VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen 2013-02-04 meddelad i Vänersborg Mål nr M 1691-12 SÖKANDE Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Flygplatsvägen 541 91 Skövde Ställföreträdare: Ulf Frisk adress som sökanden MOTPARTER 1. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg 2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 3. Miljönämnden Östra Skaraborg Skövde kommun 541 83 Skövde 4. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad 5. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 6. Skövde kommun 541 83 Skövde SAKEN Ansökan om ändring av villkor i befintligt tillstånd för miljöfarlig verksamhet (flygverksamhet vid Skövde flygplats) Avrinningsområde: 140 N: 6479660 E: 439584 Dok.Id 223405

Postadress

Box 1070 462 28 Vänersborg

Besöksadress Telefon Telefax

Hamngatan 6 0521 -27 02 00 0521 -27 02 30 E-post: [email protected]

Expeditionstid

måndag - fredag 09:00-16:00

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver nuvarande villkor 11 och föreskriver ett nytt villkor 11 med följande lydelse.

För halkbekämpning på flygplatsens rullbana och övriga hårdgjorda ytor ska användas mekanisk halkbekämpning, sand och acetatbaserade eller ur miljösynpunkt likvärdiga medel. Urea får användas endast om nyssnämnda halkbekämpningsmetoder inte är tillräckliga med hänsyn till flygsäkerheten, dock högst 2 000 kg per år räknat som rullande medelvärde över en femårsperiod. När urea använts ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten.

Mark- och miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare skyddsåtgärder och kontroll på grund av ureasanvändning.

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 3 BAKGRUND OCH TIDIGARE BESLUT Skövde Flygplats AB (nedan Bolaget) bedriver verksamheten med stöd av tillstånd från Koncessionsnämnden för miljöskydd den 16 maj 1995, nr 79/95, dnr 171-176 94. Tillståndet innefattar högst 34 400 flygrörelser per år.

Som villkor för tillståndet föreskrevs bland annat följande (villkor 11): Fram till år 2000 får urea användas för halkbekämpning endast när andra metoder inte är förenliga med flygsäkerheten. Från och med år 2000 får urea inte användas.

ANSÖKAN Bolaget har yrkat att villkor 11 ändras till följande lydelse: För halkbekämpning på flygplatsens rullbana och övriga hårdgjorda ytor ska företrädesvis användas mekanisk halkbekämpning, sand och acetatbaserade eller ur miljösynpunkt likvärdiga medel. Urea får användas endast om det erfordras med hänsyn till flygsäkerheten, dock högst 18 ton per år räknat som riktvärde och rullande medelvärde över en femårsperiod.

Bolaget har i huvudsak anfört följande. Flygplatsen ägs av Skövde kommun och drivs av Bolaget. Flygplatsområdet omfattar 160 hektar, varav ca 70 hektar är gräsyta. Verksamheten omfattar flygrörelser (start eller landning, ca 4500-5500 per år) och därtill förknippad markverksamhet som kan utföras under hela dygnet alla årets dagar. Tillståndsgiven mängd flygverksamhet är 34 400 flygrörelser per år.

Sedan mars 2002 förekommer ingen reguljär flygtrafik på flygplatsen. Merparten av flygtrafiken består idag av mindre civila flygplan men viss trafik av större jetflygplan förekommer. Huvuddelen av flygverksamheten är förlagd till dagtid.

Övriga verksamheter vid anläggningen är Kinnarps AB, LJ Meijer HB, Skövde Flygklubb, Skövde Motorflygklubb, Södergårds Flygservice HB och Sven-Erik Reimby.

