Transcript Brandskydd
Byggnadsstyrelsens rapporter Brandskydd Befintliga byggnader Byggnadsstyrelsens rapporter 1:2 9 19 25:2 32 34 40 40 E 51 54 60 64 64 E 65 73 80 80 E 83 84 86 87 88 91 94 96 101 104 KBS-normaldragskåp Provning av dragskåpsventilation BZ-metodens användning för beräkning av allmänbelysning Utbyggnadsplaner Nyttjare och fondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen Lokaler för försöksdjur Belysning i kontor Office lighting Laboratorieinredning 1 och 2 Utredning om elektromagnetisk skärmning Lokaler för tingsrätter Flexibelt byggande Sammandrag på engelska Universitetsbibliotek Miljöstudier av bostadsrum i slutna fångvårdsanstalter Metodredovisning Linköpings högskola Sammandrag på engelska Projektredovisning Linköpings högskola Produktredovisning Linköpings högskola Y-skruven Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta Inventering av tomtens/fastighetens förutsättningar Vägvisning Inredning av lokaler för tingsrätter Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum (BMC) Sittmöbel med skrivskiva Filmning och fotografering av projektmodeller Ramper för rörelsehindrade Solavskärmning Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser Norrköpingsupphandlingen Årskostnader byggprodukter Gastvättfilter juni apr dec mars dec mars febr febr maj mars febr dec dec febr maj mars mars juni febr apr mars mars nov juni nov okt 74 73 72 73 71 72 72 73 72 72 72 72 74 sept okt dec nov mars nov apr okt apr 74 73 73 73 74 73 74 74 75 118 Hänvisningsskyltning mars 75 126 Planering av säkerhetsskydd nov 76 127:2 Parallella uppdrag 128 129 130 131 132 134:2 136 137 138 139:2 140 141 142 143 144 145 146 Tillkommande programareor Gårdar Arbetsmiljönormer Cykelparkering, dimensionering och utformning Laboratorier, jämförelser av installationssystem Brandskydd i befintliga byggnader Städsynpunkter på byggnaders utformning Markvärme Redovisning av inredning Projektkatalog Lärosatar Systemhandlingar Flyttning Träskydd Polishus, kostnader och utnyttjandetal Kostnadsstyrning Brukarmedverkan vid lokalplanering 106 108 109 111 112 115 116 117 Publikationerna del 1 och 2 i förvaltningsbyggnader säljs av Byggtjänstföretagen och Liber Förlag 68 67 67 78 68 69 71 71 73 72 71 70 10 okt 80 febr apr dec aug mars fOV okt nov dec nov apr juni okt apr aug sept dec 76 79 76 76 76 80 76 76 76 78 78 79 79 79 79 79 79 KBS-rapport nr 134:2 BRANDSKYDD befintliga byggnader á Brandskydd i befintliga byggnader Rapporten innehåller riktlinjer för planering av brandskydd i befintliga byggnader, som förvaltas av byggnadsstyrelsen. Rapporten är ett komplement till byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter "Krav och råd" häfte D Befintliga byggnader. I rapporten redogörs bl. a. för gällande författningar, myndigheter och organisationer inom brandskyddsområdet. Rapportens centrala avsnitt, som handlar om det förebyggande brandförsvaret, ger riktlinjersom syftar till 0 att förebygga uppkomst av brand 0 att möjliggöra trygg utrymning vid brand 0 att upprätthålla byggnadsdelars bärförmåga vid brand 0 att minska risken för snabb brandspridning 0 att underlätta brandförsvarets insats vid räddning av liv och egendom. Riktlinjerna omfattar såväl byggnad som tomtmark: Dessutom redogörs för det släckande brandförsvaret, s. k. tekniska byten, ordningsfrågoroch utrymningsplan. Rapporten vändersig till byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltande enheter och övriga intressenter inom och utanför verket. Rapporten är utarbetad av byggnadsstyrelsens tekniska byrå genom arkitekt Bengt Börjesson. Som konsult har anlitats ingenjör Jan Mansfeld samt Carlbring Englund arkitektkontor genom arkitekt Gunnel Englund. Upplysningargenom byggnadsstyrelsens tekniska byrå. Brandskydd i befintliga byggnader Stockholm 19$0 32 sidor Byggnadsstyrelsens rapport nummer 134:2 á Innehåll 1 Inledning ................................. 7 I vilka byggnader är brandrisken störst? .1 .2 Målsättning för det förebyggande brandförsvaret Gränsdragning mellan fastighet och inred.3 ning/utrustning .4 2 .1 .2 Brandlagen Brandstadgan .3 Byggnadsstadgan .4 .5 .6 Arbetsmiljölagen Förordningen om brandfarliga varor Riksarkivets cirkulär om tillämpningen av allmänna arkivstadgan Förebygga brands uppkomst ................ .1 Värmesystemet .2 Elsystemet .3 7 Brandskadestatistik Författningar .............................. 6 Aska Möjliggöra trygg utrymning ................ .1 Antalet utrymningsvägar .2 .3 .4 .5 .6 .7 .8 9 .9 .10 19 21 Fönster som utrymningsväg Utrymning genom annan lokal (brandcell) Gångavstånd till utrymningsväg Framkomlighet i utrymningsväg Avskiljande av utrymningsväg Beklädnad och ytskikt i utrymningsväg Beklädnad och ytskikt i laboratorier och undervisningslokaler Brandventilation i trapphus Nödbelysning och vägvisning i utrymningsväg 3 Myndigheter och andra organisationer ....... 4 Brandsyn................................. 14 .1 Brandsyneföreläggande .2 Brandsynefrist .3 Skälighetsprövning 5 Begreppsförklaringar ...................... 13 16 8 Minska risken för spridning av brand ........ 28 9 Underlätta släckning av brand ...............29 10 Vattensprinkler , brandlarm, brandsläckare 30 11 Ordningsfrågor ............................ 31 12 Utrymningsplan ........................... 32 á 7 1 Inledning När en byggnad brinner är det i första hand rökgaserna, som är den stora risken för de människor, som befinner sig i byggnaden. En snabb utveckling och spridning av röken kan leda till att utrymningsvägarna spärras. Är brandförloppet snabbt kan temperaturstegringen bli livshotande. Kan man hindra rökgasernas spridning och minska brandförloppets hastighet genom i förväg vidtagna åtgärder blir personriskerna betydligt mindre. En snabb brandkårsinsats kan då leda till att verkningarna av branden blir obetydliga. Under goda förhållanden - till en del kanske resultatet av ett gott förebyggande brandskydd - kan skadan bli så liten att någon egentlig fara aldrig uppstår för de personer, som vistas i byggnaden. Detsamma kan bli fallet, om branden stoppas i antändningsskedet genom rådigt ingripande. Vid sådana småbränder känner sig de närvarande ofta inte skyldiga att rapportera vad som inträffat. Från byggnadsstyrelsens synpunkt är detta beklagligt. Erfarenheterna visar att nästan alla stora bränder föregåtts av tillbud. Varje litet tillbud bör därför ses som en uppmaning att se över det förebyggande brandförsvaret. Det förebyggande brandförsvaret är i första hand inriktat på att hindra förlust av människoliv. Då kan även relativt kostsamma åtgärder anses skäliga. Om det bara gällde att hindra förluster av egendom skulle brandskyddet kunna betraktas som ett statistiskt-ekonomiskt problem, där det gällde att avväga de byggnadstekniska kostnaderna för ett gott brandskydd mot de ekonomiska förlusterna vid en brand. För staten tillkommer dock ofta problemet, att förlusten av viss egendom i form av kulturhistoriska byggnader, dokument eller forskningsresultat inte kan värderas i pengar. Det bör därför uppmärksammas, att byggnadsstadgans brandskyddsbestämmelser och därmed Svensk Byggnorm 1975 främst är inriktade på personskyddet och skyddet av grannens egendom. Died stöd av brandlagstiftningen kan visserligen brandchefen kräva vissa förbättringar för att vid brand kunna rädda även egendom. En förutsättning är att byggnaden ger möjlighet till invändigt angrepp utan att brandstyrkans säkerhet äventyras. Det kan därför i vissa fall vara motiverat att förbättra byggnadens brandskydd även på rent ekonomiska, i vissa fall nationalekonomiska grunder. 1.1 I vilka byggnader är brandrisken störst? Av de senaste årens brandskadestatistik (den mest fullständiga erhålls genom Försäkringsbolagens Service AIK, Centralstället för svensk brandskadestatistik) framgår, att övervägande antalet bränder inträffar i bostäder (under perioden 1963-70 varierade siffran mellan 70 och 80 %) och därnäst i industrier och varulager (cirka 15 % under motsvarande period). Statliga byggnader ingår inte i denna statistik. Risken för brand är liten i de byggnader som behandlas här. Det kan därför vara frestande att inte vidta ytterligare brandskyddsåtgärder. Tyvärr har det visat sig, att brand i byggnader, som av lekmän anses erbjuda ett gott brandskydd, inte bara kan ge stora materiella skador utan också förlust av människoliv. Även om det inte finns någon risk att brand i en lokal skall sprida sig till andra delar av byggnaden kan det vara en alltför stor nervpåfrestning att stanna på sin plats. Också en inbillad fara kan vålla panik. Men om den, som befinner sig i byggnaden, har fatt noggranna och välmotiverade anvisningar om utrymningsmöjligheter- na är risken för panik mindre. Motsatsen kan bli fallet, om samtliga utrymningsvägar spärras redan i början av en brand, så att de nödställda kan undsättas endast genom hjälp utifrån. Risken för att brand skall uppkomma är erfarenhetsmässigt liten i kontorslokaler, samlingslokaler och andra undervisningslokaler än laboratorier.1 andra lokaler kan verksamheten medföra risk för snabb brandspridning, t ex i snickerier och vissa plastfabriker eller där lättantändliga varor förvaras eller hanteras. Särskilt stor är risken i lokaler, där man hanterar brandfarliga eller explosiva varor, exempelvis laboratorier som innehåller stora mängder brandfarliga lösningsmedel eller häftigt reageranden ämnen. Öppen eld från bunsenbrännare o d anses dock inte ensam medföra särskild brandrisk. Det anförda visar att kravet på byggnadstekniskt brandskydd inte är detsamma för alla byggnader och verksamheter. I fortsättningen behandlas främst de minimikrav, som måste ställas på byggnader för kontor och undervisning, inklusive laborativ verksamhet. För polishus och häkten, större förråd och arkivlokaler samt för kulturhistoriska byggnader måste även andra synpunkter beaktas, som kan leda till särskilda, mer långtgående åtgärder. Särskild omsorg måste ägnas museer, teatrar och konsertlokaler, där många människor kan vara församlade. Risken för brandspridning i teatrarnas scenhus måste uppmärksammas. Avsnitten om förebyggande av brands uppkomst och tryggande av utrymningsvägar bör alltid vara vägledande oavsett verksamheten i byggnaden. När man väger kostnaderna för brandförebyggande åtgärder mot förlusterna vid en brand måste man beakta att statens byggnader är oförsäkrade. Staten står själv för skador i samband med brand. När annan än statlig myndighet, t ex. förening eller en privatperson kostnadsfritt far låna lokal av staten skall vederbörande teckna försäkring, så att staten inte behöver riskera att den som lånar lokalen skall lastas för skada på statlig egendom. Denna bestämmelse (SFS 1954:325 med senare ändringar) infördes sedan en byggnad antänts och brunnit ned på 0 grund av omständigheter person till last. 1.2 ålsättning för det förebyggande brandförsvaret I arbetet med att förbättra befintliga byggnaders brandskydd är nedanstående fem huvudsyften vägledande: a) förebygga uppkomst av brand b) möjliggöra trygg utrymning vid brand c) att upprätthålla byggnadsdelars bärförmåga brand d) minska risken för spridning av brand e) underlätta släckning av brand l.3 vid Gränsdragning mellan fastighet och inredning Brandredskap, brandsläckare o d liksom brandlarmanläggningar, vilka är