Transcript Riskanalys Brandkåren Attunda 2011

Riskanalys Brandkåren Attunda
2011
BESÖK
POSTADRESS
TELEFON
TELEFAX
POSTGIRO
www.brandkaren-attunda.se
Pommernvägen 1
Sollentuna
Pommernvägen 1
192 70 Sollentuna
08-594 696 00
08-96 39 48
431 41 46 – 4
Org.nr 222000-0976
2 (62)
Dokumentinformation
Datum:
11-08-20
Dokumentets historia
Upprättad/ Upprättad/
Kontrollerad av
reviderad: reviderad av: 1:
11-03-01 Nina Eriksson Sten Andersson
Kontrollerad av 2: Godkänd av:
Rickard Westning
Ersätter:
Sten Andersson Riskanalys 2008
3 (62)
Innehållsförteckning
1.Inledning.........................................................................................................................6
1.1.Mål och syfte...........................................................................................................6
1.2.Avgränsningar.........................................................................................................6
1.3.Genomförande.........................................................................................................7
1.4.Statistik....................................................................................................................8
1.5.Nomenklatur............................................................................................................8
2.Övergripande nuläges- och framtidsanalys...................................................................10
2.1.Brandkåren Attunda..............................................................................................10
2.2.Järfälla...................................................................................................................10
2.3.Knivsta..................................................................................................................11
2.4.Sigtuna...................................................................................................................11
2.5.Sollentuna..............................................................................................................11
2.6.Upplands-Bro........................................................................................................11
2.7.Upplands Väsby....................................................................................................12
2.8.Vision 2030...........................................................................................................13
3.Teori om riskhantering..................................................................................................14
4.Riskinventering och analys för vanliga olyckor...........................................................17
4.1.Räddningsuppdrag.................................................................................................19
4.1.1.Konsekvens ”Liv – Egendom – Miljö”.........................................................23
4.2.Trafikolyckor.........................................................................................................24
4.2.1.Statlig och kommunal väg.............................................................................26
4.2.2.Skadade och omkomna..................................................................................27
4.2.3.Sammanfattning.............................................................................................30
4.3.PUT (Person påkörda av tåg)................................................................................31
4.3.1.Sammanfattning.............................................................................................31
4.4.Brand i byggnad....................................................................................................32
4.5.Brand i bostad.......................................................................................................34
4.5.1.Skadade och omkomna..................................................................................35
4.5.2.Brandorsak.....................................................................................................37
4.5.3.Brandvarnare.................................................................................................38
4 (62)
4.5.4.Branden omfattning vid ankomst..................................................................39
4.5.5.Brandens spridning/omfattning vid avslutad insats.......................................40
4.5.6.Sammanfattning.............................................................................................41
4.6.Brand ej i byggnad................................................................................................42
4.6.1.Skadade och omkomna..................................................................................43
4.6.2.Brandobjekt...................................................................................................43
4.6.3.Brandorsak ej i byggnad................................................................................44
4.6.4.Sammanfattning.............................................................................................44
4.7.Utsläpp farligt ämne..............................................................................................45
4.7.1. Skadade och omkomna.................................................................................46
4.7.2.Typ av utsläpp...............................................................................................46
4.7.3.Sammanfattning.............................................................................................46
4.8.Drunknings-tillbud/olyckor...................................................................................47
4.8.1.Skadade och omkomna..................................................................................47
4.8.2.Sammanfattning.............................................................................................47
5.Riskinventering och kvalitativ analys stora olyckor.....................................................48
5.1.Farlig verksamhet..................................................................................................48
5.1.1.2 kap. 4§ anläggningar..................................................................................48
5.1.2.Sevesoanläggningar.......................................................................................48
5.1.3.Riskobjekt......................................................................................................49
5.2.Transportleder ......................................................................................................50
5.2.1.Farligt gods....................................................................................................50
5.3.Naturolyckor – ras, skred, erosion och översvämning..........................................53
5.4.Sårbara och skyddsvärda objekt............................................................................55
6.Resultat och slutsatser...................................................................................................57
6.1.Trafikolyckor.........................................................................................................57
6.2.PUT (Person under tåg).........................................................................................57
6.3.Brand i byggnad....................................................................................................57
6.4.Brand i bostad.......................................................................................................57
6.5.Brand ej i byggnad................................................................................................58
7.Utvecklingsmöjligheter ................................................................................................58
8.Referenser.....................................................................................................................59
5 (62)
8.1.Litteratur................................................................................................................59
8.2.Lagstiftning...........................................................................................................59
8.3.Övriga....................................................................................................................59
8.4.Databaser/Internet.................................................................................................60
Bilaga 1 Översvämning....................................................................................................61
6 (62)
1.
Inledning
Brandkåren Attunda arbetar kontinuerligt med riskhantering och har sedan 2004.
presenterat riskanalyser innehållande fördjupad riskinventering och riskbedömningar för
förbundets medlemskommuner 1.
Det är för medborgarnas skull Brandkåren Attunda bedriver en verksamhet med
avseende på skadeförebyggande, skadeavhjälpande och återuppbyggnad. Alla
medborgarna, kvinnor och män ska erhålla ett likvärdigt skydd mot olyckor.
1.1.
Mål och syfte
Enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO,2 ska riskanalysen för
Brandkåren Attunda vara en del av underlaget till handlingsprogrammet. Riskanalysen
utgör också ett underlag till Brandkåren Attundas produktionsmål samt som stöd och
vägledning vid verksamhetsplanering.
Målet är att i riskanalysen åskådliggöra aktuell riskbild inom Brandkåren Attundas
geografiska område, med jämförelse på regional och nationell nivå.
Syftet med riskanalysen är i första hand att inventera, beskriva och analysera risk- och
säkerhetsnivån i förbundets område. Riskanalysen ska ge information om särskilda
prioriterade riskgrupper och riskområden.
Med bakgrund av detta ska de mål och metoder som beskrivs i vårt handlingsprogram
enligt lag om skydd mot olyckor och i våra produktionsmål kunna värderas och
bedömas.
All statistik som presenteras kommer där detta är möjligt att utgå från kvinnor och män,
flickor och pojkar. Vidare sortering sker efter de parametrar som kan anses speciellt
intressanta för respektive olyckstyp.
Målgruppen för rapporten är politiker i direktionen, anställda i kommunerna samt
anställda i Brandkåren Attunda och andra räddningstjänster i regionen.
1.2.
Avgränsningar
Kommunerna som ingår i Brandkåren Attunda är Järfälla, Knivsta, Sigtuna, Sollentuna,
Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Riskanalysen är avgränsad till olyckor som föranleder räddningsinsats inom Brandkåren
Attundas geografiska område. Under räddningsuppdrag redovisas delvis även de
sjukvårdsuppdrag som Brandkåren Attunda genomför eftersom det har blivit en frekvent
händelse som minskar dödsfall och lidande.
För att en olycka ska definieras som en räddningsinsats krävs det enligt LSO att fyra
kriterier ska vara uppfyllda:
•
behovet av ett snabbt ingripande
•
det hotande intressets vikt
•
kostnaderna för insatsen
•
omständigheterna i övrigt
1 Riskanalys 2004, Riskanalys 2006 och Riskanalys 2008
2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor
7 (62)
Olyckor kan delas in i vanliga olyckor, stora olyckor, kriser och krig, se bild 1. Endast
så kallade vanliga och stora olyckor innefattas i riskanalysen.
Frekvens
Vanliga olyckor
vanliga
ovanliga
Lag om Skydd mot olyckor
Stora olyckor
Kriser
Krig
sällsynta
individer
grupper
samhället
Lag om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd
beredskap
Konsekvens
Bild 1: Konsekvens och frekvens av olyckor.
Katastrofer och extraordinära händelser som omfattas av Lag (SFS 2006:554) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap3, LXO, innefattas inte i riskanalysen. Denna riskanalys syftar inte till att
vara underlag för kommunens planering för extraordinära händelser, det vill säga
mycket sällsynta händelser som drabbar kommunen och som kraftigt påverkar
kommunens verksamhet negativt. Gränsen mellan stora olyckor och extraordinära
händelser är svår att definiera och varierar från fall till fall.
Kommunerna ansvarar för att risk- och sårbarhetsanalyser enligt LXO genomförs. Dessa
ansvarsområden berör varandra, vilket förutsätter ett samarbete mellan
medlemskommunerna och Brandkåren Attunda.
I Brandkåren Attundas ansvarsområden ingår inte att förebygga trafikolyckor på statliga
vägar. Dock är det vår ambition att genom samverkan kunna bidra till att öka
trafiksäkerheten. Vad gäller kommunala vägar ansvarar kommunerna för förebyggande
arbete och analyser över vilka åtgärder som ska prioriteras. För statliga vägar har
Trafikverket detta ansvar.
Brandkåren Attunda ska, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma
skydd mot andra olyckor än bränder4. Förebyggandet av andra olyckor - utsläpp av
farligt ämne, drunkning, vattenskada, ras och skred, stormskada, och djurlivräddning
ligger till stor del inom andra verksamhetsområden i kommunerna men även här är det
vår ambition att genom samverkan kunna bidra till ett säkrare samhälle.
1.3.
Genomförande
Riskinventering genomförs genom kvantitativ inventering av vilka olyckor som inträffar
i Brandkåren Attunda så kallade vanliga olyckor, samt en kvalitativ inventering och
bedömning av vilka olyckor som inträffar sällan men som kan få stora konsekvenser, så
kallade stora olyckor. Inventeringen utgår från frågeställningarna:
•
Vad föranleder räddningsinsats?
3 Lag (SFS 2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap
4
Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor.
8 (62)
•
•
•
•
Var sker räddningsinsats?
När sker räddningsinsats?
Vem drabbas?
Objekt med särskilda risker?
1.4.
Statistik
Den statistik som används i rapporten i är i huvudsak hämtad från:
• STRADA – Swedish Traffic Accident Data Acquisition är ett nationellt
informationssystem om skador och olyckor i hela vägtransportsystemet.
Systemet bygger på en databas med inrapporterade trafikolyckor från polis och
sjukvård.
• CORE – Brandkåren Attundas verksamhetssystem där såväl uppgifter från
insatser och förebyggande arbete finns samlat i en databas.
• IDA – Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella databas över
räddningstjänstinsatser. I huvudsak insatsuppgifter från system motsvarande
CORE men för hela Sverige.
• SCB – Statistiska centralbyrån med uppgifter om befolkningsmängd, ålder, kön
osv.
All statistik är förenad med osäkerheter, speciellt eftersom det statistiska underlaget ofta
är begränsat. Resultat skall därför användas med försiktighet, så att inte slutsatser dras
på felaktiga grunder. Värden ska inte tas ur sitt sammanhang och bör inte tolkas som
absoluta tal.
I rapporten används olika källor för olika tidsperioder varför siffror i olika kapitel inte
alltid är direkt jämförbara. All statistiskdata i rapporten anges med såväl källa som
tidsperiod för dataunderlaget.
1.5.
Nomenklatur
Automatiskt
Ett automatiskt brandlarm kan användas för att snabbt detektera en
brandlarm
brand men även för att starta utrymningslarmet.
Farlig verksamhet Definieras i LSO, 2 kap 4§, som Anläggning där verksamheten
innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på
människor eller miljö. Länsstyrelsen ansvarar för klassificering av
sådana verksamheter.
Kommunal
räddningstjänst
De uppgifter som kommunen ska ansvara för enligt LSO.
Lindrig olycka
Benämning som återfinns i statistik från STRADA. Olycka där
person fått andra skador än de som anges under svår olycka.
Lindrigt skadad
Benämning som återfinns i statistik från CORE och MSB.
Personskada som medfört behandling i öppenvården.
LSO
Förkortning för Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
LXO
Förkortning för Lag (2006:544) om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap.
Riskanalys
Systematisk analys av en eller flera riskkällor. En riskanalys kan
9 (62)
innehålla beräkningar och/eller metodiska bedömningar av
sannolikheter och konsekvenser, som kan uttryckas i kvantitativa
eller kvalitativa termer. Se bild 3.
Riskobjekt
Med riskobjekt avses objekt som innehar någon form av farligt
ämne/verksamhet och där en händelse kan medföra påverkan på
hälsa, egendom och/eller miljö i sin omgivning.
SALSA
Saving lives in Stockholm Area. Ett projekt där
räddningstjänsterna i Stockholms regionen samarbetade med
Landstinget och larmades ut på hjärtstopp.
Skadeavhjälpande Åtgärder som sker automatiskt eller manuellt för att minimera
effekterna av en inträffad olycka.
Skyddsbarriär
Åtgärder som sker automatiskt eller manuellt för att förhindra att
en olycka inträffar.
Skyddsvärt objekt Med skyddsvärt objekt avses objekt som vid en händelse kräver
extra skyddsåtgärder från räddningstjänsten för att skydda
människor, miljö, egendom eller andra samhällsviktiga funktioner.
Händelsen kan vara både en intern händelse och i form av ett
externt hot vid en händelse i objektets omgivning.
Svår olycka
Benämning som återfinns i statistik från STRADA. Olycka där
person som fått brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig
skärskada, hjärnskakning, inre skada eller andra skador som
förväntas medföra intagning på sjukhus.
Svårt skadad
Benämning som återfinns i statistik från CORE och MSB.
Personskada som medfört inläggning på sjukhus, det vill säga
slutenvård.
