Transcript Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.om 1.1

Social- och
§ 114
hälsovårdsnämndens svenska
sektion
26.11.2013
Anvisningar för utkomststöd och förebyggande utkomststöd fr.o.m
1.1.2014
1052/05/03/00/2013
Soh § 114
Social- och hälsovårdsnämnden 20.11.2013 § 247:
Beredare; servicedirektör Seppo Mattila tel. 044 7809 446
Social- och hälsovårdsministeriet har gett kommunerna nya
anvisningar om tillämpningen av lagen om utkomststöd (Handböcker
2013:41). I anvisningarna ingår revideringar som har gjorts av
lagstiftningen i anslutning till utkomststödet och preciseringar som
högsta förvaltningsdomstolens avgöranden har fört med sig i fråga
om tillämpningen av lagen om utkomststöd.
I den nya handboken betonas utkomststödets roll när det gäller att
förebygga fattigdom, ojämlikhet och marginalisering och det
förebyggande utkomststödets roll i den helhet som bildas av de
förebyggande åtgärderna inom socialväsendet.
Ministeriet betonar de rättigheter och skyldigheter som
utkomststödsklienterna och de anställda som har hand om
utkomststödsärenden har framför allt sett ur klientlagens och
förvaltningslagens synvinkel.
I handboken betonas också skyldigheterna att göra upp en klientplan
i samråd med klienten och den skyldighet som den
tjänsteinnehavare som beviljar utkomststöd har i fråga om rådgivning
och handledning och klienternas rätt att personligt samtala med en
socialarbetare eller socialhandledare. På samma sätt betonas även
att beslut om beviljandet av utkomststöd ska fattas inom de
lagstadgade tidsfristerna. Under de kommande åren kommer
kommunernas skyldigheter att föra statistik över de här ärendena att
öka (statistik som förs av THL).
I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets gamla handbok om
tillämpningen av utkomststödet har kommunerna rätt att ge egna
anvisningar om tillämpningen av utkomststödet, i vilka kommunens
egna specialförhållanden beaktas och iakttagandet av
likställighetsprincipen i kommunen garanteras. Även enligt gällande
rättspraxis (förvaltningsdomstolarnas och högsta
förvaltnings-domstolens beslut) har man godkänt kommunernas rätt
att ge anvisningar. Lagbestämmelserna kan emellertid inte
åsidosättas med kommunala anvisningar.
Tillämpningsanvisningarna fungerar som referensram vid behandling
av utkomststödsärenden och då därom beslut fattas. Då beslut fattas
beaktas individens och familjens situation som helhet och
specialfaktorer i livssituationen hos den som söker om utkomststöd.
Social- och hälsovårdsnämnden har senast den 13 december 2011
§ 289 gett tillämpningsanvisningar om utkomststöd och
förebyggande utkomststöd.
Det är motiverat att revidera nämndens anvisningar eftersom
boendekostnaderna har stigit under de senaste två åren. Statistiskt
sett har hyresnivån stigit med ca 3 procent om året. Därför föreslås
det att de övre gränserna för boendekostnaderna i anvisningarna för
utkomststöd höjs för att motsvara den nuvarande nivån för skäliga
boendekostnader.
I rättspraxis (förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen) i fråga om utkomststöd har principen för
boendekostnader som godkänns i utkomststödet varit att ifall
kommunen fattar beslut om de övre gränserna för
boendekostnaderna som beaktas i utkomststödet måste det faktiskt
finnas ett utbud av bostäder som ryms inom de här gränserna. fatiskt
Dessutom har principen för rättspraxis varit att de övre gränserna
som kommunen fastställt ska tillämpas i situationer där de faktiska
boendekostnaderna klart överskrider de fastställda skäliga
boendekostnaderna.
Förslag till reviderade tillämpningsanvisningar från och med
den 1 januari 2014:
A
FÖRFARANDET I UTKOMSTSTÖDSÄRENDEN
Hur man ska ansöka om utkomststöd
Om utkomststöd ansöks i regel skriftligen med en blankett för
ansökan om utkomststöd. Till ansökan ska bifogas verifikat över
inkomster och utgifter samt senaste bankkontoutdrag samt andra
behövliga bilagor. Ansökan kan göras endera på finska eller
svenska. Klienten får vid behov hjälp med ifyllandet av blanketten.
Vid behov kallas klienten till en socialarbetares eller
socialhandledares mottagning.
Om en klient vill komma och diskutera med en socialarbetare eller
socialhandledare ska klienten kontaktas på så vis att de tidsfrister
som det föreskrivs om i 14 a § i lagen om utkomststöd iakttas.
