Transcript 3 Haveriet på SP 5 år 2010

Sodahuskommittén
1(11)
Protokoll SPT11
Handläggare
Datum
Utgåva
Lars Andersson
Tel
010-505 13 27
Fax
010-505 27 57
[email protected]
2011-09-20
Sodahuskommittén
Korsnäs AB
Ordernr
1
Ärende
SODAPANNETRÄFFEN 2011
Datum
Torsdagen den 24 maj 2011
Plats
Korsnäs AB
Vid protokollet
Lars E Andersson
Närvarande
Enligt separat lista.
Distribution
Närvarande samt SHKs arkiv och SHKs hemsida
ÅF
De olika presentationerna med bilder finns på Sodahuskommitténs hemsida.
Protokollet är en sammanfattning av de olika föredragen med en del av frågeställningarna som kom under dagens lopp.
För Er som är särskilt intresserade av Korsnäs AB går det att gå in på följande
länk: www.korsnas.com .
1
Inledning
De flesta av oss som skulle vara med på Sodapanneträffen hämtades med buss
från Scandic CH, för en kort färd till Korsnäs fabriken. Vi samlades i brukets
utbildningslokal där vi först fick kaffe och smörgås. Efter det fortsatte vi i den
stora föreläsningssalen där vi hälsades välkomna av Sodahuskommitténs sekreterare Mikael Ahlroth till årets Sodapanneträff på Korsnäs. Årets träff är den
26:e i ordningen och andra gången i Korsnäs. Förra gången var 1989 då
SP 5 var ny.
Sodahuskommittén
c/o Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse
Frösundaleden 2 169 99 STOCKHOLM
Tfn 010 505 00 00, Fax 08-650 91 18
Bankgiro 5168-9891 Postgiro 118 28 78-7
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
2
2
Presentation av Korsnäskoncernen
Inledningsvis fick vi en presentation av Korsnäskoncernen av Produktionschefen
Tony Thyberg. Korsnäs AB ägs av Kinnevik AB.
Korsnäskoncernen består av följande anläggningar Korsnäs, Frövi och Rockhammar.
På Korsnäs finns 3 st. fiberlinjer och 3 linermaskiner. Massaproduktionen i
Korsnäs uppgick 2010 till 962 000 ton och kartongproduktionen uppgick till
1 019 000 ton.
Av linerproduktionen är 2/3 Vätskekartong där TetraPak är den största köparen.
14 % är WhiteTop Kraftliner och 13 % är CartonBoard.
Korsnäs investerar i ny teknik för att minska brukets miljöeffekter och minska
energiförbrukningen. Tidigare var bruket extremt oljeberoende med en 600 MW
oljepanna med en liten barkugn. Oljepannan var så stor att det gick att köra fiberlinjen och linerbruket även om bägge sodapannorna var tillfälligt stoppade. Hur
många klarar det? Naturligtvis blev det stopp i alla fall efter en kort tid när lutcisternerna var fyllda. Det är svårt att få någon lönsamhet idag med en oljeförbrukning på 40 000 m3/år. När pannan byggdes rådde helt andra förutsättningar.
Genom utbyggnad i fiberlinjen kommer man att kunna köra med samma produktion under flera dygn istället för att köra ett dygn med barrmassa och ett
dygn med lövmassa. Svingningarna mellan vedslagen medför alltid vissa störningar.
Nya energibesparande åtgärder som även medför minskad miljöpåverkan är:
Ny indunstning med fjärrvärmeåtervinning med en investeringskostnad
av 600 MSEK. Färdigställd 2010.
Ökad produktion av spillvärmebaserad fjärrvärme som färdigställdes
under 2010. En investering på 150 MSEK.
Ombyggnation av bägge sodapannorna för att minska på antalet rengöringsstopp. Tidigare har det varit cirka 50 rengöringsstopp per år.
Bomhusprojektet klart 2012 som skall ge ytterligare ökning av ”grön”
fjärrvärme till Gävle. Den nya fastbränslepannan blir på 150 MW med en
turbin på 85 MW. Pannan designas för 120 Bar drifttryck.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
3
Ett mål med dessa satsningar är att bruket på sikt skall vara fossilbränslefritt. Mesaugnarna skall eldas med beckolja och även den nya pannan
skall eldas med beckolja vid behov.
