Transcript Samrådsunderlag Vindkraftpark vid Hällberget i

Samrådsunderlag
Vindkraftpark vid Hällberget i
Överkalix kommun
Upprättad: 2012-03-22
Uppdaterad: 2014-02-17
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Innehåll
1
BAKGRUNDSINFORMATION .......................................................................................................... 1
1.1
1.2
1.3
1.4
2
SÖKANDE .............................................................................................................................................. 2
2.1
2.2
3
TEKNISK BESKRIVNING AV VINDKRAFTVERK ....................................................................................... 3
EXEMPEL PÅ PARKLAYOUT .................................................................................................................. 4
VÄG- OCH NÄTANSLUTNINGAR ............................................................................................................ 5
TRANSPORTER ...................................................................................................................................... 7
ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN .................................................................................................................. 7
ÖVERSIKTLIG NULÄGESBESKRIVNING AV OMRÅDET ........................................................ 7
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
6
UTREDDA ALTERNATIV ........................................................................................................................ 3
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET ............................................ 3
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
5
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................................................................... 2
OM VASA VIND AB ............................................................................................................................. 2
LOKALISERING AV VINDKRAFTPARKEN .................................................................................. 3
3.1
4
OM PROJEKTET ..................................................................................................................................... 1
SYFTET MED SAMRÅDET....................................................................................................................... 1
TILLSTÅNDSPROCESSEN ....................................................................................................................... 1
ALLMÄNT OM VINDKRAFT.................................................................................................................... 1
PLANFÖRHÅLLANDEN OCH BEBYGGELSE ............................................................................................. 7
INTILLIGGANDE VERKSAMHETER ......................................................................................................... 8
NATURMILJÖ ........................................................................................................................................ 8
KULTURMILJÖ .....................................................................................................................................10
FRILUFTSLIV OCH REKREATION ...........................................................................................................10
ÖVERSIKTLIG BEDÖMNING AV FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN .....................................11
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
MOTSTÅENDE INTRESSEN....................................................................................................................11
LANDSKAPSBILD .................................................................................................................................11
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER .................................................................................................12
NATURMILJÖ .......................................................................................................................................12
KULTURMILJÖ .....................................................................................................................................12
LUFTKVALITET....................................................................................................................................12
HÄLSA OCH SÄKERHET ........................................................................................................................12
SAMHÄLLSASPEKTER ..........................................................................................................................15
7
TIDPLAN ..............................................................................................................................................15
8
SYNPUNKTER OCH KONTAKTUPPGIFTER ...............................................................................15
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
1
319124
Bakgrundsinformation
1.1 Om projektet
Vasa Vind AB, tidigare SSE Renewables Sverige AB, utreder förutsättningar för att investera i
vindkraft i ett område i Överkalix kommun, Norrbotten. I och med denna satsning kan Vasa Vind
AB bidra med förnyelsebar energi och ersätta fossila bränslen så att utsläppen av bl.a. koldioxid,
svaveldioxid och kväveoxider minskar.
Sedan mars 2011 har Vasa Vind kartlagt vindförhållandena vid Hällberget i Överkalix.
Förutsättningarna för vindkraft bedöms som mycket goda och Vasa Vind har därför beslutat att
ansöka om miljötillstånd för en landbaserad vindkraftanläggning enligt 9 kap. Miljöbalken. Till
ansökningshandlingarna ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt 6 kap.
Miljöbalken. Hifab AB har fått i uppdrag att projektleda framtagandet av denna
miljötillståndsansökan.
1.2 Syftet med samrådet
Ett samråd har för avsikt att ge myndigheter och andra berörda en möjlighet att ta del av planerna
för projektet och inkomma med synpunkter som sedan tas i beaktande i den fortsatta planeringen
för framtagande av miljötillståndsansökan.
Samråd är ett lagkrav då en MKB ska tas fram enligt 6 kap 4§ Miljöbalken.
1.3 Tillståndsprocessen
Miljötillståndet beslutas av Länsstyrelsen och kräver även kommunens tillstyrkan.
