Transcript Vattenskyddsområde för Lyckebyån

LESSEBO, EMMABODA OCH
KARLSKRONA KOMMUN
Vattenskyddsområde för
Lyckebyån
Förslag till skyddsområde med tillhörande
skyddsföreskrifter
Kalmar 2012-06-08
VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
Innehållsförteckning
1
ALLMÄN ORIENTERING........................................................................................ 1
1.1 Syfte och motiv för ansökan.................................................................................................... 1
1.2 Lyckebyån ............................................................................................................................... 2
1.3 Planbestämmelser.................................................................................................................... 5
1.4 Särskilda intressen................................................................................................................... 5
1.5 Vattenbehov ............................................................................................................................ 6
2
GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ............................................................. 7
2.1
Geologi och geohydrologi................................................................................................ 7
2.2
Topografi, hydrologi och vegetation.............................................................................. 10
2.3
Spridningstider ytvattnet ................................................................................................ 14
2.4
Vattnets strömningsförhållanden i grundvatten ............................................................. 15
2.5 Dräneringar ........................................................................................................................... 16
2.6
Kapacitet ........................................................................................................................ 16
2.7
Högsta vattenstånd ......................................................................................................... 17
2.8
Ytvattnets kvalitet .......................................................................................................... 17
2.9
Ytvattentäktens värde..................................................................................................... 23
2.10
Sårbarhet ........................................................................................................................ 24
3
RISKINVENTERING ............................................................................................. 25
3.1
Allmänt........................................................................................................................... 25
3.2
Vattenverksamhet........................................................................................................... 25
3.3
Sabotagesituationer och klimatförändringar .................................................................. 25
3.4
Verksamheter i tillrinningsområdet................................................................................ 25
4
AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE...................................................... 35
4.1
Allmänt........................................................................................................................... 35
4.2
Allmänt........................................................................................................................... 35
4.3
Föreslaget skyddsområde ............................................................................................... 36
5
TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER .................................................. 38
5.1
Praktiska åtgärder........................................................................................................... 38
5.2
Administrativa åtgärder.................................................................................................. 38
5.3
Övriga åtgärder............................................................................................................... 40
6
SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER........................................... 41
6.1
Fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter ................................................. 41
6.2
Äganderättsförhållande inom föreslaget skyddsområde ................................................ 41
Bilagor
Bilaga 1
Vattentäkter i Lyckebyåns avrinningsområde
Bilaga 2
Detaljplaner samt riksintressen och skyddade områden
Bilaga 3a
Jordartskarta, Lindåsen
Bilaga 3b
Jordartskarta, Karlskrona
Bilaga 4
Markanvändning, södra delen av avrinningsområdet.
Bilaga 5
Rinntider till vattentäkterna
Bilaga 6
Större vägarna, trafikmängd, tung trafik och antal olyckor
Bilaga 7a-f
Kartor med befintliga skyddsområden samt biflöden
Bilaga 7g
Tabell biflöden som ej ingår i föreslaget skyddsområde
Bilaga 8
Områden med kommunalt VA och utsläppspunkter kommunala
avloppsverk
Bilaga 9a
Gällande skyddsföreskrifter, Kosta 1993
Bilaga 9b
Gällande skyddsföreskrifter, Skruv 1978
Bilaga 9c
Gällande skyddsföreskrifter, Eriksmåla 2000
Bilaga 9d
Gällande skyddsföreskrifter, Broakulla 1966
Bilaga 9e
Gällande skyddsföreskrifter, Getasjökvarn 1998
Bilaga 9f
Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Karlskrona kommun 1986
Bilaga 10a
Föreslagna skyddsföreskrifter, Lyckebyån. 2012-06-08
Bilaga 10b
Föreslagna skyddsföreskrifter, Lyckebyån. Motivering och kommentar
2012-06-08
Bilaga 11
Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till
skyddsområde (upprättas i samband med att ansökan handläggs)
Bilaga 12a-g Samrådsmöten, noteringar.
Planscher
Plansch
Plansch
Plansch
Plansch 1-7
Översiktskarta, Karlskrona kommun, 1:125 000 (A3)
Översiktskarta, Emmaboda kommun, 1:125 000 (A3)
Översiktskarta, Lessebo kommun, 1:125 000 (A3)
Redovisning av skyddsområde, Karlskrona k:n, 1: 20 000,
2012-05-07 (A3)
Plansch 5-13 Redovisning av skyddsområde, för Emmaboda k:n, 1: 20 000
2012-05-07 (A3)
Plansch 14-16 Redovisning av skyddsområde, Lessebo k:n, 1: 20 000
2012-05-07 (A3)
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
1
Datum: 2012-06-08
ALLMÄN ORIENTERING
1.1 Syfte och motiv för ansökan
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och behöver skyddas för att säkra en
långsiktig tillgång till rent vatten. För att säkra en hållbar
dricksvattenförsörjning till invånarna i Lessebo, Emmaboda och Karlskrona
kommun, är det viktigt att Lyckebyån skyddas. Syftet med
vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter är att långsiktigt
säkerställa vattentillgången och råvattenkvaliteten samt möjliggöra ett
nyttjande av Lyckebyån för vattenförsörjningsändamål i ett långsiktigt
perspektiv för de ca 50 000 personer som idag är direktberoende av
dricksvatten genom kommunala ytvattentäkter från Lyckebyån. Skyddet ska
även säkerställa Lyckebyån som en framtida vattentäkt.
Målet är att skydda vattentäkten Lyckebyån upp till en rimlig och accepterad
skyddsnivå. Omfattningen av restriktionerna och skyddsområdet bör vara nära
relaterade den till accepterade risknivån, men också till områdets sårbarhet
eller barriärförmåga.
Att inrätta vattenskyddsområde omfattas såväl av svenska miljökvalitetsmålen,
samt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
I denna förordning är EU:s vattendirektiv införlivat i svensk lagstiftning.
Enligt miljömålen skall alla kommunala yt- och grundvattentäkter skyddas
senast år 2009 respektive 2010, dock är inte miljömålen lagligt bindande,
däremot är EU:s ramdirektiv för vatten lagligt bindande. Målet är att alla ytoch grundvattentäkter skall vara skyddade senast år 2015. Ramdirektivet för
vatten anger att alla vattentäkter som försörjer 50 personer eller levererar mer
än 10 m3 vatten per dag ska skyddas.
Ramdirektivet för vatten utgår från att man arbetar övergripande för effektiv
och hållbar vattenhantering genom att arbetet läggs upp baserat på
avrinningsområde. Läns- och kommungränser ska inte längre vara ett hinder
för en helhetssyn avseende skydd och nyttjande av vattenresurser.
Vattendirektivet har flera mål såsom
o hindra och minska föroreningar,
o främja hållbar användning av vatten och
o skydda miljön.
I dagsläget har endast delar av Lyckebyån gällande vattendom och
skyddsområde. Karlskrona har ett äldre skydd för Lyckebyån genom den lokala
hälsoskyddsordningen. I Emmaboda och Lessebo kommun finns inget specifikt
vattenskydd ur dricksvattenperspektiv för Lyckebyån. Kommunerna har nu för
avsikt att skapa ett nytt relevant skyddsområde enligt miljöbalken för hela
Lyckebyån och att samordna detta arbete för att likformighet skall erhållas. En
sådan likformighet har bedömts angelägen för att underlätta såväl den
-1-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
administrativa hanteringen som förståelsen från berörda markägare och
verksamhetsutövare inom avrinningsområdet.
Föreslaget skyddsområde ger ett skydd motsvarande sekundär zon för hela
Lyckebyån inklusive sjöar och flertal biflöden. De kommunala vattentäkterna
har eller kommer även att ha egna separata skyddsområde. De strängaste
skyddsföreskrifterna gäller där Lyckebyån överlappas av ett annat
vattenskyddsområde.
1.2 Lyckebyån
Lyckebyåns huvudfåra är ca 10 mil lång, den startar nordost om Kosta och
mynnar vid Lyckebyfjärden i Karlskrona skärgård ut i Östersjön. Ån rinner i
sydlig riktning, huvudsakligen genom kommunerna Lessebo, Emmaboda och
Karlskrona. Lyckebyåns avrinningsområde är ca 810 km2 och berör 3
länsstyrelser och 7 kommuner, se Figur 1. Inom avrinningsområdet bor ca
20 500 personer, varav de flesta i de större tätorterna.
Figur 1 Lyckebyåns avrinningsområde berör 3 länsstyrelser och 6 kommuner
Lyckebyån används bland annat till dricksvatten försörjning, processvatten,
recipient för avloppsvatten, kraftverk, naturvård och rekreation. För Lessebo,
Emmaboda och Karlskrona är Lyckebyån viktig för dricksvattenförsörjningen.
Uttag av råvatten sker genom direktintag av ytvatten, infiltration av ytvatten till
grundvattnet i jord och berg samt genom inducerad infiltration. Vid infiltration
pumpas ytvatten upp, infiltreras i marken och ökar grundvattentäktens
kapacitet, detta görs i Kosta, Getasjökvarn och Lindås. För att förbättra
-2-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
vattenkvaliteten i Karlskrona anläggs överföringsledningar till Johannishusåsen
för infiltration.
I Lyckebyåns avrinningsområde finns det 13 kommunala vattentäkter, se
Figur 2 och Tabell 1. För mer detaljerad information se även bilaga 1. För
flera av dess pågår det för närvarande arbete med att ta fram förslag på nya
skyddsområden. Utöver dessa vattentäkter finns även privata täkter som
enskilda brunnar och ITT Water and Wastewater´s (Xylem) vattentäkt.
Förutom vattentäkter finns det längs Lyckebyån vattenkraftverk, industrier,
markintressenter, fiskeföreningar, rekreations områden mm. För att få en god
samverkan mellan Lyckebyåns intressenter bildades Lyckebyåns vattenförbund
genom en förrättning 1988. Genom rensning, vattenreglering eller andra
vattenvårdande åtgärder främjar förbundet ett från allmän eller enskild
synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. De
tre kommunerna Lessebo, Emmaboda och Karlskrona är de största
andelsägarna i förbundet. Övriga andelsägare utgörs av kraftföretag, industriföretag, markavvattningsföretag och sammanslutningar av fiskerättsägare.
Tabell 1 Befintliga kommunala vattentäkter inom Lyckebyåns avrinningsområde
