Transcript Sök och bärga.pdf

Sök och bärga
CMAS *** 2008‐2009 Märsta sportdykarklubb
Av dykeleven Marcus Blass
SAMLAT MATERIAL
Materialet i detta kompendium avhandlar endast stråksökning, cirkelsökning och
bärgning som är en del av det omfattande material som finns att tillgå i för dykare
i specialämnet ”Sök och bärgning”. Materialet är till stor del insamlat från olika
dokument funna på Internet, men innehåller även författarens egna reflektioner
baserat på egna och andras erfarenheter i ämnet.
kningen påbörjas normalt vid land och går ut mot djupare vatten. Vid
rt djup bör avsökningen starta på det största sökdjupet för att ”spara
positionstid” samt minimera antalet avvägningar. Dykaren startar vid
n ena referenskättingen och söker längs ett bestämt djup mot den
dra referenskättingen. Framme vid referenskättingen går dykaren till
ta djupkurva på dubbla siktavståndet och simmar åt andra hållet.
Bottenavsökning
151
Fig. 6. Principskiss för
linjesökning. — Principle
sketch of line searching.
. 0 *" B o j
Sök och bärga 2
märkning kan ske med en lina från sökobjektet till en referenslinje
er till land. Boj är att föredra då sökningen genomförs som pardykning
er om flera objekt eftersöks.
Stråksökning
SöKlTnje
åksökning
teriel
Båt med motor
Skärplan
Skärplan, dragstång, sökdrake eller motsvarande
(djupmätare skall vara
monterad)
Bogserlina
Utmärkningsutrustning
för snabbutmärkning
Stång
Dra glina
~ 0,8 cm
10 cm
SVEPUTPRICKNING
20 cm
Tillfällig utprickning
Den tillfälliga utprickningen läggs ut av röjstyrkan för dess egna behov, och
dras in efter avslutad röjning. Denna tillfälliga sveputprickning behöver inte
protokollföras.
50 cm
ø
Djupmätare
L
Här används företrädesvis lätt prickmateriel, såvida inte väder- och djupförhållanden m m kräver att tung materiel utnyttjas. Den lätta prickmaterielen kan fällas även från mindre fartyg och båtar.
ø = 3 0 mm
L = 1-3 m
70 cm
"^Dykare p« sökdrakar
Den tillfälliga sveputprickningen kan utföras antingen som separat eller som
fortlöpande sveputprickning.
Bojar för utmärkning av
sökområdet
En separat utprickning sker innan den aktuella röjningen påbörjas för att
säkerställa navigeringen och svepens säkra framförande.
Den fortlöpande utprickningen utförs under pågående minröjning och används
för att pricka ut röjda stråk.
Siktavstånd
Dra glinans längd
vara 3–5 x vattendjupet)
d
d 3:9. Stråksökning med
rplan eller dragstång
a
33
ett rutsystem är genomsökt, kränger man hela
rutraden längs axeln A—A (se fig. 5 ) . Därefter återupptas sökningen.
Linjesökning (fig. 6 ) . Denna metod är ej
lika fullständig som rutsökningsförfarandet
men ger ett fullt tillfredsställande resultat. En
lina uppspännes utmed botten med vikt i
vardera ändpunkten och tillhörande nedstigningslina. T v å dykare simmar utmed linan.
Dykare I simmar på siktavstånd till plastkättingen (linan), och dykare I I förflyttar
sig på dubbla siktavståndet. M a n simmar på
båda sidor om linan, varefter kättingen flyttas
dubbla sökavståndet.
Hydrofonsökning. M a n avsätter ett område med bojar. T v å dykare går ned utmed
bojlinan. Den främre
dykaren håller hydroMarkeringsvåle
fonen parallellt med botten och söker hori-
Fig. 7. Principskiss för
stråksökning. — Principle sketch of strip
searching.
sonten runt. Apparaturen är försedd med en
enkel kompass, som ger besked om bäring.
