radovanovic socialförvaltningenschef
i Banja Luka, Cvjetin Maksimovic,
I Sverige finns ett stort antal flyktingar från Irak och Somalia som
frivilligt vill återvandra till sina
hemländer. Det var anledning till
att den bosniska delagationen under
sitt studiebesök i Stockholm träffade representanter för den irakiska
organisationen Tillväxt Irak Gruppen (TVIG) och representanter för
somaliska föreningar i Stockholm.
Man diskuterade samarbete, utbyte
av erfarenheter och att skapa kontaktnät mellan irakiska och somaliska föreningar och CLDD kontor i
BiH.
Företrädare för de irakiska och de
somliska föreningarna uttryckte önskan att på plats i BiH se hur man arbetar med frivillig återvandring och
studera hur man arbetar enligt den
modell för frivillig återvandring som
SsFÅ introducerat. Man önskade
därför planera ett studiebesök för en
irakisk och en somalisk delegation
till CLDD-kontor i BiH.
10
Studiebesök
Representanter för somaliska och irakiska föreningar i
Sverige tillsammans med representanter för
Medborgarskolan på studiebesök i Bosnien-Hercegovina
Representanter för irakiska och somaliska föreningar i Sverige var 27 juni - 3 juli
2011 på studiebesök i Bosnien-Hercegovina (BiH). Representanter för Medborgarskolan deltog också i studiebesöket.
Medborgarskolan erbjuder utbildningsprogram för utländska medborgare i
Sverige. Studiebesöket organiserades av
Stockholms stad Frivillig återvandring
(SsFÅ). Syftet med studiebesöket var
att på plats kunna studera den modell
för frivillig återvandring som används
av SsFÅ i samarbete med Center för
lokal utveckling och diaspora (CLDD) i
BiH. Under studiebesöket besökte man
CLDD-kontor där man hade möjlighet
att följa arbetet. CLDD-kontor bedriver
verksamhet i Ilijas, Teslic, Gorazde, Kljuc,
Srebrenica och Banja Luka. Syftet med
arbetet på CLDD-kontoren är att stödja
det lokala samhälle där man finns och att
samarbeta med SsFÅ. Representanterna
besökte kommunen Gorazde där de träffade representanter från kommunen och
anställda på CLDD-kontoret i Gorazde.
Efter besöket i Gorazde besökte de naturskyddsområdet Bijambare och Bijambaregrottan. I anslutning till detta besökte
man CLDD-kontoret i Ilijas som ligger
nära Bijambare. CLDD-kontoret i Ilijas
arbetar bl.a. med frågor som rör turism
och miljöskydd i Ilijas och närliggande
områden. Representanterna avslutade
sitt studiebesök i BiH i Fojnica där de deltog i handledningsdagar som anordnades
av SsFÅ och CLDD-kontor i BiH. Under
handledningsdagarna fick de möjlighet
att studera hur man får stöd i den modell för frivillig återvandring som sedan
länge används av SsFÅ. Man fick också
möjlighet att planera samarbete med
CLDD-kontor i BiH.
”Den modell för frivillig återvandring
som används av SsFÅ och den verksamhet CLDD-kontoren bedriver är mycket
bra. Vi kommer att arbeta på samma sätt
när vi organiserar frivillig återvandring
till Somalia” säger Mustafa Ismail, representant för den somaliska gruppen.
Den irakiska gruppen uttryckte glädje
över landets återhämtning efter kriget:
Mottagning i kommunen Gorazde
Adel Alddabagh och Amar Al-Jaber återvandring till Irak
Mustafa Ismail och Sadia Mumin Återvandring till Somalia
Jenny Linde och Eva Olofsson Medborgarskolan
”Vi föreställde oss att Bosnien och Hercegovina var helt förstört av kriget.
Förstörelsen gjorde det omöjligt att
återvandra till BiH. Den gjorde det också för riskabelt att investera i BiH. Vi är
glada att vi under vårt studiebesök i BiH
sett motsatsen. Bosnien och Hercegovina
är ett vackert land som snabbt har återhämtat sig efter kriget.
Vi ska snart öppna ett kontor i Bagdad
som ska arbeta med lokal utveckling och
frivillig återvandring. I Bagdad kommer
vi att använda samma modell för frivillig återvandring som används av SsFÅ”
säger Amar Al-Jaber som är jurist och
representant för den irakiska grupp som
besökt BiH.
Emina Krzovic som är samordnare på
SsFÅ uttryckte tillfredsställelse över att
handledningsdagarna i Fojnica hade god
kvalitet och genomfördes på ett effektivt
sätt.
