Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvens beskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete

Om MKB-utkastet - läsanvisning

Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Brattberget Vindkraft AB genomför inom proj ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga i början av 2014.

I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utre das. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen.

Följande personer har medverkat i utredningen:

Charlotte Nauclér

– projektledare och beskrivningar.

Andreas Bernhold

- beskrivningar av naturmiljöer och fåglar.

Johan Lindberg

– kvalitetsgranskning.

Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB.

Omslagets framsida: Utsikt från berget Vithatten mot projektområdet Brattberget i väster.

Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges.

För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058.

2013-09-09 2

Innehåll

Icke-teknisk sammanfattning .................................................................................................................................4

1 Inledning.....................................................................................................................................................................5

1.1 Sökanden ................................................................................................................................................ 5 1.2 Syfte med MKB .................................................................................................................................... 5 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning ................................................................................... 5 1.4 Om samrådsprocessen .................................................................................................................... 6 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar ...............................................................7

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen ............................................................................................9

2.1 Lokaliseringsalternativ ...................................................................................................................... 9 2.2 Nollalternativ ...................................................................................................................................... 12 2.3 Beskrivning av huvudalternativet ................................................................................................13

3 Landskapets värden och förutsättningar ....................................................................................................17

3.1 Analys av det omgivande landskapet ........................................................................................ 17 3.2 Omgivande områden av riksintresse .........................................................................................19

3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdet ................................................... 21 3.4 Friluftsliv ..............................................................................................................................................24

3.5 Kulturmiljö ..........................................................................................................................................24

4 Rennäringens förutsättningar ........................................................................................................................ 25 4.1 Översiktligt om Mausjaure sameby ............................................................................................25

4.2 Markanvändning och årscykel ....................................................................................................25

4.3 Mausjaure samebys markanvändning i närområdet ..........................................................25

5 Mark och vatten ...................................................................................................................................................27

5.1 Skogs- och jordbruk ......................................................................................................................... 27 5.2 Berg, grus och mineral.................................................................................................................... 27 5.3 Vattentillgångar ................................................................................................................................ 27 6 Samhällsförutsättningar ................................................................................................................................. 28 6.1 Arvidsjaur kommun ..........................................................................................................................28

6.2 Bygden kring projektområdet ......................................................................................................28

6.3 Luftfarten ............................................................................................................................................28

7 Skadeförebyggande åtgärder .........................................................................................................................30

7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning ................................................................31

7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild ........................................................31

7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer ............................................................31

7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen .........................................31

7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer ...........................................................31

7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser .........................................................31

7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen .............................................................31

7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen ............................................31

7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter ....................................................................................31

7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden ..........................................................31

7.11 Åtgärder för att begränsa risker ...................................................................................................31

8 Bedömda konsekvenser ...................................................................................................................................32

8.1 Metodik ................................................................................................................................................. 32 8.2 Klimat- och miljöeffekter .............................................................................................................. 33 8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen ...........................................................................................34

8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer ........................................................................................34

8.5 Konsekvenser för landskapsbilden ...........................................................................................35

8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna ......................................................36

8.7 Konsekvenser för friluftslivet .......................................................................................................38

8.8 Konsekvenser för kulturmiljön ....................................................................................................38

8.9 Konsekvenser för rennäringen ....................................................................................................38

8.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser ............................................................38

8.11 Konsekvenser för luftfartens intressen ....................................................................................39

8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning .....................................................................................39

8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer ..........................................................................39

8.14 Konsekvenser under byggskedet ............................................................................................ 40 8.15 Säkerhet ........................................................................................................................................... 40 9 Uppföljning ............................................................................................................................................................ 41 Källor ............................................................................................................................................................................. 42

2013-09-09 3

Icke-teknisk sammanfattning

En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen.

2013-09-09 4

1 Inledning

Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till 1 övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet.

Projektområdet Brattberget ligger i Arvidsjaurs kommun, ca 40 km sydost om huvudorten. I området råder goda vindförhållanden och Brattberget Vindkraft AB vill därför utreda förutsättningarna för vind kraft. Det sker bl.a genom de samråd som hålls samt upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som behandlar både tekniska och miljömässiga aspekter.

Avsikten är att i början av 2014 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för upp förande och drift av vindkraftanläggningen Brattberget, med upp till 17 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med samrådsredogörelsen att biläggas ansökan.

1.1 Sökanden

Sökanden i detta tillståndsärende är Brattberget Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Anders Nilsson Brattberget Vindkraft AB c/o Kraftö Vind 182 32 Danderyd Brattberget Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Kraftö AB. Kraftö bildades 2007 och har huvud kontor i Stockholm samt 12 anställda. Kraftö projekterar vindkraftanläggningar i hela Sverige genom att verka för lokal förankring och långsiktiga lösningar för miljö, markägare, närboende, kommun och bolaget.

Kraftö har sedan starten 2007 utvecklat en portfölj om 1000 MW. De har även fem tillståndsgivna vind kraftprojekt som står inför byggnation med en samlad installerad effekt på ca 344 MW.

1.2 Syfte med MKB

Syftet med en MKB är – enligt 6 kap Miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, land skap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.

Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.

1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning

MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar

2013-09-09 5

1

av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna in formation. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut.

MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess loka lisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar.

Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom projektområdet för vindkraftanläggningen.

Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdets livsmiljöer och arter.

Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på rennäring.

Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser.

Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraft anläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.

Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika ne gativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Brattberget Vindkraft AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till natur miljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder.

Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och männis kors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Brattberget. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 7. För konse kvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt.

Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra.

1.4 Om samrådsprocessen

Arbetet med projekt Brattberget har pågått sedan 2010. Sedan dess har både tekniska utredningar samt inventering av djur- och naturvärden utförts. Parallellt med det arbetet har en dialog förts med sakägare i projektet i syfte att förankra projektet samt finna lösningar som minimerar konflikter med andra intressen.

2013-09-09 6

• • • • •

I Arvidsjaur kommun har Brattberget Vindkraft AB identifierat ett flertal näringar som särskilt viktiga . Då det bedöms av största vikt att undvika konlikt med dessa näringar har bolaget i ett tidigt skede tagit kontakt med dem för inledande dialog. De identifierade näringarna är; rennäring i form av Mausjaure sameby

1

turism biltestningsverksamheten Arvidsjaur flygplats försvaret Bolaget kommer att avsätta medel från projektet för markägare, sameby, återbäringen till närområdet och utvecklingsstöd till kommunen som helhet. Delar av bygdemedelen kan t.ex. verka för att utveckla den lokala turistnäringen. För att finna den bästa utformningen på bygdemedlen har det skapats en arbetsgrupp med representanter från de närliggande byarna Järvträsk, Södra Sandträsk, Stöverberg/ Högheden och Glommersträsk samt representanter från kommunen. Denna arbetsgrupp har träffats för att diskutera utformningen och formulerat ett avtal som nu ligger för behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Dessa bygdemedel skall gå till närboende till projektet samt kommunen som helhet och utgör inte del av den ersättning som markägare i projektet och samebyn erhåller.

