Familjen Key – ett stort gnissel för familjen Bladberg

Download Report

Transcript Familjen Key – ett stort gnissel för familjen Bladberg

Emil Key – ett stort gissel för familjen Bladberg
Karl Fredrik Edvin Emil Key kommer till Sundsholm år 1848. Platsen ska tidigare haft
namnet Maråker men ca år 1640 ska Johan Sparre ha byggt den nya gården Sundsholm.
Emil Key
När Emil Key köpt gården ska han relativt snabbt ha utökat Sundsholms ägor betydligt. Han
fick flera erbjudanden om kommunala förtroendeplatser och kommer att bli en man som haft
ett betydande kommunalt inflytande. Efter några år blev han också riksdagsman för
Lantmannapartiet. Emil Key tillhör den upplysta generationen med skandinavism i hågen och
de som i tidens anda anammar den frisinnade tanken. I den liberala, fria tanken vill han driva
sin egendom efter nya rön. Gården Sundsholm skulle bli ett mönsterjordbruk.
Stockholm och riksdagen
Han har gott om kontakter på den nationella arenan. Hans tidigare yrkesbana i Stockholm var
ett arbete som Kunglig sekreterare. En titel som i Sundsholms omgivningar heter konglig
sektern. Från år 1867 är Emil Key också riksdagsman för Lantmannapartiet och hela familjen
bor under riksdagens vintersessioner i Stockholm i det Bondeska palatset vid Rosenbad. Från
1876 bor Emil och Ellen på Mästersamuelsgatan 39. Sophie Key som är sjuklig bor på grund
av sin hälsa kvar på Sundsholm. Ellen blir sin fars sekreterare i riksdagen och den som får
skriva rent hans tal och tidningsartiklar. Han kom att sitta i riksdagen i 18 år och avgick efter
en förlust i omröstningen om en ny härordning.
Ellen drev själv frågan om gifta kvinnors äganderätt. Hennes mors förmögenhet försvann
under Emil Keys alltför vidlyftiga affärer och familjen fick frånträda Sundsholm ca år 1880.
Den liberala tanken
De bägge, Emil och Ellen, tillhör en litterär och idémässigt rik grupp av människor som ofta
träffas och har ett tankemässigt utbyte. Det finns en vana att gå runt bland likasinnande och att
träffa släktingar i staden. Ofta gästar man varandra och går nästan som på schema för att
hinna med att hälsa på hos alla.
Att driva Sundsholms gård efter nya principer för ett mer rationellt jordbruk och nya idéer vad
gäller djurhållning blir svårt när ägaren inte finns på plats eller har en bristande vana att leda
arbetet. Emil Key lät sina liberala tankar om att driva mönsterjordbruket gå före ekonomin.
Han avskaffade brännvinsbränningen som kunde vara en ekonomisk räddningsplanka för
godsägare och kämpade mot lönnbränning. Engagerade sig personligen i de underlydandes
angelägenheter. När det sedan inte passade Keyen höjde han ofta käppen mot sitt folk.
När pengarna tog slut
Pengarna tog helt enkelt slut för familjen Key och Sundsholm sattes i konkurs. Emil Key
hoppades få en plats som landshövding efter att han avgått ur riksdagen men fick ta plats som
postmästare i Helsingborg. Gäldenärerna gav honom den möjligheten eftersom de visste att
det skulle ge en stadig inkomst både till familjen och gäldenärerna.
Sophie Posse hade sett ett vackert utseende, ett lättillgängligt väsen och en poetisk naturs
lättrogna idealism hos Emil Key, e. o. tjänsteman på försvarsdepartementet. Det var Emil Key
som kom att gifte upp sig med aristokratdottern Sophie Posse. Paret Emil och Sophie Key höll
av varandra även i motgången enligt Ellen. Trots att de fick flytta från Sundsholm på grund av
de ekonomiska omständigheterna höll deras tillgivenhet mot varandra livet ut.
Att vara barn på Sundsholm
Att växa upp som barn i familjen Key under tiden på Sundsholm beskrivs av många som en
idyll. Både Ellen Key och de närstående kan beskriva hur uppväxten och uppfostran kom att
prägla barnen i familjen. Den äldre och mer patriarkaliska samhällssynen som präglade både
Emil Keys och Sophie Posses uppväxt får nu stå tillbaka något och barnen prövar livet inom
friare gränser. Ett trots allt fritt liv med mycket upptäcktsfärder och stora möjligheter att
förkovra sig i böcker, om den hågen finnes. Samtidigt finns där regler som vi idag tycker är
hämmande och hårda. Ellen beskriver tydligt hur man fick stå och äta samt att man inte fick
tilltala någon under måltiderna. Allt gnäll avfärdades som pjosk och de vuxna lät ofta barnen
hållas med sina upptåg och de vuxnas svar blev att ”Den som sig i leken ger får den också
tåla”. Det blev för barnen att själva hantera situationen. Här skapades både fruktan för den
starkare och angiveri för att hålla skulden ifrån sig.
Ellen kom att framstå som älsklingsbarnet både för föräldrarna och morföräldrarna.
