Transcript Årsredovisning 2010

Årsredovisning 2010
i
Nordens Arks samarbetspartners
Nordens Arks vetenskapliga samarbetspartners
Innehåll
Sponsorer och bidragsgivare.............................................................3
VD kommenterar..............................................................................4
Fakta om Nordens Ark.....................................................................5
Djurvården – en återblick.................................................................6
Projekt Ekopark..............................................................................21
Rapport från Storkprojektet i Skåne 2010......................................23
Över 100 skogsrenar i djurparkspopulationen...............................25
Förvaltningsberättelse.....................................................................32
Faddrar
Gåvor, Legat, Donationer
ASR Reklambyrå AB
Arctic Paper
Aspen Petroleum AB
BestEl AB
Dag Engström Rederi AB
Elanders Sverige AB
Erna & Victor Hasselblads stiftelse
Esab AB
Göteborg Energi
Göteborgs Kex
Hedströms Herr & Dam
Hogia AB
Holmens Herr AB
Liseberg
Ann-Katrin Lundberg
Lundhaga Snickeri
Martin Olsson Restauranghandel AB
Mikaels Grävtjänst AB
NBS Security AB
Nordstan Marknadsledning
PRAT PR AB
Profilrestauranger AB
Rambo AB
Renova AB
Skogssällskapet
Sveaskog Förvaltnings AB
Varsego Sverige AB
Vasco AB
Vattenfall AB
Volvo Personvagnar AB
Sven Karlsson
Ann-Katrin Lundberg
Hans Eriksson
Lars-Göran Itskowitz
Bidrag och insatser från
stiftelser och organisa­
tioner
Erna och Victor Hasselblads stiftelse
Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen
Stiftelsen Erik och Lily Philipsons Minnesfond
Sparbanksstiftelsen Väst
Svenska Jägareförbundet
Svenska Naturskyddsföreningen
Svenska PostkodStiftelsen
Thuréus Forskarhem
Loviseholmsstiftelsen
Marie-Claire Cronstedts Stiftelse
Thordénstiftelsen
Västra Götalandsregionen
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Forskningsrådet Formas
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Insamlingsstiftelsen Nordens Ark
Nordens Arks Vänner
Resultaträkning..............................................................................38
Balansräkning.................................................................................39
Nordens Arks MEDLEMSKAP
Kassaflödesanalys...........................................................................41
Redovisnings- och värderingsprinciper...........................................42
Revisionsberättelse.........................................................................48
Styrelse, revisorer och personal 2010.............................................49
Snow Leopard Trust
Formgivning: Anders Rådén/Noah’s Art. Omslagsbild: snöleopard (Uncia
uncia). Foto: Tom Svensson.
TACK till faddrarna Elanders Sverige AB och Arctic Paper AB som bekostat
tryckning och papper till denna årsberättelse.
Papper: Arctic Silk + (Omslag 250 g/m 2 , inlaga 150 g/m 2).
Elanders har i samverkan med Chalmers Tekniska Högskola tagit fram en
klimat­kalkylator som med hänsyn till hela livscykeln beräknar utsläppen av
växt­husgaser (Carbon Footprint) för trycksaker. Med klimatkalkyler som underlag kan Elanders nu erbjuda dig att klimatkompensera dina trycksaker genom
investering i reduktionsenheter från FN-godkända CDM-projekt.
European Association of
Zoos and Aquaria
Conservation Breeding
Specialist Group
IUCN
European Endangered
Species Programme
Svensk Djurparksförening
3
World Association of
Zoos and Aquariums
International
Zoo Educators
International Species
Inventory System
VD kommenterar
Med tjugotvå års erfarenhet och lika många år av intensivt
byggande har vi i år kunnat rikta blickarna ut mot världen
på ett nytt och mera påtagligt sätt. Vi har tillsammans
med Snow Leopard Trust och Panthera etablerat oss i den
mongoliska delen av Gobiöknen genom att tillsammans
ansvara för en doktorands fältarbete. Doktorandens studie
är nära nog banbrytande och syftar till att kartlägga
snöleopardens rörelsemönster i det vilda. Vi har även genomfört en förstudie av världens mest
hotade havssköldpaddor, som lever på Sri Lanka, för att
se hur man tillsammans med den lokala befolkningen
skulle kunna förändra det sätt som man utnyttjar
havssköldpaddorna inom turismen. Förstudien visar att vi
med relativt små medel skulle kunna vända hotet mot fem
av världens sju arter av havssköldpaddor till ett långsiktigt
hållbart sätt att värna om dem, och samtidigt fortsätta
med turismen.
Detta är två exempel där vi avser att gå in för att
förstärka populationer av hotade arter. Vi vet att det
optimala är att arbeta med befintliga populationer i deras
naturliga miljö. Ibland, när dessa är alltför fragmentariska,
kan vi komplettera med individer som är uppfödda i hägn.
Mot denna bakgrund är det extra värdefullt att
Stiftelsen Nordens Ark från och med 2010 är medlem i
IUCN, International Union for Conservation of Nature.
På så sätt blir vi delaktiga i ännu ett nätverk som kan
gagna våra bevarandeinsatser.
Ett stort steg för att bli nationellt mer kända togs när
Stiftelsen blev medlem i Postkodsföreningen. Medlem­
skapet innebär att vi är förmånstagare och får ta del av
PostkodsLotteriets årliga utdelning av vinstmedel till
välgörenhet samt exponering i nationell TV. Bidraget gör
det möjligt för oss att göra kraftfulla insatser för hotade
arter på det sätt som vi önskar, men som vi hittills har haft
ytterligt begränsade ekonomiska möjligheter att göra.
Nordens Arks roll som aktör inom det svenska
bevarandearbetet bekräftades genom att Naturvårds­
verkets generaldirektör Maria Ågren, som relativt
nytillträdd på posten, förlade ett besök till anläggningen.
Även riksdagens miljö- och jordbruksutskott kom på
studiebesök och lät sig informeras om verksamheten.
När vargjakten debatterades under hösten blev vi
på Nordens Ark involverade och fick förfrågan om vi
var villiga att vara med i arbetet att förstärka den vilda
stammen av vargar. Vi ser det som självklart att göra
en insats, men vi har givetvis krav på att det skall ske
på vetenskaplig grund och på ett sätt som är långsiktigt
hållbart. Något som för övrigt gäller alla insatser som
Nordens Ark vill vara delaktiga i.
Året som vi har lagt bakom oss har varit intressant
och framgångsrikt. Min tro och förhoppning är att den
goda utvecklingen fortsätter. Den under året påbörjade
omställningen av Åby säteris marker från produktionsskog
till en ”ekopark” med nära 200 ha betesmarker kommer
att ge verksamheten en intressant lokal profil, samtidigt
som vi skapar nya förutsättningar för många arter som
kräver rik biologisk mångfald. Alla ambitiösa projekt på
Nordens Ark går i samma riktning – mot en rikare miljö!
Lena M Lindén
VD Nordens Ark
Fakta om Nordens Ark
1988: Stiftelsen Bohus Avelscentrum instiftas av 49 privat­
personer. Stadgarna fastställer ändamålet: att rädda
och bevara utrotningshotade djur genom:
• Avel och uppfödning
• Återinplantering av hotade arter när så är möjligt
• Forskning och utbildning
• Sprida information som skapar förståelse för
behovet av insatser.
1989: Den 14 juni invigs Nordens Ark av Kung Carl Gustaf
och Kronprinsessan Victoria utses till verksamhetens
Högsta Beskyddare. Stiftelsen arrenderar 127 ha
av Åby säteri som ägs av Hushållningssällskapet i
Göteborg och Bohuslän.
1993: Regeringens proposition om biologisk mångfald
riktar sex miljoner till Nordens Ark för arbetet
med hotade djur enligt Riokonventionen. WWF:s
förtroenderåd och styrelse med ordförande Kung
Carl Gustaf besöker Nordens Ark.
1995: I den slutna avelsdelen Lunden uppförs två nya
byggnader – en karantän och en avdelning för
skötsel- och uppfödning.
1996: Stiftelsen förvärvar Åby säteri och blir ägare av 383
ha mark, varav 148 ha skog, 30 ha betesmarker, 70
ha åker och 135 ha lövskog och impediment.
1997: Stiftelsen Bohus Avelscentrum ändrar namn till
Stiftelsen Nordens Ark.
1999: Lantgården för hotade gamla lantraser byggs. Den
invigs av Kronprinsessan Victoria.
2003: Det första steget mot att bli en fält- och forsknings­
station. Hotell Nordens Ark uppförs för att
kunna härbärgera forskare och studenter. Första
forskarskolan genomförs på hösten och två
universitetsutbildningar knyts till anläggningen.
2004: Laborationssal, föreläsningssal och veterinärklinik
uppförs och anläggningen anpassas till forskning
och fältstudier.
2005: En adjungerad professur i bevarandebiologi inrättas
vid Göteborgs universitet med placering på Norden
Ark.
2008: Kronprinsessan Victoria inviger ett nyuppfört Våt­
marks­hus med anläggningar för amfibier, insekter
och fiskar. Omliggande marker anpassas för att
hålla reptiler, tranor, storkar och gäss.
2009: 20-årsjubileum firas med ett Internationellt semina­
rium ”Back to Nature” där HKH Kronprinsessan
Victoria och Dr Jane Goodall deltar.
2010: Nordens Ark blir medlem i IUCN. Inledning på
en långsiktig omställning av Åbys marker från
produktions­
skog till en ekopark. Stiftelsen får
90–konto vilket garanterar att gåvor och donationer
når ändamålet.
Under 22 år har verksamheten fokuserat på att förstärka
befintliga populationer av arter i dessas naturliga miljöer.
Följande lista visar exempel på arter som har satts ut:
• 139 pilgrimsfalkar i Mellansverige
• 68 vitryggiga hackspettar i Dalarna och Värmland
• 53 fjällgäss i Norge och Sverige
• 29 berguvar i Blekinge och Norrland
• 20 storkar i Skåne
• 13 500 grönfläckiga paddor i Skåne, Öland och på Gotland
• 980 lökgrodor i Skåne
• 390 klockgrodor i Skåne
• 2 uttrar i Holland
• 10 lodjur i Polen och Litauen
• 24 europeiska vildkatter i Tyskland
Ett stort tack till er alla
som gjort det möjligt
för Nordens Ark att
göra en värdefull insats
för hotade djur!
HKH Kronprinsessan Victoria är verksam­
hetens Högsta Beskyddare.
4
5
Ett nytt par av amurleopard anlände under året från Finland och Tjeckien. Foto: Leif Blomqvist.
Djurvården – en återblick
Leif Blomqvist 1) , Claes Andrén2) , Christer Larsson3), Emma Nygren4) och Sandra
Josefsson 4)
1
Zoolog 2Vetenskaplig ledare 3Projektledare 4Djurvårdare
Kollektionen av inhemska grod- och kräldjur
kompletterades med nya klockgrodor (Bombina
bombina) och lövgrodor (Hyla arborea), samtidigt som
populationerna av huggorm (Vipera berus), gotlandssnok
(Natrix n. gotlandica) och skogs- och sandödla (Lacerta
vivipara, L. agilis) kompletterades. Den viktigaste
importen bestod av ett nytt ungt par av amurleopard
(Panthera p. orientalis) som under våren anlände från
Helsingfors och Usti nad Labem i Tjeckien. Det nya paret
ersatte ett gammalt par som tyvärr aldrig fortplantat
sig på Nordens Ark. Av samtliga arter på Nordens Ark
är amurleoparden den mest hotade med ett vilt bestånd
av färre än 40 exemplar kvar i ryska Fjärran Östern. I
EEP-programmet fanns i november 114 amurleoparder
fördelade över 48 djurparker (Christie et al. 2010).
Bland arter som tidigare inte förökat sig på Nordens
Ark fortplantade sig två exotiska grodarter, den
orangebandade pilgiftsgrodan (Phyllobates vittatus),
och trädgrodan (Theloderma stellatum) nu för första
gången. Båda arterna hade anlänt till Nordens Ark året
Födslar och nyförvärv
Ett stort antal djur föddes under verksamhetsåret
2010 av vilka endast de viktigaste är nämnda i denna
översikt. För mer specifik information hänvisas till
inventarieförteckningen där samtliga förökningar,
dödsfall,
ankomster
och
avyttringar
framgår.
Sammanfattningsvis kan konstateras att något under 900
djur fötts på Nordens Ark under det gångna året. Eftersom
fiskarna och några grodarter fortplantar sig i stort antal är
dessa inte bokförda på individnivå, utan endast upptagna
som grupper. Flertalet djur som under året anlände ingår
i något av de samordnade avelsprogrammen Nordens
Ark deltar i. Bland de övriga importerna kan nämnas
en ny avelsbagge av stäppfår (Ovis vignei bochariensis)
från Tallinn Zoo. Skånes djurpark försåg oss med tre
europeiska vildkatter (Felis s. silvestris) för visning och
information om de populationsförstärkningar man
alltsedan 1980-talet genomfört i södra Tyskland och där
Nordens Ark bidragit med 23 katter för utsättning.
6
mest intensiva skötselnivån i Europa. Antalet EEP-arter
på Nordens Ark utökades därför med en, och uppgick vid
årets slut till 13, samtidigt som antalet arter med ESBstambok reducerades från fyra till tre. Under året utökades
markhorsflocken med fyra killingar av vilka tre var getter.
Värt att nämna är också födseln av två utterungar
(Lutra l. lutra) under hösten 2010. Eftersom uttern helt
försvunnit från flera områden i Europa, och dessutom
bara sparsamt reproducerar sig i djurparkerna, hör
också uttern till de arter som är underställda intensiv
djurparkskoordinering i vår världsdel (EEP). Trots att man
på Nordens Ark blivit rätt van med utterungar, och det har
fötts hela 13 kullar hos oss, är utterförökning fortfarande
en rätt sällsynt företeelse i djurparkerna, där det vanligen
föds färre än 10 kullar per år (Elliott 2010). På grund av
miljögifter minskade uttern också i vårt eget land och från
stora områden försvann den helt. Lyckligtvis har trenden
vänt och uttern håller på nytt på att återetablera sig i stora
delar av landet. I sydvästra Sverige är uttern fortfarande
sällsynt medan man kunnat konstatera att en liten men
fast utterstam nyligen etablerat sig i Skåne.
innan från djurparker på kontinenten. De alltid publika
arterna vit stork (Ciconia c. ciconia) och berguv (Bubo b.
bubo) gladde oss även med varsin kull ungar, som under
hösten sändes till pågående utsättningsprojekt i södra
Sverige. Något överraskande var faktiskt kläckningen av
tre berguvsungar, eftersom vår hona är 26 år och inte lade
några ägg under föregående säsong. Djuravdelningen hade
förberett ett generationsbyte hos berguv och tog under
vårvintern in en ny ettårig hona från Projekt Berguv
Nord. Alla odds till trots kläckte den gamla honan tre
ungar som sändes till Projekt Berguv Skåne i september.
Projektet i Skåne håller själv fem avelspar som under 2010
kläckte åtta ungar. Med undantag av en av årets ungar
frisläpptes 10 individer efter ringmärkning i syfte att
förstärka uvstammen i Skåne. Antalet uvar i landskapet
är fortfarande litet och visade sig efter årets inventering
omfatta 16 bebodda revir. Elva par gick till häckning i
Skåne av vilka sju par fick ut sammanlagt 16 berguvsungar
(Lindblad 2010). Projekt Berguv Skåne strävar mot att
uppnå en häckande stam av 20 par i landskapet. Nordens
Ark kommer därför att fortsätta sitt stöd till projektet så
länge intresset inom projektet föreligger.
I våtmarken utökades kolonin av eremitibis
(Geronticus eremita) med tre ungar, medan fyra ungar
som kläckts året innan sändes till en park i Holland. I
dammen i Våtmarken lade också den europeiska malen
(Silurus glanis) rom, ur vilken hundratals yngel kläcktes.
En del av ynglen flyttades över till uppfödningsakvarier
i den slutna avelsdelen av parken för att undgå att bli
uppätna av de glupska föräldrarna. Den kritiskt hotade
skruvhornsgeten, eller markhor (Capra falconeri heptneri),
blev under året på uppmaning av EAZA:s Sheep & Goat
TAG uppgraderad från europeisk stamboksnivå (ESB)
till EEP-art, vilket betyder att arten är underställd den
Etablering av avelsstam av lodjur
i Litauen
Under våren genomfördes det första steget i ett
utplanteringsprojekt av lodjur (Lynx lynx) i Litauen
tillsammans med de lokala naturvårdsmyndigheterna
i landet. Nordens Ark blev ombedd att medverka till
en förstärkning av den svaga lodjursstammen i landet.
I ett skogsområde i nordvästra Litauen utanför staden
Telshiai har ministeriet för skogsfrågor byggt upp stora
hägn, där en avelspopulation av lodjur skall etableras.
Ungarna som föds skall hållas skilda från människor och
7
vuxna djur, där mer än hälften finns i sydvästra Skåne. På
Gotland har arten dött ut men sedan mitten av 1990-talet
pågår utsättningar av små paddor som fötts upp på
Nordens Ark. I likhet med 2009 sattes också i år ett
hundratal små paddor ut vid Ölands södra udde.
2010 utgjorde en milstolpe för den grönfläckiga
paddans återetablering på Öland. Länsstyrelsen i Kalmar
har inom ramen för EU-projektet LIFE-BaltCoast under
många år arbetat med att restaurera och gräva ut nya
dammar för den grönfläckiga paddan, samtidigt som man
följt upp utsättningarna från Nordens Ark. I år kunde man
äntligen glädja sig åt att arbetet burit frukt då ornitologer
från Ottenby fågelstation hittade nykläckta små paddor
på strandängarna runt de lekdammar man grävt. Fynden
verifierades senare av personalen på Länsstyrelsen och
man kunde glädja sig över att den grönfläckiga paddan
återigen reproducerat sig på Öland efter ett längre
uppehåll. Länsstyrelsen i Kalmar är en av många partners
från fem länder runt södra Östersjön som deltar i arbetet
med att skapa lämpliga miljöer för groddjur och vadare i
området.