Vid den inledande dialogen inför samråd har inga motsättningar påträffats.

I den färdiga MKB:n kommer här att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredo görelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga.

1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar

Den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletran sporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbruk ning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009).

Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörj ning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft.

År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas plan mässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk.

Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livs kraftigt vindbruk” (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften:

2013-09-09 7

1

”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbygg nad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav.”

2013-09-09 8

2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen

Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tek 2 niska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar.

Brattberget Vindkraft AB kartlägger vindförhållandena genom vindmätningar med sodar vid Brattber get. Två sodar har placerats ut, en nordost och en sydväst om toppen på Brattberget.

2.1 Lokaliseringsalternativ

Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk syn punkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfatt ning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt.

Här beskrivs hur Kraftö AB gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk.

Bra vindförutsättningar och få motstående intressen

Kraftö AB:s arbete med att välja ut områden som anses som lämpliga för anläggning av vindkraftsker i stort i tre steg. I ett första steg undersöks planförhållanden och vindkarteringar för att lokalisera om råden som har goda vindförutsättningar samt är planlagda som lämpliga för vindkraft. Rent praktiskt genomförs det med hjälp av MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen som innebär en kartläggning av vindpotentialen i Sverige.

I steg två undersöks motstående intressen på lokal nivå samt möjligheten att teckna arrendeavtal med markägare. I det fall lokala markägare visar intresse av att arrendera ut ett område som är tillräckligt stort för att etablera en vindkraftanläggning och inga uppenbara motstående intressen identifieras, går projektet vidare till nästa steg.

I det tredje steget mäts vinden på plats genom att sodar placerats ut på lämpliga platser i området. Vindmätningarna kan verifiera den tidigare kartläggningen av vindförhållanden. För att säkerställa att den planerade vindkraftanläggningen inte konkurrerar med lokala intressen utförs även inventeringar och utredningar av natur- och kulturvärden samt platsens djurliv i form av bl.a. fåglar och fladdermöss. I det här steget undersöks även möjligheten att ansluta vindkraftparken till det befintliga elnätet samt möjligheten att transportera vindkraftverk till projektområdet.

2013-09-09 9

2

De motstående intressen som lagts in i model len anges i faktarutan på sidan 10.

Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara minst 7 m/s på 100 m höjd och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Brattberget Vindkraft AB med GIS-mo dellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden.

Urval av alternativa lokaliseringar

När tänkbara områden för anläggning av vind kraft har lokaliserats enligt de tre stegen utförs ett urval av områdena. Urvalet sker baserad på vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäker heten i tidigare bedömningar.

Motstående intressen i Brattbergets Vindkrafts GIS-modell

Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft När det gäller nätanslutningen görs först en bedömning om det finns tillgänglig kapacitet i närliggande elnät vartefter en bedömning görs av hur dyr nätanslutningen skulle komma att bli. Det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna tittar man bl.a. på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju mer kostsam nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk måste kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet.

Områdena med goda förutsättningar prioriteras före övriga områden. När Brattberget Vindkraft AB se dan går vidare med planeringen av enskilda projekt börjar man således med områden med bäst förut sättningar enligt beskrivningen ovan. Brattberget är ett av dem. Vindmätningar som utförs i området vid Brattberget bekräftar att vindförhållandena klarar kraven för vad som krävs för områden som utpekas som riksintresse för vindkraft.

Redogörelse för alternativa lokaliseringar

I detta avsnitt kommer förutsättningarna vid Brattberget och alternativa lokaliseringar att be skrivas mer ingående. De alternativa lokaliseringar som kommer att beskrivas är följande; • •

Aspliden, Arvidsjaurs kommun Kullberget-Granliden, Örnsköldsviks kommun

•

Glesskallberget, Örnsköldsviks kommun

2013-09-09 10

•

Brännberget, Vindelns kommun

2 2013-09-09 11

2

2.2 Nollalternativ

I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vind kraftanläggningen vid Brattberget inte kommer till stånd.

2013-09-09 12

2.3 Beskrivning av huvudalternativet

I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalise ring, områdets lämplighet, planförhållanden, projektområdet, lokal optimering, vindkraftverken, 2 hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmas ter, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markan språk.

Vindkraftanläggningen är planerad ca 40 km sydost om Arvidsjaur i Norrbottens län. Projektområdet ligger på ca 330-515 m ö.h. och utgörs av de tre höjderna Brattberget, Järvmyrberget och Granliden på ca 515, 435 respektive 445 m ö.h.

I stort sett hela projektområdet består av barrskog på svagt till kraftigt sluttande mark, med några mindre, smala våtmarkspartier och bäckar i svackor och dalar. Totalt plane ras upp till 17 vindkraftverk inom projektområdet med en maximal totalhöjd på 220 m.

Projektområdet har god potential för vindkraftsproduktion med en hög vindhastighet och få dokumen terade motstående intressen.

Enligt Arvidsjaur kommuns utställningshandling för vindbruksplanen daterad 2011-02-14 är Brattberget utpekat som lämpligt för vindkraft. Då Brattberget inte var med i det första samrådet för vindkraft splanen valde kommunen dock att inte ta med området i antagandehandlingen för vindbruksplanen daterad 2011-09-19, då planen riskerade att överklagas på grund av formaliafel. Arvidsjaur kommun har således inte tagit ställning till Brattbergets lämplighet för vindkraft.

Projektområdet

Den beskrivning av projektområdet som görs i MKB:n grundar sig på Brattberget Vindkraft ABs beslut att ansöka om fri rörlighet inom projektområdet. Det innebär att bolaget här inte presenterar en fast placering av vägar och vindkraftverk utan ett troligt utbyggnadsscenario som kan komma att förändras under samrådsprocessen och som ett resultat av genomförda inventeringar och utredningar.

Det troliga utbyggnadsscenariot som beskrivs i MKB:n visar på förutsättningarna för att uppföra en vindkraftanläggning inom utredningsområdet med hänsyn till de värden som finns där. Placeringen av vindkraftverken är utförd på ett sådant sätt att riktvärdet på 40 dB(A) för ljudnivåer utomhus vid bostadshus inte överskrids.

