Transcript Nya Volvo FMX är i produktion - Ord

A magazine
en tidningfor
föremployees
anställda
at the
tuve plant
på tuvefabriken
european
europeanmanufacturing
manufacturing
volvo
volvotrucks
trucks
PRODUKTIONSNYTT
#4 2010
Nya Volvo FMX
är i produktion
sid 9
400 procents ökning
Kalugafabriken har ökat
takten kraftigt. Hur klarar man det?
sid 11
tryck på leverantörer
Taktökningar inom EM
sätter logistiken på
hårda prov.
sid 14
VPS i praktiken
På den ombyggda FUPstationen finns alla VPSprinciperna med. sid 16
ledare
Manegen är krattad
Det känns riktigt positivt just nu.
Innehåll
#4 2010
4.Förhandlingsläget
5.Ny växellåda på flödet
7. Vad händer när vi
ökar takten?
8.Marie drog till
Australien
16. VPS i FUP:en
18.Hur fungerar det på
Teknik?
20. Vem är Ljunggren?
24. På väg till Gibraltar
25.De testar på rulle
27.Lastvagnsloppet
Nästa nummer kommer ut
den 23 december.
Produktionsnytt
ProduktionsNytt är en
intern tidning för anställda
inom Produktion Göteborg,
European Manufacturing.
Ansvarig utgivare:
Johan Jinhage.
Redaktör: Marita Hollstig,
tel: 23194, epost: marita.
[email protected]
Redaktionsråd:
Marita Hollstig, Anders
Nordström, Hans Sundbom, Maria Blom, Helena
Söderberg.
Produktion:
Ord- & Formbyrån Väst.
ProduktionsNytt #4 2010
Vi är i slutfasen av vårt viktiga FFT-projekt med
mycket bra resultat. Vi har i flera omgångar ökat volymerna i monteringen, packningen och i
Balk. Och mer volymer är på gång.
Vi vet att vi idag bygger bra produkter, och vi har nya produkter på gång som till exempel
Volvo FMX. Vi hamnar också bra i en marknadsundersökning jämfört med andra lastbilstillverkare.
Dessutom har en lång förhandlingsprocess avslutats, vilket är mycket fördelaktigt för oss
alla. Vi har kunnat fastanställa, löneavtalet är klart, vi har jobbat fram en nödvändig flexibilitet
samt en ny prestationsöverenskommelse med mera.
Jag är mycket glad över att vi kunnat erbjuda fastanställningar och dessutom återanställa
ytterligare nya och ”ny-gamla” medarbetare. Jag upplever att stämningen stiger i fabriken och
vi har mer positivitet och framtidstro.
Nu känns det som att ”manegen är krattad”, vilket skulle kunna översättas till att vi har
alla förutsättningar att kunna ta nästa steg – att sätta en stabilitet i vår process!
Vad menar jag med stabilitet? Jo, att vi hittar vårt normalläge där vi har förutsättningar att
göra rätt från början, där variationerna är små och att våra eventuella avvikelser snabbt jobbas
bort innan de blir för stora. Resultatet av detta blir att vi bygger planerad
volym per dag samt når våra mål för Direkt OK, produktrevision med
mera, och produktiviteten blir bättre.
Basen för stabilitet är att vi överallt i fabriken har fungerande
lag där varje lags medlem vet sin roll och hjälps åt, där vi alla
är engagerade och känner trygghet som en i gänget. Denna
bas måste finnas för att vi ska kunna ta vårt behövliga och
nästa steg till ”världens bästa fabrik” som alla vill jobba i.
Vi har gjort mycket men har också mycket kvar
att göra. Men som jag brukar säga, det är bättre att
ha mycket att göra än inget alls.
Kämpa på, det tänker jag göra.
kort & gott
Goda resultat
med OEE i Balk
tidningför
föranställda
anställda
Aenen
magazine
tidning
for
employees
tuvefabriken
på
atpåthe
tuvefabriken
tuve plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
florence oppenheim
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Materialbrister, maskinfel, semestrar – det är många
faktorer som påverkar hur mycket Produktion Göteborg får ut av den potential fabriken har i teorin. På
Balk har utnyttjandegraden ökat med 16 procentenheter på fyra år.
– Det blir en himla massa balkar det, säger Hans
Wall på Balk.
avdelning
i fabriken som mäter OEE
– Overall Equipment Efficiency,
det vill säga hur mycket av anläggningens teoretiska kapacitet
som företaget får ut i verkligheten. De mäter och noterar
alla stillestånd, hastigheter (dvs.
cykeltiden för en balk, mäts en
gång per månad) och kvalitet
(omkörning av kasserad balk).
– Alla företag är naturligtvis angelägna om att utnyttja
anläggningen maximalt. Ju högre
OEE man har, desto duktigare är man på att hålla borta
förluster i produktionen, säger
produktionsledaren Hans Wall.
OEE nystartade på allvar
2006. En viktig åtgärd var
Balk är den enda
att utse en maskinägare per
skiftlag och maskin som jobbar
med förbättringar på just den
maskinutrustningen. De tog
tillvara erfarenhet och idéer från
andra Volvofabriker och jobbade
tvärfunktionellt med Teknik och
Underhåll.
– Vi har ett gott samarbete
och tar gemensamma beslut om
prioriteringar, säger Hans Wall.
När nysatsningen startade
2006, låg OEE-talet på 61
procent. Idag ligger OEE på
77 procent, en ökning med 16
procentenheter. Teoretiskt är det
möjligt att utnyttja en anläggning till 100 procent men det
fungerar i stort sett aldrig. En
utnyttjandegrad på 85 procent
Operatören Ingvar Berntsson (längst t v) och produktionsledaren Hans
Wall (i blå skjorta) har kallat på Michael Ekeroth, Underhåll, och underhållsteknikern Tommy Karlsson (längst t h). Maskinen har inte gjort
andra bockningen rätt. Balken har fastnat och tappat sin position. Alla
data loggas manuellt och det krävs stor kunskap hos operatören för att
kunna logga rätt.
brukar betecknas som världsklass. Genomsnittsanläggningen
brukar ligga på drygt 60 procent.
– Ju mer komplicerad produktion och ju längre produktionskedja, desto svårare att nå
ett högt OEE-tal.
Är det här någonting som
kan mätas även i resten av
fabriken?
– På flödena brukar vi istället
mäta beläggningsgraden och hur
många bilar vi får ut i slutänden,
säger Hans Wall. l
florence oppenheim
Bättre tillgång till toaletter och pausutrymmen
Med ökade takter och mer folk i produktionen, ökar också belastningen
på pausutrymmen och toaletter. Dan Edblom, projektledare för FFT, har i
uppdrag att se över situationen och föreslå åtgärder.
Det är placeringen av toaletter och
pausutrymmen som blir fel nu när antalet
människor i produktionen ökar. Antalet
platser räcker inte till på geografiskt rätt
plats. Ett par beslut är redan tagna.
Axelmonteringens pausutrymme ska
förlängas och delas upp i två delar, med en
kapacitet på 30 personer per del. Dagens
utrymme rymmer totalt 40 personer. Och
vid backen, där de drivna linerna startar, ska
det byggas tre nya toaletter.
Dessutom pågår en utredning om bästa
möjliga pausutrymme för del 3 på flödet
och Chassi FARB.
– Om pausutrymmen och toaletter ligger
för långt ifrån arbetsplatsen, stjäl det för
mycket tid från den redan korta lunchrasten,
säger Dan Edblom. Det finns ingen standard
utan det blir en bedömningsfråga från fall till
fall. Vi vet att det här är en viktig fråga för
trivseln och hoppas att det mesta ska vara
löst till taktuppgången vecka 45. l
florence oppenheim
#4 2010 ProduktionsNytt 3
Nya avtal på gång...
stod det klart. De
allra flesta av de cirka 240 personer som har
varit uppsagda och sedan blivit återanställda
på Tuve på visstidskontrakt före den 30
september i år, blir erbjudna tillsvidareanställning från och med den 1 oktober.
– Det känns förstås fantastiskt roligt,
säger Lisa Bergquist, personalchef på Tuve.
I slutet av september
Ungefär samtidigt har löneavtalen för
IF Metall blivit klara. De som har tarifflön
kommer att få genomsnittlig löneökning på
760 kronor i månaden, och de med Lön 07
(gäller Underhåll, CA, Kvalitet och Transport och ersätter tidigare Lön 95) får i snitt
850 kronor mer per månad. De nya lönerna
gäller från 1 januari 2011.
Prestationsöverenskommelsen, som rör
hur man balanserar och bemannar arbetet
för att säkert klara arbetstoppar, har också
förändrats. De som berörs mest får i snitt
ytterligare 180 kronor mer i månaden.
Ett antal personer ska erbjudas så kallad
äldreavgång och få möjlighet att sluta arbeta
före 65 års ålder. De kommer att kontaktas
och få information om hur ersättningen
fungerar.
En annan nyhet är att det bonusavtal
som sades upp i våras har förlängts och nu
gäller året ut. Därefter ska ett nytt bonusavtal träda i kraft. Förhandlingar kring detta
sker under hösten.
– Vi har också avtalat om produktionsanpassad arbetstid, bemanningsråd och arbetsorganisationen, säger Lisa Bergquist. Det
har varit mycket på en gång, men nu är det
mesta klart och det känns väldigt positivt!
lena m fredriksson
... och många nya fastanställda
florence oppenheim
Gisela Zetterqvist (t v på bilden nedan) lämnade Tuvefabriken i februari 2009. Från första dagen började hon
köra lastbil och det har hon fortsatt med ända tills hon blev visstidsanställd efter semestern. Före uppsägningen
jobbade hon som gruppledare på Balk och hon har aldrig monterat tidigare. Nu jobbar hon på Flöde 21, del 3.
–Jag är positivt överraskad över hur det är här på flödet, lite bundet men en jättegod stämning, säger hon.
Magnus Östman (t h
på bilden) har gjort
lite av varje sedan han
gick hem från fabriken
den 15 maj 2009.
– Jag har varit ungdomsledare inom Mölndals kommun,
tillverkat dörrpaneler, jobbat
för Volvo Logistics och gått
en facklig-politisk utbildning
via IF Metall. Men jag tvekade inte en sekund när jag
fick frågan om att komma
tillbaka, berättar han.
Det var inga problem för
Magnus Östman att hitta
jobb men efter tio år på
Volvo kändes det som att
komma hem igen.
– Det har varit nyttigt att
få lite perspektiv och inse att
Volvo är en väldigt bra arbetsgivare, även om det finns
mycket att göra även här.
florence oppenheim
Värstinglåda tar
plats på flödet
Nu monteras en ny typ av växellåda in i en del bilar på
flödet. Vissa kunder vill ha den extremstarka Allisonväxellådan i sina Volvolastbilar, och nu kan de få det. Det har
varit ett stort arbete att förbereda flödet för detta.
Med sammanbiten koncen-
tration testar S-beredaren Glenn
Andrén, montören Anders Sjöberg
och några till vid Motorline att
placera en Allisonväxellåda på den
specialbyggda paletten, som gör
att växellådan står rakt när den
ska monteras. Snart är det dags att
fästa växellådan vid motorn, för
allra första gången på flödet.
– Vi har monterat en sådan
här växellåda en gång tidigare,
men det var på Pilot Plant, dit
jag är utlånad, säger Anders
Sjöberg. Det var inga större
problem att få på den lådan på
motorn, men lite trixigt.
Det svåraste var att dra åt
konvertern på sidan av lådan, säger
han. För att underlätta det har man
nu ändrat på svänghjulskåpan.
Det är tolv muttrar som ska
dras åt, varav sex dras för hand
med en så kallad knäcknyckel
(som ger rätt moment), eftersom det är för trångt att komma
åt med en maskin.
– Motorn som växellådan
monteras på är samma som för
Powertronicväxellådan, förutom
svänghjulskåpan, säger Glenn
Andrén.
Flera kunder har beställt en
Allisonväxellåda till sina bilar.
Det handlar om en extremt
stark sjuväxlad automatlåda,
som är bra när man ska köra
riktigt tunga laster på trånga och
kanske dåliga vägar. Den används
ofta vid transport av delar till
vindkraftverk. Med en Allisonväxellåda startar man med en
konverter och riskerar inte slitage
på lamellerna. Efter start kan
man växla upp utan att det blir
något som helst uppehåll i drivet.
ett stort förberedelsearbete för att få monteringen av Allisonväxellådan att
fungera smidigt på flödet.