(2011).
Vattentäkt
Lessebo
Kosta
Skruv
Emmaboda
Eriksmåla
Getasjökvarn
Lindås
Broakulla (reserv)
Vissefjärda
Långasjö
Ansl. personer
Befintligt vattenskydd
1 200
800
Ja (1992). Kommer att omarbetas
Ja (1978)
400
Ja (2000), arbete pågår
5 500
Ja (1998), arbete pågår
Gemensamt med Getasjökvarn Arbete pågår
Gemensamt med Getasjökvarn Ja (1966)
650
Äldre förslag finns
350
Äldre förslag finns
Karlskrona
Saleboda
220
Ansökan inlämnad till lst
Ansökan inlämnad till lst, har
tillbaka p.g.a att verket ska
ned
Ansökan inlämnad till lst, har
tillbaka p.g.a att verket ska
ned
Ansökan inlämnad till lst
50
Strömsberg
250
Kättilsmåla
Afvelsgärde (reserv)
1 050
44 114
Hälsoskyddsföreskrifter
(1986), arbete pågår
Lyckebyån (Karlskrona)
-3-
dragits
läggas
dragits
läggas
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Figur 2 Vattentäkt inom Lyckebyåns avrinningsområde
-4-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
1.3 Planbestämmelser
Lyckebyån berör främst de tre kommunerna Lessebo, Emmaboda och
Karlskrona vars översiktsplaner inkluderar visioner och mål för Lyckebyån.
Lyckebyån startar i Lessebo kommun, som i sitt förslag till översiktsplan 2010
anger att kommunens vattentäkter ska ”skyddas och hanteras på ett ansvarsfullt
sätt, så att råvattentillgången säkerställs”. Vidare skriver de att ”avloppsreningen ska utvecklas med målsättning att ha hög vattenkvalitet genom hela
vattensystemen”.
Söder om Lessebo ligger Emmaboda kommun som i sin Översiktsplan 2003
skriver att deras vision är att ha ”god tillgång till vatten av hög kvalité. Vi har
säkerställt Lyckebyån och dess höga naturvärden.” Vidare skriver de att
”Exploatering längs Lyckebyån ska ske med stor hänsyn till råvattenintresset.”
Innan Lyckebyån når Östersjön rinner den igenom Karlskrona kommun. De
skriver i sitt samrådsunderlag för översiktsplan 2030 att de ska arbeta efter
vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram. Åtgärder som behöver vidtas
för att uppnå god vattenstatus är bland annat
- arbete för att vattenkvaliteten i Lyckebyån långsiktigt ska förbättras
- göra
vattenskyddsområden
med
föreskrifter
för
kommunala
dricksvattentäkter, så att de långsiktigt behåller en god kemisk och god
kvantitativ vattenstatus.
- göra vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som
behövs för den framtida vattenanvändningen
Även Lyckebyåns vattenförbund har gjort en ”Visionsplan” Vattenmyndigheten har tagit fram förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och
miljökvalitetsnormer avseende ekologisk och kemisk status. Detta kommer att
innebära nya miljökrav. Som exempel kan nämnas att Lyckebyån på flera
sträckor ska förbättras från otillfredsställande till god ekologisk status samt
från ej god till god kemisk status.
Detaljplanelagda områden redovisas i bilaga 2.
1.4 Särskilda intressen
Inom Lyckebyåns avrinningsområde finns flera områden med höga
naturvärden. Enligt Länsstyrelsens gis-databas finns det inom avrinningsområdet riksintressen avseende kulturmiljövård, naturvård, Natura 2000 och
rörligt friluftsliv. Det finns även områden med biotopskydd, se
bilaga 2 för karta.
-5-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
1.5 Vattenbehov
Direkt beroende av råvatten från Lyckebyån är Kosta, Broakulla, Lindås,
Emmaboda och Karlskrona.
Karlskrona vattenverk försörjer förutom Karlskrona tätort även Rödeby,
Nättraby, Hasslö, större delen av norra Sturkö, Torhamn, östra Aspö, Allatorp,
Lösen, Fäjö, östra Hästholmen, Torsnäs samt delar av Trummenäs. Dessutom
försörjs kustartilleriets anläggning på Kungsholmen, ett tappställe vid Tjukö
g:a ARV, ett tappställe vid färjeläget Ytterön, Uttorps camping på Sturkö,
Ekenabbens fiskhamn samt med sommarvatten ett tappställe vid Tjurkö
brofäste. Flera nya områden har anslutits till Karlskrona och det är planerat
med ytterligare 500 - 600 fastigheter under de närmaste två åren.
Sammanlagt är det anslutet ca 54 000 personer i dessa orter dessutom finns ett
antal industrier anslutna. 2011 levererades knappt 600 m3 vatten i genomsnitt
per timme.
Även grundvatten i Lyckebyåns närhet påverkas av Lyckebyån. I vilken
omfattning grundvattnet kan påverkas beror på vattennivån i ån respektive
grundvattennivån, sprickor i berg samt om det är täta eller genomsläppliga
jordar. Uttagsbrunnarna i Eriksmåla, Skruv, Långasjö, Vissefjärda, Saleboda,
Strömsberg, Kättilsmåla och Avelsgärde kan påverkas av Lyckebyån.
Sammanlagt bor det knappt 4 000 personer i dessa orter och 2011 levererades
knappt 30 m3 vatten i genomsnitt per timme.
Längs ån finns även privata personer och industrier som använder vattnet till
dricksvatten, bevattning, rening mm.
-6-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
2
Datum: 2012-06-08
GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
2.1 Geologi och geohydrologi
Områden med möjlighet till stort grundvattenuttag har genomsläppligt
jordmaterial eller sprickrikt berg. Inom dessa områden är även risk för en
relativt snabb transport av föroreningar.
Jord
Lyckebyåns avrinningsområde är bland annat format av senaste istiden som
pressade ner land under dagens havsnivå, slipade berghällar, krossade
berggrunden och förde med sig materialet till andra platser. När inlandsisen
drog sig tillbaka låg stora delar av land under havsnivå. Havet jämnade ut olika
isälvsformationer och idag återstår endast ett fåtal. De två tydligaste
åsbildningarna löper i nordnordväst-sydsydostlig riktning genom området,
Lindåsen och Salebodaåsen. En relativt stor grusförekomst, Augerumsåsen
sträcker sig från strax norr om Biskopsberg i norr, söderut till Augerum strax
norr om Karlskrona.
Lindåsen är den största, mest sammanhängande isälvsbildningen i regionen och
löper i stort sett parallellt med ån. Den börjar ungefär vid Småland-Blekingegränsen och går genom Vissefjärda socken upp till Kronobergs län till trakten
av Lenhovda. I samband med Emmaboda kommuns vattenförsörjningsutredning på 1970-talet undersöktes åsen väl av nuvarande professor Gert
Knutsson, se bilaga 3a. Vattenuttagsmöjligheterna i åsen varierar från nästan
obefintliga till goda.
Salebodaåsen sträcker sig från Saleboda vid Blekingegränsen nordväst förbi
sjön Törn till Skruv. Åsen är föga framträdande i terrängen och materialet
grovt. De uttagbara grusmängderna bedöms generellt som obetydliga, men
något större i norr där den har betydelse för vattenförsörjningen i Skruv. En
grov klassning av förutsättningarna för grundvattenuttag ur jord enligt SGUs
hydrogeologiska karta ses i Figur 3.
-7-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Lindåsen
Salebodaåsen
Augerumsåsen
Figur 3 Översikt avseende förekomst av större isälvsavlagringar och möjlighet till
grundvattenuttag
Den dominerande jordarten i Lyckebyåns avrinningsområde är morän med
inslag av kalt berg som kan täckas av tunna jordlager. Tjockare moränlager
återfinns i de norra delarna, medan de i söder är tunnare eller obefintliga och
kan istället utgöras av kalt berg eller ett tunt jordtäcke, bilaga 3b visar
jordartskarta över Karlskrona kommun.
Grusfilterbrunnar används för kommunal vattenförsörjning i Kosta, Skruv,
Eriksmåla, Lindås och Emmaboda. Grundvattnet förstärks med infiltration i
Kosta, Lindås och Emmaboda. I Karlskrona kommer ytvatten från Lyckebyån
att ledas till Johannishusåsen för infiltration.
Berg
Berggrund utgörs huvudsakligen av svårvittrad granit. Längst i söder består
berggrunden av gnejsgranit och längst i norr finns inslag av porfyr och
vulkanit. Små spridda förekomster av grönsten finns i den södra hälften av
avrinningsområdet. I den nordvästra delen, på gränsen mellan Emmaboda och
Lessebo kommun, löper en diabasgång i nordsydlig riktning. Den huvudsakliga
-8-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
sprickriktningen är i nordnordväst –sydsydost, dvs i linje med åns huvudsträckning.
Bergartstyp och berggrundens spricksystem är avgörande för möjligheten att ta
ut grundvatten. Allmänt är sura bergarter (ex gnejs och granit) de mest
sprickrika bergarterna. Graniten har regelbundna och sammanhängande
sprickor medan gnejsens sprickor i allmänhet är mindre regelbundna och har
sämre sammanhang, Störst betydelse för möjligheterna att tillgodogöra sig
berggrundvatten är dock förekomsten av markerade öppna sprickzoner eller
krosszoner, vilka ofta har betydande längd och går ner till lämpligen stora djup.
Uttagsmöjligheterna för grundvatten i berg är dåliga i grönstensområdena.
Inom övriga delar av avrinningsområdet är uttagsmöjligheterna för grundvatten
goda till mycket goda, se Figur 4. I anslutning till sprickzonerna är
möjligheten till grundvattenuttag troligen större än i intilliggande berggrund.
Figur 4 Uttagsmöjligheter av grundvatten ur berggrunden
-9-
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Berggrundvatten används till vattenförsörjning i Långasjö, Emmaboda
kommun samt Saleboda, Strömsberg, Spjutsbyggd och Kättilsmåla i
Karlskrona kommun.
Från brunnsregistret framgår att det finns många privata brunnar i hela
avrinningsområdet.
2.2 Topografi, hydrologi och vegetation
Lyckebyån börjar norr om Visjön i Kosta, Småland på en höjd av 234 meter
över havet. Vattnet följer en sprickdal mot utloppet i Lyckebyfjärden vid
Karlskrona, Blekinge. I norr varierar landskapet mellan flackt till småkuperat,
mot kusten jämnas landskapet ut och höjdskillnaderna är små.
Ån strömmar som fortast i de norra delarna vid ex Högaströ, Åfors, Johansfors,
Getasjökvarn och Lindås samt i de södra delarna vid Strömsberg, Viekvarn,
Biskopberg, Lyckeåborg, Augerum och Lyckeby. Det 35 km långa flacka
partiet mellan Lindås och Bånga lugnar väsentligt ner åns framfart, se Figur 5.
Figur 5 Falldiagram över Lyckebyån (upprättad av Anders Brattberg).
Skogsmark dominerar i avrinningsområdet, ca 8% består av åker och
betesmark. Andelen vatten är mindre än 4 % och myrmark 2%, markanvändningen ses i bilaga 4. Större delen av jordbruksmarken ligger i
Karlskrona kommun.
- 10 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Figur 6 Lyckebyåns avrinningsområde med större biflöden och sjöar.
Lyckebyåns största biflöde är Törnån, där ligger även den största sjön Törn, se
även figur 6. Törnån avvattnar ett område på ca 186 km2. Av sjöarna har 4 st
en areal större än 1,5 km2, se Tabell 2.
Tabell 2 Sjöar med en areal större än 1,5 km2
Sjö
Sjöareal Nivå
km2
möh
Yggersrydssjön
Skärsjön
Löften
Törn
1,5
2,1
2
7,6
181
151
128
115
För utjämning mellan torrår och våta perioder finns långtidsregleringsmagasin i
 Yggersrydssjön, ca 2,6 miljoner m3
 Törn, ca 9 miljoner m3
 Stora Havsjön, ca 1 miljon m3
- 11 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Medelflöde varierar med plats, SMHI mäter vattenföringen vid station i
Kättilsmåla/Mariefors. Mätstationen flyttades 1987 från Kättilsmåla till
Mariefors i samband med ombyggnation av Bishopsbergs kraftstation.
Årsmedelvattenföringen i Kättilsmåla/ Mariefors har under åren 1940 till 2005
varierat mellan 2 till 10 m3/s, se Figur 7.
Figur 7 Beräknade karaktäristiska vattenföringar för stationen Kättilsmåla/Mariefors.
Under vårfloden svämmar Lyckebyån över sina bredder, framförallt i områden
som tidigare dikats ut. Områden som kan nämnas är bland annat vid Fur där det
tidigare fanns en sjö.
Vattenföringen beror bland annat på nederbörden. Den genomsnittliga
nederbörden ligger i Karlskrona på 462 mm/år och för Emmaboda på 659
mm/år, baserat på SMHI:s nederbörds data mellan 1961-1990. Årsnederbörden
varierar dock mellan olika år vilket har helt avgörande betydelse för såväl
flödena i Lyckebyån som för grundvattenbildningen. I Tabell 3 redovisas
