Transcript Brukarsamverkan med Handikapporganisationer, tolkanvändare

Ulla Mårtensson
044-3094121
[email protected]
Datum
Dnr
2012-11-30
Brukarsamverkan med Handikapporganisationer, tolkanvändare
Minnesanteckningar 2012-11-30
Tid: 2012-11-30, kl 13.00—15.30
Plats: Regionhuset, Malmö.
Närvarande:
Kristina Olsson, HRF
Krister Weidenmark, VIS
Gunilla Weidenmark, VIS
Bengt Wedding, DHB
Arne Lorenzson, FSDB
Hans Lennart Kramer, FSDB
Karin Bengtsson, förvaltningschef
Helén Holmström, verksamhetschef Syn-, hörsel- och dövverksamheten
Peter Farkas, enhetschef Tolkcentralen
Magnus Fallgren, kommunikatör
Mikael Reingsdahl, verksamhetschef Hjälpmedel
Kerstin Liljedahl, FoU-chef
Ulla Mårtensson, sekreterare
Ekonomiska förutsättningar 2013
Karin Bengtsson berättar att förvaltningen får en uppräkning av bidraget med
2 %. Samtidigt får man ett besparingskrav på 1,5 %. Man får arbeta med
rationaliseringar och prioriteringar inom alla verksamheterna. Beräknat
underskott för 2013 är 7 miljoner kronor vilket motsvarar ca 15 tjänster. Fokus
ligger på de 650 miljonerna som man får totalt och det finns gott hopp att klara
budgeten utan uppsägningar. Budgeten för hjälpmedel minskas inte, eftersom
det är Hjälpmedelshandboken som styr vad hjälpmedelskostnaden blir.
Hjälpmedel
• Mikael Reingsdahl informerar om några stora upphandlingar. Ett mail
kommer att gå ut till ledamöterna i början av januari för att få in synpunkter på
upphandlingarna. Det är viktigt att man svarar på de frågor som ställs i mailet.
Man kan dessutom lägga till synpunkter. Det gäller följande områden:
Eldrivna rullstolar
Manuella rullstolar
Hörapparater
Service av eldrivna rullstolar
Alla synpunkter kan mailas till Mikael, [email protected]
Habilitering & Hjälpmedel
Skånehuset, 291 89 Kristianstad
Besöksadress: J A Hedlunds väg
Telefon: 040 33 30 00  Fax: 044-309 41 10
E-post: [email protected]  Hemsida: www.skane.se/habilitering
Bankgiro: 273-9480
Org.nr: 232100-0255
2
• Mikael berättar att man startar ett projekt som handlar om talsyntes. Man
skall kunna förskriva en surfplatta trots att den är en konsumentprodukt.
Personalen kommer att få hjälpa till med rådgivning och nedladdning av
lämpliga appar. Det blir en föreberedelse för att kunna införa ett friare val
längre fram.
Arne Lorenzson frågar om man kan få brandvarnare som hjälpmedel. Helén
Holmström svarar att sedan några år får man ett paket där brandvarnare ingår.
Kristina Olsson frågar angående upphandling av hörapparater, hur det blir med
möjligheten att koppla till annan utrustning. Helén Holmström svarar att man
undersöker hur man på bästa sätt kan formulera kraven i upphandlingen. Bland
annat diskuterar man om det ska kunna gå att koppla till andra saker.
Hans Lennart Kramer undrar över servicen på hörapparater. Brukaren står själv
för den kostnaden nu. Det finns nya apparater som är tillslutna och därmed inte
så känsliga för fukt och damm. Helén Holmström svarar att upphandlingen
kommer att göras så att den skall täcka så många behov som möjligt. Om det
finns behov som inte täcks in för speciella enskilda fall, så kan man behöva går
utanför sortimentet för att täcka behovet.
Kristina Olsson tar upp att det skiljer sig mellan de olika
audionommottagningarna hur många som väljer ur det privata sortimentet.