De förändringar som kan komma att bli aktuella vad gäller placering och utförande av vindkraftverk och vägar kommer att regleras av de åtaganden som Brattberget Vindkraft AB förbinder sig till, bl.a. vad gäl ler buller- och skuggutbredning samt naturvärden. Åtagandena kommer att beskrivas i kap 7 och är en förutsättning för den konsekvensbedömning som kommer göras i kap 8.

Även de fotomontage och utredningar för buller och skuggor som genomförs är baserade på det troliga utbyggnadsscenario som presenteras här och i MKB:n.

2013-09-09 13

2

Projektområde Brattberget 130822 Trolig placering av vindkraftverk 130809

0

1

Troligt utbyggnadsscenario för projektområdet Brattberget. Placeringen av verk är utförd på ett sådant sätt att riktlinjer för ljudnivåer vid bostadshus inte överskids.

Ü 1 km

2013-09-09 14

Arbetstillfällen

Projektering och anläggningsfas

I samband med uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 verk i Strömsunds kommun har en studie

2

gällande skapade arbetstillfällen genomförts (Energimyndigheten, 2009). Utifrån denna studie har ett prognosverktyg skapats som kan beräkna antalet arbetstillfällen som en vindkraftpark kan ge upp hov till. Prognosverktyget baseras på en undersökning av samtliga aktörer och samtliga genomförda arbetsmoment som krävts vid byggnationen av vindkraftparken. För att beräkna arbetstillfällen för vindkraftparker av en annan storlek än Havsnäs har antagandet gjorts att vissa arbetsmoment ökar linjärt med ökande antal vindkraftverk, medan andra arbetsmoment inte genererar fler arbetstillfällen beroende på parkens storlek.

Detta prognosverktyg har använts för att beräkna antal årsarbeten för den planerade vindkraftanlägg ningen vid Brattberget med upp till 17 vindkraftverk. Förutsättningarna för både projekt Havsnäs och Brattberget får anses likvärdiga då båda är lokaliserade i skogslandskap i Norrlands inland samt att gravitationsfundament planeras som fundament även inom Brattbergets projektområde. Två skillnader mellan projekten är att transporter till Brattberget beräknas ske från Skelleftehamn samt att spän ningen i överläggande nät är 130 kV. I Havsnäs fall transporterades vindkraftverken 130 mil på väg samt att spänningen i överliggande nät är 220 kV.

Resultatet baserat på 17 vindkraftverk blir drygt 350 årsarbeten inkl. multiplikatoreffekt (samhällstjäns ter som mat etc.) under bygg- och projekteringsfasen fördelade enligt tabell 1 på sidan 16. Enligt rapporten för Havsnäs var 25 procent av dessa lokala eller regionala arbeten.

Driftfas

Under de två första åren som Havsnäs vindkraftpark varit i drift har det skett en uppföljning av behovet av personal. Resultatet är att det på årsbasis krävs 18,5 heltidstjänster för löpande service, drift och underhåll av vindkraftverken, ägarservice för skötsel av vindkraftparken, byggnader, underhåll av vägnät och elnät samt multiplikatoreffekt (Strömsunds kommun, 2013). Detta innebär 0,38 underhållstjänster per vindkraftverk. Vindkraftparken sysselsätter totalt 12,15 lokalt heltidsanställda, exkl. multiplikatoref fekt.

Omvandlat till Brattberget Vindkraft ABpark innebär det 4,4 lokalt heltidsanställda på årsbasis exkl. multiplikatoreffekt. Detta ska ses som en fingervisning för de arbetstillfällen som den planerade vind kraftanläggningen kan komma att medföra.

2013-09-09 15

2 Tabell 1.

Beräkning av antal arbetstillfällen för den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget baserat på Ström sund kommuns studie för uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 vindkraftverk.

Arbetsmoment

Förprojektering

Antal verk

17

Årsarbeten

18

Kommentar

Vindmätning, MKB Ledning, styrning Bygg och anläggning Infrastruktur 33 kV 17 17 17 58 36 24 Design, kvalitet Vägar, fundament, servicebyggnad Markläggning kabel, friledning Teknikbyggnad 17 25 Turbinbrytare, ställverk, mätning/övervaknings system Ställverk, kontrollrumsbyggnation, installation transformator Mottagningsstation 17 8 Transformator Vindkraftverk Anpassning Kommunikation Övrigt

Totalt

17 17 17 17 17

17

9 9 4 161 8

359

Tillverkning, transport, installation Tillverkning, transport, montering, drifttagning Elnätsanslutning Bredband Direkt arbete under byggfas

2013-09-09 16

3 Landskapets värden och förutsättningar

I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Brattberget med avseende på 3 landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis be skrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar.

3.1 Analys av det omgivande landskapet

I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeogra fiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer).

Det omgivande landskapet har en tydlig nordväst-sydostlig orientering efter senaste inlandsisens framfart. Själva Brattberget (ca 515 m ö.h.) är tillsammans med Gallejaurmassivet i söder (517 m.ö.h) och Vithatten i öster (510 m.ö.h) tre tydligt markerade bergsområden i det annars låglänta sjö- och våtmarkslandskapet längs Skellefteälvens- och Petikåns dalgångar. Gallejaurstrukturen har en intressant geologisk historia och består av ett cirkelrunt granitom råde på ca 1 kvadratmil, beläget mellan sjö arna Gallejaur och Järvträsk. Graniten är om given av ett cirkelrunt område av ultrabasisk gabbro, vilket bl.a. omfattar den största delen av Brattbergets projektområde. Berget har sitt ursprung från en meteorit på 2-2,5 km radie som en gång orsakade en stor krater på över 5 mils radie i området. Gallejaurstrukturen som den ser ut idag är den centrala upphöjning som bildas när jordskorpan fjädrar tillbaka vid nedslagsplatsen.

De största sjöarna i landskapet varierar något i höjd över havet, från Sandträsket på

2

Vy över landskapet med skogsbeklädda höjder och mellanlig gande vidsträckta dalar med sjöar och våtmarker.

2013-09-09 17

3

352 m ö.h. (ca 5 km nordväst om projektområdet) till Bredträsket på 293 m ö.h. (ca 6 km sydost om området). Järvträsket ligger på 324 m ö.h.

Landskapet är skogsdominerat med inslag av myrmarker och kuperingen som gör det småbrutet med en mosaik av större och mindre sjöar, våtmarker och skogsklädda höjder och åsar.

