Transcript MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK ÖRKEN

www.statkraftsodra.com
Bilaga C
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Statkraft Södra Vindkraft AB
1 (76)
Titel
Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Örken
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Författare
Johanna Fransila och Hulda Pettersson, SWECO
Uppdragsnummer 546 6193 000
SWECO Energuide AB
Box 340 44
10026 Stockholm
+46 8 695 60 00
Granskad av
Pierre Ståhl, Statkraft Sverige AB
Utgivare
Statkraft Södra Vindkraft AB
Skogsudden
351 89 Växjö
+46 300 562 400
Ort och Datum
Växjö mars 2012
Kartmaterial
I rapporten använt kartmaterial: © Lantmäteriet MS2011/01806
Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av
Sweco och Statkraft Södra Vindkraft AB.
2 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
SAMMANFATTNING
Statkraft AS och Södra Skogsägarna ekonomisk förening ansöker i det gemensamma bolaget
Statkraft Södra Vindkraft AB, nedan Statkraft Södra, om tillstånd enligt miljöbalken för
uppförande och drift av högst 25 vindkraftverk vid Örken, Hylte och Halmstads kommuner,
Hallands län. Stora delar av parken sammanfaller med områden som utpekats som lämpliga för
vindkraft i kommunernas översiktsplanering.
Området där vindkraftverken planeras uppföras består av måttligt kuperadterräng, med enstaka
brantare partier, där skogsbruket präglar dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar.
Området är väl lämpat för vindkraft med få motstående intressen samt goda vindförhållanden.
De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximalt 185 m över markplanet
och en rotordiameter på ca 110 m. Vid full utbyggnad beräknas den årliga elenergiproduktionen
uppgå till ca 210 GWh om vindkraftsanläggningen byggs med 25 vindkraftverk med en total
installerad effekt på 57,5 MW. Beräkningen baseras på vinddata uppmätt inom projektområdet.
Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 § och pågått under 20102011. Samråd har hållits med länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda
som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda.
Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera parkens miljökonsekvenser, exempelvis
kommer värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer undantas från placering av vindkraftverk, vägar
och kringanläggningar. Vindparken berörs inte av några riksintressen för naturvård. De enstaka
naturvärdesområden som förekommer inom vindparken är främst sumpskogar och våtmarker
och enstaka nyckelbiotoper. Den planerade vindparken bedöms inte orsaka någon nämnvärd
negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Inget område av riksintresse för
kulturmiljövården finns inom, eller i nära anslutning till, den planerade vindparken. Inom
vindparken återfinns 35 kulturhistoriska lämningar men inga fasta fornlämningar.
Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av
vindparken. Vindparken kommer ta cirka 3 % av området i anspråk.
Genom sin synlighet i landskapet och hindermarkering kommer vindparken medföra en
förändring i uppfattningen av landskapsbilden i området. Bedömningen av hur en vindpark
uppfattas beror bland annat på betraktarens intresse och attityd till vindkraft.
Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt Transportstyrelsens gällande regler
hindermarkeras med vit färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska markeras med
blinkande högintensivt ljus medan övriga verk markeras med lågintensivt fast rött sken.
Påverkan från hindermarkeringen beror på bland annat tid på dygnet, årstid, väderlek,
omgivande landskap med mera.
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggor vid
närliggande bostadshus genom att bladen skapar en rörlig skuggbild. Gällande värden för
skugga, 8 timmar sannolik skuggtid per år, kommer att hållas för samtliga bostäder.
Statkraft Södras vindpark med 25 vindkraftverk beräknas inte ge upphov till ljud som överstiger
40 dB(A) ljud vid något bostadshus. Kumulativa effekter med en vindpark med sex vindkraftverk
belägna söder om Örken vindpark kan medföra en ljudnivå som blir något högre än 40 dB(A),
vid tre bostäder söder om den angränsande vindparken, i det fall den andra vindparken utnyttjar
sitt tillstånd maximalt och orsakar en ljudnivå om 40dB(A) vid dessa bostäder. Den kumulativa
ljudnivån beräknas inte att överstiga 41 dB(A).
3 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Temporära störningar i form av bland annat buller, damm, vibrationer samt utsläpp av avgaser
kan uppstå under byggtiden.
Södra Skogsägarna har fått förfrågningar från medlemmar i Södra angående vindkraftprojekt i
många delar av Södras utbredningsområde. Dessa har sedan utvärderats utifrån den nationella
vindkarteringen och närboende. Även motstående intressen har översiktligt kontrollerats och
kommunernas vindkraftplaner. Ett av de områden som bedömts ha goda förutsättningar för
vindkraft är Örken, som uppvisar goda vindförhållanden och bedöms som en gynnsam
lokalisering av en vindpark med planerad omfattning och produktion.
Nollalternativet innebär att vindparken inte anläggs och att pågående markanvändning med
främst skogsbruk fortsätter oförändrad. Om vindparken inte anläggs innebär detta att påverkan
från vindparken uteblir, men också att tillförseln av förnyelsebar energi uteblir.
Projektet medför samhällsnyttor, såsom nya arbetstillfällen, framför allt under byggtiden men
även när parken är uppförd och driftpersonal behövs. Vindparken bidrar till positiva miljöeffekter,
då den bidrar till minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid, genom att
ersätta produktion av el från fossila bränslen, Årsproduktionen för parken motsvarar
elkonsumtionen i 10 500 eluppvärmda villor eller el för 58 000 elbilar. Vindparken bidrar därmed
till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå.
4 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING
8
1.1
STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB
8
1.2
SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
8
1.3
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
9
1.4
TILLSTÅND OCH SAMRÅD
9
1.5
VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN
1.6
SYFTE
10
1.7
GENOMFÖRANDE
11
2
OMRÅDESBESKRIVNING
12
2.1
PLANFÖRHÅLLANDEN
12
2.2
LANDSKAPSBILD
13
2.3
GEOLOGI
14
2.4
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
14
2.5
KULTURMILJÖ
19
2.6
FRILUFTSLIV OCH TURISM
21
2.7
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
21
2.8
ÖVRIGA INTRESSEN
21
2.9
BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE
21
2.10
NÄRBOENDE
21
3
VINDPARK ÖRKEN
24
3.1
LOKALISERING
24
3.2
OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT
24
3.3
PRINCIPIELL LAYOUT
27
3.4
VINDKRAFTVERKEN
28
3.5
HINDERMARKERING
29
3.6
FUNDAMENT
30
3.7
BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK
31
3.8
KRINGANLÄGGNINGAR
31
3.9
TRANSPORTVÄGAR
32
3.10
TRANSPORTBEHOV
36
3.11
ELNÄT
38
3.12
DRIFT OCH UNDERHÅLL
39
3.13
MASSOR
39
3.14
UPPGRADERING AV VINDKRAFTVERK
39
3.15
AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING
40
4
SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER
41
4.1
LANDSKAPSBILDEN
41
4.2
LJUD
43
4.3
SKUGGNING
46
4.4
LJUS
48
4.5
UTSLÄPP TILL VATTEN
49
4.6
UTSLÄPP TILL LUFT
50
4.7
OLYCKSRISKER
50
9
5 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4.8
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
51
4.9
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
52
4.10
KULTURMILJÖ
55
4.11
FRILUFTSLIV OCH TURISM
55
4.12
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
56
4.13
ÖVRIGA INTRESSEN
56
4.14
PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
57
4.15
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
58
5
MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL
59
5.1
MILJÖKVALITETSNORMER
59
5.2
NATIONELLA MILJÖMÅL
59
5.3
REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL
60
5.4
LOKALA MILJÖMÅL
62
6
ALTERNATIV
63
6.1
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR
63
6.2
ALTERNATIVA UTFORMNINGAR
67
6.3
UTFORMNINGSPROCESSEN
68
6.4
NOLLALTERNATIV
68
6.5
FLEXIBELT TILLSTÅND
69
7
SAMRÅD
71
7.1
SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN OCH HYLTE OCH HALMSTADS KOMMUNER
71
7.2
SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET
71
7.3
SAMRÅD MED ÖVRIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
72
7.4
ÖVRIGA KONTAKTER
72
7.5
INKOMNA YTTRANDEN
72
8
SAMLAD BEDÖMNING
73
REFERENSER
BILAGOR
Bilaga C1
75
Översiktskarta vindpark Örken
Bilaga C2
Karta och lista med registrerade intressen vid vindpark Örken
Bilaga C3
Natur- och rovfågelinventering
Bilaga C4
Kulturmiljöinventering
Bilaga C5
Fotomontage och siktanalys
Bilaga C6
Beräknade ljudeffekter
Bilaga C7
Beräknade skuggeffekter
Bilaga C8
Samrådsredogörelse
6 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
LÄSANVISNINGAR
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad som en del av ansökan om tillstånd för
vindpark Örken. Syftet med MKB:n är att redovisa de direkta och indirekta effekter som den
planerade vindparken kan medföra, och därmed utgöra en grund för en samlad bedömning i en
tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande:
Kapitel 1 – Inledning
I kapitel 1 redovisas sökande, tillståndsprocessen, en bakgrund till vindkraftssatsningen, de
nyttor som vindparken medför samt syftet och genomförandet av MKB:n.
Kapitel 2 – Områdesbeskrivning
I kapitel 2 beskrivs området där vindpark Örken planeras. Här redogörs för områdets
landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för vindkraft
samt identifierade intressen.
Kapitel 3 – Vindpark Örken
I kapitel 3 redovisas vindpark Örken, med uppgifter om bland annat lokalisering, vinddata,
teknisk utformning, transportvägar, uppställningsytor, elanslutning, vindmätning,
hindermarkering, säkerhet, underhåll och service samt avveckling och återställning.
Kapitel 4 – Skyddsåtgärder och miljökonsekvenser
I kapitel 4 beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkens negativa
konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående
miljökonsekvenser vindparken bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och
försiktighetsmåtten vidtagits.
Kapitel 5 – Miljökvalitetsnormer och miljömål
I kapitel 5 redovisas hur vindparken bedöms påverka de miljökvalitetsnormer och de miljömål
som finns på lokal, regional och nationell nivå.
Kapitel 6 – Alternativ
I kapitel 6 redovisas den alternativutredning som genomförts samt nollalternativet, dvs. vad det
innebär om den planerade parken inte anläggs.
Kapitel 7 – Samråd
I kapitel 7 redovisas hur samrådet genomförts med myndigheter, organisationer, närboende och
allmänhet.
Kapitel 8 – Samlad bedömning
I kapitel 8 redovisas en samlad bedömning av de konsekvenser som vindparken bedöms
medföra.
Referenser
I referenser listas de studier och rapporter som använts som underlag för MKB:n.
Bilagor
Bilagt till MKB:n finns utredningar och inventeringar som genomförts samt en
samrådsredogörelse.
7 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
1
INLEDNING
1.1
STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB
Norska Statkraft AS och svenska skogsägarföreningen Södra planerar att investera i vindkraft i
Örken i Halmstad och Hylte kommuner i Hallands län, i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft
Södra Vindkraft AB, nedan Statkraft Södra. Statkraft Södra är ett bolag som till 90,1% ägs av
Statkraft AS och till 9,9% ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening.
Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft Södra bidra med mer förnybar energi och
samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila
bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra
miljöskadliga ämnen. Det finns stor potential för vindenergi i det skogsområde där Statkraft
Södra nu planerar vindpark Örken. Fastigheterna där vindparkerna kommer att placeras ägs av
privatpersoner.
1.1.1 STATKRAFT
Statkraft är helägt av norska staten, och är en ledande producent av förnybar energi i Europa.
Vindkraft är en av de mest miljövänliga metoderna för att producera energi i stor skala och
därför är vindkraftsproduktion en naturlig och viktig del i Statkrafts verksamhet. I Sverige driver
Statkraft sammanlagt ett fyrtiotal vindkraftsprojekt i samarbete med SCA och med Södra
Skogsägarna. Statkraft har en strategi att långsiktigt äga, driva och underhålla sina
anläggningar, vilket skapar arbetstillfällen och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen.
1.1.2 SÖDRA SKOGSÄGARNA
Södra skogsägarna är en ekonomisk förening med ett medlemsantal på ca 51 000 skogsägare,
vilket motsvarar mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige. Koncernen
sysselsätter ca 4 000 medarbetare inom Södras fyra affärsområden; Södra Skog, Södra
Timber, Södra Cell och Södra Interiörträprodukter.
1.2
SAMHÄLLSEKONOMISKA EFFEKTER
Statkraft Södras vindkraftssatsning kan ge en ökning av antalet arbetstillfällen, framförallt under
byggtiden men även när parken är uppförd och driftspersonal behövs. På så sätt skapas
förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för
Örken kunna bli 100 manår under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går
in i driftsfas handlar det om 3-4 personer lokalt i heltidsjobb samt 1-2 säsongsarbeten under
säsongen april-september. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna så visar
erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom
servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken.
Nedan följer några exempel på behoven av arbetskraft under 2 års byggfas:

Anläggning av vägar inom vindparkerna

Schaktning och grävning av fundament och diken

Betong till och armering av fundament

Fyllnadsmaterial, sand, grus och bergkross

Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer

Transporter, frakter och godshantering

Installationsarbeten med t.ex. stora mobilkranar

Avfallshantering
8 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
1.3
1.4

Drivmedel och service/reparation av maskiner

Handel, service, uthyrning, boende och mat

Vägförbättring av allmänna vägar

Administrativa tjänster

Byggledning, utsättning mm
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Kommun:
Halmstad och Hylte
Län:
Hallands län
Sökande:
Statkraft Södra Vindkraft AB
Adress:
Kontaktperson:
Skogsudden
351 89 Växjö
Pierre Ståhl
E-post:
[email protected]
Telefon:
0300-652 474
TILLSTÅND OCH SAMRÅD
För anläggande och drift av en ny gruppstation för vindkraft med två eller flera vindkraftverk
med en totalhöjd överstigande 150 meter, eller sju eller flera vindkraftverk med en totalhöjd
överstigande 120 m krävs tillstånd enligt miljöbalken (1998:808). Tillstånd söks hos
Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.
Statkraft Södra lämnar in tillståndsansökan för vindparken i mars 2012. Byggstart planeras till
tidigast 2014.
Enligt 6 kap. 4 § miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall
länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. För en vindpark av den
omfattning som planeras i Örken ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de
kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Det samråd som
genomförts för den planerade vindparken beskrivs i avsnitt 0.
1.4.1 KOMMUNALA PLANER
Den planerade vindkraftanläggningen är till största delen belägen inom ett område som
behandlas i ett tillägg till Hylte kommuns översiktsplan, ”Vindkraftsplan för Hylte kommun”, som
antogs av kommunfullmäktige i oktober 2009. En del av området finns även med i Halmstad
kommuns vindbruksplan, som vann laga kraft januari 2010. Se även avsnitt 2.1.
1.5
VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN
Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vind är en
förnyelsebar energikälla, som producerar ren energi och som inte ger utsläpp eller kräver
transporter av bränsle. Ett vindkraftverk producerar den energi som gått åt i tillverkningen på 3-9
månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras.
Regeringspartierna fastslog 2009 (prop. 2008/09:146) en ny planeringsram för vindkraft på 30
TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Även inom EU är klimatfrågan
viktig där man har satt ett mål som innebär att den förnybara energin inom unionen år 2020
skall vara 20 %. Under 2011 svarade vindkraften för ca 6,1 TWh, vilket motsvarar 4,2 procent
av den svenska elproduktionen.
9 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
En av de konsekvenser som de planerade åtgärderna medför är att det bidrar till att långsiktigt
trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad
växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid minskas. En ökad användning av miljöanpassad
teknik leder till minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen.
Den nu aktuella vindkraftssatsningen är ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. När
fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar det till minskade utsläpp av bland annat
koldioxid, svaveloxider, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid,
kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt.
Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna kan
medverka till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar.
När vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid,
svaveldioxid, kväveoxider och stoft. För vindpark Örken är årsnettoproduktionen beräknad till
cirka 210 GWh per år. Detta skulle leda till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se Tabell
1.1 nedan.
Tabell 1.1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Wizelius T, 2007). Årligt minskat utsläpp är beräknat
från beräknad årsnettoproduktion om 210 GWh för vindpark Örken.
Ämne
Årligt minskat utsläpp per 1 GWh
Årligt minskat utsläpp
Koldioxid
850 ton
179 000 ton
Svaveloxid/Svaveldioxid
0,37 ton
78 ton
Kväveoxid/Kvävedioxid
2,6 ton
550 ton
Stoft
0,1 ton
21 ton
Den årliga produktionen i den aktuella vindkraftssatsningen motsvarar elkonsumtionen för
eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt Tabell
1.2 nedan.
Tabell 1.2. Jämförelse årlig produktion för vindpark Örken och drift av bostäder och bilar.
Typ
1.6
Antal
Eluppvärmda villor (förbrukning 20 000 kWh/år)
Ca 10 500 st.
Hushållsel villor (förbrukning 5 000 kWh/år)
Ca 42 000 st.
Hushållsel lägenheter (förbrukning 2 000 kWh/år)
Ca 105 000 st.
Eldrivna bilar (som körs 1 500 mil/år)
Ca 58 000 st.
SYFTE
Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 §
miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten
(vindpark Örken) kan medföra. Med detta avses effekter dels på människor, djur, växter, mark,
vatten, luft, klimat landskap och kulturmiljö, dels på annan hushållning med material, råvaror
och energi. MKB:n är en grund för att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på
miljön och människors hälsa.
Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för
miljöprövningsdelegationens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande
förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen
bedöms ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minska konsekvenserna.
10 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
1.7
GENOMFÖRANDE
Inför framtagande av föreliggande MKB genomfördes inledningsvis en inventering av natur- och
kulturmiljöintressen där följande underlag studerades:
 Länsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (RUM)
 Skogsstyrelsens allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (Skogens Källa)
 Riksantikvarieämbetets allmänt tillgängliga digitala underlagsmaterial (FMIS)
 Översiktsplan för Halmstad kommun
 Översiktsplan för Hylte kommun
 Antagandehandling Vindkraft Halmstads kommun
 Vindkraftsplan för Hylte kommun
Området för vindparken beskrivs med avseende på bland annat naturmiljö, kulturmiljö och
landskapsbild i avsnitt 2. Fördjupade inventeringar avseende fåglar, naturmiljö och kulturmiljö
har utförts för området. Konsekvenserna av den planerade vindparken beskrivs i avsnitt 4.
Bedömningar i denna MKB utgår från en exempellayout med max 25 vindkraftverk med en
högsta höjd om 185 meter inklusive rotorblad, med en rotordiameter om 113 meter.
Exempellayouten utgör det maximala fallet i form av högst antal vindkraftverk och högst
totalhöjd som kan bli aktuellt i vindpark Örken. Presenterade fotomontage och beräkningar av
ljud och skugga är också gjorda utifrån dessa förutsättningar. Den slutgiltiga utformningen av
vindparken kan bli annorlunda beroende på vilken leverantör av vindkraftverk som väljs samt ny
kunskap som kommer fram under projektets gång.
Synpunkter och yttranden framkomna i samrådet har beaktats vid framtagandet av
miljökonsekvensbeskrivning och utformningen av vindparken.
11 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
2
OMRÅDESBESKRIVNING
Den planerade vindparken Örken ligger i Halmstad och Hylte kommun i Hallands län, se kartor
nedan samt i bilaga C1. Det avgränsade området för vindparken är ca 13 km² stort och ligger ca
5 km sydost om Torups samhälle och 1-1,8 km från Nissans dalgång. Närmaste större samhälle
är Hyltebruk, ca 10 km nordost om parkområdet. Väster om parkområdet vid Nissan ligger
Fröslida.
Landskapet kring planerad vindpark Örken domineras av skogsmark med inslag av mindre
sjöar, vattendrag och våtmarker. Området är präglat av skogsbruk där hyggen är vanligt
förkommande.
Söder om vindpark Örken planerar E.ON att uppföra en vindpark med 6 vindkraftverk, se vidare
i avsnitt 3.1
Figur 2.1. Översiktskarta över planerad vindpark Örken
2.1
PLANFÖRHÅLLANDEN
2.1.1 ÖVERSIKTSPLANER OCH FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER
Både Hylte och Halmstad kommun har nyligen antagna Vindkraftsplaner vilka är tillägg till
respektive översiktsplan. Bägge kommunerna har pekat ut områden lämpliga för etablering av
vindkraft. Dessa visas i Figur 2.2 nedan. Större delen av det södra området ligger inom i
vindbruksplanerna utpekade områden prioriterade för vindkraft. Både Hylte och Halmstads
kommuns vindbruksplaner ger möjligheter att placera verk även utanför i vindbruksplanen
avgränsade områden. Etablering av vindkraft i övriga områden i Hylte kommun bör kunna ske
endast i direkt anslutning till prioriterade områden, vilket är fallet vid Örken. I Hylte kommuns
12 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
vindbruksplan anges att hinderbelysning från verk över 150 meter i förekommande fall
avskärmas. Bolaget anser detta vara uppfyllt i och med att ljuset riktas enligt gällande
föreskrifter.
Figur 2.2. Utpekade områden för vindbruk vid vindpark Örken.
Statkraft Södra har i samråds- och tillståndsprocessen med både myndigheter, kommuner,
organisationer, allmänhet och närboende visat på möjligheten att nyttja hela det nu sökta
området för Örken vindpark. Statkraft Södra har utrett förutsättningarna för hela området inom
områdesavgränsningen och funnit det lämpligt att bygga vindkraft i enlighet med inlämnad
tillståndsansökan. Vindmätningar från vindmätningsmast i området visar att vindresurserna i
hela området utpekat för Örken vindpark är goda. Även natur- och kulturinventeringar visar att
det inte finns några höga värden i de områden ansökan avser. Avstånd till bostäder kan
innehållas enligt önskemål i vindbruksplanerna.
2.1.2 DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Inom det berörda området kring vindparken finns inga befintliga detaljplaner eller
områdesbestämmelser.
2.1.3 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK
Området är inte utpekat som riksintresse för vindbruk. I Hallands län finns tre Riksintressen för
vindbruk. Två av dem är havsbaserade och ligger utanför Falkenberg, den tredje längs E6 strax
norr om Falkenberg.
2.2
LANDSKAPSBILD
Landskapet kring vindpark Örken är ett kuperat skogslandskap beläget ovanför högsta
kustlinjen. Landskapet är starkt kuperat genom de många moränavlagringarna, såsom
drumliner och åsar. Landskapsriktningen är nord-sydlig med åsar, vattendrag, vägar och
kraftledningar som förstärker detta. Det omgivande landskapet ligger på ungefär 110 meter över
havet medan höjderna i området ligger på upp till ca 175 meter över havet. Större delen ligger
på nivåer runt 130-160 meter över havet. Terrängen höjer sig svagt från nordväst mot sydost.
13 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Landskapet ligger ovan högsta kustlinjen som i Hallands län ligger på ca 60-90 meter över
havet. Nissan finns i väster som närmaste stora vattendrag.
Den dominerande markanvändningen i området är skogsbruk, vilket föryngringsytor,
planteringar och gallringsskogar vittnar om. Det aktuella området ligger vegetationsmässigt
mellan det södra lövskogsbältet och det södra barrskogsbältet. Detta innebär att skogen inom
området utgörs av lövblandskog eller barrblandskog, beroende på markens beskaffenhet. Idag
dominerar dock gran, vilket både beror på relativt magra marker men också skogsbrukets
satsning på gran, även på marker där lövträd vanligen skulle kunna hävda sig. I de fuktigare
partierna finns en hel del tall.
Bebyggelsen närmast vindparken är sparsam och utgörs främst av ensamliggande byggnader
eller mindre grupper av hus som ofta ligger på krönet på moränavlagringarna. Åkermarken
återfinns i närheten av bebyggelsen och är ofta liten och vanligen kantad av stenmurar och
odlingsrösen. Nedanför åkrarna ligger sjöar, bäckar och betesmarker. I betesmarkerna växer
buskar och ädellövträd. Bortom betesmarkerna tar skogen vid. Öppna odlingsmarker
förekommer sparsamt inom området. I det norra delområdet finns ca 6,5 ha åkermark.
Närmaste större odlingsmarkerna är vid Gårdshult och Nissandalen. Någon kilometer väster om
området vid Nissan finns större områden med jordbruksmark. Jakttorn finns uppställda på
många ställen inom området, som vittnar om att jakt förekommer i området. Jakt på älg och
rådjur dominerar, men även jakt på vildsvin har ökat senaste åren.
Torvmarksarealen är betydande i vindkraftsområdet. Uppskattningsvis mellan 20-30% av ytan.
Den stora torvmarksarealen har sin förklaring i den flacka och bitvis dåligt dränerade terrängen,
samt den tämligen stora nederbördsmängden i regionen, många av torvmarkerna är bevuxna
med sumpskog. Många av torvmarkerna, förutom de centrala delarna av de större mossarna, är
påverkade av dikningar. De större torvmarkerna bildar mer eller mindre sammanhängande
torvmarkskomplex som varierar från grunda kärr till mossar som antingen är skogbevuxna, eller
har partier med öppen myrvegetation. I kanterna av de större mossarna finns ofta utbredda
laggkärr som vanligen är bevuxna med blåtåtel eller starr, ibland också blandsumpskog. De
största mossarna i området är Rommamossen, Pålgölsmossen samt Kylesjömaden. Inom
området finns flera mindre sjöar eller gölar och en del mindre bäckar. Det största rinnande
vattendraget är den lilla Färgeån och den största sjön i området är Ålsjön.
2.3
GEOLOGI
Som underlag har SGU:s generaliserade jordartskartor och berggrundskartor använts.
Detaljerad kartläggning av områdets jord- och bergrundsförhållanden saknas. I detta skede har
inga markundersökningar utförts i fält.
Ytjordarterna utgörs enligt den generaliserade jordartskartan huvudsakligen av morän eller
organisk jordart.
Berggrunden i området utgörs i huvudsak av gnejs. Bergblottningar är ovanliga i området,
berget täcks istället av yngre minerogena avlagringar där sandig morän är den vanligaste. Inga
isälvsavlagringar finns inom området. Ett mindre parti med åsformad grusavlagring finns dock
utanför området invid Färgeån. Vanligaste jordmånen där det växer barrskog är podsol, mindre
ytor med brunjord finns där ett större inslag av lövträd finns.
2.4
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
Den planerade vindparken Örken täcker nästan uteslutande skogsmarker. Det norra delområdet
tillhör Nissans avrinningsområde och dräneras i huvudsak norrut mot Färgeån, som i sin tur
rinner ut i Nissan. Den södra delen av parken dräneras dock åt söder genom mindre bäckar
som rinner ut i Sennan via Kroksjön.
14 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Skogsmarken inom vindparken är hårt brukad och består till stor del av kalhyggen, ung- och
gallringsskogar mestadels av gran men inslag av tall och lövskog förekommer. Ingen äldre skog
finns inom området. Mestadels utgörs skogen av bestånd yngre än 40 år. Utöver
produktionsskog är en stor andel skogbeklädda torvmarker som klassas som impediment.
Naturvärden återfinns i första hand i sumpskogar och blöta partier. Ett par områden med
bokskogar finns också lokaliserade inom området, vilka också innehar naturvärden på grund av
förekomst av död ved och äldre träd.
Figur 2.3. Föryngringsyta i nordvästra delen av södra
delområdet. Naturvärdena saknas generellt i denna typ
av miljö. Bild från naturinventeringen, bilaga C3.
Figur 2.4. Vy över granplantering i sydvästra delen av
det södra delområdet. Naturvärdena är normalt
obetydliga i denna typ av miljö. Bild från
naturinventeringen, bilaga C3.
Markvegetationen i ungskogarna utgörs på flera ställen av kruståtel och hallon. I de blötare
partierna utgörs fältskiktet av lingon, blåbär, tranbär, tuvull, blåtåtel samt ljung. I bottenskiktet är
det främst vitmossa som dominerar. På sina ställen, speciellt i torvmarkerna har dikning varit
vanligt förekommande och påverkat vegetationsförutsättningarna. Omfattningen av
stormskadad skog är stor.
Inledningsvis har en inventering av kända intresseområden för naturmiljön genomförts med
hjälp av Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) samt Skogsstyrelsens geografiska
data (Skogens källa)
Området för vindparken är präglat av ett intensivt skogsbruk som är påverkade av de senaste
årens stormar, men innehåller även enstaka naturvärdesområden, främst i form av sumpskogar,
men även några nyckelbiotoper och naturvärden. I södra kanten tangeras ett riksintresse för
naturvård som utgörs av en våtmark med höga naturvärden. I väster finns en värdetrakt med
ädellövskog. Detta innebär att särskild hänsyn ska tas till de nyckelbiotoper och
naturvärdesobjekt inom detta område. I figur 2.5 nedan samt i tabell och karta i Bilaga C2
redovisas de intresseområden för naturmiljön inom vindpark Örken som är utpekade av
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, samt information från Artdatabanken.
15 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 2.5. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt Artdatabanken.
Under 2010 genomfördes en inventering av naturvärden inklusive fladdermöss och rovfåglar
inom och i anslutning till den planerade vindparken av EcoKonsult. Inventeringen har utförts i
två delprojekt, en delinventering för det södra delområdet och en delinventering för det norra
området, båda rapporterna finns i bilaga C3. Inventeringsmetodiken har utgått från en
femgradig skala klass 1-5, där klass 1 är mycket höga naturvärden och hit hör vanligen objekt
som exempelvis nationalparker eller stora och sammanhängande föga opåverkade biotoper,
sedan en fallande skala till klass 5, som är kraftigt påverkade biotoper där artdiversiteten är låg,
t.ex. föryngringsytor och planteringar eller kraftigt avdikade torvmarker.
Inom aktuell inventering har endast objekt av klasserna 3, 4 och 5 identifierats. All
produktionsskog har blivit klass 5, liksom de flesta impediment med torvmarker.
Figur 2.6. Pålgölsmossen, den största torvmarken i området. Bild från naturinventeringen, bilaga C3.
Inom områdesgränserna för vindparken återfinns 4 objekt av klass 3 (biotoper med vissa
naturvärden) samt 35 objekt av klass 4 (biotoper med ringa naturvärden), se Figur 2.7. Flera av
objekten är sammanhängande och samtliga objekt av klass 3 och flera objekt av klass 4
sammanfaller helt eller delvis med tidigare utpekade intresseområden som nyckelbiotoper,
16 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
naturvärden, våtmarker eller sumpskogar. För mer detaljerad information om de olika
delområdena hänvisas till de båda naturvärdesinventeringarna, Bilaga C3.
Figur 2.7. Naturvärdesområden identifierade under genomförd naturvärdesinventering 2011.
2.4.1 FÅGLAR
För att skapa kunskapsunderlag avseende i första hand rovfågelförekomsten har en
fågelinventering utförts i samband med naturvärdesinventeringen under 2010. Utredningen
bygger dels på studier av tillgänglig kunskap om fågelfaunan i området (mestadels från
www.artportalen.se) och dels på observationer i fält.
Rovfåglar har i huvudsak inventerats från fasta platser i landskapet där det finns större ytor med
fri sikt som från höjder, jakttorn och vid föryngringsytor, men till viss del också genom
användning av fasta rutter och så kallad linjetaxering.
Under fågelinventeringen fann man sex arter inom området för vindkraftparken eller i
närområdet som är klassade som rödlistade1 arter i Sverige. Fem av arterna är upptagna i den
lägsta kategorin, nära hotad, och en i den näst lägsta kategorin, sårbar. Tio arter är upptagna
inom EU:s fågeldirektiv, av dessa är enbart två arter rödlistade i Sverige (kungsörn och
havsörn). Ingen av dessa arter bedöms häcka i området, utan noterades endast som tillfälliga
besökare. I fågeldirektivet återfinns även arter som inte är sällsynta i Sverige men som kan vara
det i andra EU-länder. Till denna kategori hör bland annat orre, tjäder och trana. De två
förstnämnda är jaktbara i Sverige. Sammanställning återfinns i tabell 2.1.
1
Den svenska rödlistan listar hotade och missgynnade arter. Arterna grupperas enligt ett system med kategorier och
kriterier som på ett översiktligt sätt betecknar grad av arternas relativa risk att dö ut. Det finns fem kategorier på den
svenska rödlistan, dessa är i fallande skala: nära hotad (tidigare missgynnad) – sårbar – starkt hotad – akut hotad –
försvunnen. Det bör poängteras att systemet med hotkategorier inte utgör någon prioritetsordning för
bevarandeinsatser. Kategoriernas syfte är att ge en översiktlig och objektiv bild av arters status.
17 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Tabell 2.1. Under inventeringen inom områdesavgränsningen noterade fågelarter som är upptagna i svenska rödlistan
eller EU:s fågeldirektiv.
Art
Rödlistan,
hotkategori
Röd glada
Fågeldirektivet
Inom
områdesgräns
Förekomst samt notering vid inventering
X
Nej
Observerad vid enstaka tillfällen.
Havsörn
Nära hotad
X
Nej
Observerad vid ett tillfälle överflygande och
födosökande utanför området. Tillfällig
besökare.
Kungsörn
Nära hotad
X
Nej
Observerad vid ett tillfälle överflygande och
födosökande utanför området. Tillfällig
besökare.
Fiskgjuse
X
Nej
Observerad vid två tillfällen överflygande och
födosökande utanför området. Ingen
konstaterad häckning.
Orre
X
Ja
Observerad vid flera tillfällen. En spelande
hanne och en möjlig spelplats har
identifierats inom området. Jaktbar.
Tjäder
X
Ja
Observerad vid flera tillfällen. Ingen spelplats
identifierad. Jaktbar.
Storlom
X
Nej
Observerad vid flera tillfällen vid sjöar utanför
området. Ingen konstaterad häckning.
Trana
X
Ja
Observerad vid flera tillfällen, främst vid
torvmarker och sumpskogar. Ingen
konstaterad häckning.
Storspov
Sårbar
Nej
Noterad vid ett fåtal tillfällen utanför området.
Ingen konstaterad häckning.
Drillsnäppa
Nära hotad
Nej
Observerad vid ett fåtal tillfällen utanför
området.
Sparvuggla
X
Ja
Noterad vid enstaka tillfällen.
Pärluggla
X
Ja
Noterad vid ett fåtal tillfällen. Ingen
konstaterad häckning.
Tornseglare
Nära hotad
Ja
Observerad vid enstaka tillfällen.
Göktyta
Nära hotad
Ja
Observerad vid enstaka tillfällen.
Den genomförda inventeringen visar att rovfåglar förekommer tämligen sparsamt inom det
undersökta området. Totalt har tre rovfåglar observerats inom den planerade vindkraftsparken;
duvhök, sparvhök och ormvråk, duvhök och sparvhök bedöms häcka i området, det är även
möjligt att ormvråk häckar men detta har inte gått att belägga. Ingen av dessa arter är rödlistade
eller upptagna i fågeldirektivet. Rovfågelarterna röd glada, havsörn, kungsörn samt fiskgjuse,
har observerats i närområdet, och då endast på tillfälliga besök, dvs. de häckar inte i området.
Skogshöns som orre och tjäder har noterats i samband med inventeringen på några platser
inom området. Av dessa förefaller orre vara vanligast. Även en möjlig spelplats för orre har
observerats, samt en spelande orre på en annan lokal.
18 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Av övriga fåglar kan nämnas att storlom och trana som har noterats, men saknar häckningsplats
inom området. I våtmarksområden i den norra delen har arter som gröngöling och spillkråka
som är knutna till död ved och vedinsekter inom våtmarksområden noterats. Även rödlistade
arter har observerats på några platser inom det norra delområdet så som, storspov, drillsnäppa,
tornseglare och göktyta. Inga ugglor förefaller häcka i området. Kattuggla, sparvuggla samt
pärluggla har hörts eller noterats i området.
Att rovfåglar är mindre vanliga inom det undersökta området beror sannolikt på att större delen
av arealen utgörs av rationellt brukad skog. Andelen föryngringsytor och unga planteringar är
således stor. Det är endast inom sumpskogar och kvarstående, äldre skogsbiotoper som
fågelfaunan åtminstone artmässigt är mer mångformig.
Inga flyttfågelsträck har heller kunnat beläggas över den planerade vindkraftparken. Påverkan
på rovfåglar och andra fåglar bedöms därför bli ringa vid en eventuell vindkraftsutbyggnad.
2.4.2 FLADDERMÖSS
I samband med naturinventeringen har en bedömning av förekomst av fladdermöss i området
gjorts. Fladdermusinventeringen har utförts under vår, sommar och höst, och både stationära
och mer rörliga populationer har studerats.
Totalt observerades tre arter av fladdermöss inom den planerade vindparken; vattenfladdermus,
Brandts fladdermus, nordisk fladdermus. Stor fladdermus har noterats i närområdet, utanför
områdesgränsen. Populationerna av fladdermöss i området har bedömts som individfattiga,
vilket framgår av linjetaxeringen.
Alla svenska fladdermusarter är upptagna i EU:s habitatdirektiv, därmed även de fyra arter som
noterats vid inventering av den planerade vindparken. Samtliga identifierade fladdermusarter är
vanligt förekommande i södra Sverige, och ingen av arterna är upptagna i den svenska
rödlistan. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus är bland de två vanligaste
fladdermusarterna i Sverige, och har båda ökat i antal under senare tid. Även Brandts
fladdermus är en vanlig och väl spridd art. Inventeringen visar att det inte förekommer några
sällsynta eller rödlistade arter av fladdermöss inom området.
2.4.3 ÖVRIGA DÄGGDJUR
Vid naturvärdesinventeringen gjordes även observationer av älg, rådjur och hare. Utöver detta
påträffades även spår av vildsvin, räv, grävling, mård och mink i form av spårstämplar eller
spillning. Inom området finns upptrampade stigar mellan bestånd med ungskog, äldre skog,
sumpskogar och skyddsvärda områden, vilket visar på en stor rörlighet för dessa djur och stor
anpassning till förändringar.
2.5
KULTURMILJÖ
Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag:
 Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM)
 Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa)
 Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial
Inget område av riksintresse för kulturmiljövården identifierades inom, eller i nära anslutning till,
den planerade vindparken. Närmast belägna riksintresseområde är byn Femsjön söder om sjön
Södra Färgen, ca 10 km öster om den planerade vindparken. 14 övriga kulturhistoriska