Vanlig olycka
Olyckor som med ganska hög sannolikhet inträffar och som
drabbar enskilda individer. Exempel är trafikolycka och
bostadsbränder.
Stor olycka
Olyckor med låg sannolikhet men med hög konsekvens, så som
flera svårt skadade eller omkomna, stora egendoms- eller
miljöskador.
10 (62)
2.
Övergripande nuläges- och framtidsanalys
2.1.
Brandkåren Attunda
Brandkåren Attunda är ett räddningstjänstförbund för kommunerna Järfälla, Knivsta,
Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Kommunerna har cirka 250
000 bofasta.
Därav andel%
Folkmängd
kvinnor
män
0-17 år
18-64 år
-65 år
Med
utländsk
bakgrund
Sveriges befolkning
31 dec 2010
9415570
50,2
49,8
20,4
61,2
18,5
19,1
Stockholms län
2054343
50,5
49,5
21,7
63,4
15
28,2
Järfälla
66211
50,2
49,8
22,9
60,3
16,8
32,1
Knivsta
14724
49,7
50,3
28,1
60,1
11,8
11,5
Sigtuna
39990
50
50
23,3
61,9
14,9
31,8
Sollentuna
64630
50,2
49,8
25,5
59,6
14,8
25,9
Upplands-Bro
23676
50
50
23,4
62,6
14
28,3
15,4
31,4
Upplands Väsby
39289
50,2
49,8
22,3
62,3
Hämtat ifrån SCB, Statistiska centralbyråns statistikdatabas för befolkning5
Infrastrukturen inom förbundet domineras av europavägarna, E4 och E18, med
omfattande trafik av såväl personer som gods. Även en lindrig olycka på motorvägarna
medför ofta trafikstörningar som får konsekvenser för hela Stockholmstrafiken och
påverkar även flygtrafiken på Arlanda. Inom en snar framtid finns planer på utbyggnad
av trafiksystemet i form av ”Förbifart Stockholm” som förbinder södra och norra
Stockholm. Häggvik i Sollentuna kommun kommer att bli en viktig knutpunkt för denna
förbindelse. Trafikverkets målsättning är att ”Förbifart Stockholm” skall vara klar 2020
med byggstart 2012.
Längs motorvägsstråken löper även spårtrafik med gods och persontransporter till
Arlanda och norrut samt Mälarbanan västerut.
Stor del av Brandkåren Attunda gränsar till Mälaren som är vattentäkt för Stockholms
län.
Större riskobjekt är de anläggningar som omfattas av Seveso direktivet. Utöver dessa
finns ett antal verksamheter som hanterar miljö- och/eller hälsoskadliga ämnen inom
förbundet.
2.2.
Järfälla
I slutet av 2010 hade Järfälla kommun 66 211 invånare. Kommunens
befolkningsprognos räknar med ett invånarantal på cirka 74 000 år 2019. Barkaby är
kommunens främsta expansionsområde.
Även kommunikationsmöjligheterna kommer att förbättras. Trafikverket projekterar att
öka järnvägens kapacitet från två till fyra spår mellan Kallhäll och Tomteboda i
Stockholm, projekt Mälarbanan, Tomteboda – Kallhäll. I denna utredning ligger
utbyggnad av Barkarby järnvägsstation, Stockholm Väst.
5 SCB, http://www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx, 2011-03-07
11 (62)
Samtidigt pågår utbyggnad av E 18 och en ny trafikplats vid Hjulsta. Breddning av
Rotebroleden och E 18 söder om Jakobsberg, liksom den tänkta leden ”Förbifart
Stockholm”.
E18 passerar genom Järfälla kommun med transporter av farligt gods. Kommunens
riskobjekt är främst läkemedelsföretag som omfattas av Seveso direktivet samt Görvelns
vattenverk.
2.3.
Knivsta
I slutet av 2010 hade Knivsta kommun 14 724 invånare. Kommunen växer och har
behov av att skapa möjligheter som motsvarar landsbygdens och arbetspendlarnas krav.
Enligt kommunens prognos förväntas ett invånarantal på 16 600 år 2015. I tätorten
Knivsta ser man behov av utbyggnad av bostäder med koncentration i tätorten till en
radie av 1,5 km från järnvägsstationen. Alsike tätort är fram till 2020 föremål för
utbyggnad med ett stort antal bostäder och en pendeltågsstation.
Under 2013 kommer en ny brandstation invigas. Den nya stationen ger bättre insatstider
i Alsike och är snabbare till E4.
2.4.
Sigtuna
I slutet av 2010 hade Sigtuna kommun 39 990 invånare. Enligt kommunens
befolkningsprognos förväntas en befolkning på cirka 43 000 år 2016. Näringslivet
förväntas utvecklas starkt i närheten av Arlanda och E4. En tydlig trend är att områden
runt flygplatser skapas med kringverksamheter som utgör viktiga kommersiella centra.
Även kapaciteten på Arlanda förväntas fortsätta öka. Detta kommer att leda till en
kraftig tillväxt av antalet arbetstillfällen kring och på Arlanda.
För flera områden pågår planarbeten där infrastruktur utvecklas genom utbyggnad och
sammankoppling av befintliga trafiksystem. Rosersberg skall utvecklas som en av
kommunernas tätorter med en ny förbindelse till E4.
De flesta av kommunen riskobjekt är förknippade med Arlanda flygplats.
Flygbränsledepån med dess omlastningsplats, Arlandabanan med dess tunnelsystem
samt terminalbyggnaderna är exempel på särskilda risker. Flygplatsen medför även ett
högt trafikflöde södergående och norrgående längs E4 vilket märks i antalet
trafikolyckor.
2.5.
Sollentuna
I slutet av 2010 hade Sollentuna kommun 64 630 invånare. Kommunens
befolkningsprognos räknar med ett invånarantal på cirka 73 000 år 2019. Edsberg och
Tureberg är de områden där expansion förväntas. Ett stort bostadsområde planeras runt
Väsjön och med Häggvik som knutpunkt för förbifart Stockholm pekas området ut som
ett av ett av de mest expansiva områdena i Stockholm.
E4 passerar genom kommunen och med den planerade förbifarten kommer
trafikintensiteten i kommunen att vara mycket hög med transporter från hela landet.
2.6.
Upplands-Bro
Upplands-Bro ligger centralt i Mälardalen. Kommunen hade 23 676 invånare i slutet av
2010. Enligt Länsprognosen 2010 förväntas en befolkning på cirka 24 500 år 2019. Ett
stort antal nya bostäder planeras. Utbyggnaden skall ske främst i och i anslutning till
tätorterna Kungsängen och Bro. Biltrafiken samt den spårbundna trafiken förväntas
12 (62)
båda öka. En fjärrvärmeanläggning planeras i anslutning till Högbytorps
avfallsanläggning.
2.7.
Upplands Väsby
Upplands Väsby vill bli en modern småstad. Denna utveckling skall ske genom att
skapa en tydlig och tät stadskärna i centrala Upplands Väsby med en blandning av
bostäder och verksamheter samt koncentration av serviceutbud. Förtätning kommer
även att ske av befintliga bebyggelseområden med en förskjutning av bebyggelsens
tyngdpunkt åt väster med nya bostadsområden vid Mälaren. Kommunen hade 39 289
invånare i slutet av 2010. Enligt Länsprognosen 2010 förväntas en befolkning på cirka
43 000 år 2019.
13 (62)
2.8.
Vision 2030
Den Regionala Utvecklingsplanen, RUFS 20016, föreslår att den framtida utvecklingen i
den inre stockholmsregionen i huvudsak skall ske i sju nya kärnor. Två av de som
nämns är Barkaby-Jakobsberg och Kista-Sollentuna-Häggvik. Satsningen på regionala
stadskärnor avser att möjliggöra en utveckling på fler platser än bara i Stockholms
innerstad med närförorter. Som strategi nämns att utveckla samarbetet samt utveckla ett
samband mellan Järfälla, Sollentuna och Sundbyberg kring de två utvecklingsområdena
nämnda ovan. Kommunerna är överens om att utveckla detta område till ett samhälle
med företag, universitet och högskolor, bostäder, kultur, service och rekreation.
RUFS bild över utvecklingsområden i Sollentuna och Järfälla.
För Kista gäller en framtidsvision, Kista Science City. I visionen ingår även en
fortsättning av Tvärbanan från Alvik till Kista-Helenelund/Sollentuna, direkt
tågförbindelse med Arlanda och Uppsala samt utveckling av Järvafältets friluftsområde
och skydd av Igelbäcken.
Den stora utmaningen är att skapa utrymme i Stockholms län för ytterligare mellan
300 000 och 500 000 invånare på 20 års sikt. I Brandkåren Attundas kommuner
40 000– 45 000 invånare. Bedömningarna av befolknings- och
sysselsättningsutvecklingen pekar på en fortsatt snabb tillväxt. Det leder till ökad
efterfrågan på bostäder, lokaler, tekniska system för försörjning och transporter samt
mark och anläggningar för olika ändamål. Detta ska kunna inrymmas samtidigt som
viktiga värden i den bebyggda och obebyggda miljön säkras långsiktigt.
6Stockholms läns landsting, 2008-10-30
14 (62)
3.
Teori om riskhantering
Definitionen av risk är att det är en sammanvägning av sannolikheten för och
konsekvensen av en oönskad händelse. När konsekvensen eller sannolikheten ökar, ökar
även risken, se bild 2. Risk uttrycks ofta som antal omkomna/år eller skadekostnad/år.
Sannolikhet
Risk
Konsekvens
Bild 2: Förhållandet mellan sannolikhet, konsekvens och risk
Riskhantering bör alltid ske i form av en strukturerad och systematisk process under
ständig utveckling. Riskhantering innefattar hela processen, från definition av mål och
avgränsningar, via riskidentifiering och analys av risker till värdering av risk,
genomförande av riskreducerande åtgärder samt uppföljning och erfarenhetsåterföring.
Riskhanteringsprocessen som åskådliggörs i bild 3 är en metod för att systematiskt och
kontinuerligt arbeta med risker.
Mål och
avgränsningar
Kriterier för
värdering av risk
Riskinventering
Riskanalys för
Brandkåren Attunda
Analys av risker
Riskbedömning
Riskvärdering
Ingår i
handlingsprogram
Riskhantering
Riskreducerande
åtgärder
Uttrycks i
produktionsmål
Bild 3: Definition av olika begrepp i riskhanteringsprocessen så som de används i denna rapport.
Vanligtvis förknippas risker med bränder och explosioner. Risker i samhället kan vara
allt från översvämning, terrorism, stöld, krig, mobbning, överfall, missbruk, skred,
sjukdomsepidemier, goodwillförluster till bortfall av nyckelpersoner.
15 (62)
Kriterier för värdering av risk utgår från de styrmedel som Brandkåren Attunda
kontinuerligt arbetar utifrån; Lag om skydd mot olyckor samt den politiska inriktning
och vision som Brandkåren Attunda skapat. Tillsammans med de politiska och
emotionella värderingarna av risk används olika analyser för att värdera effekten av
prestationer och riskreducerande åtgärder. Beroende på vilket förhållande mellan
kostnad-nytta som risken innebär samt vilka acceptanskriterier som finns hanteras risker
på olika sätt.
Exempel på riskreducerande åtgärder kan enkelt beskrivas genom Haddons tio
strategier, se figur 1.
Eliminera risken
Separera risken
Isolera risken
Modifiera risken
Utrusta för att klara risken
Träna och instruera
Varna för risken
Övervaka
Rädda om olycka inträffat
Lindra och återställ skadan
Figur 1: Tio strategier för att hantera risker. (Ringstedt, 2008)
Vad som upplevs som en risk skiljer sig åt mellan olika individer och mellan
medborgare, experter och näringsidkare. Upplevelsen av risk tenderar att öka
exempelvis beroende på.
•
•
•
•
ofrivillig exponering
bristande personlig kontroll (över utfall och effekter)
avsaknad av personlig erfarenhet av riskkällan (okänd risk)
svårigheter att föreställa sig riskexponeringen
16 (62)
•
•
•
•
•
•
om effekterna av exponeringen är tidsmässigt fördröjda
om risken har genetiska effekter, dvs. hotar framtida generationer
om olyckorna är sällsynta men katastrofala (stort antal offer)
om fördelarna inte är uppenbara
om fördelarna gynnar främst andra (orättvisa)
om olyckor orsakas av mänskliga faktorer snarare än naturliga orsaker
Exempelvis upplevs risken man utsätts för i trafiken ofta som tolerabel eftersom risken
anses som frivillig, föraren upplever sig ha kontroll samt att effekten av en olycka oftast
enbart påverkar enskilda individer. Det är också lätt att direkt se nyttan med att ta sig
från en plats till en annan.
Att vara trygg är inte detsamma som att vara säker. Genom att reducera eller ta bort de
risker som utgör det reellt största hotet mot liv, egendom och miljö kan fortfarande
otryggheten vara stor. Samtidigt kan trygga människor, där de risker de oroar sig för är
reducerade eller eliminerade, vara utsatta för stora risker. I ett läge då prioriteringar
måste göras är frågan om vilken risk som ska reduceras – den som medför att
medborgaren känner sig tryggare eller den som innebär att medborgaren lever säkrare. I
många fall går trygghet och säkerhet hand i hand varför en åtgärd för att öka säkerheten
också ökar tryggheten.