Den andra dykaren håller sig bakom hydrofonskötaren och kan lyssna på ekosignaler
med separat headset. Olika räckvidd kan ställas in med ratt. Vid de sökningar hydrofongrupperna gjort har man räknat med ett avsökt cirkulärt avsnitt med radien 50 meter.
Hittar man inget, dvs. om signalbilden är
oförändrad horisonten runt, går dykarna upp
till ytan och förfarandet upprepas i nytt område. Föremål, som befinner sig i söklobens
sektor, ger sig tillkänna genom ändring i
signalbilden, "plingen". Dykarna håller vid
eko hydrofonen i aktuell bäring och simmar
in mot föremålet. För a t : sökning enligt
denna metod skall vara möjlig och ge ett gott
resultat erfordras relativt jämn botten.
Svepprick 01
6 Fornvännen
77
Metod
Sökmetoden går ut på att en eller flera dykare bogseras efter en båt som far fram
genom vattnet. Farten hålls till mellan 1‐3 knop beroende på sikt‐ och
bottenförhållanden. Metoden lämpar sig vid sökning efter större föremål över
stora ytor. Metoden kan med fördel också användas vid kartering och
inventering av bottenbeskaffenhet. När föremålet hittas markeras detta av
dykaren med exempelvis en så kallad markeringsvåle.
Förberedelser
En generell översyn av botten, siktförhållanden och en lämplighetsbedömning av
sökmetoden i den aktuella miljön bör avhandlas innan man börjar.
Förutsättningarna är att området måste vara tillräckligt stort för att kunna
manövrera en båt med efterföljande sökdrake/skärplan/dragstång. Ju djupare
det är desto större svängradie behövs eftersom bogserlinan måste vara längre.
Genom att i förväg ”scanna” området med ekolod kan man få en uppfattning om
hur botten ser ut. Sikten bör vara minst 2 meter.
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga
Fornvännen 71
Sök och bärga 3
Fördelar
•
•
Man täcker in stora områden (det är säkert kul också).
Man kan ha flera dykare i bredd.
Nackdelar
•
•
•
Mycket förberedelser.
Kommunikation mellan dykare och dragbåt kräver speciell utrustning.
Risk för att man trasslar in bogserlinan i propellern.
Utrustning
•
•
•
•
•
Bogserlina – 3‐5 ggr dykdjupet.
Skärplan, dragstång eller motsvarande
Djupmätare
Markeringsvåle
Bojar för utmärkning av sökområde
Övrigt
Det är svårare att hålla koll på luftförbrukningen och det kan vara idé att man
beräknar luftåtgången med väl tilltagna marginaler.
Eftersom vissa svårigheter att med en liten båt med svag motor hålla tillräckligt
låg fart krävs oftast ett större fartyg för aktiviteten, speciellt om man ska bogsera
flera dykare samtidigt.
Större fartyg än 12 meter långt/4 meter brett ska föra signaler för begränsad
manöverförmåga och signalflagga ”A” Mindre fartyg behöver bara föra
signalflagga ”A”
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga
Materiel
• Båt med motor och ankarlina
• En boj
• Två tyngder
Sök och bärga 4
• Vit kätting med karbinhake (referenskätting)
• Vit kätting med karbinhake (nedstigningskätting)
Cirkelsökning
• Söklina på rulle
Boj
Signallina
Söklina
Tyngd
N edstigningskätting
a
R e fe
2a
r e ns
k ä tt in
g
2a
Bild 3:3. Cirkelsökning
Metod
Kap 3
Sökmetoder
Förberedelser
Avsökningen sker genom att dykaren simmar i cirklar runt nedstigningslinan
har fullbordat ett varv och
återkommer
till
referenslinjen
tar
dykaren
ut
ett
nytt ”dubbelt siktavstånd” och
OmAvsökningen
referenskättingen
sjunkerattned
i dyn simmar
och ej fyller
sin runt
funktion
kan
sker genom
dykaren
i cirklar
nedstigningskompass
användas
som
referens.