Pilgrimsfalkarna fortsätter att
öka i antal
Tack vare ett enträget arbete under många decennier har
Projekt Pilgrimsfalk blivit det framgångsrikaste och mest
uppmärksammade uppfödningsprojektet i Sverige. Då
man i slutet av 1990-talet äntligen lyckats återetablera
pilgrimsfalken (Falco peregrinus) som häckande fågel i
sydvästra Sverige, samtidigt som den norra populationen
långsamt började återhämta sig från miljögifter, ansåg
många att projektets ursprungliga mål var uppnått.
En eremitibisunge kontrollvägs och förses med ett micro­
chips för identifiering. Foto: Tom Svensson.
tränas att jaga och fånga sina egna byten. Nordens Ark
medverkade genom att lämna ett avelspar av lo och parets
10 månader gamla unge. Projektet i Litauen har också
inventerat lodjursstammen i Litauens skogsområden och
utvecklat en strategi för projektets uppföljning. Innan
lodjurstransporten ägde rum fick Claes Andrén tillfälle
att besiktiga hägnen samtidigt som man kunde diskutera
projektets vetenskapliga upplägg. Detta skedde tillsammans
med professor Linas Balciauskas från Nature Research
Centre i Vilnius, som är projektets ledare i Litauen. Under
höstens forskarskola besökte även professor Balciauskas
Nordens Ark, där han redogjorde för lodjursstammens
utveckling och projektets genomförande i Litauen.
Grönfläckiga paddor, som satts ut av Nordens Ark 2009, fortplantade sig på Öland året efter. Foto: Claes Andrén.
Avelsverksamheten fortsatte, men nu med focus på att
påskynda en sammanbindningen av populationerna i
norr och sydväst (Lindberg et al. 2005). Från och med
sekelskiftet är avels- och uppfödningsverksamhet förlagd
till Nordens Ark (Lindberg 2001), som under ett decennium
bidragit med 140 falkungar för utsättning. Under året kunde 10 häckningar räknas i Mellan­
sverige, av vilka fyra var helt nya för Dalarna. Till dessa
kan 10 häckningar i Hälsingland, Medelpad och Jämtland
tillfogas, som alla ingår i Falkprojektet. Den gynnsamma
utvecklingen i det vilda har därför lett till att man långsamt
börjar avveckla avelsverksamheten för pilgrimsfalk
på Nordens Ark genom att avstå från att etablera nya
häckningspar. Under året sattes ändå 12 falkungar ut.
Om inget överraskande inträffar under häckningen
2011 kommer antalet utsatta falkar från Nordens Ark
att överstiga 150 exemplar. Nästa års utsättningar är
planerade främst för Örebro län och Västmanland.
Fjärde järvparet får valpar på
Nordens Ark
Järvarna (Gulo g. gulo) födde, som brukligt är, två valpar
mitt under årets kallaste månad, i februari. Trots att
Nordens Ark vant sig vid föryngring av järv, bör man
komma ihåg att järvvalpar fortfarande är en stor raritet
i djurparksvärlden. Årets kull föddes av ett nybildat
avelspar, och speciellt anmärkningsvärt är att vi nu
lyckats få avkomma inte bara under ett par, utan faktiskt
använt oss av fyra hanar och fyra honor i aveln. Årets
järvkull var samtidigt den åttonde järvkullen som fötts
på Nordens Ark. Eftersom bara 100 kullar fötts i Europa
under de senaste 60 åren, ståtar Nordens Ark med att ha
bidragit med 8% av samtliga föryngringar i Europa! Inom
ramen för det pågående avelsprogrammet sändes även en
halvvuxen järvvalp till Kolmården.
Vitryggen – en paraplyart för
gamla skogar
Den vitryggiga hackspetten (Dendrocopus leucotos)
har blivit en symbol för biologiskt rika skogar där
hackspetten fungerar som en paraplyart. Genom sina
krav på livsmiljön signalerar den också förutsättningar
för många andra känsliga arter att trivas. De skogar som
har tillräckligt mycket lövträd, med starka inslag av gamla
och döda träd, hyser också ett flertal andra hotade arter.
Man har räknat ut att det under vitryggens paraply finns
upp till 200 Hotade eller Missgynnade arter. Det moderna
skogsbruket har lett till att tusentals arter knutna till
lövskog, gammal skog och död ved minskat kraftigt. Inom
Projektet Vitryggig hackspett arbetar man därför med att
skydda och återskapa vitryggens livsmiljöer.
Under våren hittade projektets inventerare 14 vilda
vitryggar i Värmland och kring Nedre Dalälven, där
lövskogsområden rensats på barrträd samtidigt som
klungor av träd ringbarkats för att död ved skall uppstå.
Årets inventeringar avslöjade att fyra säkra häckningar
ägde rum. Ett av paren hittades i Färnebofjärdens
nationalpark vid Nedre Dalälven och bestod av en
ungfågel som satts ut 2009. Den hade bildat par med en
unge som fötts upp på Nordens Ark året innan. Trots det
ringa antalet observerade fåglar kan man ändå skönja
vissa framsteg. Under 2008 häckade nämligen inget par
i Sverige medan två lyckade häckningar kunde registreras
påföljande år. Årets inventeringar kunde alltså uppvisa en
fördubbling av antalet häckande vitryggspar i Sverige.
Det svenska åtgärdsprogrammet för arten (Mild
och Stighäll 2005) strävar till att vända den negativa
utvecklingen och att på sikt etablera en gynnsam utveckling
av vitryggig hackspett. Nordens Ark har under 15 år
Antal kläckta och utsatta pilgrimsfalkar från
Nordens Ark 2000-2010.
30
25
Antal
20
15
10
Grönfläckiga paddor förökar sig
på Öland
Kläckta
5
Den grönfläckiga paddan (Bufo viridis) är landet mest
hotade groddjur. Hela beståndet omfattar bara ca 400
En järvhona som flyttar sin valp. Foto: Tom Svensson.
8
Utsatta
0
2000
2002
2004
2006
2008
2010
9
9
Nordens Ark samarbetar med Svenska Jägare­förbundet,
som står som huvudman för Projekt Fjällgås. Samarbetet
omfattar också Naturvårdsverket och Länsstyrelsen
i Luleå, som ansvarar för åtgärds­
programmets
genomförande.
Årets utplanteringar har föregåtts av ett omfattande
arbete för att bygga upp en ny avelspopulation med
avelsfåglar av känd härkomst. Detta har skett genom
importer av vildfångade gäss från den ryska populationen
på tundran i Nenetsregionen, nordväst om Uralbergen.
Importen av nya founders (en individ som är obesläktad
med övriga individer i populationen) har skett under åren
2006-2010. Nordens Ark har en värdefull avelspopulation
och en nybyggd avelsanläggning som bekostats av
Naturvårdsverket. De ryska fjällgässen har planenligt
börjat föröka sig, och i år har därför utplanteringarna
återupptagits i den skandinaviska fjällvärlden (Blomqvist
& Larsson 2011). Utplanteringarna har skett i det
gamla utsättningsområdet i Arjeplog, men även vid
Porsangerfjorden i norska Finnmark där tidigare utsätt­
ningar inte gjorts. Samarbetet mellan de svenska och
norska projekten har inletts efter ett internationellt fjäll­
gåsmöte som hölls på Nordens Ark under hösten 2009.
Utsättningarna har därför inte bara skett i två olika
länder utan även i två helt skilda miljöer (fjäll och fjord).
Utsättningsmetoderna har dessutom varit olika. I Sverige
sattes årsungar ut tillsammans med ettåriga gäss. Gässen
fick sällskap av vuxna vilda gäss som inte hade häckat men
som fångats in på ruggningsplatsen. Anledningen till att
man fångade in vilda fjällgäss var att de vuxna fåglarna
skulle fungera som fosterföräldrar och ledsagare för de
utsatta gässen från Nordens Ark. I Norge testades en
annan metod: en hel gåsfamilj flyttades upp från Nordens
Ark till en hackingbur (utsättningsbur) på utsläppsplatsen.
Härigenom kunde gässen vänja sig vid sin nya miljö
samtidigt som de även fick kontakt med friflygande
vilda fjällgäss. Efter att ungarna släppts ut återbördades
föräldrafåglarna till Nordens Ark för fortsatt avel.
Samtliga utsatta fåglar märktes med fot- och halsringar
för identifikation i fält. Två av ungarna i Norge försågs
även med satellitsändare vilket möjliggör en uppföljning
av deras flyttningsväg och vintervistelse.
Antal kläckta vitryggiga hackspettar på
Nordens Ark 2002-2010.
8
7
Hanar
6
Honor
5
4
3
2
1
0
2002
2004
2006
2008
2010
varit involverad i den del av programmet som föreskriver
populationsförstärkningar. Utsätt­ning­arna påbörjades
1996, och med undantag av två år, då inga lämpliga fåglar
fanns tillgängliga, har utsättningarna fortsatt. En del av
de hackspettar som satts ut har varit boplockade ungar
som tagits i Norge och Baltikum, medan de övriga varit
ungfåglar som kläckts på Nordens Ark. År 2010 uppgick
antalet häckande par på Nordens Ark till fyra, som totalt
producerade åtta flygga ungar. Tyvärr dog en av ungarna,
medan återstoden sattes ut i trakterna av Nedre Dalälven
tillsammans med tre boplockade ungar från Norge.
Populationsförstärkningarna, som görs i samarbete med
Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket och de berörda
Länsstyrelserna, har vid utgången av 2010 resulterat i
inalles 70 vitryggar som satts ut i Värmland och kring
Dalälven.
Utsättning av fjällgås återupptas
Efter ett uppehåll av ett decennium återupptogs utsätt­
ningen av fjällgäss under 2010. Fjällgåsen (Anser
erythropus) ingår i ett omfattande åtgärdsprogram där
Vildhästar
Tyskland
till
semireservat
i
Flocken av vildhästar (Equus caballus przewalskii)
utökades under året med två nya hingstföl. På uppmaning
av EEP-samordnaren i Köln sändes två halvvuxna
hingstföl från Nordens Ark till semireservatet Sprakel
i Tyskland. Ett semireservat är ett hägnat område med
naturlig vegetation som året om betas av djur utan extra
stödutfodring. Reservatet i Sprakel är 68 ha och ligger
inom ett militärområde som är stängt för publik. För
att hålla vegetationen nere och förhindra området från
att växa igen betas Sprakel sedan flera år av vildhästar
(Zimmermann 2005). Förutom Sprakel förvaltar EEPprogrammet också över flera andra naturreservat på
kontinenten som betas av vildhästar, ofta i samgång med
nötkreatur och får. Betesdjuren hålls under naturliga
betingelser och med minsta möjliga inblandning av
människan. Antalet betesdjur som hålls i reservaten är
beroende av områdets storlek och bärkraft. Nyttjandet av
vilda djur istället för tamboskap för att hålla reservatens
landskap öppna har blivit allt vanligare på kontinenten.
Förutom att betning gynnar biologisk mångfald har
det även underlättat avelsprogrammet, samtidigt som
det tillfört ny kunskap om hästarnas sociala beteende
Fjällgås förses med satellitsändare innan den släpps fri i
Porsangerfjorden. Foto: Christer Larsson.
10
Reservatet Sprakel i Tyskland betas av tio vildhästar. Foto: Waltraut Zimmermann.
och dynamiken i hästflockarna. Semireservaten utgör
därför inte bara nya hägn där man kan hålla ett stort
antal av avelsprogrammets hästar, utan även utmärkta
studieområden där vildhästarna kan studeras i så gott
som naturliga miljöer. Ett stort antal studier för både
kandidatexamen och doktorsavhandlingar har under
åren genomförts i reservaten. Vid årsskiftet 2010-2011
höll EEP-programmet 10 hingstar av olika ålder i Sprakel
(Zimmermann 2011).
Bohuslän med destination till sina nya hem i Twycross och
Marwell Zoo (England), medan den tredje ungen reste
ända till Mogo Zoo i Australien. Förhoppningsvis skall
”våra” snöleopardungar bidra till att bredda genmaterialet
i de australiska och europeiska avelsprogrammen.
Under året gick Nordens Ark för första gången in för att
stödja forskningen av vilda snöleoparder i den mongoliska
Gobiöknen. Trots att mycket gjorts under de senaste åren
vet man fortfarande ganska lite om vilda snöleoparder,
samtidigt som tillförlitliga populationsuppskattningar
bara finns att tillgå från ett fåtal områden. För att få bättre
insikter i hur stora delpopulationerna i själva verket är, går
den bästa tillgängliga tekniken ut på att fånga in vilda djur
och förse dem med GPS-halsband. Tack vare dessa kan
man följa individer och få reda på hur stora områden de
rör sig i, vad de äter, hur de förhåller sig till varandra, och
hur och när ungdjuren sprider sig efter att de lämnat sina
mödrar. Under hösten 2010 lyckades doktoranden Örjan
Johansson vid SLU fånga in två snöleoparder och förse
dem med satellitsändare. Nordens Ark har bekostat två
av de satellitförsedda radiohalsbanden, och även förbundit
sig att delfinansiera Örjans doktorandstudier för de
påföljande åren. Örjan är därför anställd av Nordens Ark.
Vi får samtidigt tillfälle att följa upp de två individerna
och erhåller kontinuerlig uppdatering om fältprojektets
framskridande i Gobiöknen.
Studien, som går under beteckningen Long Term
Ecological Study, kommer att fortgå under flera år
och leds av två USA-baserade NGO-organisationer,
Snow Leopard Trust och Panthera. Projektet består
huvudsakligen av tre verksamhetsfält: forskning,
utvecklande av bevarandearbete och utbildning. Studien
erbjuder möjligheter att testa olika bevarandeprogram
samtidigt som man strävar mot att förbättra de lokala
herdarnas ekonomi. Många av herdarna har redan
anslutit sig till programmet. Nyligen har man också
startat ett försäkringsprogram där herdarna kan försäkra
sina djur och få ut ersättning om husdjuren blir slagna av
snöleoparder.
Utbildningen är riktad dels mot mongoliska studenter
och skolelever, men även mot forskare och förvaltare från
Snöleoparder in situ och ex situ
Bland de djurarter som samordnas på internationell nivå
(EEP, ISB, ESB) kunde vi glädja oss åt födseln av den
nionde kullen av snöleoparder (Uncia uncia) på Nordens
Ark. Denna gång föddes tre ungar av honkön som togs
omhand av avelshonan ”Saheli” på ett föredömligt sätt.
Födseln filmades av Bayerische Rundfunk, som installerat
en kamera i den nybyggda bohålan, och filmen visades
under hösten i tysk television. I god tid innan den nya
kullen föddes lämnade våra drygt 18 månader gamla ungar
En av de snöleoparder som under året fångades in och
försågs med radiohalsband. Foto: Snow Leopard Trust.
11
6
4
3
1
2
8
5
12
10
11
9
5
7
8
Nordens Ark har under åren varit involverad i populationsförstärkningsprogram för ett antal arter både i Sverige och
utomlands. De projekt Nordens Ark deltagit i under 2010 är märkta i gult.
1. Vit stork, Skåne. 2. Berguv, Skåne. 3. Pilgrimsfalk, Västmanlands län. 4. Vitryggig hackspett, Nedre Dalälven. 5. Grön­
fläckig padda, Öland, Gotland och Falsterbo. 6. Fjällgås, Arjeplog och Porsangerfjorden, Norge. 7. Europeisk vild­katt,
Bayern. 8. Lodjur, Kampinoski National Park, Polen och Telsiai, Litauen. 9. Snöleopard, Gobi, Mongoliet. 10. Utter,
Holland. 11. Lökgroda, Skåne. 12. Klockgroda, Skåne.
andra länder som behöver lära sig forskningsmetoder eller
få tips om praktiskt bevarandearbete. Projektet tar emot
studenter och djurparkspersonal som vill lära sig mer om
snöleoparder, samtidigt som de genom sina arbetsinsatser
för forskningen vidare.
hästar i England. För vilda djur var man betydligt senare
ute: den första stamboken upprättades först 1932 då Heinz
Heck började föra stambok över de få visenter som fanns
kvar efter första världskriget. Behovet av en stambok för
visenter hade väckts långt tidigare på ett djurparksmöte
i Berlin Zoo, där ansvarskännande djurparkschefer
framhöll att om inte djurparkerna tog sitt ansvar skulle
Europas största idisslare försvinna inom en kort tid.
I och med att allt fler arter blivit hotade, och är i
behov av stödåtgärder, har antalet stamböcker vuxit. I
slutet av 2009 fanns det 120 internationella stamböcker
(ISB), medan hundratals arter är försedda med regionala
stamböcker som i vår egen världsdel kallas för ESB. Stamboken innehåller fakta om djurindividen i fråga;
om dess stamträd; när och var den fötts; med vem och
när den förökat sig; och var den befunnit sig under sin
livstid. För att förhindra en förväxling av individer har
varje individ ett eget id- eller stamboksnummer, samtidigt
som det framgår om och hur individen är märkt (om
den är ringmärkt, har en tatuering eller är försedd med
ett microchips). Den sammanställda stamboken är
därför i själva verket ett register som innehåller data
över samtliga individer som funnits i djurparkerna.
Stamboksföraren samlar varje år in uppgifter från alla
parker som håller arten. Uppgifterna distribueras ut till
parker och institutioner som själva antingen håller eller
arbetar med arten. Informationen i stamboken används
för att undvika inavel inom besättningarna och för
att kontrollera att de hålls genetiskt intakta och friska.
Forskning och uppföljning över populationsdynamiken
och förändringarna i djurparksbesättningarna av skogs­
ren, järv och snöleopard är från och med 2010 helt
integrerad i verksamheten på Nordens Ark.
Stamboksverksamhet och EEP-koordinering
Under året överfördes verksamheten för den internationella
snöleopardstamboken, EEP-koordi­
neringen av samma
art, och den europeiska stamboken för skogsren, på heltid
till Nordens Ark. Verksamheten, som tidigare skötts i
samarbete med Högholmens Djurgård i Helsingfors,
överfördes nu till Nordens Ark då parkens zoolog från
årsskiftet 2010 flyttade över till Nordens Ark.