Föräldrarna anförtrodde sig till Ellen och hon fick vara den som hjälpte de mindre syskonen.
De 2 sönerna Emil och Carl kom att resa iväg eller fly landet och 3:e sonen Mac hamnade i
konflikt med fadern när han försökte driva Sundsholm vidare som bolag efter Emil Keys
konkurs. Deras uppfostran verkar ha skapat envisa och på flera sätt, stridbara barn.
Den person som Ellen kom att ha stor kontakt med från Sundsholm, förutom den egna släkten,
var den jämnåriga Lisa Hultin, gift Pettersson från Kallersnäs. Ellen verkar ha trivts hos
familjen Hultin. Lisa och hon kom att ha en livslång vänskap.
Varför skrev aldrig Ellen Key om arbetet på Sundsholm
Vi förstår att det var stora skillnader mellan de som arbetade på Sundsholm och familjen Key.
Barnen Key får samtidigt visa respekt för de anställda på gården och Ellen funderar många
gånger på att skriva om arbetslivet för de anställda på gården. Mor Sophie avråder henne med
att hon skulle vara för inåtvänd och för lite iaktagande av livets mångfald. Sophie Posse var
antagligen den som bäst kunde hantera situationen med folket på gården. Hon hade ett vänligt
tilltal till personalen och kunde även be om ursäkt å makens vägnar när det gick snett.
Vi som nu blickar tillbaka förundras givetvis över att Ellen Key inte använde galleriet av
allmogen och den tidens levnadsförhållanden för att förtydliga sitt budskap om ett bättre
samhälle för barn eller kvinnornas arbetsituation på gårdarna. Arbetsmaterialet fanns ju
verkligen på plats.
I tjänst hos familjen Key
Anna Helena Bladberg kom under 7 år, mellan ca 1859-1866, att arbeta i tjänst hos
familjen Key. Som delaktig i hushållet kom hon familjen nära. Det finns muntliga berättelser
om när Anna Helena och kanske andra tjänare skickade upp frukt och eventuellt mat till
barnen Key på andra våningen. Det hände att barnen fick gå från bordet eller inte uppfyllde
föräldrarnas krav på uppförande och då fick gå upp på andra våningen till sitt rum som straff.
Om då barnen var för hungriga användes en korg och den skickades med linor upp till andra
våningen av tjänstefolket.
När Anna Helena skulle gifta sig 1866 stod familjen Key för bröllopet som tack för hennes
arbete hemma hos dem.
Anna Helena lär en gång ha blivit uppkallad till Sophie Posse för ett samtal. Frun hade fått
reda på att Anna Helena hette Bladberg och att Emil Key varit i konflikt med Anna Helenas
far.Fru Posse ska då ha bett om att få hennes förlåtelse för den hetsige Emil Key. Läs mer i
berättelsen ”Hemlös”. Kopior av den kommer att finnas på släktträffen.
Sophie Key var tillsammans med flera fruar och mamseller med och instiftade den
hushållsskola för flickor som kom att drivas vid Sundsholm. Anna Helenas tvillingsyster
Christina Catharina kom att vara lärare inom hushållet på den skolan.
Anders Petter Bladberg
Anders Petter Bladberg född 1803 i Almvik som första barnet till Arbetskarlen Per Andersson
Bladberg och hans hustru Stina Andersdotter. Per var född 1774 i Blackstad och Stina 1779 i
Almvik och de gifte sig 1801.
Anders Petter och hans fru Lena Månsdotter får sitt första barn 1829 när de bor i Höktorpet.
Vid år 1840 föds tvillingarna Anna Helena och Christina Catharina då familjen bor på
Sundsholm. Familjen är hela tiden skrivna i Gladhammar.
Anders Petter kommer i allvarlig personlig konflikt med Emil Key. Konflikten kan anas ha
fått ödestigra konsekvenser för Anders Petters familj när man läser husförhörsprotokollen.
Familjen flyttar från Petersberg till Strömbo vid Botorpsströmmen 1842. Redan 1843 finns en
anteckning att familjen ska ”skrifvas härfrån år -43”. Men enligt husförhörsprotokollen flyttar
familjen till ”På socknen”, beteckningen för de som ej har fast boende, först år 1847. Enligt
husförhörsboken flyttar frun Lena till Törnsfall år1848. Sonen Gustaf Wictor och frun Lena
dör 1852. Yngsta dottern Lovisa född 1845 dör 1853.
I husförhörsboken från 1851-1855 kommer Anders Petter Bladberg att stå ensam efter att 4
barn flyttat hemifrån och börjat arbeta på andra gårdar. Han står under beteckningen ”Efter
socknen” och är den ende som inte har betygssatts av prästen. Dock finns anteckningen ”Fr.
Strömbo” med i anteckningsfältet. Att Bladberg arbetade vid Ankarsrums bruk, som var det
utlösande momentet i konflikten med Emil Key, kan man se i kopiorna av ”Avräkningsbok
vid masugnen år 1852-1853”.
Läs gärna artikeln ”Hemlös” av Gustaf Karlsson från Broderskap år 1939 för att få mer av den
berättelse om Anders Petter Bladberg och hans konflikt med den konglige sektern som
nedtecknats efter uppgifter från Anna Helena Bladberg och hennes son Axel Fredrik Karlsson.
2013-06-29
Per Karlsson