Efterhand
som
dykaren
rör
sig
runt
vänder
simmar
åt andra
hållet.ett
Detta
förfarande
medför att risken för att
kättingenoch
(se bild
3:3). När dykaren
har fullbordat
varv och
återkomnedstigningskättingen
rör sig nålen
och ut
dykaren
kan”dubbelt
själv se när
kompass- och
mer till referenskättingen
tar han
ett nytt
siktavstånd”
söklinan
fastnar
i
botten
minskar.
Dykaren
bör
simma
avvägd ovan botten på
nålen
har gjort
360 graders
vridning.
är det dagsmedför
att bytaatt
håll
vänder
och en
simmar
åt andra
hållet.Därmed
Detta förfarande
risken
samt
ut ett nytt
”siktavstånd”.
siktavstånd
så
atti botten
botten
inte rörs upp. Dykaren kan ibland tvingas till att
förattatttasöklinan
fastnar
minskar.
genomsöka
bottensedimenten
med händerna
Dykaren bör simma avvägd ovan botten på siktavstånd
så att bottenför
inte att lokalisera sökobjektet.
Utläggning görs med fördel från båt. Sökningen genomförs antingen som
eller
eneller
fast
på botten. När dykaren
lindykning
somförankring
pardykning.
Genomförande
rörs upp. Dykaren kan ibland tvingas till att genomsöka bottensedimen27
ten med händerna
för att
lokalisera sökobjektet.
Dykaren
skall ha
möjligheten
att märka ut funnet objekt på plats utan att behöva
Dykaren
skall ha möjligheten
att märka
funnet objekt
på plats utan om det är enstaka föremål som
lämna
platsen.
Vanligtvis
kanutsöklinan
användas
att behöva lämna platsen. Vanligtvis kan söklinan användas om det är
skall
markeras.
Bottenförhållanden
bestämmer
den största radie som sökningen
enstaka föremål som skall markeras.
kan
ha. Större radie än 25 meter bör inte användas då söklinan lätt buktar och
Bottenförhållanden bestämmer den största radie som sökningen kan ha.
riskerar
attänfastna
botten
och dåosäkerhet
Större radie
25 meteri bör
ej användas
söklinan lätt uppstår
buktar och avseende täckningen. Det blir
riskerararbetsamt
att fastna i botten
osäkerhet att
uppstår
täckningen.
också
föroch
dykaren
draavseende
söklinan
genom vattnet om linan är för lång.
Det blir också arbetsamt för dykaren att dra söklinan genom vattnet om
linan är för lång.
Om ett större område skall täckas med cirkelsökning är det lämpligt att
Om ett större område skall täckas med cirkelsökning är det lämpligt att
överlappa
cirklarna
överlappa cirklarna
något (senågot.
bild 3:4).
X = Tyngd med boj
Bild 3:4. Avsökning av större område med cirkelsökning
En variant till cirkelsökning är att ett dykpar genomför en mindre cirkel‐
En variant till cirkelsökning är att ett dykpar genomför en mindre cirkelsökning.
Den
ene dykaren
utgör
centrum
på cirkeln
och den andre dykaren
sökning. Den
ene dykaren
utgör centrum
på cirkeln
och den andre
dykaren
simmar
i
cirklar
med
parlinan
runt
sin
parkamrat
(referenspunkt).
simmar i cirklar med parlinan runt sin parkamrat (referenspunkt).
Metoden är lämplig för att snabbt igångsätta sökning inom begränsade
områden.
Förberedelse
Metoden kräver ingen större förberedelse utöver ett vanligt dyk.
28
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga
Sök och bärga 5
Fördelar
•
•
Man täcker in ett stort sökområde med enkla medel.
Kräver inte mycket utrustning.
Nackdelar
•
•
Man bör veta var man ska leta.
Dykaren bör kunna avväga sig.
Utrustning
•
•
•
•
Nedstigningslina
Kätting (plast) eller sjunklina som referenslinje
Kompass
Linrulle
Övrigt
Om kättingen eller sjunklinan sjunker ner i botten kan man med fördel istället
använda sig av en kompass för att avgöra när man fullbordat ett helt varv i
sökcirkeln.