För att flytta över stamböcker och EEP-program
från en institution till en annan krävs ett medgivande
av den anläggning som avstår från uppdraget, en
skriftlig försäkran av den institution som önskar
överta uppdraget, och till slut ett godkännande av
den europeiska djurparksorganisationen EAZA (för
europeiska stamböcker och EEP-koordinering) och
av den globala djurparksorganisationen WAZA (för
internationella stamböcker). Sedan 1994 koordineras
även EEP-programmet för järv av zoologen på Nordens
Ark. Genom koordineringen av två stamböcker, samt
ett nytt EEP-program, har Nordens Ark intagit en
framträdande roll som en aktiv aktör i djurparksvärlden.
Personalens engagemang i arbetsgrupper och styrelser i
djurparksvärlden framgår av Tabell 3.
Stamböcker är fortfarande det främsta verktyg man
har att tillgå då man arbetar med avelsverksamhet i
små populationer, oavsett om dessa lever i vilt tillstånd
eller om det är fråga om husdjur. Inom husdjursaveln är
stamböckerna ett gammalt begrepp som togs i användning
redan under 1700-talet, då man började föra stambok över
Tre nya raser till lantgården
Under året anlände avelsdjur från tre genparks­besättningar
av hotade lantraser som tidigare inte funnits på Nordens
12
Gammalsvensk dvärghöna är en av de tre nya lantraser som under året skaffades till Nordens Ark. Foto: Tom Svensson.
Ark. De nya djuren tillhörde raserna blekingeanka,
gammalsvensk dvärghöna och mellerudskanin.
Blekingeankan återfanns 1995 på Ungskär i Blekinge. I
likhet med många av våra andra svenska lantraser namnges
de oftast efter orten där rasen återfunnits. I många fall
har rasen varit väl utbredd, men så småningom minskat
i antal till fördel för mer produktiva raser. Slutligen har
rasen funnits kvar bara inom ett begränsat område eller så
har den helt försvunnit.
Dagens blekingeankor härstammar från en liten
grupp om två hanar och fem honor. Idag räknar man
med att det finns sammanlagt ca 140 blekingeankor. Till
utseendet påminner blekingeankan om en blek gräsand
med små inslag av vitt i sin fjäderdräkt. Blekingeankorna
sägs även ha bättre flygförmåga än andra ankraser samt
goda modersegenskaper: den värper många ägg och ruvar
själv fram sin avkomma. Blekingeankan har även visat sig
uppnå en tillfredställande slaktvikt, vilket är viktigt då
man håller husdjur för husbehov. Nordens Ark ser fram
emot att hjälpa till att bevara blekingeankan tillsammans
med olika lantrasföreningar. Under året införskaffades en
grupp om två hanar och fyra honor som förhoppningsvis
snart kommer att öka i antal.
Kännetecknande för gamla lantraser av höns är
den stora variation i färg och storlek de ofta uppvisar.
Svarta, blommiga, vildfärgade, stora och små raser av
höns förekommer. Speciellt liten är rasen gammalsvensk
dvärghöna där tuppen bara väger 0,6-1,0 kg medan hönan
har en vikt av 0,5-0,8 kg.
Intresset för den gammalsvenska dvärghönan väcktes
inte bara för dess ringa storlek, utan främst för att den idag
listas som Akut hotad. Enligt Svenska Lanthönsklubben
finns det bara kvar 200 exemplar och antalet individer
måste därför utökas. Förutom att den gammalsvenska
dvärghönan är en vacker ras, som ibland hölls som prydnad
på gårdarna, är den en utmärkt värphöna i förhållandet
till sin ringa vikt. Trots att äggen är betydligt mindre än
ägg som lagts av normalstor hönor, uppges kvaliteten i
dvärghönsens ägg överträffa normala ägg. De fem hönor
som införskaffades under 2010 har redan börjat lägga
ägg och verkar trivas med sina två tuppar i hönshuset.
Djurvårdarna väntar med spänning på att få se hur små
de första kycklingarna är, med tanke på de vuxna hönsens
ringa kroppsstorlek.
På 1970-talet hittades en lantras av kanin på Gotland
som fick namnet gotlandskanin. Det dröjde emellertid ända
till 2001 innan Föreningen Gotlandskaninen hittade ännu
en ras vid ett besök hos en äldre kvinna i Dalsland, som
hade en intressant grupp av kaniner av äldre härstamning.
Rasen fick namnet mellerudskanin.
För närvarande finns rasen i så litet antal att det
fortfarande är svårt att göra en fullgod rasbeskrivning. Än
så länge vet man att rasen är tålig mot inavel och att den
har ett lugnt och trevligt temperament. Mellerudskaninen
är något mindre än gotlandskaninen och uppträder
endast i två färgvarianter, som albino eller i svartvitt
med holländsk teckning (svart botten med vita fält på
kroppen, framförallt som bläs och/eller krage). År 2008
fanns bara 15 par kvar av arten men numera lär antalet
ligga något högre. Mellerudskaninen är listad som Akut
hotad. Mellerudskaninerna på Nordens Ark kommer från
en besättning i Upphärad.
Samtidigt som tre nya raser tillkommit har
gotlandshönsen fått lämna plats till förmån för
dvärghönsen. Eftersom gotlandshönan fortfarande är en
hotad ras sändes den kvarvarande besättningen av 12
höns till en annan genbank i Värmland. Raser med högre
hotstatus prioriteras framför de raser som är mindre
hotade.
Nu ser personalen på Lantgården fram emot ett år med
många nya avkommor från samtliga svenska lantraser som
antingen hålls kvar som nya avelsdjur eller som i framtiden
kommer att sändas vidare till andra genbanker för att
bevara raserna för framtiden.
13
en del i den berikning som görs för djuren, samtidigt som
djuren själva får styra sin träning. Emma Nygren som
arbetar inom rovdjurssektorn på Nordens Ark verkade
som moderator för djurtränarkonferensen. Under marsmånad arrangerades även ett Nordiskt naturfilmsmöte på
Nordens Ark.
Vid ett besök i Litauen i samband med etableringen
av en avelspopulation av lodjur i landet (ovan), fick Claes
Andrén tillfälle att samtidigt besöka de sydöstra områdena
av landet vid gränsen mot Polen där den europeiska
kärrsköldpaddan fortfarande lever kvar. Den europeiska
kärrsköldpaddan (Emys orbicularis) är en värmekrävande
art vars historiska utbredning under bronsåldern sträckte
sig ända upp till södra Sverige då klimatet var något
varmare än det är idag. Eftersom Nordens Ark håller
24 exemplar av arten, erbjöds våra resurser att föda upp
kärrsköldpaddor som kunde förstärka den lilla återstående
populationen i Litauen. Kärrsköldpaddans främsta hot är
mårdhund som gräver upp och äter sköldpaddans ägg och
nykläckta ungar. Genom att hålla ungarna skyddade från
rovdjursangrepp till dess de blivit halvvuxna och efter det
sätta ut dem på utvalda platser kan man utveckla de vilda
populationerna. Vistelsen i Litauen erbjöd möjligheter att
planera ett framtida samarbete där Nordens Ark kunde
medverka till att etablera en mer livskraftig population av
den europeiska kärrsköldpaddan i Litauen. Det svensklitauiska samarbetet med lodjur och kärrsköldpaddor
dokumenterades också på en film som visades i programmet
Mitt i naturen under sommaren.
Under sommaren åkte Claes Andrén tillsammans
med Göran Nilson från Göteborgs Naturhistoriska
Museum och en forskare från Ege universitetet i Izmir,
Turkiet, till Taurusbergen i Turkiet för att göra en
ny populationsuppskattning av den kritiskt hotade
taurusgrodan (Rana holzi). Avsikten med besöket var
samtidigt att föreslå åtgärder som skulle kunna vända
grodans negativa populationsutveckling och att kunna
Djurtränarkonferensen på Nordens Ark hade samlat över
20 deltagare från Sverige och Norge. Foto: Emma Nygren.
Övrig verksamhet i djurvården
Personalen från Nordens Ark deltog i ett flertal seminarier,
kongresser och utbildningstillfällen som befrämjer
parkens verksamhet inom djurvård (Tabell 2). I samband
med djurtransporter fick djurvårdare också tillfällen att
besöka djurparker både i Sverige och utanför det egna
landets gränser. Under hösten företogs en personalresa till
Danmark där Löveparken i Givskud, Randers Regnskov
och Nordsjöakvariet i Hirtshals besöktes.
I mars stod Nordens Ark själv värd för Natur­
skyddsföreningens Pilgrimsfalkmöte, medan en Djur­
tränar­konferens med drygt 20 deltagare från Sverige och
Norge också hade förlagts till Nordens Ark i slutet av året.
Målet för djurtränarkonferensen var att minimera den
stress djurparksdjur utsätts för under den dagliga skötseln
samtidigt som djurvårdarna bättre kan kontrollera
djurens hälsotillstånd. Viktigt är att träningspassen utgör
Parkens zoolog deltog som EEP koordinator för järv i EAZAs Mid-year meeting för SCTAG och SMTAG i Sosto Zoo. Foto:
Endre Papp.
14
Deltagarna vid årets forskarskola guidas bland kattdjuren av Ewa Wikberg och Emma Nygren. Foto: Leif Blomqvist.
ta med en mindre grupp av arten till Nordens Ark för
att där etablera en reservpopulation om det naturliga
beståndet skulle försvinna. Resan genomfördes som
planerat och teamet kunde konstatera att en relativt
stor population av taurusgrodan fortfarande fanns kvar,
men att den introducerade karpfisken Cyprinus carpio
också förekom i stort antal. Det är svårt att bedöma om
karpen på sikt kommer att slå ut grodan i området, men
flera iakttagelser gjordes. Man fann få stora individer av
grodor, samtidigt som deras medelstorlek var mindre än
vid tidigare gjorda mätningar. Grodornas utseende hade
också förändrats, och deras teckning såg annorlunda
ut. Denna senare förändringen skulle kunna bero på en
inblandning av en annan grodart som normalt lever på
lägre höjd. Man fick också veta att fåraherdarna hittat
en ny damm på högre höjd med grodor som fortfarande
var oidentifierade. Under 2011 planeras ett nytt besök
för att besöka den nya dammen på 3000 m höjd, och
för att utreda om taurusgrodorna i de undersökta
dammarna blivit uppblandad av en tidigare främmande
art i området. I slutet av året påbörjade Claes Andrén
också en ny utvärdering av framtida bevarandeinsatser för
havssköldpaddor på Sri Lanka. Arbetet kommer att följas
upp under 2011.
Djurvårdarna Dick Liljegren, Susanne Geisen, John
Söderlindh och Kristofer Försäter fick under året tillfälle
att delta i fältarbeten vid utsättningar av pilgrimsfalkar,
fjällgäss och grönfläckig paddor, medan Christer Larsson
som ansvarar för fjällgåsprojektet på Nordens Ark, deltog
i utsättningarna av fjällgäss vid Porsangerfjorden i norra
Norge.
Temat för årets Forskarskola var bevarandebiologi. I
focus stod de hotade kattdjuren från tempererade och kalla
regioner i Eurasien. Ett av syften med forskarskolan har
sedan starten varit att knyta ihop zoologiska kunskap från
djurparksvärlden med befintlig kunskap från universiteten
och genom detta befrämja samarbetet mellan universitet
och djurparker. Studenter och doktorander från olika
delar av världen fick en inblick i den problematik som
ofta är förknippad med skyddet av kattdjur i kalla eller
tempererade områden i Europa, Centralasien och ryska
Fjärran östern. Ledande ex situ och in situ forskare från
tio länder föreläste under fem dagar för 25 studenter och
doktorander om pågående utplanteringsprojekt och hur
de följs upp. Samtidigt fick studenterna en inblick i de
åtgärder man planerar att genomföra. Under fem intensiva
höstdagar föreläste experter om iberisk lo, ”vårt eget
Gutelamm. Foto: Tom Svensson.
15
D. de Man, W. van Lint, A-K. Garan and C. Henke. EAZA
Exec. Office, Amsterdam 2010.
LINDBERG, P. (2001): Projekt pilgrimsfalk till Nordens
Ark. Nordens Ark Årsberättelse 2000: 28-37. Stiftelsen
Nordens Ark.
LINDBERG, P., L. BLOMQVIST OCH C. LARSSON
(2005): Pilgrimsfalken firar 5-års jubileum på Nordens
Ark: Nordens Ark Årsberättelse 2004: 26-29. Stiftelsen
Nordens Ark.
LINDBLAD, T. (2010): Berguv i Skåne 2010. www.
projektberguvskane.se.
MILD, K. och K. STIGHÄLL (2005): Åtgärdsprogram för
bevarande av Vitryggig hackspett (Dendrocopus leucotos)
och dess livsmiljöer. Naturvårdsverkets Rapport 5486.
ZIMMERMANN, W. (2005): Przewalski’s horses on
the track to reintroduction. Various projects compared.
Zeitschrift des Kölner Zoo 48 (4): 183-209. ZIMMERMANN, W. (2011): International Przewalski’s
Horse Studbook Equus ferus przewalskii. Köln Zoo.
lodjur” från Europa, europeisk vildkatt, snöleopard och
om tigern och leoparden från Amurområdet i Ryssland.
Slutligen bör även nämnas att Ekoparken, med mark­
omställningarna som har som mål att öka den biologiska
mångfalden och skapa fördelaktiga miljöer för ett flertal
hotade arter (se Projekt Ekopark) på Nordens Arks
egna marker, är av utomordentligt stor betydelse för den
biologiska mångfalden och att den därför i hög grad kan
likställs med övriga bevarandeprojekt på Nordens Ark.
LITTERATURHÄNVISNINGAR
BLOMQVIST, L. & C. LARSSON (2011): Lesser Whitefronted Goose. A species in focus in the Nordic countries.
WAZA News 1: 9-11.
CHRISTIE, S., P. ter MAAT and T.ARZHANOVA
(2010): Amur leopard (Panthera pardus orientalis) EEP
Studbook 2010. Zool. Soc. of London.
ELLIOTT, J. (2010): European otter EEP annual report
2007-2008. EAZA Yearb. 2007/08: 502-504. Eds. Randig basilisk. Foto: Anders Rådén.
16
TABELL 2. Personalen deltog i följande utbild­nings­
tillfällen, kongresser och
möten under ÅRET
TABELL 1. Artiklar personalen
publicerat/medverkat i under
året
ANDRÉN, C. (2010): Seminarier och fors­
karskolor år 2009. Nordens Ark Årsberät­
telse 2009: 19-20. Stiftelsen Nordens Ark.
BLOMQVIST, L. & C. LARSSON (2010):
Djurkollektionen.Nordens Ark Årsberät­
telse 2009: 6-18. Stiftelsen Nordens Ark.
BLOMQVIST, L. (2010): EEP-rapport för
järv, Gulo g. gulo, 2009 Nordens Ark Års­
berättelse 2009: 28-30. Stiftelsen Nordens
Ark.
BLOMQVIST, L. (2010): Wolverine EEP An­
nual Report 2007-2008. EAZA Yearbook
2007/08. pp. 507-508 (eds. D. de Man, W.
van Lint, A-K. Garn and C. Henke). EAZA
Executive Office, Amsterdam.
BLOMQVIST, L. (2010): Snow leopard
EEP Annual Report 2007-2008. EAZA
Yearbook 2007/08. pp. 580-583 (eds. D.
de Man, W. van Lint, A-K. Garn and C.
Henke). EAZA Executive Office, Amster­
dam.
BLOMQVIST, L. (2010): Forest reindeer
ESB Annual Report 2007-2008. EAZA
Yearbook 2007/08. pp. 680-681 (eds. D.
de Man, W. van Lint, A-K. Garn and C.
Henke). EAZA Executive Office, Amster­
dam.
JESCHKE, K. (2010): Beteendestudie av
vitryggig hackspett (Dendrocopus leucotos)
i fångenskap – hur burarnas placering och
storlek inverkar på beteenden & vilja att
häcka. Examensarbete för naturvetenskap­
lig magisterexamen i Biologi. Göteborgs
Universitet, Zoologiska institutionen.
LINDÉN, L M (2010): VD kommentar. Nor­
dens Ark Årsberättelse 2009: 4. Stiftelsen
Nordens Ark.
LINDÈN, L M (2010): 20-årsjubileet. Nor­
dens Ark Årsberättelse. 2009: 21-22. Stif­
telsen Nordens Ark.
LINDÉN, L M (2010): Nordens Ark – A
refuge for endangered Species. Brno Zoo
Report 1: 5.
LINDÈN, L M (2010): Conservation begins at
home. Zooquaria 71: 28-29.
LINDÈN, L M (2010): Life at Nordens Ark is
so good! Brno Zoo Report 2: 3.
NYGREN, E. (2009): Does community-based
conservation matters? – A case study in
Cambodia. Minor Field Study 143. Com­
mittee of Tropical Ecology, Uppsala Uni­
versity.