Landskapet kring Brattberget ligger i sin helhet över högsta kustlinjen (HK), vilket innebär att terrängen sedan istiden legat ovanför havsnivån. Det avspeglar sig i att markerna kring projektområdet i huvud sak är morändominerade med inslag av sand, grus och isälvssediment i lägre liggande partier längs älvar och större åar och torv i de större våtmarksområdena. Längs Skellefteälvsfåran går ett stråk med sedimentära bergarter, såväl skiffer och sandsten som konglomerat. I stort sett hela projektområdet vid Brattberget består av morän.

Berggrunden består i norr av omväxlande sura och basiska vulkaniter och i söder av Gallejaurstrukturen med äldre granit omgiven av ultrabasisk gabbro och diabas. Huvuddelen av projektområdet, de centra la och östra delarna, ligger på denna ultrabasiska berggrund, vilket ofta medför en något mer näringsrik jord och en rikare flora. De nordvästra delarna av projektområdet har en berggrund av sura vulkaniska bergarter, d.v.s. mer näringsfattiga bergarter. Projektområdet ligger inom den vegetationszon som kallas för den mellanboreala, en zon som domine ras av barrskogar med inslag av asp och björk (se faktaruta).

I naturgeografiskt hänseende ligger området i regionen ” norra Norrlands och norra Finlands barr skogsområden och bergkullslätter” (32c), en region som karaktäriseras en omväxlande topografi med lågproduktiva barrskogar på moränjordar samt myrmarker på torvjordar (se faktaruta).

I det omgivande landskapet finns inga större brukade odlingsmarker utan endast enstaka små hävdade ytor i de närliggande byarna, bl.a. i Järvträsk, Södra Sandträsk och Glommersträsk.

Förutom den närbelägna byn Järvträsk med ca 60 fasta invånare och ungefär lika många fritidsboende, är området glesbefolkat där små byar och enskilda småbruk är den bebyggelse man stöter på utmed landsvägarna. Andelen uppodlad mark är marginell och sammanfaller med de bebyggda platserna. Den nästan uteslutande markanvändningen i det omgivande landskapet är skogsbruk, vilket präglat naturmiljön på ett påfallande sätt, där olika bestånd och kalhyggen bildar ett lapptäcke i landskapet. Landskapet nyttjas också av rennäringen.

2013-09-09 18

3.2 Omgivande områden av riksintresse

I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i pro jektområdets omgivning.

3

Inom projektområdet för vindkraft vid Brattberget finns inga riksintressen.

I omgivningarna inom ca 10 km radie från projektområdet finns fem naturreservat, två kulturreservat och 8 olika typer av riksintressen;

• •

riksintresse för kultur riksintresse för naturvård

• •

riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8 §, d.v.s. Natura 2000-områden riksintresse för rennäringen (detta redogörs i kapitel 4)

• •

riksintresse för vattendrag riksintresse för vindbruk

• •

riksintresse för väg riksintresse för värdefulla ämnen Inom 10 km från projektområdet finns även fyra våtmarker av högsta naturvärde enligt den nationella våtmarksinventeringen, VMI.

Tabell 2.

Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt natur värde inom 10 km från Brattbergets projektområde .

ID

1 2 3 4 5

Namn

Petikån, Rör träsk Tjärnheden Övre Petikån Västra Åliden/ Missenträsk/ Vithattsmy rarna Petikån

Skydd

Riksintresse kulturmiljövård (KRO24044a) Kulturreservat (AC01) Riksintresse natur vård (N42) Riksintresse natur vård (N43) Riksintresse natur vård (NRO24035) Riksintresse natur vård (NRO24033)

Bevarandevärde

Längs Petikån har man sedan lång tid tillbaka konstruerat översilnings system för att förbättra slåtteräng arna. I området finns spår i form av bl.a. fördämningsanordningar och trärännor.

Område med lösa avlagringar.

Område med bevarandevärd flora, myr och vattendrag

Information tillkommer under MKB arbetet.

Information tillkommer under MKB arbetet.

Avstånd (km) till Brattbergets pro jektområde

9 7 7 5 4-11

2013-09-09 19

3 ID

2

Namn

Gallejaur 6 7 8 8 9 10 11 Fågelmyrkölen Malån Byskeälven Storsandber get Vithattasmy rarna Bergmyr bäcken Svartliden Whitberget

Skydd

Riksintresse kultur miljövård (K6) Riksintresse natur vård (N62) Kulturreservat (2014200) Naturreservat (NR2013950) Natura 2000-område (SE0820740) Riksintresse natur vård (NRO24030) Riksintresse vat tendrag Riksintresse vat tendrag Naturreservat Naturreservat Naturreservat Naturreservat

Bevarandevärde

Inom riksintresseområdet för kultur miljövård ryms delar av området av riksintresse för naturvården, natur reservatet i sin helhet och delar av kulturreservatet.

Naturreservatet består i stort av naturskogsartad gammal skog med storvuxna tallar som brukats spar samt av den närbelägna byn Galle jaur. Förekomsten av död ved, spår av bränder och förekomst av lavar ger en känsla av orördhet.

I angränsning till naturreservatet finns kulturreservatet med Gallejaurs gamla, timrade gårdsbebyggelse med tillhörande åkrar och ängsmar ker. Byns utveckling avstannade på 1960-talet då Gallejaur Kraftverk bygdes. Reservatet är delat i två delar mellan gårdsmiljön och slåtteräng arna vid Bergmyran.

Delar av kulturreservatet är utpekat som Natura 2000-område p.g.a. att det hyser naturtyper som finns upp tagna i art- och habitatdirektivet.

Information tillkommer under MKB arbetet.

Information tillkommer under MKB arbetet.

Information tillkommer under MKB arbetet.

Lågfjällsområde med skogsbeväxta sluttningar och kala toppar. Skogen utgörs till stor del av brandpräglad naturskog av gran med varierande inslag av tall. Vidsträckta och mycket varierade våtmarksområden med rikt fågelliv och inslag av rikkärr. Här finns spår av myrslåtter som pågick fram till mit ten av 1900-talet. Gammal granskog som i stort sett är opåverkad av det moderna skogs bruket och har ett stort inslag av död ved och vedsvampar.

Urskogsartad gran och barrbland skog med förekomst av hänglav och äldre sälgar. Skogen bär spår av tidigare bränder.