Vid halkbekämpning på rullbanan är det i första hand mekanisk snöröjning kombinerat med spridning av varm sand som används. För den absoluta merparten av aktuella vinterförhållanden är denna metod fullt tillräcklig för att upprätthålla flygsäkerheten på anläggningen. Vid ett fåtal tillfällen med exceptionella

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 4 väderförhållanden räcker dock inte denna metod till för att upprätthålla flygsäkerheten. Dessa väderförhållanden består ofta i snabba väderomslag, underkylt regn och snö, vilket resulterar i snabb och tämligen kraftig isbildning på rullbanan. Tidigare har även kaliumacetat prövats för halkbekämpning, men förutom att metoden är kostsam visade den ett inte fullgott resultat under de beskrivna väderförhållandena. Erfarenhetsmässigt vet man att spridningen av urea på rullbanan ger tillräcklig effekt för att under dessa väderförhållanden genomföra halkbekämpning på ett sådant sätt att flygsäkerheten upprätthålls. Användning av urea kommer att vara en tredje metod för halkbekämpning vid extrema och sällsynta väderförhållanden. Det är inte meningen att användning av urea ska vara en standardmetod - den ska bara användas när övriga halkbekämpningsmetoder inte fungerar för att säkerställa tillräcklig flygsäkerhet. Fram till och med år 2000 fick enligt villkor 11 i aktuellt tillstånd urea användas för halkbekämpning. Det antogs att fullgoda alternativ till urea skulle finnas tillgängliga inom ett par år från det att tillståndet trädde ikraft, vilket ännu inte varit fallet. Urea har använts vid ett fåtal tillfällen även efter år 2000 och man har då begärt och beviljats dispens från förbudet av tillsynsmyndigheten. Vid en systemtillsyn den 20 oktober 2011 meddelade tillsynsmyndigheten att Bolaget måste lämna in en begäran om villkorsändring för användning av urea, då hantering av återkommande dispensförfrågningar inte är godtagbart i längden. Ett stort antal av landets flygplatser innehar idag villkor för användning av urea om det erfordras med hänsyn till flygsäkerheten.

Spridningen av urea föregås av ett bromsprov. Vid värdet 20 blir effekten av halkbekämpningen för dålig med sand. I Skövde är det enbart snöröjningsledaren som har kompetens att göra denna bedömning. Urean sprids med hjälp av spridare på lastbil. Rullbanans centrumlinje är prioriterad, varför mycket lite eller ingen urea hamnar på icke belagda ytor. Ca 1800 kg urea sprids per tillfälle. Möjligheten att genomföra halkbekämpning vid tio tillfällen under ett och samma år bedöms som fullt tillräcklig för att upprätthålla en god beredskap och hög flygsäkerhet.

Sammanlagt innebär detta att vid absolut värsta väderförhållanden kan maximalt 18 ton urea spridas ut varje år. Urean förvaras utomhus i storsäckar om 900 kg. 4-5

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 5 säckar förvaras samtidigt, alltså ungefär vad som behövs för två omgångar med halkbekämpning. Urean är i form av granulat, samma form som gödningsmedel.

Miljöaspekter som ändringen medför Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium, vars utsläpp kan leda till övergödning och i höga halter vara giftig för organismer. Vilken effekt som urean får beror på hur mycket som infiltrerar marken och var det dagvatten tar vägen som rinner av rullbanan efter att urea använts. Lokala förhållanden avgör vilka nedbrytningsprodukter (t.ex. nitrater och kväveoxider) som bildas och hur lång tid nedbrytningen tar.

Dagvatten från rullbanan avleds huvudsakligen via dränerings- och dagvattenledningar som mynnar i närbelägna diken. Dessa diken går slutligen samman i två diken, ett på var sida om bansystemet. Dikena mynnar därefter i Klämmabäcken som i sin tur avvattnas av Tidan längre nedströms. Ytavrinningen till markområden utanför dräneringssystemets upptagningsförmåga bedöms vara liten, bl.a. på grund av avsaknad av dagvattenbrunnar i anslutning till rullbanan.

Sammanfattningsvis bedöms att totalt 15-25 % av utspritt kväve slutligen når vattenrecipienten. För att förhindra att oönskade utsläpp når Klämmabäcken har avstängningsanordningar, ventiler och ett fördröjningsmagasin installerats i dikena.