”Företrädare för irakier och somalier som
bor i Sverige fick tillfälle att tala om sina
erfarenheter och planera aktiviteter för
de som frivilligt vill återvandra till sina
hemländer. Före handledningsdagarna
i Fojnica besökte vi tillsammans med
CLDD-anställda i BiH, staden Rozaje i
Montenegro. I Rozaje kommer man snart
att öppna ett CLDD kontor med syfte
att underlätta frivillig återvandring till
Montenegro. Dessutom kommer vi att
öppna ett CLDD-kontor i Bagdad och ett
CLDD-kontor i norra Somalia” berättar
Emina Krzovic.
11
Samarbete med Rozaje i norra Montenegro
I Stockholm bor ca 3000 personer som kommer från
norra delen av Montenegro. De vill återknyta kontakten
med sitt hemland för att på sikt återvandra och bidra
till utveckling av den region de utvandrat från. De har
i kontakt med sina hemorter i Montenegro och Stockholms stad Frivillig Återvandring (SsFÅ) uttryckt önskan om stöd att frivilligt återvandra. Stockholms stads
modell för återvandring har varit utgångspunkt i dessa
kontakter. Rozaje som är en kommun i norra Montenegro har ställt sig positiv till samarbete med SsFÅ. Under våren 2011 skrevs avsiktsförklaring mellan SsFÅ och
representanter för Rozaje. Representanter för SsFÅ samt
Zeljka Heric och Aldin Sivic som är samhällsvägledare
på CLDD kontor i Bosnien-Hercegovina besökte juni
2011 Rozaje. Tillsammans med kommunens representanter besökte de bl.a. lokaler som skulle vara lämpliga till
CLDD kontor. Överläggningar om samarbete fortsätter
2012.
REPORTAGE
Joachim Götz, Enhetschef Språkcentrum, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
Bosnien- Hercegovina
Sommarspråkskola juli 2011
Bosnien betyder rinnande vatten. Det är en vacker
bild och så heter också en av floderna i landet. Måtte
det få fortsätta rinna vatten och inget mer blod i detta
centrala område av Europa. Var tionde Sarajevobo
dödades under belägringen 1992-1995 ca 40 000.
Nedan följer i några intryck av den sommarspråkskola vi ordnade i Fojnica 13-16 juli 2011.
Bakgrund –syfte
Skulle det vara möjligt att ett tiotal elever som deltar i
bosniska i Stockholm ville delta i en sommarspråkskola
och möta bosniska elever i Bosnien? Skulle vi kunna
väcka intresse för detta hos lärare och föräldrar? Skulle
vi kunna väcka intresse för detta utbyte i Bosnien hos
politiker och tjänstemän? Svaret blev ja.
Vi ville ge våraelever bättre, ökade språkkunskaper
men också visa på deras förankring i bosnisk kultur
och historia. Totalt deltog nio elever från Stockholm, de
flesta högstadieelever. Från Språkcentrum deltog tre av
lärare: Ivanci Perisic, Jasminka Jakupovic och Dzeneta
Bradaric. Emina Krzovic som arbetar som samordnare
med frivillig återvandring var den som tog initiativet till
sommarspråkskolan. Antalet bosniska elever i Fojnica
var 20 och tvålärare.
Utbildningsminister i Sarajevo
Vi fick tillfälle att presentera och samtala med Emir
Suljgic utbildningsminister på kantonal nivå ansvarig
för utbildningsfrågor i Sarajevo. Mötet gick raskt och
var effektivt. Han ställde några frågor och vi berättade
om syftet med sommarskolan. Han tyckte att det var en
god idé. Från Sarajevos håll skulle man göra vad man
kunde för att ge stöd åt detta initiativ.
Fojnica - möte med elever och lärare
Under onsdagen anlände elev efter elev till Fojnica. Det
är en liten stad i bergen utanför Sarajevo. Här finns en
utmärkt semesteranläggning med konferenslokaler och
simbassänger.
Strax därefter samlades vi i ett konferensrum och så
kom alla de andra bosniska eleverna och två lärare. Till
att börja med var de litet tyst men så började det lossna.
