Transcript Tema: färg och fönsterunderhåll

Informationsblad för Skånska Gårdar nr 1/2009
Tema: färg och fönsterunderhåll
Pontus Tunander ger en historisk tillbakablick om traditionell användning av linoljefärg och berättar om gamla tekniker som är
värda att återupplivas.
sidan 3
Eleonore Nilsson Odén skriver om målning och impregnering med linolja och linoljefärg och om hur man vårdar penslarna.
sidan 4
Vi gör ett studiebesök hos Allbäck linoljeprodukter i Ystad. Du kan även passa på
att köpa färg till rabatterat pris.
sista sidan
Eva Jönsson och Fredrik Olsson leder en
heldagskurs i fönsterunderhåll i Åkarp. Läs
mer på
sista sidan
Tore Persson tipsar om två intressanta
böcker som bl a handlar om linoljefärg. Läs
mer på
sidan 3
Vill du vara med och påverka?
Skicka ett mail till [email protected] eller kontakta någon i styrelsen!
Årsmötet äger rum
den 6 juni
Det är dags att betala
medlemsavgiften för 2009!
Tid och plats i nästa nummer
Se vidare på löst blad i detta nummer
Skånska gårdar
Kalender
• 28 februari
Studiebesök hos Allbäck linoljeprodukter
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3
juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner.
• 28 mars
Kurs i fönsterunderhåll i Åkarp
• 16 maj
Föreningen Skånska Gårdar
Box 6128
200 11 Malmö
pg 82 92 32 - 8
epost [email protected]
Studiebesök på sågverk i Nyhamnsläge
• 23 maj
Utflykt till Frilandsmuseet i Kongens Lyngby
• 6 juni
Styrelsen
Årsmöte
Ordförande Eleonore Nilsson Odén
tel 0417-31106/0709-499722
epost [email protected]
Sekreterare Tore Persson
tel 040-450279/070-5918327
epost [email protected]
Kassör och redaktör Claes-Göran Kind
tel 0730-961265 epost [email protected]
TommyCarlstein
tel 046-132310 epost [email protected]
Maria Eek
tel 040-30 46 53 epost [email protected]
Eva Jönsson
tel 040-46 16 40 epost [email protected]
Bengt Lindvall tel 0413-542113
epost [email protected]
• 13 juni
Läggning av trägolv i Lyngby
Ingmar Melin tel 044-12 37 73
epost [email protected]
Henrik Nilsson tel 0708-697368 epost [email protected]
Fredrik Olsson tel 040 - 30 46 53
epost [email protected]
Marianne Rosén
tel 040-83700 epost [email protected]
Liza Zetterberg
tel 040-301514 epost [email protected]
Besök Skånska Gårdars hemsida: www.skanskagardar.org
Medlemsinloggning ID: gardar74 Lösenord: medlem0302
Vi efterlyser bakugnar
Öppen gård 2009 – tema bakugnar!
Har du en bakugn hemma?
Vet du hur man eldar i en bakugn?
Kan du lära ut hur man bakar i en bakugn?
Har du en bakugn som behöver restaureras för att komma i bruk?
Skulle du vilja få tips och råd från en hantverkare och
göra en skadeinventering?
Öppen gård i oktober 2009 har tema bakugnar och vi
behöver få kontakt med dig som har en bakugn hemma
som du skulle vara intresserad av att visa upp för andra!
Hör av dig till [email protected] . Berätta kort
om din bakugn. Skicka gärna med en bild. Glöm inte
namn och telefonnummer.
Du kan också ringa kansliet på telefon:
0730 - 96 12 65
Med vänliga hälsningar
/Styrelsen
2
Begriplighet är kunskap!
I den traditionella självhushållningsekonomin som
präglade allmogens levnadsvillkor tills för 100-150 år
sedan konstrade man inte till saker. För att ett material
eller ett tillvägagångssätt skulle vara överlevnadskraftigt förutsatte detta att resultatet skulle vara tillförlitligt,
materialen billiga och lättillgängliga samt att recept och
arbetsmetoder var enkla att förmedla.