Fördröjningsmagasinet har möjlighet att fungera som kvävefälla. De geologiska förhållandena medför en viss risk för spridning av eventuella föroreningar via mark och grundvatten. Jordlagerföljden inom flygplatsområdet består av 0,1-0,3 meter mylla samt därunder finsand och lera. Finsandens mäktighet varierar från några decimeter till ca 2 meter. Leran är överst av torrskorpekaraktär och löst lagrad på djupet. Grundvattenytan ligger på cirka l meters djup. Eftersom flygplatsen omges av vattendrag kommer emellertid en eventuell grundvattenförorening inte att transporteras särskilt långt - högst 500 meter - innan den når ytvatten. Med hänsyn till att området är flackt och att grundvattenytans lutning därmed kan antas vara liten, kommer dock uppehållstiden i grundvattenmagasinet att bli förhållandevis lång (i storleksordningen år). För att minska kvävebelastningen på recipienten ytterligare kan den mekaniska halkbekämpningen som följer på urea-användning

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 6 utföras på sådant sätt att ureabemängd snö och is till största delen läggs på västra sidan av rullbanan. Därmed minskar ytavrinning direkt till det öppna diket och därmed de direkta förlusterna av kväve till ytvattenrecipienten. En större del av det kvävehaltiga vattnet avbördas då istället via dräneringssystemet där möjligheterna för högre kväveretention bedöms vara större.

Klämmabäcken och Tidan är idag påverkade av övergödning. Urean som används för halkbekämpning på rullbanan kan antas ge ett tillskott av kväve till dessa recipienter. Tillskottet av kväve beror på hur mycket av urean som dels infiltrerar marken och dels bryts ned i dagvattnet innan det når Klämmabäcken. Kvävet kan till exempel avgå till luften som kvävgas (denitrifikation) under den tid urean befinner sig på rullbanan och i dikena fram till och med fördröjningsmagasinet. Vad tillskottet uppgår till är svårt att bedöma i nuläget utan bör påvisas genom lokala provtagningar. En studie som gjorts vid Luleå flygplats indikerade att 6-7 % av totalkvävet från spridd urea passerade flygplatsens bräddningsdike och nådde recipienten. För Skövde flygplats skulle sålunda i ett värsta scenario där totalt 18 ton urea sprids under en säsong innebära ett tillskott av kväve till recipienten om ca 500-600 kg. I normalfallet, baserat på hur tidigare vintersäsonger sett ut, har ureaanvändningen per säsong legat mellan 0-3,6 ton, vilket medfört ett kvävetillskott på mellan 0-115 kg till recipienten om studien i Luleå kan överföras till förhållandena i Skövde. Det pågår åtgärder för att minska kvävetillförseln till Tidan i hela dess avrinningsområde. Vattenmyndigheten räknar med att minskningen av kväve som når Tidans avrinningsområde kan uppgå till ca 270 ton per år genom det åtgärdsprogram som beslutades i december 2009.

I Bolagets tillståndsansökan år 1993 ingick en sammanställning och utvärdering av vattenkvaliteten i Klämmabäcken enligt ett kontrollprogram från länsstyrelsen.

Under mätperioden användes urea för halkbekämpning under perioden från november 1989 till februari 1992. Utifrån dåvarande bedömningsnormer kunde ingen påverkan av ammoniumhalten i Klämmabäcken påvisas utifrån urea användningen på flygplatsen. Utifrån den genomförda utredningen år 1993, dagens verksamhet vid anläggningen och förslaget till ändrade villkor är det inget som

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 7 pekar på att detta ytterligare kommer att försvåra möjligheterna för Klämmabäcken och nedströms liggande vattenförekomster att uppnå god status.

Bolagets förslag till ändrad villkorslydelse baseras på villkor som gäller för andra svenska flygplatser. Provtagning av dagvatten från anläggningen bör utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Förslagsvis görs provtagning av totalkväve på utgående dagvatten under vårvintern och i samband med snösmältning och tjällossning. Under en 3-Sårsperiod görs denna provtagning och utvärderas i relation till om urea använts under vintern eller inte. Därigenom kan en uppskattning av bakgrundsnivå erhållas som till största delen kan antas bero på andra faktorer än användningen av urea för halkbekämpning. Därefter utformas ett tillägg till befintligt kontrollprogram med avseende på provtagning av dagvatten från anläggningen i relation till årlig användning av urea. Förbrukning och utvärdering rörande användning av olika medel för halkbekämpning redovisas i den årliga miljörapporten. För urea ska även datum anges för de tillfällen som urea används.