I Figur 1 nedan beskrivs miljötillståndsprocessen översiktligt. Samråd med myndigheter och
andra berörda äger rum tidigt i processen, innan fullständig MKB och teknisk beskrivning (TB)
har tagits fram. Samråd äger rum i ett tidigt skede för att lättare kunna justera planerna efter
eventuella synpunkter som framkommit efter genomförda samråd. Ett inledande samråd hölls
med Länsstyrelsen under hösten 2011 för att erhålla Länsstyrelsens synpunkter på framtagandet
av miljötillståndsansökan med planerade undersökningar, innehåll i MKB samt samrådskrets.
Samråd med övriga berörda samt allmänhet hölls under 2012. Sedan dess har kompletterande
utredningar genomförts. I samband med att ansökningshandlingarna nu färdigställs lämnas
ytterligare en möjlighet att komma med synpunkter.
Då alla ansökningshandlingar är framtagna skickas ansökan om miljötillstånd till Länsstyrelsen
som sedan inväntar kommunens beslut om tillstyrkan. Länsstyrelsen skickar sedan MKB:n på
remiss och återkommer därefter till den sökande med en begäran om kompletteringar.
Figur 1: Tillståndsprocessen vid ansökan om miljötillstånd enligt Miljöbalken
1.4 Allmänt om vindkraft
Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och ett alternativ för att minska koldioxidutsläppen i
världen. 2002 fastlades ett beslut som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för
att vindkraften i Sverige ska kunna öka med 10 TWh till 2015. 2007 reviderades målet till 30
TWh till 2020, av dessa ska 20 finnas på land och 10 till havs. Energimyndigheten har pekat ut ett
flertal områden som är av riksintresse för vindbruk. Dessa områden bör till viss del kunna
tillgodose behovet för den växande vindkraften.
1
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
År 2013 producerade vindkraften i Sverige 9,9 TWh, vilket motsvarar ca 7 % av den totala
elanvändningen i Sverige. Större delen av de verk som byggs i Sverige har numera en storlek på
ca 2-3,5 MW.
I Norrbotten fanns i juni 2013 92 st vindkraftverk som tillsammans har en installerad effekt på
198 MW. Det finns i dagsläget inga vindkraftverk i Överkalix kommun, men kommunen är
positiva till utbyggnaden av vindkraft och välkomnar utredningar (Översiktsplan 2007).
En fördel med vindkraft som energikälla är att elproduktionen från vindkraft är som störst under
vinterhalvåret, då elbehovet är som störst. Detta beror på att det ofta blåser mer under
vinterhalvåret. Vindkraft kan vara en värdefull samverkan till vattenkraft eftersom vindenergi kan
nyttjas då vindförhållandena är goda och istället spara den energi som fås från vattenkraft för att
sedan kunna nyttjas under perioder då det blåser mindre.
El produceras genom att vindkraftverken utnyttjar rörelseenergin som finns i luften, vilken sätts i
rörelse av solstrålar som skapar temperatur- och tryckskillnader i atmosfären. Förenklat
omvandlas vindenergin till el genom att kraften som uppstår i vindkraftverkens blad förs över till
en generator via en axel och en växellåda.
Landbaserade vindkraftverk har en fördel av att det oftast redan finns befintlig infrastruktur, elnät
och vägar som kan nyttjas. Konsekvenserna för vindkraftverken måste dock utredas noggrant så
att inte den negativa påverkan blir för stor i förhållande till nyttan. Förutsedda konsekvenser av
den planerade vindkraftparken beskrivs i avsnitt 6.
2
Sökande
2.1 Administrativa uppgifter
Registrerat företagsnamn:
Vasa Vind AB
Organisationsnummer:
556702-6835
Adress:
Box 3235, 103 64 Stockholm
Kontaktperson:
Ingemar Stenbeck
2.2 Om Vasa Vind AB
Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver vindkraftsparker i Sverige.
Vasa Vind ägs av pensionsfonder som förvaltas av HgCapital, ett brittiskt investeringsbolag som
investerar i förnybar energi. Fonderna är majoritetsägare i de svenska vindkraftparkerna Havsnäs
i Jämtland samt Ytterberg och Åmliden i Västerbotten.
2
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
3
319124
Lokalisering av vindkraftparken
Området som utreds för en vindkraftspark är beläget i anslutning till Hällberget väster om byn
Kölmjärv, ca 25 km väster om Överkalix samhälle. Det område som är markerat på kartan i
Figur 2 utgör det område som utreds för en vindkraftpark.