nederbördskarakteristik vid SMHIs nederbördsstation Tvingelshed, belägen
mellan Vissefjärda och Karlskrona, för perioden 1946 till 2009.
Årsnederbörden avser hydrologiskt år, oktober till september. Våtår respektive
torrår avser nederbörden med återkomsttid på 10 respektive 100 år. I tabellen
redovisas även avdunstning och nettonederbörd.
- 12 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Tabell 3 Nederbördskarakteristik för Tvingelshed. Obs gäller fram tom 2005, dvs
våtåret 2006/07 på 1090 mm ingår ej.
Återkomsttid Nederbörd
Avdunstning*
Nettonederbörd
(år)
(mm)
(mm)
(mm)
Våtår
1:100
946
414
532
Våtår
1:10
815
402
413
653
379
274
Normalår
Torrår
1:10
491
342
149
Torrår
1:100
360
291
69
*Beräknad enligt Turc med ett antagande om årsmedeltemperatur på 5,8°C
Diagram i Figur 8 och 9 visar nederbördens fördelning för åren 1945 -2009.
Hydrologiskt år
Observationsort:
Observationsperiod:
Tvingelshed
1950/51 - 2008/09
Medelnederbörd (mm):
Fördelningstyp:
671
Pearson typ III
1:200
1:180
Våtår med
frekvensen
1:160
1:140
1:120
1:100
1:80
1:60
1:40
År
1:20
1:0
-1:201950/51
1960/61
1970/71
1980/81
1990/91
2000/01
Torrår med
frekvensen
-1:40
-1:60
-1:80
-1:100
-1:120
-1:140
-1:160
-1:180
-1:200
Figur 8 Fördelning av våtår respektive torrår under beräkningsperioden 1945/46 till
2008/09. I diagrammet visas den beräknade sannolikheten för respektive års
nederbörd.
Nettonederbörden för grundvattenbildning i jord vid Emmaboda ett normalår
ligger strax under 300 mm/år baserat på beräkningsperioden 1945 till 2009.
Torrare år minskar nettonederbörden drastiskt och är enligt beräkningen så låg
som 69 mm under torrår 1:100. Under det senaste decenniet har våtåren
dominerat.
- 13 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Tvingelshed
Nederbörd Hydrologiskt år
1200
Våtår ca 1:230
1000
mm
800
600
400
Torrår ca 1:1 000
200
0
1950/51
1960/61
1970/71
1980/81
1990/91
2000/01
År
Figur 9 Nederbörd i Tvingelshed.
2.3 Spridningstider ytvattnet
En förorenings spridningstid i ytvatten beror bl a på vattenhastigheten
(vattenföringen), isförhållanden, föroreningars löslighet med vatten och
föroreningens densitet.
Vattenhastigheten i ett vattendrag varierar beroende bl a på vattendragets
lutning och sektionsareans storlek. Dessutom varierar hastigheten inom
sektionen. Vid botten är hastigheten nära noll. Högsta hastighet är det i regel i
mitten av vattendraget samt nära vattenytan. Det är komplicerat att förutsäga
blandningsförloppet i naturen, men man kan skaffa sig en grov bild av
föroreningsspridningen genom att ansätta spridningshastigheter i vattendraget.
Vissa generaliseringar avseende spridningshastigheten kan göras utifrån
generalisering avseende vattendragets tvärsnittsarea (dike/bäck/å) samt
vattendragets lutning, se Tabell 4.
Tabell 4 Generaliserad rinnhastighet i dike, bäck och å1
Lutning i m/km
Dike m/s
Bäck m/s
Å m/s
1
0,4 (ca 1,4 km/h)
0,6 (ca 2,2 km/h)
0,8 (ca 2,9 km/h)
5
0,7 (ca 2,5 km/h)
1,1 (ca 4 km/h)
1,6 (ca 5,8 km/h)
10
0,9 (ca 3,2 km/h)
1,5 (ca 5,4 km/h)
2,1 (ca 7,6 km/h)
Spridningshastigheten i sjöar beror på tillrinningens storlek, sjöns form och
djupförhållanden, skiktning p.g.a. temperaturskillnader samt vindförhållanden.
1
Naturvårdsverkets handbok 2003:6 allmänna Råd Vattenskyddsområde, Bilaga 2
- 14 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Oljeföroreningar antas spridas på sjöytor med ca 3% av vindhastigheten. För
övre 1-metersskiktet kan riktvärdet 1,5% av vindhastigheten antas.
Lyckebyåns lutning varierar, men en första bild av spridningsförhållandet i
Lyckebyån samt större biflöden har beräknas utifrån en genomsnittlig
spridningshastighet för samtliga ytvattendrag på 1,0 m/s. Från Visjön i norr till
utloppet vid Lyckeby år det en fallhöjd på ca 235 m på en sträcka av ca 100
km, vilket ger en lutning på 2,35 m/km. Spridningstiden genom sjöar har
antagits till 0,1 m/s. Baserat på detta erhålls en teoretisk spridningstid för
ytvattnet från Visjön i Lessebo kommun till Lyckeby i Karlskrona kommun till
endast 4 dygn, se bilaga 5. Användandet av en och samma strömhastighet för
en lång vattendragssträcka samt olika vattenflöden är självklart en
approximation för avgränsningen men detta beräkningssätt anses vara det
”bästa tillgängliga”. Att i vart och ett vattendrag utföra
strömhastighetsbestämningar på ett stort antal lokaler anses inte vara motiverat.
2.4 Vattnets strömningsförhållanden i grundvatten
Kännedom om grundvattnets strömningsförhållanden är av grundläggande
betydelse för bedömning av de geohydrologiska förutsättningarna för grundvattenuttag liksom skyddet av ytvattnet. Grundvatten rinner generellt i riktning
mot vattendrag. De faktorer som styr flödet i marken är dels grundvattenytans
gradient dels markens genomsläpplighet. Den senare är helt dominerande som
styrande faktor när en gradient finns. Dessutom styr jordens effektiva porositet
grundvattenhastigheten. En god approximation är att gradienten är av samma
storleksordning som topografins lutning. Vid fastställandet av skyddszonens
läge ska hänsyn tas till såväl geologi som topografi. I områden med låg
vattengenomsläpplighet där jordlagren utgörs av finmaterial i form av silt och
lera avrinner sannolikt huvuddelen av nederbörden som ytavrinning.
De flesta kommunala vattentäkter i Lyckebyån är placerade i vattenförande
akvifärer i jord eller berg där inströmningen ofta bedöms ske från omgivande
grundvatten. Vid grundvattenuttag är strömningen närmast uttagsbrunnarna
generellt riktad mot uttagspunkten.
Vid speciella vattenståndssituationer, t ex vid extrema högvattenstånd i
ytvattnet, då grundvattennivån samtidigt kan vara låg eller vid större
grundvattenuttag bedöms åns vatten kunna inducera i närliggande vattentäkter.
En förutsättning för inducering av ytvatten är även att det finns vattengenomträngliga lager i strand/bottenpartierna eller att de eroderas fram i samband
med högvattenföringen. Under normala förhållanden bildas oftast täta skikt av
slam, svämgyttja eller dy längs bottnar och stränder som förhindrar eventuell
inducering av ytvatten. Inga detaljerade undersökningar av grundvattnets
strömning är utförda, således kan endast grundvattnets huvudsakliga strömning
bedömas.
- 15 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
De vattenförande jordlagren bedöms kunna stå i kontakt med underliggande
berggrund. Där berggrunden och dess akvifärer i form av sprickor matas med
vatten från ovanliggande jordlager. Störst matning sker på platser där grovkorniga jordlager överlagrar sprickzoner. Utmed Lyckebyån med biflöden
förekommer huvudsakligen morän med inslag av isälvsmaterial. I områden där
grovkorniga jordar och sediment förekommer, såsom områdena längs med
Lillån, kan det vara god kontakt mellan berggrundvatten och grundvattnet i det
vattenförande lagret ovan berggrunden. Lyckebyån följer tektoniska sprickor
utmed flera sträckor. Den närmare utbredningen av grundvattenförande
sprickor är dock ej känd.
Vid avgränsning av vattenskyddszon har en zon på 100 m från normalt
vattenstånd avgränsats. Avståndet gäller i horisontalplanet. Här har antagandet
gjorts att spridning i mark går långsammare och är underordnat direkt
ytavrinning, även om vattendrag flyter i flackare landskap. Genom det
angreppssätt som föreslås (d v s figuranpassat skyddsområde utmed vattendrag
och sjöar) och de övriga antagande vad gäller strömhastigheter och spridningar
anses nya beräkningar för spridning i mark utmed vattendragens längd ej vara
motiverat.
2.5 Dräneringar
Ytvattendränering på och under mark inklusive täckdiken skall normalt
beaktas. Flera av de diken som har kommenterats/markerats på kartmaterialet i
bilaga 7a – 7h är diken som har tillskapats som åkerdränering, där flödena
generellt är små. Vid bedömning av rinntider skall flödeshastigheten i
dräneringarna avse situationen vid högvattenföring. Någon hänsyn till
dräneringssystem vid avgränsningarna av föreslaget skyddsområde har inte
tagits därför att uppehållstider i marklagren innebär ökade uppehållstider.
2.6 Kapacitet
Under åns 10 mil långa färd ansluter sig vattendrag till huvudfåran som tilltar
på ju närmre Östersjön den kommer. Uttagsmöjligheterna för ytvatten beror
även på den volym som är tillgänglig, dvs hur bred och djup ån eller sjön är.
Detta ger att uttagsmöjligheterna från ån varierar och är generellt mindre i norr
där både flödet och volym generellt är mindre än längre nedströms.
Råvattenuttaget är störst i Karlskona där ca 550 m3/h tas från Lyckebyån. Det
är ca 2,5% av åns medelflöde på 20 900 m3/h, ett lågvattenflöde på 2 400 m3/h
ger ett procentuellt uttag av 23%. Vid extremt lågvatten flödade endast 290
m3/h vilket understiger Karlskronas vattenbehov.
- 16 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Tabell 5 De kommunala vattenverkens max kapacitet och medelproduktion
Kommun
Lessebo
Lessebo
Emmaboda
Emmaboda
Emmaboda
Emmaboda
Emmaboda
Emmaboda
Karlskrona
Karlskrona
Karlskrona
Karlskrona
Karlskrona
Vattentäkt
Kosta
Skruv
Eriksmåla
Johansfors/
Broakulla
Getasjökvarn
Lindås
Långasjö
Vissefjärda
Saleboda
Strömsberg
Kättilsmåla
Afvelsgärde
Lyckebyån
(Karlskrona)
Vattenverkets
Max Kapacitet
Medelproduktion
dricksvatten
m3/h
m3/h
60
17
ca 8
13
5
4
0,29
104
Skickar vatten till
Getasjökvarn
8
9
5
2
6,3
16
Reservvattentäkt
45
1050
548
3-4
5
0,8
0,4
2,4
7,9
Vattenuttaget beror även på vattenbehov, vattenverkets kapacitet och
uttagsbrunnens/arnas kapacitet. Vattentillgången i samtliga täkter klarar dagens
vattenbehov. Vattentäkternas kapacitet ses i Tabell 5.
2.7 Högsta vattenstånd
Ytvattennivåerna mäts kontinuerligt vid vattentäkterna, kraftstationerna och vid
SMHI:s mätstation. Då ån är reglerad är nivåerna relativt stabila över året, men
en viss säsongsvariation kan ses där det högsta vattenståndet fås på våren.
Grundvattennivåerna i de olika delarna av området är så vitt känt inte närmare
dokumenterat vare sig i berg eller i jord. Vid vattentäkter i jord begränsas
regelmässigt grustäktsverksamhet så att betydande skyddstäcke sparas över
högsta grundvattennivån. Med hänsyn till sambandet mellan ytvatten, vatten i
jord och berg bör man överväga om eventuella schakter i jord ska begränsas
avseende skyddet för Lyckebyån.
2.8 Ytvattnets kvalitet
Ytvatten som sjöar och vattendrag är känsliga för påverkan och förändringar.
Vid vattenverken tas regelbundet kvalitetsprover på råvattnet i ån. Varje år
utreds även Lyckebyåns vattenkvalité i Lyckebyåns Vattenförbunds
recipientrapport. Även Vattenmyndigheten har i enlighet med EUs
vattendirektiv gått igenom åns och dess huvudavrinningsområde avseende
ekologisk och kemisk status. Generellt är den kemiska statusen god i
- 17 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
grundvatten, sjöar och vattendrag, några vattenförekomster visar på
otillfredsställande status. Den ekologiska statusen i sjöar är generellt god, men
i vattendrag är den ofta måttlig till otillfredsställande, se Figur 10 och 11.
Figur 10. Ekologisk status för ytvatten
2
2
Vattenmyndigheten, 2009, Åtgärdsprogram för Lyckebyåns huvudavrinningsområde
- 18 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Figur 11. Kemisk status för ytvatten
Datum: 2012-06-08
3
Miljöproblemen för sjöar är främst försurning och miljögifter. För vattendragen
är miljöproblemen främst försurning, miljögifter samt fysiska förändringar.
Både sjöar och vattendrag har även i viss omfattning problem med
övergödning, se Figur 12.
3
Vattenmyndigheten, 2009, Åtgärdsprogram för Lyckebyåns huvudavrinningsområde
- 19 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Figur 12 Miljöproblem per vattenförekomst4