17 (62)
4.
Riskinventering och analys för vanliga olyckor
Brandkåren Attunda delar in utryckningsstatistiken utifrån insatstyp beroende på om det
anses vara ett räddningsuppdrag, ett larm utan tillbud eller annat uppdrag. Statstistiken
är hämtad om inget annat anges för år 2006-2009 ifrån MSBs databas IDA och för år
2010 ifrån Brandkåren Attundas verksamhetssystem CORE.
Räddningsuppdragen uppfyller kriterierna för räddningsinsats enligt LSO, 1 kap. 2§ , se
st 1.2. Brandkåren Attunda bedömer även ”sjukvård under delegation/SALSA” och ”i
väntan på ambulans” som räddningsuppdrag, se bild 4 och 5 för statistik.
Trafikolycka
381
Brand ej i byggnad
122
111
Räddningsuppdrag
SALSA/Sjukvård under deledation
92
I väntan på ambulans
128
74
54
Utsläpp av farligt ämne
Nödställd person
29
22
Annan vattenskada
26
20
Nödställt djur
14
11
Översvämning av vattendrag
10
4
Stormskada
7
9
Drunkning-/tillbud
4
5
51
64
Annan olycka
Larm utan tillbud
449
228
201
Brand i byggnad
Annat uppdrag
422
314
694
651
Automatlarm, ej brand/gas
Förmodad brand
169
247
13
13
Falsklarm brand
79
48
Förmodad räddning
9
5
Falsklarm räddning
33
30
Hjälp till ambulanspersonal
Hjälp till polis
9
8
Hiss ej nödläge
6
9
44
36
Annat uppdrag
0
100
200
300
400
500
600
700
800
Bild 4: Diagram över utryckningsstatistiken fördelade per händelsetyp för år 2010 i rött, orange och
blått med ett medelvärde för år 2006-2010 i grått som jämförelse.
18 (62)
Räddningsuppdrag
2006
2007
2008
2009
2010
Medelvärde
2006-2010
Brand ej i byggnad
454
486
507
415
381
449
Trafikolycka
259
275
249
365
422
314
Brand i byggnad
205
203
184
184
228
201
I väntan på ambulans (Knivsta)
124
164
171
89
92
128
SALSA/Sjukvård under delegation
85
105
138
107
122
111
Utsläpp av farligt ämne
61
51
43
41
74
54
Annan vattenskada
19
16
12
27
26
20
Nödställd person
14
27
17
24
29
22
Nödställt djur
10
15
4
13
14
11
Stormskada
8
20
8
3
7
9
Översvämning av vattendrag
5
0
1
4
10
4
Drunkning/-tillbud
4
7
6
6
4
5
Annan kommunal räddningstjänst
61
81
73
56
51
64
Automatlarm ej brand/gas
670
655
634
601
694
651
Förmodad brand
135
133
134
198
247
169
Falsklarm brand
8
11
10
21
13
13
Förmodad räddning
40
37
26
58
79
48
Falsklarm räddning
3
5
2
5
9
5
Hjälp till ambulans
27
31
17
42
33
30
Hjälp till polis
4
11
13
5
9
8
Hiss ej nödläge
7
8
8
15
6
9
Annat uppdrag
40
26
25
47
44
36
Totalt räddningsuppdrag
1309
1450
1413
1334
1460
1391
Totalt
2243
2367
2282
2326
2594
2361
Larm utan tillbud
Annat uppdrag
Bild 5: Tabell över utryckningsstatistiken fördelade per händelsetyp för år 2006-2010 med ett medelvärde
för år 2006-2010 som jämförelse.
I bild 4 presenteras statistiken som ett medelvärde för åren 2006 till 2010 med en
jämförelse med år 2010. Detta för att visa att mängden olyckor kan variera år från år. I
bild 5 går det att utläsa att medelvärdet för antal räddningsuppdrag per år är 1391 st, det
är ca 4 uppdrag per dygn. Totalt antal uppdrag inklusive ”larm utan tillbud” och ”annat
19 (62)
uppdrag” är 2361 st vilket motsvarar ca 6,5 uppdrag per dygn. Det vanligaste
räddningsuppdraget är ”Trafikolyckor” och ”Brand ej i byggnad”.
Den larmtyp som är mest frekvent är ”Automatlarm ej brand/gas”. Det är objekt som är
särskild skyddsvärda alternativt har en förhöjd risk vilket medför att Boverkets
byggregler7 ställer krav på att de ska installera ett automatlarm. De automatlarm där en
bekräftad brand ska ha startat det automatiska brandlarmet är insorterade under ”Brand i
byggnad”. Automatlarm beskrivs därför inte mer i denna riskanalys och inte heller de
andra larmen utan tillbud.
4.1.
Räddningsuppdrag
Den kommun med flest antal räddningsuppdrag är Sollentuna tätt följt av Järfälla och
Sigtuna, se bild 6.
Medelvärde
räddningsuppdrag
2006-2010
Medelvärde
räddningsuppdrag
per 1000 invånare
2006-2010
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
280
204
263
282
142
223
4,35
14,4
6,84
4,51
6,29
5,8
Bild 6: Tabell över medelvärdet för antal respektive antal per 1000 inv för räddningsuppdrag per
kommun inklusive ”Sjukvård under delegation/SALSA” och ”I väntan på ambulans”.
Antalet räddningsuppdrag varierar år från år se bild 7
Räddningsuppdrag
350
300
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
250
200
150
100
50
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 7: Diagram över antal räddningsuppdrag per kommun inklusive ”Sjukvård under
delegation/SALSA” och ”I väntan på ambulans”.
En ökning av räddningsuppdrag kan utläsas för kommunerna Järfälla, Sigtuna och
Sollentuna. Kraftigast minskning i Knivsta kommun där det stora antalet beror på en
minskning i antal ”i väntan på ambulans” larm.
Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010 är 5,8 räddningsuppdrag per 1000
invånare, se svart linje i bild 8. Knivsta, Sigtuna och Upplands-Bro är de kommuner
med högst medelvärde.
7 BBR 11 - Brandskydd i boverkets byggregler, Klippberg A. m. fl.
20 (62)
Räddningsuppdrag per 1000 inv
Antal per 1000 inv
20
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
15
10
5
0
Attunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 8: Diagram över antal räddningsuppdrag per 1000 inv per kommun inklusive ”Sjukvård under
delegation/SALSA” och ”I väntan på ambulans”. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas
medelvärde för åren 2006-2010
Antalet räddningsuppdrag varierar över året, se bild 9. Diagrammet presenteras för år
2010 i staplar och medelvärdet för år 2006-2010 i form av en svart linje.
Månad
180
160
140
Antal
120
2010
Medelvärde 2006-2010
100
80
60
40
20
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
Bild 9: Diagram över antal räddningsuppdrag per månad förutom ”Sjukvård under delegation” och ”I
väntan på ambulans”
Skillnaden mellan den månad med lägst antal räddningsuppdrag (februari) och den
månad med flest antal uppdrag (juni) beror till stor del på en ökning av ”brand ej i
byggnad” under sommarhalvåret, se vidare kapitel 4.6 Brand ej i Byggnad.
21 (62)
Tidpunkten för räddningsuppdragen redovisas i bild 10.
Tidpunkt
23:00 00:00 01:00
22:00
21:00
02:00
100
03:00
75
20:00
04:00
50
19:00
05:00
25
18:00
0
06:00
17:00
2010
Medelvärde 2006-2010
07:00
16:00
08:00
15:00
09:00
14:00
10:00
13:00 12:00 11:00
Bild 10: Diagram över antal räddningsuppdrag fördelade över dygnet förutom ”Sjukvård under
delegation” och ”I väntan på ambulans
Enligt den svarta medelvärdeslinjen så sker flest antal räddningsuppdrag mellan 16 och
17 med ett medelvärde om 76 uppdrag per år. Minst antal uppdrag sker på morgonen
mellan kl 4 och 7 med under 30 insatser per timme och år.
Fördelning räddningsuppdrag
1,06; 21%
0,8; 16%
Brand i byggnad
Brand ej i Byggnad
Trafikolycka
Utsläpp farligt ämne
Drunkning
Övrigt
0,02; 0%
0,22; 4%
1,83; 36%
1,19; 23%
Bild 11: Antal uppdrag per 1000 invånare samt den procentuella fördelningen.
Bild 11 visar de olika räddningsuppdragen i förhållande till varandra där ”brand ej i
byggnad” och ”trafikolyckor” har flest antal.
22 (62)
Som jämförelse presenteras i bild 12 medelvärdet för Sveriges och Stockholms läns
räddningsuppdrag per 1000 invånare för åren 2006-2010 i förhållande till kommunerna
och Brandkåren Attunda. Värdet för Sverige och Stockholms län är dock för år 20062009.
Brand i
byggnad
Brand ej i
Byggnad
Trafikolycka
Utsläpp farligt
ämne
Sverige
1,18
1,81
1,54
0,26
0,04
1,69
Sthlms län
0,82
1,8
0,97
0,15
0,03
1,83
Attunda
0,8↓
1,83
1,19↓
0,22
0,02↓
1,06
JÄ
0,75 ↓
1,65
0,88 ↑
0,15
0,03 →
0,89
KN
0,91 →
1,66
2,02 ↓
0,28
0,01 ↓
1,13
SI
1,16 ↓
2,27
2↓
0,24
0,02 →
2,43
SA
0,68 →
1,36
1,05 ↓
0,28
0,03 →
1,06
UB
0,84 →
2,75
1,42 →
0,24
0,02 ↓
0,99
UV
0,88 →
2,24
1,37 ↓
0,27
0,01 →
1,18
Drunkning Övrigt
Bild 12: Tabell över de vanligaste räddningsuppdragen per 1000 inv och område.
I bild 12 går att utläsa att Brandkåren Attunda har ett
• lägre antal ”brand i byggnad” än Sverige och marginellt lägre än Stockholms län
• marginellt högre antal ”brand ej i byggnad” än Sverige och Stockholms län.
• Trafikolyckor och utsläpp farligt ämne har Brandkåren Attunda ett lägre antal
per 1000 inv än Sverige men ett högre än Stockholm län.
• lägre antal drunkningsolyckor per 1000 invånare än för Sverige och för
Stockholms län.
Röda celler visar att medelvärdet per 1000 invånare för Brandkåren Attunda eller för
respektive kommun är högre än för Sverige. Gröna celler visar på ett lägre medelvärde.
Skillnaderna mellan Brandkåren Attunda och övriga Sverige kan bero på olika sätt att
klassa de olika räddningsuppdragen.
Pilarna för respektive kommun under kolumnerna ”brand i byggnad”, ”trafikolycka”
och drunkning visar skillnaden i medelvärde jämfört med föregående riskanalys där ”pil
upp” ↑ visar på en ökning och ”pil ner” ↓ visar på en minskning. ”Pil till höger” → visar
på att siffrorna inte har ändrats nämnvärt mycket sen föregående riskanalys.
Det höga antalet ”övrigt” i Sigtuna kommun beror på antalet varningslarm för Arlanda
som registreras som ”annan olycka” och sorteras in under övrigt.
23 (62)
4.1.1. Konsekvens ”Liv – Egendom – Miljö”
Konsekvensen vid en olycka är skador på liv, egendom och/eller miljö. Tabellen i bild
13 visar konsekvensen i liv och egendom för de räddningsuppdrag med störst
konsekvens för åren 2006-2010 inom Brandkåren Attundas geografiska område.
Kostnaden är i 2005 års penningvärde. Läs mer om räddningsuppdragen under
respektive kapitel.
Räddningsuppdrag
Antal olyckor
2006-2010
Omkomna/
svårt skadade/
lindrigt skadade
Egendomsskador
Trafikolyckor
1570 räddningstjänst
2705 enl. STRADA
42/450/3052
43 miljoner kr8
Brand i byggnad
1005 räddningstjänst
4020 uppräknat
10/11/88
169 miljoner kr9
Drunkning
17 bekräftade olyckor
8/4/8
Inga
egendomsskador
Brand ej i byggnad
2252 räddningstjänst
0
- Vet ej -
Utsläpp farligt ämne
255 räddningstjänst
0
Inga
egendomsskador
Bild 13: Tabell över konsekvensen i form av omkomna/skadade samt ekonomiska kostnader i 2005 års
penningvärde..
Vid beräkningen för egendomsskador användes antalet trafikolyckor inrapporterade
ifrån STRADA och vid beräkningen av egendomsskador vid brand i byggnad räknades
det med att räddningstjänsten blir larmade till 25% av alla bränder som inträffar så att
den totala mängden bränder som egentligen inträffar är en fyrdubbling.
Konsekvensen egendomsskador redovisar enbart skador på materiel, ej kostnader för
sjukvård, produktionsbortfall, administrativa kostnader, räddningstjänstkostnad m.fl.
Miljöskador kan uppkomma vid utsläpp farligt ämne samt vid kontaminerat släckvatten
vid brand. Det vanligaste fallet av utsläpp av farligt ämne är att bensin eller diesel läcker
i mindre omfattning från något fordon. Det är relativt ovanligt med utsläpp i större
mängder, dock kan konsekvensen av ett större utsläpp blir väldigt stora för miljön när
det väl inträffar.