INKOMNA YTTRANDEN

Länsstyrelsen har tillstyrkt att urea används vid svåra isförhållanden och anfört i huvudsak följande. I normala fall ska mekanisk halkbekämpning, sand eller medel som är baserade på formiat eller annat ämne som har jämförbara eller bättre egenskaper från miljösynpunkt användas. Den totala mängden urea som undantagsvis får användas får inte överstiga 2 000 kg per år. Flygplatsen bör bli skyldig att vidta kompensationsåtgärder inom Klämmabäckens avrinningsområde om tillstånd till ureaanvändning medges.

Nackdelen med urea och anledningen till att man i stor utsträckning har gått ifrån att använda urea som halkbekämpningsmedel är att det medverkar till övergödning av vattendrag genom sitt stora kväveinnehåll. Andra halkbekämpningsmedel är uppvärmd sand, flytande kaliumformiat samt natriumformiat i fast form. Om banan blir isbelagd fungerar inte sand och kaliumformiat tillräckligt bra för att smälta isen och ge tillräcklig friktion. Granulerad urea liksom natriumformiat är bättre. Det framgår inte av ansökan om natriumformiat skulle kunna vara ett tillräckligt bra alternativ. Natriumformiat är syreförbrukande men innehåller inte något kväve och

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 8 anses vara ett mindre miljöstörande halkbekämpningsmedel än urea. Sökanden gör bedömningen att behovet av urea ligger på i storleksordningen l 800 kg vartannat år. En fördubbling av denna mängd, d.v.s. l 800 kg urea per år, skulle beräkningsmässigt medföra ett utsläpp av kväve om ca 125-210 kg per år. Ansökan omfattar 18 000 kg urea per år, vilket skulle kunna innebära utsläpp av upp till drygt 2 000 kg kväve med samma beräkningsförutsättningar. Länsstyrelsen ifrågasätter behovet av denna stora mängd i förhållande till den bedömda användningen.

Utsläppet av dagvatten från rullbanan går till Klämmabäcken och vidare till sjön Östen och Tidan. Klämmabäcken och Tidan har idag måttlig ekologisk status och ska ha god ekologisk status år 2021. Båda åarna är påverkade av övergödning.

Enligt vattenmyndighetens bedömning finns det risk att god ekologisk status inte kommer att uppnås år 2021. En möjlig åtgärd kan vara att flygplatsen vidtar kompensationsåtgärder, t.ex. genom att anlägga våtmarker på mark med avrinning mot Klämmabäcken. Storleken på en sådan våtmark bör vara ca en hektar för att ta omhand 200 kg kväve per år. För att ta omhand 2 000 kg kväve per år krävs i så fall en våtmark om ca 10 hektar. Av hänsyn till flygsäkerheten kan våtmarken behöva anläggas på visst avstånd från flygplatsen. En annan faktor som påverkar recipienten är hur stor kvävehalten blir i utsläppet från flygplatsen. Flödet från flygplatsen är inte redovisat i ansökan. Klämmabäckens medelvattenflöde vid utloppet till sjön Östen är 0,53 kubikmeter per sekund. Flygplatsens kväveutsläpp bör inte få bidra till någon ökning av bäckens kvävehalt.

Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att det är rimligt att Skövde flygplats får tillstånd att använda urea vid svåra isförhållanden och kan godta att ureaanvändningen får räknas som ett rullande medelvärde under en femårsperiod, varvid medelvärdet bör vara 2000 kg per år med en maximal högsta mängd under ett enskilt år om 10 000 kg. Kompensationsåtgärder i form av tillräckligt stor våtmark bör vidtas så att det totala kväveutsläppet till Klämmabäcken inte ökas jämfört med idag.

Miljönämnden i östra Skaraborg har tillstyrkt villkorsändringen under förutsättning att verksamheten vidtar föreslagna försiktighetsåtgärder samt följer upp

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 9 användningen med provtagningar för att dokumentera påverkan på recipienten.