Vi blev bjudna på dricka och så började det pratas bosniska högt och lågt.Borgmästare hade också avsatt tid
och höllett litet tal där han uttryckte sitt stöd för detta
projekt. Jo, den lilla staden Fojnica ska göra vad de kan
för att stödja detta projekt,
Salkan Merdzanic heter denna sympatiska man som fick
12
Vår lärare i bosniska Dzeneta Bradaric får hjälp att hålla
balansens av en av våra elever i de många kristallklara
bäckar som rinner nedför berget Vranica.
ungdomarna att skratta många gånger. När vi skulle gå
iväg på en liten guidad rundtur i staden, så tog han fram
en slant ur sin egen plånbok, så att vi alla, dryga trettiotalet, skulle få en varsin majskolv på vägen som färdkost.
Det var bara ett exempel på den gästfrihet vi mötte.
Våra svenska elever fick beröm av sin kamrater för att de
pratade en så god och korrekt bosniska som de faktiskt
gjorde. Bosniska ungdomar från andra länder i världen
som återvänder hem från diasporan—landsflykten pratar med andra ord sämre än våra svenska ungdomar. Det
var honung för våra lärare.
Vi levde i fred i sex hundra år...
Rundturen var mycket intressant. Den första byggnad
som vi stannade vid och blickade upp på berget för att
se var, är ett franciska- nerkloster. Detta har sina rötter i
Emir Suljagic utbildningsminister på kantonal nivå Isma
Stanic minister för mänskliga rättigheter och flyktingar,
Emina Krzovic och Joachim Götz
1500-talet och fick av sultanen Mehmet en mantel samt
ett löfte om att så länge sultanatet fanns skulle dessa
munkar få utöva sin tro i fred och frihet! Religionsfri-
het. På 1500-talet!
I detta kloster finns
en hel del litteratur
av högt värde.
En av de svenska
ungdomarna berättade för mig: “I Sarajevo ligger kyrkan, moskén och
synagogan i princip
sida vid sida och
under sex hundra
år levde vi i fred—
Isma Stanic biträdande minister
vad hände egentliför flyktingar och jämställdhetsoch migrationsfrågor var mycket
gen?”
positiv till Sommarspråkskolan.
Här och där hörde
vi rinnande vatten,
som porlade ned från berget. En moské var byggd precis
över en sådan liten bäck, så att vattnet rann genom den
och man på så vis kunde tvätta sig med friskt och rent
källvatten. inför bönen När imamerna kallade till bön
fick de bara använda sig av sina röster, inga högtaKvällen avslutade vid 22.00 med glass och dricka på en
restaurang. Där rann också vat- ten i vilket man odlade
forell. Så den som ville äta fisk kunde bara gå till vattnet
och peka på vilken fick han eller hon ville äta. Det är
färsk fisk det! Därefter återvände vi i nattens mörker för
att falla i djup sömn. Trots den sena timmen var många
affärer ännu öppna.
Våra elever bodde tillsammans med våra lärare i egna
lägenheter på semesteranläggningen.
Inget bälte behövs
Efter frukosten bar det iväg i två minibussar upp på berget för att besöka sjön Prokoško. Det blir en resa vi sent
ska glömma. När jag håller på och “fipplar” med säkerhetsbältet säger chauffören vänligt och leende – Det
är grusväg, så det är ingen risk för poliser! Jag låter bli
bältet. Vi färdas 16 kilometer på strax under 1.5 timmar.
Det blir en hastighet
om ca 10 km/h. Det är mycket svårt att möta en bil här.
På sina håll är det lodräta stup på flera hundra meter. Ja,
vad hjälper ett bälte då, tänker jag. Och, som sagt, här
finns inga poliser.
Målet för vår resa är en liten glacialsjö på 1600 meters
höjd. Sjön Prokoško bildades då en glaciär gled iväg
nedför berget och stanna- de i denna dalgång. Läraren
i engelska och tyska, Tarik, var vår guide. Sjön är liten
ca 400 meter lång och 200 meter bred. Vattnet är isande
kallt. På botten, 13 meter ner, ligger ett lager av is. Trots
att sjön är så liten, så är det flera som har drunknat i
sjöns virvlar och hamnat i isen på sjöns botten. Vi badar
inte.
Här uppe finns herdar som har får, getter, kor och hästar.
De gör ost och säljer mjölk. På vår vandring ser vi plöt-
13
sligt en melon som guppar i vattnet. När vi kommer
fram till ägarna av melonen, två kvinnor, har de redan
delat den och ger oss gladeligen en halv melon. Ytterligare ett exempel på bosnisk gästfrihet. Men vad gör då
dess kvinnor i sitt tält vid sjön.
Jo, de plockar små rosa blommor, som har en viss doft av
pizza, det är timjan!