Figur 2: Översiktskarta där planerat vindkraftområde är markerat.
3.1 Utredda alternativ
Vasa Vind utreder möjliga vindkraftprojekt på flera olika platser i Sverige, varför de
lokaliseringar som ansetts lämpliga att gå vidare med alla är potentiella vindkraftprojekt. Inför
valet av lokalisering görs en översiktlig vindkartering och samtal med berörda kommuner förs
angående planläggningen i respektive kommun. Hällberget har i ett inledande skede visat sig ha
goda vindförhållanden och är lämpligt enligt kommunens befintliga planförhållanden, varför Vasa
Vind har valt att gå vidare med denna lokalisering för en vindkraftpark.
I MKB:n kommer processen för hur val av platser utförts att beskrivas mer utförligt.
4
Översiktlig beskrivning av planerad verksamhet
4.1 Teknisk beskrivning av vindkraftverk
Ett vindkraftverk består i stort sett av rotor, maskinhus och torn, se Figur 3 nedan. Rotorn består
av tre blad fästa vid ett nav. Vinden får sedan rotorn att rotera, vilket gör att rörelseenergin kan
omvandlas till elektrisk energi via generatorn. Normalt sett producerar ett vindkraftverk energi på
vindhastigheter mellan 4 m/s och 25 m/s. Verken är oftast i drift vid temperaturer mellan +35°C
och ner till -30°C. Verk har vridbara maskinhus och rotorblad med justerbar vinkel som gör att
verken kan anpassas efter vinden och därigenom optimera energiutvinningen.
3
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Verken övervakas dygnet runt med hjälp av datorer som slår larm vid eventuella störningar.
Regelbunden kontroll på plats av servicepersonal sker ett par gånger per år.
Med beaktande av framtida val av utformning och teknik är det av stor vikt att den planerade
verksamheten kan hållas på lämplig detaljnivå för att inför byggskedet behålla möjligheterna att
kunna nyttja bästa möjliga teknik. Beskrivning av planerad verksamhet föreslås därför hållas på
lämplig detaljnivå och omfattning för vad som krävs för att kunna bedöma de miljökonsekvenser
som fordras för MKB:n.
Det planerade vindkraftområdet beräknas kunna rymma upp till ca 150 vindkraftverk med en
totalhöjd på maximalt 200 meter. Större delen av de verk som byggs på land i Sverige idag har
numera en storlek på ca 2 - 3,5 MW. Det innebär att den planerade vindkraftparken beräknas
kunna ha en installerad effekt på ca 300-450 MW.
Varje verk kommer att ha ett stabilt fundament för att klara de krafter som vinden kan ge upphov
till. Exakt hur fundamenten kommer att se ut varierar från plats till plats, men generellt sett kan
man säga att större verk kräver kraftigare fundament.
De vanligaste fundamenten som brukar användas är gravitationsfundament och bergfundament.
Typ av fundament kommer att bestämmas i ett senare skede i samband med projekteringen då de
geotekniska undersökningarna är klara.
Den tekniska beskrivningen av den planerade verksamheten kommer att redovisas i ansökan.
Figur 3: Beskrivning av ett vindkraftverks uppbyggnad.
4.2 Exempel på parklayout
Ett exempel på en parklayout med 150 vindkraftverk redovisas i Figur 4 nedan. Beroende på
verkens storlek krävs ett visst avstånd mellan verken. I anslutning till varje verk kommer även en
uppställningsyta att skapas för kranar och service.
Verk i denna exempellayout är inga slutgiltiga val, utan används av schematiskt karaktär. Verken
placeras efter beaktande av vindförhållande, lämpligt avstånd mellan verk samt efter hänsyn tagen
till områden där placering av vindkraftverk bör undvikas. Efter denna avvägning återstår vissa
områden som anses lämpliga för placering av verk. Detta innefattar en flexibel placering av verk
för optimal elproduktion efter tillgänglig teknik och hänsyn tagen till övriga intressen.
4
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Energiproduktionen för vindkraftparken beräknas bli mellan 1000 och 1200 GWh vilket
motsvarar årsförbrukningen på 20 000 kWh för ca 50 000 – 60 000 eluppvärmda normalvillor.
Figur 4: Exempel på parklayout med 150 vindkraftverk.