avsedda för fastighetens allmänna skydd tillhör FASTIGHET. Motsvarande redskap och anläggningar vilka är avsedda som punktskydd t ex i anslutning till viss bestämd brandfarlig utrustning, till . Sprinkleranläggningar tillhör 1.4 Brandskadestatistik Den brandskadestatistik som finns i dag beträffande oförsäkrad egendom är ofta bristfällig och dåligt organiserad. De olika statliga verk som har att förvalta egendom har i regel ett eget mer eller mindre utbyggt rapporteringssystem för brandskador. Någon samordning mellan de statliga verken förekommer inte liknande den som finns beträffandeförsäkradegendom . För byggnadsstyrelsens del sker uppföljningen lutrustning UTRUSTNING t ex brandfarlig maskin, som normalt inte ingår i den verksamhet för vilken fastigheten är avsedd. , som kunde läggas en enskild alltid FASTIGHET. Se vidare BAF 9092. Med fastighetens allmänna skydd avses : skydd av fastigheten och däri vistande personer från skador vid brand i fastighetens delar eller i den inredning/utrustning, för vilken fastigheten är avsedd. Till sådan utrustning räknas t ex ett biblioteks bokbestånd och ett museums utställningsföremål. Till utrustning. som förses med punktskydd, räknas via ett rapporterings- system som bygger på den kunskap om brandorsakoch kostnader, som byggnadsförvaltningarnas fastighetsingenjörer skaffar sig i samband med reparationsarbeten efter brand. Ur detta material kan utläsas att byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd drabbasav ett 10-tal bränder årligen. De flesta av dessa orsakar skador för relativt små belopp (mindre än 20 000 kronor). Några större bränder har dock drabbat byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd under senare år. Exempel på platser där sådana bränder av större omfattning ägt rum är Polisskolan i Ulriksdal, Solna (1975), Odontologiska fakulteten, Göteborg (1975) och kv Garnisonen, Stockholm (1976). Bland brandorsakerna dominerar sådana som fel på elektriska anläggningar, eldstäder, slarv med tobaksrökning. En ganska vanlig brandorsakär också anlagd brand. Det kan noteras, att för två av de större bränderna (polisskolan och kv Garnisonen) var brandorsakenslarv vid svetsning. 9 2 Författningar Detta kapitel består av utdrag ur de författningar som äger tillämpning på brandskyddet i befintliga byggnader. den nytta åtgärden kan medföra för den ersättningsberättigade. Är kostnaden eller skadan ringa, utgår ej ersättning. 2.1 Brandlagen SFS 1974,80 med senare ändringar 14 Med räddningstjänst förstås i denna lag verksamhet som syftar till att vid brand, oljeutflöde, ras, översvämning eller annat nödläge avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön, under förutsättning att det med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för räddningsåtgärderna och omständigheterna i övrigt kan anses påkallat att staten eller kommun svarar för att sådana åtgärder vidtages. 2 § Varje kommun skall svara för räddningstjänst och för förebyggande åtgärder mot brand i kommunen. För dessa uppgifter skall kommunen i enlighet med denna lag hålla ett brandförsvar, som tillfredsställer skäliga anspråk på effektivitet. 5 § Kommun är skyldig att anskaffa och underhålla material, byggnader och andra anordningar som behövs för brandförsvaret samt att sörja för tillgång till vatten för släckning av brand, allt dock endast i den mån oskälig kostnad icke åsamkas kommunen. 14 § Ägare eller innehavare av byggnad, upplag eller annan anläggning är skyldig att anskaffa och underhålla nödvändiga redskap för släckning och livräddning vid brand samt att i övrigt vidtaga de åtgärder som behövs för att förebygga och bekämpa brand, i den mån de ej medför oskälig kostnad. Ägare eller innehavare av fastighet, byggnad, upplag eller annan anläggning skall svara för tillsyn efter brand eller annat nödläge. 15 § Föreligger i samband med verksamhet vid viss anläggning särskild fara för att utflöde av vara, på vilken lagen (1973:329) om hälsa- och miljöfarliga varor äger tillämpning, orsakar avsevärd skada på människor eller i miljön, får länsstyrelsen efter samråd med produktkontrollnämnden ålägga anläggningens ägare eller innehavare att hålla den beredskap med personal och utrustning som behövs för att avvärja eller begränsa sådan skada. Åläggande får dock ej avse beredskap som skulle medföra oskälig kostnad. I fråga om anläggningar, som krigsmakten förfogar över, meddelar Kungl Maj:t särskilda bestämmelser. 16 § Anordning som behövs för brandförsvaret får anbringas på annans mark eller byggnad, om det ej medför oskäligt intrång. Beslut om sådan åtgärd meddelas av brandstyrelsen. Kommunen svarar för kostnad och skada, som åsamkas genom åtgärd som avses i första stycket. Vid bestämmande av ersättning härför skall hänsyn tagas till Kan enighet ej nås om ersättning, fastställes denna av länsstyrelsen. 17 § Eld eller brandfarligt föremål får ej handhas så att brand lätt kan uppstå. 18 Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om brand eller överhängande fara för brand och ej genast släcker branden eller undanröjer faran skall underrätta dem, vilkas liv eller egendom är i fara, samt tillkalla hjälp. 18 a § Den som har att utöva tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter som avses i 27 § skall för fullgörande av tillsynen äga tillträde till byggnad och lägenhet samt. upplag och annan anläggning ävensom rätt att där företaga undersökning eller utföra arbete, vartill hans åligganden ger anledning. Vägras tillträde utan godtagbart skäl, skall handräckning lämnas av polisstyrelsen. Tillsynsarbete skall utföras på sådant sätt att minsta möjliga olägenhet vållas allmänheten. 23 § Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt 14 § första stycket första punkten, får länsstyrelsen förelägga vite. Förelägganden riktas allt efter omständigheterna mot ägaren eller innehavaren eller mot dem båda. Om tillsyn ej anordnas enligt 14 första stycket andra punkten, utföres tillsynen på ägarens eller innehavarens bekostnad genom brandchefens försorg. Länsstyrelsen får vidare meddela vitesföreläggande mot den som underlåter att hålla beredskap som har ålagts honom med stöd av 15 §. Vitesföreläggande mot ägare får förbindas med åläg- gande för honom att vid överlåtelse omedelbart lämna länsstyrelsens uppgift om den nye ägaren. 26 § Talan mot brandstyrelsens beslut enligt 10 § och 16 första stycket föres hos länsstyrelsen genom besvär. Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende som avses i 8 § andra stycket, 10,16 eller 23 § föres hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av länsstyrelsen enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär. 2.2 Brandstadgan SFS 1962.91, omtryckt i SFS 1974:81 8 § 1 mom. Ledningen av kommunens brandförsvar skall, närmast under brandstyrelsen, utövas av brandchefen. 2 mom. Det ankommer på brandchefen 1) att biträda myndigheter och enskilda inom kommunen med råd och anvisningar rörande räddningstjänst och förebyggande åtgärder mot brand; 2) att föra befäl över kommunens brandstyrka samt tillse att den erhåller erforderlig övning; 10 3 mom. Brandchefen skall i övrigt övervaka efterlevnaden av brandlagen (1974;80), denna stadga, brandordningen, åläggande som avses i 15 § brandlagen samt andra föreskrifter, som röra räddningstjänst eller förebyggande åtgärder mot brand. Finner brandchefen för särskilt fall omedelbar åtgärd nödvändig för att förhindra brand, åligger det honom att meddela föreskrift därom. Befinnes därvid föreläggandet icke hava efterkommits, skall anmälan göras hos länsstyrelsen för den åtgärd, som kan påkallas av förhållandena. 2 mom. Befinnes vid brandsyn synnerlig fara för brand vara för handen, åligger det brandsyneförrättare att genast meddela föreskrift om omedelbar åtgärd för undanröjande av faran. Om brandsyn Om sotning 12 § 1 mom. Regelbunden brandsyn förrättas med de tidsmellanrum brandchefen bestämmer å sådana byggnader, upplag och andra anläggningar, vilka äro särskilt brandfarliga eller där brand kan utgöra fara för ett större antal människor. Över dylika anläggningar skall brandchefen fortlöpande föra förteckning upptagande den synefrist, som skall gälla i varje särskilt fall. Regelbunden brandsyn förrättas av brandchefen eller av brandbefäl, som han förordnar därtill. Vid regelbunden brandsyn skall, med undantag av vad som är föremål för eldstadsbrandsyn enligt 2 mom undersökas 1) huruvida de föreskrifter blivit iakttagna, som meddelats för att förebygga brand, för att vid brand rädda liv och egendom samt för att underlätta brandsläckning, 2) huruvida brandfarlig felaktighet finnes å elektrisk installation eller annorstädes å byggnad, upplag eller an- 15 § Vid sotning skola eldstad och annan kanalansluten förbränningsanordning, vilka icke äro inrättade för ledning uteslutande med gas, jämte tillhörande rökkanaler samt imkanaler rengöras. Om den tid, som må förflyta från en sotning till nästa, skola bestämmelser intagas i brandordningen. Tiden skall för olika slag av eldstäder, förbränningsanordningd ar, rökkanaler och imkanaler bestämmas med hänsyn till bränsleslag, eldningssätt och andra på sotbildning och därav föranledd brandfara inverkande omständigheter samt må icke utsträckas längre än till två år. Brandchefen läggning, samt 3) huruvida i övrigt anordning eller förhållande förefinnes, som kan utgöra fara för brand eller medföra svårighet att vid brand utföra släckning samt räddning av liv och egendom. 2 mom. Eldstadsbrandsyn förrättas av skorstensfejarmästaren i samband med föreskriven sotning. Vid eldstadsbrandsyn skall undersökas, huruvida brandfarlig felaktighet finnes å eldstad eller annat, som enligt gällande föreskrifter skall sotas, samt å skorsten och tak med därtill hörande byggnadsdelar. 3 mom. Särskild brandsyn för undersökning, som avses i 1 mom tredje stycket, förrättas av brandchefen eller brandbefäl, som han förordnar därtill, samt för undersökning, som avses i 2 mom andra stycket, av skorstensfejarmästaren. Särskild brandsyn hålles, när brandchefen eller länsstyrelsen finner erforderligt. 13 § 1 mom. Befinns vid brandsyn, att ägare eller innehavare av byggnad, upplag eller annan anläggning, icke iakttagit vad som jämlikt lag eller författning åligger honom med avseende på förebyggande åtgärder mot brand skall föreläggande meddelas en av dem eller båda att inom viss tid vidtaga rättelse. Föreläggande mot ägare må förbindas med åläggande för honom att vid överlåtelse meddela brandsyneförrättaren uppgift om den nye ägaren. Innan brandsyneföreläggande meddelas angående åtgärd av byggnadsteknisk art, skall samråd med byggnadsnämnden äga rum, försåvitt icke samråd är utan betydelse. Har föreläggande givits, skall efter utgången av den tid som bestämts enligt första stycket efterbesiktning förrättas på föranstaltande av den, som givit förelägganden. må dock, om särskilda skäl i visst fall äro därtill, efter skorstensfejarmästarens hörande besluta om annan sotningsfrist. 17 § Föreskriven sotning skall verkställas av distriktets skorstensfejarmästare eller på hans ansvar av skorstenfejare, som är anställd för att biträda honom. Annan må ej verkställa sådan sotning, såframt icke brandchefen efter skorstensfejarmästarens hörande för särskilt fall medgiver undantag. 