SP 4 sätter igen sig i övergången till tubsatsen och SP 5 har problem med
igensättningar i överhettaren med följd att de måste skakas.
Lut och Kraftblocket är de avdelningar som för närvarande påverkar
miljön mest med utsläpp av stoft och illaluktande gaser.
Korsnäskoncernen har en kapitalstark ägare via Kinnevik till familjen Stenbeck.
Det har medfört, för massaindustrin, underliga jämförelser i investerings-besluten. Skulle Kinnevik satsa på ny indunstning i Korsnäs eller på Kabel-TV i
Ghana?
Man räknar med ett fortsatt investeringsbehov på 650 MSEK/år på alla tre
bruken. Alla investeringar över 10 MSEK skall upp till Kinneviks styrelse för
godkännande.
3
Haveriet på SP 5 år 2010
Mats Schönrock och Per Persson redogjorde för haveriet på SP 5 den 21-22
februari 2010 (Natten).
Det hela började med ett haveri på SP 4 som senare fortsatte med ett större
haveri på SP 5. Alltsammans ägde rum i en följd.
Det var ett mindre läckage i SP 4 som visade sig som ett larm för stor differens
mellan mava och ånga samt övertryck i pannan. 4 minuter efter larmen startades
sodahuslarmet. Man beslöt att stoppa pannan under kontrollerade förhållanden.
Fråga från Munksund: Hur snabbt stoppades pannan?
Svar: Nära reducerad nödnedeldning men ingen snabbtömning av pannan.
Senare konstaterades ett tubbrott i överhettaren där en tub var helt av i gränszonen mellan tub och svets. Tubbrottet berodde på en sotapparat.
Haveriet på SP 5.
Det uppstod problem med mavatanken. Nivåvisningen frös så den visade på
60 % hela tiden, även när nivån sjönk.
Inget matarvatten kom till pannan då det inte fanns tillräckligt med matarvatten i
tanken. Pannan löste ut på låg domnivå och allt stannade enligt reglerna.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
4
Personalen är normalt 4 personer, men på grund av sjukdom så hade en man
lämnat bruket. Det var 3 man kvar att sköta pannorna mm.
Återstart av pannan med vanliga rutiner. Där ingår tvätt av lutledningen före
start.
Oljebrännarna startas.
05.00 en smäll i pannan och snart därefter ännu en smäll.
Sodahuset utrymt med larm enligt rekommendationerna!
I brådskan hade man glömt att stänga handventilen till en lutspruta som satt kvar
i pannan. Automatventilerna kärvade så att tvättvatten läckte in i pannan. Det
förorsakade explosionerna.
Lutledningarna har tvättats med vatten sedan 1968 utan tidigare problem.
Tvätt av lutledningarna är alltid en risk!
Övervakningskameran visade 2 smällar med cirka 10 sek mellanrum. Explosionerna var troligtvis gasexplosioner.
Fråga från Kappa: Hur långt var stoppet för rengöring?
Svar: rengöringsstoppet varade i cirka 30 minuter.
Tillträde till pannan 2010-02-23. Enligt rekommendationerna.
Första inspektionen med avisolering runt det svaga hörnet påbörjades 13.30.
På alla 7 nivåerna hade det svaga hörnet öppnats. Skador på balkar och luftkanaler. Brytpinnarna i förbandet mellan balkarna i hörnet hade öppnats som de
skall göra vid explosioner. Själva balkarna var i stort sett intakta.
En täthetskontroll av tryckkärlet genomfördes vid 60 Bars tryck. Inga skador på
tryckkärlet kunde upptäckas.
Fråga Mönsterås: Hur gamla är pannorna?
Svar: SP 4 är från 1968 och SP 5 från 1978 ursprungligen.
En utvändig och invändig inspektion genomfördes av Inspecta och Metso.
På SP 5 kommer man att ha ökade möjligheter att genomföra säkerhetskontroller.
Det har skapats en säkerhetsgrupp.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
5
Säkerhetssystemen kommer att kontrolleras två gånger per år.
Det har genom åren blivit många ombyggnationer av säkerhetssystemen med
många förreglingar. Nya bilder skall tas fram som klart visar förreglingarna.
Dessa skall visa de prioriterade säkerhetsförreglingarna.
Det finns ett investeringsbeslut om att installera säkerhetsdatorer. Bägge pannorna skall ha lika säkerhetssystem.
