Transcript Hunger – Mättnad

THE SAHLGRENSKA ACADEMY
UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Hunger – Mättnad
Äldre
Elisabet Rothenberg, med dr, leg dietist
Medicin Sahlgrenska, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Eating we do the whole
life. It is important to
understand what we are
doing!
Prof John Blundell, University of Leeds
The mechanisms underlying successful
energy regulation are poorly understood.
Multiple overlappng mechanisms exist with
hunger and satiety being monitored
peripherally and centrally by several systems.
Centrala bergepp
•
•
•
•
Aptit
Hunger
Mättnad
Mätt
Aptit = Hunger?
Mättnad = Mätt?
Mat smakar inte som förr
Anorexia of ageing?
Åldrandet – 4 kriterier
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
förekommer hos alla individer
kommer inifrån, dvs inte orsakat av
yttre faktorer
är oåterkalleligt och kontinuerligt ⇒†
resulterar i sämre funktionsförmågan
Allt svårare att särskilja normalt åldrande från
sjukliga förändringar med stigande ålder
..….orsakas av olika stressorer som
kroppen inte längre kan försvara sig emot:
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
oxidativ stess
minskad förmåga att oskadliggöra fria
radikaler
försämrad mitokondriefunktion
ansamling av potentiellt skadliga
proteiner
ƒ
ƒ
ƒ
minskad försvar i neurala membraner
förändrad metabolismen
celldöd
Daffner, Promoting Successfull Cognitive Aging: A Comprehensive Review
J Alzheimers Dis 2010
Anorexia of aging - defintion
• An unintentional decline in food intake, and, as a result,
of loss body weight, that begins near the end of life; it
represents a sign of failure to preserve steady levels of
body weight and energy stores.
• According to some authors, abscence of obvoius
associated pathology distinguishes this from the energy
imbalance from cachexia.
• However difficult to verify the real absence of underlying
disease
Donini et al. International Psychogeriatrics, Vol 15 No 1, 2003, pp 73-78
Anorexia of ageing
Minskad hunger
EI
EU
Ökad/snabbare mättnad
↓ energiintag
Förändringar i flera neurala
och hormonella system
→↓ förmåga att upprätthålla
energihomeostats
Frisk
Orsakas av underliggande
metabola förändringar
N.P. Hays, S.B. Roberts / Pysiology & Behaviour 88 (2006) 257-266
Sjuk
Anorexia of aging
• Okänt varför energireglering ändras
– Minskad hunger, tidigare mättnad
• Exp studier tyder på ↓ förmåga att
kompensera för ”over- and underfeeding”
som kan resultera i långtids förändringar
av vikten
• Studier bara på friska, men sjuka?
• Variation (mångflad) i intaget kan påverka
EI totalt
N.P. Hays, S.B. Roberts / Pysiology & Behaviour 88 (2006) 257-266
Kemosensorisk dysfunktion
-
Ageusi: oförmåga att känna smak
Hypogeusi: ↓ förmåga att känna smak
Dysgeusi: förändrad/förvrängd smak
Anosmi: oförmåga att känna lukt
Hyposmi: ↓förmåga att känna lukt
Dysosmi: förändrad/förvrängd lukt
S Schiffman Effects of Aging on the Human Taste System Ann N.Y. Acad. Sci. 1170: 725-729 (2009)
Anorexia of aging
• Kemosensoriska förändringar
• Gastrointestinala faktorer
• Gastrointestinala hormoner
• Icke-fysiologisk mekanismer
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Kemosensorsika förändringar
↓ ”sensory specific satiety” the decrease in
pleasantness of a food consumed
– ↓ smak och lukt
– ↑ tröskel för smakkänslighet
(knapp 5 ggr lägre)
• smaklökar inte färre, men färre smakreceptorer →
förändrar smaklökarnas struktur
– luktkänslighet ↑ tröskel, svårare att identifiera
lukter
• åldersförändringar i luftvägar, doftepitel och nerver
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Sarkopeni
Förlust av muskelmassa,styrka samt ↑ -uttröttning
orsakad primärt av ålder
Hos friska äldre beror inte
detta på ↑ ned brytning utan
↓ minskad muskelsyntes
Trigeminus
Fysiologiska förändringar
↓törst
↓syn
↓salivation
↓ tungtryck för bolus
↓smak, lukt, tandsstatus,
↑Steptococcus mutans
Sämre motorik och
förändrad funktion
↓ känslighet i farynx
längre transittid oralt och i farynx
försenad faryngeal reflex
↓motorik i esofagus