4.3 Väg- och nätanslutningar
En kartläggning av de skogsvägar som går inom vindkraftområdet har gjorts där vägarnas
standard har klassificerats. Huvudvägarna genom området är till största delen i bra skick, medan
många mindre förgreningar har bedömts som mindre bra eller dåliga.
Vägarna och det interna uppsamlingsnätet inom vindkraftområdet kommer i första hand att följa
befintliga vägar och anpassas till terräng och övriga intressen. Uppsamlingsnätet bedöms kunna
bestå av kabel och kommer så långt det är möjligt att följa vägarna. Detta för att minimera
påverkan. Exempel på stråk för väg- och kabeldragning för exempellayouten på 150 verk
illustreras i Figur 5 nedan.
5
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Figur 5: Exempel på stråk för väg- och kabeldragning för exempellayout med 150 verk.
Den vindkraftpark som planeras vid Hällberget är av storlek som kräver anslutning till regionnätet
eller direkt till stamnätet. Nätanslutning till regionalt nät eller stamnätet kommer att kräva en
separat ansökan, vilken kommer att tas fram om miljötillståndsansökan blir beviljad. För
anslutning till stamnätet efterfrågar Svenska Kraftnät en total effekt på minst 300 MW. Alternativ
för kraftstation kommer att utredas i en nätanslutningsstudie som kommer utgöra underlag till
ansökningshandlingarna.
6
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
4.4 Transporter
Verken kommer att transporteras till området i mindre sektioner som sedan sätts ihop på plats.
Troligen kommer sektionerna fraktas så långt som möjligt via båt till Luleå och sedan föras
resterande bit med lastbil.
Transporter på det interna vägnätet, dvs. de vägar som anläggs inom vindkraftområdet, kommer
att trafikeras under byggnadsfasen. Efter att vindkraftverken med tillhörande anläggningar har
byggts beräknas transporterna till och från samt inom området ske vid planerad service av
vindkraftanläggningen.
4.5 Återställningsarbeten
En vindkraftpark har i dagsläget en livslängd på ca 25 år, vilket innebär att tekniken kan ha
utvecklats till den dag det är dags att återställa området där vindkraftparken varit lokaliserad. Ett
alternativ kan vara att ersätta verken med ny teknik, men för det kommer det att krävas nya
tillstånd. I ansökningshandlingarna kommer planerna för nedmontering och återställning att
beskrivas mer detaljerat.
5
Översiktlig nulägesbeskrivning av området
Följande är en beskrivning av området ur ett nulägesperspektiv, det vill säga en beskrivning av
områdets förutsättningar innan en eventuell vindkraftpark har etablerats i området.
5.1 Planförhållanden och bebyggelse
5.1.1 Planförhållanden
I planeringsunderlaget för vindkraft i Norrbotten (Länsstyrelsen 2006, Planeringsunderlag för
storskalig vindkraft i Norrbotten) anses området kring Hällberget vara särskilt gynnsamt för
vindkraft. Det finns dock inga områden som är utpekade som riksintresse för vindkraft inom
kommunen.
Det finns i dagsläget inga vindkraftverk i Överkalix kommun, men kommunen är positiv till
utbyggnaden av vindkraft enligt Överkalix kommuns Översiktsplan 2007. Ett tematiskt tillägg för
vindkraft behöver inte tas fram enligt möte med Överkalix kommun (2011-10-14).
5.1.2 Fastigheter och bebyggelse
Inom det planerade vindkraftsområdet har det inte dokumenterats några fast boende. Närmaste
byar utgörs av Kölmjärv, Tallsjön, Talljärv, Tallberg, Dockasberg, Forsnäset, Kesasjärv och
Marsjärv, där den närmaste är Talljärv med dokumenterade bebodda hus ca 1-2 km från
vindkraftområdet (se Figur 6).
7
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Figur 6: Fastigheter inom det ljusblåa fältet ligger inom 2 km från vindkraftområdet.
5.2 Intilliggande verksamheter
Inom eller i närheten av det planerade vindkraftområdet bedrivs skogsbruk och rennäring.
Samråd har hållits med identifierade verksamheter och näringar i närheten av vindkraftområdet,
inklusive försvaret, civil luftfart och telekommunikation.