19 § 1 mom. Skorstensfejarmästare för sotningsdistriktet åligger bland annat 1) att biträda myndigheter och enskilda inom kommunen med råd och anvisningar rörande förhållanden som kan bliva föremål för eldstadsbrandsyn, 2) att på anmodan av brandchefen eller ägare eller innehavare av byggnad och annan anläggning göra de undersökningar och besiktningar av eldstäder, förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler, som erfordras för att utröna brandfara. Om vissa dtgårder mot brand 21 § Arbetsgivare och arbetstagare böra samverka i syfte att främja skyddet mot skada av brand på arbetsplatsen. Om tillsyn över brandförsvaret m m 24 § Länsstyrelsen skall tillse att brandförsvaret inom länet är tillfredsställande ordnat. Länsstyrelsen skall vidare svara för den särskilda planläggning som behövs för räddningstjänsten vid nödlägen som avses i 12 § första stycket brandlagen (1974;80). Tillsyn över brandförsvaret inom riket utövas av statens brandnämnd. 25 § Brandchef, brandsyneförrättare, skorstensfejare och annan som har att utöva tillsyn enligt brandlagen (1974:80), denna stadga ... Den som har eller haft att utöva tillsyn eller anlitas 11 som biträde i tillsynsverksamheten må ej obehörigen röjaeller utnyttja yrkeshemlighet eller annat förhållande, varom han fått kännedom i denna verksamhet. 29 § Över beslut vid brandsyn samt över brandchefs beslut jämlikt 15 § andra stycket sista punkten och 17 § andra punkten må besvär anföras hos länsstyrelsen. Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende som avses i första stycket eller rörande vitesföreläggande enligt 24 § mot annan än kommun föres hos kammarrätten genom besvär. Mot beslut, som länsstyrelsen på grund av brandordning meddelat i särskilt fall angående tillstånd, förbud eller föreläggande, föres likaledes talan hos kammarrätten genom besvär, om ej fråga är om åliggande för kommunen på grund av dennas ansvar för räddningstjänsten eller för förebyggande åtgärderav dennas ansvar för räddningstjänsten eller för förebyggande åtgärder mot brand. I övrigt föres talan mot beslut som länsstyrelse meddelat på grund av denna stadga eller brandordning, hos regeringen genom besvär. Särskilda bestämmelser 30 § Vad som föreskrivs i denna stadga eller i brandordning gäller även byggnad, upplag eller anläggning, som tillhör eller innehavs av staten. 2.3 Byggnad sstadgan SFS 1959:612, omtryckt i SFS 1972:776 50 § Byggnad skall underhållas så att hållfastheten icke äventyras samt brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad icke uppkommer. 2. Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 2 kap Arbetsmiljöns beskaffenhet . 4 § Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall vara tillfredsställande. Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand explosion , elektrisk ström eller liknande. b) vara i flytande eller halvfast form med en flampunkt av högst + 600 Celsius samt - oavsett flampunkten motorbrännolja och eldningsolja (brandfarlig vätska), samt c) annan vara än under a) och b) sägs, därest regeringen förordnaratt den skall omfattas av bestämmelse i denna förordning. 2 mom. Brandfarliga vätskor indelas i fyra klasser, nämligen klass 1: vätskor med flampunkt av högst + 21°C klass 2 a: vätskor med en flampunkt, överstigande +21° men ej +30°C, klass 2 b: vätskor med en flampunkt, överstigande +30° men ej +60°C klass 3: motorbrännoljaoch eldningsolja med en flampunkt, överstigande + 600C, ävensom vätskor beträffande vilka förordnande meddelats enligt 1 mom c). Kan vätska med hänsyn till sin sammansättning bedömas vara mindre brandfarlig än dess flampunkt angiver, äger statens industriverk förordnaatt vätskan skall hänföras till klass för vätskor med högre flampunkt. 3 mom. Flampunkt fastställes i flampunktsapparat med sluten degel i enlighet med de närmare föreskrifter statens industriverk meddelar. 2 § Förteckning över de i handeln vanligen förekommande slagen brandfarligavaror skall upprättas och offentliggöras av statens industriverk. 1 förteckningen skola för varje varuslag lämnas uppgifter som bedömas vara av särskild betydelse vid tillämpningen av denna förordning. För brandfarlig vätska skall flampunkten angivas och uppgift lämnas om den klass till vilken vätskan hör. Tillägg till och ändring i förteckningen offentliggöres vid lämplig tidpunkt. 4 § Envar som tager befattning med brandfarligvara skall därvid iakttaga den försiktighet som till förebyggande av skada genom brand och annorledes betingas av omständigheterna. För förvaring, hantering, transportsamt försäljning av brandfarligvara kräves tillstånd eller anmälan i den omfattning, varom stadgas enligt denna förordning. 7 § Statlig myndighet är befriad från skyldighet att söka tillstånd enligt denna förordning. I fall då myndigheten vidtager åtgärd, som skulle fordrat tillstånd, skall myndigheten utan dröjsmål underrätta brandchefen. Regeringen äger förordna, att anläggning , över vilken 2.5 Förordningen om brandfarliga varor SFS 1961:568 med senare ändringar 1 mom. Till brandfarligavaror hänföras i denna förordning: a) gas som vid en temperatur av + 210 Celsius eller därunder kan antändas och brinna i luft (brandfarliggas), krigsmakten förfogar, samt brandfarlig vara, som omhänderhaves av krigsmakten, skall vara undantagen från tillämpning av denna förordning eller viss bestämmelse däri. I fråga om brandfarliga varor i statens besittning i annat fall än i andra stycket sägs må vederbörande centrala förvaltningsmyndighet i samråd med statens industriverk beträffande förvaring meddela särskilda föreskrifteratt träda i stället för motsvarande bestämmelser i denna förordning. 12 2.6 Riksarkivets cirkulär om tillämpning av allmänna arkivstadgan den 10 november 1961, SFS 1968:4 73 lo § Arkivlokaler 2 mom. För att tillgodose kraven på brandskydd skall särskilt tillses, att arkivlokal har väggar, takbjälklag och golvbjälklag samt dörrar och i förekommande fall fönsterluckor i den brandsäkerhetsklass, som gäller med hänsyn till byggnadens konstruktion, användning och belägenhet. 4 mom. I arkivlokal får ej förekomma rökning, begagnas bart ljus eller användas elektriska apparater(t ex kokplattor ), som kan förorsaka brand. Arkivlokal skall med korta mellanrum besökas för kontroll och skall hållas i vårdat skick. 13 3 Myndigheter och andra organisationer Statens brandnämnd utövar tillsynen över brandförsvaret. Det bör dock uppmärksammas att brandförsvaret är en kommunal angelägenhet. Statens brandnämnd kan sålunda inte ingripa mot en enskild brandchefs beslut. Det åligger brandnämnden, enligt instruktion (SFS 1974:408),att lämna råd och anvisningar till länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor rörande förebyggande åtgärder mot brand samt biträda länsstyrelserna vid handläggning av ärenden, bl a om förebyggande åtgärder mot brand. Statens brandnämnd utger även meddelanden vari lämnas råd och anvisningar till brandchefer och kommuner. Meddelande nr 1 för varje år innehåller en förteckning över de meddelande som anses aktuella. 1 denna serie har bl a utkommit meddelande med riktlinjer om hur behovet av brandredskap skall bedömas med tanke på den skälighetsprincip som anges i brandlagens 14 §. Som utgångspunkt för bedömning av huruvida en viss byggnad erbjuder tillräcklig säkerhet från brandfaresynpunkt använder man sig av den erfarenhetsfond som på olika sätt tillskapats och tillskapas allt eftersom nya rön görs. Bland annat kommer detta till viss del till uttryck i de bestämmelser som gäller för nybyggnad. Numera har dessutom genom de särskilda ombyggnadsbestämmelserna för bostäder skapats en bredare bas att bedöma vilka minimikrav lagstiftaren tänkt sig. Genom sin centrala roll har brandnämnden dessutom möjlighet att få del av erfarenheterna från andra myndigheter, som har till uppgift att främja brandförsvarets förebyggande insatser. En av de viktigaste samrådsmyndigheterna är statens planverk, som är central förvaltningsmyndighet för byggnadsväsendet och har till uppgift att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom sitt verksamhetsområde samt meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendet, i enlighet med vad som anges i byggnadsstadgan. Bestämmelserna avser i första hand nybyggnad och ombyggnad. Mot denna bakgrund bör vissa generella frågor om byggnadstekniskt brandskydd prövas av planverket. Det bör uppmärksammas att många av de anvisningar, som finns i de olika avsnitten i SBN 1975, kap 37 Brandskydd, med fördel kan tillämpas på befintlig byggnad, exempelvis vad avser markering av utgångar, nödbelysning, uppställning av dörrar i brandcellsbegränsande vägg. Av särskild betydelse bland de myndigheter som handlägger frågor om förebyggande brandförsvar är statens industriverk, vars energibyrå handlägger frågor om säkerhet vid elektriska starkströmsanläggningar. Sprängämnesinspektionen lämnar tekniskt biträde vid frågor om tillämpning av de föreskrifter, råd och anvisningar, som industriverket utger med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor, samt förordningen om brandfarliga varor och förordningen om explosiva varor. Det bör i detta sammanhang tilläggas att brandchefen och byggnadsnämnden är de kommunala myndigheter som har att öva tillsyn över efterlevnaden av nu nämnda författningar. Med stöd av förordningen om brandfarliga varor har bl a utfärdats ordningsregler om handhavande av brandfarliga vätskor: hur mycket som får förvaras av olika slag i olika lokaler, förvaringskärlets beskaffenhet m m, märkning av behållare samt handläggning av ärenden rörande brandfarliga varor. Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samt enligt brandlagen och brandstadgan skall polismyndigheten lämna handräckning till brandchefer och skorstensfejarmästare för att dessa skall kunna fullgöra sina åligganden. Arbetarskyddsverket (arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen) har till uppgift att utfärda föreskrifter, råd och anvisningar med stöd av arbetsmiljölagstiftningen samt övervaka efterlevnaden genom yrkesinspektionen. Arbetarskydd och brandskydd har många beröringspunkter. Det bör dock påpekas, vad gäller brandpersonalens arbetarskydd vid insats i räddningstjänst, att det i första hand är räddningsbefälhavaren som får avgöra, vilka risker som räddningspersonalen får utsättas för. Särskild vikt har på senare år lagts vid rökdykarinsatsen. Endast för detta arbete särskild utbildad och van personal får insättas i sådant arbete. Vikt lägges vid såväl hälsotillstånd som tillräcklig övning. Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) är en ideell organisation med uppgift att i samarbete med myndigheter, andra organisationer, företag och enskilda befrämja och stödja brandförsvaret och annan därmed förenlig verksamhet. Föreningen äger Brandförsvarsföreningens Service AB, som drivs utan vinstsyfte och bedriver förlagsrörelse, kursverksamhet, konsulterande verksamhet samt besiktnings- och kontrollverksamhet. 