Hur pålitligt är det redovisade resultatet?

Download Report

Transcript Hur pålitligt är det redovisade resultatet?

Fördjupning #3/2014 | Balans
FÖRFATTARE: ALBIN BJURMAN
ERIK WEIHAGEN
Hur pålitligt är det
redovisade resultatet?
Denna artikel är baserad på magisteruppsatsen ”How Reliable are Earnings
- A study about real activities manipulation and accrual-based manipulation in Europe”. Författarna undersökte ett urval av 5604 noterade företag
i Europa under en sjuårsperiod och
uppkomsten av resultatmanipulering
för att undvika att redovisa ett negativt resultat. Baserat på resultatet
kan vi dra några intressanta slutsatser som påverkar redovisnings- och
revisionsprofessionen i Sverige och
Europa.
agerar mot en konsolidering av redovisningsstandarden. Sedan
2005 är redovisning enligt IFRS obligatoriskt för börsnoterade
företag inom EU, vilket möjliggör en jämförande studie i EU.
IFRS lämnar mer flexibilitet till ledningen i den finansiella rapporteringen jämfört med U.S. GAAP som är regelstyrt. IFRS
är principstyrt och av objektivet att rapportera en rättvisande
finansiell bild 2. Perspektivet på redovisning och resultatmanipulering påverkar pålitligheten och relevansen av redovisat
resultat. Ökad flexibilitet kan öka relevansen om ledningen
använder sitt inflytande för att signalera information angående
framtidsutsikterna. Om manipuleringen är opportunistisk så
minskas pålitligheten utan en motsvarande ökning i relevansen.
Det är en ständig balans mellan relevans och pålitlighet i den
finansiella rapporteringen3. Revisionsprofessionen kan minska
den negativa effekten av resultatmanipulering genom en ökad
förståelse av de underliggande incitamenten till manipulering av
resultatet och situationer mer utsatta för manipulering.
Redovisat resultat är en indikator av den ekonomiska intjäningen under en specifik redovisningsperiod och dess precision
påverkas av pålitligheten och relevansen för användaren. Periodiseringar av utgifter och intäkter justerar resultatet för redovisningsperioden och ökar relevansen men minskar pålitligheten.
Periodiseringar i sin utformning innehåller uppskattningar
och bedömningar, vilket gör dem exemplariska för ledningen
att påverka. En alternativ metod för att manipulera resultatet
är via kassaflödespåverkande metoder. Kassaflödespåverkade
metoder har i motsats till periodiseringar en direkt påverkan på
företagets verksamhet genom att påverka kassaflödet. Kassaflödespåverkande metoder definieras som aktiviteter som förändrar
timingen eller strukturen av verksamheten, investeringarna eller
finansieringen för att påverka det redovisade resultatet4. Tidigare forskning har fokuserat på manipulering av periodiseringar
men en nyare gren av forskning har undersökt kassaflödespåverkade manipulering.
F
öretag i dagens kortsiktiga finansiella
marknader är pressade att prestera enligt de
externa förväntningarna. Det existerar starka
incitamenten att manipulera resultatet för att
påverka användarna av den finansiella informationen. Det leder eventuellt till att företag
manipulerar resultatet och missleder användarna av finansiell information. Företagsledningen har ett påtagligt inflytande över det redovisade resultatet. Manipulering
av resultatet delas in i två typer av manipulering; resultatmanipulering via att utnyttja flexibiliteten i redovisningsstandarden
och den bedrägliga metoden utanför redovisningsstandarden
eller lagen. Vår studie undersöker enbart resultatmanipulering
som är i linje med redovisningsstandarden. Termen ”manipulering” refererar således till det regelrätta användandet av
inflytandet över den finansiella rapporteringen.
