Transcript EQ-11 Projekt 2013 Kommunikationsträning i

 EQ‐11 Projekt 2013 Kommunikationsträning i naturvetenskaplig utbildning Projekt: Utveckling av integrerad kommunikationsträning i utbildningen, där första steget är en
fortbildning som riktar sig till lärarna, följt av implementering fakultetens olika program. Den
utvecklade modellen och framtagna mallar kan även ligga till grund för andra fakulteters arbete
med skrivträning hos studenterna för högre utbildningskvalitet.
Projektledare:
Susanne Pelger, pedagogisk utvecklare, Naturvetenskapliga fakulteten
Sara Santesson, adjunkt, Institutionen för kommunikation och medier
Bakgrund
Kommunikation är en av de generella färdigheter som värderas högst i arbetslivet. Förmågan att
kommunicera sitt ämne i olika sammanhang och med olika grupper är dessutom ett av
Högskoleförordningens övergripande mål för såväl kandidat-, magister- som masterexamen (SFS
1993:100, bilaga 2). Träning av denna förmåga måste därför ha hög prioritet i utbildningen.
I de naturvetenskapliga utbildningarna vid Lunds universitet förekommer
kommunikationsträning. Denna är dock i de flesta fall knuten till enskilda kurser och ingår inte i
någon systematisk progression för utbildningen som helhet. Därför går det inte att säkerställa att
den enskilda studenten når kommunikationsmålen under sin utbildning. Ett resultat som vi har
kunnat se av detta är examensarbetsstudenters bristande förmåga att skriva om sitt ämne för en
bredare allmänhet (Pelger, Santesson & Josefsson, 2009). Resultatet är kanske inte förvånande
med tanke på att det framför allt är det vetenskapliga skrivandet som tränas under utbildningen.
Mer förvånande är däremot de brister i det vetenskapliga skrivandet som uppmärksammas i en
nyligen genomförd enkätundersökning bland lärare som har handlett examensarbeten (Pelger,
2014). Exempel på sådana brister i examensarbetsrapporterna är att syftet är oklart, resultatet inte
sätts in i ett större sammanhang och att den språkliga logiken brister.
Bland de åtgärder som handledarna i samma undersökning föreslår är att låta studenterna
analysera och diskutera texter, träna skrivande och få respons på det skrivna. Dessa tre åtgärder
stämmer väl med vad den skrivdidaktiska forskningen framhåller som mest betydelsefullt för
skribenters utveckling (Dysthe, Hertzberg & Hoel, 2011).
Det som har visat sig vara mest effektivt vad gäller studenternas utveckling av generella
färdigheter är att dessa tränas i ett ämnessammanhang (Barrie, 2006). Detta gäller inte minst
kommunikationsfärdigheter (Blåsjö, 2004). Den integrerade kommunikationsträningen utgör
dessutom ett medel för att fördjupa studenternas ämneskunskaper; genom att skriva och tala om
sitt ämne för olika mottagare och i olika kommunikationssituationer, lär sig studenterna att
relatera, teoretisera och generalisera sin kunskap och att se den i ett bredare perspektiv.
Ämnesstudierna och kommunikationsträningen förstärker därmed varandra.
En integrerad kommunikationsträning innebär att ämneslärarna ansvarar även för skrivträningen,
vilket inte är oproblematiskt. Av den tidigare nämnda enkätstudien framgår att lärarnas beredskap
för att handleda skrivande är mycket varierande. Därför kan lärare behöva stöd som underlättar
arbetet och gör färdighetsträningen effektiv. Mot denna bakgrund vill den Naturvetenskapliga
1
fakulteten göra en strategisk satsning på integrerad kommunikationsträning i utbildningen, där
första steget är en fortbildning som riktar sig till lärarna.
Genom ett ämnesöverskridande samarbete mellan Naturvetenskapliga fakulteten och
Institutionen för kommunikation och medier (Samhällsvetenskapliga fakulteten) har en modell
för integrerad kommunikationsträning utvecklats. Modellen presenteras i boken Retorik för
naturvetare – skrivande som fördjupar lärandet (Pelger & Santesson, 2012), som även innehåller en rad
övningar som följer en progression. Naturvetenskapliga fakulteten har nu för avsikt att börja
implementera modellen i utbildningen, under ledning av Susanne Pelger och Sara Santesson. Som
en följd av implementeringen kommer också för varje ämne utarbetas ”skuggande läroplaner”
som specificerar en trappstegsformad utbildning och träning i icke ämnes specifika (generiska)
kunskaper och färdigheter, framför allt skriftliga, muntliga och digitala
kommunikationsfärdigheter samt informationskompetens. Geologiska institutionen arbetade
tidigt fram en sådan, men denna måste i och med uppdelning i grund- och avancerad nivå (efter
Bologna) revideras, vilket passar väl in implementeringen av kommunikationsmodellen.