– Vi har hållit på omkring ett
år, säger Jerry Hörnell, RTOingenjör, som har lett projektet
med Allisonväxellådor. Vi har
tagit fram ett tjugotal nya artiklar,
bland annat svänghjulskåpan,
kylrör mellan motor och växellåda
samt konsoler för styrenheten.
Arbetet har gjorts i samDet har krävts
Färre störningar med nytt larm?
Med ett nytt larmhanteringssystem
ska Underhåll få en bättre överblick
över anläggningens status.
– På sikt hoppas vi få ned antalet
störningar genom att vara på plats
och åtgärda fel tidigare än idag, säger Olof Olsson, underhållstekniker.
Underhåll testar systemet sedan drygt ett
halvår och erfarenheterna hittills är positiva.
I början av nästa år ska systemet utvärderas
och Olof Olsson och hans kollega på Underhåll, Peter Lindén, samlar in information
och data för att ha bästa möjliga underlag
framme när utvärderingen ska göras.
att vi kan söka historiskt på
olika larm; hur ofta larmen kommer på en
viss utrustning och vilka problem som har
varit, säger Peter Lindén.
När ProduktionsNytt besöker Underhåll,
har ett 100-tal larm kommit in under dagen.
Låter kanske mycket men de allra flesta är
av sådan art att produktionspersonalen kan
lösa det själva. Tanken är att en larmoperatör
– En fördel är
datasystem som bland annat
samlar in larm från alla utrustningar som är
anslutna till systemet. I huvudsak handlar
det om de drivna linerna med kringutrustning. Larmoperatören kan se aktiva larm i en
tydlig lista. Utifrån denna lista kan operatören göra en analys och prioritera vilka larm
som är viktigast att åtgärda först.
WinCC är ett
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Tomislav Markovic
aktuellt
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Flera förhandlingar om avtal som
rör de kollektivanställda har just
blivit klara. Några exempel är
fastanställning av visstidsanställda,
nya löneavtal och erbjudande om
äldreavgångar.
Den första Allisonväxellådan som monteras på flödet sätts på plats av Anders
Sjöberg och Toivo Kreivi.
arbete med Volvo Powertrain
och Volvo 3 P, samt fabrikerna i Umeå, Tuve och Skövde.
Umeåfabriken har gjort ett nytt
växelreglage till hytten, med
tryckknappar i stället för spak.
På Motorline är det dags för
montering av den första Allisonlådan, och det upptäcks att några
saker återstår att justera. Den här
gången fungerar monteringen
trots allt, tack vare flexibilitet och
att många hjälper till.
– Vi behöver ta fram nytt
lyftverktyg och uppgradera
lyftbord till motorbanan, för den
här växellådan är tyngre, säger
Jerry Hörnell. Monteringen
kommer inte att flyta helt bra
innan vi har gjort de åtgärderna.
Hittills är en handfull bilar
med Allisonväxellåda inplanerade
i monteringen. l
lena m fredriksson
alltid ska finnas på plats vid datorn och snabbt
kunna skicka ut personal för åtgärd. Tidigare
har någon utifrån produktionen ringt in och
larmat. Så ska det vara även i fortsättningen,
alla störningar syns inte i systemet. Förhoppningsvis ska Underhåll med det nya systemet i
många fall redan ha fått in larmet automatiskt.
– Vid många av störningarna ska Underhåll
kunna vara på plats innan någon ens upptäckt
att det har blivit något fel, säger Olof Olsson.
Målet är naturligtvis att kunna minska stopptiderna i produktionen men också göra det
lättare och mer kostnadseffektivt för Underhåll att planera in underhåll och reparationer.
Genom att använda WinCC har vi möjlighet
att gå från ett tidsbaserat FU (Förebyggande
Underhåll) till ett tillståndsbaserat FU. Det är
tillståndet på utrustningen som ska avgöra hur
ofta och när vi ska sätta in olika insatser. l
florence oppenheim
#4 2010 ProduktionsNytt 5
Fler positiva nyheter
florence oppenheim
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Nya jobb på Tuve
Axel satsar på gröna zoner
dokument som visar exakt var materialet
finns och i vilken zon det ligger. Allt för att
underlätta för montörerna att själva kunna
se hur materialet är placerat just nu.
– Teknik och Montering har drivit detta
tillsammans, med god hjälp av de fasadansvariga på avsnittet, säger gruppledaren
Roger Plöder. Samarbetet mellan oss är bättre och vi jobbar mer som en enhet. Montörerna på det här avsnittet har dessutom
själva tagit initiativ till vad som ska ändras
och inte. Nu är det viktigt att alla fortsätter
att komma med synpunkter allteftersom.
Det här arbetssättet ska vara levande hela
tiden och det är bara för oss att ta kontakt
med Teknik om vi vill förändra någonting.
Nu ska motsvarande
test göras på en
florence oppenheim
I ett pilotprojekt i axelmonteringen har montörer och
tekniker med enkla medel lyckats öka andelen material
i så kallade gröna zoner i materialfasaden från 30 till 60
procent. Nästa steg är att testa även på flödet.
Pilotprojektet ingår i VPS-arbetet och
första steget av två pågick på en station på
Axel i ungefär tre veckor. Utvärderingen
visar fantastiska resultat.
– Vi strävar efter att få det mest frekventa materialet närmast montören och i
den bästa plockhöjden. Och utan att montören ska behöva lyfta tungt eller vrida sig,
säger Johan Söderhäll, projektledare inom
Logistik.
Om materialet ligger på bästa möjliga
plats ur ergonomisk synpunkt, ligger det i
en så kallad grön zon i materialfasaden. På
bara tre veckor har avdelningen alltså, utan
att förändra något emballage eller bygga om,
lyckats öka andelen material i grön zon från
30 till 60 procent. Bara genom att stuva om
och flytta material. På stationen hänger ett
En av de detaljer som är flyttade på Axel är ett
mellanlägg som är relativt tungt för sin storlek.
– Nu ligger det i en bättre plockhöjd för oss
alla, säger montören Seppo Oikarinen.
station med driven line för att se vilka effekter det går att få vid montering på ett rörligt
föremål, istället för på ett fast.
– Det är helt andra förutsättningar men
vi vill ändå testa om det går att få liknande
effekter, säger Johan Söderhäll. l
florence oppenheim
Han jobbar vidare med ergonomifrågorna
alla de
cirka 50 ergonomipunkter som
Höjdgruppen identifierade när
vi började vårt arbete strax före
jul förra året, säger Ove Holmström. Nu fortsätter vi, arbetet
får inte stanna av.
Det finns många punkter
– Vi har löst nästan
6 ProduktionsNytt #4 2010
florence oppenheim
Arbetet med att förbättra
ergonomin i fabriken
går vidare, även om den
tillfälliga så kallade Höjdgruppen nu är upplöst.
Ove Holmström är huvudskyddsombud på Tuvefabriken och berättar om
vad som pågår just nu.
Ove Holmström, huvudskyddsombud på Tuvefabriken.
enbart vid skrivbordet, eftersom
det handlar mycket om arbetssätt och inte bara höjder och
frekvenser. Nu när vi jobbar utefter bilen ett antal meter, gäller
det att man verkligen jobbar det
antal meter som det är sagt, och
inte mer. Jobbar vi mer meter
än det är sagt, kommer eventuella problem med balanser och
brister inte upp till ytan.
att detta framför
allt gäller flödet. En del av förbättringarna på flödet, har flyttats över till kittingen, till exempel fyrakragarspallarna.
– Det måste vi hålla koll på
så att vi inte flyttar problemen
Han betonar
kvar att åtgärda och Ove Holmström menar att engagemang
och delaktighet från medarbetarna är avgörande för att kunna
lösa resterande punkter.
– De frågorna kan inte lösas
Johan Jinhage
• Under november planeras ett 4:e skift på Balk. Bra konkurrenskraft på både kost
och kvalitet är en av orsakerna. Dessutom ökar volymerna i alla Volvo Lastvagnars
fabriker som Balk levererar ramar till.
• KD (utlandspacken) ökar takten dagtid från 20 till 25 satser per dag. Trots stora
problem med ytor, har KD lyckats höja kapaciteten och vässat sin organisation.
utan verkligen gör något åt dem.
Det är bra att vi har fokuserat
på flödena en tid, men i längden
måste vi bli bättre även på andra
områden. Då gäller det också
att vi verkligen använder våra
lyftverktyg och arbetssätt.
för uppföljning av ergonomiarbetet, EMD,
har börjat användas. Till att
börja med ska arbetet fokusera
på lyftverktyg på kittingen, där
en studie genomförs tillsammans
med Alviva för att få rätt underlag till eventuella åtgärder. l
Ett nytt verktyg
florence oppenheim
Leveranserna av nya lastbilar från Volvo Lastvagnar
ökade med 100 procent
i augusti jämfört med
samma månad året innan.
För Tuvefabriken innebär
de ökade behoven högre
takter, fler fasta jobb och
nyanställningar av visstidspersonal.
börjar alltså
marknaden vakna till liv och behoven av nya lastbilar ökar stadigt.
I Tuvefabriken är aktiviteterna
för att möta behoven i full gång.
Vecka 37 startade taktökningen
på Flöde 22. Ökningen sker
gradvis, från tolv bilar per dag till
25 bilar per dag men redan första
veckan byggdes 17 bilar på linen,
vilket motsvarade den planerade
maxvolymen. Planen håller bra, i
skrivande stund är volymen upp i
22 bilar per dag.
– Nästa taktsteg är planerat till
vecka 45. Då ska vi gå från 25 till
50 bilar per dag, en dubblering av
takten på Flöde 22 alltså, säger
fabrikschefen Johan Jinhage.
Taktökningarna innebär också
behov av mer personal och anställningsprocessen är i full gång.
Totalt erbjöds cirka 240 visstidsanställda fasta jobb från och med
den 1 oktober. Dessutom ska
ytterligare 200 visstidsanställda
nyrekryteras.
– Vi har haft annons ute och
många har visat stort intresse för
att komma tillbaka till oss. Nyanställningarna påverkar oss alla
och många ute i produktionen
kommer att få nya medarbetare.
Troligen innebär det också att
Sakta men säkert
arbetslagen kommer att bli större
och i vissa fall annorlunda och
med nya chefer. Vi kommer att
behöva kompetens från Flöde 21
som supportar de nya på Flöde
22.
Taktökningen påverkar inte
bara flödena. I oktober påbörjas
ombyggnationen av ett tiotal
förarbetsstationer. Syftet är att
FARB ska kunna gå i 50 + 50takt dagtid.
– Det finns stationer som
redan idag går på maxkapacitet. Därför måste vi bygga om
vissa av dem, både när det gäller
layouten men också i vissa fall ny
utrustning med mera, säger Johan
Jinhage.
Sluss för inkommande material ska utökas. En ny materialsluss
öppnas upp i slutet av Flöde 21,
bortanför dagens däcksluss.
– Och med den ökning av
personalen som är på gång, måste
vi göra något åt våra toaletter och
pausutrymmen. Där pågår ett
arbete som drivs inom FFT*.
förändringar i fabriken, är de nu
pågående inte lika omfattande,
även om det kan bli förändringar
för enskilda stationer och medarbetare.
– En del blir berörda men
jämfört med det faktum att vi tar
in så mycket nytt folk i fabriken,
tror vi totalt sett att förändringarna ska tas emot positivt.
De 240 visstidsanställda
som började i våras och efter
semestern, har alltså erbjudits
fastanställningar från 1 oktober.
Och ytterligare 200 personer
nyrekryteras på visstid.
Jämfört med tidigare
– I den här tredje omgången
rekryteringar är vi inte längre
bundna av LAS men vår målsättning och strategi är fortfarande
att kunna återanställa de tidigare
medarbetare som finns på vår
lista och som är intresserade av
att fortsätta göra ett gott jobb hos
oss, säger Johan Jinhage.
fabriksledningen har haft under det senaste
året är att hela tiden försöka ligga
ett steg före. Till exempel hade
de redan förberett sig med svaren
innan frågan kom från Global
Manufacturing om att öka takten,
både till 12-, 25- och 50-takten.
– Flexibiliteten är viktig och
vi vill vara förberedda och snabba
på vad olika scenarior betyder för
oss på Tuvefabriken. Eftersom det
är kundernas behov av lastbilar
som styr vår verksamhet, måste vi
kunna vara flexibla i vår produktion, både vid upp- och nedgång.
Johan Jinhage är glad över det
som har skett med behoven av
lastbilar under hösten och hur det
har påverkat Tuvefabriken.