Försurning
Försurningen började omkring sekelskiftet 1900, då det sura nedfallet från luft
ökade till följd av industrialiseringen. Lyckebyåns avrinningsområde är extra
känsligt för försurning då berg och jordtäcke domineras av svårvittrade mineral
med dålig buffringsförmåga. Försurning är det främsta problemet i Lyckebyåns
avrinningsområde, värst drabbat är bäckar och småvatten längst ut i
avrinningsområdet där regnvattnet har stor påverkan. För att komma tillrätta
med försurningen kalkas 23 vattenförekomster enligt ett kalkningsprogram.
Programmet huvudsyfte är att övervaka punktkällors påverkan och effekter av
kalkningen.
Miljögifter
Miljögifter kan förekomma som metaller, organiska och oorganiska ämnen,
kunskapen om deras effekter på miljön är ofta begränsad. Nedan följer en
tabell över de grundvattenförekomster som överstiger tröskelvärdet för
miljögifter samt de ytvattenförekomster som överskrider gränsvärden för
prioriterade ämnen, se Tabell 6 och Tabell 7.
Tabell 6 Grundvattenförekomster med överskridande av tröskelvärden för miljögifter
Kadmium och
Bly och
Plats
kadmiumföreningar Blyföroreningar Arsenik
Emmabodaåsen, Transjön
X
Salebodaåsen, Skruv
X
X
X
4
Vattenmyndigheten, 2009, Åtgärdsprogram för Lyckebyåns huvudavrinningsområde
- 20 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Tabell 7 Ytvattenförekomster som överskrider gränsvärdet för prioriterade ämnen
avseende miljögifter
Plats
Kadmium och
Bly och
Nickel och
kadmiumföreningar Blyföroreningar nickelföroreningar
Lyckebyån: Stora VisjönYggersrydsjön
X
X
Lyckebyån:YggersrydsjönBjurbäcken
X
X
X
Ur tabeller kan det utläsas att de största problemen med miljögifter finns i
Salebodaåsen, Skruv samt i vattendragen mellan Stora Visjön och Yggersrydsjön samt Yggersrydsjön till Bjurbäcken. Främst är det problem med förhöjda
halter av kadmium och kadmiumföreningar samt bly och blyföreningar, men
även förhöjda halter av nickel och arsenik förekommer. Bly har pekats ut som
det största problemet i Lyckebyåns vattenförbunds recipientrapport 2006-2008,
där blyhalten generellt bedömdes som måttligt hög. En jämförelse mellan
1997-2001 och 2002-2008 visar att metallhalterna ökat markant, främst
vanadin och aluminium.
Sediment
Sedimentet i Getasjön, Törn och Västersjön undersöktes under 2007 avseende
tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Högst halt av
tungmetaller fanns i Getasjöns sediment där halterna av arsenik, kadmium och
zink var måttligt höga. Törn hade den högsta PAH-halten, vilken översteg
Naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning (KM).
Fysiska förändringar
Fysiska förändringar påverkar främst den ekologiska statusen, där ex kraftverk,
rensning, dammar mm kan förhindra att växter och djur kan leva naturligt.
Ändrad markanvändning är en betydelsefull faktor som både försurar och ökar
halten av humus i vattnet. På grund av höga humushalter är många sjöar och
vattendrag brunfärgade i Blekingekustens delområde. Sedan mitten av 70-talet
har färgtalet mer än fördubblats och kan idag ligga på mer än 100 mg Pt.
Färgen leder till kvalitetsproblem i den kommunala vattenförsörjningen och har
sannolikt stor betydelse för det biologiska livet i vattensystemet. I samband
med översvämningen som skedde till följd av novemberregnet 2010 ökade
färgtalet upp till 250 mg Pt på råvattnet till Karlskrona vattenverk, vilket
innebar problem i reningsprocessen.
Den ökade markurlakningen kan delvis bero på omvandlingen av lövblandskogar till produktionsskogar där gran dominerar samt på ett varmare och
nederbördsrikare klimat. Utdikning av betydande sjöareal i den nedre delen av
avrinningsområdet i mitten av 1900-talet, har lett till kortare uppehållstid och
magasineringsförmåga, vilket lett till försämrad ”klarningskapacitet”. För att
komma tillrätta med problemet rekommenderar vattenmyndigheten löv/gräsbevuxna skyddszoner längs sjö- och åstränder, om möjligt återskapa tidigare
sänkta sjöar så att de åter fungerar som ”klarningsbäcken”.
- 21 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Övergödning
Övergödningen i Östersjön gör att även måttliga halterna av kväve och fosfor
är en viktig aspekt. Kvävehalten bedöms vara hög överallt utom i bäck från
Långasjö där halter bedöms vara mycket höga samt i Transjön och Getasjön
där halterna var låga. Den areaspecifika kvävehalten från hela avrinningsområdet bedöms vara låg och den totala kvävehalten 2008 låg på 156 ton,
varav 25,5 ton eller 16% kom från de kommunala avloppsreningsverken. De
största punkkällorna var Emmaboda, Kosta och Vissefjärda. Under 2008
bedömdes fosforhalten som måttlig eller hög överallt utom i bäck från
Långasjö, där den bedömdes som mycket hög. Den totala fosformängden som
transporterades till Östersjön var 2008 4,57 ton vilket är lägre än tidigare år.
Avloppsreningsverken stod för 0,30 ton eller 6,5%, vilket är lägre än både
2006 och 2007 (16 respektive 7%). Den areaspecifika fosforhalten från hela
avrinningsområdet bedöms vara låg.5
Provtagning och rening
Där vatten från Lyckebyån används till kommunal dricksvattenförsörjning tas
vatten antingen direkt från ån eller infiltreras för ökad grundvattenbildningen.
Råvattnets kvalité analyseras regelbundet och generellt behöver vattnet renas
eller justeras avseende humus, järn, mangan, turbiditet och pH innan det erhålla
en godtagbar dricksvattenkvalité.
Ytvattenverket i Lyckeby, Karlskrona har den sista och enskilt största
uttagspunkten av råvatten. Råvatten från Lyckebyån behandlas i flera steg
innan det pumpas till konsument. Nedan följer en överskiktlig beskrivning:
1. Råvattnet grov- och finsilas, innan krita och kolsyra (ev lut) doseras för
att uppnå rätt fällnings-pH och -alkalinitet.
2. Till vattnet doseras polyaluminiumklorid (PAC) för att fälla ut
organiskt material, järn och mangan. Detta filtreras bort i flera
kontinuerliga filter.
3. Efter filtrering tillsätts krita, kolsyra (ev lut) och Na-hypoklorit (samt
vid behov Na-klorit för bildning av klordioxid) för att oxidera
resterande mangan. Avskiljningen sker dels i oxidationsbassänger dels i
efterföljande kolfilter.
4. Vattnet filtreras sedan genom 11 st. kolfilter för att ta bort smak- och
luktämnen samt ev.kvarvarande mangan i partikelform.
5. Som en sista åtgärd doseras lut och kolsyra till önskat pH och alkalinitet
samt Na-hypoklorit och ammoniumsulfat för att uppnå
långtidsverkande bakterieskydd på distributionsnätet.
Eftersom råvatten från Lyckebyån uppvisar stora variationer i kvalitet under
året, sätts vattenverkets reningsprocess på prov. För att klara Karlskrona
kommuns framtida vattenförsörjning med avseende på säkerhet och kvalitet
pågår ombyggnad av reningsverket samt utökning med att infiltrera vatten i
Johannishusåsen (rullstensås) för att ytterligare förbättra dricksvattenkvaliteten
5
Lyckebyåns Vattenvårdsförbund, recipientkontroll, Lyckebyån 2006-2008
- 22 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
och trygga säkerheten för framtida vattenförsörjning i Karlskrona. Behovet av
råvatten från Lyckebyån kvarstår dock oförändrat.
Vid grundvattentäkter är det normalt ej så många behandlingssteg för att
erhålla ett bra dricksvatten. Som exempel redovisas processchemat för
Kättilsmåla, Figur 13 där råvattnet doseras med lut för att justera pH samt för
att underlätta den efterföljande oxidationen, innan vattnet leds till ett sandfilter,
på vilket utfällt järn och mangan fastnar. Vattnet passerar även ett UV-filter för
mikrobiell avdödning. Möjlighet finns även att dosera natriumhypoklorit vid
behov för att avdöda eventuella bakterier i ledningsnätet.
Figur 13 Processchema Kättilsmåla vattenverk, principfigur
2.9 Ytvattentäktens värde
Bedömning av ytvattnets värde är vansklig och beroende av vilka värderingar
man lägger in i ordet värde, som kan täcka in:
 Sociala värden: rekreation, bad, fiske, båtsport, kulturhistoria,
vattenestetiska
 Naturvärden: ekologi, naturresurser, fria stränder
 Tekniska värden: vattenförsörjning, bevattning, recipient, farleder,
energiutvinning, yrkesfiske
Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som
skyddas. Ytvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning
skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet
av en vattentäkt om den skulle bli långsiktigt förstörd genom en olycka eller
annan påverkan så att en ny vattentäkt måste sökas. Vid bedömning av värdet
på en ytvattentäkt kan man ansätta kostnaden för att ersätta vattentäkten med
en ny om den nuvarande vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en
förorening. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en
- 23 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
kvalitativ indelning i värdeklass enligt handbok6. En bedömning enligt dessa
grunder medför att Lyckebyån bör klassas som en vattentäkt med Mycket högt
skyddsvärde. I denna kategori ingår bland annat allmänna huvudvattentäkter
och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän
vattenförsörjning, vilket motsvarar Lyckebyåns ytvattentäkt.
2.10 Sårbarhet
Riskbedömning görs utifrån tillrinningsområdets sårbarhet, med begreppet
sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och vattenområde mot
föroreningar.
En ytvattentäkts sårbarhet beror på var föroreningen kommer, hamnar den
direkt på vattenytan är sårbarheten extremt hög. Om föroreningen hamnar på
marken beror sårbarheten på jordart, markanvändning/vegetation, topografi,
närhet till diken och små vattendrag. Finkornig jordart ex lera medför högre
sårbarhet för ytvattnet än grovkornig jordart (sand, grus), då föroreningen
lättare transporteras på det täta jordlagret.
Jordarten i avrinningsområdet består till stora delar av morän, som kan vara ett
tätt material och därmed ökar risken att föroreningen når ett vattendrag som
mynnar ut i Lyckebyån.
Sårbarheten beror även på den specifika föroreningens egenskaper, olika
fysikalisk-kemiska processer (ex adsorption, förflyktigande, oxidation
reduktion, mm) och biologiska förändringar (biologisk nedbrytning,
ackumulation).
Vid sårbarhetsklassificering av ytvatten bör hänsyn tas till räddningstjänstens
möjligheter att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet. På några
strategiskt utvalda sträckor längs Lyckebyån har trafikverket gjort åtgärder för
att hindra vägdagvatten att rinna direkt till Lyckebyån. SOS Alarm (112) kan
även stänga Karlskronas råvattenintag om olycka skett och kontamineringsrisk
föreligger.
Vattnet från Lyckebyån infiltreras även till grundvattentäkter som finns utmed
ån. Hur sårbara dessa är beror på om föroreningen hinner upptäckas i tid och
infiltrationen stängs av innan föroreningen når intagsområdet. Det pågår även
en naturlig infiltration från ytvattnet till grundvattnet, vars infiltration inte går
att stoppa. Skulle en förorening komma in i en grundvattentäkt kan den förstöra
hela vattentäkten. Utifrån ovan bedöms sårbarheten som hög till extremt hög.
Sårbarheten beror i stor utsträckning var i tillrinningsområdet en eventuell
förorening sker och under vilka förhållanden. Sårbarhetsbedömningen baseras
på angivna sårbarhetsklasser i Naturvårdsverkets handbok7.
6
7
Naturvårdsverkets Handbok 2003:6, Vattenskyddsområde med allmänna råd, sep 2003
Naturvårdsverkets Handbok 2003:6, Vattenskyddsområde med allmänna råd, sep 2003
- 24 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
3
Datum: 2012-06-08
RISKINVENTERING
3.1 Allmänt
Inom det aktuella området för Lyckebyån förekommer verksamheter, vilka vid
olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på grundvattnet.
Riskobjekt kan delas upp i de olika kategorierna:

vattenverksamhet

sabotage, krig, kris och klimatförändringar

verksamheter i tillrinningsområdet
3.2 Vattenverksamhet
Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom
 Entreprenadarbeten nära vattentäkt
 Vattenbrist eller kvalitetsförsämring p.g.a. överuttag
Arbete pågår inom kommunerna för att utvärdera och påverka rutiner avseende
dokumentation och instruktioner för samtliga vattentäkter.
3.3 Sabotagesituationer och klimatförändringar
Åtgärder inom ramen för sabotage och krigssituationer behandlas i samband
med upprättandet av beredskaps- och saneringsplan.
I sydöstra Sverige har det pekats ut att det kan bli torrare sett till hela året, men
med nederbördsrika perioder. Tänkbara problem som kan komma ifråga vid
nederbördsrika perioder är att mer vatten i omlopp innebär att föroreningar
lättare (snabbare) kan sprida sig till yt- och grundvatten. Dag- och spillvattensystem kan bli överbelastade.
3.4 Verksamheter i tillrinningsområdet
De risker som kan regleras genom skyddsföreskrifterna är verksamheter och
markanvändning inom avrinningsområdet. Inventeringen baseras på
Lyckebyåns vattenförbunds recipientkontroll 2009, uppgifter från Trafikverket,
Trafikverkets åtgärdsförslag för skydd av Karlskronas ytvattentäkt, genomgång
med miljökontoren och tekniska kontoren i Lessebo, Emmaboda och
Karlskrona samt översiktlig studie i fält. Detta ger att åtminstone följande
verksamheter/anläggningar kan utgöra presumtiva risker:

Vägar

Järnväg
- 25 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08

Flygfält

Militärt övningsfält

Bebyggelse (uppvärmning, cisterner, trädgårdsskötsel mm)

Förorenad mark (nedlagda deponier, industriområden, sågverk mm)

Industriell verksamhet

Avlopp (enskilda och kommunala)