Vissa brukare har fått betala mycket pengar och söker sedan medel ur HRF:s
fonder. Karin Bengtsson svarar att det är ett politiskt besluta att det finns ett fritt
val. Regionens sortiment täcker de behov som finns. Valfrihet kan handla om att
täcka andra önskemål, som är utöver apparatens hörbarhet, till exempel färg,
tillbehör m m. En av de audionommottagningar som har stor andel av det
privata sortimentet, tar inte extra betalt av brukaren. Helén Holmström berättar
att man jobbar på att ta fram ett material som skall kunna visa regionens
apparater på ett bättre sätt, för att underlätta brukarens val. Kristina Olsson
menar att det är komplext och inte så lätt att välja om man har en hög ålder.
Brukarundersökning
Kerstin Liljedahl berättar om den brukarundersökning som har gjorts 2012
genom att pekskärmar har varit utplacerad på 15 enheter, däribland synenheten
för barn och ungdom i Lund, Hörselenheterna för vuxna i Malmö och
Kristianstad och dövenheten, under några veckor under september och oktober.
Sammantaget kan man konstatera att brukarna upplever stor nöjdhet, nytta,
delaktighet, att de bemöts med respekt och att verksamheten är tillgänglig. Detta
är en ögonblicksbild och inte någon vetenskaplig rapport. Sammanställning
bifogas minnesanteckningarna.
Övergången från barn- och ungdomshabiliteringen till vuxenhabiliteringen
Kerstin Liljedahl berättar om en enkät som har gjorts bland dem som avslutade
kontakten på Barn- och ungdomshabiliteringen åren 2009 och 2010.
Slutsatserna är att övergången upplevts som otydlig, ”osynlig”. Det är otydligt
vilka tjänster man har rätt till inom vuxenhabiliteringen, vilka resurser,
möjligheter och lösningar som finns. Skillnaden mellan Barn- och
ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen anses stor. Kvinnor är mer
3
nöjda än män med Vuxenhabiliteringens stöd. Sammanställning bifogas
minnesanteckningarna.
Karin Bengtsson talar om att chefen för Vuxenhabiliteringen, Ingrid Kongslöv,
har fått ett uppdrag att ta fram en handlingsplan hur övergången skall ske så bra
som möjligt.
Forsknings- och utvecklingsprojekt
Kerstin Liljedahl vill gärna utveckla bättre samarbetsformer med
handikapporganisationerna när det gäller forsknings- och utvecklingsprojekt.
Man kommer att kontakta ledamöterna via mail för att få synpunkter t ex på
enkätfrågor m m. Kerstin efterlyser också idéer på sådana projekt som man
tycker saknas. Just nu pågår till exempel projekt med elektrodressen, inför
vuxenblivandet, föräldrastress m m. Länken till forskningsrapporterna:
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/HH/Om-oss/Forskningutveckling/Publikationer/
Tolkcentralen
• Peter Farkas berättar att Tolkcentralens nyhetsblad kan man prenumerera på
och få det sänt till sin mail.
• Hur produktionsplaneringen skall göras har man fått hjälp med av
matematiker Myrna Palmgren. Personalen skall finnas på plats när brukarna
behöver. Man har arbetsplatsträffar på icke brukartid och ser över bemanningen
på de olika veckodagarna.
• De tolkar som har årsarbetstid, får sitt schema på torsdagar. 40 % av
beställningarna kommer efter att schemat är lagt och 8 % av uppdragen kommer
samma dag.
• Statistik visas numera på hemsidan och hör gärna av er om ni har frågor.
Bristen var 4,9 % i oktober. Det är lite mer vardagstolkning än tidigare. Övrig
tolkning, som inte är vårt uppdrag, har halverats. Det har skett en ökning av
användare av teckentolkning och en minskning av användare med skrivtolkning.
Totalt finns 1 025 tolkanvändare registrerade.
Hans Lennart Kramer har en fundering kring att många teckenspråkiga inte
beställer tolk för att konversera med andra, eftersom det finns centraltolk vid t
ex föredrag. Det skulle egentligen vara många fler tolkbeställningar.
Christer Weidenmark har en fråga från ett tidigare protokoll, där det står att
förvaltningen inte ansvarar för social tolkning. Helén Holmström svarar att det
gäller en annan målgrupp, autism.
Arne Lorenzson undrar över tolk till tydligt tal, till exempel vid läkarbesök där
läkaren är svår att förstå på grund av att han bryter eller talar otydligt. Peter
Farkas svara att man tar emot alla beställningar. Det är brukaren själv som
avgör om han/hon behöver tolk.