– Vi har en väldigt positiv utveckling nu, det beror mycket på
att vi har hjälpts åt. Alla inblandade har tagit tag i sina uppdrag och
jobbat fram de möjligheter vi nu
har att ta till oss ökade volymer.
Trots att det har varit tufft, har vi
lyckats leverera det vi har åtagit
oss. Och frågan är om vi inte
redan nu ska sätta ihop ett team
som tittar på produktionen inför
eventuella ytterligare taktsteg? l
En strategi som
tidningfor
föremployees
anställda
A en
magazine
atpåthetuvefabriken
tuve plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
Nya rutiner
för säkerhet
vid besök
Skydd och säkerhet är en
viktig del av den dagliga
verksamheten i fabriken.
I trapphuset LA 12 finns
numera en informationstavla som ska påminna
alla anställda om vikten
av att följa skyddsföreskrifterna. Det är också
en information till besökarna om vikten av att
efterleva säkerhets- och
skyddskraven. Säkerhet
är dessutom ett av Volvos kärnvärden.
Tuvefabrikens ledning
har beslutat att följande gäller vid gående
besöksgrupper, max fem
personer:
• Besöksmottagaren är
skyldig att se till att besökarna följer de skyddsföreskrifter som finns.
• Gående besökare ska
utrustas med skyddsskor
och varselväst. Skor och
varselväst finns att låna i
receptionens förråd, där
det också finns möjlighet
att förvara besökarnas
egna skor under besöket.
Receptionen har öppet
mellan kl 07.30 och
16.30, måndag–fredag.
• Undantag från ovanstående är om du, som
besöksmottagare, vet att
besökarna endast kommer att befinna sig på
uppmärkta gångstråk. I
annat fall är det skyddsskor och varselväst som
gäller.
florence oppenheim
Besökspolicyn finns
att hämta på intranätet.
* Se separat artikeln sid 3.
Florence oppenheim
#4 2010 ProduktionsNytt 7
lena m fredriksson
8 ProduktionsNytt #4 2010
I ny världsdel
Lärare vill effektivisera
Logistikchefen Marie Bengtsson har flyttat till Australien och
arbetar på Volvofabriken där.
Hennes uppdrag som ansvarig
för Just-In-Time på Tuve axlas
nu av Patrik Lilja. Målet är att
allt material ska vara på bästa
möjliga plats för montören.
I drygt ett år har Tuvefabriken använt principägare för de olika principerna inom VPS. De
ansvarar för införandet av just den principen. Marie
Bengtsson var principägare för Just-In-Time, men nu
har Patrik Lilja tagit över.
– Just-In-Time handlar om hur vi bygger upp
materialfasaderna, så att artiklarna finns på rätt ställe
och rätt nivå, säger Marie Bengtsson. Vi har börjat
ta fram ett arbetssätt där vi redan från start har rätt
material i det som kallas ”den gröna zonen”, alltså i
ergonomiskt rätt höjd.
Materialet ska inte bara finnas inom rätt meter
på monteringen, man ska också välja precis vilka artiklar som ska placeras i de mest bekväma höjderna.
– Det är mer komplicerat än man kan tro att
prioritera på bästa sätt. Man måste ta hänsyn till
artikelns tyngd och storlek, men också hur ofta den
används. I samband med ändring av varianter kan
det bli snabba förändringar av hur materialet bör
vara placerat.
Just nu utvärderas ett pilotarbete på Axel, där
man har använt ett särskilt arbetssätt att bestämma
hur materialet ska placeras (se artikel på sid 6).
– Syftet är att det ska bli så bra som möjligt för
montören och att vi ska göra rätt redan från start,
säger Marie Bengtsson. Vi blev förvånade i början,
när det visade sig att vi inte alls hade så bra koll på
det här som vi trodde.
En annan åtgärd i Just-In-Time-arbetet är att pla-
cera verktyg på bästa stället, bland annat med hänsyn till
hur många steg montören behöver ta för att nå dem.
– Men det behövs mer lugn och ro och en stabil
process för att göra det, så vi avvaktar lite där. Vi
har lärt oss att man måste ta saker och ting i rätt
ordning.
Utbildningen i VPS på Tuve går vidare och målsättningen är att 95 procent av medarbetarna ska ha gått den
fram till andra kvartalet 2011. Läraren Bo Fahlén vill
sprida VPS-kunskaperna i fabriken ännu effektivare.
vi kurs för en grupp i veckan,
men i samband med taktuppgången i fabriken har vi uppehåll i några veckor, eftersom
det är svårt att avvara folk i produktionen,
säger Bo Fahlén. Vi måste självklart prioritera att bygga bilar, men samtidigt gör detta
att informationen om VPS tar längre tid.
Han är nöjd med att den allmänna
kännedomen om VPS nu är ganska stor i
fabriken, eftersom det är VPS-principerna
som ska ligga till grund för arbetet. Samtidigt
är han lite otålig.
– Ju fler vi är som jobbar utifrån de här
verktygen, desto fortare kan vi införa det
och desto smidigare går arbetet, säger han.
– Just nu kör
Marie Bengtsson packade sitt kontorsmaterial och
lät det åka till Australien med en av containrarna som
innehåller lastbilsnmaterial.
Nu har Marie Bengtsson alltså lämnat Tuve för
att vara produktionschef på Volvo Lastvagnars fabrik
i Wacol, Australien, i minst tre år.
– Jag tycker att det ska bli fantastiskt spännande
att få lära känna ett annat land och en annan kultur.
Nu ska jag ansvara för produktionen på en fabrik som
bygger 13 lastbilar per dag, både Volvo och Mack.
annorlunda, framför allt
när det gäller planering. På Australienfabriken måste
man ha en framförhållning på 20 veckor, eftersom
materialet kommer med båt från Sverige.
– Det packas här på Tuve, så den sista tiden i
Sverige kan man säga att jag har varit leverantör till
mig själv.
Marie Bengtsson planerar att stanna kvar på
södra halvklotet i de här tre åren, och passa på att se
sig om där på ledig tid.
– Det finns massor av saker som jag vill se: Barriärrevet, Sydney en nyårsafton, Tasmanien och Nya
Guinea, till exempel. Det ska bli väldigt spännande.
Min fru har följt med till Australien, och de två
utflugna barnen kommer att hälsa på till och från.
Det känns som ett bra skede i livet att satsa på
utlandsjobb just nu. l
Arbetet blir ganska
lena m fredriksson
Fotnot: Rekrytering av ny logistikchef på Tuvefabriken
pågår. Tills det är klart är Magnus Törnqvist tillförordnad chef.
nu på
olika sätt att göra utbildningen mer effektiv.
Inget är bestämt ännu, men några alternativ
skulle kunna vara att rikta utbildningen
så att det blir fördjupningar inom vissa
områden utifrån vilka deltagarna är vid just
det tillfället, att ha ett enkelt kunskapsprov
i slutet av utbildningen för att vara säker på
att deltagarna har fått med sig baskunskaper
eller att låna in intresserade personer från
Därför funderar VPS-lärarna
fabriken som assisterande lärare.
– En annan idé är att varje avdelning
ska skicka med sina deltagare en fråga eller frågeställning när han eller hon går på
utbildningen. Något VPS-anknutet som
de behöver hjälp med. Då skulle medarbetaren ha med det att diskutera under
utbildningen, och sedan komma tillbaka
till avdelningen och redovisa vad vi har
kommit fram till. Det är bra att koppla
ihop utbildningen med någon uppgift på
avdelningen, så att man arbetar vidare med
VPS efter kursdagarna.
PN träffade några kursdeltagare på deras
andra kursdag och bad om synpunkter på VPSutbildningen och införandet av VPS i fabriken:
Ida Gustafsson, Materialstyrning:
– Jag har bara arbetat på Tuve i en vecka,
och utbildningen ger mig bra inblick i hur det
fungerar här. Det är en bra kurs, och jag känner
igen många resonemang från när jag studerade.
Marina Hall, Kitting:
– Det är en bra utbildning, men på en del
ställen i fabriken funkar inte arbetssätten i
verkligheten. På kittingytan är det till exempel för trångt för att ha papperskorgar där de
lena m fredriksson
– Det är spännande att
ta ett bredare grepp kring
materialhantering och
syssla med mer övergripande frågor. Och det är
en utmaning att ha en så
stor organisation. När vi går
upp till 50-takt kommer vi
att vara cirka 280 personer.
Vad händer hos er nu?
– Vi anpassar oss till
de nya arbetssätten och
inför mer och mer kitting.
Nu bygger vi upp ännu
fler kittingstationer i LB.
Vad är det svåraste
med kitting?
– Det är att synkronisera med flödets takt. Att
lägga material i en vagn
är inte så
svårt, men
att få det
att stämma
ihop med
flödets takt
är klurigt.
Man måste
Henrik Paulsson
få ett bra
flyt, och sedan hålla det.
Om man tappar takten
är det svårt att komma i
fas igen.
Vad har du för vision?
– Jag vill få till ett väl
fungerande lagarbete i
grupperna och ett nära
samarbete med monteringen. För att lyckas
med det är det viktigt att
alla känner delaktighet
och engagemang.
tidningför
föranställda
anställda
Aenen
magazine
tidning
for
employees
tuvefabriken
på
atpåthe
tuvefabriken
tuve plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
I förra numret av ProduktionsNytt fanns en artikel om hur mycket det kostar att ha
data lagrat på datorerna. En gigabyte (GB) lagringsutrymme kostar 50 kronor per
månad och inte 22 kronor som det felaktigt angavs i artikeln.
lena m fredriksson
Hallå där,
Henrik Paulsson, ny på
tjänsten som
chef för intern
materialhantering. Hur ser du
på ditt uppdrag?
Rättelse: Kostnad för lagringsutrymme på datorer
lena m fredriksson
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Deltagare i VPS-kursen: Ida Gustafsson,
Marina Hall, Helena Granberg och Lars-Erik
Petersson.
behövs. Då blir det svårt att hålla ordning.
Helena Granberg, Order, Planning &
Distribution:
– Utbildningen är väldigt produktionsinriktad, och är en av de bästa produktionskurser jag har gått. Det är bra att få en
helhetssyn, men det skulle vara mer punkter
för tjänstemannasidan. Jag har nyss kommit
tillbaka till fabriken efter några år i USA och
ser att vi nu arbetar mycket mer enligt VPS
här. Det är positivt.
Lars-Erik Petersson, MC FARB:
– Jag tycker utbildningen är väldigt
positiv och bra. En del saker, som 5S, har
vi fått mycket information om tidigare på
stormöten eller i andra sammanhang, men
många andra delar är nya för mig. Det är
ett bra upplägg på utbildningen, för man får
testa och se hela biten. l
lena m fredriksson
Dags för Volvo FMX på Tuve
Här får den första Volvo FMX:en som byggs
på Tuvefabriken sin hytt. Volvo FMX är
anläggningsbilen som bland annat är utrustad
med draganordning framtill, samt fotsteg och
handtag integrerat i stötfångaren.
De montörer som syns på bilden är Pernilla Milefors, David Boo och Fredrik Svan.
På förstasidan av detta nummer av ProduktionsNytt syns också Veronica Rosén och
Lars Persson André på del 8.
#4 2010 ProduktionsNytt 9
Peter Olsson (t h)
tillsammans med
två före detta
Tuvemedarbetare:
Magnus Olsson (i
mitten), som jobbar
som arbetsledare
på Skador och
Leverans sedan
tre månader, var
tidigare produktionsledare. Niklas
Johannesson (t v)
är arbetsledare på
Reparation och
Service. Han jobbade tidigare som
produktionsledare
på Tuve, även han.
EM-nytt
På Volvo Truck Center i Hisings Backa säljs de flesta av de lastbilar som rullar i Göteborgstrakten. ProduktionsNytt besöker anläggningen för att höra hur ett lastbilsköp går till.
för Hisingen
och är en av tre säljare på Volvo Truck Center i Hisings Backa. Varje säljare har ansvar för
både enbilsåkare och några stora åkerier för
att få upp volymerna för den enskilda säljaren.
– Vi jobbar stenhårt efter våra kärnvärden som är Nöjd medarbetare, Nöjd kund
och Nöjd ägare, säger Peter Olsson. Och på
senare tid har vi även börjat jobba med the
Volvo Way, som har liknande kundfokus.
De flesta som köper bil här är enbilsåkare
och har för det mesta en begagnad bil att
lämna i inbyte. Det pris som kunden får av
Volvo Truck Center för sitt inbyte, är ett
garantipris, och kunden har rätt att försöka
sälja sin bil själv fram till leveransdagen.