Mellan 2006 – 2010 har det inträffat 34 st insatser då det bedömts, av befäl på plats, att
olyckan lett till skador på miljön. 41 % av dessa var utsläpp av farligt ämne och 41 %
var brandrelaterade. I vilken utsträckning skada har skett på miljön går inte att utvisa.
Mörkertalet är dock stort då det vid många insatser inte har gjorts någon
miljöbedömning.
8 Beräknat efter rapporten Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor, MSB 0047-09
9 Beräknat efter rapporten Bränders samhällsekonomiska kostnader, NCO 2008:6A
24 (62)
4.2.
Trafikolyckor
Brandkåren Attunda har under tidsperioden 2006-2010 larmats till 1570 trafikolyckor
vilket motsvarar 314 trafikolyckor per år. Medelvärdet per 1000 invånare för
Brandkåren Attunda är för tidsperioden 1,19 trafikolyckor per 1000 invånare.
Medelvärdet för respektive kommun redovisar i bild 14 tillsammans med en jämförelse
med antalet trafikolyckor registrerade av ambulans och polis i transportstyrelsens
databas STRADA10 Antalet redovisade trafikolyckor enligt STRADA inkluderar även
moped och cykelolyckor vilket Brandkåren Attunda mycket sällan blir larmad till.
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
57
29
77
65
32
53
0,88
2,02
2,00
1,04
1,42
1,37
Medelvärde
trafikolyckor
2006-2010
”STRADA”
118
36
117
141
49
80
Medelvärde
trafikolyckor
per 1000
invånare
2006-2010
”STRADA”
1,83
2,53
3,05
2,27
2,15
2,08
Procent
räddningstjänst
48%
81%
66%
46%
65%
66%
Medelvärde
trafikolyckor
2006-2010
Medelvärde
trafikolyckor
per 1000
invånare
2006-2010
Bild 14: Tabell över medelvärdet för antalet trafikolyckor Brandkåren Attunda har larmats till under
åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare. Som jämförelse presenteras statistik ifrån STRADA.
Från bild 14 går det att utläsa att antalet trafikolyckor skiljer sig i antal mellan de
trafikolyckor som Brandkåren Attunda blir larmad till jämfört med de trafikolyckor som
registreras av ambulans och polis. För hela Brandkåren Attunda så larmas
räddningstjänsten i 58% av olyckorna.
Fördelningen mellan kommunerna är olika där Brandkåren Attunda blir larmad till flest
olyckor i Sigtuna, Sollentuna och Järfälla. Inrapporterade olyckor i STRADA visar på
flest olyckor i Sollentuna, Järfälla och Sigtuna.
Brandkåren Attunda blir larmad till flest trafikolyckor per 1000 invånare i Knivsta
kommun följt av Sigtuna och tvärtom i databasen STRADA.
10 STRADA, https://strada.vv.se/stradauttag/index.aspx Transportstyrelsen, 22 februari 2011.
25 (62)
Bild 15 och 16 visar de trafikolyckor som Brandkåren Attunda har larmats till under
åren 2006 till 2010. Det går att utläsa att Brandkåren Attunda under de två senaste åren
har blivit larmade till flera trafikolyckor än tidigare.
Trafikolyckor
120
100
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
80
60
40
20
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 15: Diagram över antal trafikolyckor Brandkåren Attunda har larmats till under åren 2006-2010
Medelvärdet om 1,19 trafikolyckor per 1000 invånare, enligt bild 15 för Brandkåren
Attunda visar en högre larmfrekvens per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner i
Stockholms län men är en lägre nivå jämfört med Sverige. De kommuner som drar upp
medelvärdet mest är kommunerna Sigtuna och Knivsta.
Trafikolyckor per 1000 inv.
3
Antal per 1000 inv
2,5
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
2
1,5
1
0,5
0
Sverige Sthlms
Län
Attunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 16: Diagram över antal trafikolyckor per 1000 inv Brandkåren Attunda har larmats till under åren
2006-2010. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010
Ingen av kommunerna hade ett värde för 2010 som är lägre än Brandkåren Attundas
medelvärde.
Antalet trafikolyckor redovisade i databasen STRADA visar också på en ökning i antal
trafikolyckor, se bild 17 och bild 18.
26 (62)
Trafikolyckor "STRADA"
200
Antal
150
2006
2007
2008
2009
2010
100
50
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 17: Diagram över antal trafikolyckor enligt STRADA under åren 2006-2010.
Medelvärdet för trafikolyckor enligt STRADA inom Brandkåren Attunda geografiska
område är 2,25 trafikolyckor per 1000 invånare.
Trafikolyckor per 1000 inv "STRADA"
4
Antal per 1000 inv
3,5
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Sthlms Län Attunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 18: Diagram över antal trafikolyckor per 1000 inv enligt STRADA under åren 2006-2010.Den
svarta linjen visar medelvärdet för åren 2006-2010.
Knivsta, Sigtuna och Sollentuna har medelvärden för år 2006 till 2010 som överstiger
Brandkåren Attundas medelvärde.
4.2.1. Statlig och kommunal väg
I databasen STRADA går det att utföra utökade sökningar beträffande om vägen är
statlig eller kommunal, motorväg eller annan väg. Bild 19 visar antal olyckor som
inträffar på statlig väg och antal olyckor längs med E4 och E18. För Brandkåren
Attunda inträffar44% av olyckorna på statlig väg. 24% av olyckorna inträffar längs med
E4/E18, dvs 55% av olyckorna på statlig väg sker på motorvägarna.
27 (62)
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Antal trafikolyckor 2006-2010
589
179
587
707
245
400
Antal E4/E18
102
55
98
226
81
98
Antal statlig väg
104
139
310
336
131
179
Procent E4/E18
17%
31%
17%
32%
33%
25%
Procent statlig väg
18%
78%
53%
48%
53%
45%
Bild 19: Tabell över procentuell fördelning av olyckor på E4/E18 samt på statliga vägar enligt STRADA
under åren 2006-2010.
E4 och E18 ingår i antalet för statlig väg och det går därigenom att utläsa t.ex. för
Järfälla så sker trafikolyckor på de statliga vägarna i stort sätt enbart på E18.
4.2.2. Skadade och omkomna
Statistiken över skadade och omkomna är hämtade ifrån STRADAs statistik för
personskador och utgår ifrån sjukvårdspersonalens bedömningar. Bild 20 visar det totala
antalet skadade och omkomna kvinnor och bild 21 visar totala antal skadade och
omkomna män under åren 2006-2010.
Skadade och omkomna kvinnor
Kommun
Totalt
Omkomna
Svårt skadade
Lindrigt skadade
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Totalt år 2006-2010
Medelvärde per år
331
100
303
388
110
192
1424
284,8
0
2
2
3
2
0
9
1,8
20
24
45
23
10
21
143
28,6
311
74
256
362
98
171
1272
254,4
Bild 20: Tabell över antal skadade och omkomna kvinnor under åren 2006-2010.
Skadade och omkomna män
Kommun
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Totalt år 2006-2010
Medelvärde per år
Totalt
Omkomna
Svårt skadade
Lindrigt skadade
431
152
474
528
194
341
2120
424
3
5
13
4
6
2
33
6,6
48
43
85
52
24
55
307
61,4
380
104
376
472
164
284
1780
356
Bild 21: Tabell över antal skadade och omkomna män under åren 2006-2010.
Totalt så har 42 personer omkommit de senaste fem åren i trafikolyckor.
28 (62)
Fler män än kvinnor skadas i trafikolyckor vilket går att utläsa i bild 22. Den totala
fördelningen är 60% skadade/omkomna män och 40% skadade och omkomna kvinnor.
För omkomna så är det 79% män som omkommer och 21% kvinnor.
Fördelning kvinnor och män som
skadats eller omkommit i
trafikolyckor år 2006-2010
Totalt
Omkomna
Svårt skadade
Lindrigt skadade
Kvinnor
Män
Totalt 2006-2010
% Kvinnor
% Män
1424
2120
3544
40%
60%
9
33
42
21%
79%
143
307
450
32%
68%
1272
1780
3052
42%
58%
Bild 22: Tabell över antal skadade och omkomna män under åren 2006-2010.
Bild 22, 23 och 24 visar skadade och omkomna per olycka för respektive kommun.
Diagrammen är en sammanställning för år 2006-2010.
Omkomna per trafikolycka
Antal per trafikolycka
0,05
0,04
0,03
Omkomna kvinnor per traf ikolycka
Omkomna män per trafikolycka
0,02
0,01
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 23: Diagram över omkomna per trafikolycka per kommun för år 2006-2010.
Svårt skadade per trafikolycka
Antal per trafikolycka
0,4
0,35
0,3
0,25
Svårt skadade kvinnor per
trafikolycka
Svårt skadade män per traf ikolycka
0,2
0,15
0,1
0,05
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 24: Diagram över svårt skadade per trafikolycka per kommun för år 2006-2010.
29 (62)
Lindrigt skadade per trafikolycka
Antal per trafikolycka
1,4
1,2
1
Lindrigt skadade kvinnor per
trafikolycka
Lindrigt skadade män per
trafikolycka
0,8
0,6
0,4
0,2
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 25: Diagram över lindrigt skadade per trafikolycka per kommun för år 2006-2010.
Skillnaden på skadade och omkomna beroende på kommunal eller statlig väg
presenteras i bild 25 för kvinnor och bild 26 för män.
Fördelning statlig/kommunal väg, kvinnor.
År 2006-2010
Totalt
Omkomna
Svårt
skadade
Lindrigt
skadade
Antal skadade/omkomna kvinnor statlig väg
626
6
76
544
Antal skadade/omkomna kvinnor kommunal väg
798
3
67
728
Procent skadade/omkomna kvinnor statlig väg
44%
67%
53%
43%
Procent skadade/omkomna kvinnor kommunal väg
56%
33%
47%
57%
Bild 26: Tabell över omkomna per trafikolycka per kommun för år 2006-2010.
Fördelning statlig/kommunal väg, män.
År 2006-2010
Totalt
Omkomna
Svårt
skadade
Lindrigt
skadade
Antal skadade/omkomna män statlig väg
1001
22
164
815
Antal skadade/omkomna män kommunal väg
1119
11
143
965
Procent skadade/omkomna män statlig väg
47%
67%
53%
46%
Procent skadade/omkomna män kommunal väg
53%
33%
47%
54%
Bild 27: Tabell över omkomna per trafikolycka per kommun för år 2006-2010.
Tabeller följs åt beträffande omkomna och svårt skadade med en liten skillnad för
lindrigt skadade. Fler omkommer och skadas svårt längs med de statliga vägarna och
fler skadas lindrigt längs med de kommunala vägarna.
30 (62)
Skillnaden mellan kommunal och statlig väg kan även redovisas per platstyp enligt bild
27 för kvinnor och bild 28 för män.
Antal skadade och omkomna kvinnor per platstyp
Singel
Möte
Omkörning
Upphinnande
Platstyp
Avsväng
Kommunal
Statlig
Korsande
Cykel/Moped
Fotgängare
Fotgängare/Cykel/Moped
Vilt
Övriga
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Antal
Bild 28: Diagram över skadade och omkomna kvinnor per platstyp för kommunal respektive statlig väg ,
år 2006-2010.
Antal skadade och omkomna män per platstyp
Singel
Möte
Omkörning
Platstyp
Upphinnande
Avsväng
Kommunal
Statlig
Korsande
Cykel/Moped
Fotgängare
Fotgängare/Cykel/Moped
Vilt
Övriga
0
100
200
300
400
500
600
Antal
Bild 29: Diagram över skadade och omkomna män per platstyp för kommunal respektive statlig väg, år
2006-2010
Diagrammen följs åt för män och kvinnor. De olyckstyper som inträffar procentuellt
mer på kommunal väg är möte, avsväng, korsande, cykel/moped,
fotgängare/cykel/moped samt övriga platstyper.
4.2.3. Sammanfattning
Flest allvarliga olyckor inträffar på de statliga vägarna. Män skadas eller omkommer 20
% oftare än kvinnor. En ökning av antal trafikolyckor har skett de senaste två åren.
Den vanligaste olyckstypen är singel- och upphinnandeolyckor.
31 (62)
4.3.
PUT (Person påkörda av tåg)
En del av inträffade registrerade trafikolyckor utgörs av personer som blivit påkörda av
ett tåg. Totalt har 35 olyckor inträffat under år 2006-2010 varav 28 personer omkommit
till följd av detta. Brandkåren Attunda bedömer de flesta fallen av dessa olyckor som
suicid.
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
Upplands-Bro
Upplands Väsby
Totalt
Medelvärde 2006-2010
Omkomna
5
0
1
9
2
11
28
5,6
Svårt skadade
0
0
0
1
0
0
1
0,2
Lindrigt skadade
1
0
0
0
0
0
1
0,2
Antal olyckor
6
0
1
14
2
11
35
7
Bild 30: Diagram över skadade och omkomna män per platstyp för kommunal
respektive statlig väg, år 2006-2010
De flesta olyckorna inträffade i Sollentuna, Upplands Väsby och Järfälla. Den tågtypen
som oftast förekommet i olyckorma är Arlanda Express.
4.3.1. Sammanfattning
Person under tåg är en allvarlig olyckstyp med dödlig utgång i 80% av fallen. De flesta
olyckorna antas vara suicid.
32 (62)
4.4.
Brand i byggnad
Brand i byggnad utgör 16% av Brandkåren Attundas räddningsuppdrag.