14 4 Brandsyn melse (se ovan brandlagens § 14) skyldig att anskaffa och underhålla viss materiel etc och även i övrigt skyldig att vidta nödiga åtgärder för att förebygga och bekämpa brand, i den mån åtgärderna ej medför oskäliga kostnader (se nedan om skälighetsprövning). Brandstadgans § 13 redovisar bl a följderna av att ej iaktta vad som föreskrivits vid brandsyn, se citat i avsnitt 2.2. I § 14 föreskrivs att om brandsyn föranleder anmärkning skall avskrift av protokoll fört vid brandsynen tillställas den som har att vidta åtgärder. Föreläggandet kan riktas mot ägaren, dvs byggnadsstyrelsen, eller nyttjanderättsinnehavaren, dvs brukarmyndigheten, eller båda, vilka skall se till att vad som föreskrivits iakttas. Vanligen riktas föreläggandet mot båda inblandade parter. Brandsyneförrättaren anser sig inte i sådant fall kunna avgöra vem som är den rätte att svara för åtgärden. Följande principer kan dock uppställas. a) Består åtgärden av en större ombyggnad eller annars betydande ingrepp i byggnaden riktas föreläggandet i första hand mot ägaren (i ytterlighetsfall kan brandsyneförrättaren förbjuda viss verksamhet i viss byggnad). b) Om brandsyneföreläggandet avser inköp av brandredskap, t ex viss typ av handbrandsläckare, riktas kravet mot nyttjanderättshavaren, om orsaken är flyttbar utrustning som denne äger och använder i sin verksamhet. Om däremot kravet betingas av byggnaden som sådan riktas föreläggandet mot ägaren. c) Innebär brandsyneföreläggandet att vissa ordnings- I brandlagens § 2 anges att kommunerna skall vidta förebyggande åtgärder mot brand. I § 7 anges dessutom att i kommun skall hållas brandsyn och verkställas sotning. 1 brandstadgans § 12 anges på vilka grunder regelbunden brandsyn, eldstadsbrandsyn och särskild brandsyn skall hållas. Där anges också vem som är behörig att verkställa brandsyn, vad som därvid skall undersökas samt när brandsyn skall ske. Vid sådana anläggningar, där brandsyneförrättare gör regelbunden brandsyn, bör utses en kontaktman. Namnuppgift lämnas till kommunens brandchef. 4.1 randsyneföreläggande Med stöd av brandlagstiftningen kan brandchefen eller skorstensfejarmästaren genom beslut vid brandsyn ge föreläggande om åtgärder för att förbättra brandsäkerheten i befintlig statlig byggnad. Det förhållandet att byggnaden utförts enligt tidigare gällande bestämmelser utesluter inte ett brandsyneföreläggande med krav på byggnadsteknisk åtgärd. Rättssäkerhetsprincipen - den princip som innebär att ett av brandchefen i samband med byggnadslov lämnat besked och av byggnadsnämnden godkänt byggnadssätt inte skall behöva ändras till följd av brandsyneföreliggande - förutsätter emellertid i sådana fall att särskilda omständigheter föreligger. Sådana omständigheter kan exempelvis vara, att riskerna för brand och dess spridning ökat som följd av att de elförbrukande installationerna blivit flera (större belastning på kablar), att mera lättantändligt material används i kläder och inredning eller att dessa material utvecklar stor mängd rök på kort tid. För att underlätta kommunikation mellan olika delar av byggnaden vill man dessutom inte gärna stänga av korridorer från trapphallar och andra hallar och förrum. Man vill ofta öppna transportleder i byggnadens källarplan och på så sätt förena olika delar av byggnaden med ökad risk för brand- regler måste tillämpas Genom enkla förändringar på planeringsstadiet, som vidtas i samråd med brandchefen, kan fördyrande omändringar på nyss färdigställda byggnader hindras. Det är av speciell vikt att brandchefen blir tillfrågad, av nya öppningar i vad som kan vara brandcellsbegränsande byggnadsdel - observera att även ventilationsöppningar kan omintetgöra den brandtekniska funktionen hos en vägg eller ett bjälklag. Även före installation av automatiska vattensprinkleranläggningar och automatiska brandlarmanläggningar skall brandchefen höras. Isan kan ofta ge råd om val av system och uppsättning av sprinklercentral respektive centralapparat för brandlarm. Varje ägare - även staten - av byggnad, upplag och annan anläggning är sålunda enligt uttrycklig bestäm- an- Ovannämnda tre exempel illustrerar vilka bedömningsgrunder som kan vara lämpliga. Det är på brandsyneförrättaren - brandbefäl respektive skorstensfejarmästare - men icke på ägare eller brukare det ankommer att påvisa att brandtekniska brister föreligger. spridning. när det gäller upptagande på grund av exempelvis tändningsrisk riktas föreläggandet i första hand mot brukarmyndigheten, såvida det inte ingår i fastighetsskötseln. 4.2 randsynefrist Fristerna för den regelbundna brandsynen bestäms av brandchefen i kommunen. Till ledning för brandcheferna då det gäller att fastställa brandsynefristerna för skilda objekt har statens brandinspektion utarbetat anvisningar (meddelande 1971:6). Brandsynefristen skall vara 1 år för skolor och andra undervisningsanstalter (två våningar) i byggnad, som inte är brandsäker eller brandhärdig, samt för äldre hus i tre eller flera våningar, med centraltrapphus och där brandfarlig (t ex laborativ) verksam- 15 het bedrivs. I undervisningsbyggnader i två eller flera våningar skall brandsynefristen vara 2 år. Vid eldstadsbrandsyn, vilken förrättas av skorstensfejarmästaren i sotningsdistriktet i samband med föreskriven sotning, skall undersökas huruvida brandfarlig felaktighet finns i eldstad eller annat, som enligt gällande föreskrifterskall sotas,samt i skorsten och tak med därtill hörande byggnadsdelar. Vilka åtgärder som är erforderliga måste bedömas av brandsyneförrättaren i varje särskilt fall. 4.3 Skälighetsprövning Brandsynefdreläggande får inte innebära krav på åtgärder som förorsakar oskälig kostnad, dvs kostnad som inte står i rimligt förhållande till de värden som skall skyddas. I propositionen 1962:12 (s 141) framhålls: att åtgärd icke föreskrivs, vilken är mer betungande än som är skäligt med hänsyn till det med åtgärden avsedda syftet. Intresset att bereda skydd mot skada genom brand skall emellertid komma i främsta rummet vid avvägningen och denna skall göras efter objektiva allmängiltiga normer. Begränsade ekonomiska resurser hos en viss anläggnings ägare eller viss grupp av sådana personer får icke föranleda eftergifter i eljest gängse krav på brandsäkerhetsåtgärder i fråga om sådana personers eller företags anläggningar. Om brandchef gentemot brukare av fastighet ställer krav, som ligger utanför normalt fastighetsunderhåll, är det lämpligt att ärendet prövas av central enhet inom byggnadsstyrelsen. 16 eltre 5 ar sörkari Sektion genom ett rum Flamhärdigt ytskikt (klass 11) material beklädnad A -u-- ytskikt Ytskikt klass 111 byggnadsdel Ytskikt som endast i måttlig grad har benägenhet för flamspridning och rökutveckling. (Massivt trä bedöms uppfylla dessa krav). Se vidare kommande begreppsförklaring i Svensk byggnorm alt. TNC 73. Obrännbart material Material, som vid provning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9), inte ger större temperaturhöjning Ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9) bedöms dels endast i måttlig grad medverka till övertändning, dels inte utveckla rök i stor mängd. på provkroppen och i ugnen än fastställt värde och som avger brännbaragaser i endast ringa omfattning. Brännbart material Material, som inte uppfyller fordringarnaför obrännbart material. Svdrantändligtmaterial Material, som vid provning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9) inte av sig självt brinner vidare i luft, sedan upphettningen avslutats. Tändskvddande beklädnad Beklädnadav obrännbarteller annat för ändamålet lämpligt materialsom vid brandprovning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9) under minst 10 minuter hindrar bakomliggande brännbara materials antändning. Täcklist av brännbartmaterial, exempelvis vid hörn eller skarv, är utan betydelse från brandskyddssynpunkt och godtas sålunda där krav om tändskyddande beklädnad ställs. Ytskikt Den yttre del av en byggnadsdel eller beklädnad som kan bli utsatt för brandpåverkan i ett tidigt skede av en brand. Flamsäkert ytskikt (klass 1) Ytskikt, som på grundval av provning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9) bedöms dels endast i ringa grad medverka till övertändning, dels utveckla rök endast i ringa mängd. Brandklass För byggnadsdelar används klassbeteckningarna A15, A30, A60, A90, A120, A180 och A240 samt B15, B30, B60, B90, B120, B180 och B240. Härvid innebär A att byggnadsdelen praktiskt taget helt består av obrännbart material och B att byggnadsdelen innehåller brännbart material i en omfattning som inte är försumbar för den brandtekniska funktionen. Klassbeteckningens siffra anger den upphettningstid i minuter, under vilken -jämte därefterföljande avsvalning - byggnadsdelen uppfyller sin bärande och/eller avskiljande funktion vid provning enligt fastställd metod (se statens planverk godkännanderegler 1975:9). Där krav om viss brandteknisk klass ställs, får B-klass ersättas av A-klass med samma eller högre sifferbeteckning, medan A-klass som regel inte fårersättas av B-klass oberoende av sifferbeteckning. Klasserna B15 och B30 för dörrar och glaspartier med trådglas gäller inte med avseende på krav beträffande maximal temperaturstegring på den ej brandutsatta sidan. Brandcell Del av byggnad, avskild på sådant sätt att en brand kan förhindras sprida sig till annan del av byggnaden under viss tid, bestämd med hänsyn till byggnadens ändamål och höjd. l brandcellens omslutande konstruktioner kan ingå funktionellt betingade delar med mindre brandmotstånd än som svarar mot denna tid, t ex fönster och dörrar, om brandens spridning i anslutning till dessa kan hindras genom brandförsvaretsingripande med normal insatstid eller på annat sätt. Uppgifter om aktuell insatstid för viss byggnad lämnas av vederbörande brandchef. Insatstid Den tid som förflyter från det att insatsstyrkan inkallas till brandförsvaret och till dess brandförsvaret börjat 17 släcknings- och räddningsarbetet på brandplatsen. I brandordningen skall anges anspänningstiden, dvs tiden från det larm ges till första fordonet Brandsäkert trapphus utgår. trapphus Avskiljande i viss brandteknisk A60 självstängande klass Avgränsning genom byggnadsdelar som - med tillhörande dörrar, fönster etc liksom även anslutningar till angränsande byggnadsdelar - uppfyller de till avskiljande funktion hörande kraven under mot klassbeteckningen svarande tid. Krav beträffande maximal temperaturökning på den från branden vända sidan behöver dock inte uppfyllas vad gäller sådana dörrar och fönster i klass B15 och B30, som är placerade i yttervägg. Detsamma gäller dörrar och anslutande väggpartier i klass B15 och B30, som avskiljer trapphus från trapphall (korridor eller motsvarande) - utförd som egen brandcell - eller uppdelar korridor i föreskrivna eller eljest lämpliga största längder om hänsyn tas vind till risk för antändning A6O 'självB3O lägenhet stängande av brännbart material och blockering av utrymningsmöjlighet. Se SPRI publikation S 21(1975-12-31) "Brandförsvar annan lokal i sjukvårdsbyggnader". I brandsluss Branddörr (brandlucka) släckningsmöjlighet Dörr (lucka) som - med tillhörande dörrblad, karm, lås, eller eljest på lägre nivå än utrymningsväg gångjärn, dörrstängare m m - med avseende på avskiljande funktion uppfyller kraven för lägst klass A60. Detta begrepp har numera utsorterats ur SBN, men tas upp huset, skall trappan dessutom vara så anordnad att rök här med tanke på att denna typ av dörrar är vanligen förekommande. och andra brandgaser från trapp- inte kan spridas inom trapphuset från källarvåning (eller motsvarande) till högre belägna delar av trapphuset. I trapphuset rar inte finnas hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast. Brand- och röksäkert trapphus Brandventilation Utsläppande av brandgaser och rök till det fria genom anordningar av typen luckor, fönster eller lanterniner, vanligen i en byggnads eller lokals övre delar eller genom fläktar vilkas funktion är säkerställd även vid brand. Trapphus som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast över balkong eller annat mot det fria Brand- och röksäkert trapphus öppet mot det fria Brandsäkert trapphus Trapphus som har förbindelse med lägenhet eller motsvarande endast genom sluss (eller utrymme som kan fungera som sluss, såsom trapphall, korridor eller motsvarande), avskild från lägenheten med dörr i klass B30. Trapphuset skall vara avskilt från slussen med självstängande dörrar i klass A60 - i byggnad med högst åtta våningar är klass B30 tillfyllest om trapphuset har öppningsbara fönster till det fria i varje våning. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti, vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd. Trapphuset får stå i förbindelse med lägenhetsförråd i vindsutrymme, avskilt med självstängande dörr i klass A60.1 övrigt får trapphuset stå i förbindelse med annan lokal än lägenhet eller motsvarande endast genom brandsluss och under förutsättning att lokalen är tillgänglig för brandsläckning genom annan närbelägen angrepps- väg - om ifrågavarande lokal är belägen i källarvåning B3O självstängande B3O lägenhet öppet utrymme. Detta utrymme skall vara avskilt från byggnaden och trapphuset med självstängande dörrar i klass B30 och vara sa beläget, att det inte kan bli omedelbart spärrat vid brand i byggnaden. Risk för att utrymmet snabbt spärras vid brand föreligger t ex där det förläggs i byggnads inåtgående vinkel och närbelägna 18 fönster finns i motstående yttervägg. gavarande fordon och försedd med erforderliga uppställningsplatser och markeringar. För brandväg godtas en fri höjd av 4,0 m, en bärighet motsvarande ett axeltryck av 100 kN samt ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. På raksträcka godtas en körbanebredd av 3,0 m, en längslutning av högst 8 ö och en vertikalradie (konkav eller konvex) av minst 50 m. I kurvor godtas en inre radie av 7,0 m samt sådan breddökning och hinderfritt sidoområde före, genom och efter kurvan att typfordon för brandförsvaret, redovisat i SBN 1975 figur 37:4111, kan framföras. Uppställningsplats för stegfordon förutsätts ha en lutning av högst 8,5 % i någon riktning och vara förlagd utanför ytterkant av balkong som skall nås med maskinstege, dock högst 9,0 m från husväggen. Vidare förutsätts körbanan vid uppställningsplats vara kompletterad med vägrenar om 1,0 m bredd på båda sidor för att möjliggöra användning av fordonets stödben. För utrymning med bärbara stegar är det tillfyllest att brandväg förläggs så att varje lägenhet, från vilken sådan utrymning skall kunna ske, kan nås inom 50 m gångavstånd från brandvägen. Utrymningsväg från trapphuset får mynna i indraget fasadparti vars djup är högst 1,2 m eller eljest högst 1/3 av fasadpartiets längd utefter fasaden. Trapphuset får inte stå i förbindelse med lokaler i källare eller med garage, butiks-, förråds-, lager-, hantverkseller industrilokaler. I trapphuset får inte finnas hiss och inte heller inkastöppning till sopnedkast. Utrymningsväg 1 Utgång direkt till gata eller motsvarande eller till terrass, gårdsplan e d, varifrån gata eller motsvarande lätt kan nås. 2 Utrymme i byggnad, sådan utgång. som leder från brandcell till Utgång kan utgöras av dörr, port eller annan motsvarande öppning. Under särskilt angivna förutsättningar kan utgång utgöras av öppningsbart fönster. Utrym- ningsväg kan i övrigt omfatta antingen förbindelsevägar såsom korridor eller trappa inom egen brandcell eller loftgång och liknande utrymme utomhus eller, under särskilt angivna förutsättningar, passage genom annån lägenhet eller lokal. Hiss samt korridor i kontorshus Brandstiftare, brandorsak räknas inte som Med brandstiftareförstås den anläggning (anordning), det föremål eller den företeelse, som ursprungligen gett upphov till branden. Med brandorsak förstås däremot det förlopp, den process eller de omständigheter som orsakat branden. Exempel: Om en brand i ett upplag vållas av gnistor från en skorsten till en värmepanna, så är eldstaden brandstiftare, medan brandorsaken kan anges som "gnistor från skorsten" utrymningsväg. Brandväg Där nödutrymning förutsätts kunna ske med hjälp av brandförsvarets utrustning och befintligt gatunät eller motsvarande inte ger erforderliga åtkomstmöjligheter, anordnas särskild körväg (brandväg), framkomlig för ifrå- Typfordon för brandväg 3,8 G,7 - ------ 4 --- , 6,9 -\ t Paaea o Körare:örlag Pa 1,85 \\ \ I 2,5 Svepareafrån 1,5 m över mark och uppåt 19 6 Förebygga brands uppkomst En första åtgärd för att begränsa person- och egendomsskador genom brand är att se till att brand inte uppkommer. Varje år rapporteras cirka 25 000 bränder till försäkringsbolagen. Detta innebär ungefär 70 släckningsingripanden varje dygn året runt och lika många brandstiftare. 6.1 Värmesystemet Rökkanaler är en välkänd brandstiftare, särskilt tegelskorstenar under stränga vintrar. Äldre rökkanalerav tegel bör därför genomgå en noggrann undersökning åtminstone vartannat år i samband med eldstadsbrandsyn, såvida inte skorstensfejarmästaren med hänsyn till speciella förhållanden föreskriver tätare undersökningar. Så snart misstanke om brandfarlig felaktighet föreligger skall skorstensfejarmästaren kallas (se brandstadgans 19 § 1 mom , pkt 2) för att genom täthetsprovning kunna konstatera var felaktigheterna finns och föreskriva lämpliga åtgärder. Fotogenkök, oljekaminer och liknande anordningar antänds ofta genom att påfyllning och tändning görs på ett felaktigt sätt. För uppvärmningsanordningar för flytande eller gasformigt bränsle är brandorsaken ofta läckage från ledningar och störningar av brännarlågan.Brännareoch säkerhetsdon är ofta av typgodkänt utförande och kan därigenom vid riktig installation och underhåll anses utgöra en liten risk, men läckage kan inträffa på grund av läckande kopplingar, skada genom mekanisk åverkan m, m. 6.2 Elsystemet Fel på den elektriska installationen är en vanlig brandorsak. För den elektriska starkströmsanläggningens utförande och skötsel gäller av statens industriverk utfärdade föreskrifter (Kommerskollegii författning nr 8/1960 med ändring i nr 1/ 1968 ser A och nr 2/1971). Den elektriska anläggningen bör besiktigas i den mån brandsynefdrrättaren i samband med brandsyn finner detta motiverat från brandteknisk synpunkt. Ledningar, vars isolering uppvisar sprickbildningar (t ex gummiisolerade ledningar) eller andra skador skall utbytas. Anmäl vid brandsynen om driftsstörningar förekommit. Detta kan tyda på att felaktigheter föreligger. Vanligaste brandorsakerna där den elektriska belysningen har varit vållande är övertäckning och dammbeläggning samt för lysrören fel på tändare, drossel eller kondensator. Om en glödlampa krossas när den är tänd kan den tända antändbara gaser eller ångor i närheten, men det finns även exempel där dammoln antänts. Sätt därför inga extra skärmareller annat lättantändligt mate- rial runt lamporna . Vidare bör beaktas att om man hind- rar armaturens kylning eller sätter in starkare lampa än armaturen avsetts för föreligger risk för att isoleringen inuti lamphållare och runt ledningstrådar i armaturen skadas genom hetta, vilket kan medföra överledning utan att säkringen utlöses. Under olyckliga omständigheter kan en sådan armatur bli brandorsakoch medföra risk för elektriska olycksfall. Observera att bordsarmatur i form av ledlampor inte är tillåtna för högre effekt än 75 (60, 40) W. Starkare lampa kan sålunda i längden medföra risker . Ett blinkande lysrör är också en risk. När lysröret har sådana tendenser är det förbrukat och skall snarast utbytas. Värmeutveckling inne i lysrörsarmaturen är härvid betydligt större än normalt. I lokaler med risk för dammanhopning skall glödlampsarmatur vara utförd med skyddsglas i form av exempelvis tätt- slutande glasglob. Elektriska bruksföremål orsakar oftast brand genom olämpligt handhavande eller genom att de kvarglöms påkopplade i antändbart grannskap. Uttag för elektriska anordningar och apparater, t ex spisar och kokplattor i pentry, matrum och liknande bör förses med indikeringslampor placerade även i korridor (motsvarande) utanför respektive lokal. Tidur, som bryter strömmen efter exv 30 min , är ett alternativ till indikeringslampan. Strykjärn, kokapparateroch motsvarande skall användas 'endast på därför anvisad plats. Strykjärnskall ställas på godkända (5-märkta) strykjärnsfötter. Även kylskåp och diskmaskiner har vållat bränder. Orsaken är i regel konstruktionsfel. Det bör dock uppmärksammas, att om man förvarar eter i kylskåp kan kylskåpslampan orsaka en eterexplosion. Till denna grupp av brandorsakerhör också kaffekokare och kaffebryggare. Äldre elapparaterbör överhuvud ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom det ofta kan uppstå fel på isoleringen på grund av åldring av materialet. Även överbelastningar kan leda till bränder (se ovan om besiktning). Elektriska uppvärmningsanordningari form av panelradiatorer,kamflänselement eller strålkaminer har alltid utgjort en speciell risk. Här är särskilt att märka att luftströmning runt anordning inte får hindras. Enligt nu gällande bestämmelser får inte heller anbringas snedställda perforeradeplåtaröver elementet, enär dessa kan störa cirkulationen på farligt sätt. Dessa plåtar har ofta kommit dit med anledning av påpekande från brandskyddshåll att man måste hindra kläder att ramla ner på eller läggas på elementet . Från denna synpunkt är kravet berättigat, men i så fall skall elementet vid tillverkningen förses med sådant skydd eller också skall 2® det finnas angivet på elementet att det får förses med dylikt skydd. För uppmontering av bastuaggregat finns numera sär- skilda regler angivna bl a i SBN 1975, avsnitt 41:6 och 45:73. 603 Aska Askan är en vanlig brandorsak. Detta till trots finns inga krav på åskledare vare sig i brandlagstiftningen eller byggnadslagstiftningen. Som regel, och med stöd av ett meddelande från statens brandinspektion (numera statens brandnämnd), har kulturbyggnader försetts med åskledare. Moderna byggnader uppförda med ytterväggar av armerad betong synes inte behö"a någon särskild form av åskledare. Speciellt viktigt är givetvis att höga byggnader eller fritt liggande byggnader förses med åskledare med tillräcklig ledningsförmåga och även i övrigt är utförda på tillfredsställande sätt. Råd och anvisningar härom kan lämnas av Svenska Brandförsvarsföreningens (SBF) elektriska nämnd, Kungsholms hamnplan 3, 112 20 Stockholm , telefon 08-541135. Befintlig åskledaranläggning skall vara i fullgott skick. Efter ändrings- och reparationsarbetenpå eller i byggnaden och ledningsarbeten i omgivande mark måste åskledaranläggningen besiktigas av besiktningsman, godkänd av SBF:s elektriska nämnd. Elektrisk ledningsdragning, rörinstallationer, omläggningar av tak, hängrännor och stuprör , inläggning av trådnätsarmerade isoleringsmat- tor etc kan, om inte elektriskt ledande anslutning till åskledaranläggningen av dessa sker, medföra risk för brand vid blixtöverslag. 