Resultatmanipulering kan ses ur ett informativt eller opportunistiskt perspektiv. Det informativa perspektivet implicerar att ledningen utnyttjar flexibiliteten i standarden för att
avblockera privat information. Det opportunistiska perspektivet menar att resultatmanipulering endast används i syfte att
påverka intressenterna för att uppnå en önskad utkomst1. EU
Studien
Vi undersökte om börsnoterade företag manipulerade resultatet
via redovisningsrelaterade metoder och via kassaflödespåverkande metoder. Redovisningsmässig manipulering mäts via
mängden godtyckliga periodiseringar och total mängd periodiseringar. Kassaflödespåverkande metoder mäts via onormalt
kassaflöde, onormala produktionskostnader och godtyckliga
kostnader. Intuitionen är att separera den ekonomiskt berät-
1
Balans | Fördjupning #3/2014
FÖRFATTARE: ALBIN BJURMAN
ERIK WEIHAGEN
tigade delen från den onormala delen, vilken är mer benägen
för manipulering. Separationen av den onormala delen från den
normala delen sker genom regressioner som kontrollerar för
ekonomiska faktorer som påverkar mängden av den specifika
posten. Vi undersöker även om återköp av aktier används för
att påverka resultatet per aktie. Intuitionen är att nämnaren
i uträkningen minskas vid återköp, vilket ökar resultatet per
aktie. Vi undersökte den positiva effekten av återköpet genom
att beräkna två mått på resultatet per aktie som om återköpet
inte genomförts.
Företag som riskerar att rapportera små negativa förluster har
starka incitament att utnyttja flexibiliteten i redovisningen och
manipulera resultaten uppåt. Vi undersökte ett delurval baserat
på företag som rapporterat små positiva resultat. Intuitionen
är att delurvalet har en högre frekvens av manipulerat resultat,
kontrollerat för olika ekonomiska faktorer. Studien exkluderar
företag aktiva inom den finansiella sektorn.
Det deskriptiva resultat distribution visar att frekvensen
av små positiva vinster är något högre än väntat (se figur 1).
Figuren visar antalet företag från urvalet i ett intervall av det
redovisade resultatet. Det redovisade resultatet är dividerat med
det ingående värdet av totala tillgångar, för att göra resultatet
jämförbart. Företagen delas därefter in i intervall om 0,5 %,
där grupp 16 motsvarar företag som redovisar ett något positivt
resultat (0 % till 0,5 %). För aktieåterköp används ett alternativt
delurval baserat på tidigare års resultat per aktie.
Resultatet
Resultatet av studien påvisar att företag använder kassaflödespåverkande aktiviteter för att uppnå önskvärt resultat. Resultatet motsäger tidigare utförda studier vad gäller manipulering
av periodiseringar. Detta kan bero på att ledningen upplever att
kostnaden för att manipulera resultatet genom periodiseringar
har ökat i och med att företag är under striktare granskning av
revisorer5.
Studien visar att företag överproducerar varor för att minska
den allokerade rörliga produktionskostnaden per tillverkad vara.
Det leder till en lägre kostnad per såld vara och högre vinstmarginal. Detta trots att den långsiktiga effekten eventuellt blir
negativ av sådan manipulering6. Anledningen till detta kan vara
att den upplevda kostnaden för användandet av mer klassiska
manipulationsmetoder så som periodiseringar har ökat den
senaste tiden och företagsledningar använder ett substitut av
Figur 1: Resultat distributionen
1000
700
500
250
0
2
mer kreativa manipuleringsmetoder.
En annan kassaflödespåverkande aktivitet som kan styra resultatet i önskvärd riktning är de godtyckliga kostnaderna. Genom att sänka kostnader för forskning och utveckling kan ett
företag påverka resultatet. Vår studie visar att företagsledningar
väljer att dra ner på dessa typer av kostnader för att rapportera
ett positivt resultat. Genom att minska kostnaderna för forskning och utveckling äventyrar företaget eventuella framtida
vinster, vilket är kritiskt i sektorer drivna av utveckling av nya
teknologier och produkter. Godtyckliga kostnader är precis som
namnet indikerar godtyckliga, vilket förenklar för ledningen att
motivera kostnadsminskningen. Den onormala delen av kostnader är komplicerade att identifiera och svåra för intressenter att
analysera. Vilket minskar den upplevda kostnaden av manipulering och inducerar ett högre användande.
Den tredje kassaflödespåverkande aktiviteten vi undersökte
är att överdrivet sänkta priser och öka försäljning för att öka
redovisat resultat. Dock visar resultatet inga indikationer på att
företag manipulerar försäljningen via denna metod. Aktivitet leder till att företaget får ett lägre kassaflöde i relation till
försäljningsnivån, vilket undersökningen inte påvisar. Genom
att sänka priserna minskar kassaflödet från den operationella
verksamheten. Minskar företaget samtidigt de godtyckliga
kostnaderna påverkar det kassaflödet i motsatt riktning. Detta
är en anledning till att man i senare forskning har valt exkludera denna aktivitet av kassaflödespåverkande aktivitet7. Att
öka försäljningsnivån ökar dessutom marknadens förväntningar
på företagets framtida försäljning. Företaget förväntas sälja mer
i framtiden och detta kan vara en anledning till att ledningen
inte manipulera resultatet genom försäljningen. Slutsatsen är att
andra manipuleringsmetoder är mindre komplexa och associeras
med mindre upplevd risk än manipulation av försäljningen.