Brandkåren Attunda har under tidsperioden 2006-2010 larmats till 1005 brand i
byggnad vilket motsvarar 201 brand i byggnad per år. Medelvärdet per 1000 invånare
för Brandkåren Attunda är för tidsperioden 0,84 brand i byggnad per 1000 invånare och
år. För medelvärde och antal per 1000 invånare för respektive kommun se bild 31.
Medelvärde
brand i
byggnad 20062010
Medelvärde
brand i
byggnad per
1000 invånare
2006-2010
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
48
13
45
42
19
34
0,75
0,91
1,16
0,68
0,84
0,88
Bild 31: Tabell över medelvärdet för antalet bränder i byggnad dit Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare.
Antalet bränder i byggnad har varierat över åren. År 2010 var det en ökning av brand i
byggnad för alla kommuner utom för Upplands Väsby, se bild 32.
Brand i byggnad
70
60
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
50
40
30
20
10
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 32: Diagram över antal brand i byggnad dit Brandkåren Attunda har larmats till under åren 20062010.
Antalet brand i byggnad per 1000 invånare presenteras i bild 33. Tabellen visar att
Brandkåren Attunda har en högre larmfrekvens per 1000 invånare jämfört med
Stockholms län men en lägre nivå jämfört med Sverige. De kommuner som drar upp
medelvärdet mest är kommunerna Knivsta och Upplands Väsby.
33 (62)
Antal per 1000 inv
Brand i byggnad per 1000 inv
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
Sverige
Sthlms
län
Attunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 33: Diagram över antal brand i byggnad per 1000 inv Brandkåren Attunda har larmats till under
åren 2006-2010. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010.
Fördelningen av brand i byggnad per objektstyp redovisas i bild 34. Flest bränder (56%)
sker i bostadsmiljö, därefter i industri och produktionsanläggningar (12%).
2006
2007
2008
2009
2010
Medelvärde
2006-2010
Bostad
114
110
98
100
140
112
Industri och
produktionsanläggningar
19
27
29
23
25
25
Förskola/Skola/Fritidsgård
22
16
10
8
10
13
Handel
12
6
7
8
12
9
Vård
6
6
3
3
7
5
Restaurang/danslokal
1
3
4
5
5
4
Hotell/pensionat/
Elevhem/Studenthem
1
4
2
4
0
2
Annan övrig byggnad
18
18
19
23
18
19
Annan allmän byggnad
12
13
12
10
11
12
Totalt
205
203
184
184
228
201
Objektstyp
Bild 34: Tabell över antal bränder per objektstyp Brandkåren Attunda har larmats till under åren 20062010.
I industri och produktionsanläggningarna har inga personer omkommit däremot så har
två personer skadats svårt och sex personer lindrigt. Av dessa bränder släcktes 88% i
brandcellen där branden startade. I och med att flest bränder har inträffat i bostadsmiljö
analyseras brand i bostad utförligare i kapitel 4.5.
34 (62)
4.5.
Brand i bostad
Brandkåren Attunda har under tidsperioden 2006-2010 larmats till 560 brand i bostad
vilket motsvarar 112 brand i bostad per år. Medelvärdet per 1000 invånare för
Brandkåren Attunda är för tidsperioden 0,46 brand i bostad per 1000 invånare och år.
Medelvärdet för respektive kommun redovisas i bild 35.
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
26
8
36
27
19
15
0,41
0,56
0,58
0,41
0,47
0,49
Medelvärde
brand i bostad
2006-2010
Medelvärde
brand i bostad
per 1000
invånare
2006-2010
Bild 35: Tabell över medelvärdet för antalet bränder i bostad dit Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare.
Brand i bostad
40
35
30
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
25
20
15
10
5
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 36: Diagram över antal brand i bostad dit Brandkåren Attunda har larmats till under åren 20062010.
Antalet bränder i bostad har minskat de senaste åren med en ökning år 2010.
Brand i bostad per 1000 invånare redovisas i bild 37. Medelvärdet för brand i bostad är
lägre för Brandkåren Attundas innevånare jämfört med Stockholms län och Sverige. De
kommuner som ökar Brandkåren Attundas medelvärde per 1000 invånare är Knivsta,
Sigtuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby vars medelvärde är högre än Brandkåren
Attundas.
35 (62)
Brand i bostad per 1000 inv
Antal per 1000 inv
1
0,8
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
0,6
0,4
0,2
0
Sverige Sthlms
Län
Attunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 37: Diagram över antal brand i bostad per 1000 inv Brandkåren Attunda har larmats till under åren
2006-2010. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010.
4.5.1. Skadade och omkomna
Statistiken över skadade och omkomna är hämtade från Brandkåren Attundas
verksamhetssystem CORE. Bedömningen av personskada är utförd av brandpersonal.
Omkomna
Svårt
skadade
Lindrigt
skadade
Järfälla
3
4
22
Knivsta
0
0
4
Sigtuna
1
0
20
Sollentuna
1
2
12
Upplands-Bro
1
4
13
Upplands Väsby
4
1
17
Totalt
9
11
88
1,8
2,2
17,6
Kommun
Medelvärde
2006-2010
Bild 39: Tabell över skadade och omkomna i
bostadsbränder under åren 2006-2010.
Procentuell fördelning
8%
10%
81%
Omkomna
Lindrigt skadade
Svårt skadade
Bild 38: Procentuell fördelning av omkomna
och skadade.
Totalt har 9 personer omkommit, 11 personer skadats svårt och 88 personer skadade
lindrigt. Detta utgör 2%, 2% respektive 16% av bostadsbränder inom Brandkåren
Attundas geografiska område.
Svårt skadade har transporterats iväg med ambulans till sjukhus för vård. Lindrigt
skadade kan vara allt från att ha andats i sig lite rök vid utrymning till en stukad fot.
Dödsbränder i Sverige
I Sverige omkommer i genomsnitt ca 120 personer per år. Motsvarande siffra för svårt
skadade är 1000 per år11. Om kring 80% av dödsbränderna inträffar i boendemilö. Av de
11 Bergqvist Anders, föreläsning om dödsbränder. 2010-05-18
36 (62)
som omkommer i bränder är ca 65% män och 35% kvinnor. I bild 40 visas fördelningen
av ålder för kvinnor och män som omkommit i bränder år 1999-2007.
Döda i Sverige 1999-2007
160
140
120
100
Kvinnor
Män
Antal
80
60
40
20
0
0-9
10-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90-99
100+
Ålder
Bild 40: Fördelning av ålder för kvinnor och män i dödsbränder. (Källa: Dödsbrandsdatabasen 19992007)
Av män i åldersgrupperna 40-69 och kvinnor mellan 40-59 har en majoritet alkohol i
blodet vid dödstillfället, se bild 41.
Procent alkohol i kroppen
100%
90%
80%
Procent
70%
60%
Kvinnor
Män
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0-9
10-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90-99
Ålder
Bild 41: Procent omkomna med alkohol i kroppen.
Enligt uppgifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap12 är oförmåga en
bidragande orsak. Oförmåga att hantera en cigarett eller ett stearinljus ger ökad risk för
bränder. Oförmåga att hantera en inträffad brand, genom att släcka branden eller fly från
farorna, ger stora risker för allvarliga personskador eller i värsta fall dödsfall. Ensamhet
förstärker också riskerna, eftersom det då inte finns andra personer som kan hjälpa till.
Detta märks tydligt där ogifta och skilda personer, speciellt i åldersspannet 65+, har en
kraftigt ökad risk att dö i brand.
I de allra flesta fall är det ensamma personer med nedsatt fysisk eller psykisk förmåga
som drabbas, vilket innebär att de inte utan hjälp kan hantera eld på ett säkert sätt eller
själva klara av att utrymma vid brand. Nästan 90 % avlider i bränder som inträffar i
boendemiljö och ungefär 10 procent av dödsbränderna antas bero på självmord.
12 https://www.msb.se/sv/Start1/Nyheter-fran-MSB/Nyheter/Manga-doda-i-brander-under-2010/
37 (62)
4.5.2. Brandorsak
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, ska kommunen efter en insats se till att
olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan,
olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Olycksundersökningen av
olycksförloppet sker för varje enskilt fall genom insatsrapportering. I vissa fall
kompletteras den med en utökad olycksundersökning. Att utreda brandorsaken kan vara
en del i en olycksundersökning.
Fördelning av brandorsak
Värmeöverföring 4%
Tekniskt fel 7%
Återantändning 1%
Anlagd med uppsåt 13%
Soteld 3%
Självantändning 1%
Annan 11%
Rökning 6%
Barns lek med eld 2%
Blixtnedslag 0%
Friktion 0%
Fyrverkerier 2%
Okänd orsak/ej angiven 20%
Glömd spis 21%
Levande ljus 7%
Heta arbeten 1%
Gnistor 1%
Bild 42: Diagram över procentuell fördelning av brandorsak vid brand i bostad under åren 2006-2010.
Den största sannolikheten att en brand ska uppstå i en bostad enligt bild 42 är glömd
spis, följt av anlagd, tekniskt fel och därefter rökning. Vid svårigheter att bedöma
orsaken redovisas okänd orsak. De händelser som redovisas som ”annan” är händelser
då orsaken inte finns med i de givna förslagen.
Den största skillnaden jämfört med övriga Sverige beträffande ”brandorsak” är soteld
som nationellt utgör 18% av alla bränder i bostad. I och med att soteld tar en stor del av
procentsatsen minskar procenten för övriga kategorier. Om ”soteld” ej räknas med
nationellt är siffrorna för Sverige i stort sätt jämförbara.
Brandorsak vid dödsbränder
Från dödsbrandsdatabasen är den vanligast förekommande brandorsaken rökning med
25% för kvinnor och 20% för män, 87% (kvinnor) respektive 78% (män) av de som
omkommer vid rökning som brandorsak är i åldern 50-89 år. Det finns dock ett stort
mörkertal då 44% av alla dödsbränder saknar brandorsak.
38 (62)
4.5.3. Brandvarnare
På de räddningsinsatser som har varit i bostad är fördelningen av brandvarnare enligt
bild 43 och 44.
Andel 2006-2010
Andel 2003-2007 Andel 2000-2005 Andel 1998-2002
Fanns ej
28%
49%
64%
81%
Fungerade
29%
19%
11%
4%
Okänt om fungerade
4%
12%
22%
12%
Okänt
39%
20%
3%
3%
Bild 43: Tabell över förekomst och funktion av brandvarnare med jämförelse från tidigare riskanalyser.
Förekomst och funktion av brandvarnare Andelen fungerande brandvarnare
har ökat de senaste åren.
29%
39%
4%
28%
Fungerade
Okänt om fungerade
Fanns inte
Okänd
Bild 44: Förekomst av brandvarnare
För att se om om brandvarnares funktion hade haft betydelse vid de bränder som lett till
personskador redovisas bild 45.
Förekomst och funktion av
brandvarnare vid dödsfall
Förekomst och funktion av
brandvarnare vid bränder m. svårt
och lindrigt skadade.
33%
41%
47%
56%
11%
Fungerade
Okänt om fungerade
Fanns inte
Okänd
1%
11%
Fungerade
Okänt om fungerade
Fanns inte
Okänd
Bild 45: Förekomst av brandvarnare vid bränder där personer omkommit eller skadats.
Vid fem dödsbränder redovisas förekomsten av brandvarnare som okänt. Vid kontroll av
respektive brand visas att ingen brandvarnare har ljudit och att det vid två av
händelserna brunnit så mycket att det inte gått att få fram om det förekommit
brandvarnare eller inte.
39 (62)
För att jämföra förekomsten av brandvarande vid inträffade bränder inom Brandkåren
Attundas område jämfört med Sverige i stort redovisas i bild 46 förekomsten av
brandvarnare totalt sätt samt vid bränder där personer omkommit eller skadats.
Förekomst av brandvarnare i Sverige
Totalt (%)
Omkomna (%)
Skadade (%)
Fungerade
27%
15%
34%
Fanns inte
28%
21%
23%
Okänt om fungerade
3%
3%
4%
Okänd
42%
61%
39%
Bild 46: Procentuell förekomst av brandvarnare vid bränder i Sverige år 2006-2010 totalt sätt samt där
där personer omkommit eller skadats.
Tabellen visar att förekomsten av brandvarnare totalt sätt överensstämmer mellan
Brandkåren Attunda och Sverige. För omkomna finns en lägre förekomst av fungerande
brandvarnare men också ett större mörkertal som okänt.
4.5.4. Branden omfattning vid ankomst
Brandens omfattning vid ankomst beror på hur snabbt brandförloppet är, hur snabbt
larmet kommer in till SOS Alarm, om någon har gjort en förstahands insats samt hur
lång körtid det är till platsen. I bild 47och 48 redovisas den procentuella fördelningen
med en jämförelse med tidigare riskanalys.
Brandens omfattning
vid ankomst
Andel
Andel
2006-2010 2003-2007
Branden
släckt/slocknad
32%
26%
Endast rökutveckling
22%
28%
Brand i startföremålet
19%
22%
Brand i startutrymmet
19%
16%
Brand i flera rum
6%
6%
Brand i flera
brandceller
1%
1%
Bild 48: Brandens omfattning vid ankomst med
jämförelse från föregående riskanalys.