Svenska åkare har sällan bilar som har
gått mer än 60 000 mil. En dragbilsåkare
som kör utrikes kör 18 000–20 000 mil per
år och bör byta bil vart tredje år eftersom
antalet mil sedan sänker värdet snabbare än
åldern. En anläggningsåkare däremot har ett
helt annat körsätt. Bilen slits mer men går
inte så många mil och åkaren brukar byta
ungefär vart fjärde, femte år.
– Nu är det många distributionsåkare och
åkerier som behöver byta sina bilar. Normalt
sett byter de mellan vart femte och åttonde
år, men nu vill de uppgradera för att kunna
köra i de nya miljözonerna och klara de nya
längdkraven i Göteborgs innerstad.
Peter Olsson säger att de allra flesta av de-
fakta: Så här går det till att köpa en lastbil
• För alla nya kunder gör Peter Olsson en grundlig analys av vilka behov kunden har. Är
det en befintlig kund, går de igenom behoven ändå för att se om kunden vill ändra på
något, jämfört med bilen han kör idag.
• Peter Olsson tar kontakt med en eventuell påbyggare och överlämnar insamlade uppgifter. Påbyggaren återkommer med en offert.
• Eventuell inbytesbil värderas och därefter sammanställer Peter Olsson en komplett
offert som han presenterar för kunden.
• Kunden beställer bilen och Peter Olsson lägger in en order och får ett svar genom ett
ordererkännande från fabriken med en utlovad leveranstid.
• När bilen är klar kommer kunden och hämtar bilen. Då har Magnus Olsson och hans
grupp utfört en leveransservice, kalibrerat digital färdskrivare och monterat på eventuell
extrautrustning.
• Innan ägarbytet, gör de klart med finansieringen, som ofta går via Volvo Financial Services, och en lastbilsförsäkring, som Volvo erbjuder via Volvia.
• Oavsett om kunden har tecknat ett serviceavtal eller inte, får han med sig ett serviceschema baserat på aktuell körsträcka. I chassiet ingår ett års fabriksgaranti och ett
års eller upp till max 30 000 mil förlängd drivlinegaranti.
10 ProduktionsNytt #4 2010
5
Kaluga ökar takten – igen
Här kan du köpa en lastbil!
Peter Olsson har ansvar
tidningför
föranställda
anställda
Aenen
magazine
tidning
for
employees
tuvefabriken
på
atpåthe
tuvefabriken
tuve plant
europeanmanufacturing
manufacturing
european
volvotrucks
trucks
volvo
ras kunder är väl förberedda när de kommer.
– De har skaffat information via Volvos
hemsida, läst igenom broschyrer eller varit
på mässor och förhört sig om Volvos utbud.
En del är trogna Volvokunder, andra vill
jämföra priser, informera sig om nyheter
eller också är de helt enkelt inte nöjda med
sin befintliga leverantör.
behov efter
några år i lågkonjunktur, börjar leveranstiden
på lastbilar med påbyggnad att skena iväg.
Detta beror inte så mycket på att Volvo inte
kan leverera tillräckligt snabbt, utan på att
hela kedjan av påbyggare har reducerats och
att de som är kvar har anpassat kostymen
under lågkonjunkturen.
– Det är samma problem där som det är
med Volvos alla underleverantörer. Det tar
tid att anpassa produktionen till den snabbt
växande efterfrågan, säger Peter Olsson.
Han poängterar hur noga det är att hela
kedjan fungerar perfekt, hela vägen från
produktion till säljare och eftermarknad.
– Om inte produkten är bra, blir det
svårare för oss att sälja nästa bil. Vi brukar
säga att säljaren säljer bil nummer ett och att
Niklas Johannesson och hans mekaniker tillsammans med övriga kollegor på eftermarknaden säljer tvåan och trean och så vidare.
Vi har bra produkter men visst händer det
att någon har otur och får problem med sin
bil. Då gäller det att vi hjälper kunden så bra
och så fort vi kan. l
På grund av ett uppdämt
florence oppenheim
top
Efterfrågan på lastbilar återhämtar sig snabbt i Ryssland. På
Kalugafabriken har produktionen ökat med över 400 procent i år.
Nu planerar man en smidigare hantering av inkommande material.
– Vår taktuppgång låter
inte så märkvärdig i antalet bilar,
från tre till tolv per dag sedan
mars i år, säger Marita Finderup
platschef på Kalugafabriken. Men
om man tänker i procent är det
lättare att förstå vilka stora omställningar vi har och har haft här.
Över 400 procent i ökning
hittills i år, alltså. Ytterligare
taktökningar kommer i början av
nästa år. Nu i höst har man också
börjat tillverka en ny bil, Volvo
FMX. Fabriken tillverkar också
Renault och även där har man
ökat produktionstakten.
Hur har ni klarat alla dessa
omställningar?
– Det har varit en tuff tid, säger
Marita Finderup. Men vi arbetar
stenhårt på att trimma in och
anpassa materialflödet till monteringen och att få internlogistiken
att flyta så smidigt som möjligt.
Hur gör ni då?
– Vi monterar på driven
lina nu och använder Trilogics,
en sorts ställ som kan anpassas helt efter vilka verktyg och
artiklar som ska finnas på dem.
Vi försöker hitta bästa sätt att
förbereda för montörerna, så att
allt material finns på plats inom
räckhåll och med ett bra ergonomiskt upplägg.
Fabrikens materialhante-
ring arbetar med kitting och gör
i ordning material för en del av
en dags produktion i taget för
montörerna.
– Men vi behöver hitta bättre
arbetsupplägg för materialhanterarna. Det är ganska bra nu,
men vi har inte lyckats lösa alla
ergonomifrågor.
Marita Finderup berättar att
man har möten i produktionen två
gånger per dag i volymuppgångarna, kallat ”Sambandscentral”,
där alla produktionsledare, chefer
och ledningsgruppsrepresentanter
ingår. Syftet är att rapportera status och att snabbt få upp viktiga
punkter på dagordningen.
– Det hjälper oss att fokusera
på rätt saker och det fungerar
jättebra, säger hon.
Materialleveranserna till
fabriken har också ökat, från en
eller två trailrar var tionde dag
till 16 trailrar per dag. Trailrarna
kommer från underleverantörer
i Europa och packas om i logistikhubbar i Belgien och Sverige.
Ibland blir sändningarna fördröjda
i tullkontroller vid ryska gränsen.
– Nu planerar vi en egen
logistikhub på vårt område, som
skulle fungera som en buffert
för en hel del av materialet. Vi
hoppas också på att få tullen att
komma hit till oss på plats, vilket
skulle göra det möjligt att prioritera viktiga artiklar.
vd
för Volvo Lastvagnar i Ryssland
och han berättar att efterfrågan
på lastbilar nu är på väg tillbaka
ordentligt efter lågkonjukturen.
– Ekonomin i Ryssland har
återhämtat sig snabbare än väntat,
säger han. Efterfrågan ökar på
många områden, i bland annat
anläggningssegmentet, alltså för
Volvo FMX, som började tillverkas i Kaluga i början av oktober.
Volvo är ett starkt varumärke i
Ryssland och har varit marknadsledande bland utländska märken
elva år i rad.
– Vi är den första utländska
tillverkaren med fabrik i Ryssland
och vi tänker försvara och befästa
vår position, säger Lars Corneliusson. Trots taktökningarna i
Kalugafabriken behöver vi ta in
bilar från Gent, för efterfrågan är
större än vår produktionstakt. l
hjälpmedel
för att hantera
taktökningen:
• Planerad och genomförd
utbildning för personal.
• Kitting av material/Anpassningsbara ställ och
hyllor för plats i layout.
• ”Sambandscentral”, det
vill säga möten i produktionen.
Lars Corneliusson är
• Täta materialleveranser.
• Engagerad personal.
nina prokopenko
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
lena m fredriksson
Kraftiga taktuppgångar ställer stora
krav på materialhanteringen. Kitting
och flexibla hyllsystem är några av
lösningarna i Kaluga.
#4 2010 ProduktionsNytt 11
fakta: anders lindström
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Enkäten får nytt fokus
Volvokoncernens mål är
att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom utvalda marknader år 2015.
Nya Volvo Way höjer
ribban för sådant som
ledarskap, lagarbete,
medarbetarnas delaktighet och engagemang.
I linje med detta förnyas
även VGAS-enkäten.
medarbetarundersökningen
VGAS i första hand mätt nöjd medarbetareindex (ESI). Nu blir det viktigaste mätetalet
i stället hur engagerade medarbetarna är
(EEI).
– Förändringen i det vi nu kommer att
mäta, och framför allt hur vi följer upp
resultatet, gör att företaget kan fokusera på
att höja medarbetarnas engagemang, säger
Helena Berlin, Global Process Manager för
VGAS. Enligt forskning har det en positiv
påverkan på verksamhetens resultat.
För att mäta engagemanget har en del av
frågorna i undersökningen ändrats eller lagts
till, men stora delar av VGAS-undersökningen är lika som tidigare år.
– Det finns flera fördelar med den här
Tidigare har
Helena Berlin framför den nya logotypen för
VGAS. Logotypen ska föra tankarna till den
nya Volvo Way-layouten, eftersom VGAS är en
viktig del i uppföljningen kring hur Volvo Way
realiseras i verksamheten.
ändringen. Rapporteringen och stödet till
chefer och team för att utveckla samarbetet, och prioritera i uppföljningsarbetet, har
förbättrats.
kommer nu att kunna
jämföra värdet på engagemanget med framgångsrika företag inom samma bransch i
olika länder, och samtidigt fokusera på de
Volvo Lastvagnar
förbättringar som är viktigast för organisationen. I uppföljningsverktyget ingår också goda
exempel och metoder som andra grupper
har använt för att höja engagemanget.
Volvo har en öppen miljö och involverade medarbetare. När de svarar på frågor
kring sin arbetssituation skapas en möjlighet
till att vara delaktig i förändringsarbetet.
kommer även nöjd
medarbetareindex att mätas. Det står fortfarande kvar som en KPI, där man har som
målsättning att uppnå ett visst värde.
– Det beror på att vi ännu inte har något
riktvärde för engagemang, eftersom vi aldrig
har mätt det tidigare. Så småningom kommer det även att finnas ett KPI-värde att
sträva efter när det gäller det.
I höst har en pilot på det nya VGAS testats på Tuvefabriken. Piloten ska utvärderas
och resultatet ska sedan ligga till grund för
hur man går vidare med införandet av nya
VGAS över Volvo Lastvagnar globalt.
– Planen är att införa nya VGAS över
hela Volvokoncernen under våren 2011,
säger Helena Berlin. l
Precis som tidigare
fakta: VGAS
VGAS består av 78 frågor och görs på 26
olika språk inom koncernen.
Volvo har haft medarbetarundersökningar
i över 30 år. Namnet VGAS fick undersökningen 2003.
ESI, Employee Satisfaction Index: ett
mått på hur nöjda medarbetarna är med
sin arbetssituation.
EEI, Employee Engagement Index: ett
mått på hur engagerade medarbetarna är.
lena m fredriksson
intervjun
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
När produktionskapaciteten höjs i Europasystemet ökar också trycket
på underleverantörerna. Vad gör EM för att hjälpa till att få fram material i tid till fabrikerna? Anders Lindström är chef för EM Logistik.
– Den resan startade redan i början av året.
Vi har fyra fabriker som är på väg att öka
kapaciteten kraftfullt. Och våra leverantörer
ska följa med i den accelerationen och öka
sin leveranskapacitet lika mycket.
Förra VGAS skickades ut till 4 286 personer inom EM.
12 ProduktionsNytt #4 2010
Lena m fredriksson
Ålder: 52. Jobb: General Manager Logistics
Europa. Fritidsintressen: Familjen, hem och hus.
Tycker också om att läsa och resa. Färdas helst
med: Cykel.
Hur snabbt går kapacitetsökningen?
– Vi ökar i hela
systemet just nu
men som mest
handlar det
om mer än
100 procents
ökning av kapaciteten inom
ett halvår.
Fram emot
årsskiftet
ska EM-fabrikerna producera cirka 1200
bilar per vecka, jämfört med en veckotakt i
början av 2010 på knappt 500 bilar.
Klarar underleverantörerna att öka lika
snabbt?
– Vi måste komma ihåg att den kraftiga
kapacitetsökning vi ser just nu har startat
från ett finansiellt bottenläge. Många av
våra underleverantörer gick i konkurs och
omstrukturerade eller drog på andra sätt
ned sina kapaciteter på grund av krisen. Vi
har cirka 700 underleverantörer spridda
över världen, med tyngdpunkt i Europa. De
jobbar hårt för att hinna med att leverera
våra behov. Men det tar tid att bygga upp
den kapacitet vi hade 2008. Vi accelererar
så snabbt det bara går.