Djurhållning och jordbruk

Markarbeten

Täktverksamhet
I detta sammanhang har inga besök vid exempelvis lantbruk eller dylikt skett
varför inventeringen inte kan betraktas som fullständig. Den kan dock utgöra
utgångspunkt för framtida kontakter med genomgång av respektive
verksamhet.
Spridningshastigheten för en förorening i ytvatten beror bland annat på vattendragets lutning och sektionsareans storlek. Högst vattenhastighet påträffas i
regel i mitten av vattendraget samt en bit under vattenytan. Föroreningens
koncentration beror bland annat på utsläppsmängd, uppehållstid, föroreningens
egenskaper och avklingningstid, ex biologisk nedbrytningstid.
Spridningshastigheten i markytan och i grundvatten varierar beroende på bl a
lokala förhållanden som topografi, växtlighet, jordmån, avstånd till
grundvattenytan, årstid och föroreningens egenskaper mm. Grundvattnets
hastighet kan variera mellan några mm/år till 100 m/h. I omättad jord kan
hastigheten vara ännu lägre. I öppet vatten är hastigheten mellan 20-1010 högre
än på land. Föroreningsutsläpp i eller i vattendragets omedelbara närhet är
därför avsevärt farligare för en ytvattentäkt än utsläpp på land.
Generellt är riskerna för föroreningsspridning större vid huvudfåran jämfört
med biflödena. Eftersom vattenflödet är mycket större i huvudfåran krävs det
större åtgärder för att stoppa flödet och större saneringsinsatser. I ett litet
biflöde räcker det kanske att man enbart gräver igen bäckfåran för att stoppa
flödet temporärt.
En utförligare beskrivning av de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna i
tillrinningsområdet beskrivs nedan.
Vägar
Inom avrinningsområdet finns flera större och mindre vägar. På ett antal ställen
korsar vägar ån eller våtmarker och utgör där en extra stor föroreningsrisk. De
större vägarna är markerade på Figur 14.
- 26 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Figur 14 Större vägar inom Lyckebyåns avrinningsområde
- 27 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Länsstyrelsen rekommenderar att farliga godstransporter sker på E22, rv 25, rv
28, länsväg 120 samt väg 31. På väg 725 längs Augerumåsen är transport av
farligt gods förbjuden. Vägen ligger bredvid Lyckebyån och vattentäkterna
Kättilsmåla och Avelsgärde samt uppströms Karlskronas ytvattentäkt.
Farligt gods består av eller innehåller hälso-, miljö-, och brandfarliga varor i
fast, vätske- eller gasform och som kan medföra skador på människor, djur och
egendom eller i miljö. De vanligaste farliga transporterna på vägar är dock
transporter med oljeprodukter såsom råolja, diesel, bensin, fotogen mm.
För att minska föroreningsspridning från vägarna har trafikverket på vissa extra
utsatta platser utfört åtgärder som täta diken vilka samlar upp förorening och
leder den till sedimenteringsdammar med oljeavskiljare/klaffar som minskar
risken att förorening transporteras vidare. Även kantsten eller skevad (lutad)
väg förhindrar förorening att rinna ner i vattendrag och vägräcken minskar
risken för avkörningar och olyckor.
Trots åtgärder för att minska avkörningar och olyckor visar transportstyrelsens
olycksstatistik att mellan åren 2003 och 2009 rapporterades 182, av dessa var 7
dödsolyckor, 39 svåra olyckor resterande lindriga. Av de 182 olyckorna var 94
singelolyckor med motorfordon, 11 var möte mellan motorfordon och 16 var
korsande motorfordon. En översikt av de större vägar, trafikmängd, tung trafik
och antal olyckor ses i bilaga 6a som visar att flest olyckor skedde på väg 28,
25 och lv 120.
En olycka på fel plats kan ge katastrofala till mycket allvariga konsekvenser för
vattenkvalitén. Exempelvis halkade i januari 1994 en tankbil av vägen och 15
m3 diselolja rann ut i Mieån, som rinner ut i Långasjön och Karlshamns
vattentäkt. Den beräknade transporttiden var 4-5 dygn till vattenverket i
Karlshamn men den faktiska tiden var 2-3 dygn. Vattenverket var tvunget att
stoppa sitt inflöde för de nästkommande 3 månaderna pga kontamineringen.
Vattenförsörjningen klarades tack vare en provisorisk ledning från reservvattnet.
Nedan följer en översiktlig sammanfattning över de större vägarna som går
inom avrinningsområdet samt vidtagna åtgärder enligt muntlig information från
personal på Trafikverket8, se även bilaga 6b. De åtgärder som rekommenderas
kommer från Vägverkets rapport (1994) ”Lyckebyåns flodområde
åtgärdsförslag för skydd av Karlskronas ytvattentäkt”.
Den största vägen i avrinningsområdet är E22 som passerar över Lyckebyån
700 meter uppströms Karlskrona vattentäkt. Vägen är rekommenderad för
farligt gods och i medel passerar 9800 fordon per dygn, varav ca 840 är tung
trafik. För att förhindra spridning av föroreningar samlas vattnet från vägarna
8
Peter Jonasson (Karlskrona), Susanne Östangård (Emmaboda), Martin Envall (Lessebo) samtliga
Trafikverket Region Sydost.
- 28 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
upp i brunnar som leder det till dammar med fördröjningsmagasin och
oljeavskiljare. Åtgärdat mitten på 1990-tal.
Genom större delen av avrinningsområdet går väg 28 som sträcker sig norr om
Kosta till Karlskrona i söder. Vägen belastas av ca 2800 fordon per dygn norr
om Vissefjärda men endast ca 700 fordon per dygn norr om Eriksmåla. Väg är
rekommenderad för farligt gods och passerar över Lyckebyåns huvudfåra på ett
antal platser. Vid Broakulla/Hällasjö finns klaffluckor som går att stänga i
händelse av olycka. Vid Emmaboda passerar väg 28 Bjurbäcken, här finns
planer på åtgärder för att skydda vattnet. Mellan Fur och Muggetorp är åtgärder
är gjorda vid tre platser. Vatten leds i täta diken till sedimenteringsdammar
med tät botten och klafflucka. Utloppsledningarnas lutningar är negativ och
medger att ev oljespill stannar kvar i dammen. Åtgärdat 2007.
Väg 120 går i öst-västlig riktning genom Emmaboda och trafikeras av ca 3700
fordon per dygn på den östra sidan av ån och ca 5800 fordon på den västra
sidan av ån. Tunga fordon utgörs av 280 respektive 420 fordon per dygn.
Åtgärder rekommenderas vid Lyckebyån i höjd med Emmaboda samt vid
Bjurbäcken i Emmaboda.
Väg 25 går genom Nybro, passerar Eriksmåla på sin väg mot Lessebo och
trafikeras vid Eriksmåla av ca 2900 fordon per dygn varav 440 fordon är tung
trafik. Cirkulationsplatsen i korsningen mellan väg 25 och 28 har täta diken
och damm med klaffluckor. Öster om cirkulationsplatsen, vid våtmarken, finns
kraftigare räcken och kantsten, diken leder vatten till dammar. Åtgärdat 2009.
Väg 520 passerar över Kyrksjön vid Vissefjärda, ca 1950 fordon per dygn
passerar denna väg. Åtgärder rekommenderas vid bron.
Väg 545 passerar norr om Getasjön, där passerar ca 160 fordon/dygn varav 9%
tung trafik. Damm och klaffluckor finns anlagda.
På väg 726 vid bron över Lyckebyån finns täta diken, kantsten och
fördröjnings magasin.
Väg 725 mellan Karlskrona och Kättilsmåla har på strategiska ställen
förstärkts.
- I Augerumskvarn finns räcken, täta diken, kantsten, vatten leds till brunnar
som leder det till dagvattenmagasin som har öppen oljeavskiljare.
- Vid Mariefors finns vägräcke, skevad väg som lutar från ån. Åtgärdat 2007.
- Vid Lillån finns dammar med magasin och oljeavskiljare. Åtgärdat 2001.
- I ån har 2 dammar gjorts för att kunna hindra spridning av föroreningar.
I framtiden planeras åtgärderna på E22 vid Karlskrona följas upp, för att
utvärdera om de fungerar. Trafikverket skulle gärna se att täktens intagspunkt
flyttas uppströms E22. Väg 1017 vid Kosta grundvattentäkt kommer att ses
över.
- 29 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Vägdagvattnet avvattnas generellt via diken vilket kan innebära en snabb
spridning av förorenat vatten i händelse av olycka med utsläpp av exempelvis
bensin. Detta bör beaktas, framförallt där diken med vägdagvatten mynnar i
vattendraget som rinner till Lyckebyån. Tungmetaller kan tas omhand av det 10
cm översta skiktet i flacka slänter med tätt gräs.
Då salt inte fastläggs i marken utan löser sig i vatten försöker trafikverket att
optimera saltgivningen för att minska spridningen av salt. Saltning sker främst
när det är risk för halka och strös jämt på vägen. Salt i vatten är främst ett
problem i grundvattentäkter medan ytvatten tenderar att spä ut salthalten.
Järnväg
Inom avrinningsområdet finns det två järnvägar, Kust till kustbanan som går
mellan Karlskrona och Emmaboda. I Emmaboda möter den upp med järnvägen
som kommer från Alvesta- Växjö-Skruv- Emmaboda och går vidare mot Nybro
och Kalmar. För närvarande pågår upprustning av sträckan Karlskrona –
Emmaboda vilket bland annat innebär fler mötesplatser, ökad tågtrafik och
högre hastighet.
Under 2010 passerar under vardagar 6 godståg och 32 persontåg på sträckan