Brandens omfattning vid ankomst
6% 1%
19%
(2006-2010)
32%
19%
Branden släckt/slocknad
Brand i startföremålet
Brand i flera rum
22%
Endast rökutveckling
Brand i startutrymmet
Brand i flera brandceller
Bild 47: Brandens omfattning vid ankomst vid
brand i bostad 2006-2010.
Av de 559 bränderna i bostad mellan år 2006 till 2010 var 32% av bränderna släckta
eller hade självslocknad vid Brandkåren Attundas ankomst. 41% av bränderna kan
fortfarande räknas som små då enbart rökutveckling och brand i startföremålet förekom.
Vid 25% av bränderna hade branden hunnit sprida sig till hela startutrymmet eller till
flera rum och vid 1% av bränderna lyckades branden sprida sig utanför sin
startbrandcell.
För att se om brandens omfattning påverkat antal skadade och omkomna se bild 49.
40 (62)
Procent omkomna beroende på
brandens omfattning vid ankomst
11%
Procent lindrigt och svårt skadade
beroende på brandens omfattning
6%
22%
3%
30%
27%
33%
11%
22%
Branden släckt/slocknad
Endast rökutveckling
Brand i startföremålet
Brand i startutrymmet
Brand i flera rum
Brand i flera brandceller
16%
Branden släckt/slocknad
Brand i startföremålet
Brand i flera rum
18%
Endast rökutveckling
Brand i startutrymmet
Brand i flera brandceller
Bild 49: Diagram för personskador och omkomna beroende på brandens omfattning vid ankomst under
åren 2006-2010.
Skillnaden mellan brandens omfattning vid ankomst totalt sätt jämfört med om personer
omkommit eller skadats kan bero på en senare upptäckt av branden. Branden kan
fortfarande anses som liten om branden inte har spridit sig utanför startföremålet vilket
den inte hade gjort på 74% av bränderna totalt sätt. När personer skadats har 64% inte
spridit sig utanför startföremålet och när personer omkommit har 56% av bränderna inte
spridit sig utanför startföremålet.
Motsvarande siffror för Sverige är totalt 74%, för skadade 53% och för omkomna 22%.
För att se om det skett förändringar beträffande brandens omfattning vid ankomst
jämfört med tidigare riskanalyser redovisas bild 50.
Andel 2006-2010
Andel 2003-2007
Andel 2000-2005
Procent
skadade
Procent
omkomna
Procent
skadade
Procent
omkomna
Procent
skadade
Procent
omkomna
Branden
släckt/slocknad
30%
22%
23%
22%
15%
11%
Endast rökutveckling
18%
11%
16%
11%
19%
0%
Brand i startföremålet
16%
22%
12%
11%
10%
11%
Brand i
startutrymmet
27%
33%
34%
11%
26%
22%
Brand i flera rum
6%
11%
12%
33%
25%
44%
Brand i flera
brandceller
3%
0%
3%
11%
5%
11%
Bild 50: Tabell över brandens omfattning för skadade och omkomna med jämförelse med tidigare
riskanalyser.
4.5.5. Brandens spridning/omfattning vid avslutad insats.
Brandens omfattning vid ankomst spelar en stor roll vid hur stor brandens omfattning är
vid avslutandet av räddningsinsatsen, se bild 51.
41 (62)
Branden omfattning vid
släckning
Andel
2006-2010
I startföremålet
50%
I startutrymmet
28%
I startbrandcellen
17%
I startbyggnaden
4%
Branden spred sig till andra
byggnader
1%
Från tabellen går det att utläsa att 95% av
bränderna i bostad släcktes inom den
startbrandcell där branden började.
Bild 51: Tabell över brandens omfattning vid avslutad insats.
4.5.6. Sammanfattning
Förekomsten av brandvarnare påverkar antalet skadade och omkomna. Det som har
störst betydelse är dock förmågan att kunna släcka eller sätta sig själv i säkerhet. Antalet
som omkommer eller skadas inom Brandkåren Attundas geografiska område kan anser
vara för litet för att kunna dra några slutsater. Den nationella statistiken visar att
förekomsten av brandvarnare är lägre där personer omkommer. För skadade är
förekomsten av brandvarnare högre vilket kan ha påverkat en tidig upptäckt och därmed
en snabbare släckinsats.
Brandens omfattning vid ankomst påverkar antalet skadade och omkomna vilket också
påvisar behovet av en tidig upptäckt och ett snabbt ingripande ifrån tredjeman.
42 (62)
4.6.
Brand ej i byggnad
Brandkåren Attunda har under tidsperioden 2006-2010 larmats till 2252 bränder ej i
byggnad. Det motsvarar i genomsnitt 450 larm per år och 1,84 larm per 1000 invånare
och år. 71% av bränderna inträffar under sommarhalvåret april till september.
Medelvärdet för respektive kommun redovisas i bild 52.
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
106
23
87
85
62
86
1,65
1,66
2,28
1,36
2,76
2,25
Medelvärde
brand ej i
byggnad
2006-2010
Medelvärde
brand ej i
byggnad per
1000 invånare
2006-2010
Bild 52: Tabell över medelvärdet för antalet brand ej i byggnad dit Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare.
Bild 53 visar antalet brand ej i byggnad dit Brandkåren Attunda har larmats till under
åren 2006-2010. Antalet har legat på en förhållandevis jämn nivå med en minskning för
kommunerna Järfälla, Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Brand ej i byggnad
140
120
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
100
80
60
40
20
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 53: Diagram över antal brand ej i byggnad dit Brandkåren Attunda har larmats till under åren
2006-2010
Medelvärdet enligt bild 54 för Brandkåren Attunda visar en jämförbar larmfrekvens som
Sverige och Stockholms län. De kommunerna som ökar medelvärdet är Sigtuna,
Upplands-Bro och Upplands Väsby.
Antal per 1000 inv
43 (62)
Brand ej i byggnad
4,50
4,00
3,50
3,00
2,50
2,00
1,50
1,00
0,50
0,00
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
Sverige Sthlms länAttunda
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 54: Diagram över antal brand ej i byggnad per 1000 inv Brandkåren Attunda har larmats till under
åren 2006-2010. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010.
4.6.1. Skadade och omkomna
Under år 2006-2010 har två personer omkommit, tre skadats svårt samt tolv personer
lindrigt. För de som omkommit och skadats svårt har brandobjektet varit personbil
alternativt husvagn/husbil.
4.6.2. Brandobjekt
De flesta bränder inträffar i personbilar, i skogen eller i containrar visar bild 55.
Antal
Medelvärde
2006-2010
Procentuell
fördelning
Personbil
519
104
23%
Skog - Annan trädbevuxen mark
317
63
14%
Container
272
54
12%
Skog - Ej trädbevuxen mark
203
41
9%
Papperskorg
75
15
3%
Skog - Produktiv skogsmark
inkl. hygge
51
10
2%
Soptunna
35
7
2%
Soptipp/deponi
27
5
1%
Lastbil
25
5
1%
Buss
19
4
1%
Övriga vägfordon
12
2
1%
Husvagn/husbil
11
2
0%
Fartyg/båt
7
1
0%
Annan arbetsmaskin
6
1
0%
Spårfordon
5
1
0%
Jordbruksmaskin
2
0
0%
Brandobjekt
44 (62)
Skogsmaskin
2
0
0%
Flygplan/helikopter
1
0
0%
Övrigt brandobjekt
652
130
29%
Bild 55: Tabell över brandobjekt vid brand ej i byggnad under åren 2006-2010.
Bilbränderna inträffar till 71% mellan 19:00 till 07:00. Under nattperioden är 60% av
bränderna anlagda. Fördelat över dygnet så är 47% anlagda därefter 14% tekniskt fel,
8% annan orsak samt 31% okänd orsak.
4.6.3. Brandorsak ej i byggnad
Det stora antalet brand ej i byggnad beror på anlagd brand med 36%, se bild 56.
Troligtvis så är även en stor del av okänd brandorsak också anlagd. De anlagda
bränderna inträffar till 71% mellan kl 19 på kvällen till kl 4 på morgonen.
Brandorsak, brand ej i byggnad
0,4%
5,2%
1,6%
1,8%
0,2%
1,0%
1,4%
3,6%
0,5%
36,2%
31,0%
0,1%
5,5%
0,8%
0,3%
5,6%
0,5%
4,0%
0,4%
0,1%
Anlagd med uppsåt
Barns lek med eld
Blixtnedslag
Eldning annat
Eldning av gräs
Explosion
Friktion
Fyrverkerier
Grillning/lägereld
Heta arbeten
Okänd
Rökning
Självantändning
Tekniskt fel
Trafikolycka
Tågbromsning
Värmeöverföring
Återantändning
Övrig brandorsak
Övriga gnistor
Bild 56: Diagram över procentuell fördelning av brandorsak ej i byggnad under åren 2006-2010.
4.6.4. Sammanfattning
Antalet brand ej i byggnad påverkas mycket av antalet anlagda bränder. De flesta
bränderna inträffar under sommarhalvåret där det kan antas att fler människor rör sig
utomhus.
45 (62)
4.7.
Utsläpp farligt ämne
Brandkåren Attunda har under tidsperioden 2006-2010 larmats till 255 utsläpp farligt
ämne. Det motsvarar i genomsnitt 51 larm per år och 0,22 larm per 1000 invånare och
år. Medelvärdet för respektive kommun redovisas i bild 57.
Medelvärde
utsläpp farligt
ämne
2006-2010
Medelvärde
utsläpp farligt
ämne per 1000
invånare
2006-2010
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
10,0
4,0
9,4
15,0
5,4
10,6
0,15
0,28
0,24
0,24
0,24
0,27
Bild 57: Tabell över medelvärdet för antalet utsläpp farligt ämne dit Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare.
Antalet larm ”utsläpp farligt ämne” varierar mycket från år till år visar bild 58. Den
kommun med högst antal larm är Sollentuna.
Utsläpp farligt ämne
25
20
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
15
10
5
0
JÄ
KN
SI
SA
UB
UV
Område
Bild 58: Diagram över antal utsläpp farligt ämne dit Brandkåren Attunda har larmats till under åren
2006-2010
Bild 59 visar antalet utsläpp per 1000 invånare dit Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010. Diagrammet visar att att Brandkåren Attunda har en högre
larmfrekvens per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner i Stockholms län men en
lägre nivå jämfört med Sverige. De kommuner som drar upp medelvärdet mest är
kommunerna Knivsta och Upplands Väsby.
46 (62)
Utsläpp farligt ämne per 1000 inv
0,6
Antal per 1000 inv
0,5
2006
2007
2008
2009
2010
Attunda
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Sverige Sthlms län Attunda
JÄ
KN
Område
SI
SA
UB
UV
Bild 59: Diagram över antal utsläpp farligt ämne per 1000 inv Brandkåren Attunda har larmats till
under åren 2006-2010. Den svarta linjen visar Brandkåren Attundas medelvärde för åren 2006-2010.
4.7.1. Skadade och omkomna
Inga personer har omkommit men 11 personer har skadats lindrigt vid utsläpp farligt
ämne inom Brandkåren Attundas geografiska område.
4.7.2. Typ av utsläpp
Typ av utsläpp är främst sanering av drivmedel, smörjolja och hydraulolja från fordon
visar bild 60.
Typ av utsläpp
Brandfarlig gas 5%
Övrigt utsläpp 15%
Kylmedel från kyl/f rys 4%
Farligt gods-last 5%
Drivmedel/smörjmedel/hydraulolja från fordon 72%
Bild 60: Diagram över procentuell fördelning av utsläppstyp under år 2006-2009.
4.7.3. Sammanfattning
Utsläpp av farligt ämne beror till störst del av sanering och allvarlighetsgraden på
utsläppen kan anses som liten. Däremot så om det sker en större olycka så kan
konsekvensen bli riktigt allvarlig, se vidare kapitel 5.
47 (62)
4.8.
Drunknings-tillbud/olyckor
Under år 2006 till 2010 har Brandkåren Attunda larmats till 27 drunkningsolyckor/tillbud. Det är ca 5 händelser per år med ett medelvärde om 0,2 drunkningsolyckor/tillbud per 1000 invånare. Motsvarande siffror för Sverige och för Stockholms
län är 0,4 olyckor/tillbud per 1000 invånare respektive 0,3 olyckor/tillbud per 1000
invånare. Medelvärdet för respektive kommun redovisas i bild 61.
Medelvärde
drunkning
2006-2010
Medelvärde
drunkning per
1000 invånare
2006-2010
Järfälla
Knivsta
Sigtuna
Sollentuna
UpplandsBro
Upplands
Väsby
1,8
0,2
0,6
2,0
0,4
0,4
0,03
0,01
0,02
0,03
0,02
0,01
Bild 61: Tabell över medelvärdet för antalet drunknings-tillbud/olyckor dit Brandkåren Attunda har
larmats till under åren 2006-2010 per kommun och per 1000 invånare.
4.8.1. Skadade och omkomna
Av de 27 utlarmade drunkningsolyckorna under år 2006 till 2010 var 17 st bekräftade
olyckor med totalt 20 skadade och omkomna. Av dessa så omkom åtta personer, fyra
personer skadades svårt och åtta personer skadades lindrigt.
Av de åtta personer som omkom var tre män, en kvinna och fyra av ej dokumenterat
kön. Troligtvis var två av händelserna självmord och vid en händelse fanns alkohol med
i bilden.