Varför går det inte lika fort
som ni önskar?
– Många i den kedja av
leverantörer som försörjer
industrin med material
är väldigt hårt ansatta.
Det gäller hela kedjan
som skall bygga upp
sina kapaciteter, från
färdiga komponenter
ner till gruvan där
råmaterialet tas
upp. Dessutom är
det ju inte bara
vi som behöver
leveranser. Hela
vår bransch håller på att stärkas.
Vi försöker ta så stor
andel vi kan av kapaciteten, ofta i konkurrens med våra
konkurrenter.
Hur arbetar ni konkret gentemot era
underleverantörer?
– Vi följer deras leveransförmåga noga
och har dagliga och veckovisa kontakter med
samtliga. Vi arbetar också intimt ihop med
inköp på Volvo 3P, som har det kommersiella ansvaret. Vi förstärker även bemanningen
i våra egna led för att hänga med, exempelvis till materialstyrningen inom fabrikerna.
Är det några särskilda komponenter ni
har problem med?
– Det finns ett antal leverantörer som
har det jobbigare än andra. Det gäller
framför allt de som har stor egen produktion och komplicerade detaljer med lång
leverantörskedja bakom sig. Generellt kan
man säga att det går fortare att bygga upp
kapacitet i en slutmonteringsfabrik och i till
exempel chassitillverkning än i komponenttillverkning.
Montörerna i fabrikerna, hur påverkas
de av situationen?
– Det skapar en ryckighet som är
störande förstås och våra anställda tvingas
improvisera mer. Det frestar på att komma
till jobbet på måndag morgon och inte
kunna producera det som planerats, för att
en vecka senare behöva jobba övertid. Men
det är den verkligheten vi har just nu.
Det pratas om att det är ett nytt system
på gång inom Logistik, kallat GILM. Vad
är det?
– Det är ett gemensamt, globalt arbetssätt och ett nytt IT-system för styrning
av material från leverantör hela vägen till
montören. Vi börjar installera det i Tuve
och Kaluga i februari 2011. På sikt innebär
det bland annat att en enskild materialstyrare kan styra och prioritera sina leverantörer för hela EM. Målet är en bättre och
säkrare försörjning av material och färre
brister i produktionen. l
text och bild: florence oppenheim
#4 2010 ProduktionsNytt 13
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
ARBETA SMART
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Nästa steg i VP S-arbetet
Inom Global Manufacturing pågår sedan en tid ett övergripande program kallat GM
Efficiency Program. Syftet är att identifiera förbättringar som ska hjälpa GM att nå
sina mål på förbättrad effektivitet. Inom GMEP finns ett delprojekt som handlar om att
finslipa arbetssätt och snabbare hitta orsaker till olika problem och avvikelser. Målet är
naturligtvis att reducera produktionskostnaden per bil, genom att jobba smartare.
fokusera på. I Gent till exempel är materialtillgänglighet hos användaren ett fokusområde och då fokuserar vi på de möten som
rör den frågan, säger Mikael Thorstensson.
det fokusområde
som de jobbar med och i Umeå fokuserar de
på möten som rör OEE (Overall Equipment Effectiveness), alltså hur effektivt
Volvo Lastvagnar utnyttjar sina anläggningar.
Kaluga är inte med i programmet eftersom
de håller på att trimma in sin fabrik där VPS
(Volvo Production System) är en del.
– Vi har etablerat ett nytt begrepp,
Performance Coachning. Tanken är att
organisationen ute i fabrikerna ska få hjälp
att prioritera rätt, till exempel när det gäller
målsättningar och avvikelser. Dessutom ska
vi förstärka arbetet med så kallade rotorsaksanalyser, det vill säga analyser av olika
problem och avvikelser för att hitta roten till
ett problem eller en avvikelse.
För Tuve är Direkt OK
för att
koordinera arbetet kring kvalitet och VPS
inom EM.
– För oss inom EM är det viktigt att
Ove Börjesson är ansvarig
5
EM:s ledningsgrupp och Mikael Thorstensson ska nu identifiera nyckelindivider
som ska få en utbildning inom coachning
och rotorsaksanalys. De personerna ska sedan i sin tur stödja förbättringsarbetet inom
de prioriterade områdena i respektive fabrik.
– Fram till idag har vi på flera håll inom
EM jobbat med att coacha vår mötesstruktur. Nu vill vi arbeta med Performance
Coachning för att stödja våra organisationer i
att förbättra resultaten i våra nyckeltal, säger
Mikael Thorstensson.
Detta gäller ledare på alla nivåer, från
ledningsnivå på fabrikerna till teamledare i
produktionen. Men det gäller däremot inte
14 ProduktionsNytt #4 2010
florence oppenheim
• 5 Varför är ett verktyg där
man frågar sig varför hände
detta? Sedan frågar man
vidare, totalt fem gånger för
att verkligen komma ner på
djupet av ett problem.
florence oppenheim
– Syftet med programmet är att hitta mer uppslag till förbättringar för att nå GM:s mål för
• Leverage (förmågan att öka produktionen i förhållande till motsvarande kostnadsökning. En ökad produktion utan ökade kostnader betyder 100 procent leverage).
• Break even (intäkterna ska täcka kostnaderna).
• Produktkostnad.
– I GMEP finns även delprojekt inom Engineering efficiency (Teknik) och Work organisation (arbetsorganisation).
organisationen, och att hitta orsakerna till de
problem som finns.
– För våra montörer ska det förhoppningsvis innebära att de märker att det blir
färre problem och störningar och bättre
förutsättningar att göra ett bra jobb, säger
Ove Börjesson. l
varför
fakta: GMEP – Global Manufacturing Efficiency program
– Projektet har identifierat en besparingspotential på 117 MSEK för hela GM inom olika
områden. I affärsplanen för 2011 finns ambitionen att ha denna potential som riktmärke.
poängtera att GMEP inte innebär någon ny
färdriktning. I grunden handlar det istället
om att se helheten inom VPS och baka ihop
VPS-principerna på ett bra sätt så att vi
behåller riktningen i arbetet. GM Efficiency
Program hjälper oss att hitta rätt i våra prioriteringar, säger han.
Den stora utmaningen just nu är att
med hjälp av ett förbättrat användande av
vissa arbetssätt inom VPS, kunna skapa
förutsättningar för att göra mer rätt, i hela
Produktionsledare, tekniker och gruppledare
deltar i morgonmöte på flödet i Tuve, ett av
flera möten i OMS-strukturen. Tillsammans går
de igenom alla punkter som kommit upp på
handlingsplanen och beslutar om åtgärder.
• 5 Varför är ett av flera verktyg som används vid rotorsaksanalys. Rotorsaksanalys är en metod för att analysera problem och avvikelser
och därefter hitta orsaken till
problemet.
• Fiskbensanalys är ett exempel på ett annat verktyg. Det
är en form av brainstormning
där man tittar på vilken verkan
ett fel har haft. Påverkar det
miljö, metod, människa, maskin, mätning eller material?
Var någonstans finns påverkan och vad var orsaken?
florence oppenheim
leder arbetet kring
OMS-strukturen i GMEP. OMS (Operational Management System) handlar i
praktiken om strukturen kring information
och möten och hur nedbrytning av mål sker
i organisationen. Alltså frågor om vilka möten som är viktiga och hur man förbereder
och följer upp det som beslutas på mötena. I
projektet finns representanter från fabrikerna
och från olika funktioner inom GM, som till
exempel teknik, logistik och kvalitet.
– Vi jobbar just nu med att förstärka den
OMS-struktur som redan finns och som
fungerar bra ute i fabrikerna och att täppa
till eventuella luckor på områden där det
idag inte finns någon.
Arbetet innebär inga större förändringar i
själva strukturen, det är snarare förbättringar
av hur den används.
– Under Milstolpe 2 i programmet ska
vi titta på de viktigaste mötena inom de
områden som respektive fabrik har valt att
Mikael Thorstensson
hela fabrikerna utan alltså inom specifika
fokusområden.
– Vi har en väldigt bra grundstruktur
i OMS men har kanske inte riktigt orkat
använda den fullt ut överallt. Det hoppas vi
att de nya coacherna ska ändra på.
Mikael Thorstensson ansvarar för arbetet med OMS-strukturen inom GM Efficiency Program.
#4 2010 ProduktionsNytt 15
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
arbeta SMART
inbyggd kvalitet:
Kund:
VSM (värdeflödesanalys)
görs inför varje stor produkt- eller processförändring samt vid behov. Den
har stort kundfokus, både
när det gäller interna och
externa kunder.
I kittingen går material
som packats i Umeå ända
fram till montören med bibehållet inneremballage,
vilket minskar risken för
lackskador. Mindre stress
bidrar också till inbyggd
kvalitet.
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
just-in-time:
Rätt artiklar kommer i exakt
rätt tid till stationen.
Leveranspunkten av färdig
produkt ligger precis i
slutet av flödet, vilket bidrar
till en enkel och behovsstyrd leverans till kunden.
Tuve är pilot
för ny VGAS
VGAS-undersökningen
lagarbete:
En rangerare i början av
varje flöde styr produktionen.
Arbetet på stationerna utförs
i par. Kontrollanten i slutet på
flödet felåterför och levererar
till kund. Tack vare rotation
har alla en helhetssyn.
VolVo way:
Den bas som hela arbetet
vilar på. Öppen dialog,
respekt, delaktighet och
ett stort engagemang från
medarbetarna.
ständiga förbättringar:
processtabilitet:
En förbättrad processtabilitet
har bidragit till minskad buffert och bättre kvalitet. Operatörerna arbetar stationsvis
och kan enkelt avgöra vilket
arbetstempo som behövs.
Nedan: Eive Åsén och
Joacim Gustavsson är
montörer på FUP:en.
– Det tog ett tag att
vänja sig, men arbetsmiljön är bättre nu, säger
Eive Åsén. Fast arbetet blir
mer enformigt när vi inte
följer bil.
– Vi har lika mycket att
göra, men bättre arbetsställningar nu, säger Joacim Gustavsson. Jag blir
inte lika trött som tidigare.
Nytt upplägg på FUP-stationen
När takten skulle ökas stod det klart. Något måste göras för
att FUP-stationen skulle kunna möta den nya produktionen. Nu
har avdelningen byggts om och fått ett effektivare flöde, men
även blivit bekvämare. Alla VPS-principer finns med i arbetet.
talas om att
takten skulle ökas, och att en
ny produkt, Volvo FMX, skulle
införas, förstod vi att behövde
göra om en del på FUP:en, säger
Henrik Karlsson, produktionsledare på Förarbeten LB.
– Detta förstärktes av att
Volvo FMX behövde en massa
– När vi hörde
nya artiklar, och inte mycket
stämde med de andra produkterna, säger Christian Nilsson,
produktionstekniker på Förarbeten LB. Våra materialfasader var
redan ordentligt trånga.
Lösningen blev att satsa
på kitting, alltså att materialet
levereras i sorterade kit till av-
delningen, exakt utifrån vad som
behövs till en bil i taget.
– Tack vare kitting använder
vi nu bara en tredjedel så mycket
materialfasader som tidigare, trots
att vi har ytterligare en produkt,
säger Christian Nilsson.
Det finns tre stationer per flöde på FUP:en. Man använder ett
tvåbingesystem, alltså att en binge
har material som montören tömmer
och att truckförarna kommer med
en ny binge precis när det behövs.
Tidigare hade man mixade liner
på FUP:en, men nu har man separerat Flöde 21 och Flöde 22.
Nu blir det inte heller lika
mycket omhantering av inneremballage, bland annat efter att
målningen av lackade delar flyttades till Umeå. Tidigare krävdes
yta för omhantering av emballage
på stationen. Emballaget skickades
sedan tillbaka till leverantören.
– En annan ändring är att vi har
vänt på hela FUP:en, så att leveranspunkten nu går rakt ut till rätt ställe
på flödet, säger Henrik Karlsson.
Tidigare krävdes det mer transporter av det färdiga materialet.
stationsvis, och
montörerna följer alltså inte med
den bil de har påbörjat.
– Detta ger bättre kvalitet och
minskar risken för överproduktion,
säger Christian Nilsson.
Både gruppledare och övriga
medarbetare har deltagit i processen
med ändringen av FUP:en. Man har
följt VPS-principerna och ibland har
Arbetet sker nu
lena m fredriksson
I det gemensamma arbetet med avdelningen har man återkopplat ofta och
låtit alla komma till tals. Detta har lett till
förbättringar och nya återkopplingar.