lämningar var sedan tidigare kända inom området för vindparken.
19 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Under oktober och november 2010 genomförde Landskapsarkeologerna en arkeologisk
utredning av vindpark Örken, där båda delområdena var inkluderade. Rapporten återfinns i
Bilaga C4.
Inga fasta fornlämningar har påträffats inom området. Den arkeologiska utredningen
identifierade 17 tidigare okända övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa har nu registrerats i
Riksantikvarieämbetets digitala databas FMIS. Totalt återfinns 14 lokaler med torplämningar, 18
lokaler med sentida fossil åkermark och 3 lokaler med såglämningar inom området, samtliga
klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Merparten av lokalerna med torplämningarna
och sentida fossil åkermark har blivit kraftigt skadade vid stormarna Gudrun och Per.
Lämningarna har sedan i många fall erhållit ytterligare skador vid markberedningsarbeten inför
plantering.
Figur 2.8. Exempel på torplämning. Bild från arkeologisk
utredning, bilaga C4.
Figur 2.9. Exempel på röjningsröse. Bild från
arkeologisk utredning, bilaga C4.
Samtliga kulturmiljövärden registrerade i Riksantikvarieämbetets tillgängliga GIS-databas
redovisas i Figur 2.10 nedan samt på karta och tabell i bilaga C2.
Figur 2.10. Identifierade kulturmiljövärden inom vindpark Örken.
20 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
2.6
FRILUFTSLIV OCH TURISM
Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt. Flera jaktstugor finns inom området. Cirka en
kilometer öster om vindkraftparkens norra delar passerar Hallandsleden, som följer en mindre
väg. Vid Mjälasjön ca 2,7 km öster om vindparken finns också en badplats.
2.7
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
Den dominerande markanvändningen inom den planerade vindparken är skogsbruk och det är
mestadels privatpersoner som bedriver det skogsbruk som påverkas.
Under samrådsperioden har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via
möten, utskick och telefonsamtal. Inga övriga betydande markanvändningar har dock
framkommit.
2.8
ÖVRIGA INTRESSEN
Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under
samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten,
Trafikverket, Luftfartsverket, berörda flygplatser, Transportstyrelsen samt berörda teleoperatörer
och kraftledningsägare. Nedan redovisas de intressen som identifierats.
Inga teleoperatörer har haft något att erinra mot vindparken.
Luftfartsverket och Halmstads flygplats meddelar att den planerade vindparken i sin helhet
ligger inom MSA-yta (Minimum Sector Altitude) för Halmstads flygplats, inom NO kvadranten
som tillåter 487 meter utan havet utan påverkan. Området hamnar också i Halmstad TMA
(Terminalområde) med en radarledningshöjd upp till 335 meter över havet utan påverkan.
Försvarsmakten har inte haft något att erinra i sitt yttrande.
2.9
BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE
I tillståndsansökan finns en förteckning över fastighetsägare inom vindpark Örken. Södras
medlemmar äger ca 50 % av arealen inom parken. Arrendeavtal har upprättats med samtliga
markägare där det kommer ställas vindkraftverk inom parken.
Mellan de båda delområdena är Bergvik skog markägare. Dessa har blivit tillfrågade om de
önskar delta i projektet men har tackat nej.
2.10
NÄRBOENDE
Samlad bebyggelse finns i Torup och Rydöbruk cirka fem kilometer från områdesgränsen. Öster
och norr om parken finns spridd bebyggelse kring Ylasryd, Gårdshult, Stora Kroksjön,
Stenbrohult, Boberg och Klingshult på ett avstånd på cirka 100-1000 meter från
områdesgränsen. Många byggnader används endast som fritidshus, men andelen
permanentboende är relativt stor. Statkraft Södra har åtagit sig att inte uppföra något verk
närmare än 500 meter från bostadsbebyggelse, samt att klara värde för ljud och skugga i
enlighet med tillstånd. De flesta bostäder är belägna mer än 1000 m från närmsta tänkbara
vindkraftverk. De undantag som finns är enklare jaktstugor alternativt bostäder där Bolaget har
arrendeavtal med fastighetsägarna. Nedanstående tabell (Tabell 2.2) visar närmsta avstånd
mellan bostad och vindkraftverk tillhörande Örken vindpark baserat på den yta inom
projektområdet som Bolaget söker tillstånd att placera vindkraftverk. Benämning av bebyggelse
i tabellen nedan motsvarar benämning i Figur 2.11. I tabellen har närmast belägna bebyggelse
tagits med, ytterligare bebyggelse finns på längre avstånd.
21 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Tabell 2.2. Avstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk tillhörande Örken vindpark, både närmsta möjliga avstånd
samt avstånd i exempellayout. För bebyggelse söder om området (benämningar P, X, Y, V, W) återfinns E.ON:s
vindkraftverk inom kortare avstånd.
Bebyggelse
benämning
Fastighet
Närmsta möjliga
avstånd (m)
Avstånd
exempellayout (m)
A
Tollabo 1:2
544
1006
B
Abborrhult 2:1
500
752
C
Rönnskog 1:5
500
875
D
Bosared 2:1
500
776
E
Boberg 1:4
1000
1067
F
Boberg 1:2
1041
1041
G
Ylasryd 1:23
1000
1065
H
Killingshult 1:8
1000
1022
I
Bjärnalt 1:1
1000
1736
J
Hultet 1:1
605
1088
K
Rävsbo 1:8
1040
1256
L
Kallarp 2:4
1120
1255
M
Krokagård 1:2
1037
1151
N
Kallarp 2:3
1395
1401
O
Kallarp 2:2
1424
1583
P
Kallarp 1:4
1714
1823
R
Kragared 1:5
1000
1538
S
Kragared 2:17
1214
1753
T
Kärrshult 1:3
1140
1568
U
Kärrshult 1:2
1109
1649
V
Karlstorp 1:16
2650
2862
W
Karlstorp 1:45
2359
2784
X
Karlstorp 1:50
1781
1865
Y
Munkabol 1:9
1872
1960
22 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 2.11. Närmast belägna bebyggelse vid Örken vindpark. Se även tabell 2.2.
23 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
3
VINDPARK ÖRKEN
3.1
LOKALISERING
Den planerade vindparken Örken ligger i Hylte och Halmstads kommuner, Hallands län, och är
ca 13 km² stort, se området i Figur 3.1 nedan. I bilaga C1 redovisas vindparken med områdesavgränsning, exempellayouter och exempel på utformning av vägnät.
Figur 3.1. Översiktskarta över vindpark Örken.
E.ON har planer att uppföra 6 stycken vindkraftverk söder om vindpark Örken. Tillstånd har
givits för dessa vindkraftverk, som nu planeras att uppföras. I samtliga analyser för påverkan för
närboende vad det gäller ljud, skugga, fotomontage och synlighet har den kumulativa effekten
räknats med från E.ONs vindkraftverk.
Nedan beskrivs vindparkens utformning och omfattning.
3.2
OMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT
Området kring vindpark Örken är ett intensivt brukat skogsområde i södra Sverige. De främsta
fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda
vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i området. Det aktiva skogsbruket
innebär också att området är långt ifrån opåverkat.
24 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
För att kartlägga vindförhållandena i området uppfördes en 100 meter hög vindmätningsmast i
mars 2010 som kommer mäta i minst två år. Data från mätmasten har utvärderats i syfte att ge
underlag till produktionsestimat för parken.
Figur 3.2. Lokalisering av mätmasten inom vindpark Örken.
Eftersom vindförhållandena varierar mellan säsonger, år och även ännu längre perioder
behöver uppmätt vinddata korrigeras mot en längre referensserie. Som långtidsreferens
används här data från ERA-interim för perioden 1989-2011. ERA-interim är modellerad data
utifrån globala mätningar sedan 1979. Datat används för normalårskorrigering, d.v.s. till att
korrigera uppmätta vindriktningar och medelvindar så att de representerar vindförhållandena på
lång sikt. Korrelationen mot denna serie är mycket god (R=0,84) vilket gör korrigeringen
trovärdig.
Den uppmätta vindrosen på 100 m höjd presenteras Figur 3.3 nedan. En vindros visar riktningsoch hastighetsfördelningen hos vinden. Av vindrosen framgår att den dominerande
vindriktningen är ungefär 240˚, det vill säga västsydvästlig vind. Uppmätta riktningar
långtidskorrigeras på samma sätt som medelvinden till underlag för optimering av
verksplaceringar och beräkning av vindflöden över parkområdet.
25 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 3.3. Vindros för uppmätt riktningsfördelning av vinden.
Med utgångspunkt i mätpositionen har vindresursen över parkområdet beräknats med
modelleringsverktyget WAsP. Beräkningen visar att förväntad medelvind på 100m inom
parkområdet varierar med ca 0,5 m/s inom projektområdet, där bästa vindarna finns på de
lokala höjdpunkterna.
Figur 3.4. Vindresurskarta över vindpark Örken på 100 m höjd.
Förväntad årlig energiproduktion från Örken vindpark beräknas till 210 GWh baserad på
exempellayouten med 25 vindkraftverk. Detta inkluderar parkverkningsgrad samt ett generellt
avdrag om 10% för förluster orsakade av elektriska förluster till följd av transmission etc.,
eventuell nedisning av blad, tillgänglighet mm.
26 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från
den uppgivna beroende på vilken turbinleverantör som blir vald samt antalet verk som slutligt
byggs.
Inför monteringen av vindkraftverk är det vanligt att det sätts upp tillfälliga mätmaster för att
verifiera verkens effektkurva. För Örken vindpark skulle detta kunna bli aktuellt, liksom
eventuellt även permanenta mätmaster.
3.3
PRINCIPIELL LAYOUT
Placeringen av vindkraftverken har bland annat gjorts med hänsyn till uppmätta vinddata från
mätmasten samt utifrån vedertagna beräkningsmodeller avseende minimiavstånd mellan verk.
Om vindkraftverk placeras för nära varandra uppnås inte optimal effekt då de skuggar varandra
vindmässigt.
Utöver vindförhållanden har de principer som beskrivs nedan i avsnitt 4 lett fram till en
exempellayout för vindpark Örken med en rotordiameter om 113 meter, se karta i Figur 3.5
nedan samt i bilaga C1. Ljud, skugga och fotomontage visas för exempellayouten.
Exempellayouten baseras på vindkraftverk med en totalhöjd på 185 meter. Den slutgiltiga
utformningen både avseende antal vindkraftverk och deras placering beslutas i samband med
projekteringsfasen och är beroende av vilken leverantör av vindkraftverk som väljs samt ny
kunskap som kommer fram under projektets gång. Genom att avvakta med beslut om tillverkare
och modell av vindkraftverk kan sökanden säkerställa att möjligheten finns att välja bland de
vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de vindkraftverk som är bäst lämpade för
detta område. Exempellayouterna är grund för beräkningar av skuggor och ljud samt
fotomontage, men oavsett leverantörsval kommer slutlig layout att anpassas så att värden för
tillståndet kan innehållas.
Figur 3.5. Exempel på placering av vindkraftverk i vindpark Örken.
27 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
En etableringsanalys har gjorts, se Figur 3.6, i vilken det framgår vika områden inom Örken
vindpark som undantas från etablering av vindkraftverk.
Figur 3.6. I kartan angivna områden undantas från etablering av vindkraftverk.
3.4
VINDKRAFTVERKEN
Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i
princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi
genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vindkraftverk är vanligen
konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag efter rådande
vindförhållanden.
Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att
kunna nyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter från markförhållanden blir
rotordiametern större och tornen högre.
Den exakta storleken och effekten på vindkraftverk är beroende av vilken turbinleverantör som
kommer att användas. I den aktuella vindparken beräknas vindkraftverkens navhöjd (höjd från
markplanet till centrum av rotorn) att vara 120-140 m. Rotordiametern kommer att vara 90-120
m. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, blir högst 185 m. Vindkraftverkens
effekt bedöms uppgå till 2-3 MW. Principskiss för de olika måtten på ett vindkraftverk finns
nedan i Figur 3.7.
28 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 3.7. Principskiss för de olika måtten på ett vindkraftverk. Totalhöjden i Örken kommer bli högst 185 m,
Rotordiametern 90-120 m, och navhöjden 120-140 m.
Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus
bredvid vindkraftverken. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller
vattenkylda. Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera. Ett vindkraftverks
växellåda rymmer ca 500 liter olja, och hydraulsystemet rymmer cirka 200 liter hydraulolja.
Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör (normalt sker oljebyte vart 5:e år).
Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets
konstruktion begränsa eventuellt läckage från att spridas.
3.5
HINDERMARKERING
Syftet med hindermarkering är att synliggöra vindparken för luftfarten. I Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten
(TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras. Hinderljuset placeras på
den högsta fasta punkten på vindkraftverket, d.v.s. på ovansidan av generatorhuset.
Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med
vit färg och de verk som utgör parkens yttre gräns ska även markeras med blinkande
högintensivt ljus. För vindpark Örken bedöms cirka 7 verk behöva markeras med högintensiv
belysning. Under dagen ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 candela (cd), under
gryning och skymning 20 000 – 100 000 cd, i mörker minskas det till 2 000 cd. Ljuskällan är
riktad uppåt och ljusets styrka avtar därmed mot marken.
Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om
inte Transportstyrelsen meddelar annat i beslut. Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna,
utgöras av fast rött ljus och det högintensiva ljuset ska utgöras av ett vitt blinkande ljus. Statkraft
Södra undersöker möjligheterna att installera ett automatiskt system för aktivering av
hinderbelysning när flygplan och helikoptrar närmar sig parken. Om ett sådant system
29 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
installeras kommer den högintensiva belysningen i vindparken att kunna hållas släckt så länge
inget flygplan finns i närheten. Särskild dispens krävs dock.
3.6
FUNDAMENT
Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament. Före gjutningen av fundamenten grävs
fundamentgropen och när fundamentet är på plats återfylls gropen så att fundamentet täcks.
Figur 3.8. Grävning av fundamentgrop för
gravitationsfundament, Em vindpark, Mönsterås.
Figur 3.9. Armering av fundament, Em vindpark, Mönsterås.
De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och
gravitationsfundament. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i
detaljprojekteringen och vilken typ som väljs beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd
och de geotekniska förutsättningarna.
Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Denna typ av
fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig, stabil, berggrund där endast ett
tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden. Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar
behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet.
Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten
till vindkrafterna. Gravitationsfundament består av betong med tillhörande armering. Djup och
storlek på fundamentet beror bland annat på verkstyp, geotekniska förhållanden,
grundvattennivå samt berggrund.
Figur 3.10. Exempel på bergförankrat fundament
Figur 3.11. Exempel på gravitationsfundament
Fundamenten täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att största delen av
fundamenten inte är synliga efter byggnation av vindkraftverken.
30 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
3.7
BYGGNATION AV VINDKRAFTVERK
Byggskedet inleds med skogsavverkning och markarbeten där befintliga anslutningsvägar
förstärks och nya vägar och uppställningsplatser anläggs. Någon månad efter det att
fundamentet gjutits kan montage av torn och turbin påbörjas. Uppförandet av ett verk tar endast
några dagar i anspråk.
Vindkraftverken uppförs med hjälp av en större mobilkran och en eller ett par mindre
hjälpkranar. Tornet lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen om tornet
är av stål. Om nedre delen av tornet består av betong spänns dessa sektioner fast med vajrar i
fundamentet. När tornet har monterats lyfts sedan maskinhus och rotorblad på plats. Efter
genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift.
Figur 3.12. Vindkraftverkets maskinhus lyfts på plats med
hjälp av kranar, Em vindpark, Mönsterås.
3.8
Figur 3.13. Vindkraftverkets rotorblad lyfts på plats med
hjälp av kranar, Em vindpark, Mönsterås.
KRINGANLÄGGNINGAR
Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar m.m. att anläggas.
Uppställningsplatserna skall vara utformade så att alla höga och tunga lyft med kran kan ske på
ett säkert sätt. Uppställningsplatserna kommer att vara grusade och omfatta en yta av 20003000 m². Vid byggnation av parken kan det utöver den permanenta uppställningsplatsen vid
varje vindkraftverk, komma att krävs en viss yta för att förbereda montering av rotor och kran på
marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk avverkas tillfälligt. Dessa
kommer att återställas så att skog kan återetableras.
Vindparken kommer troligen även att innefatta en servicebyggnad och en transformatorstation.
Dessa kommer att utformas enligt gällande föreskrifter och bygglov kommer att sökas separat
enligt Plan- och bygglagen. Servicebyggnaden används till drift och underhåll, kopplingsstation
för nätanslutningen, personalbyggnad, lagerhållning och liknande. För en servicebyggnad
kommer det att behövas tillgång till el och vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs
också en avloppsanläggning. Tillstånd för elanslutningar, brunns- och avloppsanläggning
kommer när det blir aktuellt sökas separat. Intill servicebyggnaden finns ofta en permanent
31 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
hårdgjord yta för uppställning av fordon. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga
uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas.
Vindparken kommer att generera viss mängd avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet
kommer att hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Tillfälliga avfallscentraler kommer att
behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna
hanteras i anslutning till servicebyggnaden.
Möjligheterna för täkt av berg och morän kommer att undersökas inom och i anslutning till
vindparken. Tillstånd för eventuella nya täkter söks separat. Även möjligheterna att utnyttja
befintliga täkter i vindparkens närhet kommer att undersökas.
Stora mängder betong kommer att behövas för byggnation av bl.a. fundament till
vindkraftverken. Betongen kommer antingen att transporteras från befintliga betongstationer i
regionen eller tillverkas på plats i vindparken Örken med portabla betongstationer.
Betongtillverkning finns bland annat i Halmstad, inom 50 km från vindpark Örken. Alternativt
kommer en eller flera transportabla betongstationer att uppföras inom vindparken under
byggfasen. Betongtillverkningen kommer då att ske på ett flertal platser inom vindparken, så
nära anläggningsplatsen som möjligt. Räckvidden för de mobila betongstationerna är 15002000 m. På varje betongtillverkningsplats kommer det att lagras ballastmaterial i form av
bergkross, naturgrus och cement. Vatten till betong tas via brunn eller körs in med lastbil.
Figur 3.14. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats, Smöla vindpark, Norge.
För ovan nämnda kringanläggningar samt vägar, både befintliga som breddas och nya
tillkommande, inom parken bedöms cirka 3 % av vindparkens yta kommer att behöva avverkas
permanent (se avsnitt 3.9.1 nedan).
3.9
TRANSPORTVÄGAR
3.9.1 VÄGAR INOM VINDPARKEN
Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Befintliga vägsträckor
kan behöva åtgärdas för att klara kraven som ställs för de tunga och långa transporterna av
vindkraftverken. Det befintliga vägnätet kompletteras med nya vägar för att skapa ett
sammanhängande vägnät som når alla vindkraftverk. Vid en preliminär beräkning bedöms det
32 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
att ca 7 km ny väg, inklusive mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom
etableringsområdet. Vid anläggandet av vägarna kommer olika skyddsåtgärder att vidtas, se
närmare avsnitt 4. Utöver detta kommer ca 11 km befintlig väg att behöva förstärkas inom
områdesgränsen, samt ca 9 km utanför parkområdet fram till allmän väg.
Vägarna behöver vara 4-6 meter breda och klara cirka 12 tons axeltryck. Transporterna av delar
till vindkraftverken klarar en viss lutning, upp till cirka 4 grader, lutningar däröver kan lösas med
specialdragare. I figuren nedan finns exempel på utformning av vägnät inom vindpark Örken.
Utformningen av vägnätet anpassas till layouten för vindparken.
Under byggfasen kommer vägarna, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att
förläggas inom en ca 15-20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier
kan korridorbredden behöva vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras
upp mot vägen.
Preliminärt beräknas max cirka 30 ha skog behöva avverkas för att bereda plats för nya
tillfartsvägar med tillhörande zoner fria från träd. Ytterligare skog i anslutning till befintliga
tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner.
Det vägunderhåll som behövs under driftstiden är främst uppgrusning, hyvling, dikesröjning,
dikesrensning samt eventuell vinterväghållning.
Figur 3.15. Exempel på placering av vindkraftverk och tillhörande vägnät inom parken.
3.9.2 FÖRSTÄRKNING AV BEFINTLIGA VÄGAR INOM VINDPARKEN
Det vägnät av skogsbilvägar som finns från allmän väg in i området är dels vägar av klass 8,
normalväg, som har löpande underhåll, samt klass 9, nollväg, som är placerade i slutet av
33 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
vägnät och normalt inte har löpande underhåll, men som vid behov rustas upp för detta
ändamål. Den större väg som passerar genom det norra delområdet är av klass 7, huvudväg,
vilket innebär att den är en större väg som har regelbundet återkommande underhåll och
betydelse för transporter i området. Vilka vägar in i området som kommer nyttjas är beroende
dels av den slutliga layouten för vindparken och tillhörande vägnät, dels vad som framkommer
vid utredning i samband med projekteringsskedet för vindparken. Befintliga vägsträckor som
skall användas för transporterna kommer vid behov att breddas, förstärkas och rätas ut samt
åtgärdas vid eventuella branta partier.
3.9.3 NYA VÄGAR INOM VINDPARKEN
De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och
topografiska förhållanden. Den framtagna exempellayouten för parken innebär att ca 7 km ny
väg, med mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet.
Vägarna inom vindparken planeras att anläggas inom fastmarksområden. På
fastmarksområden inom parken byggs väg i princip i enlighet med Figur 10 nedan. För denna
typ av väg läggs vegetationsmassorna vid avtäckning tillbaka som släntbeklädnad med
släntlutning 1:2. Vägen byggs med ett förstärkningslager, bärlager samt slitlager.
Vid passager av eventuella myrar där torvmäktigheten överstiger 1-2 m kan det bli aktuellt med
s.k. ”flytande” vägar”, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se Figur 11
nedan. Vid flytande vägar läggs geonät direkt på befintlig mark, därefter fylls ett lager med
krossmaterial följt av ytterligare ett lager geonät. Ovanpå det andra lagret geonät läggs
överbyggnaden i form av förstärkningslager, bärlager och slitlager. Mindre mäktiga torvområden
kommer i första hand att passeras genom traditionell urgrävning och återfyllning som
jordförstärkningsmetod.
Figur 3.16. Principiell vägsektion inom fastmarksområden.
Figur 3.17. Principiell vägsektion vid ”flytande” väg.
34 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
3.9.4 VÄGAR FRÅN HAMN TILL VINDPARKEN
Transport av vindkraftverk innebär långa, stora och tunga transporter. I bedömningen vilka
vägalternativ som lämpar sig bäst för transporter av vindkraftverk har hänsyn tagits till ett antal
förmodade åtgärder efter sträckan, vägens kvalitet och bärighet samt avstånd till
etableringsplatserna. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och
skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är
rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar.
Figur 3.18. Transport av vindkraftverk medför bland annat långa laster.
Halmstads hamn har vid undersökning av hamnars möjlighet att ta emot vindkraft bedömts ha
goda förutsättningar för hantering av vindkrafttransporter, och sådana transporter hanteras
redan i dagsläget av hamnen. Hamnen har möjlighet att ta emot fartyg av tillräcklig storlek och
djup, har tillräckligt antal lämpliga kajplatser, bärighet och egna lyftanordningar. Hamnen har en
anslutning till statligt vägnät och goda lagringsytor. Halmstads hamn bedöms vara en lämplig
mottagarhamn för skeppstransporter av vindkraftverk till Örken vindpark. Även andra hamnar
kan bli aktuella, t.ex. Malmö/Köpenhamn, Varberg och Göteborg. Vilken hamn som kommer
användas beslutas efter att val av turbinleverantör fattats, och val av hamn kan även beslutas
av turbinleverantören.
Från Halmstad hamn finns ett huvudsakligt vägalternativ för transport till Örken vindpark, där
man nyttjar väg E6 fram till riksväg 26, som är en del av stamvägnätet och sträcker sig i
nord/sydlig riktning vid Nissans dalgång väster om området. Från väg 26 fram till det rika vägnät
av enskilda vägar som finns inom parkområdet kan sedan väg 644, 652, 656 eller 657
användas, samtliga av bärighetsklass 1. Avståndet från Halmstad till parkområdet är cirka 35
km.
35 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 3.19. Exempel på lämplig transportväg till Örken vindpark.
3.10
TRANSPORTBEHOV
Transportbehovet för en vindpark kan delas in i följande kategorier:

Transport för väg- och vindkraftsbyggnation

Transport av vindkraftverk

Personal- och servicetransport
3.10.1 TRANSPORT FÖR VÄG- OCH VINDKRAFTSBYGGNATION
Uppskattning av mängden transporter med lastbil via väg för väg- och vindkraftsbyggnation kan
ses i Tabell 3.1. Uppskattningarna gäller enkel väg och inkluderar inte verksdelar.
Tabell 3.1. Uppskattning av mängder transporter
Typ av transport
Transporter under
byggtid
Inom/utom området
(i huvudsak)
Berg-/grusmaterial för nya vägar,
uppställningsytor och förstärkning
av befintliga vägar
2 600 utom
Betong för fundament*
1 800 utom/inom
Sand till kabelgravar
Konstruktionsmaskiner och kranar
Personaltransporter
Transporter under
driftstid (per år)
Antal transporter med
lastbil (enkel väg)
160 utom
1 125 inom/utom
11 400 utom
servicetransporter
ringa inom
personaltransporter
ringa utom
*beror på var tillverkning av betongen görs: lokalt inom vindpark alt. att det tas utifrån.
36 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Beräkning av transporter för berg-/grusmaterial har gjorts enligt följande: väglängd x vägbredd
(5 m) x lagertjocklek (0,5 m för ny väg och 0,2 m för befintlig väg) x densitet på massa (1,8
ton/m3) / ton per bil. Normalt lastas cirka 30 ton per lastbil. För uppställningsytor har liknande
förutsättningar använts vid beräkningarna, men för en lagertjocklek om 0,3 m och en yta om
2000 m2 per uppställningsplats. Vad gäller transporter för förstärkning av befintliga vägar har
beräkningen gjorts på samma sätt som för nya vägar inom området. Längden på de nya vägar
som skall byggas respektive de befintliga vägar som skall förstärkas har uppskattats till ca 7 km
respektive 11 km.
För beräkning av transporter för betong så har antagits att gravitationsfundament används
varvid volymen betong som behövs per verk uppgår till cirka 500 m3. Mängden betong per
betonglastbil har antagits uppgå till 7 m3. För beräkning av transporter som behövs för sand i
kabelgravar har antagits att kablarna förläggs på konventionellt sätt (d.v.s. inte i rör, då ingen
sand behövs), att 150 m3 sand per kilometer behövs, att densiteten på sanden är 1,8 ton/ m3
samt att kabelgravarna sträcker sig längs alla vägar inom området (d.v.s. ca 18 km). För
konstruktionsmaskiner har ett schablonvärde på 45 transporter per verk antagits samt för
persontransporter ett schablonvärde på 455 persontransporter per verk.
3.10.2 TRANSPORT AV VINDKRAFTVERK
Detta avsnitt avser transporter av vindkraftverk via väg, dvs. efter att de ankommit till hamn.
Varje vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. sin storlek oftast kräver en lastbil
med anpassat släp. En sammanställning av huvuddelar och antalet transporter de genererar
finns i Tabell 3.2. Typ av torn som blir aktuell för Örken är beroende av leverantör och typ av
vindkraftverk som vid detaljprojekteringen bedöms mest lämplig för vindparken.
Tabell 3.2. Uppskattning av mängden transporter per vindkraftverk
Huvuddelar av vindkraftverk
Antal transporter med
lastbil per verk
Maskinhus
1
Blad (3 blad tillsammans eller 1 blad per transport)
1-3
Torn
– Ståltorn
3-5
– Stålsegmenttorn
20
– Betongtorn
65
Kablar/instrument
1
Generator och verktyg för montering
1
Hub och noskon
1
Ingjutningsgods
1
3.10.3 PERSONAL- OCH SERVICETRANSPORT
Transporter kommer att äga rum i samband med service och underhåll av vindkraftverken. Cirka
en till två gånger årligen planeras större underhåll av vindkraftverken, däremellan kommer tillsyn
av vindkraftverken att ske i regelbundna intervall. Service- och personaltransporter under
driftstiden kommer främst att ske med personbil, men i samband med större service av
vindkraftverken kan kranbilar och andra större fordon behövas.
37 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
3.11
ELNÄT
3.11.1 UPPSAMLINGSNÄT INOM PARKEN
Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagda elkablar. Kablarna förläggs i
mark och kommer så långt som möjligt att följa vägarna inom parken. De metoder som vanligen
används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val
av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet samt görs med hänsyn till natur- och
kulturmiljövärden.
Kablar förläggs vanligen på ca 60-90 cm djup. Närmast kablarna läggs finkornig sand för att
kablarna inte ska skadas. Kabelschaktet fylls igen med de massor som grävdes upp vid
kabelförläggningen, förutsatt att de inte innehåller för mycket sten.
Figur 3.20. Uppsamlingsnätet inom vindparken förläggs i kabelgravar som så långt som möjligt läggs i vägbanan, Em
vindpark, Mönsterås.
Inga ledningar kommer förläggas inom områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken. Om kablar
förläggs inom värdefulla naturmiljöer väljs den metod som ger minst påverkan på dessa miljöer.
Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som planeras att placeras i vindparkens västra
del. De ingående kablarnas positioner kommer att mätas in och vid behov markeras i fält.
3.11.2 ANSLUTNING TILL ÖVERLIGGANDE ELNÄT
Den producerade elen kommer att levereras till E.ON. Elnäts regionnät. Diskussioner har hållits
med E.ON om anslutning och Statkraft Södra har blivit föreslagna att ansluta till en planerad
transformatorstation vid Kallarp. Då transformatorstationen är lokaliserad strax utanför
vindkraftsområdet Örken avser Statkraft Södra att ansluta till denna med markkabel hela vägen.
Förutsättningar för anslutningsledningen kommer att utredas i ett separat koncessionsärende i
enlighet med ellagen.
38 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 3.21. Trolig anslutningspunkt till regionnätet vid planerade transformatorstation strax utanför Örken vindpark.
3.12
DRIFT OCH UNDERHÅLL
Vindkraftanläggningen fjärrövervakas dygnet runt från en central driftcentral. Anläggningen
kommer även att kunna övervakas lokalt från en servicebyggnad inom vindparken
Vindkraftverken inspekteras med regelbundna intervall. Större underhåll för verken planeras till
1-2 gånger per år.
3.13
MASSOR
Strävan är att så långt det är möjligt återanvända befintligt schaktmaterial. Massor som alstras i
samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer i möjligaste mån att användas till
vägar och andra byggnationer inom området. Möjligheterna att utnyttja befintliga täkter i
vindparkens närhet kommer att undersökas, liksom möjligheten att anlägga nya täkter. I den
mån eventuellt naturgrus (till betong) och sand (till kabelgravar) behövs kommer det att tas från
befintliga täkter utanför vindparken.
3.14
UPPGRADERING AV VINDKRAFTVERK
Vindkraftstekniken kommer att utvecklas ytterligare efter det att verken tagits i drift och om det
visar sig ekonomiskt gångbart kommer delar successivt att bytas ut för att uppnå högre
elproduktion eller säkrare drift. Detta kan komma att förlänga livslängden på de enskilda verken.
När verken har tjänat ut är det troligt att man byter ut dessa mot nya. En eventuell ersättning
med nya verk kommer att prövas på nytt i enlighet med då gällande lagstiftning.
39 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
3.15
AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLNING
Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan
lämnar mycket begränsade spår.
Beräknad teknisk och ekonomisk livslängd på vindkraftverk är i dagsläget 20-25 år, men väl
underhållna bör de kunna användas under en längre tid. När vindkraftverken tjänat ut avvecklas
parken. Vid en framtida avveckling kan berört område till stor del återställas. Vindkraftverken
monteras ned och fundamenten avlägsnas ned till några decimeter under markytan eller fylls
över, och därefter återställs ytan. Kablar kan tas upp eller lämnas kvar i marken och marken
återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden.
Transformator- och mätstationer tas bort och återvinns. Efter det att återställningsarbetena är
avslutade görs en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten.
40 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
4
SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER
Vid utformningen av vindparker i skogsmiljö är det avgörande för att projekten ska vara
ekonomiskt genomförbara att kunna välja de platser i terrängen som är lämpligast ur
vindsynpunkt. Samtidigt bör givetvis påverkan på omgivningarna begränsas så långt som
möjligt.
Under det samråd som ägt rum under 2010-2011 har en stor mängd kunskap insamlats om
området som utgör den planerade vindparken Örken samt dess omgivningar.
I nedanstående avsnitt redovisas de skyddsåtgärder som vidtagits och kommer att vidtas för att
minimera vindparkens miljöpåverkan, i de fall där sådana åtgärder behövs. Här redovisas också
hur människor och miljön bedöms bli påverkade av den planerade verksamheten samt vilka
konsekvenser detta kan orsaka efter det att försiktighetsmått och skyddsåtgärder har vidtagits.
4.1
LANDSKAPSBILDEN
4.1.1 LANDSKAPSBILDEN – SKYDDSÅTGÄRDER
Vindparkens påverkan på landskapsbilden reduceras genom att:

Vindkraftverken kommer att vara målade i en diskret vit färg.