21 Möjlig g öra trygg utrymning 7 När det gäller att säkerställa utrymning måste först vissa grundläggande principiella ståndpunkter redovisas: ® brand kan uppstå i vilket utrymme som helst, men erfarenheten visar att i viss lokaltyp eller verksamhet är brand frekventare än i andra 0 sannolikheten för att brand samtidigt skulle uppstå i två brandtekniskt avskilda lokaler i samma byggnad filaranses så liten att denna risk får tas o även o kan äventyras genom att vissa fundamentala regler åsidosatts slutligen, det är oftast röken som dödar, inte värmen. de mest genomtänkta utrymningsmöjligheter Vid nästan alla brandkatastrofer med många dödsoffer i modern tid har utrymningsförhållandena spelat en avgörande roll. Exempelvis har för få och felaktigt placerade och utförda utrymningsvägar i form av trappor och dörrar lett till många offer. Vid brandtillfälle måste förutsättas att ändamålsenliga förflyttningsvägar är kända av flertalet av de utrymmande eller synnerligen väl markerade och att dörrar i utrymningsväg lätt skall kunna öppnas utan hjälp av nyckel eller annat verktyg. Även för handikappade skall utrymningstryggheten beaktas. Det är därför man endast i vissa speciella fall godtar utrymning genom fönster. I lokaler där ett större antal människor samlas och där man eljest kan förutse att antalet handikappade kan vara fler än enstaka individer godtas sålunda inte fönsterutrymning. Från brandförsvarets sida räknar man dock med att det undantagsvis uppstår behov av särskild undsättning, då man tvingas bära ut en människa från en brinnande byggnad. Detta kan även gälla personer som har normal rörlighet och saknar handikapp, men som överväldigas av brandrök och kanske svimmar till följd härav. På grund av dessa förutsättningar har man för vissa lokaltyper godtagit något sämre utrymningsstandard Antalet utrymningsvägar Grundregeln är att det från lägenhet (eller motsvarande brandcell) skall finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. I bostäder och kontor godtages brandsäkert eller brand- och röksäkert trapphus som enda utrymningsväg om avståndet från uppehållsplats inte överstiger 30 m. Vissa avsteg från principen om två av varandra oberoende utrymningsvägar får göras. Den grundläggande förutsättningen härför är att den enda tillgängliga utrymningsvägen inte snabbt spärras, vilket anses vara fallet om risk för brands uppkomst genom särskild anordning föreligger, t ex dragskåp i laboratorier. Begreppet "två av varandra oberoende utrymningsvägar" anses vara uppfyllt för sådan korridor som utgör egen brandcell och varifrån det finns tillgång till minst två från varandra skilda trapphus. Om två eller flera trapphus har gemensam entre kan dessa inte anses oberoende av varandra. En utrymningsväg BRANDSÄKERT TRAPPHUS bostäder och för han- dikappade. Detta är givetvis inte önskvärt och den högre standarden bör därför eftersträvas, dvs utrymning via trappor och korridorer. Däremot kan inte påräknas att hissar fungerar vid brandtillfället. Man är från brandförsvarets sida tvärtom mycket betänksam mot utrymning med hjälp av hiss, enär denna på grund av branden kan bli fast mellan två våningar. 7.1 Detta nödläge kan tyvärr inte snabbt hävas utan risken finns att den nödställde blir sittande i hissen utan möjlighet att få undsättning. Vid brandfara bör man därför föra ned handikappade personer till markplanet via trapporna. Om antalet handikappade i en byggnad är ovanligt stort bör särskilda åtgärder vidtagas i samråd med brandchefen. BRAND- OCH RÖKN. kontor i hus <16 SÄKERT TRAPPHUS bostäder och kontor i vän hus >16 vän I andra typer av lokaler som endast är avsedda för enstaka personer godtas en utrymningsväg. Detta gäller exem- pelvis vaktkur, receptionslokal och kiosk. Vidare kan accepteras att kontorslägenhet i byggnads bottenvåning har tillgång till endast en utrymningsväg om gångavståndet inte överstiger 30 m. Ej heller behöver anordnas dubbla utrymningsvägar för sådana lokaler i byggnads bottenvåning där golvytan är högst 120 m2 och gångavståndet inte från någon plats överstiger 15 m, t ex väntsal. 22 Uppdelning av långa korridorer Dörr direkt till gata - Lokal för enstakapersoner, ex. kiosk, gästrum UT korridor B 15 självstängande - bostads - eller kontorslägenhet i ett våningsplan < 30 m - garage gångavstånd C 30 m <90m - annan lokal < 120 m2 gångavstånd < 15 m ex. butik , väntsal Vidare anses risken ringa att bli innestängd i sådana lokaler där man vistas endast tillfälligt, såsom exempelvis soprum, mindre förråd (blankettförråd), mindre arkiv utan fast arbetsplats o d.1 vissa fall kan i lokal, där man undantagsvis vistas mer än tillfälligt, erforderligutrymningssäkerhet erhållas genom att man arbetarmed öppen dörr, så att man genom lukt och hörsel snabbt uppmärksammar en begynnande brand. Sådana förhållanden råder bl a vid hissmaskinrum, fläktrum m m. Ett exempel på anordning, som innebär särskild risk för brands uppkomst , är dragskåp i laboratorielokaler. Dragskåp skall sålunda placeras så att dörren till utrymningsvägen kan nås utan att fronten på dragskåpet behöver passeras. Om laboratorium har fönster, vilket kan tjäna som utrymningsväg , beh 5ver inte befintliga dragskåp omplaceras. Fönster skall i detta fall vara beläget maximalt 5 meter från uppehållsplats och dess underkant högst 4 meter över mark. Marken måste vara lämpad för uthopp. Det bör dock uppmärksammas att i sådan lokal bör inte annat än tillfälligtvis vistas person som inte kan hoppa från denna relativt höga höjd. I kontorslokaler men även inom undervisningsväsendet kan konferensrum eller grupprum (studierum) ofta vara belägna inom en större brandcell. För att nå dessa rum har man i allmänhet endast en eller två dörrarsom båda leder till ett och samma utrymme. Verksamheten inne i dessa mindre rum kan vara så intensiv att en brand i utrymmet utanför inte uppmärksammas på ett tillräckligt tidigt stadium. Personerna som uppehåller sig där kan då plötsligt bli medvetna om faran samtidigt som de upptäcker att deras reträttväg är avskuren. Om i den utanfärvarande lokalen risken för brands uppkomst är större än normalt, bör anordnas •automatiskt brandlarm med rökdetektorer som på ett tidigt stadium ger larm till dessa inre rum. Om särskild risk för uppkomst av brand inte föreligger, såsom normalt vid kontorslägenhet, är det beträffande lokal för högst 30 personer tillfyllest om gångavståndet från lokalen till närmaste utrymningsväg begränsas till 10 m. Vid lokal för högst 10 personer erfordras dock inga särskilda åtgärder. 7.2 Fester som try ningsväg Oppningsbart fönster får utgöra en av erforderliga utrym- ningsvägar i följande fall: ragskpsplacering i laboratorium med en utrymningsväg Utrymningsväg a) Bostadslägenhet och kontorslägenhet på högst 200 m2, vars fönster är åtkomliga med brandförsvarets utrustning b) Lägenhet eller lokal - dock inte samlingssal eller annan lokal för fler än 150 personer - där berörda personer inte normalt förväntas vara i behov av hjälp för sin utrymning, under förutsättning att avståndet till fönstret begränsas med hänsyn till lokaltypen, att karmunderstycket är beläget högst 4 m över markplanet utanför och att marken är lämpad för uthopp c) Bostads- eller arbetsrum, inrett på vinden till sådan tvåvåningsbyggnad som inte är brandsäker eller brandhärdig, under förutsättning att markplanet utånför kan nås från varje sådant rum via trappaeller fast stege. Nödutrymning genomfönster med brandförsvaretsbärbara Långa korridorer kan behöva uppdelas med rökavskiljande partier i lägst brandteknisk klass B15. stegar (s k utskjutsstegar) kan normalt ske från våning, där fönsters karmunderstycke eller balkonräckes överkant är beläget högst 12 m över mark, dvs som regel i byggnad med högst fyra våningar. 23 Öppningsbart fönster Fönsterutrymning Bostad eller arbetsrum - stege från vindsrum i 2-våningshus som ej är brandsäker el. brandhärdig EE Kontor .s 200 m2 per plan DE: Lokal för < 150 per. - gångavståndet skall begränsas För enstaka lokal för högst 30 personer i undervisningsbyggnad kan accepteras, att nödutrymning fr ske med hjälp av brandförsvarets stegutrustning. Det bör dock uppmärksammas, att om flera personer behöver hjälp för sin utrymning via stege, t ex rörelsehindrade, måste antalet väsentligt minskas, såvida inte brandförsvaret på orten bedömer att effektiv hjälp snabbt kan sättas in. Nödutrymning med hjälp av brandkåren a) a) t (D 0 C1) LO N max 23m a L max : 12 m co E gata, allmän väg eller brandväg Med maskinstegar kan brandförsvaret utrymma våning, där fönsters karmunderstycke eller balkongräckes överkant är beläget intill 23 m över mark, dvs som regel i byggnad med högst åtta våningar. Härvid förutsätts att brandförsvaret har tillgång till minst 25 m stege samt att lägenheterna är åtkomliga med maskinstegar från gata, allmän väg eller brandväg. s k hävarekaninteersätta,menvälkomplettera här ovan avsedd stegutrustning. Fönster i takfall eller indragna takkupor, som inte kan nås med brandförsvarets utrustning, erfordrar särskilda anordningar, såsom nödbalkong, stigbrygga e d, för att tjäna som utrymningsväg. fasta utrymningsvägar. över stege är lättare att genomföra om man har tillgång till balkong. Huruvida visst fönster eller viss del av fasad kan nås av stege måste avgöras av brandchefen, ibland genom praktiskt prov. Det bör uppmärksammas att luftledningar av olika slag kan medföra problem vid användning av stegen. E kunna anordnas Är höjden över golv mer än 1 m skall särskilda åtgärder vidtas som underlättar utrymningen, såsom fast trappsteg eller dyl. Fönstret bör ha en fri öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, varjämte summan av bredd och höjd bör uppgå till minst 1,5 m. Fönstret får i öppet läge ej blockera nödbalkong och trappa eller stege. Vid fönster med horisontell vridningsaxel bör finnas anordning som kvarhåller fönstret i öppet läge. a Nödutrymning godtas vid vissa kontorslägenheter. Dessa får i sådana fall inte ha större golvarea än 200 m2. För andra typer av lokaler (undantag bostäder) måste Är fasaderna inte åtkomliga med brandförsvarets stegfordon från gata eller allmän väg måste andra för brandförsvaret användbara körvägar finnas. Dessa kan utgöras av körbara gångvägar och tillfartsvägar till parkeringsplatser. Gräsbevuxna ytor ger inte erforderlig framkomlighet. Vid bedömning av behovet av sådana körvägar skall beaktas att varje brandcell skall kunna nås med stege från dessa. Fler än 30 personer bör ej hänvisas till samma fönster. Om befintliga gatu- och vägnät inte ger erforderliga åtkomstmöjligheter måste särskilda brandvägar anläggas. Sådan brandväg får inte upplåtas till parkering. De delar av brandvägen som normalt inte utnyttjas av motorfordon markeras med skyltar. I byggnad där nödutrymning kan ske med hjälp av brandförsvarets bärbara stegar (s k utskjutsstegar) räcker det om brandförsvarets fordon kan uppställas närmare än 50 m från det fönster varifrån nödutrymning avses kunna ske. För dessa fordon kan även något mindre brandväg ifrågakomma. Om man utan olägenhet kan anlägga en brandväg som möjliggör nödutrymning med hjälp av stegfordon är denna lösning att föredra. Det bör dock framhållas att brandväg och uppställningsplatser i befintlig miljö kan innebära kostsamma och miljömässigt olämpliga åtgärder. I sådana fall bör andra möjligheter till utrymning övervägas (ex ny trappa). I vissa fall godtas, att fönster ingår i nödutrymningsväg utan hjälp av brandförsvaret. I sådana fall förutsätts att lägenheten inte innehåller samlingssal eller annan lokal för fler än 150 personer, att berörda personer förväntas 24 Gångavstånd normalt inte vara i behov av hjälp för sin utrymning och att karmunderstycket är beläget högst 2 m över markplanet utanför (4 m om risken för skador genom 60 m 0 god framkomlighet 0 ringa risk för brand 0 brandbelastning < 40 MJ/m2 hopp kan anses ringa). 