Avstånd (km) till Brattbergets pro jektområde

2,5-9 9 7 9 8 6 2 4

2013-09-09 20

3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdet

För projektområdet vid Brattberget har ett flertal inventeringar och utredningar genomförts. Ut 3 redningarna kommer att biläggas MKB:n. Nedan följer en redogörelse samt en sammanfattning av slutsatserna av de genomförda inventeringar.

•

Särskild inventering av projektområdets olika naturmiljöer och fågelförekomster inkl. inventering av tjäder samt sammanställning av känd kunskap

•

Kungsörnsinventering bestående av både spelflyktsinventering och häckningsinven tering

•

Riskbedömning för fladdermöss Projektområdet omfattas av själva Brattberget (ca 515 m ö.h.) samt de två mindre höjderna Järvmyr berget i väster (ca 435 m ö.h) och Granliden i söder (ca 445 m ö.h).

Området ligger ovanför högsta kustlinjen och morän är därför den dominerande jordarten. Mindre torv marker finns i anslutning till våtmarkerna inom projektområdet. Små partier med berg i dagen i form av klippor, hällmark och lodytor finns utmed de brantaste delarna av Brattbergets nord- och sydtopp.

3

Större delen av projektområdet Brattberget består av ensartad produktionsskog, här av tall på Järvmyrbergets sydsluttning. I bakgrunden sjön Järvmyrträsket.

4

I de mindre , naturskogsartade bestånden på Brattbergets nordsida finns rikligt av död ved som bidrar till de mycket höga naturvärden som den här delen av projektområdet bedöms hysa.

2013-09-09 21

3

Skog

Projektområdet utgörs nästan uteslutande av barrskog som brukas för skogsproduktion. Tall är det do minerande trädslaget, särskilt i de större arealerna av unga produktionsskogar, vilka tillsammans med nyupptagna hyggen dominerar området. De få äldre, föga påverkade skogsbestånd som finns utgörs framför allt av mindre områden av flerskiktad barrnaturskog med stort inslag av gamla, grova tallar, fö reträdesvis i de övre, brantare delarna av Brattberget. I dessa äldre, mer opåverkade skogsbestånd finns höga naturvärden i form av gamla träd, död ved, äldre lövträd samt rikligt med hänglavar.

Våtmarker

Inom projektområdet finns inga större våtmarker. De våtmarksområden som finns består i första hand av smala kärrstråk i svackor och dalar. Flertalet av våtmarkerna är påverkade av skogsbruk i form av dikning och avverkning, vilket resulterat i en igenväxningsprocess och avsaknad av död ved. Det finns dock ett antal opåverkade och mindre påverkade våtmarkspartier med höga naturvärden knutna till en variationsrik våtmarksflora och lövrika sumpskogsmiljöer.

Sjöar och vattendrag

Sjöar och större vattendrag saknas i projektområdet.

5

I anslutning till de naturskogsartade områdena på Brattbergets nordsluttning finns ett backkärr som är opåverkat av skogsbruk eller dikning.

2013-09-09 22

Fågelliv vid Brattberget

Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i skogsmark i denna del av landet. Arter som är knutna till våtmar ker är sällsynta. Den art som i första hand kan komma att påverkas av en vindkraftetablering är fjällvråk, vilken häckar i projektområdets östra gränsområde. Övriga utpekade arter som kan tänkas påverkas är de som är knutna till områdets kvarvarande gammelskogsområden, t.ex. tretåig hackspett och lavskrika. Påverkan bedöms dock som liten under förutsättningar att hänsyn tas till de naturvärdesklassade objekt som pekats ut vid naturvärdesinvente ringen.

Rödlistan

Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning.

3

Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT).

En av de arter som skulle kunna påverkas av en vindkraftetablering är kungsörn NT . Den uppmärksammas särskilt på grund av att deras livsmiljö ofta sammanfaller med goda Den svenska rödlistan tas fram av Artdataban ken enligt inter nationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicera des 2010.

vindlägen. Arten har dessutom en sen köns mognad och långsam reproduktionstakt, vilket innebär att även små förluster kan ge stort genomslag i populationen. En riktad spelflyktsinventering för kungsörn utfördes under våren 2012 och följdes upp med en häckningsinventering med sökning efter boplats under sommaren 2012. Inget bo har hittats inom projektområdet och enligt inventeringarna är det inte heller troligt att det finns något örnrevir på platsen.

Däggdjur

Vad gäller vanligare däggdjur i projektområdet och dess närhet förekommer rikligt med älg, räv, skogs hare och ekorre. Man kan även stöta på ren, rådjur, lo NT , björn och mård. Björnstammen är god i om rådet och ett björnide lokaliserades bl.a. i samband med en kungsörnsinventering sommaren 2012 på berget Svartliden, söder om Järvträsket. Projektområdet ligger vidare inom den del av Norrbottens län som har en fast reproducerande stam av lodjur NT . Vidare förekommer mindre däggdjur som hermelin, småvessla och olika sorkarter i varierande antal mellan olika år.

För fladdermusförekomst har ingen fältinventering genomförts, men en riskbedömning med uppgif ter om bedömda förekomster och risker har utförts under 2012. Enligt bedömningen gör den nordliga breddgraden, de dominerande produktionsbarrskogarna och bergkullterrängen med sina berg och vidsträckta myrområden att det är osannolikt att oväntade fladdermusarter förekommer i området. Nordisk fladdermus är den enda art som kan tänkas uppehålla sig i området eller göra mindre flyttrörel ser genom det.

2013-09-09 23

3

3.4 Friluftsliv

Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala för eningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skidåkning m.m. kommer också att beskrivas.

De närmaste områdena av riksintresse för friluftslivet är Byskeälven ca 20 km mot nordöst och det långsträcka sjösystemet Åman och Skatan ca 35 km mot sydväst. I sjön Järvträsk, som närmast 150 m söder om projektområdet, finns det mycket goda förutsättningar för fiske. I mars-april varje år ar rangeras t.ex. pimpeltävlingen Järvträsknappet som brukar locka ett stort antal besökare och resultera i hundratals kilo fångad fisk. Järvträsket har dessutom varit värd för SM i mete under både 2009 och 2011.

Själva projektområdet med Brattberget och de mindre höjderna Järvmyrberget och Granliden kan nyttjas för jakt, svamp- och bärplockning, skoteråkning och rekreation. Projektområdet är till stora delar lättillgängligt via ett flertal skogsbilvägar som leder upp mot Brattberget.

3.5 Kulturmiljö

Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. En särskild kulturmiljöutredning med sammanställning av känd kunskap för projektområdet och det omgivande landskapet har tagits fram för projektområdet Brattberget under 2012/2013. Kulturmiljöutredningen kommer att ut göra en bilaga till MKB:n.