Man bör undvika linrullar som egentligen är avsedda för att användas som
ledlina och istället använda en enkel linrulle på max 20‐30 meter som inte
trasslar och tjorvar.
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga
Sök och bärga 6
knad till 500 eller 1000 kilo beroende på typ
tillverkad av galon (se bild 7:2). Genom att
som skall lyftas/flyttas och därefter fylla den
ljande arbete.
Lyfta och bärga
botten till ytan
otten
sk för sjunkning
kg lyftkraft)
ngsanordning till
lyftsäcken till fö-
et
Metod
en skall tömningsventilens funktion kontrolatt utnyttja en lyftsäck och medhavd luftförråd kan man bärga relativt
tilen skall löpa frittGenom
inne i lyftsäcken.
stora föremål från botten. Genom att fästa lyftsäcken i föremålet och sedan fylla
trolleras så att de inte är skadade, och säcken
säcken med luft fås en lyftkraft i säcken som övervinner tyngden på föremålet
hel.
som ska bärgas. Vid större lyft där större mängder luft behövs bör en speciell
ålets vikt bör göras luftkälla
för att man
skall kunna
användas.
Man kan med fördel använda flera mindre lyftsäckar än en
stor. Man får då bättre kontroll på föremålet under lyftet med hänsyn till luftens
expansion. Man fyller en säck i taget så att lyftning erhålls först med den sist
fyllda säcken. I den sista säcken reglerar man sedan luftmängden med hjälp av
dumpningsventilen.
as i och på vattnet genom
att dykaren drar i
Förberedelse
p. Alternativt kan säcken rullas ihop till ett
ngen fästas vid lyftsäcken
eller transporteras
Före användning
av lyftsäcken skall tömningsventilens funktion kontrolleras.
av parkamraten.
Lyftband och öglor skall kontrolleras så att de inte är skadade, och säcken skall
kontrolleras att den är hel. En grov beräkning av föremålets vikt bör göras för att
man skall kunna välja rätt lyftsäck/‐ar.
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga
Sök och bärga 7
Genomförande
•
•
•
•
•
Fäst den tomma lyftsäcken vid föremålet.
Fäst flaskpaketet vid lyftsäcken på ett sådant sätt att luft kan fyllas in i
säcken utan att flaskpaketet behöver lossas från lyftsäcken.
Fyll så mycket luft i lyftsäcken att den reser sig från botten. Kontrollera
därefter att dumpningsventilen går att utlösa samt att lastsäkringen är
ordentligt fäst.
Fyll försiktigt på luft samtidigt som dykaren lossar föremålet från botten.
Fyll på luft tills lyftsäcken med föremålet börjar stiga.
Dykaren följer lyftsäcken mot ytan. På grund av luftens expansion vid
minskat djup krävs att dykaren är beredd att tömma lyftsäcken med
dumpningsventilen under hela uppstigningen.
Risker
Eftersom man har flera källor för avvägningen kan det vara svårt att genomföra
utan träning. Risken att föremålet man bärgar ”tappas” är stor om man har för
bråttom. Överkompensation av en okontrollerad uppstigning kan istället
resultera i en okontrollerad nerstigning.
Med tanke på riskerna med en okontrollerad avvägning är det extra viktigt att
man inte avsiktligt eller oavsiktligt sitter fast i lyftanordningen eller föremålet
som ska bärgas.
Utrustning
•
•
•
•
Lyftsäck‐/ar (Slutna/halvslutna)
Ledlinor
Extra luftkälla
Fastgörningsöglor
Övrigt
Vid flyttning av föremål på botten i strömmande vatten bör föremålet förflyttas
utmed botten. Föremålet bör då vara förankrat med en lina till land, dels för att
det inte skall driva iväg, dels för att dykarskötaren kan hjälpa till från land. Vid
flyttning av föremål i stillastående vatten flyttas föremål som regel på ytan för att
man lättare skall kunna orientera sig till nya platsen.
Stråksökning, Cirkelsökning, Lyfta och bärga