45 m 0 ringa personaltäthet 0 god lokalkännedom 7.3 30 m 0 0 0 0 Utrymning genom annan lokal (brandcell) En av erforderliga utrymningsvägar kan utgöras av passage genom annan lokal för likartad verksamhet, om passage kan ske utan nyckel och minst en av övriga utrymningsvägar ej ringa personaltäthet berörda personer under vård mindre god lokalkännedom risk för snabb brandspridning 15 m 0 särskild risk för uppkomst av brand inte utgörs av fönster. Utrymning genom annan lokal Brandcell A uppehållsplats Brandcell B s utrymningsvägar brandklassad --trapphus brandavskilt självstängande trapphus dörr brandavskilt - vinkelrät mätning - gemensam del (s), räknas 1,5 ggr vid bostäder, kontor och garage . 1 övrigt 2 ggr. Passage genom lokal med likartad verksamhet får utgöra den ena utrymningsvägen om - dörren kan öppnas utan nyckel el. annat redskap - den andra utrymningsvägen ej är fönster Trappa räknas 4xa Sprinkler, gång- avståndet får ökas 7.4 Gångavstånd till utrymningsväg med För att man skall kunna påräkna trygg utrymning av en lokal vid brand får gångavståndet inom lokalen inte vara för stort. Dessutom kommer dörrarnas placering att inverka. En lokal som endast har dörrari ena änden är från denna synpunkt betydligt sämre än den lokal där dörrarna befinner sig i motsatta ändar. De regler bör gälla som anges i SBN 1975, avsnitt 37:224. Dessa kan tjäna till ledning vid bedömning av om extra åtgärder behöver vidtas för att säkerställa trygg utrymning. 1 kontorslägenheter kan godtas ett gångavstånd på 45 m.1 undervisningslokaler begränsas gångavståndet Fönster som utrymningsväg - 1/3 av gångavståndet 7.5 Framkomlighet i utrymningsväg till ca 30 m och i laboratorielokaler där särskild risk för brands uppkomst föreligger bör gångavståndet 1/3 inte överstiga 15 m. Om i sistnämnda fallet utrymningsvägen utgörs av fönster bör avståndet mellan uppehållsplats och fönster inte överstiga ca 5 m. Framkomlighet i utrymningsväg måste beaktas, särskilt när det gäller samlingslokaler. Om dörrarnaär för trånga kan förflyttningshastigheten för en människoström genom en dörröppning drastiskt sjunka, t o m så att rö- relsen avstannar. 25 Minsta tillåtna fria dörrmått b samlingslokal x personer a: 0,9 m b> x a> 150 dock b > 1,2 m Särskilt viktigt är att lokal inte tas i anspråk som samlingslokal förrän man kunnat konstatera att utrymningsförhållandena är godtagbara, vilket skall ske i samråd med kommunens brandchef. Muntliga eller skriftliga avtal eller löften om att få utnyttja viss lokal, som normalt används för annat ändamål, till samlingslokal får inte slutas eller avges, förrän brandchef hörts om utrymningsförhållandena. I undantagsfall kan brandchef på särskilda villkor, t ex i form av säkerhetsvakt, medge användning trots att minimimåtten till viss del underskrids. Den mest konfliktfyllda delen i utrymningsvägen är dörrarna. Som angavs i början av detta avsnitt är röken oftast den svåraste fienden vid brand. För att hindra rökspridning måste därför dörravstängningar finnas. Dessutom behöver dörrar som ingår i utrymningsväg snabbt kunna öppnas, även om lokalen som skall utrymmas är rökfylld. Utrymningen bör därför inte försenas eller försvåras genom att dörren är försedd med sådan låsanordning som kräver nyckel. Av SBN 1975 framgår emellertid att denna synpunkt är avgörande endast när det finns risk för trängsel, så att människor kan skadas. Dörr i utrymningsväg Observera att utrymningsvägens erforderliga bredd inte får minskas av dörr i uppslaget läge. Skjutdörr i är olämplig eftersom den är svår att öpp- na vid tryck mot dörren. Vid trånga entreer kan inåtgående dörrar vara olämpliga. Om trängsel uppstår kan dörren Brandavskiljning fönsterutrymning av trapphus alt. utrymning över intilliggande rum E-till utrymningsväg avskiljs i brandklass B15 (klassB 30 i byggnad med fler än 8 vån) självstängande dörrar skall öppnas i utrymningsrikt- ningen . Inåtgående dörr godtas i speciella fall enligt SON 1975 37:2341. Om dörr i utrymningsväg (ytterdörr)måste vara låst bör den om möjligt låsas med panikregel eller annan anordning som kan manövreras inifrån utan särskild nyckel. Sådan dörr bör förses med tydlig varselmärkning. utrymningsväg Aven vid en ganska liten brand i de lägre planen kan röken från denna blockera inte bara trapphuset utan även korridorer. Vid uppdelning av kontorsbyggnader i olika brandceller använder man sig ofta av möjligheten att sammanföra ett helt våningsplan till en enda brandcell. Här måste emellertid tillses, att den brandcellsbegränsande dörren till trapphuset uppfyller viss brandteknisk klass. Dörr mellan trapphus och korridor skall regelmässigt vara försedd med självstängare. Vanligt uppställningsbeslag på sådan dörr får ej förekomma. Tillfälliga uppställningsanordningar (t ex gummi- eller träkilar) får ej heller användas. Då det ofta ur kommunikationssynpunkt är fördelaktigt att kunna ha dörren uppställd kan detta åstadkommas med hjälp av elektromagnethållare (separat eller inbyggd i dörrstängaren), vars strömförsörjning styrs av rökdetektor. Det bör påpekas att dessa dörrar skall ha anslag mot tröskel och överstycke samt utföras utan genomgående springa vid anslagssidan. Balansdörrar fyller ingen brandteknisk funktion; det övertryck som alstras genom rökgaserna öppnar dörren, och brand- och rökgaser kan sedan obehindrat sprida sig vidare. vara svår att öppna, Av särskild vikt är också att utrymmet mellan trapphus och dess förbindelse med ytterdörr på motsvarande sätt avskiljs från byggnaden i övrigt. En och samma brand - var den än inträffar - skall inte ha möjlighet att på kort tid rökfylla mer än den ena av utrymningsvägarna, dvs utrymningsvägarna skall vara oberoende av varandra. Detta gäller även för de fall, där man anbringar en utvändig trappa för att uppfylla kravet på tillräckligt antal utrymningsmöjligheter. Sådan utvändig trappa får inte placeras intill eller nära fönster som gränsar till lokal med samma utrymningsväg som den varifrån den utvändiga trappan för. När man kontrollerar utrymningsvägarnas avskiljande 7.6 Avskiljande av utrymningsväg Särskild uppmärksamhet måste ägnas dörrar som vetter mot trapphus. I gamla byggnader saknas ofta avskiljningar mellan centraltrapphuset och korridorerna. från resten uppmärksam av byggnaden på öppningar måste man vara särskilt för överluft, ledningsdrag- ning, ljusintag o d. Sådana öppningar skall sättas igen. Fönsteröppning mellan korridor och trapphus, som inte kan undvaras, förses med 6 mm trådarmerat glas i bågar (spröjsar) av stål, lättmetall eller minst 40 mm trä. 26 Glas i dörrar till utrymningsväg skall bytas mot 6 mm trådarmeratglas eller fyllning , som svarar mot dörrens brandmotstånd. Tunna träfyllningar skall behandlas på samma sätt. Träfyllning med minst 20 mm tjocklek beräknas motsvara brandklass B15. Om högre brandklass erfordras måste dörren förstärkas . Det kan ofta vara lämpligt att komplettera dörren med en skiva av brandhämmande material. Se även sid 16 Brandklass. randavskiljnin placering g I sådana fall där utrymningsvägen skyddas med automatisk vattensprinkleranläggning får kraven på beklädnad och ytskikt eftersättas. Den automatiska vattensprinkleranläggningen kan utföras enligt de lägre krav som anges i SBN 1975, avsnitt 37:Omb:251. 7e Beklädnad och ytskikt i laboratorie - och undervis ningslokaler av trapphus -- av ny utvändig Enligt byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter skall tak vara försett med tändskyddande beklädnad med ytskikt klassI. trappa blärnpligplace- 7.9 ng av trappa id fönster i amtliga n.plan till utrymningsväg Brandventilation i trapphus Trapphus i byggnad med fler än två våningar, som inte har lättöppnade eller lättkrossade fönster i varje plan, bör förses med anordning för brandventilation, så att trappan snabbt kan tömmas på rök och användas för utrymning. ny trappa Brandventilation av trapphus <15° 73 Beklädnad och ytskit i try ningsväg Vägg- och takytor i utrymningsväg bör vara så utförda, att de inte medverkar till att sprida brand eller utveckla rök. I byggnader med brännbara väggar och tak eller brännbar beklädnad på dessa ytor bör man därför förse väggar, tak och trapporsundersida i korridoreroch andra utrymningsvägar med tändskyddande beklädnad, som skyddar underliggande material lör antändning under minst 10 minuter. Beklädnaden bör dessutom vara brandklassificerad som ytskikt klass 1, dvs ha egenskapen att dels icke eller i endast ringa grad medverka till övertändning, dels utveckla rök endast i ringa mängd. Material som uppfyller kraven enligt ovan (och andra nämnda krav) finns upptagna i statens planverks publikation Godkännandelista B, som utkommer årligen. I äldre byggnader förekommer att korridoroch trapphusväggar är försedda med listverk och paneler av trä. Dessa bör kunna bibehållas till en höjd av ungefär dörröverkant, dock ej närmare tak än 0,5 m. Detta gäller även brännbar beklädnad som skydd mot åverkan. Eventuella hålrum mellan tändskyddad beklädnad eller annan beklädnad och den bakomvarande väggen bör fyllas med obrännbartmaterial, så att luftrörelserbakom beklädnaden förhindras. arean 1mz A 60 trapphus lucka som skall kunna öppnas från bottenvåningen 7.10 Nödbelysning och vägvisning i utrymningsväg I byggnad med samlingslokaler för stor publik och utan dagerbelysning skall nödbelysning anordnas dels som vägledande markering dels som ledljus, med en belysning av 2 lux på ifrågavarande golvytor. Nödbelysning anslutes till särskild strömkälla, som automatiskt ger avsedd belysning under minst en halv timme vid strömavbrott. För andra samlingslokaler behöver endast anslutning ske separat via överströmsskydd direkt till byggnadens huvudcentral. Nödbelysning kan i vissa fall utgöras av ficklampa, t ex i större arkiv eller djupt liggande lokaler, där endast enstaka personer uppehåller sig. 27 Utrymningsvägar från samlingslokal, som nyttjas av personer med mindre god lokalkännedom förses med markering, likaså bör utrymningsvägar, som normalt ej används som kommunikation, markeras. Markering - bestående av belyst eller lysande grön skiva med vit ledstjärna, vid behov kompletterad med text eller riktningsvisande pil - utförs enligt svensk standard enligt SIS 03 0011 och 031511. Varselmärkning anbringas endast över eller invid dörr, vid riktningsänd- ring eller förgrening eller eljest där risk för misstag föreligger. Annan markering enligt tidigare standard godtas tills vidare. I de fall markeringen inte överensstämmer med svensk standard för varselmärkning bör markeringen bytas. Där akustisk larmanordning erfordras för att påkalla utrymning i ett tidigt skede av inträffad brand godtas signalering enligt SIS 031711. 