Kommentar Alf Wiik: Lite dåligt underhåll av ventilerna och brister i det dåvarande systemet tillsammans med stressmomentet gjorde att det blev ett handhavandefel. ”Den mänskliga faktorn”. Om man glömmer eller missar något skall
personal och utrustning skyddas av säkerhetssystemet.
Kommentar Billerud Karlsborg: Handventilerna för tvättkondensat kan bara
öppnas av någon som är på plats. Allt för att kontrollera att ingen tvättvätska ska
kunna komma in i pannan.
Fråga Billerud Gruvön: Varför kördes så mycket tvättvatten till mixtanken?
Svar: Det krävs mycket vatten till mixtanken för att späda ut luten så att elektrofilteraskan löser sig. Askan går direkt till mixtanken.
Inget vatten kan gå till Brännlutcisternen. Passbit på sugsidan av brännlutpumparna samt förregling för att minimera riskerna.
Fråga Mönsterås: Primärfelet var alltså att mavatankens nivåvisning frös.
Svar: Ja, så var fallet! Nu finns värmning av givaren för nivåvisningen.
Det nya säkerhetssystemet är hårdförtrådat fram till PLC systemet.
SIL klassning av sodapannor. Pannorna bör ha SIL-klass 1 eller 2. Kärnkraftverk
ligger i SIL-klass 3.
Sodapanneoperatörernas rollfördelning i pannhuset är att 2 sitter i kontrollrummet, 1 löpare och en man för nya indunstningen. Totalt 4 man för två pannor
och indunstning med cisternpark.
4
K 10 Ny indunstning och cisternpark
Tommy Berg redogjorde för den nya indunstningen och cisternparken. Han hade
deltagit i projekteringen och instrumenteringen av utrustningen för att ta tillvara
den praktiska erfarenheten.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
6
Indunstning 3 är en 7 effekters indunstning från Metso. Design är på 750 ton
avdunstat och med en utgående lut på 75 % TS. Indunstningen har varit i drift i
ett år. I indunstningen finns spillvärme och fjärrvärmekondensorer. Effekt 1 och
2 är Tubelapparater.
Tidigare fanns (finns delvis) 4 st. indunstningsstationer av olika årgång. De
gamla indunstningarna bestod av totalt 21 effekter samt en förindunstning. Den
äldsta delen av gamla indunstningen var från 1943! Torrhalten var bara 68-69 %.
Cisternparken består av de befintliga cisternerna samt tre nya.
Dessa är en mellanlutcistern, en blandlutcistern och en brännlutcistern.
Vid projekteringen uppskattades antalet inkopplingspunkter till 60 st. men efter
operatörsinformation kom man fram till cirka 500 inkopplingspunkter.
Det har varit viktigt att hålla noggrann kontroll på avsåpningen. Låg densitet och
såpa till indunstningen ger problem.
Den nya brännlutcisternen på 1 700 m3är högre än nivån för lutsprutorna. Cisternen är dimensionerad som en trycksatt cistern säkerhetsmässigt, även om den i
dagsläget är atmosfärisk. Returledningen med förvärmd lut går tillbaka till
cisternen vilket ger en hög temperatur. Det är högt tryck i cirkulationsledningen.
Det är viktigt att hålla rätt densitet på ingående lut till indunstningen. Luten skall
ha en torrhalt på 21 % TS. Redan 20-20,5 % TS ger problem med skumning.
Materialet i ledningarna och i effekt 1 är Duplexstål.
Det finns 2 mellantjocklutcisterner där en körs utan aska och en med aska.
Ett fack i effekt 1 tvättas varje skift. Effekt 2 tvättas var 14:e dag. Tvätt sker
under drift med något sänkt effekt. Tvätt på indikationer på ökad differenstemperatur. Även effekt 2 går att tvätta under drift. Det går att växla sida på
effekt 2 vid tvätt. Tvätt sker med blandlut, men det går att tvätta med vatten.
Indunstningen drivs med 4 Bars ånga. För avdrivning av 750 ton förbrukas
129 ton ånga. Med fullt effektuttag till fjärrvärmen ökar ångförbrukningen till
157 ton.
Några dagar efter igångkörningen av indunstningen uppstod problem i effekt 2.
En fördelningsplåt hade lossnat och ramlat ner och pluggat de flesta ångtuberna.