Detta gällde i hög grad användandet av färg.
Man inskränkte sig till användandet av några få enkla
färgtyper (=tekniker) som fyllde de väsentliga behoven.
En färg är ju i princip färgkorn (samma i de flesta tekniker + ett ”klister” som häftar det vid underlaget; vilket
”klistret” är definierar tekniken. Om t ex guldockra fästs
med animaliskt lim (=gelatin) är den en limfärg; om samma pigment (=färgpulver) fästs med torkande linolja blir
det en oljefärg, eller om det torkande bindemedlet utgörs
av kalciumkarbonat kallar vi den för en kalkfärg.
Dessa tre teknikerna är de främsta traditionella (senare
kompletterade med t ex slamfärg [= ”falu rödfärg”] och
drickamålning – Dock aldrig i vår kulturkrets, vilket ofta
felaktigt hävdas , av äggoljetempera o dyl). I det följande
ska anges en kort beskrivning av traditionell användning
av linoljefärger och hur man enkelt begagnar sig av samma arbetsmetoder idag.
Förr bestod oljefärg endast av så lite
som möjligt av snabbtorkande kallpressad
(=”rå”) linolja och så mycket som möjligt
av önskat pigment. Man eftersträvade en
pasta, typ ”tandkrämskonsistens” – proportionerna mellan olja och färgpulver
växlar mellan olika pigment. I rötskyddande syfte valdes pigment med lagom grad av giftighet
för att ej skada människor, djur eller växter, men väl rötsvampar. Gifterna utgjordes av tungmetaller som antingen ingick i pigmentsammansättningen, eller förekom som
förorening. I det senare fallet krävs fackkunskap idag för
att avgöra (förr erfarenheten …), men i det tidigare fallet
kan man söka pigment som innehåller antingen bly, järn4-oxid, kobolt, krom, mangan, nickel eller zink.
Pigmentet maldes samman med oljan till önskad konsis-
tens och så hög finkornighet som möjligt. Man använde
färgen inom några dagar, eller förvarade den lufttätt – dvs
under ett ”lock” av vatten.
I Skåne kan vi idag tillgå motsvarande färgpastor från
ett par lokala tillverkare (helst efter individuella beställningsspecifikationer) eller använda oss av konstnärsoljefärg (vilket inte blir astronomiskt dyrt tack vare drygheten).
Traditionellt använde man färgen på släta ytor där särskild beständighet eller slitagetålighet eftersträvades och
då främst inomhus. Det kunde vara ytor av finsågat eller
hyvlat virke samt metaller mm. En särskilt vanlig applikation var att – på t ex snickerier och möbler lägga den på
en nystruken, torkad limfärg (dock med en extra tillsats
av linolja i oljefärgen), vilket gav ett särskilt tåligt, men
ändå billigt och arbetsekonomiskt resultat. – En teknik
som förtjänar att återupplivas!
Utomhus användes oljefärg sparsamt och då främst i
skyddande syfte mot rost eller röta. Den vanligaste rostskyddsfärgen var mönja. Som rötskyddsfärg användes
oftast blyvitt vilket påsmordes främst linoljeimpregnerat
virke och då först säsongen efter impregneringen.
Vid all linoljemålning gäller att eftersträva ett enda
tunt skikt av en trög pasta som med våld
gnids ut över underlaget. Detta ger den
bästa hållbarheten. Skulle ett andra lager
erfordras bör denna färg innehålla något
mer olja än den underliggande. Man kan
stryka ett andra lager ”vått i vått” (= innan
det första torkat helt), annars måste man
vänta minst en säsong innan man gör andra strykningen.
Terpentin och motsvarande har ingenting i oljefärg att
göra mer än skada.
Verktyg rengörs i diskmedel – annars såpa – och därefter
i vatten.
Lycka till!
Pontus Tunander
Konservator NKF
Boktips: Böcker om linojefärg
Angående vårt tema linoljefärger har jag blivit ombedd att
skriva ett boktips. Det blev två.
Arkitekter om färg och måleri. Byggförlaget.