I projektområdets gränsområde finns ett fåtal registrerade fornlämningar i Riksantikvarieämbetets forn minnesregister. Det gäller framför allt fångstgropar och tjärdalar, men det finns även rester av en kvarn i sydväst. Utanför projektområdet finns ett flertal fornlämningar som härstammar både från det samiska brukandet av området men även nybyggarnas odlingslandskap. Lämningar som påträffats i omgivning arna och ortsnamn tyder på att det kan finnas fornlämningar i projektområdet.

2013-09-09 24

ning medför.

4 Rennäringens förutsättningar

Rennäringen är en av de verksamheter som kan påverkas av de förändringar som en ny vindkraftanlägg-

4

I det fortsatta arbetet med MKB:n kommer det i detta kapitel att göras en presentation av rennäringens övergripande förutsättningar, dess status som näring och på vilket sätt nyttjandet av betesmarkerna har stöd i lagstiftning.

Här kommer också att ges en redogörelse för kunskapsläget vad gäller hur renar och rennäring påverkas av olika ingrepp.

Projektområdet för vindkraft ligger inom Mausjaure samebys åretruntmarker.

4.1 Översiktligt om Mausjaure sameby

Mausjaure är en skogssameby som bedriver renskötsel i Norrbottens län från Storavan i nordväst ner till kusten vid Skelleftehamn i sydost. Åretruntmarkerna finns i Arvidsjaurs kommun, medan de mer östliga vinterbetesmarkerna finns i Norsjö och Skellefteå kommuner. Mausjaure sameby har 5 registrerade renskötselföretag och högsta tillåtna renantal är av Länsstyrelsen i Norrbottens län fastställt till högst 3500 djur i vinterhjorden.

4.2 Markanvändning och årscykel

Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n.

För att ge en bra förståelse för hur en vindkraftanläggning kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet i övrigt kommer det att göras en redogörelse nedan för de svårigheter som finns inom samebyns nuvarande marknyttjande inom hela dess betes område.

4.3 Mausjaure samebys markanvändning i närområdet

Denna aspekt kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Samråd kommer att hållas med representanter från Mausjaure sameby i syfte att få underlag för en sådan beskrivning.

Områden av riksintresse för rennäringen

Projektområdet Brattberget är i både norr och söder omgivet av riksintresseområden för rennäringen. Strax söder om projektområdet går en flyttled i nordvästlig-sydostlig riktning över Gallejaurdammen och norr om länsväg 518 finns ett område med flyttled, trivselland och uppsamling från Högheden och

2013-09-09 25

4

vidare mot nordväst. Avståndet till det närmaste området av riksintresse för rennäringen är som minst ca 1,2 km.

Viktiga områden för rennäringen

Många områden inom samebyns marker är viktiga för rennäringen utan att vara utpekade som riksin tresse.

2013-09-09 26

5 Mark och vatten

Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver 5 de förutsättningar som råder i området kring Brattberget med avseende på aspekterna markan vändning och naturresurser.

5.1 Skogs- och jordbruk

Projektområdet utgörs nästan uteslutande av skogsmark. Marken är i privatägd. Tall är det domi nerande trädslaget, särskilt i de större arealerna av unga produktionsskogar, vilka tillsammans med nyupptagna hyggen dominerar området. Projektområdet kan nås via skogsbilvägar från nordväst, öst och sydväst.

Inom projektområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns i byn Järvträsk ca 500 m söder om projektområdet.

5.2 Berg, grus och mineral

Undersökningstillstånd finns för ett flertal områden runt projektområdet. Närmast projektområdet lig ger Sandberget ca 2 km norr ut. Den närmaste beviljade bearbetningskoncessionen finns för Svartliden ca 5,5 km i samma riktning. Inom 5 km från projektområdet finns två naturgrustäkter.

5.3 Vattentillgångar

Projektområdet berörs inte av någon vattentäkt och här finns inga brunnar.

2013-09-09 27

6

6 Samhällsförutsättningar

Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service.

Den planerade vindkraftanläggningen ligger ca 40 km sydost om Arvidsjaur i Arvidsjaurs kommun.

6.1 Arvidsjaur kommun

Arvidsjaur kommun är till ytan 6 126 km 2 . Kommunen har ca 6456 invånare och befolkningstätheten är ca 1,14 invånare/ km 2 .

I kommunen finns de tre tätorterna Arvidsjaur, Glommersträsk och Moskosel varav Arvidsjaur är hu vudort i kommunen. Det finns även fyra småorter, varav Järvträsk strax söder om projektområdet är en. Arbetsmarknaden domineras av skogsindustrin, turistnäringen och den offentliga sektorn med bl.a. regementet. I kommunen finns även verksamhet för biltestning i vinterklimat.

6.2 Bygden kring projektområdet

Bebyggelsen i landskapet runt den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget finns i huvudsak i byn Järvträsk som närmast ca 150 m söder om projektområdet. I övrigt finns bebyggelsen inom 5 km från projektområdet i Högheden, Stöverberg, Södra Järvträsk, Stenbacken och Södra Sandträsk. Det finns även spridda enstaka hus. På större avstånd, ca 5 - 10 km från Brattbergets projektområde, finns Moräng, Glommersträsk, Missenträsk, Gallejaur, Grundträsk, Långträsk och Sandfors. Glommersträsk som är kommunens näst största tätort ligger ca 7 km från projektområdet.

6.3 Luftfarten

I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning.

Generellt om luftfartens hinderytor

När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedu rer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnads verk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km.

Den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget ligger ca 40 km från Arvidsjaur flygplats i nord väst. Projektområdet är således beläget inom flygplatsens MSA-yta. För flygplanens navigering i luft-

2013-09-09 28

rummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk.

6 2013-09-09 29

7

7 Skadeförebyggande åtgärder

I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen.

Till sådana åtgärder räknas:

•

bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden

•

åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer

• •

begränsning av markskador i anläggningsskedet val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer

•

m.m.

2013-09-09 30

Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker:

7.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning 7.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild

7

7.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer 7.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen 7.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer 7.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser 7.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen 7.8 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen 7.9 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter 7.10 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden 7.11 Åtgärder för att begränsa risker

2013-09-09 31

8

8 Bedömda konsekvenser

I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser redovisas för en rad aspekter. Inled ningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projek tets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc.

8.1 Metodik

Kapitel 8 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Brattberget. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att före slagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 7). Utredningsalternativen jämförs med nollalter nativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2).