Ansökan om utkomststöd behandlas så snabbt som möjligt med
beaktande av bestämmelserna om behandling av
utkomststöds-ärenden i 14 a § i lagen om utkomststöd.
Om ansökan om utkomststöd är bristfällig, fattas för klienten ett
beslut med stöd av förvaltningslagen och lagen om utkomststöd, i
vilket man ber om de saknade uppgifterna, verifikaten och
utredningarna. Ifall den som ansöker om utkomststöd inte lämnar in
alla behövliga uppgifter och verifikat för beslutsfattandet, förkastas
ansökan om utkomststöd (22 § i förvaltningslagen, 14 a § och 17 § i
lagen om utkomststöd)
Beslutsfattande
Beslut om utkomststöd fattas i enlighet med lag och förordning. Som
tillämpningsanvisning används social- och hälsovårdsministeriets
senast utgivna handbok för tillämpare av utkomststöd.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut används som prejudikat vid
tillämpning av lagen och förordningen. Dessutom beaktas
förvaltningsdomstolarnas avgöranden.
I verksamhetsstadgan utsedd tjänsteinnehavare fattar på basis av
ansökan beslut om utkomststöd som ges till klienten skriftligt för
kännedom. Beslutet avfattas på finska eller svenska beroende på
språket i ansökan.
Utkomststödet fastställs i regel per månad men vid behov kan ett
beslut fattas också för en tidsperiod som är kortare eller längre än en
månad (15 § i lagen om utkomststöd).
Betalningsförfarande
Utkomststöd betalas i första hand som pengar till klientens
bank-konto mot verifikat som klienten uppvisat. Ifall det
grundläggande utkomststödet enligt en hypotetisk kalkyl blir under 2
€, betalas stödet inte till klienten på grund av den ringa summan. I
denna situation kan klienten uppmanas att ansöka om utkomststöd
t.ex. för tre månader retroaktivt, varvid stödet kan betalas som ett
engångsbelopp.
Av särskilda skäl (16 § i lagen om utkomststöd) kan man förfara så,
att utkomststödet för en klient, som är berättigad till utkomststöd, inte
betalas till klienten, utan att räkningar för t.ex. hyra, el och
sjukhus-vistelse, för vilka klienten är berättigad till utkomststöd,
betalas direkt av social- och hälsovårdsväsendet som utkomststöd.
Också i sådana fall bör man undvika att betala små räkningar under
25 € via social- och hälsovårdsväsendet.
B
INKOMSTER OCH TILLGÅNGAR SOM SKA
BEAKTAS
(11 § och 12 § i lagen om utkomststöd)
Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som beviljas i sista hand, och vid
beviljandet beaktas i enlighet med lagen om utkomststöd i regel
hushållets alla disponibla inkomster oberoende av inkomstkälla.
I regel är tillgångar, inkomster eller understöd som familjen som
söker om utkomststöd erhåller av personer utom familjen, inkomster
som beaktas vid ansökan om utkomststöd.
Enligt 11 § i lagen om utkomststöd ska förvärvsinkomster och
understöd som anses vara ringa inte beaktas som inkomster.
Sådana ringa inkomster kan vara tillfälliga inkomster eller
kontoinbetalningar på mindre än 50 €/person/månad.
Enligt ministeriets anvisningar minskar den sökandes disponibla
besparingar, andra tillgångar samt lätt realiserbara egendom på
behovet av utkomststöd enligt skälighetsbedömning.
I regel beaktas som inkomst inte familjens minderåriga barns
tillfälliga inkomster (t.ex. för sommararbete).
En studerandes primära utkomstsystem är studiestöd. Studielånet
som ingår i studiestödet är primär inkomst i förhållande till
utkomststöd och beaktas som inkomst vid fastställande av
utkomststöd. I enlighet med ministeriets rekommendation kan en
minderårig studerande eller gymnasieelev som bor hemma hos sina
föräldrar inte förutsättas ta studielån. Inte heller kan en ung person i
sådan eftervård som avses i barnskyddslagen förutsättas ta
studielån för att avlägga sin första examen.
C
UTGIFTER SOM SKA BEAKTAS
GRUNDLÄGGANDE UTKOMSTSTÖD
(7 § i lagen om utkomststöd)
Utgifter som täcks med grunddelen
(7a §, 9 § och 10 § i lagen om utkomststöd)
Vad gäller grunddelens storlek och struktur följs bestämmelserna i
paragraferna ovan. Till de utgifter som täcks med grunddelen betalas
inga separata bidrag utom då utkomststödskalkylen uppvisar
underskott. Utkomststöd kan undantagsvis beviljas på motiverade
grunder även för dessa utgifter, t.ex. oväntat behov av utkomststöd
för mat eller medicin, jfr anvisningarna om förebyggande
utkomststöd.