Stolparna för material vid varje arbetsplats är ett exempel på en idé från medarbetarna, som bidrar till bättre ordning.
det blivit mycket diskussioner, till
exempel om balanseringarna.
– Men nu tycker nog de flesta
att arbetsmiljön är mycket mer
harmonisk och bättre, säger Henrik
Karlsson. Jag är jättenöjd.
– Ja, det blev precis som vi
hade tänkt oss., säger Christian
Nilsson. Jag måste också påpeka
att Logistik har hjälpt oss mycket i
förändringsarbetet. l
lena m fredriksson
ska göras om för hela
Volvokoncernen. Tuvefabriken är en av tre enheter som testar den nya
undersökningen innan den
går ut i resten av världen.
VGAS-undersökningen är den enkät som alla
medarbetare på Volvo
får svara på en gång per
år. Utifrån resultatet
analyserar man fram
vilka områden som behöver förbättras på varje
avdelning. Tidigare har
det i första hand rört hur
nöjda medarbetarna är
med sin arbetssituation.
– Nu ska fokus ligga
mer på engagemang, men
vi får också resultat på hur
nöjda vi är, säger AnnaKarin Axelsson, VGASansvarig på Tuvefabriken.
Frågorna i nya VGAS
är ganska lika som tidigare. Under vecka 40
och 41 har personalen
på Tuve svarat på nya
VGAS. Nu sammanställs svaren och sedan
skickas resultaten ut till
cheferna. En utvärdering
görs, för att eventuellt
förändra undersökningen
innan den lanseras i hela
Volvokoncernen under
våren 2011.
– Varje chef här på fabriken redovisar resultatet för sina medarbetare.
Sedan arbetar man vidare
med de frågor som visar
sig vara viktiga på den
egna avdelningen.
lena m fredriksson
FUP: Front Under run Protection.
En avdelning där de delar som sitter
runt stötfångaren monteras.
Läs mer om nya VGAS på
sid 12!
#4 2010 ProduktionsNytt 17
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
teknik
Brist på erfarna tekniker
”
I ett förbättringsarbete på Teknik har vi kommit fram till att en bra tekniker ska ha
följande egenskaper, förutom teknisk kompetens: lyhördhet, pedagogisk kompetens,
ledaregenskaper samt vara respektfull, tydlig och modig.”
Fredrik Agelén, chef för Teknik och Underhåll
De hittade en
lösning tillsammans
Då och då har det funnits irritation över hur samarbetet mellan Teknik och Produktion fungerar. För mesta är det inga problem. Fungerar det INTE, handlar det ofta om
okunskap om varandras situation. Hur ser det ut på Teknik och vad är det som styr
arbetet? Och hur kan Teknik/Produktion gemensamt underlätta samarbetet?
18 ProduktionsNytt #4 2010
liksom om en ny variant ska in i löpande
produktion under dagen. En avsnittstekniker
är en nyckelperson när det gäller att förklara
för monteringen varför vi har valt ett visst
upplägg, säger Erik Hjortsberg.
Många frågor handlar om verktyg som
är dåligt anpassade, men också artiklarnas
placering i fasaderna. I det läget tas kontakt
med EM Logistik för att diskutera om det
går att flytta en artikel.
monteringschef på
Flöde 21. Han poängterar att det är viktigt
att hålla isär de olika rollerna när Teknik och
Produktion ska samarbeta utan att hamna i
läget att prata ”mitt och ditt”.
– Det gäller att vara smidig i dialogen
och inte bli irriterad på människan bakom
rollen som gruppledare eller tekniker, till
exempel, säger han.
Att Tuvefabriken ständigt tappar teknisk
kompetens till andra delar av verksamheten
är smickrande men det drabbar produktionen negativt.
– Montörer och gruppledare får stå för
en del av inskolningen när vi ska introducera
en ny tekniker på ett avsnitt. Tiden är ofta
knapp och det kan gå ut över kvaliteten. Det
vi kan göra är att bereda alla ärenden bättre,
för att spara tid för teknikerna.
Han undrar ibland över hur organisationen ser ut, varför linjetekniker så ofta är
engagerade i andra projekt. Kanske skulle
mer renodlade linjetekniker vara bättre?
– Det är nog det största problemet nu,
att vi tappar kompetens och kontinuitet i
samarbetet med Teknik, säger Mikael Börjesson. l
Mikael Börjesson är
florence oppenheim
montör på del 6,
Flöde 21, drar innerskärmarna använder
han numera en stegkonstruktion på hjul
som står inne i chassit och åker med
när bilen rör sig.
– Den nya stegen är lite högre än
den gamla och det är bättre för mig
som inte är så lång, säger Peter Lundin.
Tidigare hade de en smal stege som
stod lutad mot chassit. Och det var helt
ok när bilen stod still.
– Vi förstod att det inte skulle gå i
en driven line, men trots att vi började
i god tid, har vi justerat den fyra gånger
för att kunna anpassa den till den
drivna linen, säger Linda Lenhagen som
är ordinarie tekniker på avsnittet.
Tillsammans med gruppledaren
Henrik Freij och montörer på avsnittet, tog de först fram en prototyp. Men
det var svårt att veta hur det skulle bli
innan de hade en riktig bil som rörde
sig på flödet.
– Ingen hade någon erfarenhet av
detta, därför blev det en hel del problem på vägen, säger Linda Lenhagen.
Hon arbetar efter devisen att inNär Peter Lundin,
bilder: florence oppenheim
är namnet på den organisaledare eller liknande bakgrund. Men det
tion där alla produktionstekniker som arbeär svårt att ta någon direkt från högskolan
tar på Tuvefabriken ingår. Det är många fakoch in i verksamheten. I dagsläget har vi sex
torer som spelar in när någonting ska ändras
tomma platser att fylla upp till behovet 48
i produktionen och Teknik
tekniker vecka 45.
får input från många olika
ställen. VPS-principerna är
De tekniker som arbetar
viktiga liksom alla lagkrav när
mot linjen delas in i fyra
det gäller miljö och säkerhet.
grupper: introtekniker
3P utformar produkten och
(jobbar med hur produktfördärmed förutsättningarna för
ändringar påverkar produkhur produkten kan monteras.
tionen), linjetekniker (jobbar
Arbetsplatsens utformning,
mot fasta avsnitt på liner
ergonomi, kvalitetsutfall, allt
och förarbeten), S-beredare
ska vägas in i beslutet.
(ändar basvagnar till vad
– En produktförändring
kunden har beställt) och
Fredrik Agelén, chef för Teknik
som ska rätta till något som
processtekniker, som arbetar
och Underhåll.
har varit fel ute på fältet,
i olika projekt med projekteär tyvärr ibland ett färdigt
ring och installation.
beslut när det kommer till oss och den ska
Att vara produktionstekniker är och har
bara in. Ibland hittar vi en temporär lösning,
varit en bra merit och det är vanligt att de
ibland blir det fel, men oftast blir det bra.
rekryteras till andra tjänster. Det är också ett
Det viktiga är att man jobbar tillsammans
ganska tufft jobb.
och försöker lösa problemen, säger Fredrik
– Eftersom vi från produktionsteknik
Agelén, chef för Teknik och Underhåll.
blir inblandade i alla förändringar som rör
Hans bild är att klimatet mellan proprocessen och dess upplägg, är vi ofta en
duktionsledare, tekniker och gruppledare
flaskhals. Det innebär att vi i nuläget tyvärr
är bra, att man hjälper och stöttar varandra.
måste prioritera bort en hel del som vi vill
Men nedskärningarna i fabriken under 2009
och borde jobba med, säger Fredrik Agelén.
drabbade Teknik hårt. Cirka 30 procent av
teknikerna försvann, de flesta till andra enErik Hjortsberg ansvarar för förarbeheter inom Volvo Lastvagnar, som ersättare
ten inom Teknik på Tuvefabriken.
för inhyrda konsulter. Samtidigt har andelen
– Kontakterna mellan produktion och
studenter vid tekniska utbildningar minskat.
tekniker sker via dagliga morgonmöten
– Vi har tappat viktig kompetens och
där gruppledare, produktionstekniker och
erfarenhet som det är svårt att ersätta. Just
produktionsledare deltar. De går igenom
nu rekryterar vi från tre olika baser: duktiga
föregåendedags kvalitetsutfall, tittar på
montörer med rätt bakgrund och erfarenhet, takter, produktrevisioner och fasta KPI:er.
direkt från högskolan och från produktionsHär tas också olika förbättringsidéer upp
EME Site Tuve
Peter Lundin är montör på Flöde 21, del 6. Här monterar han innerskärmarna med hjälp av en stege på hjul.
Stegen skjuts in i chassit så att den rullar med när bilen
rör sig i monteringen.
Nedan:
Ordinarie tekniker på avsnittet är Linda Lenhagen. Här
tillsammans med produktionsledaren Lars Simonsson till
höger och montören Peter Lundin till vänster.
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
volvera montörerna så tidigt som det
bara går när det ska ske förändringar på
flödet.
– Det är i början som de har störst
chans att påverka. De ser saker som inte
vi tekniker ser, eftersom de jobbar där
dagligen och vet hur det brukar vara.
På avdelningen finns ett fåtal
ergonomipunkter kvar. Henrik Freij
är nöjd med samarbetet med Teknik
och med morgonmötena där de kan ta
upp frågor och problem som uppstår i
monteringen.
– Allt går inte att lösa men de jobbar alltid vidare med de punkter som
kommer upp på handlingsplanen, säger
han.
Tiden, eller brist på tid för teknikerna, är en vanlig diskussion.
– Det är vårt absolut största dilemma just nu. Det är så mycket som
händer nu och om vi bara har folk här
på plats, om vi bara har förutsättningarna, kan vi lösa det mesta gemensamt,
säger produktionsledaren Lars Simonsson. l
florence oppenheim
Gruppledaren Henrik Freij och montören Henrik Johansson har
varit med vid framtagningen av den nya stegen.
– Den var lätt att bygga när vi väl visste hur det skulle bli,
säger Henrik Johansson
Fakta om
Jan Ljunggren
Ålder: 58 år.
Familj: fru + tre vuxna
barn.
Kommer från: Hisingen.
Bor: Villa i Göta.
Bästa egenskaper: Jag
tror att jag har ett tydligt
och situationsanpassat
ledarskap.
Har svårt för: att hålla mig
vaken på kvällarna.
Har lätt för: att koppla av.
Släpper jobbet när jag går
hem och tar nästan aldrig
med mig datorn hem.
Gör på fritiden: är ute
i skogen med hunden,
en border collie/alaskan
huskie.
Smultronställe: det gamla
torpet Torstorp i Dalsland,
som saknar alla moderna
bekvämligheter.
Favoritsport: åker skidor
och tittar gärna på ishockey.
Favoritdjur: hund. Är inne
på den andra egna hunden
nu.
Läser: allt möjligt inom
skönlitteratur.
Dold talang: att hitta
kantareller.
Kopplar av med: promenader.
Lyssnar på: P1 varje
morgon på väg till jobbet,
samt tystnaden vid torpet i
Dalsland.
20 ProduktionsNytt #4 2010
lena m fredriksson
porträttet
Vill synas på fabriksgolvet
Det var inte alls oväntat att Jan Ljunggren skulle börja jobba på
Volvo efter gymnasiet – han kommer från en riktig Volvofamilj.
Nu närmar han sig 40 år i koncernen. Men de ställen där han
trivs allra bäst är i skogen och ett omodernt torp i Dalsland.
föräldrar
arbetade på Volvo och familjen
bodde lämpligt nog på Hisingen.
När han gick i grundskolan drömde lille Jan om att bli jägmästare
– han tyckte så mycket om att
vara ute i skogen.
– Men på gymnasiet gick
jag elteknisk linje, och efter det
fick jag direkt fast anställning
på Volvo, trots att jag skulle in i
lumpen tre månader senare, säger
Jan Ljunggren.
Hans pappa har räknat ut att
familjen under en period var en av
de familjer som hade längst sammanlagd arbetstid på Volvo. Även
Jans syster arbetade på Volvo en
tid, och pappan var anställd i 47
år innan han pensionerades. Nu
arbetar en av Jans söner, Emanuel,
på Hytt på Tuvefabriken. De
andra barnen har helt andra yrken:
dottern har ett hundspannsföretag
i Tornedalen och den andra sonen
jobbar med data.