Inkrustproblem i effekterna 1 och 2.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
7
Det har varit problem med att mäta ångflödet till indunstningen. Flödet mäts på
kondensatsidan. Vid hög belastning på indunstningen tappas signalen från kondensatet. Det kan kanske bero på ångblåsor i kondensatledningen.
Bioslam kan kanske komma att eldas i sodapannorna i framtiden, men indunstningen är inte förberedd för detta.
Lutförvärmningen sker med indirekt förvärmare med 12 Bars ånga. Temperatur
på luten in till pannan blir 132 ºC . Temperaturen i brännlutcisternen ligger på
118-120 ºC
Förindunstningen har en kapacitet på 60-80 ton avdunstat.
Pumparna i indunstningen och cisternparken är frekvensstyrda utom
cirkulationspumpen som går på fast flöde.
5
K 10 Sodapannorna
Dan Bodin berättade om projektet med att modernisera sodapannorna med nya
luftregister.
SP 4 är byggd 1978 och ombyggd 1988 och sedan moderniserad i projekt K10.
Pannans kapacitet var 1 400 tTS/d men efter K10 är kapaciteten 1 300 tTS/d.
SP 5 byggdes 1987 och har nu i K 10 moderniserats med nya luftregister.
Pannans ursprungliga kapacitet var 1970 tTS/d. Den är nu uppgraderad till
2070 tTS/d.
SP 5 har nya luftregister med Metsos Multilevelsystem. Primärluftsystemet är
orört.
SP 4.
Tidigare kördes pannan med 40-45 % primärluft, 40-45 % sekundärluft och 1015 % tertiärluft som kördes enligt Rotafire modellen.
Nu körs pannan å följande sätt: Primärluftportarna är nya men med lika utformning som tidigare. Antony Ross system med lösa dysor. Trycket i primärluftportarna är cirka 700-900 Pa.
Fram och bakvägg med hög och låg sekundärluft. Lågsekundären körs 4+3 med
delvis strypt tillförsel på bakväggen. Trycket i lågsekundären var 1 100 Pa. Högsekundären körs med 4+3 med 1 300 Pa tryck.
Tertiärluften 6+6 interlaced. Lufttryck 3 000 Pa.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
8
Kvartärluften 3+4
Portar för lutsprutor finns två på front och två på bakvägg. ”Vanliga lutsprutor
med läpp”. Lutsprutorna från början 24 mm nu körs med 30 mm
Smurfit Kappa har börjat med ”ölburksmodellen” på sina lutsprutor.
Korsnäs hade från början problem med lutsprutorna och med ojämn smältaavgång.
En minskning av NOX-utsläppet har konstaterats från 120 ppm till 70 ppm.
pH på elektrofilteraskan ligger på 11-12 enheter mot tidigare pH7-9. Problem
med stoftutsläppet från SP 4 kvarstår.
SP 5.
Före modifieringen:
I tertiärluftregistren kördes varannan port öppen med interlaced system.
Roddingsystem i primärluftregistret, inget i sekundärluftregistret.
Efter ombyggnationen K 10:
Primärluftregistret oförändrad.
Sekundärluftregistret uppdelad i lågsekundär och högsekundär. Med delning
3+2. Portstorlekarna är 1 300 cm2.
Tertiärluftregistret har delningen 3+2
Kvartärluftregistret har också delningen 3+2
Tertiär och kvartärluftregistren har något mindre portar än sekundärluftregistret.
Antalet lutsprutor är maximalt 8 st. 2 st per vägg.
Normalt körs med 2 st 22 mm lutsprutor på front och bakvägg vardera samt en
24 mm på bägge sidoväggarna.
Det har varit svårt att få ner luten på bädden, tidvis har det varit förbränning i
suspensionsfas.
Det förekommer ingen utblödning av stoft från någon av pannorna. Halten av
kalium och klorider är under kontroll.
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
9
Totalt körs med 60-65 000 Nm3/h i överluft. Därav 40-45 000 Nm3/h som kvartärluft resten som tertiärluft, vilket är mest för att kyla luftportarna. Lufttrycket i
registret är 3,1-3,2 kPa.
Det är svårt att reglera luttrycket vilket delvis beror på den höga brännlutcisternen. Varje vägg har separat tryckreglering med 2 lutsprutor per reglerventil. Reglerventilerna tycks vara överstora då de endast är öppna till cirka 30
%.