Utformningen blir enhetlig utan logotyper eller reklam på vindkraftverken.
4.1.2 LANDSKAPSBILD – MILJÖKONSEKVENSER
Det kuperade skogslandskapet som återfinns inom och i anslutning till den planerade
vindparken vid Örken är typiskt för regionen. Landskapstypen är alltså inte sällsynt eller säregen
i ett regionalt perspektiv. Trots att barrskogen emellanåt ersätts av öppnare odlingsmarker,
myrmarker och enstaka sjöar och vattendrag, är landskapet storskaligt med relativt låg
komplexitet.
En vindkraftsanläggning består av stora, höga byggnadsverk som är tillverkade av människor
och just storleken innebär en påtaglig påverkan på landskapsbilden. Den höga höjden krävs för
att optimera produktionen av elenergi. Hur vindkraftverken uppfattas är subjektivt. Vissa
människor finner anläggningarna störande och fula medan andra tycker att vindkraftverken är
vackra eller har en positiv inverkan på landskapsbilden eftersom de representerar positiva
effekter för miljön. Risken för störande effekter ökar normalt med antalet vindkraftverk samt med
minskat avstånd från vindkraftverken.
Den visuella påverkan beror på en rad faktorer. Förutom individens personliga perception av
vindkraftverk är påverkan först och främst beroende på var betraktaren befinner sig i
landskapsrummet. Även tidpunkt på dygnet och året påverkar både synlighet och upplevelse.
De vyer som finns i skogslandskapet är generellt korta och har en begränsad vidd. Även
ungskog som inte är fullt uppvuxen skymmer effektivt siktlinjen när man uppehåller sig inpå den.
Det kuperade landskapet innebär dock att vidare utblickar skapas på de bergkullar som höjer
sig över omgivande skogsmarker, i synnerhet om de inte är skogbeklädda.
Synbarheten har analyserats främst utifrån siktanalys och fotomontage som återges i bilaga C5.
Siktanalysen redovisar synligheten i landskapet med hänsyn tagen till vegetation, se figur 4.1.
Analysen är baserad på exempellayouten för Örken med maximalt 185 meter höga verk samt
E.ONs vindkraftverk i den mån de är synliga. Ett 15 meter högt skogskikt lagts på alla de ytor
som enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta (för närområdet) samt översiktskarta i
vektorformat utgör skog. Analysen ger en generaliserad bild av hur många verk som blir synliga
från olika punkter i landskapet.
41 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Fotomontage över den planerade vindparkens exempellayout har gjorts från tolv olika punkter i
det omgivande landskapet. Både siktanalys och fotomontage åskådliggör kumulativ påverkan
på landskapsbilden i och med att planerade vindkraftetableringar för E.ON:s 6 vindkraftverk
även inkluderas.
Figur 4.1. Kumulativ siktanalys. Siktanalysen är gjord med ett 15 meter skogsskikt på den mark som är angiven som
skog i Lantmäteriets kartdata, inom den nedre rutan har skogsskiktet från fastighetskartan använts och i den övre rutan
skogsskiktet från översiktskartan, som är mer generaliserande.
I parkens omedelbara närområde döljer skogsridån effektivt verken. Det är främst vid större
öppna ytor som mossar eller sjöar som flera av verken syns. Även i ett vidare område är det
främst i begränsade områden kring höjdlägen i landskapet samt öppna ytor som synligheten är
42 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
hög. Detta gäller främst i närområdet norr och öster om den planerade vindparken. Aktivt
skogsbruk i området medför att skogsområden har olika höjd och kan kalavverkas.
Vindpark Örken bedöms medföra en betydande visuell påverkan för den enskilde där verken
syns tydligt och kommer nära. Detta gäller främst där bostäder ligger högt och omgivna med
öppna marker, som t.ex. i Karlstorp, Övre Mjäla, Gårdshult och Ylasryd. Men även från Torup
och Rydöbruk kommer vindkraftverken bli synliga från vissa platser. Ur det allmänna
perspektivet blir konsekvenserna mer begränsade. Landskapsbildsvärdena är ordinära och
lokala och utblickarna över den planerade vindparken är relativt få i parkens omedelbara närhet.
De samlade konsekvenserna av den planerade vindparken på landskapsbilden bedöms som
begränsad.
Figur 4.2. Fotomontage från Ylasryd ca 1 km norr om vindparken. Härifrån blir upp till 9 vindkraftverk synliga.
4.2
LJUD
Gällande ljud från vindkraft tillämpas Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (se
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från industriell verksamhet). Här anges riktvärden för
olika situationer där riktvärdet nattetid, ekvivalent ljudnivå 40 dB(A), är det som tillämpas för
vindkraft, se
Tabell 4.1 nedan.
Tabell 4.1. Utomhusriktvärden för externt industribuller, t.ex. från vindkraftanläggning.
Områdesanvändning
Ekvivalent ljudnivå
Bostäder för permanent boende och rekreationsytor i bostäders
grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader
40 dB(A)
Som en jämförelse till riktvärdet redovisas typiska ljudnivåer i nedanstående tabell.
Tabell 4.2. Exempel på typiska ljudnivåer.
Ljudnivå i dB(A)
Typisk/jämförbar ljudnivå
0-15 dB(A)
Svagast uppfattbara ljud
30-35 dB(A)
Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation
50-60 dB(A)
Medelljudnivå på tyst stadsgata
60-65 dB(A)
Samtal på kort avstånd
65-75 dB(A)
Landande jetflygplan på 1000 m höjd
80-85 dB(A)
Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd
85 dB(A)
Risk för hörselskada vid långvarig exponering
90-95 dB(A)
Startande långtradare på 5-10 m avstånd
120-130 dB(A)
Smärtgräns
Ett vindkraftverk har i huvudsak två olika ljudkällor. Dels uppkommer ljud från vindkraftverkets
maskinhus och dels alstras ett aerodynamiskt ljud vid rotorbladens passage genom luften. Vid
43 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
marknivå rakt under ett modernt vindkraftverk är ljudnivån ca 55 dBA. Detta ljud avtar därefter
snabbt ju längre från verket man kommer. Ljud från vindkraftverk varierar med vindstyrka,
vindriktning och meteorologiska förutsättningar. Verklig ljudnivå vid bostäder kommer oftast att
vara betydligt lägre an vad beräkningarna anger. Från tidigt 1990-tal och framåt har
ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat. Det har även gjorts stora
framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk.
4.2.1 LJUD – SKYDDSÅTGÄRDER
Området är inte utpekat att ha särskilda värden för friluftslivet eller särskilt lågt bakgrundsljud.
När beslut om typ av vindturbin, antal och slutliga placeringar fattats uppdateras beräkningar för
att säkerställa att gällande ljudnivåer för tillståndet ej överskrids. Kontroll sker sedan i enlighet
med kommande kontrollplan. Om det skulle visa sig att ljudnivån efter etablering av vindparken
överstiger värden reglerade i tillståndet finns det effektiva reglermöjligheter som kan reducera
ljudnivån från vindkraftverken.
4.2.2 LJUD – MILJÖKONSEKVENSER
Bakgrundsljudet i området utgörs idag huvudsakligen av ljudet som skapas av vindens rörelse
genom träd och buskar. De mänskliga verksamheterna i området som ger upphov till buller är
idag främst skogsbruket, jordbruket och trafik på vägar i närheten av bebyggelse samt
säsongsbetonat buller från t.ex. fyrhjulingar, jakt och skoteråkning.
För att utreda hur vindparken påverkar ljudmiljön i dess närområde har ljudberäkningar utförts,
se Figur 4.3. Dessa beräkningar utgår från vindkraftverk av modell Siemens SWT-2.3–113 med
nominell effekt 2,3 MW, navhöjd 128,5 m och 185 m totalhöjd. Beräkningarna är utförda i
WindPro 2.7.490 och baserade på den av Naturvårdsverket rekommenderade metoden Ljud
från landbaserade vindkraftverk, 2001. Långtidsmätningar har visat att beräknade ljudnivåer
enligt denna metod stämmer väl med de uppmätta nivåerna (Naturvårdsverket, 2009). Det finns
även andra ljudberäkningsmodeller, där Nord2000 är en vanligt förekommande
beräkningsmodell i vilken större hänsyn tas till terrängens topografi. Det medför att ljudnivåerna
vid beräkningar med Nord2000 generellt sett blir något lägre än vid beräkning med WindPro
utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer.
44 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 4.3. Kumulativ ljudberäkning utifrån exempellayout för vindpark Örken, samt E.ON:s tillståndsgivna vindkraftverk.
Beräknade ljudvärden för närbelägna hus för permanent- och fritidsboende redovisas i bilaga
C6. Ljudberäkningar är baserade på redovisad exempellayout för Örken vindpark samt uppgifter
lämnade av E.ON avseende verkstyp och slutliga koordinater.
Resultatet från ljudberäkningarna visar att de ekvivalenta ljudnivåerna från enbart Örken
vindpark inte överstiger 40 dB(A) vid bostadshus.
Bolaget har även låtit genomföra beräkningar av de maximala kumulativa ljudeffekterna för
vindpark Örken och E.ON:s närliggande verk söder om vindpark Örken. Denna beräkning visar
att det i ett worst case blir frågan om en samlad ljudnivå om 40,6 dB(A), se tabell 4.3.
Tabell 4.3. Bebyggelse där de kumulativa ljudberäkningarna visar en ljudnivå överstigande 40,0 dB(A).
Bebyggelse
benämning
Fastighet
Beräknad maximal ljudnivå
E.ON (dB(A))
Beräknad maximal ljudnivå E.ON
plus Örken vindpark (dB(A))
V
Karlstorp 1:16
39,3
40,1
W
Karlstorp 1:45
39,4
40,2
X
Karlstorp 1:50
40,3
40,6
Det tillskott som Statkraft Södras par adderar måste anses försumbart och är inte möjligt att
urskilja för det mänskliga örat.
45 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Miljökonsekvenserna till följd av ljud från vindparken bedöms sammantaget som begränsad.
4.2.3 LÅGFREKVENTA LJUD
Gränsen mellan infraljud och lågfrekvent ljud är inte knivskarp. 1-20 Hz kan sägas vara infraljud.
Infraljud är inte hörbart för varken människor eller de flesta djur. Därför hörs inte infraljuden från
vindkraftverk varken på nära eller långt håll. Det finns inte heller något belägg för att infraljud vid
dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.
Lågfrekventa ljud är de ljud som har en våglängd på ca 20-200 Hz. Lågfrekventa ljud från
moderna vindkraftverk är ofta hörbara vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret
har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till
exempel buller från vägtrafik.
Störning från vindkraftverk beror i huvudsak på det pulserande eller svischande ljud som
uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent utan har sin
huvudsakliga energi i frekvensområdet 500-1000 Hz.
Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även
med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen
lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt gällande värden för ljud från
vindkraftverk utomhus och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är
uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från
vindkraft är att vänta i framtiden.
Det finns oro om att infra- och lågfrekvent ljud från vindkraft kan medföra risk för allvarliga
hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig
infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa
påståenden saknar belägg. I övrigt har samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad
sömnstörning redovisats i vissa studier, medan andra studier inte heller funnit något sådant
samband (Nilsson et al, 2012 (Beställd av Naturvårdsverket och Karolinska institutet)).
4.3
SKUGGNING
Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggor vid
närliggande bostadshus genom att bladen skapar en rörlig skuggbild. Skuggornas utbredning är
störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten och
då på vindkraftverkens skuggsida. Hur skuggeffekterna kommer att påverka omgivningen
beräknas med hjälp av WindPro för att säkerställa att gällande riktvärden uppföljs.
Gällande praxis avseende skuggning från vindkraftverk kommer att följas. Detta innebär att den
teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och
att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen.
Teoretisk skuggtid beräknas med hjälp av vindkraftverkens och byggnadernas placeringar och
en topologimodell över området, och är en teoretisk beräkning av med antaganden att solen
skiner från en molnfri himmel varje dag från soluppgång till solnedgång, det är aldrig vindstilla
vilket gör verken ger upphov till skugga hela tiden, alla vindkraftverk är vinklade mot solen så att
de ger upphov till maximal skugga hela tiden. Ingen skog tas med i beräkningen av teoretisk
skuggtid.
Med faktisk skuggtid avses den faktiska, summerade tiden då periodiska skuggor uppträder på
den störningskänsliga platsen. Faktisk skuggtid uppskattas genom beräkning av sannolik
skuggtid. Med sannolik skuggtid avses den summerade tiden då skuggor från vindkraftverken
uppträder på den störningskänsliga platsen, med hänsyn tagen till hur ofta solen skiner och
normalårskorrigerad vindstatistik. Den sannolika skuggeffekten beräknas med hjälp av
46 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
vindkraftverkens och byggnadernas placeringar, en topologimodell över området samt statistik
på soltimmar och vindförhållanden i området.
4.3.1 SKUGGNING – SKYDDSÅTGÄRDER
För Örken vindpark har sökanden åtagit sig att den rörliga skuggtiden inte ska överskrida 8
timmar per år. Beräkningarna har visat att gällande värde för sannolik skuggtid om maximalt 8
timmar per kalenderår riskerar att överskridas för fyra bostadshus om inte skyddsåtgärder
vidtas. För att säkerställa att värdena innehålls för samtliga bostadshus kan de verk som kan
orsaka skuggning överstigande gällande värden förses med skuggsensorer som anpassar
driften under de delar av dygnet och året då skuggor överskridande gällande värden kan
förekomma. Detta medför att alla bostadshus hamnar under de värden som finns för skugga.
Om skuggtiden efter etablering av vindparken beräknas överstiga riktvärdet vid någon bostad
finns det effektiva reglermöjligheter som kommer att användas för att reducera skuggtiden.
4.3.1 SKUGGNING – MILJÖKONSEKVENSER
De skuggor som idag förekommer i området är de som normalt förekommer i ett glesbebyggt
skogslandskap såsom skuggor från träd och buskar.
Den rörliga skuggan från ett vindkraftverk förflyttar sig med solens position, precis som ett solur.
Detta gör att den tid ett fönster eller ett hus kan träffas av skuggan är begränsad. Solens höjd
över horisonten varierar med årstiderna, och antalet soltimmar per dygn varierar, även dessa
faktorer minskar den tid då ett markområde eller ett hus kan träffas av rörliga skuggor.
Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och
nedgång under våren och hösten och då på vindkraftverkens skuggsida.
Det finns inga kända hälsoproblem förknippade med skuggor, och skuggor från vindkraftverk
bedöms därmed inte utgöra något hälsoproblem, däremot kan de upplevas störande av vissa
personer.
Skuggberäkning har genomförts i programvaran WindPro 2.7.490. Dessa beräkningar utgår från
vindkraftverk av modell Siemens SWT-2.3–113 med nominell effekt 2,3 MW, navhöjd 128,5 m
och 185 m totalhöjd. Beräkningen har inte tagit hänsyn till skog vilket gör att resultatet från
beräkningarna är att betrakta som konservativa, d v s verklig skuggtid kan vara lägre än
beräknad skuggtid. Beräkningarna av den sannolika skuggningen är redovisade i
Figur 4.4. Beräknade värden för sannolik skuggtid vid närbelägna hus för permanent- och
fritidsboende redovisas i tabell och karta i bilaga C7. Avgörande för den faktiska störningen av
skugga från verken är tidpunkten för när skuggning sker, de faktiska förhållandena på platsen
samt väderleken. Den skugganalys som genomförts visar att utan begränsande åtgärder kan
riktlinjerna gällande maximal skuggtid under ett år (8 timmar) komma att överskridas för fyra
bostadshus. För att åtgärda detta och säkerställa att värdena hålls för samtliga bostadshus kan
det verk som skulle kunna orsaka skuggningseffekter överstigande angivna värden förses med
skuggsensorer så att driften på vindkraftverket anpassas under de tider på dygnet och året då
skuggor överskridande gällande värden kan förekomma. Detta medför att alla bostadshus kan
hamna under de värden som finns för skugga.
Miljökonsekvenserna till följd av skuggeffekter från vindparken bedöms sammantaget som liten
då gällande värden kan innehållas efter vidtagande av skyddsåtgärder.
47 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 4.4. Kumulativ beräknad sannolik skuggtid för vindpark Örken, samt E.ON:s tillståndsgivna vindkraftverk.
Områdesgränsen för vindpark Örken är markerad av mörkblå linje. Gällande värde för sannolik skuggtid om 8 timmar
per år är markerad med den ljusblå linjen. Den gröna linjen markerar värdet noll timmar, d.v.s. byggnader belägna
utanför denna beräknas inte uppleva några skuggeffekter från vindparken.
4.4
LJUS
4.4.1 LJUS – SKYDDSÅTGÄRDER
I enlighet med Transportsstyrelsens föreskrifter kommer det högintensiva ljuset från
hinderbelysningen att regleras ned från 100 000 cd till 20 000 cd under skymning och gryning
samt till 2000 cd under dygnets mörka timmar.
Lamporna för hinderbelysningen kommer att enligt föreskrifter monteras så att ljuskällan riktas
uppåt för att minimera störning vid marknivå.
Statkraft Södra undersöker även möjligheterna att installera ett automatiskt system för
aktivering av hinderbelysning när flygplan och helikoptrar närmar sig parken. Om ett sådant
system installeras kommer den högintensiva belysningen i vindparken att kunna hållas släckt så
länge inget flygplan finns i närheten. Särskild dispens krävs dock.
48 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
4.4.2 LJUS – MILJÖKONSEKVENSER
Genom att ljuset från hinderbelysningen kan regleras ned under dygnets mörka timmar innebär
detta att den för ögat upplevda ljusheten hos en ljuskälla, mellan ljus och mörker regleras så att
kontrasten mellan ljus och mörker minskar.
Graden av påverkan på omgivningen av hinderbelysning beror bland annat på typ av
ljusmarkering, antalet vindkraftverk, omgivande landskap, tid på dygnet, årstid, väderlek och
omgivningsljus. Även avståndet mellan betraktaren och vindparken har betydelse för
upplevelsen. Olika individer har också olika känslighet för att uppfatta ljus.
Landskapet som omger vindparken är huvudsakligen ett skogslandskap med i allmänhet hög
vegetation. Detta medför att sikten mot vindkraftverken begränsas i vindparkens omedelbara
närhet, där påverkan från hinderbelysningen annars är som störst. Även om ett intensivt
skogsbruk bedrivs i området, är det osannolikt att avverkningar kommer att påverka dagens
siktlinje nämnvärt. På lite längre avstånd blir vindkraftverken dock synliga i landskapets
höjdlägen, och därmed kommer även hinderbelysningen att synas därifrån. Detta gäller
framförallt för boende i Torup och Rydöbruk. Det är i första hand det blinkande högintensiva
ljuset som kan komma att upplevas störande och då främst under skymning och gryning. För
vindparken Örken bedöms cirka sju vindkraftverk behöva utrustas med högintensiv belysning,
tre i det norra delområdet och fyra i det södra. Det lågintensiva fasta röda ljuset är svagt och
påverkan därav bedöms som obetydlig.
Sammantaget bedöms påverkan från vindkraftverkens hindermarkering som begränsad till
betydande. Hindermarkeringen kommer att följa Transportstyrelsens föreskrifter. I det fall ett
automatiskt aktiveringssystem kan installeras för den högintensiva belysningen, kommer
påverkan från vindparkens hinderbelysning att bli obetydlig
4.5
UTSLÄPP TILL VATTEN
4.5.1 UTSLÄPP TILL VATTEN – SKYDDSÅTGÄRDER
Oljeprodukter lagras externt, i låst utrymme. Inga produkter lagras i vindkraftverket. Om läckage
uppstår från växellådor eller styrsystem kommer det att leda till omedelbart driftstopp och
åtgärder, vid behov även sanering, av områden som förorenats av utläckande vätska.
Erforderligt saneringsmaterial ska finnas i varje vindkraftverk.
Vindkraftsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet genom underhåll med fastlagda
intervaller. Underhållsintervallen kommer att bestämmas i samråd med tillverkaren av
vindkraftverken.
Uppställningsplatser för fordon och annan utrustning kommer i driftskedet att ske på täta
hårdgjorda ytor. Utformningen av ytorna bestäms från fall till fall beroende på markens
beskaffenhet.
Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets
konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen.
4.5.2 UTSLÄPP TILL VATTEN – MILJÖKONSEKVENSER
Läckage av oljor, kylvätska och frostskyddsvätska mm. kan inträffa från styrsystem och
eventuella växellådor. Det finns också risk för läckage av oljor och drivmedel i samband med
uppställning av fordon. Vid läckage finns risk för att intilliggande mark och eventuellt även
grundvattnet förorenas. Detta kan lokalt slå ut den biologiska aktiviteten i mark och vatten.
Risken för större läckage från vindkraftverk bedöms dock som liten. Inga vattentäkter finns
heller i närområdet som eventuellt läckage skulle kunna skada. I ett vindkraftverk används i
49 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
regel små mängder av kemikalier och oljor. Uppställningsplatser för fordon kommer att ske på
täta hårdgjorda ytor. Risken för spridning till grundvattnet från eventuella läckage som liten.
4.6
UTSLÄPP TILL LUFT
4.6.1 UTSLÄPP TILL LUFT – MILJÖKONSEKVENSER
Vindkraft orsakar i stort sett inga luftföroreningar under driftskedet. Vindkraft ersätter ofta
importerad elkraft, från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl.a. koldioxid,
svaveldioxid och kväveoxid. Varje producerad kWh el från vindkraftverk innebär därför en
minskning av utsläpp till luft av dessa ämnen. En etablering av vindpark Örken är således
positiv för klimatet då den ger minskade klimatpåverkande utsläpp. Den minskar dessutom
försurningen av mark och vattendrag.
Vindpark Örken skulle då den ersätter fossila bränslen bidra till minskade utsläpp motsvarande
upp till 179 000 ton koldioxid, 78 ton svaveldioxid, 550 ton kväveoxider samt 21 ton
stoftpartiklar.
Under driftstiden genererar dock vindparken transporter i form av servicetransporter och
personaltransporter, se avsnitt 3.10 ovan. Dessa ger marginella utsläpp av koldioxid och andra
miljöskadliga ämnen.
Konsekvensen av en etablering av vindpark Örken kommer, totalt sett, att bli positiv ur
klimatsynpunkt eftersom den i ett större perspektiv bidrar till att mindre energi behöver
produceras med hjälp av fossila bränslen, vilket i sin tur innebär minskade klimatpåverkande
utsläpp.
4.7
OLYCKSRISKER
4.7.1 OLYCKSRISKER – SKYDDSÅTGÄRDER
De risker som kan tänkas förekomma i samband med vindkraftverk och som sökanden kommer
att ta hänsyn till vid utformningen är främst följande:

Brandrisk

Risk för att delar av vindkraftverket lossnar

Läckage av oljor eller andra kemikalier

Isbildning
Om is bildas på en vinge registrerar övervakningssystemet en obalans och vindkraftverket
stannar. När vindkraftverket sedan startar om ramlar isen oftast ned precis vid tornet. För att
minimera risken för att människor skall skadas av nedfallande is kommer varningsskyltar att
sättas upp enligt tillsynsmyndighetens anvisningar.
För att minska risken för brand installeras varningssystem, t.ex.:

Rökalarm: när rökdetektorn larmar stängs vindkraftverket av och rotorbladen stannar.

Värmealarm: larmar om temperaturen stiger, till exempel om smörjoljenivån sjunker.
Larmar vid betydligt lägre temperaturer än brand.

Gnistalarm: stänger vindkraftverket och rotorbladen stannar.

Brandsläckare i turbiner
Ovanstående larm kommer också att kopplas till en driftcentral så att felen och en eventuell
brand snabbt kan åtgärdas alternativt släckas.
50 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Vindkraftverken kommer att förses med åskledare och området närmast vindkraftverken ska
hållas rent från brännbart material.
Vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, kommer vindkraftverken att automatiskt stängas av
för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar.
4.7.2 OLYCKSRISKER – MILJÖKONSEKVENSER
Vid kall och fuktig väderlek finns risk för isbildning på vindkraftverken. Is som bildats på
rotorblad och torn utgör en potentiell säkerhetsrisk för människor och djur som uppehåller sig i
ett vindkraftverks närhet. Risken är dock mycket liten och hittills har inga allvarliga tillbud
inträffat i världen (Baring-Gould et al 2011).
Viss risk finns för att brand ska uppstå i vindkraftverkens maskinhus. Detta är mycket ovanligt
men har inträffat vid enstaka tillfällen runt om i världen. En eventuell brand i maskinhuset
kommer antagligen att slockna av sig själv eftersom maskinhuset är ett slutet system utan
tillförsel av luft. Bristen på syre gör att branden kvävs. Om branden på något sätt ändå skulle
fortsätta kommer maskinhuset troligen att brinna eftersom släckningsarbete omöjliggörs av
avståndet upp till maskinhuset.
Området närmast vindkraftverken kommer att avverkas och hållas rent från brännbart material
vilket minimerar risken för att en brand i ett vindkraftverk sprider sig till omgivande skog, eller
omvänt att påverkan uppkommer på vindkraftverken vid en eventuell skogsbrand.
Under perioder med mycket kraftig vind, föreligger en viss risk för att delar av vindkraftverket
lossnar och kastas iväg, exempelvis små mätinstrument. Det förutsätter dock vindförhållanden
som innebär stora risker generellt för människor att vistas utomhus.
4.8
ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
4.8.1 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT – MILJÖKONSEKVENSER
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.
EMF uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning
av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så
som hårtork och dammsugare.
En markförlagd kabel ger inte upphov till något elektriskt fält. Det elektriska fältet kring en
luftledning uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan fasledare och marken. Det
elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och
därmed orsakar kraftledningar i princip inga höga elektriska fält inomhus.
Magnetiskt fält mäts i mikrotesla (T). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med
strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju
mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. En markförlagd kabel ger,
genom fasledarnas symmetriska placering samt det korta avståndet mellan fasledarna, upphov
till ett väsentligt lägre magnetfält jämfört med motsvarande luftledning.
Hälsoeffekterna kopplade till magnetfält är under ständig diskussion. Trots mångårig forskning
runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar att magnetfält påverkar oss
människor negativt. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar
finns inte framtagna av svenska myndigheter. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande
inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska kunna sättas. Istället hänvisar
strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen tillämpas då det gäller allmänhetens
exponering av magnetfält från kraftledningar.
51 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Kablarna som ingår i uppsamlingsnätet inom parken kommer endast att ge upphov till låga
magnetfältsnivåer. Därmed görs bedömningen att inga risker till följd av magnetfält förekommer
vid uppförande av vindparken.
De resulterande magnetfält som uppkommer kring E.ON Elnäts anslutningsledning kommer att
behandlas i separat koncessionsansökan.
4.9
NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA
4.9.1 NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA – SKYDDSÅTGÄRDER
Vid den preliminära utformningen av vindparken har hänsyn tagits till värdefulla naturmiljöer.
Styrande har varit att helt undvika att placera vindkraftverk med tillhörande uppställningsytor
och vägar inom följande områden:

Våtmarker av klass 1

Nyckelbiotoper

Riksintresse naturvård
Så långt möjligt har även naturvärden utpekade i naturinventeringen undvikits. Även vid den
slutliga utformningen av vindparken kommer samma principer att beaktas.
Det befintliga vägsystemet inom vindparken kommer att användas så långt det är möjligt för att
minimera anläggning av ny väg. Vid etablering av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar
kommer områden med våtmarker, sumpskogar eller passage av vattendrag att undvikas så
långt det är möjligt. Eventuella nya vägar som behöver byggas inom sumpskogar samt
våtmarker utanför länsstyrelsernas våtmarksinventeringar kommer att anläggas så att de
hydrologiska förhållandena inte påverkas.
Stor vikt kommer att läggas vid att inte förändra rådande hydrologiska förhållanden vid
byggandet av vägar och vindkraftverk. Vid eventuell passage av vattendrag ska grumling så
långt möjligt undvikas. Vägtrummor skall läggas så de inte utgör vandringshinder i fiskförande
vattendrag. Vattendragens naturliga bredd, vattenföring och bottenstruktur ska påverkas så lite
som möjligt.
Tillstånd av länsstyrelsen krävs för markavvattning, enligt MB 11 kap. 2, 9 och 13 §. Inom eller i
anslutning till våtmarker kan tillstånd komma att krävas för ändring av befintliga diken där vägen
breddas och för diken längs med nya vägsträckningar. De nya vägarna inom området planeras
så att avvattning av omgivande mark ej uppstår. Om det ändå uppstår fall där markavvattning
blir aktuellt kommer en separat ansökan om tillstånd att lämnas till länsstyrelsen.
4.9.2 NATURMILJÖ, FLORA OCH FAUNA – MILJÖKONSEKVENSER
NATURMILJÖ
Aktuellt område är idag präglat av aktivt skogsbruk där yngre barrskogar dominerar och
kalhyggen samt skogsbilvägar är vanligt förekommande. Ett aktivt skogsbruk kommer även
fortsättningsvis att bedrivas med tillhörande aktiviteter så som avverkning, plantering,
markberedning mm.
Anläggande av vindparken kommer att ta mark i anspråk för tillfartsvägar, fundament och
uppställningsytor med mera. Avverkning och schaktning för dessa anläggningar kommer lokalt
att påverka naturen. Då skog avverkas för uppförandet av anläggningarna minskar växtytorna.
Den yta som behöver avverkas för erforderliga anläggningar inom vindparken bedöms dock
uppgå till cirka 3 % av vindparkens totala yta.
52 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Den utförda naturinventeringen visar tydligt att det studerade området redan i dag är
synnerligen påverkat av skogsbruk och har en hög andel kala ytor och ungskog. Det
förekommer bullerstörningar då och då under dygnets ljusa timmar till följd av avverkningar,
gallringar och transporter. Dessa störningar påverkar redan i dagsläget djur- och fågellivet,
vilket skulle kunna vara en förklaring till att exempelvis häckande rovfåglar är fåtaliga inom
området.
Med hänsyn tagen till naturvärdesklassade områden bedöms en etablering av vindkraftverk
endast i mycket ringa omfattning påverka de skyddsvärda områdenas flora och fauna. Vid
projektering som berör objekt med naturvärden klass 3 och 4 gäller allmänt att befintliga vägar
inom eller i nära anslutning till nämnda områden så långt som möjligt bör nyttjas innan nya
vägar anläggs. Som regel kan befintliga vägar också förbättras så länge man tar hänsyn till de
känsliga biotopernas särart. När det gäller nyanläggning av vägar och kabeldragningar i
biotoper som saknar naturvärden är specifika restriktioner utöver generell naturhänsyn inte
påkallade. De största naturvärdena i undersökningsområdet är knutna till blöta marker och dess
vegetationen. Stor försiktighet bör därför råda vid arbetsföretag som kan komma att beröra
våtmarker.
I den exempellayout som tagits fram för vindparken har samtliga sedan tidigare kända områden
av värde för naturmiljön liksom samtliga, i naturvärdesinventeringen, identifierade naturvärdesområden undantagits för lokalisering av vindkraftverk med tillhörande anlagda ytor och vägar.
Inför den slutgiltiga utformningen av vindparken kommer de i avsnitt 4.9.1 fastställda principerna
att gälla.
De kantzoner som uppstår i skogen längs med de nya vägarna medför att trädens stammar
exponeras för solljus i större utsträckning. Vissa träd är känsliga för sådan exponering och
påverkas negativt. Det kan också vara känsligt för lavar som ofta växer på träd. Det finns dock
många insektsarter som gynnas av ökad solexponering. Flera hotade insektsarter lider brist på
biotoper med just solbelysta stammar. Ur naturvärdessynpunkt bör den positiva effekten som
kantzonerna medför för hotade insektsarter överskugga de negativa konsekvenserna för träden.
Med de skyddsåtgärder som beskrivs ovan i avsnitt 4.9.1 bedöms konsekvenserna för
naturmiljön sammantaget bli små till begränsade.
FÅGLAR
Byggnation av vägar och vindkraftverk bedöms ha en liten påverkan på fågellivet. I området
bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverken kommer huvudsakligen att ligga i
produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att eventuella förekomster av
sällsynta skogslevande fåglar ska påverkas. Biotopförluster och störningar till följd av en
utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan
påverkas negativt av markanspråken för vägar och verk. Under byggskedet är det troligt att
skogslevande fåglar t.ex. trana, undviker delar av området p.g.a. buller och andra aktiviteter.
Forskningsstudier visar att fåglar knutna till våtmarker som vadare, änder och gäss är särskilt
känsliga för störningar från vindkraft och ofta visar minskade tätheter nära vindkraftverk
(effekterna uppträder i medeltal inom 200-250 m från vindkraftverk). Vindparken planeras i
första hand i brukad skog i ett område med en mindre andel våtmarker. Det är endast i
sumpskogar och kvarstående äldre skogsbiotoper som fågelfaunan är normal eller artmässigt
mångformig. Dessa områden ligger främst lågt i terrängen, där inga vindkraftverk planeras
varför ytterligare negativ påverkan på våtmarkens fågelvärden bedöms bli liten vid en
vindkraftsutbyggnad.
53 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. En samlad
litteraturgenomgång av forskningsstudier fram till 2010 gällande vindkraftens påverkan på fåglar
och fladdermöss har nyligen genomförts inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval
(Naturvårdsverket 2011). Litteraturstudien visar att kollisionsrisken för fåglar vid vindkraftverk
generellt sett är liten, och att det vid de flesta verk dör få eller inga fåglar. Risken varierar dock
beroende på verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö och är som störst i
naturtyper där fåglar koncentreras, som vid våtmarker och vatten och i höjdlägen som åsar och
krön. I produktionsskog i flack terräng är påverkan oftast liten både när det gäller fåglar och
fladdermöss. Enligt studien dödas i genomsnitt 2,3 fåglar per vindkraftverk och år
(medianvärde) i Europa och Nordamerika (Naturvårdsverket 2011).
Områdets karaktär och topografi gör att inga koncentrationer av sträckande, födosökande eller
övervintrande rovfåglar finns inom den planerade vindparken. Inom området finns heller inga
bergsbranter som kan attrahera termikflygande rovfåglar och det finns inget koncentrerat
flyttfågelsträck som passerar området. Man känner idag inte till några häckningar av stora
rovfåglar eller ugglor inom vindparken. Utifrån befintlig kunskap görs därför bedömningen att
risken för störningar och kollisioner med vindkraftverken är liten.
Endast sex rödlistade arter har noterats vid fågelinventeringen. Havsörn och kungsörn har
endast setts överflygande och häckar inte i närheten av området. Inte heller storspov eller
drillsnäppa har setts inom den planerade vindparken, och ingen häckning har konstaterats.
Påverkan på dessa arter bedöms som obetydlig. Enstaka observationer har gjorts av
tornseglare och göktyta. Påverkan på tornseglare bedöms som obetydlig till liten då den är
kopplad till kulturmarkerna vid bebyggelsen i Bosared och därmed på över 500 meters avstånd
från närmsta möjliga verksplacering. Göktyta är en art som flyger och lever i skogslandskapet
och inte flyger över trädtoppshöjd. Ingen påverkan på denna art bedöms uppkomma.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för den häckande fågelfaunan av en vindkraftsetablering vid Örken bli små. De livsmiljöer som påverkas av vindkraftsetableringen är redan
starkt påverkade av skogsbruk och saknar till stor del ovanligare arter. Undviks de områden
med högre naturvärden som finns utpekade bedöms störningarna på det häckande fågellivet bli
obetydliga. En viss negativ påverkan på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter kan bli
fallet, men denna inverkan bedöms bli begränsad och lokal.
Fågelinventeringen visar inte på att vindparksområdet ligger i något stråk för flyttande fåglar.
Risken att vindkraftverken ska orsaka kollisioner med flyttande fåglar bedöms därför vara
mycket liten.
FLADDERMÖSS
Utifrån hur naturmiljöerna i det aktuella området har det i naturvärdesbedömningen framkommit
att området inte bedöms innehålla några miljöer av särskilt värde för fladdermöss. Endast för
landskapet relativt vanliga arter antas förekomma här och då i ringa antal. Riskområden för
fladdermöss i samband med vindkraftverk utgörs i första hand av kustlinjer och distinkta höjder
liksom ledlinjer i landskapet, exempelvis floder, sjöstränder, dalgångar och större vägar
(Naturvårdsverket 2011). Risken för att en vindpark i detta område med produktionsskog i
relativt flack terräng skulle påverka populationer av fladdermöss genom kollisioner bedöms som
försumbar. Verkens storlek och planerade placering gör det föga troligt att fladdermöss kommer
att påverkas av etableringen.
Av de fyra arter som återfunnits i inventeringen är det endast den nordiska fladdermusen som
bedöms kunna påverkas negativt av en vindkraftsetablering bl.a. beroende på att det är en art
som attraheras av ljuskällor. Risken för arten i den aktuella etableringen bedöms i
fladdermusinventeringen som låg eftersom antalet observerade individer är lågt och inga
54 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
koloniplatser inom eller i närheten av området har lokaliserats. Några speciella restriktioner
bedöms därför inte vara påkallade, eller över huvud taget vara meningsfulla vid en eventuell
exploatering, eftersom inga koloniplatser har påträffats. Man kan därför göra bedömningen att
en vindkraftsexploatering inom det inventerade området endast kommer att ha en mycket
marginell påverkan på de observerade fladdermusarterna.
ÖVRIGA DÄGGDJUR
Vad gäller de större däggdjuren älg, rådjur och hare som är påträffade i området så bedöms de
inte störas av en vindkraftsetablering. Dessa arter som finns här är vanligt förekommande i
landskapet och lever redan idag i av människan påverkade miljöer. Därför bedöms inte några
däggdjur påverkas i nämnvärd omfattning av en etablering av vindkraftverk i området.
4.10
KULTURMILJÖ
4.10.1 KULTURMILJÖ – SKYDDSÅTGÄRDER
Inga kända fasta fornlämningar finns inom områdesgränsen. Övriga kulturhistoriska lämningar
kommer i möjligaste mån undantas vid placering av vindkraftverk, vägar och kringanläggningar.
En arkeologisk utredning har genomförts under sommaren 2011 inom den planerade
vindparken. De kulturlämningar som identifierades under utredningen har registrerats i FMIS,
Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem för fornminnen. Den slutgiltiga utformningen
av vindparken kommer att utföras så att dessa lämningar, i möjligaste mån undantas från
exploatering.
Om ett fornminne påträffas under anläggningsarbetet avbryts detta omedelbart i den del som
berörs av fornminnet. Anmälan av misstänkta fornminnen görs omgående till berörd
länsstyrelse.
4.10.2 KULTURMILJÖ – KONSEKVENSER
I området finns inga generella skydd som riksintresse eller reservat för kulturmiljön upprättade.
Inga fasta fornlämningar finns i området. Totalt finns 35 övriga kulturhistoriska lämningar
spridda över området. Dessa utgörs främst av fossila åkrar och lägenhetsbebyggelse. Många är
redan skadade efter stormarna Gudrun och Per, samt vid markberedning före
återväxtplantering.
Den arkeologiska utredning som genomförts har ökat kunskapen om fornminnen i området.
Genom att inga registrerade fornlämningsområden har hittats inom området för den planerade
vindparken bedöms konsekvenserna för kulturmiljön i området bli obetydlig. Denna bedömning
kan dock komma att ändras om något fornminne skulle påträffas under anläggningsarbetena.
4.11
FRILUFTSLIV OCH TURISM
4.11.1 FRILUFTSLIV OCH TURISM – KONSEKVENSER
Den planerade vindparken berör jaktmarker där ett tiotal jaktlag är aktiva.
Vindparken ökar infrastrukturen, genom förstärkning och förbättring av vägnätet, och därmed
också tillgängligheten in i och inom området. Området som friluftsområde kommer att påverkas
genom förändring i landskapsbild och genom en, på vissa platser, något ökad ljudnivå. Eftersom
det inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk finns periodvis redan störande ljudinslag i
området. Friluftslivet i form av promenader, bär- och svampplockning i området kan komma att
påverkas såtillvida att nya ljud och synintryck från vindkraftsetableringen minskar känslan av
vildmark.
55 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Cirka en kilometer öster om vindkraftparkens norra delar passerar Hallandsleden, som följer en
mindre väg. Vägen går främst i lägre terräng, men precis öster om parken går vägen upp på en
ås, varifrån det kommer vara möjligt att se många av vindkraftverken. Från badplatsen i
Mjälasjön kommer vindkraftverken inte bli synliga då badplatsen ligger skymd bakom ett berg i
riktningen mot vindkraftparken.
För många kommer vindkraftsanläggningen att utgöra ett mäktigt inslag som visar hur
människan tillvaratar naturkrafterna. På rätt sätt kan en sådan anläggning till och med stärka
turismen. Dels genom att den framhålls som en positiv tillgång som genererar förnybar el och
dels genom att den kan bli ett attraktivt turistmål i sig.
Viltstammarna bedöms inte påverkas av vindparken. Anläggningen kommer att ta i anspråk en
liten markyta men bortfallet av bete är försumbart. Vindparken kommer inte att innebära några
begränsningar av jakten i området. Däremot kan själva jaktupplevelsen komma att påverkas.
Den orördhet som attraherar jägare idag kommer att påverkas av nya ljud- och synupplevelser.
För de jägare som känner sig påverkade av vindparken hänvisas till diskussion med respektive
markägare. Konsekvenserna för jakten i området bedöms som små.
Konsekvenserna för friluftslivet och turismen i den planerade vindparken bedöms i stort bli små.
För ett mindre antal personer kan dock konsekvenserna bli större om de upplever att det
ursprungliga intrycket av naturmiljön i området till viss del går förlorat vid åsynen av
vindkraftverk.
4.12
ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
4.12.1 ÖVRIG MARK- OCH VATTENANVÄNDNING – MILJÖKONSEKVENSER
Aktivt skogsbruk dominerar markanvändningen inom det berörda området. Detta bedrivs till
övervägande del av privata markägare.
Skog kommer att behöva avverkas för att ge plats för vindkraftverk, vägar och permanenta
uppställningsplatser mm. Dessa ytor, som bedöms uppgå till cirka tre procent av vindparkens
totala areal, undantas för överskådlig framtid från aktivt skogsbruk. Därutöver kommer skog att
behöva avverkas inför byggnationen av vindparken för att bereda plats för montering samt
tillfälliga uppställningsplatser mm. På dessa ytor kan dock skog tillåtas att åter växa upp efter
parkens färdigställande. Genom förstärkning och förbättring av vägnätet bidrar vindparken till att
öka områdets tillgänglighet.
De negativa konsekvenser för skogsbruket som uppkommer till följd av arealbortfall för parkens
permanenta anläggningar, bedöms bli små eftersom aktivt skogsbruk kan fortgå i den
övervägande delen av vindparkens område. De negativa konsekvenserna balanseras också av
att skogsbruket underlättas genom ökad tillgänglighet.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för pågående markanvändningen inom området bli
små.
4.13
ÖVRIGA INTRESSEN
4.13.1 ÖVRIGA INTRESSEN – MILJÖKONSEKVENSER
För att identifiera eventuella intressen i närområdet har samråd genomförts med bland annat
Försvarsmakten, Transportstyrelsen, LFV, berörda flygplatser, Trafikverket samt berörda
teleoperatörer och kraftledningsägare.
Inga teleoperatörer har haft något att erinra mot den planerade vindparken.
56 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Luftfartsverket och Halmstads flygplats meddelar att den planerade vindparken i sin helhet
ligger inom MSA-yta (Minimum Sector Altitude) för Halmstads flygplats, inom NO kvadranten
som tillåter 487 meter över havet. Området hamnar också i Halmstad TMA (Terminalområde)
med en radarledningshöjd upp till 335 meter över havet. När slutgiltig layout är framtagen
kommer vidare diskussion föras med Halmstads flygplats för eventuell justering av TMA. MSA
höjden kommer inte kunna nås om vindkraftverken har en maximal höjd på 185 meter. Däremot
kan vissa av verken nå över 335 meter på de högsta topparna.
Sammantaget bedöms den planerade vindparkens konsekvenser på ovan redovisade intressen
bli obetydlig till liten.
4.14
PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
4.14.1 BYGGTIDEN – SÄRSKILDA SKYDDSÅTGÄRDER
Under byggtiden kan vissa störningar uppkomma som måste hanteras genom särskilda
skyddsåtgärder. Statkraft Södra avser att tillämpa följande skyddsåtgärder under byggtiden:

Bergsprängningar kommer inte att utföras mellan klockan 19.00 och 07.00.

Vindkraftverken kommer att byggas med bästa lämpliga teknik med strävan efter att
minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten.

Kontinuerlig dialog kommer att hållas med berörda jaktlag inom området. Detta i syfte
att begränsa eventuella konsekvenser för dem som jagar inom området.

De ytor som kommer att avverkas för att rotorn på respektive vindkraftverk skall kunna
monteras samt eventuella övriga ytor som behöver avverkas tillfälligt, kommer efter
byggnation att återställas så att skog kan återetableras.