Nämnden har i övrigt anfört i huvudsak följande. Nämnden motsätter sig inte användande av urea vid enstaka tillfällen av flygsäkerhetsskäl, men med tanke på att en påverkan på bäcken kunde konstateras i miljökonsekvensbeskrivningen från år 1993 bör användningen begränsas. Upp till 10 tillfällen och max 18 ton verkar vara lite i överkant med tanke på att flygplatsen bara behövt använda urea vid enstaka tillfällen de senaste åren. Användningen av urea bör dessutom knytas till uppföljande provtagningar i och utanför fördröjningsmagasinet. I ansökan framkom att grundvattenytan under flygfältet ligger på ca l meters djup. Om det är möjligt att öka kväveretentionen genom att anlägga en vattenspegel i fördröjningsmagasinet så är det positivt. Om flygplatsens verksamhet riskerar att påverkas negativt genom att grundvattenytan höjs är det osäkert om denna åtgärd verkligen är genomförbar.

BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN

Bolaget har genmält följande. Länsstyrelsen och Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) har tillstyrkt användningen av urea för halkbekämpning under svåra isförhällanden men att den totala mängden urea som får användas per år är lägre än yrkade 18 ton. Länsstyrelsen anger att den totala mängden urea som undantagsvis får användas inte får överstiga 2 000 kg per år.

Skövde Flygplats överlämnar till Mark och miljödomstolen att fastställa om och i vilka mängder som urea får användas för halkbekämpning under de förhållanden som angetts i ansökan. Skövde flygplats AB anser dock att den av länsstyrelsen föreslagna övre begränsningen på maximalt 2000 kg per år begränsar möjligheten att upprätthälla tillräckligt hög flygsäkerhet under särskilt svåra vintrar för att kunna öppethålla flygplatsen i normal och önskvärd omfattning. Under den senaste tioårsperioden är bedömningen av sökanden om att extrema vädersituationer där halkbekämpning med urea varit nödvändig uppstår i genomsnitt vartannat är. Ur sökandens perspektiv och om urea användning så som beskrivits i ansökan blir tillåtligt, innebär en årlig maximal användning om 2 ton per år att är med fler än en uppkommen extrem vädersituation endast kan hanteras genom att flygplatsen stängs vid de aktuella tillfällena. Med tanke på framtida klimatförändringar och det

10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen geografiska läget är det inte orimligt att tänka sig att fler extrema vädersituationer kan komma att uppstå.

Utformningen av ett villkor, som tillåter användningen av urea i den mängd som bestäms av domstolen men angivet som ett riktvärde samt beräknat som ett rullande medelvärde under en femårsperiod medför enligt Skövde Flygplats AB en bättre möjlighet för verksamhetsutövaren att hantera halkbekämpning på anläggningen under uppkomna extrema vädersituationer med svåra isförhållanden i frågan om dagvattenhantering på anläggning och tänkbara/möjliga kompensationsåtgärder på anläggningen hänvisas till bilaga 3 i dokumentet "Kompletteringar till ansökan om ändring av villkor i befintligt tillstandför miljöfarlig verksamhet".

DOMSKÄL

Målet har avgjorts utan huvudförhandling.

Enligt 24 § 8§ miljöbalken får tillståndsmyndigheten, efter ansökan från tillståndshavaren, ändra villkor i en tillståndsdom. Villkor får dock upphävas eller mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet meddelades. Syftet med regeln är att ge tillståndshavaren möjlighet att, under där angivna förutsättningar, åstadkomma villkorsändringar utan att behöva söka nytt tillstånd på andra villkor. Både bestämmelsens utformning och dess förarbeten ger vid handen att en ansökan om att ett villkor ska upphävas eller mildras ska behandlas restriktivt (se bl.a. NJA 2010 s 77).

Skäl för villkorsändringen Bolaget har redogjort för skälen för villkorsändringen och anfört att vid sällsynta tillfällen med speciella väderförutsättningar kan banan isbeläggas med flera centimeter tjock isbark som inte går att få bort enbart med mekanisk bearbetning och sand. Skövde flygplats har idag ingen ordinarie öppettid, varför flygplatsen tillfälligtvis är obemannad, framförallt i samband med storhelger. Under denna tid sker ingen snöröjning, vilket också ökar risken för isbeläggning. Skulle banan isbeläggas kan det ta lång tid innan isen smälter bort och flygplatsen skulle under

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen 11 denna tid vara tvungen att hållas stängd. Några ekonomiska eller andra fördelar med ureaanvändning anses inte vara aktuella enligt bolaget utom vid de sällsynta tillfällen när effekten av traditionella halkbekämpningsmetoder dvs. sand och mekanisk snöröjning inte är tillräcklig. Ansökan gäller alltså att få använda urea vid enstaka tillfällen som en sista utväg att kunna hålla flygplatsen öppen.