Av de fyra som skadats svårt var två män, en kvinna och en av ej dokumenterat kön. En
händelse är en person som har gått igenom en vak vid skridskoåkning, en händelse där
en person dykt på för grunt vatten och en händelse är troligen alkoholberoende.
Av de åtta som skadats lindrigt var tre män, två kvinnor och tre av ej dokumenterat kön.
Två personer skadades genom en båtolycka, tre genom att ha gått igenom isen vid
skridskoåkning och en person vid en simtur.
4.8.2. Sammanfattning
När räddningstjänsten väl blir larmad till en drunkningsolycka så är konsekvensen
allvarlig. Det inträffar färre drunkningsolyckor inom Brandkåren Attundas geografiska
område än i övriga Sverige.
48 (62)
5.
Riskinventering och kvalitativ analys stora olyckor
Olyckor som inträffar sällan men som får stora konsekvenser kallas stora olyckor. Var
gränsen går mellan stora olyckor och extraordinära händelser är inte entydligt.
Kommunerna ansvarar för att risk- och sårbarhetsanalyser utförs enligt LXO.
5.1.
Farlig verksamhet
I en kommun finns det olika verksamheter varav en del är farliga verksamheter på grund
av att de ger en ökad risk till dess omgivning. Nedan beskrivs de verksamheter som är
farliga inom Brandkåren Attundas geografiska område.
5.1.1. 2 kap. 4§ anläggningar
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ställer krav på anläggningar där verksamheten
innebär en fara för olyckor som kan orsaka en allvarlig skada på människor eller miljö.
De som utövar den farliga verksamheten är skyldig att analysera riskerna för dessa
olyckor samt att i skälig omfattning finansiera beredskap och vidta nödvändiga åtgärder
för att hindra eller begränsa sådana skador. Detta eftersom omgivningen får en förhöjd
risk på grund av anläggningens verksamhet och att anläggningen därav måste ta ansvar
för dess verksamhet och den förhöjda risken. Anläggningar med farlig verksamhet går
generellt under beteckningen 2.4 anläggningar eftersom de berörs av 2 kap. 4§ i lag
(2003:778) om skydd mot olyckor. Det är länsstyrelsen som ansvarar för klassning av de
anläggningar som ska betraktas som 2.4 anläggningar. I bild 62 beskrivs de 2.4
anläggningar som finns inom Brandkåren Attundas geografiska område.
Objekt
Verksamhet
Kemikalier
Kommun
Arlanda flygplats
Flygplats
Brandfarliga vätskor
Sigtuna
Becker Acroma
Industri
Brandfarliga vätskor och gaser
Sigtuna
Becker Industrial
Coatings
Industri
Brandfarliga vätskor och gaser
Sigtuna
Flygbränsledepå
Flygbränsle-depå
Brandfarliga vätskor
Sigtuna
Fresenius Kabi
Industri
Brandfarlig vara
Upplands-Bro
Jästbolaget
Industri
Giftiga och brandfarliga gaser och Sollentuna
vätskor
Silex microsystems Industri
Giftiga och brandfarliga gaser och Järfälla
vätskor
St Jude Medical
Medicinsk industri
Giftiga och frätande gaser
Svedice
Industri
Giftiga och brandfarliga gaser och Järfälla
vätskor
Tyco Electronics
Industri
Giftiga och brandfarliga gaser och Järfälla
vätskor
Järfälla
Bild 62: Tabell över 2.4 anläggningar.
5.1.2. Sevesoanläggningar
Länsstyrelsen har förutom att klassa 2.4 anläggningar ansvar för Sevesoverksamheter
och även tillsyn över dessa. Sevesoverksamheter är verksamheter som berörs av
Seveso(II)direktivets krav. Dessa krav återfinns i svensklagstiftning i Lag (1999:381)
49 (62)
och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor samt i föreskriften SRVFS 2005:2 med titeln Statens
räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor.
Sevesoverksamheter delas in i nivåerna låg och hög beroende på hur pass omfattande
verksamheterna är. Den högre nivån medför högre krav på verksamheten.
Inom Brandkåren Attundas område är följande verksamheter klassade som
Sevesoverksamheter, se bild 63. Det är inte en självklarhet att en Servesoverksamhet är
en 2.4 anläggning men många av nedanstående verksamheter går även att känna igen
som 2.4 anläggningar.
Objekt
Verksamhet
Kemikalier
Nivå
Kommun
AGA gas
Revisions-besiktning av
gasflaskor
Brandfarliga
vätskor och gaser
Låg
Knivsta
Becker Industrial Industri
Coatings
Brandfarliga
vätskor och gaser
Låg
Sigtuna
Dyno Nobel
Sweden
Explosiva varor
Låg ev. Upplands Väsby
hög
Flygbränsledepå Flygbränsle-depå
Brandfarliga
vätskor
Låg
Fresenius Kabi
Industri
Brandfarlig vara
Låg ev. Upplands-Bro
hög
Frööjd
Lastning, lossning och
Explosiva varor
förvaring av sprängämnen
Industri
Låg
Sigtuna
Upplands-Bro
Bild 63: Tabell över sevesoverksamheter.
5.1.3. Riskobjekt
Utöver de anläggningar som klassas som 2.4 anläggningar och Sevesoverksamheter
finns även verksamheter som hanterar eller förvarar brandfarliga varor, se bild 64. För
att få hantera eller förvara brandfarliga ämnen måste anläggningen ansöka om tillstånd
hos Brandkåren Attunda. Vid tillståndsgivandet tas omgivningens lämplighet i
beaktande. Generellt kan sägas att det föreligger en förhöjd risk att utsättas för olyckor
med brandfarliga vätskor eller dylikt i och i närheten till industri områden. Det är därför
viktigt att kommunerna planlägger sin geografiska yta och inte sammanblandar
industriområden med exempelvis bostäder, förskolor och grundskolor, äldreboende eller
persontäta verksamheter.
Objekt
Verksamhet
Kemikalier
Kommun
Air Liquide
Industri. Gasfyllning,
mellanlagring gaser
Giftiga och brandfarliga gaser
Upplands-Bro
Arla Foods
Industri
Giftiga och brandfarliga gaser
och vätskor
Järfälla
Brandfarliga vätskor
Upplands-Bro
Högbytorp
Avfalls-anläggning
avfallsanläggning
Bild 64: Tabell över andra objekt som som bedriver farlig verksamhet..
50 (62)
5.2.
Transportleder
Genom kommunerna går två stora motortrafikleder, E4 och E18 samt två olika
järnvägsspår, Mälarbanan och Ostkustbanan. Motortrafiklederna är förknippade med en
stor del av trafikolyckorna. Sannolikheten för en järnvägsolycka är mycket liten men
konsekvensen är mycket stor, vid en tågurspårning så hamnar de urspårade vagnarna
inom 25-30 meter ifrån spåren. Se vidare under kapitel 5.2.1 Farligt gods.
5.2.1. Farligt gods
Motortrafikleder E4 och E18 är primära transportleder för farligt gods och där
transporteras stora mängder. E4 passerar genom kommunerna Knivsta, Sigtuna,
Sollentuna, och Upplands Väsby. E18 passerar genom Järfälla och Upplands-Bro.
Utöver E4 och E18 finns det leder som också är klassade som primära transportleder för
farligt gods, exempelvis Norrortsleden (väg 265), väg 268, Rotebroleden (väg 267), väg
273 och väg 77. Utöver primära transportleder finns även sekundära transportleder som
är avsedda för lokala transporter mellan förbruknings/försäljningsställe och de primära
transportlederna, se bild 62 för markerade transportleder.
Bild 65: Primära samt sekundära transportleder för farligt gods.
Att bygga i närheten av farligt gods transportleder medför en större risk för att drabbas
av allvarlig olycka, Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationer i
51 (62)
rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse – intill vägar och järnvägar med transporter av
farligt gods samt bensinstationer (2000) vilket är lämpligt att följa.
I bild 66 redovisas en mätning av transporterade mängder på E4 och E18 som går
igenom Brandkåren Attundas geografiska område samt Norrortsleden.
ADR-klass/ Ämneskategori
Transporterade mängder i ton under fjärde
kvartalet 1998 (SRV, 2008-10-29)
Uppsalavägen (E4 N) Enköpingsvägen (E18 V)
1. Explosiva ämnen och föremål
10 - 100
10 - 100
1 000 - 5 000
1 000 - 5 000
50 000 - 110 000
10 000 - 50 000
4. Brandfarliga fasta ämnen
600 - 1 000
10 - 100
5. Oxiderande ämnen organiska peroxider
500 - 2 500
500 - 2 500
10 - 200
5 000 - 10 000
0
0
1 000 - 5 000
1 000 - 5 000
200 - 1 000
10 - 200
2. Gaser
3. Brandfarliga vätskor
6. Giftiga ämnen
7. Radioaktiva ämnen
8. Frätande ämnen
9. Övriga farliga ämnen och föremål
Bild 66 : Mätningar av trafikflöden och transporter av farligt gods på väg under ett kvartal 1994 & 1998.
(SRV, 2008-10-29), Siffrorna för Norrortsleden är en uppskattning enligt: Effektivare nord-sydliga
förbindelser - Riskutredning (Dahlberg & Maria, 2001).
I vissa delar av sin sträckning ligger dessa leder med farligt gods i anslutning till
bebyggelse. I stor del är det då med närhet till handelsområden som exempelvis Barkaby
handelsplats i Järfälla, Rotebro centrum och Stinsen shoppingcenter i Sollentuna samt
Infra City i Upplands Väsby.
Även järnvägen sträcker sig genom kommunerna med Ostkustbanan genom Sollentuna,
Upplands Väsby, Sigtuna och Knivsta samt Mälarbanan genom Järfälla och UpplandsBro. I Sollentuna och Upplands Väsby går Ostkustbanan som fyra spår igenom
kommunerna. Norr om Upplands Väsby viker två spår av i Arlandabanan och två spår
fortsätter som Ostkustbanan genom Sigtuna och Knivsta. Mälarbanan går i dubbelspår
igenom Järfälla och Upplands-Bro men projekteras till att byggas ut till fyra spår i
Järfälla.
52 (62)
Bild 67 baseras på statistik från Green Cargo AB som är det ledande företaget inom
transport av farligt gods på järnväg. Mellan Stockholm och Märsta går det 20 tåg per
dygn åt vardera hållet. Av dessa tåg är det enligt Banverket/Trafikverkets schablon 10%
som transporterar farligt gods. I tabellen räknas alla resultat med att beläggningen på
sträckan är 40 transporter per dygn. Statistiken är framtagen under perioden april- juni
2001. Kolumnen till höger anger extrapolerad mängd13.
RID-klass
Transporterad mängd
Uppskattad mängd
Stockholm - Uppsala i ton Stockholm – Uppsala i ton
under april – juni 2001
per år
1 Explosiva ämnen och föremål
288
1 352
2 Gaser
909
3 636
5 585
22 340
316
1 264
5 Oxiderande ämnen
9 453
37 812
6 Smittsamma ämnen
260
1 040
7 Radioaktiva ämnen
-
-
8 Frätande ämnen
972
3 888
9 Övriga ämnen och föremål
392
1 568
3 Brandfarliga vätskor
4 Brandfarliga fasta ämnen
Bild 67 : Transporterad mängd av farligtgods på Ostkustbanan. (Dahlberg & Maria, 2001)
Idag transporteras 2500 m3 flygbränsle per dygn på järnvägen genom Knivsta. I och
med Arlanda flygplats framtidsprognoser kommer transportmängden att öka.
Transporter av farligt gods har ökat den senast tioårsperioden och kan antas öka den
närmaste 10 årsperioden14. För Mälarbanan finns värdena som visas i bild 68.
RID-klass
Transporterad godsmängd (nettoton)
Sept- nov
1996 (Hermo,
2007-06-12)
1 Explosiva ämnen och föremål
Mars-maj
Mars-maj
Uppskattad
2005
2007 (Green mängd i
(SRV, 1996) Cargo, 2005) ton per år
-
-
-
-
0 - 7 000
-
-
0 - 28 000
3 Brandfarliga vätskor
-
130
500
520 - 2 000
4 Brandfarliga fasta ämnen
-
-
-
-
5 Oxiderande ämnen
-
-
-
-
6 Smittsamma ämnen
-
-
-
-
7 Radioaktiva ämnen
-
-
-
-
0 - 2 000
40
-
0 - 8 000
-
-
-
2 Gaser
8 Frätande ämnen
9 Övriga ämnen och föremål
Bild 68 : Transporterad mängd av farligt gods på Mälarbanan.
Som går att utläsa från ovanstående uppgifter så saknas tillförlitligt statistiskt underlag.
13Dahlberg & Maria, 2001
14Sigtuna kommun, 2002
53 (62)
5.3.
Naturolyckor – ras, skred, erosion och översvämning
Räddningsverket har utfört kartläggning beträffande översvämningar och skred för delar
av Sverige. Kartlagda översvämningsområden i Brandkåren Attundas område är
Oxundaån samt Mälaren.
De områden som är rödmarkerade innebär att den vattennivån beräknas återkomma vart
100 år eller att den kommer med 10% sannolikhet vart 10 år. Det svart-vit streckade
området är beräknat högsta flöde som kan förekomma. För översiktlig bild av
översvämningsområden, se bilaga 1.
Enligt bild 69 och bild 70 så är dessa områden i Brandkåren Attunda särskilt i riskzonen.