Om det blir aktuellt med förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftsanläggningen under byggtiden (ej under drift) kommer även det att ske på en tät och
invallad yta utan brunn.
4.14.2 BYGGTIDEN – MILJÖKONSEKVENSER
Byggtiden för vindkraftsanläggningen beräknas till ca 2 år och under denna tid kommer
temporärt buller att uppstå vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och
transporter.
Transporter under byggtiden kommer att krävas för material till vägar, fundament,
konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt
persontransporter, se avsnitt 3.10.
Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa
sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår
kommer att användas som fyllnadsmaterial (massor) i det egna anläggningsarbetet. Dessa
massor kommer endast att utgöra en mindre del av den totala mängden material som krävs för
dessa arbeten.
Som tidigare nämnts under avsnitt 3.8 kommer eventuellt tillfälliga uppställningsplatser för
byggbaracker, fordon o. dyl. att anläggas under byggtiden. Eventuellt behöver även ytor utöver
den permanenta uppställningsplatsen vid respektive verk avverkas tillfälligt för att förbereda
montering av rotorn på marken.
Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindparken. En viss risk för
utsläpp av bränsle, oljor eller andra kemikalier från arbetsmaskiner som kan förorena mark och
vatten föreligger under byggskedet. Krav kommer att ställas på att entreprenörer ska upprätta
57 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
en miljöplan och strävan ska vara att i möjligaste mån ersätta skadliga kemikalier. Risken för
förorenande utsläpp bedöms sammantaget som liten.
Sprängning samt fordon och maskiner för schaktning, transporter med mera kommer att orsaka
temporära störningar i form av buller, damm, vibrationer samt utsläpp av dieselavgaser
innehållande bland annat växthusgaser och försurande substanser. Störningar i form av buller
och damm kommer att uppstå i anslutning till platser där bergsprängning utförs och där
transportfordon passerar.
Den största effekten på faunan, vilken kan relateras till vindkraft, härrör med all säkerhet från
mänsklig störning. Det är i uppbyggnadsskedet som störningen kommer att vara som störst. Vilt
som normalt uppehåller sig i området kommer att störas under byggtiden och kan då till viss del
undvika området. Under byggtiden kan jakten i området som en följd av detta tillfälligt
försämras.
Sammantaget bedöms aktiviteter under byggtiden medföra begränsade till betydande
konsekvenser för djurliv, närboende, jakt och andra friluftsaktiviteter. Påverkan är dock
begränsad i tid och övergående.
4.15
HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
4.15.1 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER – MILJÖKONSEKVENSER
Större delen av området är utpekat både Halmstads och Hylte kommuners tematiska tillägg för
vindkraft som lämpligt för vindkraftsetablering. Då det blåser lika bra utanför detta utpekade
område, omfattar vindpark Örken även mark utanför.
Naturresurser utgörs av de råvaror som kan tas ifrån naturen. Ändliga resurser skall nyttjas
försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs. Förnyelsebara resurser skall nyttjas inom
ramen för ekosystemets produktionsförmåga. De material som vindkraftverken byggs utav
består av ändliga resurser, men mycket av de material som används kan återvinnas efter
nedmontering.
Energi är en resurs som inte kan förstöras, utan bara omvandlas i olika former, varav vissa är
mer användbara än andra. Energikällorna som antingen är förnyelsebara eller ändliga kan
däremot förbrukas. Därför är det viktigt att dessa behandlas effektivt och enligt miljöbalkens
intentioner. El producerad med förnybara energikällor, såsom vindkraft, ersätter främst el som
produceras med fossila bränslen vilka är ändliga. Vinden förbrukas inte av vindkraftverken och
till skillnad från exempelvis biobränsle finns ingen konkurrens om energikällan. I de flesta fall
konkurrerar vindkraften inte heller med andra resurser eller intressen som skogsbruk, jakt eller
fiske.
Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg- och grusmaterial samt
sand att användas. Det ligger i Statkraft Södras intresse att hushålla med dessa naturresurser.
Strävan är därför att så långt det är möjligt återanvända befintligt schaktmaterial. Massor som
alstras i samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer i möjligaste mån att
användas till vägar och andra byggnationer inom området. Möjligheterna att utnyttja befintliga
täkter i vindparkens närhet kommer att undersökas, liksom möjligheten att anlägga nya täkter
(se även avsnitt 3.13).
58 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
5
MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL
5.1
MILJÖKVALITETSNORMER
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalkens 5 kap som används för
att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå de svenska miljökvalitetsmålen eller för att
kunna genomföra EU-direktiv. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
- Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477)
- Parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
- Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
- Parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
Från december 2009 finns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster för
Vattenmyndigheten Västerhavet (14 FS 2009:533) med miljökvalitetsnormer för ytvatten. Inga
vattendrag med miljökvalitetsnormer finns inom vindpark Örken. Sennan som är ett
vattensystem som börjar i Stora Kroksjön omfattas av miljökvalitetsnormer och tangerar
vindkraftsområdet i de södra delarna vid Store Jöns mosse. Ingen påverkan bedöms
uppkomma som påverkar dessa miljökvalitetsnormer eftersom parken med föreslagna
förebyggande åtgärder inte bedöms medföra någon miljöpåverkan i vattensystemen.
Det konstateras att verksamhet i form av vindkraft typiskt sett inte bidrar till att
miljökvalitetsnormer för luft eller vatten kommer att överskridas. Vindkraften är tvärtom en
verksamhet som ger möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer på annat håll där de idag inte
uppfylls genom att mer förorenande verksamhet som t.ex. kolkraftverk kan ersättas med
vindkraft, som är en ren energikälla.
En viss påverkan på omgivande luft kan komma att uppstå vid anläggande av vindparken,
genom utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Denna påverkan bedöms dock som mycket
begränsad, och sker inom platser där miljökvalitetsnormerna för luft inte riskerar att påverkas.
Miljökvalitetsnormerna för utomhusbuller avser kartläggning av buller i kommuner med mer än
100 000 invånare, samt tättrafikerade vägar, järnvägar och luftrum. Det aktuella området vid
Örken ligger i två kommuner med färre än 100 000 invånare och inte i närheten av tättrafikerade
områden, varför miljökvalitetsnormerna för buller inte är aktuella för det aktuella området.
5.2
NATIONELLA MILJÖMÅL
Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige med utgångspunkt
från 15 nationella miljökvalitetsmål, även kallat miljömål. I november 2005 antog riksdagen ett
16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv. Alla miljömålen är samlade i Tabell 5.1.
Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö behöver ha för att
samhällsutvecklingen ska vara hållbar. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna
överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen ska vara uppnådda år
2020. För varje miljömål har riksdagen också antagit ett antal delmål som förtydligar
miljökvalitetsmålen samt riktlinjer för hur dessa delmål ska nås.
59 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Tabell 5.1. Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål.
1
Begränsad klimatpåverkan
2
Frisk luft
3
Bara naturlig försurning
4
Giftfri miljö
5
Skyddande ozonskikt
6
Säker strålmiljö
7
Ingen övergödning
8
Levande sjöar och vattendrag
9
Grundvatten av god kvalitet
10
Hav i balans samt levande kust och skärgård
11
Myllrande våtmarker
12
Levande skogar
13
Ett rikt odlingslandskap
14
Storslagen fjällmiljö
15
God bebyggd miljö
16
Ett rikt växt- och djurliv
Vindkraftutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar till att uppfylla
tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara förenlig med
vissa av miljökvalitetsmålen krävs ett hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och
utformningen av vindkraftanläggningarna (SOU 1999:75).
Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen både positivt och negativt. Förutsatt att vindkraften
ersätter elproduktion med fossilt bränsle bidrar den direkt eller indirekt till uppfyllande av
miljömålen 1, 2, 3, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15 och 16.
Då mindre markareal tas i anspråk för byggnation av vindkraftverken och tillhörande
anläggningar kan miljömål 8, 11, 12 och 16 eventuellt kunna påverkas något på en lokal nivå.
Fyra miljömål bedöms inte beröras av vindparken: 4, 5, 6 och 14. Bedömningen görs utifrån att
vindkraftverken inte innehåller gifter eller gaser som skadar ozonet samt att ingen fjällmiljö
berörs. Vid drift av vindparken kommer kraftledningarna inom parken och den anslutande
ledningen till överliggande elnät ge upphov till små magnetfält, påverkan bedöms som
obetydlig.
Under mötet i Nagoya 2010 bestämdes att alla länder som ratificerat konventionen om biologisk
mångfald ska inom två år presentera åtgärder för att till 2020 bland annat skydda 17 procent
land- och vattenområden, samt 10 procent kust- och havsområden. Både denna punkt och flera
finns redan inkluderade i Sveriges miljömålsarbete. Området för Örken vindpark ingår inte i
några statliga eller kommunala planer för skogsskydd och motverkar därmed inte Nagoyamålet.
Nedan beskrivs på vilket sätt vindpark Örken påverkar relevanta regionala (länsvisa) miljömål
samt lokala (kommunala) miljömål i den mån de finns.
5.3
REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL
Som regionala miljömyndigheter har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll i
miljömålsarbetet. Länsstyrelserna har därmed ansvar för att regionalt anpassa, precisera och
60 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
konkretisera alla nationella miljökvalitetsmål förutom målet Levande skogar, som
Skogsstyrelsen ansvarar för.
Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål på länsnivå. De har i
och med det också ett ansvar för att följa upp och utvärdera de regionala miljömålen och det
regionala miljömålsarbetet. I samverkan med andra myndigheter ska länsstyrelserna och
Skogsstyrelsen ta initiativ till att föreslå åtgärder för att nå målen. Myndigheterna har också ett
ansvar för att rapportera och informera om det regionala miljömålsarbetet.
Länsstyrelsen i Hallands län antog i september 2003 och reviderade 2007 regionala miljömål för
Halland. Nedan redovisas de regionala miljömål för Hallands län som egentligen gick ut sista
december 2010, men då inga nya mål är framtagna gäller dessa fortfarande. Nedan
presenteras de miljömål som har framtagits med bakgrund av de nationella miljömålen och som
bedöms vara applicerbara på den planerade vindparken i Örken.
Begränsad klimatpåverkan
Ett regionalt delmål är att de halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för
perioden 2008-2012 vara minst 4% lägre än år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter.
Vindkraft är en förnybar energikälla som ej släpper ut växthusgas. Om vindkraft ersätter
elproduktion med fossila bränslen bidrar den planerade vindparken direkt till delmålets
uppfyllelse. Produktionen av vindkraftsel från parken innebär minskat utsläpp av
kväveoxid/kvävedioxid med 179000 ton årligen.
Bara naturlig försurning
Ett regionalt delmål är att högst 5% av antalet sjöar (> 1 ha) och högst 15% av sträckan
rinnande vatten i länet ska år 2010 vara drabbade a försurning som orsakats av människan.
Ett annat delmål är att år 2010 ska surhetstillståndet i högst 30% av skogsmarken i Halland
klassas som hög eller mycket högt enligt bedömningsgrunderna för miljökvalitet i
skogslandskapet (klass 4 och 5). Areaandelen i klass 5 ska samtidigt halveras (från 8 till 4 %).
Två andra delmål är att utsläppen år 2010 av svaveldioxid till luften minskat med 25% från 1995
års nivå.
Under förutsättning att vindkraft ersätter elproduktion med fossila bränslen bidrar den planerade
vindparken direkt till de samtliga målens uppfyllelse. Produktionen av vindkraftsel från parken
innebär minskade utsläpp av svaveloxid/svaveldioxid med ca 78 ton.
Grundvatten av god kvalitet
Ett regionalt delmål är att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och
framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som
begränsar användningen av vattnet.
Den planerade vindparken berör inga geologiska formationer med god tillgång till grundvatten.
Således kommer den inte att motverka målets uppfyllelse.
Myllrande våtmarker
Ett regionalt delmål är att våtmarker med höga natur- eller kulturvärden inte ska påverkas
negativt av exploatering.
Placeringen av vindkraftverk kommer undvika våtmarker med höga naturvärden. Således
kommer den planerade vindparken inte att motverka målets uppfyllelse.
Levande skogar
Ett regionalt delmål är att skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas
61 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
och så att skador på övriga kända värdefulla kulturhistoriska lämningar är försumbara senast år
2010.
Området är inventerat med avseende på kulturmiljöer. Vindparken har planerats med hänsyn till
kända forn- och kulturlämningar. Därmed kommer den planerade vindparken inte att motverka
uppfyllelsen av målet.
God bebyggd miljö
Ett regionalt delmål är att uttaget av naturgrus i länet ska år 2010 vara högst 600 000 ton per år.
Så långt möjligt kommer morän och bergkross att användas för nybyggnation och förstärkning
av vägar. Användningen av naturgrus kommer att minimeras och den planerade vindparken
kommer därmed inte att motverka målets uppfyllelse i någon större utsträckning.
Ett rikt växt- och djurliv
Ett regionalt delmål är att hejda förlusten av biologisk mångfald inom Halland senast år 2010, i
den utsträckning som krävs för att nå det nationella målet.
Ett annat regionalt delmål är att år 2015 ska bevarandestatusen för hotade arter i Halland ha
förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade arter har minskat i den
utsträckning som krävs för att uppnå det nationella målet samtidigt som andelen försvunna arter
inte ökar.
Den genomförda naturvärdesinventeringen har identifierat kända hotade arter. Om sådana arter
har påträffats har hänsyn tagits till dessa i den fysiska planeringen av vindparken. På så sätt
kommer den planerade vindparken inte att motverka målets uppfyllelse.
5.4
LOKALA MILJÖMÅL
Hylte kommun arbetar med en årlig miljöredovisning, kopplade till miljömålsarbetet i kommunen
men har inget delmål som är relevant för denna typ av verksamhet
Halmstads kommun är en ekokommun, för att vara det krävs bland annat att
kommunfullmäktige antagit ett program för ekologisk hållbarhet. Ekohandlingsprogrammet är
indelat i fyra temaområden; Begränsad klimatpåverkan, Sunda boendemiljöer, Friska vatten och
god hushållning med mark. Utifrån dessa finns två mål som bedöms påverkas av
vindkraftparken Örken.
Lokal produktion av förnyelsebar energi ska öka.
Andelen sjöar och vattendrag drabbade av försurning som orsakats av människan ska minska.
Genom att uppföra en ny vindkraftpark bidrar detta till att lokal produktion av förnyelsebar energi
ökar. Under förutsättning att vindkraft ersätter elproduktion med fossila bränslen bidrar den
planerade vindparken indirekt till det andra målet att minska försurning i sjöar och vattendrag.
62 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
6
ALTERNATIV
Enligt Miljöbalkens föreskrifter krävs en redogörelse över alternativa lokaliseringar och
alternativa utformningar och motivering till valt huvudalternativ. Vidare skall det även göras en
beskrivning av konsekvenserna av att verksamheterna inte kommer till stånd, det så kallade
nollalternativet.
6.1
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR
Statkraft Södras verksamhet utgör ett led i den nationella utbyggnaden av vindkraft. Med
hänsyn till samhällets utbyggnadsmål för vindkraften kommer ett stort antal platser att behöva
tas i anspråk (Miljööverdomstolens dom 2009-06-16 i mål M 7051-07). Många stora projekt är
nu under prövning eller uppförande, men med en tyngdpunkt i norra Sverige. I södra Sverige
gör den utbredda bebyggelsen att tillgången på mark är mer begränsad än i norr och de
anläggningar som kan byggas här är därför i allmänhet mindre. Samtidigt är det av stor vikt att
en betydande utbyggnad kan ske även här, av framför allt två skäl. Dels är södra Sverige ett
underskottsområde avseende elproduktion, vilket gör att ökad lokal elproduktion ger mindre
överföringsförluster än motsvarande produktion i norra Sverige. Dels minskar behovet av
reglerkraft om vindkraften sprids ut över landet (det är sällan vindstilla eller svaga vindar i hela
landet samtidigt).
Statkraft Södra har genom kopplingen till Södra Skogsägarnas 50 000 medlemmar fått ett stort
antal förfrågningar om vindkraftprojekt sedan starten 2007. Totalt har Bolaget idag utvärderat
mer än 500 sådana potentiella projekt, allt från enstaka fastigheter till grupper av markägare
som har gått samman för att möjliggöra en större anläggning. Den absoluta merparten av dessa
förfrågningar handlar om vindkraft i skog. Detta beror till viss del på att flertalet medlemmar i
första hand är skogsbrukare, men framför allt beror det på att det är på skogsmark som
utrymme finns för större, rationella vindbruksanläggningar.
Förfrågningarna har utvärderats i olika steg för att därigenom filtrera fram de områden som
bedöms ha förutsättningar för lönsam vindkraft. Inledningsvis (fas 1) har de tänkta platserna
utvärderats med hjälp av den nationella vindkarteringens uppgifter om förväntad årsmedelvind
(MIUU). Två andra grundkriterier för att gå vidare med projekt från den första fasen har också
varit att områdets storlek ska möjliggöra etablering av minst 3 vindkraftverk i 2 MW-klassen och
att avståndet till bostäder ska vara betryggande, så att till exempel bullerkrav kan uppfyllas utan
produktionsbegränsningar. Av figur 6.1 framgår att omkring tre fjärdedelar av alla
projektförfrågningar avförts i den första fasen.
63 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 6.1. Avförda projektmöjligheter i fas 1 och områden som gått vidare till en granskning utifrån vindförutsättningar
samt eventuella motstående intressen.
För de områden som bedömts lämpliga att gå vidare med efter den inledande fasen har en
närmare utvärdering gjorts utifrån ett antal kriterier:
-
Närmare kontroll av vindresursen (till exempel vindmätning eller produktionsuppgifter
från närbelägna verk);
-
Kända begränsningar eller svårigheter vad gäller anslutning till elnätet;
-
Förekomst av betydande motstående intressen i form av natur- eller kulturmiljövärden
(till exempel häckningsförekomst av känsliga rovfåglar, konflikt med Natura 2000område eller viktiga arkeologiska fyndplatser);
-
Förekomst av betydande motstående intressen i form av infrastruktur eller
motsvarande;
-
Kommunens bedömda hållning till en etablering;
-
Möjligheter att samla markägarna i området och få till ett arrendeavtal som möjliggör ett
effektivt arbete under förprojekteringen.
I fas 2 har således valts bort områden som inte kunnat avföras direkt i fas 1, men som efter
närmare bedömning av de viktigaste aspekterna inte bedömts ha förutsättningar för en lönsam
vindkraftetablering. I många fall är dessa bedömningar Bolagets egna, men ibland grundar de
sig på remissvar från myndigheter eller dialog med kommun eller nätbolag. Ofta handlar det om
en samlad bedömning där flera av kriterierna spelat in. Av figur 6.2 framgår att ytterligare två
tredjedelar av områdena avförts i den andra fasen och att ca 40 arrendeavtal tecknats för vidare
förprojektering.
64 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 6.2. Avförda projektmöjligheter i fas 2 och områden som gått vidare till nyttjanderättsavtal
Under förprojekteringen har sedan ytterligare en femtedel av projekten fått avskrivas på grund
av omständigheter som inte var kända när arrendeavtal tecknades. I figur 6.3 visas fördelningen
av projekt i fas 3.
Figur 6.3. Områden som fallit bort respektive kvarstår i fas 3
Geografiskt är de utvärderade områdena relativt väl spridda i Götaland, dock med en tydlig
tyngdpunkt åt väster. I figur 6.4- 6.6 nedan visas läget för alla de förfrågningar som analyserats i
de olika faserna. Det framgår tydligt att förutsättningarna för vindkraft i större skala framför allt
finns i mer glesbebyggda kommuner, även om vindresursen kan vara bättre vid kusten.
65 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Figur 6.4. Geografisk fördelning av alla förfrågningar (fas 1)
Figur 6.5. Geografisk fördelning för projekt som värderats i fas 2
66 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Örken
Figur 6.6. Aktiva projekt i december 2011
Sammanfattningsvis är det Bolagets bedömning att den stegvisa urvalsprocessen – där över 90
% av alla potentiella projektområden avförts efter hand – har resulterat i områden där
förutsättningarna för lönsam vindkraft är goda. Det är också Bolagets bedömning att
kvarvarande områden – varav Örken är ett – utgör lämpliga lokaliseringar i enlighet med
Miljöbalkens intentioner.
6.2
ALTERNATIVA UTFORMNINGAR
De alternativa utformningar av vindpark Örken som diskuteras i detta avsnitt består av olika
utformningar av vindkraftverken, d v s dess effekt och därmed följande storleksförhållanden.
Här redovisas inte alternativa placeringar av vindkraftverken. Det som har varit styrande för
verkens preliminära placeringar inom parkens gränser är topografi, vindförhållanden samt de
skyddsåtgärder som har ställts upp för bl. a. naturmiljö och kulturmiljö. En förändring av
vindkraftverkens placeringar med hänsyn till dessa förutsättningar bedöms inte ha någon
påverkan av betydelse på landskapsbilden.
Sökandens yrkanden har utformats för att möjliggöra ett optimalt nyttjande av vinden.
Vindkraftverken kommer att väljas så nära byggstart som möjligt. På så sätt säkerställs att det
tekniskt och ekonomiskt effektivaste verket på marknaden används.
Avsikten med utformningen av vindparken har hela tiden varit att utnyttja vinden optimalt och
därmed uppnå högsta möjliga produktion. Utifrån vilken typ av vindkraftverk som väljs kommer
man sedan att optimera antalet verk inom parken. Statkraft Södra vill därför ha frihet att, inom
67 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
angivna ramar, välja närmare placering samt storlek och effekt på verken i projekteringsfasen
för att parken ska kunna utformas optimalt.
De typer av vindkraftverk som har studerats och bedömts vara lämpliga i aktuella områden
ligger i spannet 2-3 MW. Beroende på vindförhållande varierar effekt, navhöjd och
rotordiameter. En större rotordiameter innebär att verken placeras med längre avstånd från
varandra jämfört med verk med mindre rotordiameter. Resultatet blir färre verk inom ett specifikt