Studiebesök till Kolmårdens Tropicarium, Kol­
mården, 7 jan
Kristofer Försäter, Susanne Geisen
*
SDF:s Zoolärarkonferens, Furuviksparken, Fu­
ruvik, 15-16 feb
Eva Andersson, Björn Johansson
*
Lammningskurs, Bohusläns fåruppfödare,
Dingle Naturbruksgymnasium, Dingle 25 feb
Susanne Geisen, Emil Gunnarsson
*
SDF:s mellanchefsmöte, Parken Zoo, Eskilstu­
na, 26-27 feb
Linnea Johansson
*
EAZA Felid TAG Mid-year meeting, Zoo Er­
furt, Erfurt, Tyskland, 5-7 mars
Leif Blomqvist
*
Planeringsmöte arrangerat av Länsstyrelserna
i Skåne och Kalmar för bevarandeinsatser för
amfibier, Alvesta 12 mars
Claes Andrén
*
SNF:s Falkmöte, Nordens Ark, 20 mars
Dick Liljegren
*
ISIS, CBSG & AArk möte, 25-28 mars, Sri
Lanka
Lena M Lindén
*
WWF:s Vargsymposium, Vålådalen, 12-14 apr
Mia Abrahamsson, Patrik Swede, John Uno
*
EAZA SCTAG Mid-year Meeting, Sosto Zoo,
Nyerigyhazy, 13-16 apr och studiebesök i Bu­
dapest Zoo, Budapest, Ungern 17 apr
Leif Blomqvist
*
SDF:s Årsmöte, Kolmårdens Djurpark, Kol­
mården, 15-16 apr
Bo Norming, Ewa Wikberg
*
Studiebesök till Telshiai Breeding Center för lo­
djur, Litauen, 19-22 apr
Claes Andrén
*
Environmental Enrichment workshop, Odense
Zoo, Odense, Danmark, 22-25 apr
Emma Nygren
17
Djurtransport och studiebesök till Högholmens
Djurgård, Helsingfors, Finland, 26-29 apr
Linnea Johansson
*
EAZA Directors’ Day, Beuval Zoo, St. Aignan,
Frankrike, 7-9 maj
Lena M Lindén
*
Studiebesök till Skånes Djurpark och Storkpro­
jektet, Karup Gård, 14 maj
Leif Blomqvist, John Söderlidh, Ewa Wikberg
*
Jordbruksverkets Lantrasseminarium i Västerås
26 maj
Maria Hallenberg
*
Studiebesök till naturbetesmarker i Halland/
Skåne, 8 juni
Claes Andrén, Emil Gunnarsson, Christer Lars­
son & Mats Niklasson
*
Fältarbete för Projekt Pilgrimsfalk, Rättvik 28
juni
Susanne Geisen
*
Fältarbete för Projekt Pilgrimsfalk i Norrbot­
ten, 5-11 juli
Dick Liljegren
*
Fältarbete med taurusgroda, Taurusbergen,
Turkiet, 9-16 juli
Claes Andrén
*
Fältarbete för Projekt Fjällgås i Svaipa, 10-15
juli och i Finnmark, Norge 26-31 juli
John Söderlindh
*
EAZA Conservation Forum, Papiliorama Zoo,
Murten, Schweiz, 29 jun – 2 juli
Björn Johansson
*
Fältarbete för Projekt Fjällgås, Porsanger Fjord,
Norge, 22-25 aug
Christer Larsson
*
SDF:s VI Miljöberikningskonferens, Furuviks­
parken, Furuvik, 1-2 sept
Catarina Tengroth
*
Studiebesök i Boråsparken, Borås 6 sept
John Uno
*
EAZA Annual Conference, Parco Natura Viva,
Verona, Italien 21-25 sept
Christer Larsson, Ewa Wikberg
*
Fältarbete för Projekt Grönfläckig Padda, Ot­
tenby, Öland 6 okt
Kristofer Försäter
Möte om Rovdjurscentrum, Naturvårdsverket,
Stockholm, 6 okt
Christer Larsson, Bo Norming
*
CBSG, ISIS möte, Zoo Köln, Köln, Tyskland,
14-16 okt
Lena M Lindén
*
WAZAs årsmöte, Zoo Köln, Köln, Tyskland,
17-21 okt
Lena M Lindén
*
SDF:s Djurvårdarkonferens, Skansen, Stock­
holm, 1-3 nov
Jimmy Helgesson, Sandra Josefsson
*
Population analysis course, Tallinn Zoo, Tal­
linn, Estland, 10 nov
Leif Blomqvist
*
SNF:s och Naturvårdsverkets möte om Biolo­
gisk mångfald, Stockholm, 12 nov
Claes Andrén, Lena M Lindén
*
Fortbildningskurs arrangerad av Bohusläns Får­­
uppfödare, Uddevalla, 27 nov
Sandra Josefsson
*
Internationell djurtränarkonferens, Nordens
Ark, 30 nov-1 dec
Maria Hallenberg, Karin Larsson, Emma Ny­
gren, Catarina Tengroth
*
Seminarium om Hotade groddjur arrangerat av
Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstad, 10 dec
Claes Andrén, Anna Einemo, Kristofer Försäter
*
EEP Co-ordinators’ course, EAZA Office, Am­
sterdam, Nederländerna, 14-17 dec
Ewa Wikberg
*
Fältarbete med havssköldpaddor, Sri Lanka, 26
dec – jan 2011
Claes Andrén
18
TABELL 3. Personalens engagemang i arbetsgrupper & styrelser
EEP koordinator L. Blomqvist Snöleopard
Järv
Internationell stamboksförare
L. Blomqvist Snöleopard
Europeisk stamboksförare
L. Blomqvist Skogsren
EAZA Artkommitté
L. Blomqvist Snöleopard
Amurleopard
Tiger
Liten panda
Przewalskis vildhäst
C. Larsson Utter
EAZA Conservation Committee
C. Larsson
Kommittémedlem
EAZA Taxon Advisory Group
L. Blomqvist Felid TAG
Small Carnivore TAG
Sheep & Goat TAG
Deer TAG
C. Larsson Canid TAG
E. Wikberg
Sheep & Goat TAG
International Zoo Yearbook,
L M Lindén
Advisory Board
Zoological Society of London
IUCN Specialist Group
L. Blomqvist Mustelid & Viverrid Specialist Group
CBSG L M Lindén Steering Committee, Member of
Amphibian Ark Executive Committee
ISIS L M Lindén Treasurer
SDF E. Wikberg Styrelsemedlem
Global Conservation Network
L M Lindén
Styrelsemedlem
ArtDatabanken C. Andrén Amphibian and Reptile Specialist
Group
EU LIFE
C. Andrén Baltcoast
C. Andrén
Bombina bombina
NAMSA L M Lindén Styrelsemedlem
Göteborgs universitet, L M Lindén Vice ordf. förtroenderådet
Jonsereds Herrgård SLU
E. Andersson
Programnämnden, Kandidat
programmet för etologi & djurskydd
Kungliga Skogs- och Lantbruks- L M Lindén Ledamot
Akademien Letterstedska Föreningen
L M Lindén
Ledamot
Vägverkets miljö- och L M Lindén
Ledamot
skönhetsråd
August Abrahamsson
L M Lindén
Styrelsemedlem
Stiftelse (Nääs Slott)
Svenska Turistföreningen
L M Lindén
Styrelseledamot
19
ANTAL INDIVIDER
1.1.2010
FÖDDA
ANLÄNDA
DÖDA
UTGÅTT
ANTAL INDIVIDER
1.1.2011
ANTAL ARTER
1.1.2011
FISKAR
2
0.0.80
˜ 0.0.400
-
˜ 0.0.321
0.0.2
0.0.157
2
GRODDJUR
30
6.4.1116
0.0.75
0.0.25
2.0.344
0.0.467
3.4.406
29
Stjärtgroddjur
3
0.0.35
-
-
-
-
0.0.35
3
TAXONOMISK
DJURGRUPP
ANTAL ARTER
1.1.2010
DJURINVENTARIUM PÅ NORDENS ARK 2010
Stjärtlösa groddjur
27
6.4.1081
0.0.75
0.0.25
2.0.344
0.0.467
6.4.371
26
KRÄLDJUR
14
7.5.107
0.0.69
0.0.9
0.0.63
0.0.20
2.3.109
12
Sköldpaddor
4
0.0.49
-
-
0.0.5
-
0.0.44
4
Ödlor
6
7.5.39
0.0.60
0.0.2
0.0.41
0.0.20
2.3.47
6
Ormar
4
0.0.19
0.0.9
0.07
0.0.17
-
0.0.18
2
FÅGLAR
13
93.74
21.19.18
5.8
8.5.11
24.20.4
87.78.3
13
Hönsfåglar
1
2.6
-
-
1.1
-
1.5
1
Andfåglar
2
47.21
9.4.4
0.2
2.0.1
9.2
45.25.3
2
Storkar
2
9.14
0.3.4
-
0.0.1
0.4.3
9.12
2
Rovfåglar
1
12.13
5.7.10
-
1.0.9
4.7.1
12.13
1
Tranor
2
2.2
-
-
-
-
2.2
2
Ugglor
4
8.5
2.2
0.1
1.0
5.3
4.5
4
Hackspettar
1
13.13
5.3
5.5
3.2
6.4
14.15
1
DÄGGDJUR
17
41.45
13.16.5
5.1
18.15.3
9.5
29.42.2
16
Kattdjur
5
8.8
3.3
4.1
4.1
4.3
4.8
5
Hunddjur
2
6.6
4.4.1
-
5.4.1
-
5.6
2
Mårddjur
2
6.5
2.0.2
-
1.1
1.0
6.4.2
2
Halvbjörnar
1
1.1
-
-
0.1
-
1.0
1
Hästdjur
1
3.4
2.0
-
0.1
2.0
3.3
1
Hjortdjur
2
4.8
1.4
-
1.2
1.2
3.8
2
Får/getter
4
13.13
1.5.2
1.0
7.5.2
1.0
7.13
3
LANTRASER
18
5.16
43.18.1009
49.86.3
71.134.1000
19
Bi
1
0.0.1000
-
0.0.1000
-
0.0.1000
1
Fjäderfän
4
30.50
35.28
4.12
27.7.7
22.42.3
17.41
5
Kaniner
2
4.12
3.7.2
1.4
3.3.2
1.6
3.9
2
Svin
1
1.5
3.3
-
0.1
3.4
1.3
1
Får/getter
5
24.74
56.39
-
13.7
20.34
48.72
5
Nöt
2
2.5
3.0
-
-
3.0
2.5
2
Häst
2
0.2
-
-
-
-
0.2
2
Tamkatt
1
0.1
-
0.1
-
-
0.2
1
61.150.1000 100.77.1000
0.0.1000
Antal djurarter på
Nordens Ark 2010.
20
Lantraser (19)
Kräldjur (12)
Däggdjur (16)
Groddjur (29)
Fåglar (13)
Fiskar (2)
PROJEKT EKOPARK
Mats Niklasson
Projektledare
Under 2010 gick projekt Ekopark från ord till handling.
En förstudie, som undertecknad vid Skogssällskapet arbetat på under 2008-2009, presenterades för styrelsen. Förstudien låg sedan till grund för en ansökan om projektstöd
som skickades in i oktober 2010 till Region Västra Götaland. Beskedet som kom var positivt. Regionen går in med
ekonomiskt stöd om 2 milj kr för år 2011. Tillsammans
med bidrag från övriga givare, inte minst Skogssällskapet
som lagt grunden till förberedelserna tack vare projektstöd till undertecknad, kunde projekt Ekopark sjösättas i
december 2010.
Ekoparksprojektet spänner över flera intresseområden.
Biologisk mångfald och bevarande av hotade arter är den
gemensamma nämnaren för alla delprojekt. Huvudmålet
med projektet är att öka artmångfalden för både växter
och djur över hela fastigheten (totalt mer än 300 hektar)
genom att fasa ut produktionsskogsbruket och ersätta
detta med bete av tamboskap, samt en mängd restaureringsåtgärder. År 2016 skall själva omföringen vara avslutad. Detta kommer att innebära att Nordens Ark på sikt
kommer att bli en aktör inom naturvård och artbevarande
i nationell toppklass.
Den framtida skötselregimen har rötterna i den lokala
och regionala markanvändningshistoriken med bete, slåtter och hamling som huvudingredienser, samt återinförande av t ex ljunghedsbränning. Till detta kommer åtgär-
der som är under stark utveckling just nu, s k ”eko­logisk
ingenjörskonst”, där man efterliknar naturens processer
men gör detta i en snabbare takt än processerna normalt
pågår. Avsikten är att skapa substrat och miljöer som är
ytterst sällsynta, eller helt saknas i det normala brukade
landskapet, och som återfinns i ålderdomligt brukade
kulturlandskap eller i naturskogar med liten påverkan
av människan. Dessa substrat och miljöer har alltså varit
vanliga i landskapet för 100-300 år sedan, men har nu i
det närmaste helt försvunnit. Död ved är ett sådant substrat, kanske ett av de allra viktigaste. Död ved kommer
att skapas i en mängd olika former: stående; liggande; med
och utan solexponering; och av olika trädarter. Den döda
veden är en av de enskilt mest kritiska substraten för den
totala mångfalden i skogen. Flera av de arter som finns
på Nordens Ark i bevarandeprojekt, som vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos), bred­
bandad ekbarkbock
(Plagionotus detritus) och en art som eventuellt är på väg
hit, större ekbock (Cerambyx cerdo), är exempel på dödvedsberoende och mycket hårt trängda arter på toppen av
detta ledsamma isberg.
Markskötseln i sig med bete, slåtter (lieslåtter inleds
på strandängen 2011) och bränning gör att artmångfalden
knuten till denna störningsregim (slåtter är ett exempel på
en mänsklig störningsregim, bete av vilda djur är ett exempel på en naturlig störningsregim) kommer att öka starkt,
21
leda omföringen i området mellan Lunden-Skogen och
Månshagen där ett stort sammanhängande granområde
finns. Tack vare en exceptionellt kall december blev förhållandena för avverkning gynnsamma med markfrost,
dock utan djup tjäle. Avverkningsarbetena startade i dagarna mellan jul och nyår och avslutades andra veckan i
januari 2011. Efter avverkningarna vidtar risrensning och
markförbättrande åtgärder för att få igång gräs och örter
så fort som möjligt. Med lite tur finns en hel del arter kvar
vilande som frön i marken, annars tar inväxningen av betesväxter längre tid.
I och med anställningen av Mats Niklasson som projektledare i januari 2011 går projekt Ekopark in i en mer
aktiv fas. De högprioriterade aktiviteter som sätts igång
tidigt under 2011 blir framförallt uppförandet av en ligghall och stängsling av fållor. Redan har intresse utifrån
visats, inte minst genom det reportage som publicerades
i Skogssällskapets tidning Skogsvärden under hösten. Exkursioner för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien,
regeringens kommitté för utredning av biologisk mångfald, samt föreningen Göteborgs skogsägare är inbokade
till våren 2011.
PROJEKTLEDNING
Mats Niklasson, projektledare
Bo Norming, projektkoordinator
Claes Andrén, vetenskaplig ledare
Linnéa Johansson, driftsansvarig
Rapport från Storkprojektet i Skåne 2010
Den vitryggiga hackspetten är en paraplyart för gamla
skogar. Foto: Tom Svensson.
Emma Ådal
Projektledare, Naturskyddsföreningen i Skåne,
Box 1013, S-22104 Lund, [email protected]
framförallt inom grupperna kärlväxter, fjärilar och skalbaggar, men också för vissa fåglar som kan avspegla rikedomen av blomväxter. En annan viktig del i restaureringen
fokuseras på vattnet i landskapet. På gamla kartor ser man
att en stor del av Åby säteris marker varit betydligt fuktigare än idag. På flera platser har man dikat ut våtmarker för åkermark som senare igenplanterats med gran. En
del av den granskog som blåste ned i stormarna 2005 och
2007 får nu, med viss hjälp, återgå
till våtmarker på nytt.
Som betesdjur kommer gamla
lantraser, främst nöt och får, att
användas, vilket är helt i linje med
bevarande­
arbetet i de andra projekten. De stora arealerna planerad betesmark på 120 hektar kommer att erbjuda bete för ungefär 70
nöt och 70 får.
För att klara hanteringen av
dessa mängder djur över vintern
har projekteringen av en ligghall
påbörjats. Denna byggs av allt att
döma mittemot lantgården på den
norra sidan av vägen. Ligghallen
är den enskilt största investeringen i projektet. Tillsammans med
många kilometer elstängsel kommer kostnaderna för
detta att ligga mellan 2 och 3 miljoner kronor.
Efter flera kontakter och förankringsmöten med både
Länstyrelsen och Skogsstyrelsen togs beslutet att in-
Skattläggnings­
karta från 1697
ger vägledning
för restaurerings­
arbetet.
för avel och parbildning, medan 21 storkar av algeriskt
ursprung som utgjorde den ursprungliga avelsstammen,
fångades in och placerades i hägn. Syftet med åtgärden
var att minska konkurrensen i de stora kolonierna så
att häckningsframgången skulle förbättras. Som positiv
bieffekt underlättas arbetet med att byta ägg och projektet
kostnadseffektiviseras.
Det sista storkparet av den ursprungliga populationen
i Sverige häckade 1954 på Karups Gård i Skåne. Efter
detta fanns inga fritt häckande storkar i landet innan
Storkprojektet startade 1989. De storkar man ursprungligen
började avla på hade importerats från Schweiz men
härstammade från Algeriet. Storkprojektet är idag ett
samprojekt som drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne
och Skånes Ornitologiska Förening. Projektet har vuxit
och har i dagsläget 6 hägn i Skåne. Totalt har projektet
ca 300 storkar, av vilka 1/3 lever i full frihet. Skötseln av
storkarna sker på ideell basis där ca 15 frivilliga personer
deltar. Storkprojektet samarbetar också med flera svenska
djurparker. Skånes Djurpark, som är Storkprojektets
äldsta samarbetspartner, saknar för tillfället ett hägn. Ett
annat långvarigt och gott samarbete finns med Stiftelsen
Nordens Ark, som levererat 23 storkar till projektet och
idag håller tre polska par med ursprung i Storkprojektet.
HÄCKNINGSRESULTAT
I de fria bona häckade 27 par som tillsammans födde
upp 38 ungar, vilket är dubbelt så många som föregående
år trots att antalet häckande par är tio färre. Ett regnigt
och kallt majväder slog inte så hårt som befarat mot
produktionen av ungar vilket kan ha berott på god
födotillgång. I snitt fick paren ut 1.4 ungar vilket är ett
gott resultat. Sammanlagt fyra par släpptes ut från de två
nyaste hägnen men tyvärr häckade inget av dessa fåglar.
I likhet med tidigare år häckade fria par på flera olika
lokaler i Skåne. På Sövdeborg Slotts ägor öster om Karups
Nygård häckade för tredje året i rad ett par där hannen
tyvärr dog innan äggen hann kläckas. Äggen flyttades
därför till ett fosterpar i hägn som ruvade fram tre ungar,
som även de dog. I Tommarp förolyckades honan i paret
mitt under häckningen och hannen häckade på nytt
FÅNGST AV STORKAR
Året inleddes med en omfattande genomgång av de fria
storkarna i Skåne. Tre vilda storkar, som sedan 2005
och 2009 har häckat med projektstorkar, fångades in
och ringmärktes varefter de släpptes. Åtta årsungarna
som inte flyttat, samt sex oparade storkar, fångades in
22
.
23
på 13 ungfåglar. Med bland fåglarna fanns två gamla
projektstorkar samt minst en omärkt stork. Gruppen
splittrades sannolikt strax därpå och medan de flesta
storkar fortsatte söderut, återvände de vuxna fåglarna och
en av årsungarna till Skåne. En av ungarna som fortsatt
söderut upphittades död intill en väg söder om Berlin.