Företag kan även manipulera resultatet genom att manipulera vinsten per aktie genom återköp av aktier från marknaden.
Vår studie visar att företag använder sig av detta för att uppnå
önskad vinst per aktie. Ett återköp av aktier sänder tvetydiga
signaler till marknaden. Att ett företag köper tillbaka aktier kan
ses som ett tecken på brist av investeringsmöjligheter alternativt
att aktien är undervärderad. Ofta är en del av ledningens kompensation strukturerad att följa värdet på företagets aktie, vilket
skapar incitament att återköpa aktier.
Den andra sidan av resultatmanipulering som vi har forskat
kring är manipulering av periodiseringar. Resultatet av vår
Fördjupning #3/2014 | Balans
FÖRFATTARE: ALBIN BJURMAN
ERIK WEIHAGEN
Tabell 1: Summerat resultat från studien
Accrual manipulation
Suspect vs. sample
Jones
DD
P&G
Prod cost
DiscEx
CFO
-0,004
-0,117
-0,005
+0,025
-0,047
+0,009
+0,026
+0,28
***
*
***
***
**
*
***
+
+
+
+
-
-
+
+
NO
NO
NO
YES
YES
NO
YES
YES
Significance level
Hypothesized direction
EM evicence
Real activities manipulation
Stock repurchase
***significant at 1% level, **significant at 5% level and *significant at 10% level. Suspect vs. Sample is the estimated suspect coefficient from
control regressions and indicates the result. Hypothesized direction are the direction of the estimated sign if EM. EM evidence is YES (green)
if evidence is consistent EM and NO (red) if inconsistent with EM.
studie strider mot tidigare resultat kring resultatmanipulering8, då vår studie inte visar några indikationer på att företag
manipuleringar periodiseringar. Enronskandalen ökade pressen
på revisorer när det gäller granskningen av redovisningsmetoder
och eventuell manipulering. Marknaden har en ökad skepticism mot den finansiella rapporteringen. Ledningen upplever
eventuellt att kostnaden för att manipulera periodiseringar har
stigit och ägnar sig åt kassaflödespåverkande aktiviteter som ett
substitut. Att manipulera periodiseringar förknippas ofta med
mer risk för att bli upptäckt jämfört med kassaflödespåverkande
aktiviteter. Redovisningsskandalerna har inducerat striktare
standarder vilket ökar användandet av kreativa sätt att manipulera resultatet 9. En studie angående revisionskvalitén efter
införandet av IFRS, indikerar att kvalitén har blivit högre10.
Studier angående påverkan av striktare riktlinjer i USA visar att
företag använder mer kassaflödespåverkande manipulering efter
införandet av Sarbanes Oxley Act11.
En annan orsak till att vår studie påvisar ett annorlunda
resultat kan vara det ekonomiska klimatet under observationsperioden i Europa. Det ekonomiska klimatet under observationsperioden påverkade möjligen ledningens upplevda behov av
att manipulera resultatet, eftersom marknadens förväntningar
minskat. Marknaden har en ökad acceptans för resultat lägre än
förväntat under de negativa makroekonomiska förhållandena.
Företag kan i stället ha valt att rapportera låga resultat för att
sedan kunna dra fördel av den positiva effekten som uppstår vid
återföringen av periodiseringarna.
I tabell 1 beskrivs det sammanfattade resultatet. Utifrån
resultatet bekräftar vi formulerade hypoteser om att företag
använder kassaflödespåverkande aktiviteter som överproduktion, godtyckliga kostnader och återköp av aktier för att uppnå
önskat resultat. Däremot förkastar vi hypoteserna att företag
manipulerar periodiseringar och försäljning för att uppnå ett
visst resultat. Tabellen presenterar resultatet från en regression
som kontrollerar för olika företagsegenskaper. Den estimerade
koefficienten representerar skillnaden i magnitud för varje
specifik resultatmanipuleringsmetod mellan hela urvalet och
delurvalet med högre incitament att manipulera resultatet.
efterkräver mer djupgående forskning. Resultatet från studien
indikerar att kassaflödespåverkade aktiviteter används mer
frekvent av företag som redovisar ett något positivt resultat.