Boken går systematiskt igenom färger och byggnadsmaterial: hur fungerar olika typer av färger på exempelvis trä, puts och betong och hur reagerar dessa material,
tekniskt, fysikaliskt och i olika klimat. De diskuterar begreppet färg.
Och så naturligtvis:
Vi rustade en bondeskepparegård. Byggförlaget, av
vår tidigare färgguru i föreningen Otto von Friesen som
hållit otaliga kurser tillsammans med vår högt värderade
och kunnige målarmästare Allan Linder. Det var vid en
restaureringskurs på Per Hansgården vi fann spår av en
spännande blå färg. Allan forskade fram en blå färg som
Gunnar Ottosson, Genarp, villigt och kunnigt blandade
fram. Skånska Gårdars egen Per Hans-blått var född!
Denna ingår sedan dess i Ottossons sortiment och finns
hos många glada Skånska Gårdare.
I dessa böcker, liksom vid vårt besök hos Poul i Københavns Farvehandel, fick vi inpräntat rådet att varken
terpentin eller lacknafta hör hemma i linoljefärg. Det är i
så fall ytterst sparsamt, som en matsked, vissa använder
i grund- och mellanstrykningsfärg.
Jag stryker mina snickerier med Pouls "grundingsolie"
när de ser lite "trötta" ut. Resultatet blir både vackert och
extra skyddande utan att behöva målas om.
Tore Persson
3
Att måla med linoljefärg
Ett gammalt talesätt säger att när man har målat med
linoljefärg ska man ha mer färg i burken än när man började!
olja. Finrivet pigment betyder att pigmentkornen är små
i färgen. För att idag komma i närheten av den färgkvalité
som fanns förr, får man använda konstnärsfärg på tub och
själv tillsätta linolja. Konstnärsfärgen är mycket finriven.
Se bara till att inte få tag på konstnärsfärg med syntetiska
pigment, alltså konstgjorda. Detta är dock inget som jag
själv har provat.
Verktyg
Val av pensel
Tillvägagångssätt
Skaffa dig en bra pensel som kan hålla mycket färg utan
att den droppar. Då kan du doppa penseln i färg och måla
många tag med den. Har du bra kvalitet på penseln håller
den också längre om du är noga med din penselvård.
Det finns många olika penslar, flata och runda, och med
olika storlek. Välj en pensel som passar till det användningsområde du har. Fråga i affären om du inte känner dig
säker på penselvalet.
Linoljefärg fäster på de flesta material, som trä, plåt,
glas, metall. När det gäller linoljefärg på trä, går det bra
att måla på både begagnat virke och nysågat.
Impregnering av trä
Innan du målar kan du med fördel impregnera träet med
linolja. Många använder lika delar kokt linolja och terpentin. Terpentinet tros påverka linolja att lättare tränga
in i virket, och påskyndar processen. Jag brukar använda
rå kallpressad linolja, för jag tror att impregneringen blir
bättre om man inte har ”tunnat ut” linoljan. Den råa linoljan har betydligt mindre molekyler än den kokta. Virket
får gärna vara solvarmt, vilket underlättar inträngandet.
Alternativ är att man värmer upp linoljan före anstrykningen.
Du märker att träet suger olika mycket på olika delar.
Det kan bero på hur mycket kåda där är i, om det är längs
med fibrerna på träet du penslar eller om det är ändträet.
När virket inte orkar ta emot mer linolja blir ytan blank.
Där träet behöver mer linolja, uppstår en matt yta. Du
avslutar när du tycker att träet är blankt och kan låta materialet vila i några timmar. Sedan torkar du av eventuellt
överflödig linolja.
Penselvård
Det går utmärkt att rengöra penseln med såpa. Torka
först av så mycket färg du kan på en trasa. Häll därefter
upp lite såpa i din hand
och rullar penseln däri. Du
kan vara ganska vårdslös
mot penseln, så att såpa
kommer ända in i roten
på penseln. Skölj penseln
med ljummet vatten och
upprepa proceduren tills
såpan och vatten är helt
klart, utan färgrester. Penseln förvaras sedan hängande på någon krok, så att
penselhåren inte utsätts
för påfrestningar.