Övriga grundutgifter
(7 b § i lagen om utkomststöd)
1. Boendeutgifter
(andra än de som ingår i grunddelen)
När man beaktar boendeutgifter i utkomststödet är avsikten att
trygga den sökandes boende.
Då beslut om utkomststöd för boendeutgifter fattas, beaktas stadens
allmänna boendesituation som redan länge varit god.
Boendeutgifter godkänns bara för bostad i eget bruk.
För tom/oanvänd bostad beviljas i regel inget utkomststöd. Praxis är
densamma som för allmänt bostadsbidrag som beviljas av
Folkpensionsanstalten. I specialfall kan utkomststöd beviljas, t.ex.
under långvarig anstaltsvård kan man beakta boendeutgifterna för
en oanvänd bostad, ifall personen enligt vårdplanen återvänder till
bostaden. Likaså kan utkomststöd beviljas t.ex. för en fånges
hyresbostadsutgifter under högst 6 mån., ifall den fängslade
personen har bott i bostaden före fängslandet, hyran har betalts
regelbundet och personens hyreskontrakt fortgår och det är
ändamålsenligt att ha kvar bostaden under fängelsetiden.
Med utkomststöd har man som mål att upprätthålla boende på
skälig nivå med skäliga boendekostnader i vilka ingår hyra,
bolagsvederlag, uppvärmningskostnader, vattenavgifter, hem- och
brandförsäkringar, avfallshantering, fastighetsskatt, tomthyra,
elräkningar o.dyl. med tanke på boendet nödvändiga boendeutgifter,
samt utgifter som föranleds av årliga räntor för lån som tagits för köp
av bostad eller för grundförbättring av bostad.
Ränteutgifter godkänns som boendekostnader, ifall betalningen av
räntor tryggar den sökandes boende och bostaden som är föremål
för bostadsskulden kan anses ligga på skälig nivå och i fråga om
kostnaderna vara skälig som bostad.
I Karleby stad beaktas som skäliga totala boendeutgifter
(inkluderar hyra, uppvärmningskostnader, el, vatten, räntor på
bostadslån och andra eventuella boendeutgifter totalt) i
utkomststödskalkylen per månad högst
Ensamboende studerande
1 person
350 €
520 €
2 personer
3
"
4
"
5
"
6
"
7
”
600 €
710 €
780 €
850 €
910 €
980 € + 65 €/8:e
familjemedlem o.s.v.
Av boendeutgifterna för bostäder för del- eller underhyresgäster
godkänns som totala boendeutgifter högst:
bostad för 1–2 personer:
bostad för 3 personer:
bostad för 4 personer:
högst 300 €/person
högst 250 €/person
högst 200 €/person
Att tillämpa den övre gränsen för skäliga boendeutgifter i
utkomst-stödskalkylen förutsätter individanknutet övervägande, i
vilket man beaktar personens/familjens livssituation, bostadsbehov
och faktorer i anknytning till bostaden.
Boendeutgifter i enlighet med de övre gränserna för skäliga
boendeutgifter kan godkännas som utgifter som berättigar till
utkomststöd bara om boendeutgifterna är skäliga och
godtagbara med tanke på bostadens storlek, skick och
utrustningsnivå i förhållande till hyresgästens behov av bostad.
I praktiken borde inte för höga hyror eller andra boendeutgifter i
förhållande till bostadens storlek och skick godkännas som utgifter
som berättigar till utkomststöd. Som jämförelseobjekt kan användas
stadens allmänna hyresnivå och t.ex. FPA:s allmänna kriterier för
beviljande av bostadsbidrag.
Ifall en person/familj, som är utkomststödsklient, utan motiverade
skäl flyttar till en bostad som har dyrare kostnader, kan
bostads-utgifterna beaktas enligt den tidigare bostadens kostnader
eller enligt de maximiboendeutgifter som FPA godkänt i beslut om
bostadsbidrag.
För garantihyra kan man enligt särskilt övervägande betala
utkomststöd om sökanden annars inte får en bostad eller om det
finns särskilda skäl att flytta. I regel kan garantihyra godkännas som
en utgift som berättigar till utkomststöd endast för en månads tid.
I regel beviljas garantihyra som en betalningsförbindelse för viss
tid. Om hyresvärden inte godkänner en betalningsförbindelse, kan
utkomststöd betalas till hyresvärdens konto med beslut om återkrav.