Jan Ljunggrens första anställning var som montör i G-hallen
på Lundby. Därefter var han
produktionstekniker med ansvar
för en line. Via uppdrag som produktionsteknisk gruppchef och
underhållschef blev han så småningom monteringschef 1995.
Båda Jan Ljunggrens
monteringschef
blev han känd för att ofta säga:
”om vi bara får material så kommer allt att lösa sig”.
– Det fick jag äta upp när jag
sedan blev materialchef 2001
När han var
foto: privat
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Smultronstället i Dalsland.
och det inte blev mycket bättre,
säger han och skrattar vid minnet.
För tre år sedan blev han
produktionschef, och sedan den
första september i år är han kvalitetschef. Eller, som han hellre
kallar det, ansvarig för Kvalitetsavdelningen.
– Jag är lite allergisk mot titeln
kvalitetschef, för jag anser att alla
chefer har ett kvalitetsansvar, säger
han.
arbetat på
en hel del olika avdelningar
på Volvo, och ofta som chef.
Chefsrollen är något som passar
honom, för han är rak, tydlig och
envis och vill påverka. Dessutom
har han aldrig varit rädd för att
säga sin mening.
– En sak som jag tycker är
viktig är att man måste kunna
fatta beslut. Funkar det inte, så
får man bestämma om och prova
något annat. Det går inte att vara
långsint vare sig mot sig själv eller
mot andra.
Säger han. Och berättar om
sin slipsnål, med den kryptiska
inskriptionen YCDBSOYA. Vad
Han har alltså
det betyder? Jo: You Can’t Do
Business Sitting On Your Ass
(”du kan inte göra affärer om
du bara sitter på ändan”, fritt
översatt). Det gäller att göra slag i
saken och få något gjort.
Hans erfarenheter från olika
håll i fabriken ger en god inblick
i hela verksamheten, säger han.
Det är bra och nyttigt att ha. Man
måste också ha en helhetssyn i
kvalitetstänkandet.
– Det är så lätt att enbart tänka
på produkternas kvalitet. Men
det måste också vara kvalitet på
processerna, tjänsteprocesserna och
personalen. Om något av dessa
områden faller ifrån, ger det direkt
utslag på produktens kvalitet.
Det första han gör i den nya
tjänsten är att lyssna och lära.
Han vill gärna vara ute på fabriksgolvet och prata med personalen.
Dialog med medarbetarna är
mycket viktigt, och något man i
princip inte kan få för mycket av.
Det är ju de som är experter på
verksamheten.
har Jan Ljunggren arbetat knappt två veckor på
den nya tjänsten.
Vad är det mest slående hittills?
– Att telefonen är så tyst! Jag
tittar på den ibland och undrar om
den är trasig. Här har jag inte alls
fått så många samtal som i mitt
förra jobb. Men det lär nog bli
ändring på det. l
Vid vårt möte
lena m Fredriksson
Jan Ljunggren är nybliven chef för Kvalitetsavdelningen. Som sådan vill han vara ute på
fabriksgolvet och ha så mycket dialog med
medarbetarna som möjligt.
– Det är ju personalen som är experter på
verksamheten, säger han.
Han är igång nästan jämt
kom ihåg
31/10
Sommartid slutar
Daniel Kristoffersson är en aktiv person. Han är ledare för ett ungdomslag i fotboll, gillar
att fiska, läsa och se på film. Och sitter i Örgryte stadsdelsnämnd som fritidspolitiker.
– Jag är en sådan person som alltid vill förbättra och förändra, oavsett vad det
handlar om. Och så kan jag ju sällan hålla käft heller, erkänner han.
Natten till söndag 31/10 är
det dags att ställa tillbaka
klockan en timme.
är en av dem som nyligen fick besked om fastanställning.
– Det var tufft att behöva lämna men nu är jag
tillbaka på samma avdelning som tidigare. Det har
varit jobbigt för oss alla att gå på visstidsanställning.
Vi som har varit här länge, har alltid känt en trygghet på Volvo Lastvagnar. I en gemenskap med arbetskamrater och med företaget som inte har bollat
med människor eller tagit in en massa bemanningsföretag. Men efter varslen och med visstidsanställningarna har det varit annorlunda. Vi har inte känt
oss lika trygga och omhändertagna som tidigare. Nu
hoppas jag att vi snabbt kan få tillbaka den gamla
känslan igen.
Fritiden ägnar han åt att vara ledare för P97 i
Lunden ÖBK, där grabben spelar.
– Jag var med på varje träning och till slut fick
jag frågan om jag inte lika gärna kunde vara med ”på
Daniel Kristoffersson
v 45 (8/11)
50-takt på båda
flödena
Produktionstakten ökar igen.
Aldrig förr har så många
människor varit igång samtidigt i fabriken på dagtid.
Dags att presentera nya idéer
och förbättringar i verksamheten. Liksom förra milstolpen, kommer resultaten
att presenteras ute på olika
stationer i fabriken.
14/11
Fars Dag
Inträffar alltid andra söndagen i november. Seden kom
till Sverige 1931.
18/11
Medarbetarseminarium
Florence oppenheim
11/11
Milstolpe 20
riktigt”. Och det har jag inte ångrat. Man får en bra
inblick i barnens sociala liv när man deltar i deras
fritidsintressen.
och går på Blåvitts
matcher, gärna ihop med jobbarkompisarna. Och så
är han fritidspolitiker för Socialdemokraterna.
– Jag kan inte låta bli att engagera mig. Det finns
många som inte kan och vill säga ifrån. Men jag
tycker att de som kan och vill prata och tycka till,
har en skyldighet att göra det.
Före varslet var Daniel Kristoffersson aktiv i
gruppstyrelsen här på Volvo. Nu hjälper han till med
introduktionen för nyanställda och är adjungerad i
gruppstyrelsen, på en vakant plats, fram till årsmötet.
– Och häromveckan fick även min tjej besked att
hon får en visstidsanställning. Det känns riktigt bra. l
Fiskar gör han också,
Florence oppenheim
fakta:
Daniel kristoffersson
Ålder: 36 år.
Bor: Strömmensberg.
Jobb: Montör Flöde 21, del 4.
Fritidsintressen: Tränar grabbens
fotbollslag i Lunden ÖBK P97. Är
fritidspolitiker och gillar att fiska.
Boktips: ”Bokslut Reinfeldt”
av Daniel Suhonen.
Filmtips: ”Unthinkable” med Samuel
L. Jackson.
13/12
Luciafirande
I år firas Lucia gemensamt
i hela fabriken tidigt på
Luciamorgonen. Det blir Luciatåg och fika. Och kanske
en överraskning?
22 ProduktionsNytt #4 2010
Daniel Kristoffersson är glad över att
vara tillbaka som fastanställd på Tuve.
”
tidning för
Aenmagazine
foranställda
employees
på the
tuvefabriken
at
tuve plant
european manufacturing
volvo trucks
Stort tack till alla på fabriken för allt stöd och
sympati i samband med min hustrus död.”
Tommy Forsgren
Nya chefen gick
direkt ut i produktionen
Den nya produktionschefen på Tuvefabriken,
David Palmérus, inledde
sitt jobb med att praktisera
på alla avdelningar i monteringen. En av målsättningarna med det var att
träffa alla montörer.
tjänsten som
produktionschef den första september i år,
när han kom tillbaka efter att ha varit föräldraledig med dottern Elsa. Före ledigheten var
han monteringschef inom materialhantering
med ansvar för det som rör intern materialhantering.
– Dessförinnan arbetade jag på Scania,
bland annat som produktionsledare på linen
och som ansvarig för deras Pilot Plant, säger
han.
David Palmérus började
lena m fredriksson
folk
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
De första veckorna som produktionschef
vek han alltså för att praktisera i produktionen, med cirka en halv dags praktik på varje
avdelning. En uttalad målsättning med detta
var att hinna hälsa på och prata litegrand
med alla i monteringen och att prova på att
arbeta på en del av balanserna.
Varför ville du göra det?
– Jag vill vara ute i verksamheten mycket
av två anledningar: för att få bättre kunskap
om hur det fungerar och för att skapa en
bättre dialog mellan chefer och medarbetare,
säger David Palmérus. Så jag kommer att
fortsätta försöka att vara en synlig chef.
Lyckades du med att hälsa på alla
medarbetare?
– Nästan, men de som inte var på jobbet
den dagen jag var på avdelningen har jag
tyvärr missat.
Vad har du fått för kommentarer från
dem du träffat ute på golvet?
– Jag har fått mycket positiva kommentarer från medarbetarna. Det känns bra. Jag
tror att många uppskattar att jag är synlig
David Palmérus är ny produktionschef på Tuvefabriken från 1 september 2010.
som chef och att jag vill prata med alla, säger
David Palmérus. l
lena m fredriksson
Enkät
Inför hösten, har du något bra bok- eller filmtips?
Eija Birgersson,
Material
– Böcker läser jag sällan
men jag tittar gärna på film.
Gillar Patrick Swayze och
framför allt “Dirty Dancing”.
Men han har gjort många
andra bra filmer också.
Anders Byvik,
CA-dockorna
– Stieg Larssons böcker
om Lisbeth Salander är
fruktansvärt bra. "Blind
Side" är en riktigt bra film
som jag tror att Sandra
Bullock fick en Oscar för.
Nicklas Ahlström,
Flöde 21, del 3
– Jag läser lite grann och
en av de bättre böckerna
jag har läst är Jan Guillos
"Madame Terror". Film tittar
jag på en hel del. Jag gillar
till exempel "Gladiator".
Pia Ulriksson,
Motor
– Den bästa boken är nog
"The burning wire". Den
är spännande. Jag gillar
actionfilmer och det finns
så många bra. "Enemy of
the state" till exempel.
Christoffer Granstav,
Flöde 21, del 4
– Jag läser inga böcker,
inte just nu. Men jag tittar
mycket på film och gillar
"Avatar". Framför allt miljön
som de har skapat. Den
liknar dataspel.
#4 2010 ProduktionsNytt 23
I förra numret av ProduktionsNytt efterlyste
Inger Ahlgren på Tuvefabriken intresserade
medarbetare som vill
bli hälsocoacher. Den
14 september hade de
ett första möte.
Inger Ahlgren är HRBP på
Tuve och Volvo Lastvagnars
representant i AB Volvos
processteam för hälsa och arbetsmiljö. Tillsammans med
Göran Falk från Unionen
och Stefan Henriksén från
IF Metall, har hon i uppdrag
att dra igång ett hälsofrämjande arbete på Tuvefabriken. Visionen är att Volvo
ska ha ”bland de friskaste
medarbetarna i världen”.
Introduktionsmötet
handlade i första hand om
vad en hälsocoach är och
hur dessa skulle kunna jobba
inom Tuvefabriken.
– Det finns inget färdigt
koncept utan vi kan tillsammans forma organisationen
för Tuve, säger Inger Ahlgren.
De som blir hälsocoacher,
kan ordna aktiviteter och
komma med idéer. Aktiviteterna finansieras av varje
Volvobolag/fabrik. En gång
per år samlas alla AB Volvos
hälsocoacher till ett gemensamt seminarium.
Flera förslag och idéer
kom upp redan på första
mötet, till exempel tydligare
information om vad som
finns på Stenebygården och
en enkät om vad de anställda
vill ha när det gäller friskvård.
Fler möten planeras under
hösten. Kontakta Inger Ahlgren om du är intresserad.
Stegar på för bättre hälsa
De har praktiskt taget gått hela vägen till Luleå. Ett initiativ från
medarbetarna på Processutveckling 29720 slutade med att hela
Kvalitetsavdelningen började promenera som aldrig förr. Nu försöker de göra om promenaden, den här gången till Gibraltar.
medarbetarna som började prata om att
göra gemensam sak och försöka
gå ner i vikt. Det slutade med en
stegtävling som spred sig till hela
Kvalitet.
– Vi bestämde att vi skulle gå
till Luleå och fick lov att köpa in
stegräknare. Det var vår dåvarande chef Patrik Isaksson som
uppmuntrade hela avdelningen
att vara med, berättar Helena
Söderberg, VPS-koordinator på
Tuvefabriken.
De mätte antalet steg
varje vecka och markerade på en
karta hur långt var och en hade
kommit på vägen till Luleå.
– Den som var bäst varje
vecka fick en trofé på sitt skrivbord, en tändsticksask där det står
”Retstickan, jag ligger
steget före!”.
Träningen blev
ett samtalsämne och
medarbetarna hade
en gemensam angelägenhet att samlas
kring utanför jobbet.