Mindre flexibilitet i redovisningsstandarden och mer fokus
på periodisering från revisorer kan påverkat ledningen till
att manipulera kassaflödespåverkande aktiviteter. Effekterna
av de kassaflödespåverkande aktiviteterna indikerar att de
icke-optimala affärsmässiga besluten kan påverka företagen
negativt på långsikt. Striktare regler och riktlinjer som minskar
flexibiliteten i redovisningen är därför möjligen inte önskvärt
ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Standardsättare bör
överväga den önskvärda nivån av flexibilitet för att minimera de
negativa effekterna av resultatmanipulering. Användarna av finansiell rapportering efterfrågar diversifierad information vilket
leder till att det redovisade resultatet inte fullt ut möter någon
efterfrågan i relation till relevans och pålitlighet. Relevans och
reliabilitet är beroende av transparensen från företagsledningen.
Uppkomsten av resultatmanipulering kan eventuellt påverka
både relevansen och pålitligheten av det redovisade resultatet.
Revisorer kan utveckla sitt arbetssätt för att anpassa den
nuvarande trenden inom manipulering av resultatet genom
icke-optimala beslut angående den fortlöpande verksamheten. Revisorns roll är att minska den osäkerhet som externa
intressenter har angående den finansiella rapporteringen. Om
resultatmanipulering existerar kan det negativt påverka den
uppfattade pålitligheten av revisorer som oberoende granskare
av finansiella rapporter. Revisorer har därför incitament till att
minimera de opportunistiska eller negativa effekter som hänför
sig till resultatmanipulering.
Fotnoter
1) Healy & Wahlen, 1999, s. 368-370
2) FAR, 2010, s. 14-17
3) FAR, 2010, s. 17.
4) Gunny, 2010, s. 855
5) Zang, 2011, s. 680-683
6) Gunny, 2005, s. 29
7) Zang, 2011, s. 682
8) Roychowdhury, 2006.
9) Ewert & Wagenhofer, 2005, s. 1115
10) Soderstrom & Sun, 2007, s. 695
11) Cohen et al., 2008.
Slutsatser
Vår studie presenterar nya resultat på ett tidigare outforskat
geografiskt område. Europa som en konsoliderande region
3
Balans | Fördjupning #3/2014
FÖRFATTARE: ALBIN BJURMAN
ERIK WEIHAGEN
Referenslista
Cohen, D. A., Dey, A., & Lys, T. Z. (2008). Real and accrualbased earnings management in the pre-and post-SarbanesOxley periods. The Accounting Review, 83(3), 757-787.
Ewert, R., & Wagenhofer, A. (2005). Economic effects of tightening accounting standards to restrict earnings management.
The Accounting Review, 80(4), 1101-1124.
Förlag, F. A. R. (2011). IFRS-volymen 2010.
Gunny, K. A. (2005). What are the consequences of real earnings management?
Gunny, K. A. (2010). The Relation Between Earnings Management Using Real Activities Manipulation and Future
Performance: Evidence from Meeting Earnings Benchmarks*.
Contemporary Accounting Research, 27(3), 855-888.
Healy, P. M., & Wahlen, J. M. (1999). A review of the earnings
management literature and its implications for standard setting.
Accounting horizons, 13(4), 365-383.
Roychowdhury, S. (2006). Earnings management through real
activities manipulation. Journal of accounting and economics,
42(3), 335-370.
Soderstrom, N. S., & Sun, K. J. (2007). IFRS adoption and
accounting quality: a review. European Accounting Review,
16(4), 675-702.
Zang, A. Y. (2011). Evidence on the trade-off between real activities manipulation and accrual-based earnings management.
The Accounting Review, 87(2), 675-703.
Albin Bjurman har en civilekonomexamen från Umeå
universitet och läser nu en master inom redovisning vid
Umeå universitet.
Erik Weihagen har en civilekonomexamen från Umeå
universitet och arbetar som Accounting manager för
Thomas Cook Northern Europe i Spanien.
4