Om du ska måla inom de
närmaste veckorna kan du också låta penseln stå i en burk
med linolja. Då behöver du inte tvätta penseln mellan
gångerna, utan bara låta den hänga i oljan. Det kan vara
praktiskt att använda en penselställning så att penselhåren inte böjs av att stå direkt på burkens botten.
Tips!
Du kan med fördel låta linoljan stå
i ett söderfönster
några veckor, så
att den soloxideras
först. Linoljan brukar ljusna betydligt och blir ännu
bättre.
Material
Linoljefärg
Linoljefärg består av pigment och olja. De flesta linoljefärger innehåller idag olika torkmedel, som t ex sickativ.
Andra färgtillverkare tillsätter material som alkydharts,
och så diverse fyllnadsmaterial. För att få tag på en bra
linoljefärg ska man titta på innehållsförteckningen på
produkten, och kontrollera torrvolymvikten, som ska ha
så hög % som möjligt. Då vet man att färgen har mycket
pigment i sig och inte så mycket annan utfyllnad. Det
garanterar också att färgen är mer åldersbeständig och har
en god täckförmåga.
Trots allt finns den nog ytterst få linoljefärger idag som
har riktigt finrivet pigment i sig. Den traditionella linoljefärgen bestod av finrivet pigment och rå kallpressad lin-
Observera!
Trasor med linolja måste dränkas i vatten och slängas
i behållare med lock, annars finns risk att de självantänder.
Teknik
Måla tunna lager
Börja med att röra upp färgen noga. Första lagret färg
används som det är i burken. Arbeta in/driv färgen med en
4
Utflykt till Frilandsmuseet i Köpenhamn
Lördagen den 23 maj anordnas en bussresa till Frilandsmuseet i Kongens Lyngby strax utanför Köpenhamn. Ett
av världens största och äldsta friluftsmuseer med stor representation från gamla Skåneland (Skåne, Halland och
Blekinge), Danmark och Nordtyskland. Ca 45 gårdar, hus
och kvarnar finns att botanisera bland, timring, stråtak,
blyinfattade fönster, golv, uthus, stall, keramikverkstad
och trädgård, ett gyllene tillfälle att få oerhört mycket
inspiration och kunskap om gamla hus, allt inlindat i en
vacker miljö.
Vi kommer att åka gemensam buss med möjlighet till
upphämtning på tre platser i Skåne. Framme på Frilandsmuseet ges en guidad tur, därefter fri vandring tills bussen åter för oss över sundet hem. Medtag matsäck för
dagen, museets parkliknande omgivningar är perfekta till
picknick. På området finns även restaurang. Preliminära
tider är avresa från Kristianstad ca 7.00, upphämtning i
Höör ca 7.45, upphämtning i Malmö ca 8.45. Ca 17.00
hemfärd från Frilandsmuseet. Fullständigt program med
tider kommer att presenteras senare på hemsidan och i
blad nr 2/09.
Pris 375 kr för medlemmar, 450 kr för övriga. Avgiften
inkluderar resekostnader, guidning och ev. entréavgifter.
Anmälan och ytterligare information: Henrik Nilsson,
[email protected] eller 0708-697368 senast 26
april.
Anmälan bekräftas genom att avgift betalas in till Skånska Gårdar. Sätt in summan på vårt postgironummer:
82 92 32-8, Skånska Gårdar och texta namn, adress, telefonnummer och ”Frilandsmuseet” på blanketten.
forts från föregående sida
hård pensel så tunt som möjligt. Måla fram och tillbaka
med långa, fina tag. Lager två bör vara lite fetare än lager
ett, d v s innehålla mer linolja. Häll över färg i en glasburk
och tillsätt en matsked rå kallpressad linolja. Vid andra
lagret brukar färgen bli täckande. Slutstrykningen ska således vara ännu lite fetare än mellanstyrkningen.
man målar nästa lager. I dessa fall har jag målat med färg
som är köpt som ”traditionell” linoljefärg.