5.2.1 Rennäringen
De samebyar som använder området för den planerade vindkraftparken är Gällivare och Ängeså
samebyar. Ängeså sameby är en koncessionssameby som blivit tilldelad ett visst område av
Länsstyrelsen. Enligt Sametingets officiella uppgifter använder Ängeså sameby området som utreds
för vindkraft under januari till april för vårvinter- och vinterbete. Gällivare samebys fastställda
samebygräns går inte in på det planerade vindkraftområdet. Gällivare sameby använder dock det
planerade vindkraftområdet baserat på sedvanerätt. Direkt öster om området finns en flyttled.
Samebyarnas nyttjande av det planerade vindkraftområdet kommer att utredas ytterligare inför
framtagandet av MKB:n.
5.3 Naturmiljö
En naturvärdesinventering har utförts under 2011, vilken kommer att användas som underlag till
framtagandet av MKB:n. Även en kungsörnsinventering, en fågelinventering inom våtmarker och
en fladdermusutredning har genomförts och kommer att utgöra underlag för MKB:n.
8
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
Inom vindkraftområdet finns vissa områden med naturvärdesobjekt av klass 1 och 2 (bedömning
gjord av Enetjärn Natur AB som utfört naturvärdesinventeringen), Natura 2000-områden,
naturreservat, områden med nyckelbiotoper, våtmarker av klass 1 och 2 samt naturvårdsskog (se
Figur 7). En bedömning har gjorts med avseende på områdenas känslighet huruvida respektive
område ska undvikas vid placering av verk.
Figur 7: Naturvärden inom det planerade vindkraftområdet.
9
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
5.4 Kulturmiljö
En kulturvärdesinventering genomfördes under hösten - vintern 2011-12. Denna utredning
kommer att utgöra underlag till MKB:n.
Väster om området, kring Rikti-Dockas, finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Se
Figur 8. Rikti-Dockas nybygge är klassat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Ett
byggnadsminne är det starkaste kulturhistoriska skyddet som bebyggelse kan få i Sverige. RiktiDockas nybygge omfattar elva byggnader; tre bostadshus, sommar- och vinterladugård,
bagarstuga, härbre, utedass och lador, vilka är belägna i en skogsbygd i ett bevarat avskilt läge i
skogslandet. Detta byggnadsminne ger än idag en uppfattning om levnadsvillkoren under 1800talet.
Figur 8: Kulturvärden inom det planerade vindkraftområdet.
5.5 Friluftsliv och rekreation
Friluftslivet har i ett inledande skede bedömts utgöras av skoterkörning samt jakt och fiske. Ett
skoterspår har lokaliserats inom vindkraftområdet.
10
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
6
319124
Översiktlig bedömning av förutsedd miljöpåverkan
En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, kommer att tas fram där direkta och indirekta
konsekvenser som den planerade vindkraftparken på Hällberget kan medföra på människor, djur,
växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö identifieras och beskrivs. Dessutom
kommer hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt hushållning med
material, råvaror och energi att beskrivas. Slutligen görs en samlad bedömning av de positiva och
negativa effekterna på människors hälsa och miljön.
Figur 9 illustrerar hur bedömningen av vindkraftparkens effekter på omgivningen kommer att tas
fram. Först identifieras en påverkan. Beroende på om påverkan är positiv eller negativ tas ett
förslag på åtgärd fram. Vid negativ påverkan ges i första hand ett förslag på hur påverkan
elimineras och i andra hand hur påverkan reduceras. Efter genomförd åtgärd görs en ny
bedömning av konsekvenserna.
Figur 9: Bedömning av vindkraftparkens effekter på omgivningen
De krav på MKB som krävs för denna typ av ansökan regleras i 6 kap Miljöbalken samt i
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n kommer att utformas utgående
från dessa krav samt efter Länsstyrelsens vägledning.
Vindkraftparker påverkar miljön under tillverkningen, uppförandet samt under drift och
avveckling. Den miljöpåverkan som uppstår vid avveckling av vindkraftverk liknar den som
uppstår i uppförandefasen, det vill säga ljud från transporter och anläggningsarbeten. Det mesta
av materialet i ett vindkraftverk kan återvinnas och när området inte längre ska användas för
vindkraftproduktion kan platsen återställas helt.