Alternativa medel Bolaget har också redogjort för möjligheter och konsekvenser av att vid extrema väderförhållanden använda alternativa halkbekämpningsmedel (bl. a natriumformiat) samt visat att med hjälp av dessa medel kan bolaget inte garantera flygsäkerheten på flyggplatsen.

Konsekvensutredning Såsom det framgår av målets handlingar avleds dagvatten från rullbanan huvudsakligen via dränerings- och dagvattenledningar som mynnar i närbelägna diken. Dikena mynnar i Klämmabäcken som i sin tur avvattnas av Tidan längre nedströms. Både Klämmabäcken och Tidan är påverkade av övergödning och har idag måttlig ekologisk status. Enligt vattenmyndighetens bedömning finns det risk att god ekologisk status inte kommer att uppnås år 2021.

Det framstår som obestridligt att urean som används på rullbanan kan ge ett tillskott av kväve till närbelägna vattendragen. Bolagets yrkade användningsmängd motsvarande 18 ton urea per år, som beräkningsmässigt kan leda till ett årligt utsläpp av drygt 2 ton kväve, ifrågasätts starkt av remissinstanser. Med hänsyn tagen till Klämmabäckens medelvattenflöde vid utloppet till sjön Östen bör enligt länsstyrelsen flygplatsens kväveutsläpp inte få bidra till någon ökning av bäckens kvävehalt.

Kompensationsåtgärder För att förhindra att oönskade utsläpp når Klämmabäcken, har bolaget installerat avstängningsanordningar, ventiler och ett fördröjningsmagasin i diken.

12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen Flygplatsens system för hantering av dag- och dräneringsvatten på anläggningen bygger på att båda sidor av dräneringssystemet är förbundet med varandra via dagvattenledningar och leds till det fördröjningsmagasin som ligger på flygplatsområdes nordvästra del. Dräneringssystemet ligger på ca 35 m avstånd från rullbanans mitt på respektive sida och avvattnar därmed ett område på ca 133 000 m 2 , innehållande rullbannor och gräsmarker. Några dagvattenbrunnar finns enligt uppgift inte i området utan endast ett antal brunnar för underhåll av dräneringssystemet. Fördröjningsmagasinet, som bl. a avbördar från dräneringssystemet vid rullbanan, har möjlighet att fungera som kvävefälla.

Utöver ovanstående åtgärder åtar sig bolaget att i samråd med tillsynsmyndigheten utforma lämplig provtagning av dagvatten från anläggningen samt redovisa förbrukning och utvärdering rörande användning av olika medel för halkbekämpning i den årliga miljörapporten för verksamheten.

I fråga om möjliga kompensationsåtgärder, som att bl. a anlägga våtmarker på mark med avrinning mot Klämmabäcken, hänvisar bolaget till de ovan nämnda (befintliga och planerade) skyddsåtgärderna.

Mark- och miljödomstolens sammantagna bedömning Urea eller karbamid är en kvävehaltig kemisk förening som är den dominerande utsöndringsformen för kväve från nedbrytningen av aminosyror. I närvaro av vatten sönderdelas urea långsamt till koldioxid och ammoniak, vilket leder till eutrofierande effekt på både mark och i vatten samt bidrar till övergödning av sjöar och vattendrag.

Mark- och miljödomstolen delar inte bolagets bedömning att ett stort antal av landets flygplatser idag innehar villkor för användning av urea om det erfordras med hänsyn till flygsäkerheten. Till följd av ett stort behov att minimera antalet källor som bidrar till övergödning av landets vattendrag och sjöar är det sällsynt att i synnerhet nya tillståndsgivna flygverksamheter är i behov av eller ansöker om den typen av halkbekämpning.

13 RSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 och miljödomstolen Bolaget har anfört att man vid tillståndsbeslutet år 1995 utgick från att det inom några år skulle finnas fullgoda alternativ till urea men att så ännu inte är fallet.