Linoljefärg är en färg som åldras naturligt, och får en
vacker patina med tiden. Om du har målat fönster och du
efter några år tycker att färgen har bleknat, kan du stryka
över fönsterbågarna med rå kallpressad linolja, så får du
tillbaka lystern igen.
Torktid
Torktiden kan variera mycket beroende på yttre faktorer som luftfuktighet, årstid, inomhus eller utomhus. Min
erfarenhet är ändå att det tar mellan 12 till 48 timmar
innan man kan måla nästa lager. Färgen behöver inte var
snustorr, det räcker att den inte ”följer med” penseln när
Eleonore Mattsson
text och teckningar
5
Att restaurera väggmålningar
eller Den lille hobbykonservatorn
Det började med att vi hittade den romantiska skånegården på internet. Efter en relativt grundlig besiktning
trodde vi att den kringbyggda skånegården inte skulle bereda oss alltför mycket huvudbry och slog till, aningslösa
som vi var. Framför oss såg vi egna hästar och romantiska
kvällar vid stenbordet medan snöstormarna drar fram utanför. Åtta år senare har vi sällat oss till skaran av luttrade
husrenoverare som ansamlat en hel del rutin. Samtidigt
har vi lärt oss att en fyrlängad skånegård kräver ett konstant arbete av en händig ägare eller en stor plånbok. En
kombination av de båda är att föredra. Jag tänkte nu berätta lite om hur det gick till när vi stiftade bekantskap
med konsten att renovera kalkmålningar.
Redan när vi köpte gården, Axatorp, fascinerades vi av
väggmålningar på en av väggarna i den så kallade salen.
Den förre ägaren av Axatorp hade delat av salen i två rum.
Den nya planlösningen förtog, tyckte vi, salens ursprungliga karaktär av värdighet. Möjligen hade avdelningen
också förändrat luftfuktigheten i salen för en av väggmålningarna, ett kyrkmotiv hade spruckit i putsen och en
nödvändig renovering kom allt närmare.
Innan jag tog bort de gipsväggar som den förre ägaren
satt upp inspekterade jag i ett hörn den bakomliggande ytterväggens konstruktion. Bakom tretexplattor och vindpapp kunde jag verifiera att de målningar som på 1950talet framtagits på en av salens väggar fortsatte även på
de andra väggarna. Detta var naturligtvis glädjande, samtidigt som ett antal frågor dök upp i vårt huvud. I vilken
kondition var målningarna? Varför togs de inte fram på
1950-talet? Hur mycket kallare skulle salen bli om all
vindpapp och tretex togs bort?
Vi bestämde oss för att försiktigt avlägsna vindpapp
och tretex på det område där salen nu var avdelad. Under
framkom då ett midsommarmotiv i herrgårdsmiljö med
midsommarstång, midsommareld samt dansande människor. Motivet som syns på bilden nedan var relativt illa
åtgånget där delar av målningen täckts över av cement,
spikar i putsen orsakat skador och gamla tapeter tagit med
sig pigment. Vi insåg nu att tiden var mogen för att tillkalla professionell hjälp. Lyckligtvis bodde konservator
Lars Sandberg i närheten. Lars besiktigade målningarna
och menade att det var möjligt att restaurera hela salens
målningar, men att det krävde någonstans mellan två och
tre månaders arbete. Detta var goda och dåliga nyheter
på samma gång. Vår underhållsplan av gården tillät inte
ekonomiskt att sätta igång restaureringen direkt. Vi bestämde oss därför att ansöka om ekonomiskt bidrag från
länsstyrelsen. Således gick vi och funderade på vad vi
skulle kunna ta oss an invändigt i huset medan vi gick och
väntade på besked från länsstyrelsen. Eftersom vi inte
kunde påbörja något vettigt arbete i salen medan ansökan
behandlades, vändes våra blickar mot kammaren intill salen. Vi tänkte oss att en invändig målning med limfärg i
guldockra kunde vara en bra ansats.
Innan vi satte igång tänkte jag dock först kontrollera vad
som dolde sig under lagren av gammal tapet och tretex.