6.1 Motstående intressen
För att tillgodose den förutsedda påverkan på motstående intressen har hänsyn tagits till dessa vid
framtagande av exempellayout. Bedömningen av påverkan på motstående intressen kommer att
beskrivas i MKB:n efter genomförda samråd. Exempellayouten kan efter genomförda samråd
komma att justeras med beaktande av ny information gällande påverkan på motsående intressen
för att undvika eller minska eventuell negativ påverkan.
Påverkan på rennäringen kommer att bedömas efter samtal med berörda samebyar samt efter
genomförd konsekvensanalys på rennäringen. Omfattning och genomförande av
konsekvensanalys kommer att diskuteras med berörda samebyar.
6.2 Landskapsbild
Ett landbaserat vindkraftverk påverkar landskapsbilden och hur detta upplevs är en subjektiv
bedömning och varierar för olika människor. Visuell påverkan kommer att illustreras genom
fotomontage i dataprogrammet WindPro. Foton har tagits från olika vädersträck och från de olika
byarna runt vindkraftområdet. Även kända utsiktsplatser såsom Brännaberget och Lappberget har
utgjort utgångspunkter för fotovyer.
11
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
6.3 Hushållning med naturresurser
På ca 6 månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som använts för
tillverkningen. Vindkraft är förenligt med begreppet hushållning med naturresurser då
energikällan, vinden, är förnyelsebar. Vindkraften kan dock inte lagras på samma vis som
vattenkraften kan lagras i dammar och det går inte heller att styra var det ska blåsa, när eller hur
starkt. Därför behöver Sverige även andra energiformer när det inte blåser och i Norrbotten utgör
vattenkraften ett mycket gott supplement.
6.4 Naturmiljö
Påverkan på naturmiljö vid landbaserad vindkraft sker främst på mark när fundamenten byggs
och när vindkraftverken transporteras. Miljöpåverkan sker också i form av att mark tas i anspråk
för kraftverken, vid ny vägdragning och för nedgrävning av kablarna. Flera utredningar av
naturmiljön i området har genomförts, till exempel naturvärdesinventering, inventering av
häckande fågel i våtmark samt en fladdermusinventering.
Den naturmiljö som bedömts som extra känlig för vindkraftverk har undantagits från
vindkraftområdet och kommer därför inte att påverkas av den planerade vindkraftparken.
Befintliga vägstråk kommer att utnyttjas i möjligaste mån och kabeldragningen kommer att ske
längs med vägarna.
6.5 Kulturmiljö
Kulturmiljön kan främst påverkas om landskapsbilden förändras. Fotomontagen kommer att visa
hur stor den visuella påverkan kan bli.
6.6 Luftkvalitet
Vindkraft producerar ren energi som inte ger upphov till utsläpp eller kräver miljöförstörande
transporter av bränsle. Påverkan på luft kommer främst att uppstå i samband med transport av
verken till vindkraftområdet samt under uppbyggnadsfasen via emissioner från lastbilar och
arbetsmaskiner.
6.7 Hälsa och säkerhet
6.7.1 Buller och vibrationer
Vindkraftverk uppger främst ett aerodynamiskt ljud när rotorn roterar samt ett mekaniskt ljud från
generator och växellåda. Det mekaniska ljudet har reducerats och hörs sällan med anledning av
ljudisolerande maskinhus. Hur ljudet sprids i omgivningen beror på en mängd faktorer såsom
topografi, vindriktning, temperatur, luftfuktighet etc. Det kan även uppstå en så kallad
maskeringseffekt av ljudet, d.v.s. att ljudet döljs av andra ljud i omgivningen, t.ex. en väg eller en
industri eller andra helt naturliga ljud så som lövprassel och vindsus. När vindhastigheten ökar så
ökar även de naturliga ljuden i omgivningen vilket betyder att maskeringseffekten ökar. Om
avståndet från verket överstiger 500 m brukar normalt sett omgivande ljud dölja vindkraftverkens
ljud (Naturvårdsverket 2001).
Ljud från vindkraftverk kan upplevas som störande. Idag placeras dock verken på tillräckligt stort
avstånd från bebyggelse så att detta inte ska upplevas som ett problem.