I år släpptes sju ungstorkar på prov ut från hägnet i
Hemmestorp. Förhoppningen var att de skulle ta chansen
att flytta. Utsläppet skedde i slutet av juli när storkarna
var flygga. Sex av storkarna flög österut medan den sjunde
drog norrut och observerades i Sundsvallstrakten ett par
Antal storkungar som levererats från Nordens
Ark till Storkprojektet 1995-2010.
6
5
4
3
2
1
0
1995 2000
2002
2004
2006
2008
2010
tillsammans med en omärkt hona. Paret fick mycket sent
ut två ungar som samlades in eftersom de var för små för
att klara av flyttningen. I sex hägn i Skåne häckade 38 par
och 28 ungar blev flygga. Detta motsvarar 0.9 ungar/par
och skälet till den begränsade framgången är att många
av paren är förstagångshäckare som oftare misslyckas
med häckningen. Från Nordens Ark fick storkprojektet ett
tillskott av tre ungar i god kondition.
Över 100 skogsrenar i djurparkspopulationen
ÄGGBYTEN
Under fem års tid har man inom projektet arbetat med att
fasa ut algeriska storkar till förmån för storkar med mer
passande genetisk bakgrund. Därför tillåts endast par med
polsk bakgrund eller med en mindre del algeriska gener
reproducera sig. Tillvägagångssättet är att äggen hos fritt
häckande algeriska par tas bort och ersätts med kullar
lagda av polska storkar i hägn. De polska paren lägger i
regel en ny kull inom ett par veckor. Nästa säsong räknar
Storkprojektet med att de infångade algeriska storkarna
kommer igång med häckningen och kan fungera som
Leif Blomqvist
Lokaler med fritt häckande stork och/eller hägn: 1=In­
gelsträde-Görslöv, 2=Tommarps Kungsgård, 3=Skånes
djurpark, 4=Fulltofta, 5=Skånes Viby, 6=Härnestad,
7=Stänkelösa, 8=Viderups Slott, 9=Flyinge Kungsgård,
10=Östra Tvet, 11=Hemmestorps Mölla, 12=Karups
Nygård, 13=Sövdeborgs Slott.
veckor senare. Sannolikt höll gruppen om sex fåglar ihop
och mycket tyder på att de korsade Östersjön. Sammanlagt
vet man att 14 ungar flyttade, med det är möjligt att
antalet uppgick till 22. I vilket fall är det rekord sedan
Storkprojektets start 1989. Utöver ungfåglarna flyttade i
vanlig ordning två äldre projekthannar från Skåne.
MIGRATIONSSTUDIE
Tack vare medel från Lunds Djurskyddsfond kunde
två årsungar förses med solcellsdrivna GPS-sändare.
Sändarna skickar informationen via satelliter vilket
gör att storkarnas rörelser kan följas kontinuerligt.
Noggrannheten är stor och felmarginalen i koordinaterna
oftast under 25 meter. Med hjälp från migrationsgruppen
CAnMove vid Lunds universitet har en karta tagits
fram där positionerna matas in efter hand. Kartan finns
på Storkprojektets hemsida. De utvalda storkarna kom
från ett frihäckande par och ett annat par i hägn. Den
frifödda ungstorken fanns med i gruppen som 27.8 rastade
på Fehmarn. Sedan fortsatte storken till Spanien där den
tillsammans med hundratals andra storkar övervintrar på
en soptipp utanför Lleida, 15 mil väster om Barcelona.
Den andra sändarförsedda storken flög mot nordost, in
i Blekinge, korsade Östersjön och flög in i Polen. Detta
skedde redan i början av augusti, dvs. betydligt tidigare än
normal flyttid. I Polen stannade storken ca tre veckor och
varefter den flög utmed den klassiska östliga flyttvägen till
Afrika. Den stannade i Tchad till slutet av november och
började sedan flyga söderut igen. Vid nyåret nådde den
slutligen Sydafrika.
En av de två ungfåglarna som utrustades med solcellsdriv­
en GPS. Foto: Emma Ådal.
fosterföräldrar för extra kullar av polska storkar så att
reproduktionen av storkar med rätt ursprung totalt sett
ökar.
FLYTTNING
Vid flyttningssäsongens början fanns drygt 30 fria
ungfåglar i Skåne. Mot slutet av augusti bildades en större
flock i Flyingebygden och den 27 augusti kom rapporter
om att 21 storkar sträckte ut från Falsterbo nabb. Flocken
drog in över Själland och fortsatte söderut till Fehmarn
där de tillbringade natten. Tyska ornitologer läste ringarna
24
ESB stamboksförare
SAMMANFATTNING
Skogsrenen, Rangifer tarandus fennicus, har funnits i djurparker sedan 1973 då de första djuren anlände till Högholmens
Djurgård i Helsingfors. Populationen har årligen följts upp och härkomsten för samtliga djur är därför välkänd. År
2001 fick skogsrenen europeisk stamboksstatus (ESB) i djurparkerna, något som visade sig ha en gynnsam inverkan på
artens populationsutveckling i djurparkvärlden. Tack vare en koordinerad avelsverksamhet finns idag en klar trend bland
djurparkerna att ersätta tamrenen med en vildfödd form av ren. Samkoordineringen av avelsverksamheten flyttades under
2010 över från Högholmens Djurgård till Nordens Ark som nu ensam ansvarar för stamboken.
även är planerade för den kommande vintern, kommer
antalet parker med skogsren att utökas under 2011. Med
facit på hand kan man konstatera, att antalet skogsrenar
i avelsprogrammet vid årets slut uppgick till 105 djur
(37.68) fördelade över 13 djurparker (Tabell 1). Eftersom
ingen rapport för förändringarna i djurparksbeståndet
under 2009 publicerades, är samtliga kalvningar och
dödsfall 2009-2010, angivna i Bilagorna 1 & 2. Åldersoch könsfördelningen i dagens population, framgår ur
Figur 2.
VIKTIGA HÄNDELSER
Ännu i slutet av 1980-talet fanns skogsrenen bara i finska
djurparker och den totala besättningen bestod av drygt
30 djur. Eftersom skogsrenen endast förekom i ett fåtal
parker, fanns det små möjligheter att utöka antalet djur i
djurparkerna. Efter att skogsrenen fått stamboksstatus blev
allt flera djurparker intresserade av skogsren och antalet
individer började långsamt öka. Djurparksbesättningen
växte kontinuerligt under de följande åren med undantag
av 2008, då en tillfällig stagnation inträffade. Avbrottet
i den gynnsamma utvecklingen var emellertid endast
tillfälligt (Blomqvist 2009), och under 2009-2010,
fortsatte populationen att växa med 16% (Figur 1).
ANALYS AV STAMBOKSDATA
Under de senaste 10 åren har 234 (117.112.5) kalvar fötts.
Av dem har 20% dött inom förloppet av en månad. Den
genomsnittliga ökningen under samma period har varit
5% för sarvar och 8% för vajor.
Skogsrenen har en bestämd fortplantningscykel (Figur
3) där 79% av kalvarna är födda i mitten av maj. Sarvarna
uppnår könsmogen ålder vid 3 år, medan vajorna börjar
fortplanta sig ett år tidigare. Den äldsta sarven som
fortplantat sig var 12 år, medan vajor fortsätter att kalva
under ytterligare tre år. Orsaken till detta är knappast
biologisk, utan har att göra med djurhållningen där man
för att minska inavel och förhindra vissa individer från
att bli genetiskt överrepresenterade, undviker att hålla
POPULATIONSSTATUS FÖR 2010
Under 2010 föddes 28 kalvar i 10 djurparker. Kalv­
dödligheten låg vid 14% medan det totala antalet
döda skogsrenar uppgick till 15 (7.8) djur. Under
året förflyttades även 15 (4.11) skogsrenar mellan
djurparkerna. Zoo Berlin anslöt sig som en ny park till
avelsprogrammet men eftersom Boråsparken samtidigt
upphörde med att hålla skogsren och sände sina sista vajor
till Blijdorp Zoo i Rotterdam, förblev antalet parker som
håller arten ändå konstant. Då ett antal förflyttningar
25
120
Status Födslar
Ej
1.1.2010
överlevt
In
Ut
Status
31.12.2010
0.2
5.11
1.1 Berlin TP
1.0
2.5
40
20
Ähtäri/FIN
4.10
1.3
-
Arnhem/NL
2.5
2.1
-
-
0.1
-
1.3 Berlin TP
-
-
1.4
-
-
-
1.1 Arnhem
0.2 Riga
1.3 Berlin Zoo
-
-
Berlin Zoo/D
Berlin TP/D
Bern/CH
2.3
2.1
1.0
-
-
2.0
2.4
Borås/S
0.3
-
-
1.2 Hunbstrnd
0.3 Rotterdam
1.2
-
Helsinki/FIN
2.5
1.3
1.0
1.1
2.7
Hunnebostrand/S
3.7
1.3
0.1
Järvsö/S
3.4
1.2
0.1
-
100
Totalt
döda
1.2 Boras
1.2
2.6
-
0.1
4.5
Kerkrade/NL
4.8
-
-
-
1.0 Rotterdam
1.0
2.8
Kingussie/SCOT
3.2
-
-
-
-
-
3.2
Vajor
80
Totalt
60
14-15
Sarvar
10-11
Vajor
8-9
6-7
-
-
-
-
1.5
Ranua/FIN
4.3
0.2
-
-
-
-
4.5
2-3
Riga/LAT
2.5
3.0
-
-
0.2 Berlin TP
-
5.3
0-1
3.0
-
-
1.0 Kerkrade
0.3 Borås
-
-
4.3
(i 13 institutioner)
-10
-5
0
Antal djur
5
10
15
20
0
5
4.11
4.11
5.7
37.68
160
(89)
(28)
(4)
(15)
(15)
(12)
(105)
140
Vajor
Okänd
Total
Totalt registrerade
188
187
11
396
Samtliga vildfödda
7
10
0
17
Samtliga födda i
parker
181
187
11
379
Vid liv 1.1.2011
37
68
0
105
Vildfödda
1
0
0
1
Zoofödda
36
68
0
104
43
91
0
134
Då man arbetar med små populationer är det betydelsefullt
hur många vildfödda djur eller s k ”founders” besättningen
utgår från. Tabell 2 visar att 17 vildfödda skogsrenar har
införlivats i djurparkspopulationen. 53% av de vildfödda
renarna har fortplantat sig och 8 individer utgör basen för
den stam vi idag har i parkerna. Tyvärr är endast ett av
founder-djuren ännu vid liv i Ähtäri Zoo i Finland.
Fördelningen av arvsmassan hos de 4.5 vildfödda
individerna som reproducerat sig är ytterst snäv där
sarven # 9 bidragit med över 30% av sin arvsmassa till
dagens population (Figur 5) samtidigt som andra founders
varit mindre framgångsrika. Vajan # 20 och sarven # 26
har sålunda bara fått två respektive fyra kalvar, och deras
genuppsättning är därför mycket svagare representerad.
Den vildfödda vajan # 16 födde endast en kalv 1987.
Eftersom hennes kalv aldrig fortplantade sig, är hennes
genuppsättning inte längre representerad i dagens
besättning.
Ju flera avkommor ett djur har, desto mindre är
risken för att individens genetiska variation går förlorad.
Populationer med en ojämn fördelning av arvsmassan
innehåller därför mindre genetisk variation än populationer
som utgår från samma antal vildfödda individer, men där
arvsmassa är mera jämnt fördelad hos avkomman (Lacy
1989). En ojämn fördelning av arvsmassan är emellertid
inte bara typiskt för djurparkspopulationer, utan existerar
de facto också i naturen och bland husdjur där de bäst
anpassade individerna tenderar att ha fler avkommor än
andra djur som varit mindre framgångsrika i aveln.
Alla isolerade populationer, oavsett om de förekommer
i naturen eller i djurparker, förlorar en del av sin nedärvda
AVELSDJUR
Total antal djur i
avel
Vildfödd härkomst
4
5
0
9
Zoofödd härkomst
39
86
0
125
Avelsdjur vid liv
11
34
0
45
Vildfödda
1
0
0
1
Zoofödda
10
34
0
44
samma sarv i aveln under flera års tid. Data ur stamboken
visar, att sannolikheten för att kalvarna dör innan de
fyllt ett år, är 30%. Efter detta ökar djurens chanser att
överleva, och den äldsta sarven har uppnått 12 års ålder
medan den äldsta vajan har levt i 15 år.
Tabell 2 sammanfattar populationsdata som ex­
traherats ur stamboken. Vid slutet av 2010 innehöll
stamboken 396 skogsrenar. Av dessa var 105 (37.68) djur
vid liv i de 13 djurparker som är angivna i Figur 4.
26
8
9
20
26
223
till nya förändringar i sin omgivning och den har därför
förlorat en del av sin livsviktiga evolutionära potential.
Ur skötselsynpunkt är det därför alltid fördelaktigt om
populationen tillåts växa så mycket som möjligt. Den
gynnsamma populationsutveckling man haft under de
senaste åren, där ett stort antal unga renar (Figur 2) under
de kommande åren kommer reproducera sig, ger hopp om
en fortsatt expansion av skogsrenar i våra djurparker.
100
Antal födslar
Sarvar
7
Figur 5. Founder representation i djurparkspopulationen
av skogsren 2010.
120
JU FLER DJUR DESTO BÄTTRE
6
Founderdjur (ESB stamboksnummer)
Figur 2. Köns- och åldersfördelning hos skogsren i djur­
parksstammen 2010.
2.2
15
5
-15
11.17
20
10
4-5
33.59
Tabell 2. Stamboksdata för skogsren 1.1.2011.
Sarvar
Vajor
25
12-13
0.1
Totalt
35
30
1.4
-“-
40
Figur 1. Utvecklingen av skogsrensstammen i djurparker
1989-2010.
Lycksele/S
Rotterdam/NL
Sarvar
Vajor
Figur 4. EAZA-parker med skogsren 2010.
0
Ålder
Institution
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Sarvar
% fördelning
Tabell 1. Förändringar i skogsrensbeståndet 2010. Nya deltagare i stamboksprogrammet märkta med kursiv stil.
80
60
40
20
0
25.4- 32.5 10.5
1118.5
19- 27.5- 426.5 3.6 11.6
1219.6
20- 28.6- 627.6 5.7 13.7
1421.7
LITTERATURHÄNVISNING
22- 30-7- 729.7 6.8 14.8
Blomqvist, L. (2009): An 2008 update for captive
forest reindeer. Helsinki Zoo Ann. Rep. 2008: 21-29.
Helsinki Zoo.
Lacy, R. C. (1989): Analysis of founder representations
in pedigrees: Founder equivalents and founder genome
equivalents. Zoo Biology 8: 111-123.
Figur 3. Tidpunkt för kalvning hos skogsrenar i djurparks­
populationen. Figuren baserad på 377 kalvningar 19802010.
mångfald vid varje generationsskifte. Hur snabbt detta
sker beror på hur stor populationen är och hur lång
generationstid djuren har. Generellt kan konstateras, att
små besättningar löper en större risk för inavel, och att
de därför fortare går miste om sin biologiska mångfald
än stora besättningar med många individer. Under de
knappt fyra årtionden skogsrenen hållits i djurparker,
har den förlorat 15% av artens biologiska mångfald.
Dagens population av 105 djur, innehåller därför inte
mer mångfald än den man finner hos 3 vilda skogsrenar.
Inavelskoefficienten i populationen ligger samtidigt på
0.12.
Vidare kan man säga att ju mindre en population är,
desto mer är den också utsatt för stokastiska förändringar
som ytterligare tenderar att reducera den. Om dessa
tillfälliga förändringar inte leder till att populationen
snabbt försvinner, vet man att små populationer med
hög inavel, har mindre förutsättningar att anpassa sig
27
Bilaga 1. Födda skogsrenar 2009-2010.