Var väggen av panel eller kline? En januarikväll tog vi
mod till oss och lyfte på tretexplattorna i ett hörn av ena
väggen. Döm om vår förvåning då även denna vägg var
bemålad. Efter att ha övervägt den uppkomna situationen
i en halvtimme över ett glas portvin bestämde vi oss för
att ta mod till oss och avlägsna tretexplattorna och vindpappen på hela väggen.
En timme senare var väggen rensad och till vår förskräckelse var hela väggen täckt av tapetrester, spikar
och framskymtande målningsrester här och där. Vi insåg
att nu fanns ingen annan råd än att sätta igång med denna
renoveringen på egen bekostnad och att ringa Lars Sandberg ånyo.
Lars föreslog att vi kunde lära oss att göra grovjobbet
med restaureringen själva för att spara pengar. Han erbjöd
sig också att handleda oss några timmar och även att låna
ut utrustning för ändamålet. Därefter kunde han åta sig
att slutföra restaureringens svårare delar. Efter att först ha
tvivlat på vår egen förmåga, antog vi erbjudandet.
Första åtgärden var att avlägsna spikar ur klineväggen.
Detta är ett känsligt arbete eftersom klineväggen och
kalkputsen är svag. Lars visade oss lösningen. Man tar en
tunn plankstump och borrar ett litet hål i mitten av plankan, precis så stort så att spikhuvudet kan pressas genom
plankan. Man ger först spiken ett lätt slag med hammaren
för att ”väcka” den. Därefter dras spiken försiktig ut ur
väggen med en hammare. Trycket från hammaren fördelas nu över hela plankans yta och hålet i väggen blir inte
mycket större än spikens ursprungliga diameter. Metoden
fungerar på spikar som sticker ut något från väggytan.
Spik som dragits in helt mot väggytan, exempelvis för att
nagla fast vindpapp, kan dras ut på liknande sätt genom
att en tunn plåt används som mothåll istället. Skadorna
blir dock oftast något större i dessa fall. Det är viktigt att
samtliga spik dras ut, annars rostar de och påverkar den
fortsatta restaureringen negativt genom att färga av sig.
Som Lars säger, man får offra lite originalpigment för att
få ett bra slutresultat.
Nästa steg är att avlägsna överliggande tapetlager. Detta
är ett känsligt och tidsödande moment. En fördel är om
man slipper torrskrapa bort tapeten. Vid torrskrapning
följer mycket av det underliggande pigment med tapeten och resultatet blir en mattare målning och ett större
behov av pigmentering. Lars provade därför om tapeten
gick at lösa upp med vatten utan att målningen i sig löstes
upp. Detta kräver en viss känsla eftersom såväl målning
som tapetklister är vattenlösligt. Målet är att matta ut vidhäftningen i tapetklistret lager för lager utan att lösa upp
den underliggande målningen. I vårt fall visade det sig
att det gick relativt bra att lösa upp klistret utan att få med
målningen. Vattnet sprutas på och får sedan verka ca 30
minuter. Därefter blöts tapeten minst en gång till, helst
flera, för att få en god utmattning. Tapetlagren avlägsnas
därefter ett efter ett.
Processen är dock känslig. Mängden vatten måste varieras beroende på tapetens grovlek, det underliggande
klistrets karaktär samt vilket pigment som finns under
tapeten. Ett stort mått av försiktighet krävs således.
I vårt fall arbetade vi oss genom som mest fem lager tapet. Den understa tapeten, en blå tapet med storblommiga
6
vita mönster bedömdes vara från ca 1880. Ovanpå detta
ställvis tidningspapper, Skånska Dagbladet från 1895, vilket blev en absolut tidsreferens. (I tidningen söktes bland
annat i en annons en ”nykter tunnbindare” för anställning
i Ronneby.) Därefter kom ett lager brun jugendtapet med
röda blommor från ca 1900. Därefter kom ett lager brun
tapet med röda blommor från ca 1910. Ovanpå detta en
rödvit tapet som var svår att tidsbestämma då den satt hårt
mot underlaget. Tapetklistret var till detta lager synnerligen besvärligt att lösa upp, möjligen ett rågklister. Överst
i skikten var en gulmönstrad tapet med blommotiv från
ca 1920-25. Tretexplattorna lades på ca 1930. Arbetet
försvårades av att mängden tapetlager varierade kraftigt.