•
Peter Farkas berättar att man har varit i kontakt med Önnestads folkhögskola
om en utbildning för skrivtolkar. Det finns endast en skräddarsydd i
Stockholm och det räcker inte.
4
•
•
•
•
Tolkcentralen har haft ett möte med VIS där man bland annat diskuterat
TSS-utbildning även för icke brukare. (TSS=Tecken Som Stöd)
Tolkcentralen kommer att gå ut med en platsannons om en vuxendövtolk.
Nu kommer krav att ställas att man vill lära sig TSS.
Upphandlingen av entreprenörer är i slutskedet och avtalen kommer att gälla
fr o m den 1 mars. Kravspecifikationen är godkänd av nämnden.
När det gäller tolktjänstutredningen, så har minister Maria Larsson uttalat att
förslaget inte kommer att sändas på remiss. Man kommer att söka andra
vägar för att lösa frågan.
Christer Weidenmark berättar att TSS-caféerna är öppna för alla, inte bara för
de som är i en åtgärd. De är välbesökta. En ledare drar igång med en uppgift
som man får lösa vid borden. Det är bra träning. VIS kommer att börja med
TSS-dagar.
Helén Holmström meddelar att Föreningen Sveriges Hörselchefer har påbörjat
ett arbete kring TSS. Arbetet skall leda fram till en rekommendation om TSS
som rehabiliteringsinsats. Region Skåne satsar på att utbilda skrivtolkarna.
Kristina Olsson talar om att HRF har en TSS-vecka på sommaren och en helg
på hösten.
Helén Holmström berättar att verksamheten följer det nationella arbetet med
habtiska signaler (beröringssignaler) och kommer att se över hur det kan
användas när det är klart.
Kommunikation
Magnus Fallgren har tittat på kommunikationen när det gäller:
1. Hur man skall boka tolk. Förbättringar undersöks. Ibland tutar det upptaget
när man ringer. Man vill få ett system där samordningen kan ringa tillbaka. Om
man bokar via webben är man inte bunden av telefontiderna.
Arbetar på att man skall kunna få SMS 36 timmar innan mötet att det kommer
tolk. Det är dock ingen garanti att man får tolk, eftersom sena akuta
beställningar kan slå ut enligt den politiskt beslutade prioriteringsordningen.
Det är problem att tolken inte kan nås på kvällar och helger om brukaren t ex
blir sjuk. Tittar på hur det kan lösas. Arne Lorenzson berättar att i Stockholm får
man SMS och då får man även tolkens nummer, så man kan avboka om det
behövs.
2. Problemet att man inte vet vad Tolkcentralen gör eller att den finns. På den
nya hemsidan syns tolkbeställningen direkt. Fler sidor översätts till teckenspråk
och lättläst, klart våren 2013. Nya broschyrer skall tryckas och Magnus kommer
också gärna ut till brukarorganisationerna och informerar.
3. Personer/myndigheter/arbetsgivare vet inte om sitt ansvar. Här krävs
långsiktig utbildning och dialog. Det byts personal. På den nya hemsidan finns
information som sjukhuspersonal och andra yrkesgrupper kan gå in och läsa.
Brukarenkät, fler svar efterlyses
5
Magnus Fallgren berättar om en brukarenkät som är utsänd, men
svarsfrekvensen är dålig. Bra om man påminner sina medlemmar.
Förvaltningens uppdrag
Karin Bengtsson berättar om det politiskt fastslagna uppdraget för förvaltningen
2013. Fokus läggs på kvalitet, tillgänglighet och effektiva processer. Se bifogad
länk.
http://www.skane.se/Public/HAB/Namnden/2012/20120928-arende-7-3.pdf
Nästa möte är den 19 mars.
Vid datorn
Ulla Mårtensson
Information
Planerade datum för brukarsamverkan under 2013 är:
19 mars, förmiddagen organisationer, eftermiddagen tolkanvändare
29 augusti, alla på eftermiddagen
21 november, förmiddagen organisationer, eftermiddagen tolkanvändare
Platsen är Malmö.