Skruv- Emmaboda- Nybro. Karlskrona-Emmaboda trafikeras av 14 persontåg.
Beläggningen kommer troligen att ändras, bland annat till följd av utbyggnad
och förbättring av järnvägsnätet.
Föroreningar från järnvägsverksamhet kan härröra från ogräsbekämpningsmedel, impregnering av träsliprar, spill av olja och bränsle samt slitage av tåg
och anläggning. Föroreningarna påträffas oftast på bangårdar, i lokstallar och
verkstäder men även i banvallen. Det finns även risk för olyckor.
Flygfält
Inom avrinningsområdet finns två flygplatser som är belägna öster om Kosta
respektive Emmaboda. Flygplatsen vid Kosta har fungerat som militärbas men
används inte idag och flygplatsen vid Emmaboda används för biltävlingar samt
har använts vid halkövning för trafikskolan.
Det finns vissa planer, från såväl företagare som politiker, på att flygplatsen i
Emmaboda ska utvecklas för att bli en regional flygplats för sydöstra Sverige. I
dessa planer ingår att flygplatserna i Kalmar, Växjö och Ronneby då skulle
ersättas med denna, vilket innebär en stor utbyggnad av Emmaboda flygplats.
Inga beslut är dock tagna.
Risk för påverkan på yt- och grundvatten från flygplatser utgörs främst av
hantering av petroleumprodukter och kemiska produkter som används i
bränsle, vid avisning, vid rostskyddsbehandling mm samt utsläpp av
luftföroreningar. Rester av bränsle, olja och eventuella brandsläcknings
kemikalier kan finnas kvar vid flygplatserna.
- 30 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Bebyggelse
Större delen av befolkningen i skyddsområdet är koncentrerad till samhällen
vid vattnet. Olycksrisk föreligger vid exempelvis oljepåfyllning i enskilda
tankar. Hos kommunernas tekniska kontor finns i dag några anmälda cisterner
inom föreslaget skyddsområde. Det finns troligen ett flertal icke anmälda
cisterner även inom skyddsområdet.
Berg- och jordvärme anläggningar kan påverka vattenkvaliteten vid vätskeläckage, bl. a. vid installation av nya anläggningar då risk finns för perforering
av ett grundvattenskyddande jordlager eller förorening av grundvattnet vid
borrning. Går värmeanläggningen sönder finns risk för att vätskan i
anläggningen läcker ut och förorenar grundvattnet. Berg- och jordvärme ska
anmälas och inom 200 meter från strandkant finns det i Karlskrona kommun ca
30 st (utförda efter år 2000), Emmaboda 5 st, i Lessebo finns det inom
avrinningsområdet 66 st (1997-2009) anmälda värmepumpar.
Även olämplig hantering av kemikalier i industrier och privata hushåll kan
vålla skada. Andra riskverksamheter är bensinstationer, biltvätt, skjutbanor,
konstgräs, golfbanor, kyrkogårdar och motorkrossbana.
Föroreningsbelastande verksamheter
Länsstyrelserna i de olika länen har identifierat potentiellt förorenade områden,
se bilaga 7. Inom avrinningsområdet finns det ett antal punktkällor som
påverkar Lyckebyån, de utgörs av industrier, glasbruk, kommunala avloppsreningsverk, avfallsupplag, dagvatten från samhällen mm. Lyckebyån är till
stor del reglerad och används för elproduktion.
Gamla glasbrukstippar orsakar miljöproblem, långsamt rör sig tungmetall mot
ån och halterna har ökat sedan slutet på 1990-talet. Undersökningen9 av
glasbruksobjekten Kosta, Transjö, Åfors, Johansfors och Skrufs Glasbruk,
Emmaboda glasverk samt Åfors glasdeponi visar på begränsad
föroreningspåverkan i Lyckebyån. Tydligt förhöjda halter av metaller återfanns
vid begränsade områden i diket nedströms Emmaboda glasbruk samt våtmark
och åfåra nedströms Åfors. Spridda föroreningar med höga metallhalter finns
nedströms glasbruken i Kosta, Johansfors och i viss mån även i Skruv. Måttligt
höga halter av arsenik och kadmium återfanns i Transjön nedströms Transjö
glasbruk.
Lyckebyån påverkas även av diffusa utsläpp från skogsbruk och lufttransporterade föroreningar.
9
Kalmar länsstyrelse, 2007, Glasbruksprojektet, Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar
Lyckebyån, Torbjörn och Karl Holmström Ekologgruppen i Landskrona AB
- 31 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Avlopp
Av de ca 20 500 personer som bor inom avrinningsområdet är ca
hälften anslutna till kommunalt avlopp, som generellt finns i samhällen. I figur
15 ses avloppsreningsverk inom avrinningsområdet, där Lyckebyån eller någon
av Lyckebyåns biflöden är recipient. I Bilaga 8 redovisar områden anslutna till
kommunalt reningsverk och reningsverkens utsläppspunkter.
Figur 15 Avloppsreningsverk
inom Lyckebyåns avrinningsområde 2009.
Reningsverken är dimensionerade för att minska halten av fosfor, kväve och
organiskt material, men avloppsvattnet innehåller ofta även virus, läkemedel,
hormoner mm. I Karlskrona har ett program tagits fram för att minska på
antalet avloppsreningsverk som har Lyckebyån som recipient.
- 32 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
De som inte har kommunalt avlopp har enskilda avlopp, vilket ger en diffus
belastning på Lyckebyån. Beroende på typ av anläggning, markförhållanden,
belastning mm så varierar påverkan på Lyckebyån.
Djurhållning och jordbruk
Djurhållning och verksamhet som hör därtill kan innebära risk för vattentäkten,
främst genom gödselspridning och bekämpningsmedelsanvändning. Inom
Lyckebyåns avrinningsområde är det bara ca 8 % av marken som är jordbruksmark, det finns inte heller så många gårdar med djurbesättningar > 100
djurenheter. I huvudsak återfinns jordbruksmarken i de södra delarna av
Lyckebyån, figur 16 och 17 se även bilaga 4.
Figur 16 Markanvändning i
anslutning till Lyckeby och
Avelsgärde
Figur 17 Markanvändning i
anslutning till Kättilsmåla
- 33 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Gödsel, strandbete och avloppsvatten kan orsaka problem med bakterier och
virus. En stor potentiell risk är smittspridning i samband med virus, då detta i
dagsläget ej går att hantera så att man får ett tjänligt dricksvatten. Hantering
och utsläpp av behandlat avlopp bör ses över såväl som djurhållning invid
vattendrag inklusive bete invid vattendrag (går djuren ned till vattnet för att
dricka eller finns det bevattningsanordningar), hantering, lagring och spridning
av gödsel. Detta är något som kommer att beaktas ännu mer i samband med
framtagandet av skyddsföreskrifter för respektive ytvattenverk.
Markarbeten
Markarbeten såsom olika typer av schaktarbeten kan vid olika tillfällen
förekomma. Verksamhetsutövaren måste vara medveten om risken av
föroreningsspridning, oftast i form av petroleumprodukter. Vid markarbeten
bör alltid ett minsta avstånd till högsta grundvattenstånd sparas.
Täktverksamhet
Täktverksamheter medför ett tunnare lager av skyddande jord över
grundvattnet och den underliggande berggrunden. Grundvattnet och sprickor i
berget kan föra med sig föroreningar till ytvattnet. I avrinningsområdet finns
det morän-, grus och sandtäkter10. Nedan redovisas de täkter som ligger relativt
nära Lyckebyån med biflöden. Avstånd bedömt utifrån angivet centrum på
kartan utan hänsyn till täktens verkliga utbredning.
 Visjön 1.1, naturgrustäkt, minst 250m från biflöde. Driften är nyligen
nedlagd
 Slätthult 4:2, moräntäkt norr om Skruv, Slätthult, ca 150m från
vattendrag, tillstånd till 2014
 Transjö 1:2, naturgrustäkt, ca 350m från vattendrag, tillstånd till 2018
 Yggesryd 1:11, naturgrustäkt norr om Eriksmåla, ca 1,5 km från
vattendrag, tillstånd till 2013
 Harebo 2:9, naturgrustäkt norr om Långasjö, sydväst om Emmaboda, ca
140 m från biflöde, tillstånd till 2013
 Harebo 2:9, bergtäkt norr om Långasjö, sydväst om Emmaboda, ca 250
m från vattendrag, tillstånd till 2013
 Skutaryd 2:8, moräntäkt öster om Emmaboda, ca 1 km från Lyckebyån,
tillstånd till 2014
 Vastansmåla 1:2, naturgrustäkt sydväst om Vissefjärda (nordväst om
Saleboda), ca 300m från vattendrag, tillståndet gick ut 2008
 Båldön 4:1, moräntäkt mellan Vissefjärda och Saleboda, ca 600 m från
vattendrag. Tillstånd till 2011
 Sillhövda 3:1, moräntäkt vid Kroksjön, öster om Holmsjö, ca 300 m
från sjö. Tillstånd till 2013
 Augerum 1:1, bergtäkt vid Kättilsmåla, Krokebro, ca 250m från
vattendrag, tillstånd till 2018
Inom 100m från strandkant finns det inom Lyckebyån med biflöden i dagsläget
ingen aktiv täktverksamhet.
10
Uppgifter hämtade från SGU kartvisare för ballast och materialförsörjning
- 34 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
4
Datum: 2012-06-08
AVGRÄNSNING VATTENSKYDDSOMRÅDE
4.1 Allmänt
Huvudprincipen är att skyddsområdet skall omfatta hela tillrinningsområdet.
Om ett mindre område avgränsas måste riskerna utanför vattenskyddsområdet
vara acceptabla. Avgränsningen bör då baseras på en bedömning av naturliga
och tekniska barriärer samt potentiella riskobjekt i tillrinningsområdet.
Avgränsning av ett skyddsområde för en ytvattentäkt bör baseras på en
kombination av flera principer såsom:






Topografisk avgränsning, ytvattendelar
Buffertzon kring vattendrag
Fasta rinntider i vattensystemet
Sårbarhetsbedömningar och –klassificeringar
Empiriska erfarenheter
Risker/riskacceptans
Vid avgränsning av vattenskyddsområde för ytvatten utgår man från mark- och
vattenförhållanden (topografi, hydrografi, geologi, hydrogeologi, sårbarhet
etc.), riskobjekt, tillgänglig data mm. Utifrån denna information görs riskbedömningar/analyser utifrån tillrinningsområdets sårbarhet samt existerande
och potentiella riskobjekt. Riskerna vägs sedan mot naturliga och tekniska
barriärer. Naturliga barriärer kan vara rinntid och utspädning, medan tekniska
barriärer kan vara varningssystem, larm eller fysiska skydd.
4.2 Allmänt
Vattenskyddsområden kan avgränsas i olika skyddszoner, då det behövs olika
restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet. De olika zonerna
benämns

vattentäktszon

primär skyddszon

sekundär skyddszon

tertiär skyddszon
Vattentäktszon
Kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget/sjön skall det anges ett
område såsom vattentäktszon. Inom detta område får endast verksamhet till
följd av vattentäkt bedrivas. Vattentäktszonen skall skyddas på lämpligt sätt,
exempelvis med inhägnad och/eller markeras med bojar/länsor.
- 35 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Primär skyddzon
Den primära skyddszonen ska avgränsas på ett sådant sätt att föroreningen
hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen.
Den rekommenderade rinntiden är 12 timmar, baserat på högvattenflöde.
Kortare rinntid kan motiveras om det finns tillgång till bra varningssystem och
snabba motåtgärder. Saknas daglig tillsyn eller varningssystem kan en längre
rinntid vara nödvändig.
Strandzonen utgör en mycket viktig barriär för att reducera och förhindra
föroreningar från att nå ytvattendraget/sjön. Den bör vara minst 50 meter bred
och omfatta alla tillflöden i form av åar, bäckar samt större diken och täckdiken
från vilka rinntiden till vattentäktszonen är beräknad till 12 timmar.
Primär skyddszon bör också gälla från vattentäktszon för ytvattendrag till
uttagsbrunnar. För flertalet anläggningar innebär detta hela sträckan mellan
infiltrations- och uttagsplats.
Sekundär skyddszon
Den sekundära zonen ger ett förstärkt skydd mot föroreningar och ska skydda
ytvattendraget/sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken
och/eller via grundvattnet.
Området för den sekundära skyddszonen bör vara så stort att uppehållstiden för
ytvattnet från sekundära skyddszonens yttre gräns till primära skyddszonen har
en beräknad uppehållstid om max 12 timmar beräknat på högvattenföring.
Strandskyddet ska motsvara en uppehållstid för grundvattnet motsvarande 100
dygn dock minst ett 100 m brett markområde kring ytvattenrecipienterna.
Tertiär skyddszon
Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte
omfattas av övriga zoner.
I följande kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av
vattenskyddsområde runt Lyckebyån.
4.3 Föreslaget skyddsområde
Under framtagandet av skyddsområde för Lyckebyån har förslag om både
primär och sekundär skyddszon diskuterats, samt behovet av tertiär zon. Detta
har sammanvägts med de potentiella riskerna samt sett till att det är önskvärt
med ett skydd för Lyckebyån som en råvattenresurs till nuvarande och framtida
kommunal dricksvattenförsörjning. Det har även diskuterats om Lyckebyån ska
vara riksintresse som råvattenresurs för vattenförsörjningen.
- 36 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Detta utgör också grunden för bedömning att det är tillräckligt med den
föreslagna strandzonen på 100 m utan att titta närmare på barriären för grundvattenströmning samt dräneringar. I samband med att vattenskyddsområde ses
över för respektive täkt kommer det troligen att vara aktuellt att komplettera
med primär zon samt i vissa fall även utöka den sekundära zonen bland annat
med tanke på att ytvattnet även infiltreras som ett reningssteg innan det
används till dricksvattenförsörjningen.
Det framlagda förslaget följer alltså inte de generella indelningar som redovisas
i Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd (2003:6). Förslaget strider
dock inte mot handboken eller Allmänna Råd till 7 kap 21 och 22 och 25 § i
miljöbalken. Vattenskyddsområdet består av en skyddszon som i sin
utformning motsvarar en sekundär skyddszon
Föreslaget skyddsområde innefattar 70 km2 utav Lyckebyåns avrinningsområde som totalt är på ca 810 km2. Det nu redovisade skyddsområdet bedöms
vara tillfyllest sett till att sjöar, dammar, oljefilter, varningssystem mm längs ån
och dess biflöden utgör naturliga och tekniska barriärer vilka förlänger
ytvattnets strömningstid och hindrar förorening att nå vattentäkter. Genomströmningstiden i sjöar varierar dock mycket beroende på sjöarnas form och
djupförhållanden samt vindförhållanden.
Av utförd riskinventering, se kap 3, framgår att de allvarligaste presumtiva
föroreningsriskerna utgörs i huvudsak av vägar, reningsverk, enskilda avlopp,
industri, jordbruk och djur.
Gränsen för vattenskyddet föreslås omfattar Lyckebyån huvudfåra med sjöar
och vissa större biflöden. Skyddsområdet innefattar 100 m ut från strandkant
vid normalt vattenstånd. Kartor över förslaget skyddsområde finns i plansch 1
– 16, se även översiktskartor för respektive kommun. I samband med
markering av föreslaget skyddsområde har det ej beaktats huruvida föreslagen
gränsdragning är olämplig sett till brukaraspekter, såsom om det korsar en
ladugårdsplan eller t.o.m. är dragen genom en byggnad. I samband med
anmälning- och tillståndsärenden bör detta kunna hanteras specifikt i de
enskilda fallen.
Inom eller i närheten av det föreslagna vattenskyddsområdet för Lyckebyån
finns flera vattentäkter. Lyckebyåns skydd kommer att ge ett grundläggande
skydd, utöver detta gäller även skyddet för respektive vattentäkt. Inom vissa
områden kommer skyddet att vara dubbelt reglerat, starkaste skyddsgrad gäller
då.
- 37 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
5 TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER
5.1 Praktiska åtgärder
För den framtida planeringen kan vidare undersökningar göras för att utreda
vilka åtgärder som behöver vidtas. Tänkbara åtgärder som kan behövas är:
-
Översyn av skyddsåtgärder vid vägar såsom tätning av diken och
möjligheter till uppsamling av förorenat vägdagvatten, exempelvis genom
att anlägga mindre dämmen. Möjligheten att snabbt schakta bort förorenad
mark samt pumpinsatser.
-
Åtgärda de resterande åtgärdsförslagen från den rapport trafikverkets,
region sydöst lät göra 1994 ”Lyckebyåns flodområde, Åtgärdsförslag för
skydd av Karlskonas ytvattentäkt”.
-
Vid riksväg markera gränsen till skyddsområde i form av en blå/gul skylt
med texten:
”Lyckebyåns
vattenskyddsområde,
Water
Wasserschutzgebiet. Vid olycka ring 112”
protection
area,
-
Vid strategiska platser längs vägar/stigar inom skyddsområdet placeras
informationsskyltar enligt Naturvårdsverkets standard
-
Informationsskyltar skall finnas vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen
-
Tillsyn av vattenskyddsområdet bör utföras regelbundet
-
Information till boende och verksamhetsutövare, exempelvis genom
riktade informationsblad exempelvis
- vad gäller för jord- och skogsbruk
- vad gäller för hantering av kemikalier
- vad gäller för cisterner
5.2 Administrativa åtgärder
Fastställande av skyddsområde
Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommun är det
nödvändigt att ytvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för
vattenförsörjningsändamål ej äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde
med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat vattenskydd
för aktuell vattentillgång.
- 38 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Upprättande av åtgärdsplan
Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på yt- och grundvattnet
bättre ju tidigare åtgärd genomförs. Det är därför av yttersta vikt att eventuella
olyckor, där yt- eller grundvattenförekomsten riskerar att komma till skada,
snarast kommer till kännedom hos räddningsverk/driftspersonal/berörd
myndighet. Samtliga boende och verksamma inom skyddsområdet bör därför
vara införstådda med skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse
av föroreningssituationer. Informationsskyltar bör även sättas upp vid
genomfartsvägar.
Vid trafikolyckor, läckage från förvaringstankar för petroleumprodukter,
kemiska ämnen m m finns risk för att eventuella föroreningar når grundvattnet
och transporteras vidare till vattentäkten. Situationen är särskilt känslig i partier
där föroreningar snabbt kan nå yt- eller grundvattnet. Sådana partier
kännetecknas främst av närhet till ytvattendrag, tunna och/eller genomsläppliga
jordlager och partier med berg-i-dagen. Vid sådana händelser krävs omedelbara
åtgärder.
Som ett led i arbetet med att förbättra miljöarbetet arbetar kommunerna
kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i
anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra
föroreningar inblandade, så att skador på yt- och grundvattnet kan undvikas
eller minimeras. Vid nyetablering av verksamheter och vägar inom
skyddsområdet bör alltid klarläggas vilka förebyggande åtgärder som kan
vidtas till skydd för de kommunala vattentäkterna.
Effektivast är om det går att hindra föroreningar från att nå yt- och grundvatten.
Detta kan ske genom olika former av tätningar eller snabba schaktningsinsatser. Tätningar fungerar oftast bäst om de byggs i förebyggande syfte innan
någon olycka skett. Snabba schaktningsinsatser underlättas om en beredskapsplanering finns.
Om grundvattnet hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe m m
nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare
pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning
kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan.
Av kapacitetsskäl är det tveksamt om vattenproduktionen kan bibehållas med
önskvärd kapacitet under saneringsinsatsen. För att långsiktigt begränsa skadan
så mycket som möjligt kan en pumpningsinsats dock vara nödvändig.
Föroreningar i ytvatten kan ibland begränsas med länsar, dämning vid diken
eller kraftstationer.
Tillsyn av skyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras så att
inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer.
Vad som skall ingå i tillsynen kan förslagsvis ingå i driftinstruktioner eller
liknande för vattenförsörjningen vid de olika täkterna.
- 39 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
Om en vattentäkt blir förorenad eller på grund av andra anledningar inte kan
användas är det viktigt att det finns tillgång till reservvatten. I beredskapsplanerna bör det stå beskrivet var och hur reservvatten kan ersätta
vattentäkterna. En vattentäkt kan förslagsvis tillfälligt ersättas via tankbilar
med reservvatten eller från någon befintlig reservbrunn.
5.3 Övriga åtgärder
Förutom tidigare nämnda åtgärder bör även rutiner fortsättningsvis ses över
avseende
-
hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter
på industrier, bondgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter,
-
transport av farligt gods m m på vägar i området,
-
hantering, lagring och kvittblivning av gödsel
-
hantering av avlopp
-
kontakter med industri
-
kontakter med föreningar
-
kontakter med allmänhet
-
rutiner för att dokumentera och hantera incidenter och olyckor
- 40 -
Lyckebyåns skyddsområde 120608.doc
Datum: 2012-06-08
6 SKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER
6.1 Fastställande av skyddsområde och
skyddsföreskrifter
Enligt Miljöbalken som trädde i kraft den l januari l999 kan med giltighet inom
avgränsade områden länsstyrelsen fastställa särskilda föreskrifter. Normalt
utgör dessa föreskrifter sådant intrång som måste tålas utan ersättning.
De föreslagna skyddsföreskrifterna är "normala" enligt ovan och bör sålunda ej
innebära så stort intrång att ersättning måste utges. Kommunerna föreslås
därför, efter samråd med Kommunernas miljö- och planavdelningar, ansöka
hos Länsstyrelsen i Blekinges, Kalmars och Kronobergs län om fastställelse av
nytt skyddsområde och skyddsföreskrifter för aktuell grundvattentillgång, med
hänvisning till miljöbalken 7 kapitlet. Innan föreslaget lämnas in måste ett
formellt politiskt beslut vara taget.
Avgränsning av de skyddsområden som föreslås för Lyckebyåns vattentäkt
redovisas på plansch 1 – 16, se även översiktskarta för respektive kommun.
Befintliga skyddsföreskrifter redovisas
skyddsföreskrifter redovisas i bilaga 10.
i
bilaga
9
och
föreslagna
6.2 Äganderättsförhållande inom föreslaget
skyddsområde
En förteckning över ägarna samt kända nyttjanderättshavare av de fastigheter,
som helt eller delvis ingår i det här beskrivna nya skyddsområdet, återfinns i
bilaga 11.
Kalmar 2012-06-08
VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
Åsa Blixte
Lars Kylefors
- 41 -