Struktur i respektive temaavsnitt

För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, natur resurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åta ganden som Brattberget Vindkraft AB kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen.

Rennäringen är en komplex och storskalig markanvändning för vilken det är svårt och sällan rättvisande att använda generella bedömningsgrunder som belyser konsekvensernas omfattning. Det centrala i detta temaavsnitt är belysa effekter och konsekvenser, samt föra ett resonemang kring omfattningen.

För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konse kvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n.

Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys

Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konse kvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell.

Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva hand lingen:

2013-09-09 32

Effekt Konsekvens Påverkan

Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå.

8

Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark.

Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att merarbete uppstår för renskötare.

Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens.

Säkerhet i bedömningarna

Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter.

För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett för sök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten.

Tabell 3.

Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas, rennäringen redovisas inte på detta sätt.

Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva

8.2 Klimat- och miljöeffekter

Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljö farliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapspro grammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen.

Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöef fekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall.

2013-09-09 33

8

Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna.

8.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen

Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Analysen kommer att visa för vilka av miljökvalitetsmålen som vindkraftanläggningen kommer att bidra till mål uppfyllelse.

Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas.

De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveck ling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

8.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlev nad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv.

Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: • Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341)

•

Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)

• •

Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)

•

Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vindkraftetableringen vid Brattberget bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer be lastningen på framför allt luften att minska.

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n.

2013-09-09 34

8.5 Konsekvenser för landskapsbilden

Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Konsekvenserna kommer att beskrivas med utgångspunkt från fotomontage från några olika platser i vindkraft 8 anläggningens omgivning. Finns andra befintliga eller planerade vindkraftanläggningar i pro jektområdets närhet kommer också de kumulativa effekterna på landskapsbilden att beskrivas. Även hinderbelysningen kommer att behandlas.

Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upp levelse av landskapet och sina omgivningar. Av denna anledning väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli.

Projektområdet omfattar Brattberget och de två närliggande höjderna Järvmyrberget och Granliden. Med undantag för bergen Vithatten och Gallejaurmassivet är det omgivande landskapet låglänt med sjöar och våtmarker längs Skellefteälven och Petikåns dalgångar. Det innebär att Brattberget, och därmed projektområdet, är väl synligt i terrängen. Vindkraftverk placerade på Brattberget och de omgi vande höjderna kommer att synas väl från omgivningarna med öppen utsikt mot projektområdet. Det gäller främst de norra och västra omgivningarna där det i terrängen saknas höjder eller berg som kan skymma sikten mot projektområdet. I sydost är terrängen betydligt mer kuperad och kan ha en skym mande effekt.

Den preliminära bedömningen är att förändringen av landskapsbilden blir liten.

För en mer ingående beskrivning och bedömning av konsekvenserna på landskapsbilden kommer ett flertal fotomontage göras från viktiga platser i projektområdets omgivning.

Tabell 4.

Bedömningsgrunder för landskapsbilden. En första preliminär bedömning är att förändringen blir måttlig.

Stor förändring

Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kon trasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal män niskor berörs.

Måttlig förändring

Ingreppet är stort. Kon trasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens domi nans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal män niskor berörs.

Liten förändring

Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och domi nansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs.

Obetydlig förändring

Ingreppet är litet. An läggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgi vande landskap är liten, ett litet antal människor berörs.

2013-09-09 35

8 Tabell 5.

Tabellen kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. Den kommer att redovisa omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot vindkraftanläggningen, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av projektområdet och centrala delen av orten/byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur vindkraftanläggningen kommer att blir synlig.

Bebyggelse, besöksmål Inv Rikt ning Av stånd (km) Höjd (m ö h) Foto mon tage nr Bedömning

XX XX XX-XX XX XX XX XX

8.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Resultaten av naturin venteringen, fågelutredningen med den särskilda tjäderinventeringen och kungsörnsutredningen kommer att ligga till grund för en analys av hur naturvärden, fåglar och övrig fauna kommer att påverkas.

Naturen inom projektområdet består till övervägande del av produktiv skogsmark. Med undantag för några mindre naturskogsbestånd är större delen av skogsmarken i hög grad påverkad av modernt skogsbruk, främst i form av artfattiga ungskogar och hyggen. Skogsmarken är genomgående påverkad av mänsklig aktivitet och kan således inte betraktas som en naturlig miljö. Ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte projektområdet vara känsliga för ytterligare mänsklig påverkan i form av en vind kraftetablering.

I samband med naturvärdesinventeringen identifierades höga naturvärden i ett fåtal mindre bestånd av barrskog med naturskogskaraktär. Även i de brantaste delarna av Brattbergets södra sluttningar finns mindre områden med äldre skog och därtill knutna naturvärden. Även mindre sumpskogar, bäckar, våtmarker och lodytor befanns hysa höga naturvärden. De flesta våtmarker är dikade och den enda na turliga, opåverkade våtmarken som bedömdes hysa mycket höga naturvärden är belägen i anslutning till naturskogen på Brattbergets övre norra sluttning. Även de lodklippor som identifierats på nordbran ten av Brattbergets östra topp, utgör viktiga livsmiljöer för bl.a. ett flertal mossor och lavar och bedöms därmed hysa mycket höga naturvärden.

Vad gäller fågellivet kan vindkraft potentiellt innebära både störning och risk för kollisioner för ett fåtal utsatta arter. De livsmiljöer som finns inom projektområdet är dock till stor del antingen starkt påverka de av skogsbruk eller är fattiga och lågproduktiva. Det finns således få känsligare arter och de som finns bedöms generellt inte vara särskilt utsatta för vindkraftsetableringar. Det är framför allt viktigt att ta

2013-09-09 36

förstörs.

hänsyn till den etablerade häckningsplatsen av fjällvråk NT samt förekomsten av rödlistade arter knutna till gammelskog, t.ex. tretåig hackspett NT , i den fortsatta planeringen. Förutsättningar och eventuell påverkan på dessa arter beskrivs i fågelutredningen och i det fortsatta MKB-arbetet.

Vad gäller förekomst och bedömningar för kungsörn hänvisas till tidigare rapporter från inventeringar i

8

området (Enetjärn Natur AB 2012a+b).

Den samlade bedömningen är att anläggning av vindkraft i projektområdet Brattberget bör kunna anpassas på ett sådant sätt så att värdefulla naturmiljöer och arter endast i mindre omfattning påver kas. Detta förutsätter att hänsyn tas till de värdefulla objekt som identifierats så att dessa värden inte Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna kommer att vara små.

De underrubriker som preliminärt kommer att användas är:

Skogliga naturvärden Våtmarker Vattendrag Fåglar Däggdjur

Tabell 6.