I sjön finns, fanns och finns kanske fortfarande ett unikt
djur som heter Triton, ett salamanderliknande djur.
Någon har planterat in lax från Kalifornien. Då det inte
finns så mycket att äta i denna lilla sjö – så åt laxen upp
tritondjuren!
bra. Chauffören tittade då och så ut genom fönstret för
att kontrollera hjulen, att det var tillräckligt med luft i
däcken.
Sultan Mehmet Fatih II gav franciskanerna rätt att stanna
och behålla sin tro. Gamla och värdefulla böcker finns här.
Han hade kört tyngre turister än vi, sa han, vuxna från
Dubai, Tunisien och Turkiet bland annat
Första intrycket, det pekas, tisslas och tasslas och kikas försiktigt på varandra … hur ser svenska bosnier ut?
Sjön Prokoško , 1600 m.ö.h. är en unik miljö som marken här uppe oklar och många nya hus har uppförts olagligt. Vatten har dragits in i en del hus och lett till att
sjöns area har minskat. Den var redan liten innan och
riskerar på sikt att försvinna helt.
Som på många andra håll ligger det också en del plastflaskor, glasspapper och annat skräp
i detta område. Det gör mig ledsen. Här måste vi alla
lära oss att leva som indianer. Inte lämna några spår
efter oss.
Överallt rinner det kristallklart vatten, så var man
törstig, så var det bara att kupa handen och dricka. Uppenbarligen vara våra svenska elever lite tveksamma till
detta. Vatten ska väl komma ur en kran!
Inte heller på nedvägen mötte vi någon polis, så allt gick
Kvällspass
Sent på kvällen blir det grupparbete. Eleverna diskuterar
intensivt och våra lärare är engagerade och går runt och
stöttar eleverna. Det skrattas en hel del. Arbetet handlar
bland annat om ekologimiljöfrågor. Nya termer och uttryck lärs in. Det är eleverna som pratar sitt modersmål.
När övningen är klar så redovisar en från varje grupp.
Det tar fem minuter per
grupp ungefär. Absolut språkutvecklande. Varje elev ska
också försöka att med ett ord sammanfatta dagen. Då
behövs ett rikt modersmål för att argumentera för sitt
val. Mitt val hade blivit vatten ...
En kollega från Banja Luka, Mubera som arbetar på vårt
CLDD-kontor med återvandring, följer elevernas arbete
med intresserad min – det syns att hon tycker att våra
elever är duktiga.
Det är inte långt kvar innan klockan är tio. Våra elever
har lärt sig en hel del om landets geografi, om problemen med miljön och garanterat utvidgat sitt ordförråd.
Sarajevo—inga fler rosor tack
På fredagsmorgon bär det av till Sarajevo. Vi besöker
Nationalmuseum. Här guidas vi av en engagerad guide
och får ta del av områdets historia från romartiden och
framåt.
Illyrer är tydligen bosniernas förfäder. Området kristnades för mer än tusen år sedan. Här fanns en variant av
kristen tro som kallas bogomiler. Turkarna invaderade
området och det blir en del av det osmanska riket 1463.
Med tiden blir allt fler muslimer.
I slutet av 1800-talet blir området ockuperat av Österrike-Ungern. Bosnierna tycks ha haft utmärkta relationer med sina “herrar”. I gamla stan ser man det turk-
14
iska inflytandet och utanför denna del av Sarajevo ser
man det österrikiska inflytandet. Och i ytterområden
det “socialistiska”. Bilden nedan visar världshistoriens
mest olyckliga gathörn. Här stod attentatsmannen som
sköt Frans Ferdinand och det var en utlösande faktor till
första världskriget.
Uppför slingrande serpentinvägar med en hastighet av
drygt tio kilometer i timmen tar vi oss upp till en glacialsjö.
Ingen polis så långt ögat kan nå.
Jugoslavien bildas, ett nytt världskrig och så ett blodigt
inbördeskrig i början av 1990- talet. 1995 skrivs Daytonavtalet under. Bosnien — Hercegovina delas i två delar.
Ett där det bor mest serber, ett där det bor mest kroater
och bosniaker.
Politiskt och administrativt blir det tre nivåer ett för landet, ett för de två administrativa områdena och ett för
kommunal eller kantonal nivå.
Hur var det nu med Sarajevos rosor? Det är dessvärre
inte frågan om några rosor utan ett exempel på svart
folkhumor. Här och där kan man se var granater har
landat i staden, i betongen. De märken som syns efter
granaterna kalla för Sarajevos rosor. Dem vill vi inte se
igen.