– Vi har lärt
känna varandra och
även de andra avdelningarna inom
Kvalitet mycket
bättre, säger Helena Söderberg. Motivationen
ökar och vi orkar bättre, det har
vi märkt tydligt.
Tiotusen steg per dag var ett
snitt de strävade efter men det
var inte så lätt för alla, särskilt
inte för tjänstemän.
– Vi har haft en del gående
möten, till exempel delar av
Det var några av
Helena Söderberg på språng igen.
PBP-samtalen. Vi märkte också
att vi gick till varandra mer och
pratade, istället för att alltid
skicka mejl.
Några tog det nästan lite för
allvarligt, trots att de
satte ett ”maxtak”.
En av dem var Robert
Azrak som är en riktig
tävlingsmänniska. Det
blev nästan ett stressmoment för honom.
– Jag var ute och
vandrade jämt. Sedan
blev jag pappaledig och
kom ifrån det. Nu ska jag
försöka komma tillbaka till
det spåret igen, säger han.
till Gibraltar, totalt 320 mil.
– Denna gång tar vi med all
typ av träning och räknar om
det till steg. Det bidrar till större
möjlighet till variation och vi tror
att det ger bättre resultat. l
Nästa mål är att gå
florence oppenheim
bilder: Florence oppenheim
Hälsoarbetare
på första mötet
florence oppenheim
24 Produktionsnytt #4 2010
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
lena m fredriksson
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Fler alkolås
i tunga fordon
Hans Eckhardt,
Stjepan Mlacic och
Bogdan Pajic vid
rulltesten, som är ett
avskiljt arbetsområde vid justerytan,
Slussen.
Här testas lastbilarna på rullar
I rulltesten funktionstestas exempelvis lastbilarnas prestanda,
motor, växellåda och bromsar.
Rulltesten hör till Slussen, med
personal som roterar i olika
uppgifter. Alla rulltestare får en
särskild utbildning.
och det är där de provkörs fullt ut för första gången.
De som arbetar med rulltesterna får en särskild utbildning, som Hans Eckhardt, provförare och utbildare
på Tuveskolan, är huvudansvarig för. I utbildningen av
medarbetarna får han ofta hjälp av nyutbildade provföraren Stjepan Mlacic.
– Vi har nu en riktad utbildning av provförare,
som de som arbetar i rulltesten kallas, säger Stjepan
Mlacic. Det är bra att alla har samma baskunskaper
och får samma information.
– Nu sköts utbildningen via ett reviderat utbildningspaket i Tuveskolan och inte från person till person, som
Tidigare ingick rulltesten i en annan avdelning,
man ofta gjorde tidigare, säger Hans Eckhardt.
men det organiserades om för ungefär ett år sedan.
Utfallsmässigt har man på senare tid sett positiva
Bogdan Pajic är produktionsledare för del 7 (Slusförändringar, där antalet vagnar som blir Direkt OK
sen) på Flöde 21.
utifrån provkörningen är jämnare och mer stabil än
– Omorganisationen fungerar bra, för nu är det
på många år.
samma personal som jobbar med vagnarna hela vägen
– Det beror både på utbildningen och på att vi
genom korrigeringar i Slussen och in i rulltesten, säger nu har mer direktkontakt med justerpersonalen,
han. Det ger stora möjlighesäger Bogdan Pajic. Det är
ter till flexibilitet och koll
till exempel bra att veta
fakta: rulltest
på vad som har gjorts med
vilka justeringar som har
respektive vagn, vilket gör att
gjorts på vagnen när den
Alla lastbilar rulltestas och testen tar i snitt
det är bättre både processgår in i rulltesten, och
18-20 minuter. Det finns fyra rulltestbanor.
Bilen kopplas till en dator, som talar om
och produktmässigt.
sådan information sköts nu
vilka tester just den varianten ska gå
I rulltesten körs bilarna på
mer naturligt när vi tillhör
igenom. Provföraren utför testerna i komrullar som ligger i golvet. Det
samma avdelning. Provmunikation med datorprogrammet.
är både manuella och datorisekörningen blir mer av en
Bland annat kollas bromsar, ABS-system,
rade tester, där man kollar att
förlängning på de eventuella
hastighetsmätare, temperatur i motor och
bilen har rätt utrustning och
avvikelseåtgärder vi precis
växellåda under varmkörning samt hastighetsbegränsare och avgasbroms.
att alla detaljer fungerar. Alla
har utfört. l
lastbilar går genom rulltesten
Lena m fredriksson
Mer än var fjärde
tung
lastbil som Volvo säljer i
Sverige är numera fabriksutrustad med alkolås.
Alkohol är den direkta
orsaken till ungefär 30
procent av alla trafikolyckor med dödlig utgång. Ett
effektivt sätt att motverka
problemet är att införa
alkolås, som förhindrar
att bilen kan startas av en
påverkad förare.
– Bland yrkesförare
är det väldigt få som kör
onyktra. Men eftersom
konsekvenserna av en
olycka med tunga fordon
kan bli så allvarliga är det
viktigt att göra allt för att
förhindra att någon sätter
sig bakom ratten med
alkohol i blodet, säger
Carl Johan Almqvist,
ansvarig för trafik- och
produktsäkerhet på
Volvo Lastvagnar.
Volvo har erbjudit
fabriksmonterat alkolås
sedan 2005 och är den
enda lastbilstillverkare
som gör det. För att få
fler kunder att upptäcka
fördelarna med alkolås
beslutade Volvo i Sverige
att under 2010 erbjuda
fabriksmonterat alkolås
till reducerat pris. Då
ökade försäljningen
markant.
Under första halvåret 2010 såldes var
fjärde tung lastbil med
fabriksmonterat alkolås.
Dessutom har alkolås
eftermonterats i många
hundra svenska lastbilar
under samma period.
#4 2010 ProduktionsNytt 25
Robert Azrak av en av dem som antog stegutmaningen – på riktigt
allvar! Nu hoppas han komma igång igen, efter pappaledighet.
Så här gick det i Lastvagnsloppet
Gång Herrar
Gång Damer
Löpning Herrar
1. Danny Bilger
2. Per Olteus
3. Dag Örtberg
1. Hanna-Maria Wärn
2. Carin Ferm
3. Åse Corneliusson
1. Jérôme Manceau
2. Cornelius Temmel
3. Patrik Brants
Fullständig resultatlista finns på intranätet under Friskfabriken.
Truckrekord i fabriken
När fler och fler lastbilar byggs på fabriken behöver mer
och mer material köras ut till montörerna. Till det behövs
det truckar. Totalt blir det cirka 270 truckar av olika slag
på fabriken efter taktuppgången. Ibland är det svårt att
få tag på dem i tid.
finns på Tuvefabriken
leasas. När en taktuppgång planeras är det
dags att beställa nya leasingtruckar. För att
klara höstens taktuppgångar på Tuve behövs
omkring 37 nya truckar av olika slag.
– Vi har avtal med tre olika företag, men
kan även leasa från andra truckleverantörer,
säger Bo Åberg, trucksamordnare på Tuve. Men
leveranstiden på en vanlig truck är mellan 16
och 20 veckor, så ibland är det svårt att hinna få
tag på truckar, särskilt i dessa dagar när många
företag ökar sin produktion ungefär samtidigt.
Då krävs det nödlösningar, till exempel att
låna begagnade demotruckar tills de nya kommer. Det finns också ett samarbete mellan de
olika Volvofabrikerna. Nyligen kom exempelvis en truck som hade blivit över i Skövdefabriken till Tuve i stället.
Vissa truckar är i specialutförande, bland
annat de som används till blåboxar och har
ett höj- och sänkbart elektriskt lyftbord
framtill. För dem är ledtiderna ännu längre.
– Vi bygger om en del i vår truckverkstad,
där vi också gör reparationer, service och
underhåll på fabrikens truckar.
Bo Åberg berättar att han nu, efter en
hektisk tid, kan pusta ut i vetskapen om att
alla truckar som behövs kommer att finnas på
plats i tid. Men han har också en varning till all
personal.
Det har aldrig tidigare funnits så många
medarbetare på plats på dagtid i fabriken som
det gör nu, och det har heller aldrig funnits så
många truckar i omlopp.
– Därför är det extra viktigt att vara
försiktig och uppmärksam, så att det inte blir
fakta: Truckar på tuve
• Totalt ska det efter taktuppgången
finnas cirka 270 truckar på Tuvefabriken,
allt från dieseltruckar, som används
utomhus i godsmottagningen, till små
ledstaplare, som bland annat används
vid packytan på KD.
• Det finns elva olika truckmodeller på
fabriken.
• Dieseltruckarna håller på att bytas ut
mot eltruckar, av miljöskäl. Eltruckarna är
lika starka och har batterier som laddas
på nätterna.
• Den sort som ökar mest numera är
dragtrucken som används för att leverera
kittingsatser.
• De truckar som kör inomhus på Tuve är
inställda så att de inte kan åka fortare än
10–11 km/h.
kollisioner. Använd bara gångstråk och övergångsställen när ni går till fots i fabriken!
Det är också viktigt att hålla koll på vilka
övergångsställen som är aktuella. Eftersom
det byggs om mycket i fabriken, kan ställen
som tidigare har fungerat som övergångar ha
slutat gälla.
– Det är inte alltid man har hunnit med
att uppdatera målningen på golvet, säger Bo
Åberg. l
lena m fredriksson
lena m fredriksson
Alla truckar som
26 ProduktionsNytt #4 2010
I fokus
Löpning Damer
1. Ann Hellgren
2. Ramona Rasmussen
3. Johanna Lööf
tidning för
AEnmagazine
foranställda
employees
på the
tuvefabriken
at
tuve plant
european manufacturing
volvo trucks
Bilder: lena m fredriksson
en tidning för anställda
på tuvefabriken
european manufacturing
volvo trucks
Stort och
smått på
årets lopp
Det var fint väder
och trevlig stämning även på
årets Lastvagnslopp. Gångare och löpare värmde upp,
tog sig runt banan och kom i mål. Anhöriga fikade,
köpte lotter och inväntade motionärerna.
Efter prisutdelning blev det lottdragning, och i år
var priserna ovanligt fina. Bland annat lottades två
splitter nya cyklar ut, och några rejäla leksaksfordon
för barn att åka på.
Se vilka som vann på föregående sida. Mer bilder
och fullständig resultatlista finns på intranätet.
Bo Åberg har modeller av de truckar som
används på fabriken.
Här syns från vänster en
motviktstruck för hantering av axlar, motorer
och tunga pallar, en
skjutstativtruck som är
bra i trånga utrymmen,
en liten öppen motviktstruck för exempelvis
pallmaterial till flödena,
en dieseltruck för utomhusbruk och en eldriven
motviktstruck, där man
kan se hur lättåtkomligt
batteriet är, bakom en
liten lucka.
#4 2010 ProduktionsNytt 27
Avs: ProduktionsNytt, Volvo Lastvagnar AB,
Produktion Göteborg, Informationsavd,
405 08 GÖTEBORG
1
3
2
mitt jobb
Tomas Stålcrona är underhållstekniker
med ansvar för Balk, men han arbetar
också i resten av fabriken när det behövs. Hans uppdrag är att se till att de
som ska reparera olika maskiner och
verktyg får de delar och förutsättningar
som de behöver.
1
Hydraulaggregat
till flygande saxen
i rullfångaren på Balk.
Tomas Stålcrona ansvarar
för underhåll på Balk. Efter
morgonmöten med både
Underhåll och Balk prioriterar han sin arbetsdag
utifrån handlingsplanerna.
2 Uppdragen varierar
mycket från dag till
dag, och Tomas arbetar
även med fel i andra delar
av fabriken. Underhållsteknikerns uppgift är att
se till att de som reparerar
maskinerna får de delar
som behövs.
FAKTA: tomas stålcrona
Ålder: 56 år.
Antal år på Volvo: 25, alla på Underhåll.
Fritidsintressen: Jakt och fiske.
– Som underhållstekniker är det bra om man
är påhittig och flexibel, för
att hitta lösningar så att
maskinerna inte behöver
stå stilla. Vi arbetar tillsammans med underhållsreparatörerna när någon larmar
om akuta fel på en maskin.
3 Objekt-id. De flesta Om reservdelarna
objekt och maskiner
i fabriken är numrerade och kopplade till ett
anläggningsregister. Där
står det vilka reservdelar
som passar till just den
maskinen och var man kan
hitta dem.
inte finns på fabriken,
beställs de utifrån. Då är
det viktigt att ha ett bra
kontaktnät med underleverantörer, så att det
går att hitta någon som
kan leverera snabbt och
enkelt.