Ibland låg tapeten från 1920 direkt på målningen, medan
man ibland fick arbeta sig genom samtliga lager. Tapeten
från 1900 hade exempelvis egenskapen att vilja färga av
sig om den blöttes för mycket, medan tapeten från 1880
var synnerligen skonsam mot
underlaget. Vidare löstes de
mörkbruna och svarta färgpigmenten på den underliggande kalkmålningen lättare
upp av bevattningen, varför
vi hela tiden fick stämma av
vilket pigment som kunde
tänkas finnas under tapeterna.
När tapeten efter ca hundra
arbetstimmar slutligen var
avlägsnad såg målningen ut
enligt nedan:
Målningen föreställer en
kuststad med kyrka, slott
och hus med halm- eller tegeltak. Stora och små segelfartyg samt en hjulångare
seglar omkring på vattnet.
Landskapet ger inget direkt
svenskt intryck, möjligen
frånsett kyrkan som uppvisar
likheter med skånska 1800talskyrkor. Hjulångaren var
modern i mitten på 1800-talet, möjligen har konstnären
fått inspiration i dåtidens publikationer.
Flera intressanta detaljer förekommer i målningen, bl a
djur som getter, ankor och svalor.
Målningens manér har drag som påminner mycket om
det sätt som den så kallade ”Grynmalarpågen” från Stora
Slågarp målade på. Grynmalarpågen, eller Nils Larsson
som han egentligen hette, var verksam i området på 1840och 1850-talet, och hans sätt att måla människor och träd
är mycket karakteristiskt. Grynmalarpågen målade fantasilandskap på frihand och det berättades att han fick bäst
inspiration genom att måla under bakrus.
Direkt under huvudmotivet löper en rand av rå kalkputs
över väggen. Flera hål i väggen samt runnen färg på ytan
gör att vi kan dra slutsatsen att en bröstlist suttit här innan
tretexplattorna satts dit. Faktum är att även efter tretexplattorna kom på plats har man satt dit liknande bröstlister, vilket framgår från bilder från 1950-talet. Dessa
lister var dock inte originallisterna (vi fann 30-talslisterna
i vedboden). Däremot hittade jag en meter list som passar
bra in bredd- och stilmässigt. Listbiten, som påminner
mycket om lister som finns i Burlövs gamla prästgård,
gör det möjligt för oss att nytillverka tidsenliga lister som
passar till målningen.
Nästa steg i restaureringen var att laga de hål som uppstått
av spikar och sättningar. Målningen hade också spruckit
tvärs över till följd av att originalgolvet avlägsnats i tidigare ”renoveringar”. Eftersom väggen klinats upp direkt
på golvet hade väggen satt sig när golvplankor delvis
ryckts bort. Detta innebar också att vi för att kunna sätta i
lersten och putsa över med kalkputs först var tvungna att
bygga upp en ny bärande struktur under väggen. Väggen
hängde nu mer eller mindre direkt på bjälklaget. Arbetet med detta underlättades av att en källare finns precis
under väggen. Genom att ta bort isoleringen underifrån
kunde vi stärka upp med grova plank mellan bjälkarna.
På dessa kunde sedan väggen lagas med lersten och
kalkputs. De mindre hålen
kräver dock ett känsligt
handlag och bra specialslevar av fjäderstål.
Till kalkputsen används
Rödvigs kulekalk samt sand
som siktats i sil så att kornstorleken understiger ca 1
mm. Hålet förvattnas för att
få bort lösa brukrester samt
skapa vidhäftning. Därefter
anbringas bruket, det är viktigt att få en absolut jämn yta
så att inte lagningen syns när
den efterföljande pigmenteringen lagts på. Efter att ytan
jämnats till dras en svamp
över så att ytstrukturen ruggas och bättre överensstämmer med den gamla putsen.