Ljud som är oönskat benämns allmänt som buller. Om man kontinuerligt utsätts för buller kan
ohälsa uppstå med effekter som stress och sjukdom. Den störning som vindkraftverk kan ge
upphov till på grund av oönskade ljud är subjektiv och den påverkansgrad som kan uppstå
varierar därför från person till person. Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller
nattetid används för buller vid vindkraftverk.
Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är 40 dB(A) i ekvivalent ljudnivå och 55 dB(A) för
momentana ljud. 40 dB(A) går att jämföra med ljudet från ett modernt kylskåp. Vid planering av
12
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
en parklayout gäller att hålla avstånd så att gällande riktlinjer följs. I Figur 10 visas beräknad
yttre gräns för hur långt från vindkraftparken 40 dB(A) kommer att kunna uppmätas utifrån en
exempellayout på 150 verk.
Figur 10: Den orangea linjen visar en beräknad gräns för hur långt från vindkraftparken som 40
dB(A) kan uppmätas utifrån exempellayout med 150 verk
6.7.2 Skuggor och reflexer
Vindkraftverk kan skapa skuggor och reflexer som kan upplevas som störande. Reflexer kan dock
undvikas med matt ytbehandling.
Skuggor kan antingen undvikas genom att placera vindkraftverken norr om bostäder som kan
tänkas bli störda eller genom att stänga av verken när det finns risk att skuggor kan uppstå (med
hjälp av skuggsensorer). Problemet är som störst vid solens upp- och nedgång, under våren och
13
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
hösten. 1,5 km från verken uppfattas skuggningen bara som en svag ljusförändring och på ca 2-3
km avstånd är de normalt sett inte synliga alls.
Boverket har tagit fram riktlinjer för vad som kan anses lämpligt vad gäller skuggeffekter från
vindkraftverk. Boverket anger att den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats bör vara
högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Dessa riktlinjer kommer den sökande att följa. I
Figur 11 nedan har uppskattad skuggtid per år beräknats för en exempellayout på 150 verk.
Figuren illustrerar den yttre gränsen för var 8 timmars sannolik skuggtid per år kan uppstå.
Figur 11: Den orangea linjen markerar yttre gränsen för 8 timmar sannolik skuggtid per år utifrån
exempellayout med 150 verk.
14
Samrådsunderlag gällande vindkraftspark på Hällberget, Överkalix kommun
319124
6.7.3 Iskastning
Under vissa väderförhållanden då luften är fuktig och kall kan det uppstå isbildning på
rotorbladen. Detta är viktigt att åtgärda både ur säkerhets- och produktionssynpunkt. Problem
med iskastning kan undvikas genom att använda uppvärmningsbara rotorblad och/eller rotorblad
med speciella ytskikt.
Vindkraftområdet kommer att skyltas med varningstext för att ytterligare öka säkerheten.
6.7.4 Hindersbelysning
Vindkraftverken kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av
Transportstyrelsen. Enligt dessa kommer vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter, i
ytterkant av parken, markeras med ett högintensivt vitt blinkande ljus. Vindkraftverken innanför
dessa ska vara markerat med lågintensivt, rött, fast sken.
6.8 Samhällsaspekter
Det övergripande målet för Överkalix kommun är att ge förutsättningar för att uppnå en gynnsam
befolkningsutveckling och skapa ett livskraftigt Överkalix. (Överkalix Översiktsplan 2007). En
vindkraftpark skulle innebära en stor satsning i området och skulle leda till ett flertal
arbetstillfällen framförallt under byggtiden men även under driften.
7
Tidplan
Vasa Vind AB avser att inlämna en ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap Miljöbalken till
Länsstyrelsen i Norrbotten under våren 2014.
8
Synpunkter och kontaktuppgifter
Synpunkter på vindkraftprojektet kan skickas till den 12 mars 2014
Inkomna synpunkter kommer att beaktas i den fortsatta planeringen av projektet.
Synpunkter skickas skriftligen till:
Adress: Vasa Vind AB, Box 3235, 103 64 Stockholm
E-post: [email protected]
Vid frågor kontakta:
Har Ni övergripande frågor om vindkraftprojektet eller frågor om Vasa Vind AB kan Ni ta
kontakt med Vasa Vind AB:s kontaktperson: Ingemar Stenbeck, 08-5451 8489,
[email protected]
15