Länsstyrelsen och miljönämnden får anses ha vitsordat att det finns flygsäkerhetsskäl för att under vissa förhållanden använda urea i stället för alternativa halkbekämpningsmedel vid Skövde flygplats. Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ifrågasätta att så är fallet och konstaterar att det är påkallat att ändra villkor 11 eftersom utvecklingen av halkbekämpningsmedel inte skett på ett sådant sätt som förutsågs vid tillståndsdomen. Mark- och miljödomstolens bedömning grundas även på att verksamheten på Skövde flygplats är begränsad och inte ständigt bemannad.

Såsom det framgår av handlingarna i målet råder det dock oenighet mellan sökanden och länsstyrelsen samt miljönämnden i fråga om den totala mängden urea som årligen får användas vid svåra isförhållanden.

Med hänsyn tagen till att tidigare ureaanvändning har skett vid ett fåtal tillfällen sedan år 2000, att det finns möjlighet att kombinera denna användning med andra halkbekämpningsmedel samt att användningen av ureabaserat halkbekämpnings medel trots bolagets skyddsåtgärder ändå kan leda till negativa effekter på vattenrecipienten anser mark- och miljödomstolen att det finns fog att begränsa denna mängd till ett nödvändigt minimum. En rimlig begränsning av den ansökta mängden bör motsvara högst 2 000 kg per år räknat som rullande medelvärde över en femårsperiod.

Villkor sutfor mning Mark- och miljödomstolen noterar vidare att bolagets förslag till villkorsändring innefattar ett begränsningsvärde utryckt som riktvärde.

Förutsättningarna för kontrollen är av betydelse för hur villkoret ska formuleras.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2006 s. 310 uttalat att ett villkor ska utformas så att det kan utgöra grund för att konstatera om en överträdelse har

14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1691-12 Mark- och miljödomstolen begåtts så att en överträdelse då också kan ligga till grund för påföljder enligt sanktionssystemet. Det föreligger nu också en fast praxis från Miljööverdomstolen av innebörd att riktvärden och riktvärdeliknande villkorskonstruktioner ska utmönstras. Mark- och miljödomstolen anser att den villkorsformulering som bolaget har föreslagit inte uppfyller dessa krav och inte kan tillämpas vid villkor s skrivningen. I villkoret bör också föreskrivas att ureaanvändning omgående ska anmälas till tillsynsmyndigheten för att möjliggöra kontroll av att alternativa halkbekämpningsmedel varit otillräckliga ur flyg säkerhets synpunkt.

Delegering Det är oklart vilka kompensationsåtgärder som är mest optimala och rimliga att vidta för att uppväga recipientpåverkan. För att tillgodose kravet på villkorsreglering och samtidigt behålla hög flexibilitet är det angeläget att tillsynsmyndigheten ges rätten att vid behov besluta om ytterligare skyddsåtgärder samt om kontroll av ureas påverkan på recipienten. Åtgärdsbehov bör emellertid i god tid föregås av samråd med bolaget och lämpligen med ett berört vattenvårdsförbund eller vattenvårdsråd.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV425) Överklagande senast den 25 februari 2013.

Ove Järvholm Jolanta Green I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Ove Järvholm, ordförande, och tekniska rådet Jolanta Green.

SVERIGES DOMSTOLAR

Bilaga O Q 2 CL,

ANVISNING FÖR HURAAAN ÖVERKLAGAR - DOM l AAÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS

Den som vill överklaga mark- och miljödomsto lens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen

ska skickas eller lämnas till mark- och miljö-

domstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Överklagandet ska ha kommit in till mark- och mil) ödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angi ven på sista sidan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslut- ningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till mark och miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överkla gande. Om det första överklagandet återkallas el ler förfaller kan inte heller anslutningsöverklagan det prövas.

För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar pröv- ningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överkla gandet.

Om prövningstillstånd inte meddelas står mark och miljödomstolens avgörande fast. Det är där för viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla

uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark och miljödomstolens namn samt datum för do men och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl en ligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Kla ganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvud förhandling i Mark- och miljööverdomstolen.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifo gat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och mil jödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

www.domstol.se