Vägg i vägg med nationalmuseet ligger avdelningen för
djur och natur. De Dinariska alperna har ett rikt djurliv
som i mycket påminner om det svenska med t ex varg
och björn.
Vi går på en rundtur i staden och vid pass kl 13.00 hörs
uppmaningen till jumma— fredagsbönen. Några i vår
grupp går dit medans vi andra gick till en närbelägen
restaurang.
Det var oerhört varmt för att inte säga hett i Sarajevo
denna dag. Vattenflaska på vattenflaska tömdes. Några
längre promenader i staden var ej möjliga att företa.
På kvällen var det så folkdansuppvisning i Fojnica.
En segregerad skola
Skolgången är nio år. De flesta skolor är kommunala,
dock är en och annan fristående skola på väg. Klasserna
15
Ekologi, återvinning, hållbar utveckling, ja vad heter det på
bosniska?
är stora ofta på runt 30 elever eller fler. När man läser
språk kan grupperna vara mindre.
Lärarna har undervisning ungefär 22 timmar per vecka. När jag frågar Tarik om hans lön, så svarar han att
den är ca 400 euro. Det är inte så mycket säger jag. Det
kunde vara värre säger Tarik… det finns de som inte har
något arbete eller inkomst alls. Tarik berättar att han till
och med kan spara lite grand. En dag vill han åka till
München. Tarik är språklärare.
En mycket tråkig sida med skolan är dess segregering.
Trots att t ex kroater och bosnier går i samma skola så
har de inga lektioner tillsammans. Skolan är delad i två
delar. På skolgården finns ett staket som håller eleverna åtskilda från varandra, dessutom har de inte raster
samtidigt heller.
Hur ska vi förebygga och undvika fördomar och nya
konflikter om vi inte möts ens i skolan?
När eleverna på sista dagen jämförde våra skolor med
varandra slogs de av att vi inte har betyg från första
klass. “Hur lär man sig då — om man inte får betyg?”
Det som upp- skattades var också alla de möjligheter till
idrott som finns i Sverige. Detta utbud finns inte här.
Förbud mot mobbing fanns i båda länder men dessvärre
förekommer det ändå.
Sista dagen med gänget
Samir som är idrottslärare hade delat in alla bosniska
elever i fyra lag som fick tävla med varandra. Eleverna
hade väldigt trevligt.
Mitt i denna aktivitet dök så radion upp och direktsände
en hel timme med och kring våra elever. Småningom så
får eleverna en kopia av detta program.
Våra elever var och är mycket nöjda med de fyra dagar vi hade. Varför kunde man inte ha fått göra detta
i år fem? Då hade vi haft kompisar när vi åkte hit. Nu
kommer vi att hålla kontakt via e-post och Facebook.
En effect till är ju att de elever som var med från olika
grupper i staden nu har fått nya vänner som de kommer
En fjällmoské—det var dock inte dit våra elever gick för
fredagsbönen.
att ha kontakt med.
Avslutningsvis vill jag bara konstatera att våra elever inte
hade några som helst problem med språket i BosnienHercegovina. De fick lära sig mer om sitt språk och sin
kultur. Vem vet kanske vill de återvända en dag. I sådana
fall är dessa elever väl rustade för att lämna diasporan.
Payback time
Samir Jahic arbetar också i Stockholms stad. Han följde
med vår grupp när vi var i landet. Han är miljöengagerad och deltar i ett projekt kring ökad miljömedvetenhet. Hur ska man använda allt det vatten landet har på
bästa sätt? Solen skiner och värmer, hur kan man ta tillvara all den gratisenergi solen ger. Solfångare på taken
kanske? Hur får man igång käll – och sopsorteringen,
det är ett måste.
Samir menade att han och många med honom som lämnat Bosnien nu är inne i en tid då det är dags att betala
tillbaka till sitt hemland.
Vad kan jag göra för mitt forna hemland som har levt i
Sverige i så många år?
16
Media i Sverige och BiH har under 2011 rapporterat om verksamheten på Frivillig Återvandring.
Utgivare: Stockholms stads Frivillig Återvandring Redaktör: Emina Krzović [email protected]
Medarbetare: Ingegerd Ärlund, Larisa Aganovic i Ayaan Mohamed Grafisk form: BMG Bosanska medijska grupa
Foto: BMG, ArtLab, Marketingart och CLDD
Adress: Frivillig Återvandring, Box 22049, 104 22 Stockholm Sweden