FOREST REINDEER Studbook
(Rangifer tarandus fennicus)
==================================================================================================================
Stud # | Sex | Birth Date | Sire | Dam
| Location | Date
| Local ID | Tag/Band |Name
|Transponder # |
==================================================================================================================
333
M
19 May 2009
116
259
JARMO
977200007249951
366
F
20 May 2009
184
271
KERKRADE
20 May 2009 M09049
015
GAIA 15
0006B891A5
367
F
25 May 2009
184
267
KERKRADE
25 May 2009 M09058
020
GAIA 16
0006C92CB6
368
M
3 Jun 2009
184
265
KERKRADE
3 Jun 2009 M09059
0021
GAIA 17
0006B89AD6
369
F
15 May 2010
270
173
HELSINKI
15 May 2010 210012
GREEN 274
370
F
24 May 2010
270
200
HELSINKI
24 May 2010 210021
YELLOW 677
371
F
27 May 2010
270
288
HELSINKI
27 May 2010 210022
HUNBSTRND
BORAS
19 May 2009 209008
12 May 2010 HR0036
7 Jul 2010 (died)
YEL/YEL
22 May 2009 209019
LIGHT RED BIRKA
372
M
24 May 2010
116
157
HUNBSTRND
24 May 2010 210023
GREE/GREE LEIF
977200007463295
344 BLUE
JUSTUS
373
F
26 May 2010
116
145
HUNBSTRND
26 May 2010 210031
IRMA
977200007465015
334
M
22 May 2009
270
173
HELSINKI
335
M
9 May 2009
223
152
AHTARI
9 May 2009 209004
336
M
13 May 2009
223
101
AHTARI
13 May 2009 209005
534 LILAC NIKLAS
374
F
17 May 2010
240
278
LYCKSELE
17 May 2010
374
337
M
17 May 2009
223
235
AHTARI
17 May 2009 209006
258 BLACK JOHAN
375
F
13 May 2010
266
261
JARVZOO
13 May 2010
375
338
F
19 May 2009
223
253
AHTARI
19 May 2009 209007
547
NEELA
376
M
17 May 2010
266
158
JARVZOO
17 May 2010
40
339
F
21 May 2009
223
151
AHTARI
21 May 2009 209008
ORAN/YEL
MAIKKI
377
F
22 May 2010
266
280
JARVZOO
340
M
22 May 2009
116
157
HUNBSTRND
22 May 2009 209018
10 Nov 2010 (died)
WHI/WHI
ROOPE
977200007248398
22 May 2010
377
24 May 2010 (died)
378
F
2 Jun 2010
116
259
HUNBSTRND
341
F
26 May 2009
116
141
HUNBSTRND
BORAS
ROTTERDAM
26 May 2009 209021
12 May 2010 HR0037
9 Dec 2010 Z10058
RED/RED
RITA
977200007250298
379
M
29 May 2010
270
312
HELSINKI
29 May 2010 210027
3 Jun 2010 (died)
342
F
28 May 2009
116
145
HUNBSTRND
28 May 2009 209022
9 Jun 2009 (died)
ORAN/ORAN JUVA
977200007247072
380
M
14 May 2010
219
220
RIGA
14 May 2010 M10148
972270000005703
381
M
14 May 2010
219
115
RIGA
14 May 2010 M10149
972270000005576
343
F
16 May 2009
219
220
RIGA
BERLIN TP
BERLINZOO
16 May 2009 M09070
26 Feb 2010 ______
24 Mar 2010 ESB343
428098100000125
382
M
15 May 2010
219
298
RIGA
15 May 2010 M10150
972000010031433
383
F
10 May 2010
176
198
ARNHEM
SALZBURG
10 May 2010 615777
3 Feb 2011
UNK
0006DCF103
384
M
19 May 2010
176
202
ARNHEM
19 May 2010 615810
7 Jun 2010 (died)
0006CA06C7
385
M
22 May 2010
176
179
ARNHEM
22 May 2010 615811
0006C9E941
386
F
15 Jun 2010
116
141
HUNBSTRND
15 Jun 2010 210069
21 Sep 2010 (died)
L.BLU/L.B INEZ
977200007464499
387
F
12 May 2010
223
152
AHTARI
12 May 2010 210004
GREEN 232
985121018326900
2 Jun 2010 210061
40
GREE/GREE PIRJO
977200007467183
344
F
19 May 2009
219
115
RIGA
19 May 2009 M09071
8 Jul 2009 (died)
428098100000001
345
M
20 May 2009
219
298
RIGA
20 May 2009 M09072
LAIMESLACI428098100000063
346
F
10 May 2009
266
261
JARVZOO
10 May 2009
FINA
FINA
347
M
18 May 2009
266
158
JARVZOO
18 May 2009
FREJ
L.BLUE034 FREJ
348
M
24 May 2009
266
280
JARVZOO
24 May 2009 FIGARO
349
F
6 May 2009
240
278
LYCKSELE
6 May 2009
ESTER
ESTER
388
F
13 May 2010
223
101
AHTARI
13 May 2010 210005
WHITE 189
985121018050353
350
F
15 Jun 2009
240
279
LYCKSELE
15 Jun 2009
NESSO
NESSO
389
M
16 May 2010
223
237
AHTARI
16 May 2010 210007
BLUE 336
985121018247575
351
F
14 Jun 2009
247
294
KINGUSSIE
14 Jun 2009
5402
21 Jun 2009 (died)
390
F
11 Jun 2010
223
151
AHTARI
11 Jun 2010 210006
RED 428
985121018324737
352
M
20 May 2009
228
172
RANUA
20 May 2009 209020
MAKE
391
F
25 May 2010
228
227
RANUA
25 May 2010 210025
RED 94
MINJA
353
M
22 May 2009
228
227
RANUA
22 May 2009 209021
MIKE
392
F
26 May 2010
228
172
RANUA
26 May 2010 210026
GREEN 10
MANJA
354
F
14 Aug 2009
270
200
HELSINKI
14 Aug 2009 209063
BAJAJAGA
393
F
12 Jun 2010
176
315
BERLINZOO
12 Jun 2010
355
M
6 May 2009
176
198
ARNHEM
BERLIN TP
BERLINZOO
6 May 2009 615211
2 Feb 2010 ______
24 Mar 2010 ESB355
0006D0BD91
394
F
26 Jun 2010
311
264
BERN
26 Jun 2010 B00161
395
M
1 Jul 2010
311
284
BERN
1 Jul 2010 B00168
356
F
12 May 2009
176
202
ARNHEM
12 May 2009 615212
10 Sep 2009 (died)
0006D0E709
396
M
14 Jul 2010
311
313
BERN
14 Jul 2010 B00173
14 Jul 2010 (died)
==================================================================================================================
357
F
16 May 2009
176
179
ARNHEM
16 May 2009 615213
23 Jun 2009 (died)
0006D0F52C
TOTALS: 28.32.1 (61)
361
M
11 May 2009
136
245
BERN
11 May 2009 A90109
18 May 2009 (died)
362
?
21 May 2009
136
166
BERN
21 May 2009 A90125
21 May 2009 (died)
363
M
30 May 2009
136
264
BERN
30 May 2009 A90134
15 Sep 2010 (died)
364
M
19 May 2009
184
206
KERKRADE
19 May 2009 M09047
16 Jun 2009 (died)
019
GAIA 13
0006C92F5A
184
208 KERKRADE
19 May 2009 M09048
21 Dec 2010 (died)
018
GAIA 14
0006B880A9
365
M
19 May 2009
28
L.BLUE035 FIGARO
SANNE
393
Compiled by: Leif Blomqvist thru Nordens Ark, Data current thru: 1 Jan 2011 European regional.
Printed on 12 Feb 2011 using Sparks v1.54
756098100485399
29
0006B2B584
756098100493344
Bilaga 2. Antal avlidna skogsrenar 2009-2010.
FOREST REINDEER Studbook
(Rangifer tarandus fennicus)
==================================================================================================================
Stud # | Sex | Birth Date | Sire | Dam
| Location | Date
| Local ID | Tag/Band |Name
|Transponder # |
==================================================================================================================
88
F
20 May 1994
53
18
HELSINKI
20 May 1994 940050
(BORAS
) 23 Mar 1999 HR0009
11 May 2010 (died)
BLUE 5
94
F
18 May 1995
53
51
HELSINKI
18 May 1995 950035
(HUNBSTRND) 9 Sep 1997 970224
2 Sep 2009 (died)
D.BLU/GRE MAGDALENA 00-00F5EDDD
101
F
20 May 1996
69
54
AHTARI
20 May 1996 960001
22 Oct 2010 (died)
0169
JANIKA
116
M
20 May 1997
69
54
AHTARI
BORAS
HUNBSTRND
20
16
20
17
0193
INTO
RANUA
BERN
10 May 1999 990004
10 May 2002 A20080
2 Apr 2009 (died)
LEIF
985100009850461
0604-4F13
May
Mar
Sep
Dec
1997
2005
2006
2009
970003
HR0022
206057
(died)
LOITSU
136
M
10 May 1999
86
67
141
F
18 May 2000
102
106
HUNBSTRND
18 May 2000 200030
10 Nov 2010 (died)
RENATE
143
F
25 May 2000
102
98
HUNBSTRND
25 May 2000 200035
2 Sep 2009 (died)
IRIS
152
F
2 Jun 2000
89
43
AHTARI
2 Jun 2000 200004
26 Aug 2010 (died)
166
F
8 Jul 2001
86
104
RANUA
BERN
8 Jul 2001 201035
10 May 2002 A20082
24 May 2009 (died)
189
M
15 Jun 2002
86
104
RANUA
ARNHEM
ROTTERDAM
15
28
23
8
244
M
26 May 2005
137
120
HELSINKI
KINGUSSIE
26 May 2005 205034
22 Apr 2006
4974
13 Feb 2009 (died)
RED 88
YEL/YEL
Jun
Mar
Jan
Apr
2002
2003
2004
2009
202041
610666
106778
(died)
0577
0000F7719A
67 BLUE
968000003881410
985120016278390
XULKA
96800002694098
245
F
20 May 2005
168
145
HUNBSTRND
BERN
20 May 2005 205021
27 Apr 2006 A60062
18 May 2009 (died)
277
M
28 Apr 2006
240
218
LYCKSELE
28 Apr 2006
MAJA
4 Nov 2009 (died)
281
M
12 May 2007
146
158
JARVZOO
BORAS
12 May 2007 DINKEL
19 May 2009 HR0033
19 May 2009 (died)
287
M
29 May 2007
207
103
BORAS
29 May 2007 HR0027
22 May 2009 (died)
300
M
15 May 2007
187
202
ARNHEM
KINGUSSIE
15 May 2007 613836
14 Mar 2008
5254
15 Aug 2009 (died)
GREEN 558 HAKAN
305
M
17 May 2007
240
218
LYCKSELE
BORAS
17 May 2007 MOJJE
7 Oct 2009 HR0034
6 Nov 2009 (died)
MOJJE
968000003396259
309
F
26 May 2008
116
145
HUNBSTRND
BORAS
26 May 2008 208033
12 May 2010 HR0035
27 May 2010 (died)
JUULIA
977200007074513
312
F
19 Jun 2008
270
173
HELSINKI
19 Jun 2008 208041
17 Dec 2010 (died)
319
M
20 May 2008
228
104
RANUA
20 May 2008 208017
22 Apr 2009 (died)
PURPLE
MANE
333
M
19 May 2009
116
259
HUNBSTRND
BORAS
19 May 2009 209008
12 May 2010 HR0036
7 Jul 2010 (died)
YEL/YEL
JARMO
30
JUNNI
M
22 May 2009
116
157
HUNBSTRND
22 May 2009 209018
10 Nov 2010 (died)
WHI/WHI
342
F
28 May 2009
116
145
HUNBSTRND
28 May 2009 209022
9 Jun 2009 (died)
ORAN/ORAN JUVA
344
F
19 May 2009
219
115
RIGA
19 May 2009 M09071
8 Jul 2009 (died)
351
F
14 Jun 2009
247
294
KINGUSSIE
14 Jun 2009
5402
21 Jun 2009 (died)
356
F
12 May 2009
176
202
ARNHEM
12 May 2009 615212
10 Sep 2009 (died)
357
F
16 May 2009
176
179
ARNHEM
16 May 2009 615213
23 Jun 2009 (died)
SANNE
358
M
~ 2007
WILD
WILD
RUSSIA
MOSCOW
20 Jul 2008
NONE
31 Jul 2008 80490
9 Nov 2009 (died)
VASKA
361
M
11 May 2009
136
245
BERN
11 May 2009 A90109
18 May 2009 (died)
362
?
21 May 2009
136
166
BERN
21 May 2009 A90125
21 May 2009 (died)
363
M
30 May 2009
136
264
BERN
30 May 2009 A90134
15 Sep 2010 (died)
364
M
19 May 2009
184
206
KERKRADE
19 May 2009 M09047
16 Jun 2009 (died)
019
GAIA 13
0006C92F5A
184
208 KERKRADE
19 May 2009 M09048
21 Dec 2010 (died)
018
GAIA 14
0006B880A9
365
M
19 May 2009
JESSIKA
ELINA
340
977200004103900
377
F
22 May 2010
266
280
JARVZOO
22 May 2010
377
24 May 2010 (died)
379
M
29 May 2010
270
312
HELSINKI
29 May 2010 210027
3 Jun 2010 (died)
384
M
19 May 2010
176
202
ARNHEM
19 May 2010 615810
7 Jun 2010 (died)
386
F
15 Jun 2010
116
141
HUNBSTRND
15 Jun 2010 210069
21 Sep 2010 (died)
396
M
14 Jul 2010
311
313
BERN
ROOPE
0023
0006D0E709
WHI/WHI
0006D0F52C
756098100485399
0006CA06C7
L.BLU/L.B INEZ
977200007464499
14 Jul 2010 B00173
14 Jul 2010 (died)
==================================================================================================================
Compiled by: Leif Blomqvist thru Nordens Ark, Data current thru: 1 Jan 2011 European regional.
Printed on 12 Feb 2011 using Sparks v1.54
DINKEL
UKKO
977200007247072
428098100000001
TOTALS: 20.17.1 (38)
MAJA
977200007248398
968000000320150
000680D54B
AINO
977200007249951
Skogsren. Foto: Tom Svensson.
31
Årets forskarskola om kattdjur samlade ett stort antal av
världens främsta experter inom det ämnet: ”Conservation
in the wild, rearing ex situ and reintroduction of
threatened Felid species”. Antalet deltagande doktorander
var tillfyllest, men det gavs även tillfälle för anställda inom
djurvården att delta och få en högklassig vidareutbildning.
I slutet av 2010 påbörjades genomförandet av Projekt
Ekopark. En förstudie från 2009 som bekostats av
Skogssällskapet låg till grund för styrelsens beslut att
godkänna en omställning av Åby säteris marker från
produktionsskog till ett betat landskap. Projektet har flera
mål; det övergripande målet är att gynna den biologiska
mångfalden genom att omställa planterad granskog
till naturbetesmarker. Projektet innefattar även andra
åtgärder för att gynna hotade arter såsom ”veteranisering”
av träd och restaurering av ett våtmarksområde. Projektet
har även som mål att sprida kunskap inom området
ekologisk restaurering och artbevarande samt att lyfta
fram landskapets sociala och kulturhistoriska värden.
Omföringen är finansierad genom medel från Västra
Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Erik och Lily Philipsons minnesfond, Skogsstyrelsen samt
genom intäkter från avverkningarna. Omställningen till
Ekopark beräknas stå färdig 2016.
En milstolpe i Nordens Arks historia är att stiftelsen
2010 blivit antagen som medlem i den internationella
naturvårdsorganisationen International Union for
Conservation of Nature, IUCN.
Under året intensifierades samarbetet med Snow
Leopard Trust. Örjan Johansson pejlar snöleopardernas
rörelser i Gobiöknen. Foto: Emma Nygren.
UTBILDNINGSVERKSAMHETEN
Förvaltningsberättelse
Snöleoparderna förökade sig och årets kull blir den nionde
kullen som fötts på anläggningen. Födseln filmades och
sändes i tysk TV. Koordineringen av EEP programmet för
snöleopard och den internationella stam­boken för samma
art har sedan årsskiftet överförts från Högholmens
Djurgård i Helsingfors till Nordens Ark. Stamboken
omfattar drygt 2880 individer. Under hösten inleddes ett
samarbete med Snow Leopard Trust och Panthera som
verkar bland annat i snöleopardens utbredningsområde i
Gobiöknen. Samarbetet syftar till att skaffa kunskaper om
snöleoparden i dess naturliga miljö genom att kartlägga
djurens rörelsemönster, födosök och biologi. Det sker
bland annat genom att fånga individer och förse dem med
satellitsändare. Nordens Arks del i detta arbete är att under
de kommande fyra åren partiellt finansiera en forskare,
Örjan Johansson, som tillbringar fyramånadersperioder i
fält. Nordens Ark kommer därmed att löpande ha tillgång
till aktuell information från detta område.
Två av Nordens Arks hingstföl av Przewalskis vildhäst
har flyttats till Sprakel i Tyskland. Det är ett 68 ha stort
semireservat som använder Przewalskis vildhäst från EEP
för att hålla vegetationen nere och förhindra igenväxning
i akt och mening att gynna den biologiska mångfalden.
Tre lodjur har överförts till ett projekt i Litauen för att
ingå i en avelspopulation i ett reservat skapat för framtida
utsättningar i det vilda.
Ett nytt ungt avelspar av den akut hotade amurleo­
parden har genom stambokförarens försorg placerats på
Nordens Ark. Det ger förhoppningsvis oss möjligheter att
i framtiden medverka till att stärka den lilla populationen
på ca 40 individer som finns kvar i det vilda. Det avelspar
vi hållit sedan mitten av nittiotalet förökade sig aldrig.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER PÅ NORDENS
ARK
Stiftelsen Nordens Arks målsättning är att verka för
att rädda och bevara utrotningshotade djur. Detta
genomsyrar alla beslut och handlingar under året. Det
övergripande och långsiktiga målet är att uppnå hållbara
och friska populationer av de hotade arter som hålls på
Nordens Ark för att slutgiltigt stärka arten i dess naturliga
miljö. När detta har uppnåtts skall arterna successivt fasas
ut och inte längre hållas på anläggningen. Till grund för
dessa beslut finns en djurkollektionsplan som löpande
uppdateras. Detta dokument utgör ett styrdokument som
årligen antas av styrelsen.
Nordens Ark har förstärkt de vilda populationerna av
tolv olika arter under året. Det har bland annat skett genom
återinplantering av tre berguvar i södra Sverige, tre storkar
till projektet i Skåne och ca 200 grönfläckiga paddor på
Öland, där man också kunde konstatera en förökning på
de paddor som sattes ut under 2009. Efter ett uppehåll
på 10 år har åter fjällgäss kunnat återföras till norra
Skandinavien. Det är nio fjällgäss med ryskt ursprung
som släppts ut i Sverige och Norge. Två av de frisläppta
gässen i Norge försågs med radiosändare. Med den mycket
framgångsrika aveln på vitryggig hackspett, där fyra par
fick åtta ungar, kunde vi återföra tio vitryggiga hackspettar
till mellersta Sverige. Nordens Ark har nu återinplanterat
sammanlagt 70 vitryggiga hackspettar under de senaste 15
åren. Den vilda populationen av pilgrimsfalk förstärktes
med årets tolv ungar vilket innebär att antalet utsläppta
pilgrimsfalkar totalt uppgår till 140 individer.
32
Stiftelsen Nordens Ark innehar en adjungerad professur i
bevarandebiologi vid Göteborgs universitet med placering
på Nordens Ark. Befattningen innehas av Professor Claes
Andrén som tituleras ”vetenskaplig ledare”.
Studenterna tränas i retorik och djurkunskap och får sedan
under handledning praktisera och utveckla sitt kunnande
på Nordens Ark. Vi tar också emot och handleder
studenter som vill göra tillämpnings- eller examensarbeten
av olika längd och svårighetsgrad. För närvarande finns
också en doktorand vid GU som genomför sitt fältarbete
på Nordens Ark.
Samarbete med Göteborgs universitet ( GU )
Nordens Ark har ett etablerat samarbete med GU i
påbyggnadskurserna ”Ranger” och ”Naturvårdsbiologi”.
I dessa kurser ingår att man skall kunna informera och
skapa intresse för biologisk mångfald och hotade arter.
Samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Nordens Ark och SLU samarbetar när det gäller
utbildning i djurs välfärd och beteende, etik rörande djur
i hägn, fodersammansättning (nutrition) samt skydd mot
och behandling av sjukdomar. Det sker bland annat inom
ett treårigt kandidatprogram i etologi och djurskydd, där
studenterna får en fördjupad kunskap om djurs beteende
och behov. Det finns en stor efterfrågan på utbildad och
kvalificerad personal till djurparker, avelsanläggningar
och
naturbruksgymnasier, så de studenter som
genomgått programmet har haft lätt att få anställning.