De båda lärarna har under 2012 aktivt medverkat i att utveckla den universitetsgemensamma
högskolepedagogiska kursen Att handleda studenters skrivande, som vid två tillfällen har getts i
CED:s regi. Kursen är praktiskt inriktad med målet att universitetslärare ska få ökad medvetenhet
om olika språkliga verktyg för att med hjälp av dessa utveckla dels sin förmåga att skriva
fungerande texter, dels sin förmåga att ge konstruktiv respons på andras texter. Av
kursvärderingar framgår att deltagarna värderar kursen mycket högt och bedömer sig själva ha
nått kursens mål i hög grad. Den planerade fortbildningen vid naturvetenskapliga fakulteten utgår
från samma kursidé, och kan anpassas i omfattning efter den enskilda lärarens behov och
förutsättningar. Modul 1, 2, 3 och 4 bygger på varandra och utgör tillsammans en kurs som kan
tillgodoräknas som en veckas behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning:
1) En inledande inspirationsdag hålls institutionsvis (8 institutioner) för alla lärare. Syftet
med dagen är dels att ge kunskaper om hur studenters skrivutveckling påverkas av
respons och examination, dels att ge inspiration till skriftliga och muntliga övningar
som kan integreras i ämnesundervisningen.
2) Varje lärare utarbetar en plan för genomförande av kommunikationsmoment inom
ramen för sin egen undervisning. Planerna presenteras vid ett gemensamt respons- och
inspirationsseminarium. Under den följande terminen genomför lärarna
kommunikationsträningen i den egna undervisningen.
3) Uppföljning: Lärare träffas gruppvis och redovisar en analys av den genomförda
kommunikationsträningen. Med gruppen och kursledningen som stöd diskuteras
möjligheter och svårigheter i genomförandet.
4) Den enskilda läraren redovisar skriftligt ett förslag till hur kommunikationsträning
kan integreras i den egna undervisningen, anpassad efter den egna ämneskursens nivå
och innehåll, samt en reflektion över sin egen och gruppens
kommunikationsundervisning.
5) En ”skuggande läroplan” med kommunikationsmoment som följer en progression
arbetas fram, med Geologiska institutionen som modellinstitution. Planen anpassas så att
den blir relevant för var och en av fakultetens övriga åtta institutioner.
2
Fortbildningssatsningen kommer att utvärderas dels med avseende på studenternas utveckling av
kommunikationsfärdigheter, dels lärarnas förmåga att stödja denna utveckling. Utvärderingen
utgör även, tillsammans med lärarnas redovisningar och reflektioner, material för ett
forskningsprojekt i form av en metaanalys av kommunikationsträning inom naturvetenskaplig
utbildning. Avsikten är att resultaten av analysen ska publiceras, och även kunna generaliseras och
komma andra utbildningar inom universitets ämnesområden tillgodo.
Projektet är förankrat hos fakultetsledning, ledningsrådet (prefekter) och fakultetens
utbildningsnämnd (huvudstudierektorer och studenter), och anses som ett angeläget projekt vars
resultat kommer alla fakulteter till godo.
Referenser
Barrie, S. (2006). Understanding what we mean by the generic attributes of graduates. Higher
Education 51: 215–241.
Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm Studies in
Scandinavian Philology. Stockholm, Almqvist & Wiksell International.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T. Løkensgard (2011). Skriva för att lära. Lund:
Studentlitteratur.
Pelger, S. Vad, hur och varför skriver naturvetarstudenter? I: Johansson, R. & Persson, A. (red.),
Forskarperspektiv på kunskap, utbildning och skola – utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds
universitet (s. 337–350). Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Pelger, S. & Santesson, S. (2012). Retorik för naturvetare – skrivande som fördjupar lärandet. Lund,
Studentlitteratur.
Pelger, S., Santesson, S. & Josefsson, G. (2009). Naturvetare skriver populärvetenskap. Lund, Lunds
universitet. ISSN 1652 5754.
Svensk Författningssamling (SFS 1993:100). Högskoleförordning.
TIDPLAN
Modul/Moment
VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014
Modul 1 Institutionsvisa lärarseminarier (8 st)
Modul 2 Lärarindividuella planer, seminarier, implementering
Modul 3 Analys av genomförd kommunikationsträning
Modul 4 Förslag till integrering i den egna undervisning, kursmoment
Modul 5 Framtagande av "skuggande läroplan" för utbildningarna
Utvärdering och forskning (metaanalys)
Redovisning av projektet
BUDGET
Poster
Arbetskostnad, projektledning/-stöd (Susanne Pelger, Sara Santesson)
Modul 1-4 Planering: 2 x 1 vecka,
Uppskattad kostnad (kr)
3
Genomförande Modul 1+2+3: 2 x 4 veckor
Genomförande Modul 4 (respons): 2 x 1 vecka
Utvärdering: 2 x 1 vecka
Metaanalys: 2 x 3 veckor
Totalt 20 veckor (10 v pedagogisk utvecklare, 10 v adjunkt)
Arbetskostnad Institutioner
Geologiska institutionen (särskilt projekt-/modellansvar, 2 mån lärare inkl LKP)
Övriga 8 institutioner (kommunikationskoordinator, motsvarande 8x1mån lärare inkl LKP)
Övrigt (Kursmaterial, lokalhyror, mm)
SUMMA
280 000
120 000
540 000
20 000
960 000
4