När hål och sprickor ett antal hundra arbetstimmar senare lagats, var det dags för
Lasse och hans medarbetare
att pigmentera i de ställen
där hålen varit eller där tapetklistret suttit så starkt att pigmenten helt följt med tapetbitarna. Lasse blandar själv till
den limfärg som behövs och bryter den så att färgnyansen
blir rätt. Pigmenteringen sker i flera lager, precis som när
målningen gjordes. Först läggs ett grundlager med färg,
därefter byggs de olika detaljerna upp. Pigmenteringen
tog Lasse omkring 80 timmar.
Slutresultatet blev gott, om än inte den guldockrafärgade väggen vi från början tänkt oss. I skrivande stund har
vi tagit fram och renoverat flera andra målningar på gården. Därmed står det också klar för oss att vi har många
timmar kvar av tålmodigt arbete innan vi kanske någon
gång i framtiden blir klara. Faktum är att hela gården,
med vissa undantag uppvisar bemålade väggar.
Gustaf Ekberg
Se fler bilder på Skånska gårdars hemsida.
7
Studiebesök hos Allbäck i Ystad
Lördag den 28 februari är det dags för ett studiebesök hos en äkta linoljefärgstillverkare. Utanför Ystad, i den
fina f d skolan i Bjäresjö, finns Allbäck där de kombinerar färgtillverkning och fönsterrenovering.
Dagen börjar med samling 8.45 för att sedan starta med en fika och en teoretisk genomgång. Därefter får vi
en visning i verkstaden för att sedan öppna butiken.
Hela besöket beräknas ta tre timmar. Värd för Skånska Gårdar är Fredrik Olsson och Mia Eek.
Tack till Allbäck som även erbjuder oss försäljning till mycket förmånliga 27% rabatt vid tillfället – så ladda
inköpslistan!
Datum: Lördagen den 28 februari
Tid: 8.45 - 12.00
Plats: Bjäresjö Skola, Ö. Balkåkravägen 18, Ystad
Avgift: 100 kr (icke medlem 150 kr)
Antal platser: 20 st
Webb: http://www.allbackpaint.com/
Anmäl dig till [email protected] . När du fått svar på din anmälan, bekräfta ditt deltagande med att betala in kursavgiften på postgiro
82 92 32-8. Anmälan är bindande.
Har du frågor, ring: 0730 - 96 12 65
Välkommen!
Fredrik och Mia
Kurs i fönsterunderhåll
Lördag den 28 mars är det dags för en heldagskurs
i hur man underhåller gamla fönster. Kursledarna
är Eva Jönsson och Fredrik Olsson, som själva är
husägare och delar med sig av sina erfarenheter av
fönsterunderhåll. Ta gärna med ett eget fönster om
du har, annars finns det att låna på plats.
Kursens upplägg styrs utifrån kursdeltagarnas önskemål, exempel på moment:
Kniv, skrapa, tång och mejsel är också lämpligt att
ha med.
Anmäl dig till [email protected] . När du fått
svar på din anmälan, bekräfta ditt deltagande med att
betala in kursavgiften på postgiro 82 92 32-8. Anmälan är bindande.
Har du frågor, ring: 0730 - 96 12 65
Ta ur glas och färgborttagning
Impregnering
Blanda kitt och tryckkitta
Glasa och stifta
Måla med linoljefärg
Erbjudande!
Det kommer att finnas möjlighet att köpa material
och verktyg till självkostnadspris, ex glasskärare,
kittkniv ”lilleman”, vit linoljefärg, kitt, linolja och linoljesåpa. Om du är intresserad
av något, får du gärna nämna
det redan när du gör din anmälan.
Datum: 28 mars
Tid: 9.30- 16.00
Plats: Östragård, Åkervägen 76 i Åkarp
Kursavgift: 400 kr (icke
medlem 600 kr)
Antal platser: 10 st
Välkommen!
Eva och Fredrik
Medtag matsäck, varmt
att dricka och varma kläder!
Foto: Cissela Olsson.
8