Många examensarbeten genomförs under handledning
av anläggningens vetenskaplige ledare. Nordens Ark är
också representerat i programnämnden för Etologi och
djurskyddsprogrammet och har därmed inflytande över
kursens utformning. Nordens Ark och SLU utvecklar
kontinuerligt sitt samarbete och under året har en
sommarkurs i ”djurparksdjurens beteende” genomförts.
Gymnasiet
Nordens Ark har ett etablerat samarbete med
Östrabogymnasiet i Uddevalla där en grupp
naturvetarelever varje år deltar i en fördjupningskurs
i ”Zoologi, Biologisk mångfald, Bevarandebiologi och
Etologi”. Under 2010 avlade den första årskursen med
Nordens Arkselever studentexamen. Kursen kröntes
med en studieresa till Skottland med besök på Highland
Wildlife Park och Edinburgh Zoo. Samarbetet med
Naturbruksgymnasiet har utvecklats vidare med en
Den nionde kullen av snöleoparder bestod av tre honor.
Foto: Tom Svensson.
33
Mangårdsbyggnad med zooflygeln och skolbyggnaden. Foto: Anders Rådén.
För den fortsatta aveln av urialer importerades en ny bagge från Tallinn medan en av våra baggar sändes till Riga. Foto:
Leif Blomqvist.
Komvuxutbildning i ämnet djurvård. I ett samarbete
med Havets Hus i Lysekil har utvecklats ett kurspaket
riktat mot gymnasieskolan som fokuserar på biologisk
mångfald och utrotningshotade djur. Kursen är också
en fortbildning för lärare. Liksom tidigare år deltog
Nordens Arks utbildningsgrupp i Vetenskapsfestivalens
skolprogram med inriktning biologisk mångfald.
som håller kvar publiken och fascinerar. Tanken är att
utbilda naturfilmare så att deras filmer kan användas för
att informera om viktiga frågor runt biologisk mångfald
och nödvändigheten av att bevara arter, men samtidigt
vara spännande och engagerande.
INVESTERINGAR
Läger
Den totala försäljningen avseende servering, hotell
och butik har ökat marginellt i förhållande till år 2009
samtidigt som personalkostnaderna minskat. I jämförelse
med 2009 har det totala resultatet förbättrats.
Telefonförsäljningen av kort, almanackor och brev­
märken avslutades under året. Totalt inbringade den en
nettointäkt på drygt 2 Mkr.
besöksmål där djurparker ingår. Årets undersökning
omfattar tio svenska djurparker. Av svaren framgår att
Nordens Ark tillsammans med en djurpark i norra Sverige
är de parker som anses mest prisvärda och som rankas
högst med avseende på den totala upplevelsen.
SERVICE OCH FÖRSÄLJNINGS­
VERKSAMHET
PERSONAL
Beläggningen på hotellet har jämfört med 2009 ökat med
14,5 %. Den ökade beläggningen kan i huvudsak härledas
till privat boende. Konferensbeläggningen är i stort sätt
oförändrad i förhållande till föregående år.
Antalet fast anställda under året var 48 personer varav
24 kvinnor och 24 män. Under högsäsong anställs extra
personal. Sammantaget har antalet anställda (ordinarie
personal, säsongsanställda samt anvisad arbetskraft)
uppgått till totalt 126 personer. Antalet årsverken uppgick
till 51,6. Veterinär är knuten till verksamheten med
motsvarande 25% av en heltidstjänst.
Alla anställda har under året deltagit i minst en
individuell utbildningsinsats som intern eller extern
utbildning. Många anställda har dessutom deltagit i någon
form av kongress, utbildningskonferens eller seminarium.
Under senhösten genomfördes en studieresa till Danmark
för all personal. Studiebesök gjordes på Givskud Zoo,
Randers regnskog samt Nordsjömuseet i Skagen.
Att kontinuerligt höja kompetensen i personalgruppen
är ett inskrivet mål i Nordens Arks personalpolicy. Ett
uttryck för målet är att personalen deltagit i de delar av
seminarier och forskarskolor som under året arrangerats
av Nordens Ark och där relevant kompetenshöjande
utbildning kunnat erbjudas.
Jämfört med föregående år har ökade resurser lagts på
kompetensutveckling.
Årets totala investeringar uppgår till 3,01 Mkr varav 2,39
Mkr är egenfinansierade.
Till de externt finansierade projekten har Erna och
Victor Hasselblads stiftelse bidragit med investerings­
medel. Investeringen avser framförallt utveckling av
klimatförhållandena i Våtmarkshuset samt ombyggnation
av laboratorium till amfibiekarantän.
En ny voljär för uppfödning av vitryggig hackspett
har, i samarbete med Naturskyddsföreningen, uppförts i
Lunden. Byggnationen har finansierats inom ramen för det
nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett.
Informationshuset/konferenssal vid amurtiger­anlägg­
ningen färdig­ställdes under året med egna medel. Breddning
och förstärkning av publikvägen vid amurleopard samt
ombyggnation av urialhägn har genomförts under året
inom ramen för egenfinansiering.
Planenliga investeringar har skett avseende fordon,
maskiner och andra inventarier.
Under 2010 utvecklades tre olika sommarläger,
Expedition Vild, Vildare och Vildast, liksom Hav och
Land, det sista gemensamt med Havets Hus. Varje vecka
kommer grupper av ungdomar med särskilda behov,
såväl psykiska, sociala som fysiska. Nordens Arks filosofi
är att ungdomar med olika handikapp skall erbjudas
samma möjligheter till upplevelse och kunskap som övriga
ungdomar. Ungdomarna övernattar i timrade vindskydd
och får följa med på en nattlig rovdjursvandring.
Rovdjursinformation tillsammans med Rovdjurscentret
De 5 Stora
Nytt för 2010 är Rovdjursskolan med en grundkurs
och en fördjupningskurs som riktas mot pedagoger och
informatörer. Kursen innehåller såväl teori om rovdjurens
biologi, konflikthantering rovdjur – människa och
praktiska grupp- och värderingsövningar. Ytterligare ett
publikt samarrangemang som genomfördes framgångsrikt
var seminariet ”Människan – ett rovdjur?” - om
människans utveckling och hur vår relation till rovdjuren
har förändrats under tidens gång.
PUBLIKA VERKSAMHETEN
SAMVERKAN MED ORGANISATIONER
OCH MYNDIGHETER
Nordens Arks publika del är öppen årets alla dagar. 70 %
av besökarna kommer i juni, juli och augusti. Entréintäkterna motsvarar 25% av verksamhetens totala intäkter.
Publikundersökningar genomförs årligen efter egen mall.
År 2010 besvarade 2063 personer enkäten. Genomgående
kan man utläsa att majoriteten av besökarna varit mycket
nöjda eller nöjda med avseende på den totala upplevelsen.
Varje år genomförs en nationell publikundersökning av
Naturfilmfestival och forskarskola på Nordens Ark
Under mars månad hölls ett möte med Nordens främsta
naturfilmare på Nordens Ark. Mötet var första steget i
en planerad nordisk naturfilmfestival som är tänkt att
hållas på Nordens Ark under hösten 2011. Tanken är att
engagera professionella personer och lärare på högskolan
som kan lära ut hur man skapar en engagerande berättelse
Under första kvartalet avslutades Västra Götalands­
regionens treåriga insats för vidareutveckling av Nordens
Arks internationella och vetenskapliga arbete.
Utsättning av grönfläckig padda har skett i samarbete
med främst länsstyrelserna i Kalmar och i Skåne, samt
inom EU LIFE projektet Balt Coast som arbetar med att
restaurera strandängar för växter, amfibier och fåglar.
Skogsrenar. Foto: Tom Svensson.
34
35
• informationsmöte inför den publika säsongen i juni
• uppföljning av säsongen i september och
• fastställande av verksamhetsplan och budget i december.
Vid årets sista sammanträde antages ”instruktion för
verkställande direktören”, ”arbetsordning för styrelsen”
samt ”vision för Nordens Ark”. Styrelsen godkänner och
antar årligen ”Nordens Arks djurkollektionsplan” som ett
styrdokument.
Utsättning av pilgrimsfalk och vitryggig hackspett
genomförs i samarbete med Göteborgs universitet och
Svenska Naturskyddsföreningen liksom Naturvårdsverket
och ett flertal länsstyrelser i Mellansverige. Boplockningen
av vitryggiga hackspettar i Norge genomförs inom ett
samarbete med det norska naturvårdsverket.
Fjällgåsprojektet sker i samarbete med Svenska
Jägareförbundet och Naturvårdsverket liksom läns­
styrelser i Norrland där utsättningar sker. Det norska
naturvårdsverket medverkar vid utsättningar av gässen i
Nordnorge. Moskva Zoo och ryska naturvårds­myndig­
heter medverkar vid fångsten på ryska tundran och vid
importen av avelsfåglarna till Sverige.
Utsättning av lodjur i Litauen skedde i ett samarbete
med naturvårdsverket i Litauen. I detta sammanhang
genomfördes även studier av kärrsköldpaddor i fält för ett
eventuellt framtida populationsförstärkningsprojekt.
Ett första steg i ett långsiktigt samarbete med Ege
Universitetet i Izmir, Turkiet, togs i samband med Nordens
Arks fältarbete runt Taurusgrodan i södra Turkiet.
RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING
Verksamhetsintäkter
Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 46,2
mkr (41,6 mkr). Av detta utgjorde insamlade medel från
allmänheten 11,5 mkr (8,9 mkr) och insamlade medel från
företag och organisationer 14,1 mkr (12,0 mkr). Ökningen
av årets insamlade medel är framförallt hänförlig till
PostkodLotteriet. Intäkter från försäljning av varor och
tjänster uppgick till 8,1 mkr (7,8 mkr). Övriga intäkter
uppgick till 12,5 mkr (12,8 mkr), varav entréintäkter
utgör 11,6 mkr (11,3 mkr).
Kung Carl Gustaf förärar Vd Lena M Lindén H.M.
Konungens Medalj av 8:e storleken i högblått band för
värdefulla insatser för hotade djur. Foto: Clas-Göran
Carlsson.
Stiftelsen har under verksamhetsåret erhållit rikligt med
gåvor, donationer och medel genom testamenten. Den
enskilt största donatorn är Ann-Katrin Lundberg som
likt tidigare år bidragit med generösa gåvor till gagn för
djurverksamheten.
Insamlingsstiftelsen överlämnade en gåva på 3.5 Mkr
som främst kommer från minnesgåvor, donationer och
testamenten.
Den från Stiftelsen fristående medlemsföreningen
Nordens Arks Vänner ökade under året sitt medlemsantal
med 50% till drygt 5400. Förutom gåvan på 1.7MKr bidrog
vänföreningen med publikinriktade aktiviteter såsom
midsommarfirande, pilgrimsvandringar, berättarkvällar
och gudstjänst. Under vinterhalvåret medverkar
medlemmarna genom värdefulla ideella arbetsinsatser
som möjliggör ett generösare omhändertagande av
parkens gäster.
GÅVOR OCH DONATIONER
Stiftelsen har under årets upptagits i Svenska PostkodsLotteriets förmånstagargrupp. Postkods­
L otteri­
ets vision är
att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö.
PostkodsLotteriet får sina intäkter från lottförsäljning
och ger överskottet till välgörande ändamål. Under 2010
delades ut 735 miljoner kronor till 35 utvalda organisationer varav Nordens Ark fick drygt 4 Mkr. Dessa medel
har använts, och kommer i huvudsak även fortsättningsvis
att användas till forskningsinsatser på snöleopard i fält,
till insatser för bevarande av den svenska vargstammen,
förstärkning av den baltiska lodjursstammen, utveckling
av radiosändare för fåglar och genomförande av åtgärdsprogrammet för grönfläckig padda.
Verksamhetskostnader
Verksamhetskostnaderna uppgick till totalt 43,4 mkr
(41,0 mkr) varav ändamålskostnaderna uppgick till 26,3
mkr. Insamlingskostnaderna uppgick till 7,4 mkr varav
6,1 mkr är hänförligt till extern försäljningsorganisation
som enligt avtal säljer bok och brevmärken, vykort etc.
Kostnaden avser både arvode och direkta kostnader. Detta
avtal har upphört per 2010-10-31. Direkta kostnader
avseende övriga sålda varor och tjänster uppgår till 6,9
mkr.
Resultatet för 2010 uppgår till 2,7 mkr (0,4 mkr).
Stiftelsens ekonomiska ställning är god. Soliditeten uppgår
till 61,9%. I enlighet med stiftelsens stadgar kommer årets
överskott att återinvesteras i verksamheten.
Deltagarna vid årets forskarskola. Foto: Mattias
Modéen, Bohusläningen.
SAMARBETSPARTNER OCH FADDRAR
Volvo Trucks förnyade sitt samarbetsavtal och ett treårigt
kontrakt undertecknades högtidligen. Även GöteborgsPosten förlängde sitt avtal som nu löper fram till 2014.
Konsumentföreningen i Bohuslän-Älvsborg kvarstod
under året som huvudsponsor och utgör tillsammans
med anläggningens Faddrar viktiga samarbetspartners
både ekonomiskt och marknadsföringsmässigt. Det
sammanlagda värdet av tjänster och varor som kommer
stiftelsens verksamhet tillgodo genom generösa avtal med
samarbetspartners och faddrar är inte möjligt att sätta
ett exakt värde på. Den kontanta delen är ca 1.4MKr och
övriga värden torde ligga på flera miljoner.
36
2010
2009
2008
2007
Verksamhets­intäkter
46 221
41 575
39 648
39 579
2 741
427
403
966
Resultat efter
finansiella poster
Rörelsemarginal
5,9%
1,5%
1,4%
3,0%
Balansomslutning
28 198
25 018
27 251
28 791
Soliditet
61,9%
58,8%
52,4
48,2
STIFTELSER OCH FONDER
Nyckeltalsdefinitioner
Erna och Victor Hasselblads Stiftelse finansierar
Nordens Arks professur i bevarandebiologi samt en årlig
forskarskola. Årets forskarskola handlade om hotet mot
världens stora kattdjur. Erik och Lily Philipson bidrog
generöst till årets verksamhet samt förband sig att under
tre år bidra till fortsatt utveckling av utbildnings- och
forskningsverksamheten. Marie Claire Cronstedt stiftelse
och Thordénstiftelsen bidrog med generösa anslag
till utveckling av utbildningsverksamheten. Thuréus
forskarhem och Loviseholmsstiftelsens gåvor riktades till
bevarandet av gamla lantraser samt vård av Åby säteris
kulturhistoriska värden.
Rörelsemarginal: rörelseresultat i procent av omslutningen.
Soliditet: eget kapital i procent av omslutningen.
DISPOSITION
Årets vinst på 2 740 766 kronor balanseras i ny räkning.
Det egna kapitalet uppgår därefter till 17 449 239 kronor.
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar
med tillhörande Noter.
STYRELSENS ARBETE UNDER VERKSAMHETSÅRET
Rickard Sjöberg från Postkodlotteriet överlämnar en check på årets utdelning till Nordens Ark. Foto: Tom Svensson.
Översikt (tkr)
Styrelsen har under året haft fyra sammanträden:
• bokslutsmöte i mars
37
RESULTATRÄKNING
Belopp i kr
Not
BALANSRÄKNING
1/1/2010
1/1/2009
12/31/2010
12/31/2009
Belopp i kr
Not
12/31/2010
12/31/2009
8 003 208
8 052 926
Djurparksanläggningar
9 651 647
9 543 691
Inventarier, verktyg och installationer
1 573 949
944 818
100 000
100 000
1 057 341
596 391
20 386 145
19 237 826
851 275
1 013 824
851 275
1 013 824
1 356 807
1 045 310
153 440
226 699
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Verksamhetsintäkter
0
Försäljning av varor och tjänster
1
8 128 542
7 800 445
Aktiverat arbete för egen räkning
2
0
662 974
Övriga externa intäkter
Insamlade medel från allmänheten
Bidrag från organisationer och företag
3
Entréintäkter
Övriga rörelseintäkter
Summa verksamhetsintäkter
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
5
0
0
11 494 476
8 940 956
14 100 900
11 999 317
Pågående nyanläggningar
11 606 131
11 325 277
Summa anläggningstillgångar
891 163
846 505
46 221 212
41 575 474
Djur
Omsättningstillgångar
Varulager m.m.
Verksamhetskostnader
Drifts- och administrationskostnader
4
-19 453 982
-17 326 986
Personalkostnader
4
-22 736 968
-22 418 834
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella
5
-1 241 129
-1 207 785
-43 432 079
-40 953 605
2 789 133
621 869
och immateriella anläggningstillgångar
Verksamhetsresultat
Varulager
Kortfristiga fodringar
Kundfordringar
Aktuell skattefodran
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
7
Finansiella poster
Ränteintäkter
6
Räntekostnader
Resultat efter finansiella poster
Skatt på årets resultat
114 222
9 065
-162 579
-203 455
2 740 776
427 479
0
0
2 740 776
427 479
Övriga kortfristiga placeringar
10
Kassa och bank
SUMMA TILLGÅNGAR
Eremitibis. Foto: Anders Rådén.
Ormhalssköldpadda. Foto: Anders Rådén.