28 8 Minska asken för spridning av brand En ofta återkommande fråga är problemet med dold brandspridning, t ex bakom skivbeklädnad med gipsskivor. Enda botemedlet är en konsekvent genomförd brandcellsindelning, som ger den motståndsförmåga mot brandspridning inuti vägg- eller takkonstruktion som föreskrivs i SBN 1975. Detta kan emellertid vara omöjligt att åstadkomma till rimliga kostnader. Ofta får man nöja sig med att sätta igen öppningar i undertak och liknande utrymmen, där en kontroll kan göras med rimlig insats. I samband med ingrepp i väggar bör givetvis eventuella spridningsvägar mellan skilda brandceller täppas till. Särskilt bör beaktas utrymmena mellan takfot och innervägg vid lokaler belägna på inredda vindar samt utrymmen ovan innertak. Vid besiktningar bör dessutom särskilt kontrolleras, att befintliga brandmurar inte har skadats genom håltagningar för rörledningar eller liknande. En särskild risk för dold brandspridning är ventilationskanalerna, särskilt om dessa har väggar av brännbartmaterial eller är isolerade med brännbart material. Vid utbyte av fasadmaterial på byggnad bör uppmärksammas reglerna i SBN 1975, avsnitt 37:341 och 37:342. På byggnadsminnesmärken får befintlig taktäckning, som skall ersättas med ny, som regel utföras med samma material som tidigare. 29 9 Underlätta släckning av brand Enligt brandlagens S § är det kommunens skyldighet att sörja för tillgång till vatten för släckning av brand, dock endast i den mån oskälig kostnad icke åsamkas kommunen. Enligt 16 § brandlagen få anordning som behövs för brandförsvaret anbringas på annans mark eller byggnad, om det ej medför oskäligt intrång. Beslut om sådan åtgärd meddelas av kommunens brandstyrelse. Normalt behöver sålunda inte anordnas branddammar eller liknande vid befintlig byggnad, om inte sådant krav rests av kommunen. Det är dock av vikt att sådana anordningar, som finns på fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen och vilka har anordnats för att tillgodose exempelvis tillgången på vatten för brandsläckning, inte genom olika åtgärder kommer till skada eller att anordningar vidtas som kan hindra användning av brand- dammar, brandposter eller uppställningsplatser för motorsprutor. Brandskadors storlek beror till stor del på hur snabbt brandförsvaret kan göra en effektiv insats. Man bör därför underlätta för brandförsvarets fordon att nå så nära byggnaden som möjligt. Vid vissa byggnader med brännbara konstruktioner kan det vara nödvändigt att anordna brandväg och uppställningsplats, för att brandförsvaret snabbt skall få kontroll över branden och förhindra spridning till intilliggande bebyggelse. Takluckor kan behöva anordnas för att möjliggöra snabb undersökning och släckning av brand i `yttertak och på vind. Källare bör ha anordningar för brandventilation i sådan utsträckning att trapphus inte behöver användas för detta. 30 10 Vattensprinkler, brandlarm, brandsläckare Installation av automatisk vattensprinkleranläggning kan under vissa förutsättningar ersätta angivna krav på såväl tändskyddande beklädnad och ytskikt som automatiskt brandlarm. Det bör uppmärksammas att installering av automatiskt brandlarm eller automatisk vattensprinkleranläggning inte får medföra, att kravet på två av varandra oberoende och brandtekniskt fullgoda utrymningsvägar eftersätts. Brandsyneförrättaren bedömer från fall till fall vilka avkall från byggnadstekniska åtgärder som .kan göras, då automatisk brandlarm- eller vattensprinkleranläggning installeras i byggnaden. I de fall en byggnad med visshet inom en mycket nära framtid kommer att byggas om eller att ersättas med en ny bör, med hänsynstagande till vad ovan anförts om kravet på antalet utrymningsvägar, kostnadskrävande byggnadstekniska åtgärder vägas mot den ökade trygghet som en ändamålsenlig automatisk brandlarm- eller vattensprinkleranläggning i byggnadenkan ge. Om inte tillfredsställande utrymningsfärhållanden genom byggnadstekniska åtgärder rimligtvis kan ordnas, bör det finnas utrymningslarm enligt svensk standard för varselsignalering (SIS 031711). För alarmering av brandkår bör utgående telefonapparat finnas tillgänglig under all den tid (observera även aftonundervisning o d) verksamhet pågår i byggnaden. I det fall anläggningen består av flera byggnader, erhålls ökad funktionssäkerhet om telefonapparat finns tillgänglig i två av varandra oberoende byggnader. Anslag om hur brandkåren alarmeras bör finnas vid samtliga utgående telefonapparater. En handbrandsläckares användningsområde anges med bokstäverna A eller B. A-släckare är företrädesvis avsedd att användas mot brand i fibrösa ämnen (trä, papper, textilier, kol etc) och B-släckare företrädesvis mot brand i vätskor. AB-släckare är avsedd att användas både mot brand i fibrösa ämnen och mot brand i vätskor. Effektivitetsklassificeringen sker endast när det gäller B-släckare. Dessa indelas i klasserna I, II och III, varvid I är lägsta klassen. Indelningen grundar sig på släckarnas förmåga att släcka ett cirkulärt bensinbål med ytorna 0,6, 1,6 resp. 4,0 m2. Handbrandsläckare bör i första hand anskaffas till sådana lokaler där brandfarlig verksamhet förekommer, t ex kök, verkstäder och laboratorier. I övrigt bör minst en A-släckare finnas lätt tillgänglig i varje våningsplan. 1 icke brandsäker byggnad bör största gångavstånd till släckare ej överstiga 25 m. Ytterligare information kan erhållas ur skriften "Handbrandsläckare", vilken kan rekvireras från Svenska Brandförsvarsföreningen, Kungsholms hamnplan 3, 112 20 Stockholm, telefon 08-52 08 40. Om installation av inomhusbrandpost bedöms nödvändig (t ex om byggnaden är så belägen att brandkårens insatstid kan förutses bli längre än 10 minuter), utförs denna lämpligen med formstyv slang på centrumrulle samt kopplat avstängbart strålrör (SS 2215). Inomhusbrandposter funktionskontrolleras vid varje brandsynetillfälle samt kontrolleras med avseende på slangens och slangarmaturens beskaffenhet. Brandredskap markeras enligt svensk standard för varselmärkning (SIS 031511). Nöddusch bör anordnas i lokal där verksamhetens art medför risk för syraskador eller antändning i kläder och hår (t ex laboratorier och verkstäder). Även där nöddusch installeras bör man i den berörda lokalen komplettera med handdusch, helst vid varje tappställe. 31 11 Ordningsfrågor Särskilt i äldre byggnader föreligger erfarenhetsmässigt brandrisker, som utan kostsamma åtgärder och förhållandevis enkelt kan elimineras. B1a bör o rökning eller öppen låga icke förekomma på platser där brandrisken är stor (vindar, förråd m m) o askkoppar och andra kärl för brinnande eller brandfarligt avfall vara hela och icke placeras eller lämnas så att risk för brand uppstår o elektriska apparater, som är inkopplade, inte lämnas utan tillsyn (indikeringslampa eller tidur bör finnas) o brandfarliga varor av klass 1 inte regelmässigt användas inom byggnad, om inte särskilda säkerhetsåtgärder vidtas © kontrolleras att maskiner, säkringscentraler, ljusar- maturer, glödlampor och andra liknande anläggningsdelar inte är belamrade med brännbart material o lättantändliga ämnen inte förvaras i närheten av eldstad, rökkanal, elektrisk uppvärmningsanordning eller under trappa. hållas låsta. Tobaksrökning innebär stora risker för brand. Det är därför angeläget med regelbunden upplysning om dessa risker och att säkerhetsaskkoppar, dvs askkoppar av typ som innebär minsta risk, för att däri placerade glödande cigaretter skall falla utanför, ställs upp där rökning normalt förekommer t ex i uppehållsrum. Man bör också varna för att tömma askkoppar i sopsäckar e d. I laboratorier och verkstäder bör för verksamheten erforderliga ämnen och material samt avfall därifrån förvaras och omhändertas på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt enligt brandsyneförrättarens Separata uppvärmningsanordningar Alla bör ständigt vara uppmärksamma på att utrymningsvägarna ej belamras. Dessa måste vid behov verkligen gå att använda. Det förekommer ofta att man placerar förvaringsskåp o d i korridorer och trappor. Sådana hinder kan äventyra en säker utrymning. Vindar, källare, utrymmen under trappor och andra liknande utrymmen används ofta som upplag för bänkar, stolar och annan kasserad eller förvarad materiel, för städmateriel, sopor m m. Detta medför allvarlig fara för att brand skall uppstå och spridas. Utrymmen av detta slag bör därför regelbundet röjas upp och städas samt anvisning. Förekommande svetsgastuber bör vara uppställda och markerade enligt SÖ:s anvisningar "Gas i skolan", vilken kan rekvireras från Utbildningsförlaget, Fack, 104 22 Stockholm 22, telefon 08-5410 20. Där separata uppvärmningsanordningar finns för skilda lokaler bör dessa uppvärmningsanordningar vara fast installerade. Anordning, som fordrar bränslepåfyllning, bör lämpligen fyllas då verksamhet ej pågår i byggnaden. får under inga om- ständigheter täckas över, t ex med våta kläder. Om risk föreligger att kläder eller andra brännbara föremål kan falla ned på uppvärmningsanordningen bör denna vid inköp vara försedd med övertäckningsskydd, t ex i form av snedställd perforerad plåt eller motsvarande. Vissa ordningsregler måste iakttagas, som avser att vidmakthålla det byggnadstekniska brandskyddet. Som exempel på sådana regler kan nämnas stängning av dörrar i brandcellsbegränsande väggar eller uppställning enligt gällande regler, bruk av tillfälliga lösa uppvärmningsanordningar och elektriska kaffebryggare. 32 12 Utrymningsplan För undervisningsbyggnad eller annan byggnad, där ett stort antal människor uppehåller sig eller som är särskilt brandfarlig, skall i samråd med brandchefen upprättas en utrymningsplan. Planen skall hållas fortlöpande aktuell med hänsyn till byggnadstekniska och andra förändringar inom byggnaden. Den bör bl a uppta befintliga utrymningsvägar, brandmaterielens placering, platser för olika personalgruppers återsamling efter utrymning mm. Synnerligen viktigt är att personalen informeras om planen och tillhörande anvisningar. i samband med denna information bör deltagarna instrueras hur de skall uppträda om brand skulle bryta ut. De bör då informeras Exempel om att alla dörrar, i första hand dörrarna till det utrymme där branden uppstått, bör stängas för att lufttillförseln skall minskas och för att rök och hetta skall hindras att sprida sig. De bör också informeras om hur de skall uppträda vid utrymning, t ex via livräddningstrappa, och om den teknik som normalt bör användas vid utrymning genom fönster. Det är lämpligt att hänga utmed fasaden med grepp om fönsterkarmen för att minska hopphöjden. Utrymningsplanen bör anslås i varje våningsplan intill dörr och trappa och i entren. När utrymningsplanen görs upp skall även säkerhetschefen medverka, så att onödiga konflikter inte uppstår mellan utrymnings- och säkerhetsintressen. på utrymningsplan trappa A t trappa B trappa utrymningsväg utrymningsplanens plats o Vid brand larma telefonväxeln o vid utrymning bege dig till om denna utrymningsväg är avskuren utrym genom trappa B eller C Q brandpost o invänta vidare meddelande vid d handbrandsläckare 0 om faran är överhängande o använd inte hissen o stäng dörrarna efter dig o återsamling Beträffande symboler på utrymningsplan se meddelande 1978:8 från statens brandnämnd C i entren utrym genom trappa A till byggnad X á 134:2