svårigheter initiera sväljning
och genomföra sväljning
Läkemedel
•
•
•
•
smak, aptit
munntorrhet
mag-tarmproblem
anorexi
Sjukdom
• dysfagi
• förändrat ätbeteende
• minskad aptit
• neurdegenerativa
förändringar ↓ smak, lukt
förlängd magsäckstömning
svårare tjäna magsäcken
förändring i nervsystem,
bakterieflora och immunförsvar
Kemosensorika förändringar
• → hjärnans signaler för digestion
förändras
– salivering, sekretion från magsäck, pancreas
och tarmar för matspjälkning
• Förändringar i den inlärda relationen
mellan smak/lukt och dess effekter när
det gäller justering val av mat och / eller
måltidens storlek. Involverar signalerna
att börja, fortsätta och avsluta måltid
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Signalproteiner som inverkar på
energibalansen
Hormoner
Neurotransmittorer
Neuromodulatorer
Också icke-proteiner
Monoaminer
Steroidhormoner
Wernette et al. J Am Diet Assoc 2001;111:846-873
The Gut – Brain axisis
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Gastrointestinala faktorer
• Äldre känner
– mer mätta efter ”pre-load”
– minskad el mindre frekvent
hunger i olika experimentella
situationer
• Långsammare
magsäckstömning →
• Längre tid ökat tryck i antrum
signaleras via vagala
afferenter
• Längre period för
cirkulerande näringsämnen
(fett, glukos) →
• Substratillgång påverkar
hunger/mättnad
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Gastrointestinala faktorer
Långsammare
magsäckstömning
•Högre tryck i pylorus
påverkar duodenum
•Ålders eller
sjukdomsrelaterad
autonom neuropati och
↓ NO prod kan bidra till
↓ relaxation av fundus
•↓ smak/lukt,
smaklöshet kan också
bidra
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Gastrointestinala hormoner
Förändrad balans i ” the gut-brain axsis” signalsystemen för reglering av energiintag
- aptit (ghrelin, neuropeptid Y, endorfiner)
- mättnad (cholecystokinin,
procolipas/enterostatin, insulin, leptin,
amylin).
Signalproteiner
• Ofrivillig viktsförlust kan bero på
starka mättnadssignaler eller
oförmåga att svara på signaler att
öka EI eller både och
• 22 proteiner är möjliga
– 13 är inte alls undersökta.
– 7 mätbara förändringar som kan bidra
till oavsiktlig viktnedgång (amylin, CCK, grehlin,
glucgon, NPY, PYY)
Wernette et al. J Am Diet Assoc 2001;111:846-873
Sjukdomsrelaterad undernäring
”Tillstånd där brist på energi, protein
eller andra näringsämnen har
orsakat mätbara och ogynnsamma
förändringar i kroppens
sammansättning, funktion eller av
en persons sjukdomsförlopp”.
Näring för god vård och omsorg
en vägledning för att förebygga och behandla undernäring
Socialstyrelsen
Sjukdomsrelaterad
undernäring går 2 vägar:
Anorexi
Sjukdom
Lågt intag
VävnadsInflammation nedbrytning
Katabolism
Etiologi
Sjukdom – fysisk eller
psykisk
Funktionshinder
Behandling –
huvudsakligen läkemedel
Symtom
Ätbeteende
↓
↓EI
Behov
Viktsförlust
Kliniska tecken
Diagnos
Sjukdomsrelaterad undernäring
Specifika sjukdomar
• Alzheimers sjukdom
– Assoc med svårigheter att identifiera
dofter → förändrad smakupplevelse
– Svårigheter att hantera bolus, svälja
– Olika typer av demens tycks förknippa
med olika ätrelaterade förändringar
• Parkinsons sjukdom
– Motorneuron förändringar → dysfagi
N.P. Hays, S.B. Roberts / Physiology & Behavior 88 (2006) 257–266
Ätbeteende orsakar undernäring
• Äter vid alla måltider men för lite
• Begränsat livsmedelsval
• Äter bra vid någon eller några måltider
men totalt för lite
• Kan inte äta utan hjälp
• Ätbeteende som varierar från dag till
dag
++ +
++ ++ + +++ + +
+
-- --- - -- ----- ---- ----
Måltidsordning
MÅLTID
TIDER
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
07.00-08.30
09.30-10.30
11.00-13.00
14.00-15.00
17.00-18.30
20.00-21.00
ENERGIFÖRDELNING
(%)
kcal
15-20
320-430
10-15
210-320
20-25
430-540
10-15
210-320
20-25
430-540
10-20
210-430
Sammanfattning
• Aptitreglering förändras med stigande
ålder
• Sjukdom och funktionshinder är starkt
bidragande
– Minskad aptit
• Sjukdomen i sig
• Läkemedelsbiverkningar
– Fysiska svårigheter att äta
– Förändrat ätbeetende