Oxundaån rinner från Vallentunasjön till Oxundasjön och utloppet i Mälaren där bland
annat Norrviken, Edsjön och Oxundasjön passerad. Extra hänsyn behöver beaktas vid
byggnation i dessa områden.
Bild 69 : Områden med risk för översvämningar i Oxundaån.
Längs med Oxundasjön är det framförallt bostadsområdet i Norrviken som kommer att
drabbas av högt vattenstånd där även järnvägsspåret kan bli översvämmat.
54 (62)
Mälaren är Sveriges tredje största.
Vattenarealen är 1 140 km², vilket bara är en
femtedel av Vänerns men trots detta har de
båda sjöarna ungefär lika lång strandlinje.
Från öst till väst sträcker sig Mälaren
omkring 120 kilometer och den beräknas
innehålla 14,3 miljarder kubikmeter vatten.
Meter över havet är 0,715.
En översvämning i Mälaren påverkar fler
bostadsområden och kommunikationer
däribland Kungsängen och Sigtuna.
Bild 70 : Områden med risk för översvämningar i Mälaren.
Skred, ras och erosion förekommer inte i den omfattningen i Brandkåren Attunda
medlemskommunerna så att Räddningsverket har utfört någon större kartläggning vilket
innebär att risken för att någon sådan olycka ska inträffa är låg.
15 Wikipedia, 2008
55 (62)
5.4.
Sårbara och skyddsvärda objekt
Genom att definiera de sårbara objekt eller områden som finns i Brandkåren Attundas
geografiska område kan förutsättningar för att kunna hantera eventuella problem lättare
göras.
Sårbara och skyddsvärda objekt är till exempel:
• Förskola, grundskola och gymnasium/högskola
• Äldreboenden/serviceboenden
• Sjukhus/ambulanscentral/vårdboenden
• Publika lokaler (varuhus, samlingslokaler, resecentra)
• Idrottsarenor eller anläggningar
• Större hotell och vandrarhem
• VA-verksamhet (vattenverk/reningsverk och vattenskyddsområden)
• Energiförsörjning (kraftledningar och transformatorstationer)
• Räddningstjänst och Polis
• Elektroniska informations- och kommunikationstjänster
• Transport och logistik
• Betalningsförmedling finansiella tjänster
• Tvärsektoriell ledning, information och styrelse
I dagsläget finns det inte någon heltäckande dokumentation av alla sårbara och
skyddsvärda objekt. Nedan finns en del större objekt presenterade kommunvis. Objekten
är framtagna i samarbete med respektive kommuns säkerhetschef. Tanken inför
framtiden är att mera utförligt kunna presentera de sårbara och skyddsvärda objekt som
finns inom Brandkåren Attundas geografiska område.
Knivsta
• I Knivsta finns endast en vattenledning som förser Knivsta tätort med vatten. I
vissa delar ligger även denna vattenledning ytligt.
Järfälla
•
Öster om Jakobsberg ligger det ett affärsområde med publika lokaler som är
personintensiva. IKEA, Barkarby handelsplats, Stockholm Quality Outlet för att
nämna några verksamheter.
•
Görvälnverket som ligger i Viksjö renar vattnet till norra Stockholm och förser
dessa kommuner med vatten.
•
I närheten till Jakobsbergs finns det fem gymnasieskolor som ligger invid
varandra med personintensiv verksamhet.
Sigtuna
• I Sigtuna ligger som nämnt Arlanda flygplats vilket är ett riskobjekt med den
förhöjda risken som flygplansverksamheten medför för sin omgivning. Utöver
detta ses Arlanda flygplats även som ett sårbarhetsobjekt på grund av den mängd
människor som är samlade där för att resa. Arlanda flygplats är även en central
knytpunkt som sammanför stora delar av Sverige med övriga värden.
•
I Märsta ligger Arlandagymnasiet/Kunskapens Hus som en personintensiv
verksamhet.
56 (62)
•
Vattentornet i Valsta anses vara en viktig del i att trycksätta Sigtuna kommuns
vatten och förse kommunen med vatten.
Sollentuna
• Stinsens köpcenter är en personintensiv verksamhet.
•
Jästfabriken i Rotebro som är en 2.4 anläggning och därmed ger en risk för sin
omgivning är även ett sårbarhetsobjekt eftersom den är den enda av sitt slag i
Sverige.
•
Bron mot Viby är i stort sätt den enda tillgången för Vibyborna att ta sig dit och
om bron av någon anledning skulle stängas av får de boende svårt att komma till
och från sina hus.
•
I Edsberg finns det ett vattentorn som trycksätter och förser Sollentuna kommun
med vatten.
Upplands-Bro
•
I Upplands-Bro kommun finns Coop - Broterminalen vilket är ett regionaltlager
av dagligvaror som förser Coops butiker i Stockholmsområdet. Inom
anläggningen finns även varulager som ska täcka hela landet.
•
I nordöstra Upplands-Bro ligger Svea Livgarde som är en del av Sveriges
totalförsvar.
•
I Bro finns Brodepån som är Stockholms lokaltrafik, SLs lokaler för att reparera,
underhålla och rengöra pendeltågen för länet. Brodepån är i nuläget det enda
stället för de nya pendeltågen.
•
Upplands-Bro gymnasium är en personintensiv verksamhet med många elever.
•
Vattenreservoaren i Tibble anses vara en viktig del i att trycksätta och förse
Upplands-Bro kommun med vatten.
Upplands Väsby
•
Kommunhuset samt omliggande Väsby centrum är både personintensivt samt
kommunens krisledningscentral.
•
I Upplands Väsby ligger Löwenströmska sjukhuset som en personintensiv
verksamhet. Sjukhuset består av specialistsjukvård samt en psykologisk klinik.
•
Vattentornet i Runby anses vara en viktig del i att trycksätta och förse Upplands
Väsby kommun med vatten.
57 (62)
6.
Resultat och slutsatser
Brandkåren Attunda ska verka för att förebygga bränder och andra olyckor än bränder
utan att andras ansvar inskränks. Brandkåren Attunda finns till för kvinnor och män,
flickor och pojkar och det är de som ska få service, råd och hjälp i olika situationer och
omfattning samt få ett likvärdigt skydd mot olyckor.
Antal räddningsuppdrag varierar mellan åren där de olika uppdragen följer än
förhållandevis jämn nivå, en ökning har dock skett bland trafikolyckorna. Flest
räddningsuppdrag per 1000 invånare har Knivsta med 14,8 uppdrag per 1000 invånare
jämfört med Brandkåren Attunda 5,8 uppdrag per 1000 invånare. Flest till antal sker i
Sollentuna tätt följt av Järfälla och Sigtuna. De flesta räddnings uppdragen sker på
sommarhalvåret där ”brand ej i byggnad” står för en stor del av ökningen. På dygnet är
tiden mellan klockan 16-17 den vanligaste tidpunkten för larm.
Brandkåren Attunda ligger bra till i förhållande till Sverige beträffande de vanligaste
räddningsuppdragen ”brand i byggnad”, ”trafikolycka”, ”utsläpp farligt ämne” och
”drunkning” men sämre för ”brand ej i byggnad” där Brandkåren Attunda har ett högre
värde per 1000 invånare än Sverige. Vid en jämförelse mellan Brandkären Attunda och
Stockholms län är enbart ”brand i byggnad!” och ”drunkning” lägre.
Konsekvensen vid olyckor är skador på liv, egendom och miljö. De senaste åren har 60
personer omkommit vid olyckor som föranlett räddningsinsats skett. Flest omkommer
vid trafikolyckor. Störst egendomsskador sker vid bränder.
6.1.
Trafikolyckor
Årligen inträffar i genomsnitt 541 trafikolyckor inom Brandkåren Attundas geografiska.
58% av dessa leder till att räddningstjänsten larmas ut. Av samtliga olyckor som
inträffar sker 44% på statliga vägar (24% längs E4/E18). Den vanligaste platstypen som
leder till en dödsolycka är upphinnande för kvinnor och singelolyckor för män. De
olyckstyper som inträffar procentuellt mest på kommunal väg är möte, avsväng,
korsande,cykel/moped samt fotgängare/cykel/moped. Fler män (60%) än kvinnor (40%)
omkommer eller skadas varje år.
6.2.
PUT (Person under tåg)
En del av inträffade registrerade trafikolyckor utgörs av personer som blivit påkörda av
ett tåg. Totalt har 35 olyckor inträffat under år 2006-2010 varav 28 personer omkommit
till följd av detta. Brandkåren Attunda bedömer de flesta fallen av dessa olyckor som
suicid.
6.3.
Brand i byggnad
Brand i byggnad utgör 16% av Brandkåren Attundas räddningsuppdrag. Den vanligaste
objektstypen som det brinner i är bostad. (55%) följt av industri och
produktionsanläggningar (12%) samt förskola/skola/fritids (6%)
6.4.
Brand i bostad
Brandkåren Attunda har i genomsnitt 112 bostadsbränder per år. De flesta av dem beror
på glömd spis (21%), anlagd (13%), levande ljus (7%), tekniskt fel (7%) eller rökning
(6%). Vid dödsbränder är den vanligaste brandorsaken rökning och många har alkohol i
kroppen. Fungerande brandvarnare fanns vid 29% av bränderna i bostad. Det som har
58 (62)
störst betydelse för att överleva en brand är förmågan att kunna sätta sig själv i säkerhet
samt om det finns någon som kan hjälpa en eller ej.
6.5.
Brand ej i byggnad
Brand ej i byggnad är vanligast under sommartid. I genomsnitt sker 450 larm brand ej i
byggnad per år. Det vanligaste brandobjektet är personbilar (23%) därefter skog och
containrar. Den vanligaste brandorsaken är anlagd (36%) och inträffar nattetid.
7.
Utvecklingsmöjligheter
Statistiken för räddningsinsatser hämtas till stor del ifrån Brandkåren Attundas
verksamhetssystem CORE. Indatan registreras av Brandkåren Attundas personal som
varit på plats vid räddningsuppdraget. Kvalitén på indatan är viktigt för kvalitén på
statistiken och Brandkåren Attunda arbetar kontinuerligt med att höja nivån t.ex. med att
minska antalet där brandorsak är beskrivet med okänt eller om det fanns brandvarnare
eller ej. Brandkåren Attunda ska vara med i ett forskningsprojekt tillsammans med
Boverket och Svenska brandskyddsföreningen för att dokumentera bostadsbränder
bättre, t.ex. är det önskvärt att få fram könsuppdelad statistik.
Transportstyrelsens databas STRADA kan ge mycket statistiskt underlag till
kommunernas arbete med de kommunala vägarna.
Brandkåren Attunda har ett rutnät 250x250m2 rutor med personantal. Dessa kan kopplas
ihop med räddningsuppdrag och bli en grund för en geografisk riskanalys.
59 (62)
8.
Referenser
8.1.
Litteratur
Ärlebrant J, Riskanalys 2004, Brandkåren Attunda 2004
Wadensten K, Riskanalys 2004, Brandkåren Attunda, 2006
Eriksson N. & Magnusson J, Riskanalys 2008, Brandkåren Attunda, 2008
Räddningstjänst i siffror 06, NCO 2007:4, Karlstad
Räddningstjänst i siffror 07, NCO 2008:7, Karlstad
Räddningstjänst i siffror 08, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2009,
Karlstad
Räddningstjänst i siffror 09, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010,
Karlstad
Dahlberg, P. & Maria, D. (2001). Riskstudie av Farligtgodstransporter inom Norra
Stockholms län. Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.
Green Cargo. (2005). RID-transporter mars - maj 2005, sträckan Huvusta-Kungsängen.
Järfälla kommun.(2007). Översiktsplan 2001, Antagen 2001-09-03, Aktualitets
förklarad 2007-05-07.
Knivsta kommun. (2006). Översiktsplan Knivsta kommun 2006, Antagen 2006-05-02.
Länsstyrelsen i Stockholms län – Räddnings- och säkerhetsavdelningen. (2000).
Riskhänsyn vid ny bebyggelse – intill vägar och järnvägar med transporter av farligt
gods samt bensinstationer. Stockholm.
Räddningsverket (SRV). (1996). Kartläggning av järnvägstransporter med farligt gods
i Sverige–1996. Karlstad.
8.2.
Lagstiftning
Lag om brandfarliga och explosiva varor, SFS 1988:868 (till och med SFS 2006:265)
Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544
Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778
Förordning om skydd mot olyckor, SFS 2003:789
Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, SFS 2005:1248
Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, SFS 1999:381 (till och med SFS 2006:266)
Förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, SFS 1999:382 (till och med SFS 2005:817)
8.3.
Övriga
Bergqvist Anders, föreläsning om dödsbränder, Huddinge, 2011-03-09
Ringstedt Tommy, fritt efter Haddons tio strategier, Brandkåren Attunda, 2008
60 (62)
Uppgifter från Roar Hermo, Banverket – säkerhetsavdelningen, 2007-06-12
8.4.
Databaser/Internet
IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistikdatabas för insatsstatistik.
SCB, Statistiska centralbyråns statistikdatabas för befolkning.
http://www.scb.se/Pages/Product____25785.aspx, 2011-03-07
Stockholms läns landsting. http://www.stockholmsregionensframtid.se/, RUFS 2001.
2008-10-30.
Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4laren, 2008-10-31
61 (62)
Bilaga 1 Översvämning
62 (62)