I sodapanna 5 har det varit problem med igensättningar i övergången mellan
tubsats och ekonomiser.
Sotningen på SP 4 sker med fast sekvens och pannan är utrustad med 60 st sotapparater.
Sotningen på SP 5 sker som behovssotning med 2 par apparater i kontinuerlig
drift. Pannan är försedd med 74 st sotapparater.
Sp 4 har haft korrosionsproblem på löprännetuberna. Totalt skall 112 tuber bytas
till Sanicro för att minska korrosionen. SP 5 har redan Sanicrotuber.
När pannan körs med 1 300 tTS/d går det bra utan smältarusningar, men med
1 400 tTS/d uppstår problem.
För att ta tillvara så mycket som möjligt av sekundärvärmen har SP 5 fått en ny
imkondensor, även SP 4 kommer att få en ny imkondensor.
Bägge pannorna körs på 60 Bar.
6
Utdelning av certifikat för operatörer;
Stefan Pettersson, P/L Nordic
Vid Sodapanneträffen utdelades certifikat till de operatörer som genomgått utbildningen. Dagens utdelning av certifikat började på nr 759. Det visar på att det
är ett stort antal operatörer som genomgått utbildningen under de år som utbildningen funnits.
7
Rundvandringen på Korsnäsverkens sodapannor
och nya indunstning.
Vi indelades i 4 grupper för att få ett lämpligt antal i varje grupp. Det vi såg
under rundvandringen var den nya intressanta indunstningen med fjärrvärmekondensorerna. Indunstningen är uppbyggd på ett sätt som gör det enkelt för
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
10
underhållspersonalen och naturligtvis för driftpersonalen att köra indunstningen.
Därefter fortsatte vår grupp till SP 5. Där började vi på taket och vandrade ner
genom pannhuset till bottenvåningen. På vägen såg vi på luftregistren och hur
lutsprutorna var arrangerade med avstängningsventiler mm. När vi gick runt så
rann smältan snällt ner i lösaren. Vi fortsatt över mot SP 4 efter att ha tittat på
indunstningen från 1943. På SP 4 såg vi i huvudsak på luftregistren och på lutsprutornas arrangemang. Avslutningsvis samlades vi i kontrollrummet. Från det
körs bägge sodapannorna, indunstningen och kausticeringen.
8
Middag på hotellet
Efter den korta bussturen tillbaka till hotellet hade vi tid för en stunds vila eller
nöje att se delar av Gävle!
Middagen avnjöts på CHs restaurant och där bjöds vi på god mat och dryck.
Dessutom var det trevlig underhållning under en del av middagen.
Mot slutet av middagen överlämnades blommor till en av huvudarrangörerna för
Sodapanneträffen, nämligen Raimo Suvanto som har varit en trogen deltagare i
de olika träffarna. Han har hittills deltagit i 24 stycken träffar och ser fram mot
nästa års träff. Därefter avtackades även Christina Wassmo som deltagit i 25
träffar och som genom åren varit en stor tillgång för att få Sodapanneträffarna att
fungera väl. Hon har ofta suttit som spindeln i nätet. Även Mikael Ahlroth som
arrangör från ÅFs sida avtackades med blommor då han kommer att lämna
Sodahuskommittén för fortsatta arbeten inom andra områden.
9
Avslutning
Vi som fick glädjen att gästa KORSNÄSVERKEN ber att få tacka för en
mycket intressant och trevlig dag med fina arrangemang bestående av föredragen på förmiddagen och rundvandringen på fabriken på eftermiddagen.
Ett stort tack från oss deltagare i Sodapanneträffen 2011
för ett mycket fint arrangemang av Korsnäs.
Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta
och givande presentationer och diskussioner!
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx
Protokoll SPT 09
Sodahuskommittén
2011-09-20
11
Det är presentationerna och diskussionerna som kan föra utvecklingen vidare
och ytterligare öka säkerheten runt sodapannorna. Det är viktigt att det är operatörer och driftansvariga som kan berätta om vad som verkligen sker i pannhusen och som kan förmedla problemen och lösningarna på dessa. Det ger upphov till intressanta diskussioner och att lösningarna kan appliceras på andra anläggningar.
Vid protokollet
Lars Andersson
C:\Users\A400042\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\36O4N1J1\Protokoll_2011.docx