38
229 882
1 012 841
5 658 159
2 514 732
163 319
143 884
163 319
143 884
1 139 117
2 107 791
7 811 870
5 780 231
28 198 015
25 018 057
Kortfristiga placeringar
Summa omsättningstillgångar
Årets resultat
253 296
3 894 616
39
Belopp i kr
Not
12/31/2010
KASSAFLÖDESANALYS
12/31/2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
8
Belopp i kr
Bundet eget kapital
Stiftelsekapital
24 500
24 500
24 500
24 500
1/1/2010
1/1/2009
12/31/2010
12/31/2009
2 789 133
621 869
1 241 129
1 207 785
-175 003
0
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Fritt eget kapital
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
14 683 963
14 256 483
2 740 776
427 480
17 424 739
14 683 963
17 449 239
14 708 463
Avskrivningar och nedskrivningar
Realisationsvinst vid försäljning av inventarier
Erhållna finansiella intäkter
Erlagd ränta
Långfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
9
Skulder till kreditinstitut
4 450 000
4 650 000
för förändringar av rörelsekapital
Summa långfristiga skulder
4 450 000
4 650 000
Förändring av rörelsekapital
Ökning av varulager
Minskning av fordringar
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
1 624 070
Pågående nyanläggningar
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
11
Summa kortfristiga skulder
1 454 528
Ökning av kortfristiga placeringar
Minskning av kortfristiga skulder
0
0
430 669
409 833
4 244 037
3 795 232
6 298 776
5 659 593
28 198 015
25 018 056
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Belopp i kr
Ställda säkerheter
12
Ansvarsförbindelser
12/31/2010
12/31/2009
10 500 000
10 500 000
Inga
Inga
1 635 264
162 549
-23 366
-3 143 427
311 527
-19 435
-17 821
639 183
-1 156 045
1 445 772
749 559
-3 012 008
-6 765 913
175 000
0
Erhållna bidrag
622 562
2 880 539
-2 214 446
-3 885 374
Amortering av skuld
-200 000
0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-200 000
0
Årets kassaflöde
-968 674
-3 135 815
Likvida medel vid årets början
2 107 791
5 243 605
Likvida medel vid årets slut
1 139 117
2 107 790
Finansieringsverksamheten
Snöleopard. Foto: Patrik Swede.
40
3 806 902
Försäljning av inventarier
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
9 065
-203 455
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
114 222
-162 579
41
REDOVISNINGSPRINCIPER och noter
NOTER
Not 1
Allmänna redovisningsprinciper
som till de till insamlingskostnaderna fördelade gemen­
samma kostnaderna.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredo­
visningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd och
FRIIs Styrande riktlinje för årsredovisningar. Stiftelsen
Nordens Ark har under 2010 blivit medlem i Svensk
Insamlingskontroll, SFI och lämnar vissa upplysningar i
årsredovisningen i enlighet med SFIs regler.
Direkta kostnader vid ”insamling med gåvobevis”
Direkta kostnader vid insamling med gåvobevis avser
externa insamlingskostnader i samband med försäljning
av brevmärken och dylikt.
Försäljning av varor och tjänster
Avser intäkter hänförliga till hotell, servering och butik. Nettoresultatet för denna verksamhet uppgår till
1 261 554 kronor.
Not 2
Aktiverat arbete för egen räkning
Under år 2008 och 2009 avser posten i sin helhet arbetskraftskostnader projekt Tiger II.
Förändrade redovisningsprinciper
Administrationskostnader
Not 3
Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med före­
gående räkenskapsår. Dock har vissa omklassificeringar
gjorts i resultaträkningen för att överensstämma med
redovisning till Svensk Insamlingskontroll. Föregående års
siffror har klassificerats om på samma sätt.
Med administrationskostnader menas de kostnader som
behövs för att administrera Stiftelsen Nordens Ark. Till
dessa kostnader hör till exempel administrativa system,
lönekostnader för administrativ personal, lokalkostnader
och revision.
Av summan erhållna bidrag från organisationer och företag är 4 000 433 kr (750 000 kr) hänförligt till
Postkodlotteriet. 5 400 000 kronor (7 700 000kr) har erhållits från Nordens Arks insamlingsstiftelse, varav
246 000 kronor (2 000 000 kr) har använts för investering i anläggningen.
Verksamhetsintäkter
Tillgångar och skulder
Not 4
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas. Huvudprincipen är
att gåvor och bidrag intäktsförs när gåvan sakrättsligt
är genomförd. Detta innebär att gåvor från i första
hand
från privatpersoner normalt redovisas enligt
kontant principen. Insamlade medel från företag och
organisationer redovisas den period intäkten avser.
Avtalade men ännu inte erhållna bidrag per bokslutsdagen
intäktsförs efter en individuell bedömning i bokslutet. I
det fall erhållna medel mottagits med förbehåll att de skall
användas till specifikt ändamål och inte hunnit förbrukats
vid räkenskapsårets slut, redovisas dessa som förutbetalda
intäkter i bokslutet. Återföring sker då medlen utnyttjas,
varvid dessa tas upp som verksamhetsintäkter. Stöd
som avser förvärv av anläggningstillgångar reducerar
tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången
redovisas till nettoanskaffningsvärde, som utgör grund
för beräkning av avskrivningen storlek. Uppgift om årets
bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not.
Försäljning av varor och tjänster intäktsredovisas i den
period som intäkten avser. Försäljning av brev­
märken,
vykort och liknande redovisas när betalning erhålles.
Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde
om inget annat anges.
Insamlingkostnader,administrationskostnader och ändamålskostnad redovisade enligt
Verksamhetskostnader
Följande avskrivningstider tillämpas:
Stiftelsens verksamhetskostnader består av ända­
måls­
kostnader, insamlingskostnader och administrations­
kostnader. Stiftelsen tillämpar kostnadsslagsindelad
resultat­räkning och i not finns information om storleken
på ändamålskostnader respektive insamlingskostnader
och administrationskostnader.
Byggnader 50 år
Djurparksanläggning20 år
Inventarier, verktyg och installationer
5 år
Varulager
Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip
och först in - först ut (FIFO) metoden. Detta innebär att
varulagret tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet
enligt FIFO metoden och verkligt värde. Schablonmässigt
avdrag om 3 % för inkurans har genomförts. Värdering av
djur omfattar de djur som ägs av stiftelsen. I verksamheten
ingår även djur som ej innehas med äganderätt utan
disponeras på så kallade avelslån. Värdet av dessa djur
överstiger vida värdet av egna djur. Djur som tillkommit
genom verksamheten har ej upptagits till något värde.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff­
nings­värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan
baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad
nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värde­
nedgång. Mark avskrives ej.
Ändamålskostnader
Ändamålskostnader omfattar stiftelsens kostnader
för att rädda och bevara utrotningshotade djur samt
informations och forsknings/utbildningsverksamhet.
Som ändamålskostnader klassificeras kostnader som har
direkt samband med att att uppfylla stiftelsens Nordens
Arks stdagar. Till ändamålskostnader räknas även de till
ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnader.
Insamlingskostnader
Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för
insamlingsarbete som riktar sig mot givare, dvs intäkter
i form av gåvor, testamente och donationer. Arbetet
omfattar både befintliga givare och arbetet med att söka
nya givare. Insamlingskostnader omfattar både direkta
kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal
Bidrag från organisationer och företag
Verksamhetskostnader
Svensk Insamlingskontrolls anvisningar uppgår till;
Direkta kostnader vid försäljning av varor och tjänster
6 865 476
Direkta kostnader vid "insamling med gåvobevis"
Övriga insamlingskostnader
6 139 500
Administrationskostnader
2 871 253
1 307 955
Ändamålskostnader
26 247 895
43 432 079
Kostnader avseende "direkta kostnader vid insamling med gåvobevis" är hänförligt till kostnader
för extern försäljningsorganisation och avser både direkta kostnader och försäljningsarvodeDetta avtal har upphört per 2010-10-31.
2010
2009
Ernst & Young AB
124 000
85000
Övriga uppdrag
135 000
27000
259 000
112 000
2010-01-01
2009-01-01
2010-12-31
19
2009-12-31
19
19
23
Arvoden till revisorer
Personalkostnader
Medelantalet anställda
Män
Kvinnor
Säsongsanställda män
4
3
10
10
52
55
Styrelse och VD
808 880
758 280
Övriga anställda
14 646 647
14 304 605
Summa
15 455 527
15 062 885
Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och
skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som
ackumulerade över/underavskrivningar, vilka ingår i
obeskattade reserver.
Säsongsanställda kvinnor
Inkomstskatt
Aktuell skatt för räkenskapsåret såsom den redovisas i
resultaträkningen innehåller årets skattekostnad eller
skatteintäkt och tidigare perioders skattekostnader eller
skatteintäkter. Uppskjuten skatt särredovisas inte om det
endast är balansposten obeskattade reserver som medför
uppskjuten skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas
endast om de med mycket hög sannolikhet senare
rättmätigt kan kvittas mot skatteskulder.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Sociala kostnader
Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören
pensionskostnader övriga anställda
Sociala avgifter enligt lag och avtal
Medeltalet anställda
Beräkning av medelantalet anställda har gjorts genom att
totalt arbetat tid i timmar för räkenskapsåret har dividerats
med en genomsnittlig arbetstid baserat på snittvärde av
kollektivarbetares och tjänstemäns normalarbetstid.
42
43
368 714
414 462
1 042 945
4 918 567
930 785
4 750 602
Vid uppsägning från Stiftelsens sida erhåller VD ett avgångsvederlag om 12 månadslöner . Detta
avgångsvederlag skall nedsättas om VD erhåller ny tjänst inom en 12 månaders period.
2010-12-31
2009-12-31
25 498 476
23 923 594
1 364 793
1 336 878
1 366 970
Djurparksanläggningar
Ingående anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro män
2%
4%
Omklassificeringar investering
0
Sjukfrånvaro kvinnor
8%
6%
Omklassificeringar bidrag
0
-920 000
-560 784
-208 966
26 302 485
25 498 476
-15 954 785
-15 355 722
-696 052
-599 063
-16 650 837
-15 954 785
9 651 648
9 543 691
Ingående anskaffningsvärde
7 227 103
7 045 482
Nyanskaffningar
1 175 001
423 194
Anställda under 30
1%
2%
Bidrag
Anställda 30 – 49 år
10%
7%
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2%
5%
Anställda 50 år eller äldre
Ingående ackumulerade avskrivningar
Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda
Årets avskrivningar
ordinarie arbetstid.
Utgående ackumulerade avskrivningar
Långtidssjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro
41%
48%
5%
5%
Bokfört värde
Inventarier, verktyg och installationer
Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinaie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är
den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den
ordinarie arbetstiden har definierat som arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal med den anställde.
Semesterledighet och tjänstledighet ingår i ordinarie arbetstid.
Avyttringar/utrangeringar
Bidrag
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående ackumulerade avskrivningar
2010-12-31
2009-12-31
Kvinnor
3
4
Män
7
7
Kvinnor
1
1
Män
2
2
Könsfördelning
Fördelningen mellan män och kvinnor i styrelsen:
Fördelningen mellan män och kvinnor i stiftelsens ledning:
Not 5
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar
2010-12-31
2009-12-31
8 806 165
8 778 225
Byggnader och mark
Ingående anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
11 264
27 940
8 817 429
8 806 165
-753 241
-692 484
Avyttringar/utrangerigar
-230 700
0
-61 778
-241 573
8 109 626
7 227 103
-6 282 285
-5 734 318
230 700
0
-484 095
-547 967
-6 535 680
-6 282 285
1 573 946
944 818
Ingående anskaffningsvärde
520 418
520 418
Utgående ackumulerade avskrivningar
520 418
520 418
Ingående ackumulerade avskrivningar
-420 418
-420 418
Utgående ackumulerade avskrivningar
-420 418
-420 418
100 000
100 000
Ingående anskaffningsvärden
596 392
-1 504 539
Nyanskaffningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
Djur
Bokfört värde
Pågående nyanläggningar
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
-60 980
-60 755
-814 221
-753 239
8 003 208
8 052 926
Taxeringsvärden
Mark
7 863 000
7 863 000
Byggnad
2 055 000
2 055 000
Summa taxeringsvärden
9 918 000
9 918 000
44
460 950
4 977 901
Bidrag
0
-2 430 000
Omklassificeringar
0
-1 366 970
Omklassificering - bidrag
0
920 000
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
1 057 342
596 392
Bokfört värde
1 057 342
596 392
45
Not 6
Finansiella intäkter
2010-01-01
2009-01-01
2010-12-31
2009-12-31
6 687
9 065
Utdelningar
107 535
0
Summa
114 222
9 065
Räntor
2010-12-31
2009-12-31
Företagsinteckningar
5 500 000
5 500 000
Fastighetsinteckningar
5 000 000
5 000 000
10 500 000
10 500 000
Not 12 Ställda säkerheter
Summa ställda säkerheter
Åby Säteri den 18 mars 2011
Not 7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda försäkringspremier
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidrag
Upplupna intäkter
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 8
2010-12-31
2009-12-31
364 703
373 384
272 379
289 506
2 500 216
0
757 318
349 951
3 894 616
1 012 841
Pege Schelander
Sven Eckerstein
Göran Bengtsson
Ordförande
Leif Nilsson
Margareta Wallin Peterson
Stefan Nilsson
Christer Petrén
Susanne Wiklund
Pål Svensson
Eget kapital
Stiftelsekapital
Belopp vid årets ingång
Balanserad vinst
24 500
Årets resultat
14 256 484
427 479
14 708 463
427 479
-427 479
0
Överföring föregående års resultat
Årets resultat
Belopp vid årets utgång
24 500
Totalt
14 683 963
2 740 776
2 740 776
2 740 776
17 449 239
Lena M Lindén
Verkställande direktör
Not 9
Långfristiga skulder
Förfaller till betalning
Skuld per 201012-31
Skuld
Inom ett år
Mellan ett till
fem år
Senare än fem år
Skulder till kreditinstitut
4 450 000
100 000
400 000
3 950 000
Summa
4 450 000
100 000
400 000
3 950 000
2010-12-31
2009-12-31
5 000 000
5 000 000
2010-12-31
2009-12-31
1 652 837
1 696 394
Not 10
Checkräkningskredit
Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till
Not 11
Min revisionsberättelse har lämnats den 18 mars 2011,
Göran Ekström
Auktoriserad revisor
Yvonne Wernebjer
Förtroendevald revisor
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Semesterlöneskuld
Sociala avgifter
977 474
952 018
Förutbetalda intäkter
758133
252 643
Förutbetalda bidrag
Övriga poster
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
0
250 000
855 593
644 177
4 244 037
3 795 232
Mal. Foto: Anders Rådén.
46
47
REVISIONSBERÄTTELSE
Till styrelsen i Stiftelsen Nordens Ark
Org.nr 854600-6191
Styrelse, revisorer & personal
Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden
i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot
eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot
stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om
ledamoten eller verkställande direktören på annat sätt
handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra
uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Styrelseledamöterna och verkställande direktören
har inte handlat i strid med stiftelselagen eller
stiftelseförordnandet.
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i
Stiftelsen Nordens Ark för räkenskapsåret 2010. Det är
styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god
revisionssed i Sverige samt i enlighet med Stiftelsen för
Insamlingskontrolls (SFI) anvisningar. Det innebär att vi
planerat och genomfört revisionen för att med hög men
inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av
underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också
att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och
verkställande direktörens tillämpning av dem samt att
bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen
och verkställande direktören gjort när de upprättat
årsredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen.
Göteborg den 18 mars 2011
STYRELSE
Vetenskaplig ledare Claes Andrén
Ordförande
Göran Bengtsson, länsöverdirektör Västra Götalands län
Zoolog Leif Blomqvist
Djurvårdschef Ewa Wikberg
Vice ordförande
Sven Eckerstein, styrelseordförande bl a Chalmers Tekniska Högskola
Stefan Nilsson, professor zoofysiologi, Göteborgs universitet
Verksamhetssamordnare Göran Olenborg
Djurvårdsförmän Tom Svensson, Linnéa Johansson
Projektledare Christer Larsson
Ledamöter
Pege Schelander, utredningschef Vattenvårdsför­bundet
Leif Nilsson, VD Göteborg & Co
Cecilia Nilsson Wigström, riksdagsledamot
Christer Petrén, Vice VD Sodexo
Susanne Wiklund, advokat Rosengrens Advokatbyrå
Pål Svensson, skulptör
Margareta Wallin Peterson, Prorektor Göteborgs Universitet
Lena M Lindén, VD Nordens Ark
Thomas Crusner, sponsorchef GP, adjungerad
Djurvård Maria Hallenberg, Dick Liljegren, Camilla
Molin-Pålsson, John Söderlindh, Jan Mattsson, Mia Abrahamsson, Josefin Hansson, Sandra Josefsson, Sara Hedvall, Susanne Geisen, Kristofer Försäter, Catarina Tengroth, John Uno, Emma Nygren, Erik Göransson, Jimmy
Helgesson, Elin Eriksson-Byröd, Sverker Thoresson(vik),
Karin Larsson (vik), Anna Einemo
Utbildning Eva Andersson, Pelle Karlsson, Björn Johansson, Patrik Swede, Lorina Stenwall
Fastighet Hans Håkansson, Åke Gustafsson, Alf Hjelm,
Pernilla Knuthsen, Tomas Gustafsson, Björn Karlsson,
Ola Björsell, Elisabeth Zetterlund
REVISORER
Göran Ekström
Auktoriserad revisor Yvonne Wernebjer
Förtroendevald revisor
Göran Ekström, Ernst & Young AB
Yvonne Wernerbjer, Fyrbodals kommunalförbund
Kansli Lotta Olofsson
Revisorssuppleant
Lars Olehäll, Ernst & Young AB
Jan-Olof Larsson, Sotenäs kommun
Ekonomi Maria Hoffmann
Marknad Jenny Magnusson, Therese Patriksson
PERSONAL
Hotell Nordens Ark Eva Svennestam, Jenny Schmidt,
Anna Schylberg, Therese Jacobsson, Tanja Hjertquist (vik)
Verkställande direktör
Lena M Lindén
Servering Birgitta Liljegren
VD-assistent
Therese Patriksson
Lokalvård Sylwia Batiuk, Tina Olofsson
Vice VD Bo Norming
Tomatgroda. Foto: Anders Rådén.
Pilgiftsgrodorna kommer från Sydamerika. Deras gift extraheras från djurens diet av myror, skalbaggar och andra insekter
som de finner i naturen. Giftet överförs från insekten till grodan och utsöndras på grodans hud. Grodor som föds upp i
djurparker utfodras med en diet av fruktflugor eller syrsor och förlorar sin giftighet. Från vänster till höger: blå pilgiftsgroda,
grönsvart pilgiftsgroda och gyllene pilgiftsgroda. Foton: Leif Blomqvist.
48
49
Nordens Ark, Åby säteri
456 93 Hunnebostrand
Tel: 0523-795 90
Fax: 0523-520 87
Email: [email protected]
www.nordensark.se
Pg. 90 01 96-7