Bedömningsgrunder för naturmiljöer.

Stora konsekvenser

Stor eller måttlig påverkan på natio nella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse.

Måttliga konsekvenser

Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påver kan på värden av regionalt intresse.

Små konsekvenser

Liten påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse.

Obetydliga konsekvenser

Obetydlig påver kan på värden av lokalt/regionalt intresse.

Positiva konsekvenser

Förbättrade förutsättningar för naturvärdena.

2013-09-09 37

8

8.7 Konsekvenser för friluftslivet

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts samt samrådet kommer att ge goda inblickar i hur området används av frilufts livet idag och hur friluftslivet kan komma att påverkas.

De mest närliggande områdena av riksintresse för friluftslivet, Byskeälven och Åman och Skatan, ligger på sådana avstånd från den planerade vindkraftanläggningen att vindkraftverk inte att kommer att synas och nyttjandet av riksintresseområdena kommer således inte att påverkas. Trots att den branta sluttningen mot Brattberget i norr kommer att verka skymmande, kommer vindkraftverk att vara synliga från sjön Järvträsket. Fiskeupplevelsen vid sjön, främst i dess södra delar, kommer därmed att påverkas.

I den utsträckning som projektområdet nyttjas för bär- och svampplockning, rekreation och jakt kom mer upplevelserna av ostördhet att påverkas av den planerade anläggningen av vindkraft. Det kommer dock även fortsättningsvis att vara möjligt att nyttja området för dessa aktiviteter. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivets intressen kommer att vara små.

8.8 Konsekvenser för kulturmiljön

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den särskilda kulturmil jöutredning som tagits fram kommer att ligga till grund för konsekvensbedömningen.

Enligt den kulturmiljöanalys som utförts för Brattberget är det inte sannolikt att fornminnen förekom mer i projektområdet i sådan omfattning att problem uppstår vid planering av positioner för vindkraft verk och tillhörande infrastruktur. Det bör vara möjligt att planera vindkraftverk med tillhörande infra struktur så att eventuella objekt inte skadas och kan bevaras. En strävan bör vara att undvika ingrepp i marken där kulturmiljöobjekt finns. Det bör finnas gott om utrymme för att ta sådana hänsyn.

8.9 Konsekvenser för rennäringen

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De samråd som genom förs kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur rennäringen kan komma att påverkas.

8.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Den naturinventering som genomförts och samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur utnyttjandet av naturresurser kan komma att påverkas.

2013-09-09 38

Pågående markanvändning inom projektområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal (normalt 5 % av projektområdets areal) som sker till följd av anlägg ningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre

8

åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanlägg ningen. Den preliminära bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser kommer att vara obetydliga.

8.11 Konsekvenser för luftfartens intressen

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. De uppgifter som framkommer under samrådet kommer att ligga till grund för en analys av om och i så fall hur luftfarten kan komma att påverkas. Samråd kommer att ske med Luftfartsverket och Arvidsjaur flygplats.

8.12 Konsekvenser genom ljudutbredning

Brattberget Vindkraft AB kommer att genomföra en särskild analys av ljudutbredning vid närlig gande byggnader. Denna kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt.

Beräkningar av ljudutbredning har utförts för det troliga utbyggnadsscenario som presenteras i figur 1 på sidan 14. Placeringen av vindkraftverk är utförd på ett sådant sätt att riktvärden för ljudnivåer vid bostadshus inte kommer att överskridas.

8.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer

Brattberget Vindkraft AB kommer att genomföra en särskild analys av skuggutbredning vid när liggande byggnader. Utredningen kommer även att beröra påverkan genom reflexer. Utredningen kommer att bifogas MKB:n och slutsatserna av analysen kommer att inarbetas i detta avsnitt.

Beräkningar för skuggor och reflexer har utförts för det troliga utbyggnadsscenario som presente ras i figur 1 på sidan 14. I det fall den slutliga placeringen av vindkraftverk resulterar i att gällande riktvärden för skuggtider överskrids, kommer reglerande utrustning att installeras på aktuella verk. Den reglerande utrustningen medför att vindkraftverken stängs av om riktvärden riskerar att överskridas.

2013-09-09 39

8

8.14 Konsekvenser under byggskedet

Generellt sett kan konsekvenserna av en vindkraftanläggning beskrivas som större i byggskedet än i driftskedet. I byggskedet är dock konsekvenserna tillfälliga och övergående. Avsnittet kom mer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n.

8.15 Säkerhet

Avsnittet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Här kommer bl.a. frågan om riskerna med iskast och isfall från vindkraftverken att belysas. Riskscenarier/möjliga oönska de händelser, sannolikheten för att de ska inträffa samt konsekvenserna om de inträffar kommer också att redovisas.

2013-09-09 40

9 Uppföljning

I det fortsatta arbetet kommer det att göras en bedömning om det är relevant att följa upp någon 9 eller några av de konsekvenser som kan förväntas för vindkraftanläggningen. Det kan röra sig om någon av de aspekter där det finns en stor osäkerhet om konsekvenserna eller där de förväntas bli särskilt stora.

2013-09-09 41

Källor Webbsidor

Uppgifter om samhällsförutsättningar har hämtats från Arvidsjaur kommuns hemsida, www.arvidsjaur.

se Uppgifter om bl.a. friluftsliv har hämtats från www.jarvtrask.se och www.avidsjaurnaturochkultur.se

Uppgifter om rennäring och Mausjaure sameby har hämtats från www.sametinget.se

Litteratur

Boverket, 2009. Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.

Energimyndigheten, 2009. Rapport - Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Enetjärn Natur AB, 2012a. Gruppstation Brattberget - Inventering av kungsörn, Planerad vindkraft i Arvidsjaurs kommun.

Enetjärn Natur AB, 2012b. Brattberget - Uppföljande häckningsinventering av kungsörn, Planerad vind kraft i Arvidsjaur kommun.

Enetjärn Natur AB, 2012c. Gruppstation Brattberget - Inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv, Planerad vindkraft i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län.

Landskapsarkeologerna, 2013. Kulturmiljöanalys för planering av vindkraftverk - Brattberget i Arvid sjaurs kommun, Norrbottens län.

Nilsson, Nils-Otto, 2012. Riskbedömning för fladdermöss - planerad vindkraft Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län.

Strömsunds kommun, 2013. Uppföljning av Fallstudien Havsnäs, drift och underhållsdelen, efter två års drift av vindkraftparken

2013-09-09 42

2013-09-09 43

På uppdrag av 2013-09-09 44