område. Alternativa utformningar skulle således kunna utgöras av olika storlek på
vindkraftverken.
Rent fysiskt minskar påverkan i viss mån om man skulle minska antalet vindkraftverk eller öka
effekten på varje verk och på så sätt minska antalet verk i vindparkerna, men detta bedöms inte
ha någon större betydelse för miljöpåverkan från parken.
Vid utformning av en vindpark är vinddata om hastighet och turbulens en viktig faktor. Örken
vindpark är belägen i skogsmiljö, vilket innebär att det finns turbulens i vinden ovanför skogen.
Ju närmare trädtopparna desto lägre vindhastighet och desto högre turbulens; generellt sett
räknar man med att turbulensen är omvänt proportionell mot vindhastigheten. Turbulenta vindar
ökar påfrestningarna på vindkraftverken och kan innebära risk för en förkortad livslängd för
turbinerna.
Medelvinden är högre vid högre navhöjd vilket gör att vindresursen nyttjas mer effektivt vid
högre verk. Sammantaget är det således bäst förenligt med inte minst bestämmelserna i 3 kap
miljöbalken om hushållning av mark- och vattenområden att förorda verk med en totalhöjd om
185 meter för Örken vindpark.
Vid bedömning av de miljökonsekvenser som den planerade parken medför har ett maximalt fall
utifrån de specifika konsekvenserna antagits, med 25 vindkraftverk med en totalhöjd om 185
meter. Detta maximalfall har använts för att kunna beskriva maximala miljökonsekvenser.
Eftersom den planerade anläggningen är så optimerad/samlad så bedöms inte en minskning av
antalet verk ge någon betydande förändring av den visuella påverkan, platsen blir fortfarande
påverkad av en stor vindkraftanläggning.
6.3
UTFORMNINGSPROCESSEN
I detta avsnitt beskrivs hur vindpark Örken har antagit sin nuvarande utformning.
Hösten/vintern 2009 togs ett förslag fram på utredningsområde för vindpark Örkens norra del.
Inom denna gjordes en exempellayout med vindkraftverk utifrån kända vindförhållanden och
minimiavstånd mellan verken.
Denna utformning användes vid samråd med både länsstyrelse, kommuner, markägare och
allmänhet, myndigheter och organisationer i början av 2010.
Under 2010 tillkom det södra delområdet, varför ett nytt samråd med samtliga parter ägde rum.
Ett exempel på layout presenterades vid samrådet. Efter samråden inför tillståndsansökan
gjordes en ny exempellayout. Tillståndsansökan innefattar nu totalt högst 25 vindkraftverk med
en totalhöjd om 185 meter.
6.4
NOLLALTERNATIV
Nollalternativet för vindpark Örken definieras som att vindparken inte uppförs och
markanvändningen kvarstår i samma förhållanden som idag. Markanvändningen i området är
huvudsak skogsbruk. Nollalternativet innebär att skogsbruket fortgår som tidigare.
68 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Nollalternativet medför en utebliven produktion av miljövänlig energi om ca 210 GWh per år,
vilket motsvarar årsförbrukningen för ca 10 500 eluppvärmda villor årligen. Nollalternativet
innebär att denna energimängd behöver produceras på annat sätt. Marginalel produceras ofta
med kolkondenskraft med negativa miljökonsekvenser i form av utsläpp till luft och vatten av
bland annat koldioxid, svaveloxider och kväveoxider.
Nollalternativet innebär att de miljökonsekvenser som vindparken skulle innebära uteblir. De
begränsade ljud och skuggor som parken medför uteblir vid nollalternativet, vidare kommer inte
utsläpp, påverkan under byggtiden eller restprodukter kopplade till vindparken att förekomma.
Om vindparken inte byggs i området kommer landskapsbilden att förbli oförändrad. Närliggande
intressen påverkas inte i vare sig förordat alternativ eller nollalternativet. Byggnation och
förstärkning av vägar kommer inte att ske vid nollalternativet, vilket innebär att tillgängligheten
till området inte förändras.
Om vindparken inte uppförs kommer ingen tillförsel av miljövänlig energi från vindparken att
ske, och bidraget till att uppfylla riksdagens mål om förnyelsebar energi uteblir. Minskning av
utsläpp möjliggörs då inte. Vid en samlad bedömning avseende för- och nackdelar ur
miljösynpunkt bedöms nollalternativet som ett sämre alternativ än förordat alternativ; vindpark
Örken.
6.5
FLEXIBELT TILLSTÅND
Bolaget menar att ett flexibelt tillstånd att uppföra en vindpark, inom de ramar som bolaget
presenterat i sin ansökan, utgör det bästa sättet att garantera anläggningens förenlighet med de
villkor som framkommer av miljöbalken samt samhällets ambition att ställa om
energiproduktionen i syfte att uppnå ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Motiveringen till detta
är följande:
Dagens huvudsakliga syfte med vindbruk är att skapa ett energisystem vars miljöbelastning är
lägre än från det energisystem vi har idag. Vindkraft är en teknik för energiomvandling som nu
befinner sig i snabb utveckling. Verken har på kort tid utvecklats avsevärt både i storlek och
effektivitet. Utvecklingen från att etablera enstaka verk har gått mer mot att anläggningar
uppförs; man talar nu ofta om tio eller fler vindkraftverk. En vindpark utgör alltså inte längre bara
ett enstaka vindkraftverk utan består nu ofta av en komplext sammansatt anläggning bestående
av flera samverkande vindkraftverk.
Varje område där vindparker planeras har unika vind- och topografiförhållanden vilket gör att
ingen anläggning blir den andra helt lik. Detta kräver att omfattande vindanalyser och
optimeringar av layout och utformning görs inför varje etablering. Hur vinden och där med
produktionsförhållandena inom en anläggning påverkas är avhängt verkens design i och med
att vingarna eller storleken på generatorn i verket skiljer sig åt olika fabrikat emellan. Verkens
tekniska specifikation och utformning påverkar därmed inte bara hur många verk som kan/skall
byggas för att uppnå effektivitet. Anläggningens effektivitet och produktion är beroende av hur
de olika aggregaten placeras sinsemellan. Idag spänner de flesta verken mellan ca 80 och 120
meter i rotordiameter medan navhöjden varierar mellan ca 100 och 140 meter. Samtliga
tänkbara val av verk ger olika anläggningslayouter.
Att hitta rätt verk och rätt layout är en komplex och mycket kostsam process där projektören i
stort kan sägas sätta sig ner med en rad olika verksleverantörer för att tillsammans med dessa
utröna vilket verk och vilken layout som är den för det aktuella området mest lämpade. Med
hänsyn taget till de kostnader och den tidsåtgång som detta arbete innebär, inte bara för
projektören, utan även för de potentiella leverantörerna, är det inte rimligt eller ens skäligt att
inleda en sådan process innan det finns ett tillstånd att uppföra en vindpark. Det är inte heller
rimligt att verksleverantörerna, vilka innehar den största kunskapen om hur deras verk fungerar
69 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
och beter sig under vissa givna förutsättningar, skall lägga arbete på att optimera anläggningar
som de inte har någon möjlighet att bedöma huruvida de faktiskt kommer att få leverera verk till
eller ej.
Att en anläggning är effektiv, att den baseras på bästa tillgängliga teknik och att den är en
långsiktigt hållbar investering är i sig något som kan sägas tillhöra själva kärnan bakom tanken
med vad miljöbalken och strävan efter ett hållbart samhälle skall frambringa när det gäller
teknisk utveckling.
Att innan en anläggning förmedlats tillstånd, bestämma sig för en viss layout skulle medföra att
man vare sig kan garantera anläggningens effektivitet, att hänsyn tagits till val av bästa
tillgängliga teknik eller ens att anläggningen skulle bli en lönsam och där med hållbar
investering. Lika viktig som utvärderingsprocessen för att finna de bästa verken och en optimal
anläggningslayout vid tillfället då tillstånd erhållits är givetvis att den lokala påverkan som
anläggningens etablering innebär inte blir orimlig. Det skall också för tillståndsmyndigheten vara
möjligt att bedöma detta i tillståndsprövningen. Bolagets strategi i detta har varit att finna ett sätt
att ansöka om tillstånd för etablering av en anläggning som baseras på en modell med tydliga
randvillkor vad gäller anläggningens lokalisering och omgivningspåverkan. I stort har processen
varit upplagd för att identifiera områden eller ytor inom ett arrendeområde där en etablering av
anläggningens vindkraftverk inte riskerar att på ett orimligt sätt skada eller hota andra värden.
Processen med identifieringen av dessa ytor beskrivs närmare i kapitel 4 i MKB. Anläggningen
skall också anpassas till motstående intressen och de krav som finns vad gäller ljud och
skuggor.
Bolaget har också, för att tillståndsmyndigheten och berörd allmänhet samt övriga intressenter
skall kunna bilda sig en god uppfattning om anläggningen, utarbetat exempellayouter vars
karaktär så långt möjligt skall återspegla den anläggning som sedan också uppförs.
Syftet med att ansöka om ett tillstånd för en flexibel layout är således att skapa förutsättningar
för att kunna förena strävan efter att minimera anläggningens påverkan på människors hälsa
och miljö med ambitionen att maximera produktionen av förnyelsebar el.
Det finns idag ett antal lagakraftvunna tillstånd där en flexibel layout tillämpas. Bolaget hänvisar
till bland annat: MÖD, Miljööverdomstolen Svea Hovrätt (Mörttjärnberget, Mål M 5256-08) och
MPD, Länsstyrelsen i Jämtland (Mörttjärnberget, Dnr 551-17521-08). Nyligen har även tillstånd
erhållit av Länsstyrelsen i Kronobergs län (Skäckarp, Dnr 551-2273-10).
70 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
7
SAMRÅD
Enligt 6 kap. 4§ miljöbalken ska samråd hållas med berörda parter, som ska ha möjlighet att få
information om projektet samt ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Samråd kan utformas på
flera olika sätt, metodiken regleras inte i lagstiftningen.
Samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken för vindpark Örken har hållits i flera olika steg. Samrådet
inleddes vintern 2009/2010 då endast det norra delområdet i Örken var aktuellt. Ett år senare
hölls samråd för båda delområdena. Projekt av den omfattning som planeras i Örken antas
medföra betydande miljöpåverkan, och samråd har skett utifrån dessa premisser. Samråd har
således skett med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen), kommun,
enskilda som antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de
organisationer som antas bli berörda. Yttranden och synpunkter som kommit in under samrådet
har beaktats och till viss del bemötts i denna miljökonsekvensbeskrivning. En detaljerad
redogörelse för hela samrådsprocessen inklusive de inkomna yttrandena finns i sin helhet i
samrådsredogörelsen, bilaga C8.
7.1
SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN OCH HYLTE OCH HALMSTADS KOMMUNER
Första samrådsmötet med Hallands länsstyrelse och Hylte kommun genomfördes januari 2010.
Före mötet hade ett samrådsunderlag sänts ut med beskrivning av den planerade
verksamheten. På samrådsmötet presenterades bland annat känd information om området för
vindpark Örken, planerade inventeringar och utredningar samt tidplan och genomförande för
samråd och tillståndsprocess för vindparken. Länsstyrelsen och kommunen delgav deras
kännedom om området, vad de ansåg bör ingå i kommande samråd och
miljökonsekvensbeskrivning.
Ett andra och tredje samrådsmöte hölls i september och oktober 2010. Dessa möten var av
samma karaktär som det första, men då presenterades båda delområdena. Vid detta möte
redogjorde Statkraft Södra att de avsåg att ansöka om tillstånd för en vindkraftpark med flexibel
layout
7.2
SAMRÅD MED ENSKILDA OCH ALLMÄNHET
Ett inledande öppet samrådsmöte för enskilda särskilt berörda samt övriga intresserade och
allmänhet anordnades den 19 januari 2010 i Mjälahults bygdegård. Till mötet inbjöds markägare
inom 1 km från det norra delområdet av Örkens vindkraftpark. Övriga särskilt berörda och
intresserade samt allmänhet inbjöds via kungörelser i tidningarna Hallandsposten, Hallands
nyheter och Värnamo nyheter, med två kungörelsetillfällen i respektive tidning. Information om
samrådsmötet samt samrådsunderlag lades även ut på projektets hemsida,
http://www.sodra.com/sv/Energi/Vindkraft/Vindkraftprojekt/Forprojektering/Orken/. Vid det
inledande samrådsmötet den 19 januari fanns tillfälle att inhämta information om projektet, ställa
frågor samt diskutera projektet med representanter för Statkraft Södra. Enligt
deltagarförteckningen närvarade 37 personer vid samrådsmötet den 19 januari 2010.
Mötesdeltagarna informerades om möjligheten att lämna skriftliga synpunkter både i samband
med mötet och i efterhand.
Den 10 mars 2011 hölls ytterligare ett öppet samrådsmöte i Mjälahults bygdegård, men denna
gång handlade samrådet i första hand om den södra delen av vindpark Örken, som hade
tillkommit sedan det första samrådsmötet. Till mötet inbjöds markägare inom 1 km från
utredningsområdet för hela vindpark Örken, både norra och södra delen, via ett skriftligt utskick.
Övriga särskilt berörda och intresserade samt allmänhet inbjöds via kungörelser i tidningarna
Hallandsposten, Hallands nyheter med två införanden i varje tidning inför mötet. Information om
71 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
samrådsmötet samt samrådsunderlag lades även ut på projektets hemsida,
http://www.sodra.com/sv/Energi/Vindkraft/Vindkraftprojekt/Forprojektering/Orken/.
Enligt deltagarförteckningen närvarade 60 personer vid samrådsmötet den 10 mars 2010. Vid
samrådsmötet lämnades önskemål från de närboende om mer omfattande information
angående ljud från vindkraftverk. Statkraft Södra planerade därför in ytterligare ett samrådsmöte
den 8 maj 2011 där de även bjöd in Paul Appelqvist från ÅF-Ingemansson som presenterade
ljudaspekten. Vid detta samrådsmöte presenterades även resultat från natur och
kulturmiljöinventeringarna som vid denna tidpunkt hade färdigställts. Vid det utökade
samrådsmötet den 8 maj 2011 närvarade 27 personer.
7.3
SAMRÅD MED ÖVRIGA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
Genom två skriftliga utskick, ett i december 2009 och ett i februari 2010, har samråd genomförts
med övriga myndigheter, organisationer och föreningar.
7.4
ÖVRIGA KONTAKTER
Under samrådsprocessen har löpande kontakt hållits med enskilda och organisationer som hört
av sig med frågor angående projektet. Frågorna har besvarats direkt och i huvudsak berört
efterfrågan av material samt frågor av samma karaktär som finns med bland skriftliga inkomna
synpunkter
Under projektets gång har information lagts upp på Statkraft Södras projekthemsida,
http://www.sodra.com/sv/Energi/Vindkraft/Vindkraftprojekt/Forprojektering/Orken/. På hemsidan,
som är tillgänglig för alla, kan man läsa om den planerade vindkraftparken, titta på kartor och ta
del av samrådsunderlaget, får svar på en del vanliga frågor om vindkraft samt hitta
kontaktinformation. Informationen är sedan februari 2012 flyttad till www.statkraftsodra.com
7.5
INKOMNA YTTRANDEN
Samtliga inkommande yttranden finns i bilaga till samrådsredogörelsen.
Länsstyrelsen i Hallands län och de båda kommunerna Hylte och Halmstad har främst framfört
synpunkter på innehåll i MKB och vad som står att läsa i översiktsplanerna. Övriga myndigheter
som har yttrat sig har inte haft något att erinra mot den planerade vindkraftparken.
Närboende har i flera omgångar inkommit med åsikter angående vindkraftsplanerna i området.
En lokalförening (God livsmiljö i Hylte) under Föreningen Svenskt Landskapsskydd har bildats.
Främst finns rädsla att vindkraftverken ska påverka boendemiljö och fastighetsvärden.
Närboende vill att avståndet mellan vindkraftverk och bostäder ska ökas. Frågor om lågfrekvent
ljud har inkommit.
72 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
8
SAMLAD BEDÖMNING
Sammantaget bedöms etableringen av vindpark Örken medföra en god hushållning med
naturresurser med bidrag av ett inte obetydligt tillskott av förnyelsebar energi utan oacceptabel
inverkan på motstående intressen.
Vindparken medför positiva konsekvenser för produktionen av förnyelsebar energi samt bidrar
till uppfyllande av de lokala, regionala och nationella miljömålen.
Projektet medför samhällsnyttor såsom en ökning av antalet arbetstillfällen i berört område,
framförallt under byggtiden men även när parken är uppförd och driftspersonal behövs.
Vindparken bidrar till positiva miljöeffekter globalt sett genom produktion av el från
förnyelsebara resurser som kan ersätta el som produceras av ändliga resurser.
I Tabell 8.1 görs en sammanfattning av vindparkens påverkan på respektive intresseområde.
Tabell 8.1. Samlad bedömning
Intresse
Samlad
bedömning
Kommentar till bedömning
Landskapsbild
Begränsad till
betydande
Ordinära landskapsvärden gör att den samlade bedömning blir
begränsad påverkan. För enskilda kan det dock bli betydande
påverkan.
Ljud
Begränsad
Ljud från vindkraftverk uppträder främst utomhus i vindkraftverkens
direkta närområde. I tillståndet reglerat ljud kommer innehållas för
samtliga bostäder.
Skuggning
Liten
Gällande värden för skugga från vindkraftverk på högst 8 timmar
sannolik skuggtid per kalenderår kommer att innehållas för samtliga
bostäder efter vidtagande av skyddsåtgärder.
Ljus
Begränsad
Hindermarkeringen kommer att följa Transportstyrelsens föreskrifter.
Utsläpp till vatten
Liten
Hårdgjorda uppställningsytor och vindkraftverkens konstruktion
minskar risken för att läckage av oljor och andra miljöfarliga vätskor
sprids till grundvatten och vattendrag.
Utsläpp till luft
Positiv
Sammantaget kommer vindpark Örken ge en nettominskning av
klimatpåverkande utsläpp förutsatt att elproduktionen ersätter fossila
bränslen
Olycksrisker
Små
Risk för olyckor till följd iskast, brand och läckage är minimala/ näst
intill obefintliga.
Naturmiljö, flora
och fauna
Liten till
begränsad
Anläggningarna kommer ta cirka 3 % av området i anspråk.
Känsliga identifierade naturmiljöer kommer att undantas från
exploatering i stor utsträckning. Få hotade arter av fåglar och
däggdjur är knutna till de brukade produktionsskogar där verk och
kringanläggningar lokaliseras. Inga rödlistade rovfåglar har revir
finns inom parkområdet.
Kulturmiljö
Obetydlig
En arkeologisk utredning har kartlagt områdets kulturvärden. Inga
fasta fornlämningar finns i området, identifierade övriga
kulturhistoriska lämningar kommer så långt möjligt undantas.
Friluftsliv och
turism
Liten
Området hyser inga särskilda värden för friluftslivet eller för turism.
Området används för exempelvis friluftsliv och jakt och dessa
aktiviteter kommer att påverkas främst under byggtiden. Områdets
tillgänglighet förbättras.
73 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Intresse
Samlad
bedömning
Kommentar till bedömning
Övrig mark- och
vattenanvändning
Liten
Endast en liten del av skogsarealen kommer långsiktigt att undantas
från aktivt skogsbruk.
Övriga intressen
Obetydlig till
liten
Inga radiolänkstråk bedöms påverkas. Eventuell höjning av TMA för
Halmstad flygplats kommer att utredas i samband med
detaljprojektering.
Påverkan under
byggtiden
Begränsade
till betydande
Under byggtiden kommer temporära störningar i form av bland
annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter att
förekomma. Arbetet äger rum under en mycket begränsad tid och
avviker inte från vad som gäller för vindkraftsbyggnation på andra
platser.
Hushållning med
naturresurser
Positiv
Parken bidrar till minskat utnyttjande av fossila bränslen.
74 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
REFERENSER
Ahlén, Ingemar, 2011: Fladdermusfaunan i Sverige. Artikel ur Fauna och Flora Årgång 106:2,
2011
Baring-Gould I., Krenn A. et al, 2011: Wind energy projects in cold climates, Edition 2011
Bergström Hans, 2008: Wind Energy Report 2008:1, Air, Water and Landscape Sciences
Department of Earth Sciences
Boverket, 2009: Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i
kustnära vattenområden
ElforskPerspektiv, 2007: Marginalel eller medelel – det är frågan… nr 1 2007
Hallands kommun, 2009: Antagandehandling 2009 Vindkraft, tematiskt tillägg till ÖP 2000,
antagen 2009-12-17 KF § 112
Hylte kommun, 2008: Vindkraftsplan för Hylte kommun, Tematiskt tillägg till översiktsplanen
ÖP2001, Dnr OP2008/0022
Länsstyrelsen i Hallands län, 2007: Miljömål för Hallands län 2007-2010, Reviderade regionala
miljömål för Jämtlands län, Meddelande 2007:39
Länsstyrelsen i Hallands län, 2011, Vindkraft i Hallands län. Beskrivning av det Halländska
landskapet ur ett vindkraftsperspektiv. Meddelande 2011:22.
Naturvårdsverket, 1983: Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och riktlinjer
1978:5, omtryck 1983
Naturvårdsverket, 2001: Ljud från vindkraftverk, rapport 6241
Naturvårdsverket, 2005: Vindkraftverk på land, Branschfakta, Utgåva 1, juni 2005
Naturvårdsverket, 2009: Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, rapport 5956
Naturvårdsverket, 2011: Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, En syntesrapport,
Rapport 6467, November 2011
Nilsson E Mats et al, 2012 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekventa ljud från
vindkraftsanläggningar, Exponering och hälsoeffekter. Beställd av Naturvårdsverket och
Karolinska universitetssjukhuset.
Pedersen Eja, Göteborgs universitet, 2007: Human response to wind turbine noise. Perception,
annoyance and moderating factors
Regeringens proposition 2005/06:143, 2006: Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett
livskraftigt vindbruk
Regeringens proposition 2008/09:146, 2009: Prövning av vindkraft
Regeringens proposition 2008/09:163, 2009: En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi
Socialstyrelsen, 2005: Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar
SOU, 1999:75: Rätt plats för vindkraften – Slutbetänkande av vindkraftsutredningen.
Statens Energimyndighet, 2009:20, 2009: Kunskapsunderlag Angående Marknaden för
Elfordon och Laddhybrider (KAMEL)
75 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN
Transportstyrelsen, 2010: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av
föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155
VMF Syd Ekonomisk förening, årtal okänt: Krav på Skogsbilvägar.
Wizelius et al, 2005. Vindkraftens miljöpåverkan, utvärdering av regelverk och
bedömningsmetoder.
Wizelius Tore, 2007: Vindkraft i teori och praktik
Internet
Artdatabanken, 2012. Den svenska rödlistan. http://www.artdata.slu.se/rodlistan.asp
Länsstyrelsen i Hallands län, 2012. Digitalt kartmaterial RUM http://gis.lst.se/lstgis/
Miljömålsportalen, 2012, www.miljomal.nu
Naturvårdsverket, 2012 www.naturvardsverket.se/
Riksantikvarieämbetet, 2012. Digitalt kartmaterial FMIS
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Sveriges Geologiska Undersökning SGU, 2012. Databaser och digitalt kartmaterial om
bergrundsförhållanden, jordarter och grundvattenförhållanden.
http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/databaser/index.html
Skogsstyrelsen, 2012. Digitalt kartmaterial via skogens källa. http://www.skogsstyrelsen.se/Agaoch-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/
Svensk Vindenergi, 2012, http://www.svenskvindenergi.org
Trafikverkets vägdatabas, 2012, http://gis.vv.se/iov
Vatteninformationssystem Sverige, 2012. http://www.viss.lst.se/
76 (76)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ÖRKEN