Likaså om hyresvärden kräver en betalningsförbindelse som gäller
tills vidare, kan den beviljas enligt prövning.
För garantihyror eller hyresförskott som föranleds av bostadsbyte på
klientens eget initiativ, erläggs inget stöd, ifall det inte bevisligen
handlar om en ofrånkomlig flyttningssituation.
Ifall den som ansöker om utkomststöd är bostadslös eller ger en
Poste restante -adress, måste av den sökande begäras en utredning
om hos vem och på vilken adress han/hon de facto vistas. En person
som flyttar till Karleby kan inte beviljas utkomststöd på basis av en
Poste Restante-adress eftersom vistelse på en Poste
Restante-adress inte kan betraktas som ett stadigvarande boende
på det sätt som avses i 14 § i lagen om utkomststöd.
2. Hälso- och sjukvårdsutgifter
Smärre hälso- och sjukvårdsutgifter ingår i grunddelen.
I förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut
om hälso- och sjukvårdsutgifter som berättigar till utkomststöd, har
det centrala varit användningen av offentliga hälso- och
sjukvårdstjänster.
Kostnader som föranleds av privata hälso- och sjukvårdstjänster kan
i regel inte godkännas som utgifter som berättigar till utkomststöd.
Kostnader för privat vård kan godkännas som utkomststödsutgifter
endast om behovet särskilt förutsätter specialvård eller brådskande
vård, eller om det gäller en långvarig fortgående vårdrelation med
privatläkare. Av andra än ovan nämnda skäl ska klienter som
ansöker om utkomststöd för privata hälso- och sjukvårdstjänster
hänvisas till den offentliga sektorns tjänster.
Också gällande tandvård anses i regel enbart utgifter för offentlig
vård vara utgifter som berättigar till utkomststöd i enlighet med
högsta förvaltningsdomstolens beslut.
Gällande läkemedelsutgifter är huvudregeln att receptfria
läkemedel ingår i kostnader som täcks med grunddelen.
Kostnader för receptläkemedel räknas som sjukvårdsutgifter som
ingår i utkomststödet. Utkomststödsklienterna ska hänvisas till att
byta sina receptläkemedel mot förmånligaste alternativa läkemedel i
enlighet med nuvarande principer om utbyte av mediciner.
Via utkomststöd kan betalningsförbindelser beviljas för dyra
receptläkemedel. För receptläkemedel under 25 € ska
betalningsförbindelser inte beviljas.
För anskaffning av glasögon beviljas utkomststöd enligt en
kostnadsberäkning som klienten ger eller enligt ett specificerat kvitto.
För anskaffning av bågar ges i bidrag högst 50 €. Av linsernas pris
räknas priset för baslinser som utgift för vilken man är berättigad till
utkomststöd. För specialbehandling av linser, t.ex. ytbeläggning eller
färgning av linser, beviljas inte utkomststöd. I regel beviljas inte
utkomststöd för anskaffning av kontaktlinser. Utkomststöd beviljas
för glasögon, som också användare av kontaktlinser bör ha. Vid
bedömning av glasögonens pris kan optiker konkurrensutsättas. För
förnyande av glasögon kan utkomststöd beviljas tidigast med tre års
mellanrum. Ifall glasögonen skall förnyas innan tidsfristen på tre år
gått ut, måste utlåtande av en optiker eller ögonläkare om
nödvändigheten att förnya glasögonen uppvisas.
KOMPLETTERANDE UTKOMSTSTÖD
(7 c § i lagen om utkomststöd)
1. Utgifter för barndagvård
För hushåll i behov av utkomststöd och med barn i kommunal
dagvård förordas befrielse från dagvårdsavgifter eller nedsatta
avgifter så att dessa avgifter inte förorsakar behov av utkomststöd.
Utgifter som kommer av privat dagvård beaktas endast i särskilda
situationer där barnets intresse beaktas. I regel beaktas vid
utkomststödet endast utgifter för kommunal dagvård. Då behovet av
utkomststöd är långvarigt, hänvisas klienten till att ansöka om en
kommunal barndagvårdsplats.
2. Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden
Beslut om utkomststöd, som fattas på basis av 7 c § 3 punkten i
lagen om utkomststöd, ska fattas som separata motiverade beslut så
att man både med tanke på klienten och revisionsväsendet kan
utreda, på grundval av vilka särskilda grunder, som lagen kräver,
beslutet har fattats.
I lagen om utkomststöd konstateras att särskilda behov eller
förhållanden som bör beaktas vid beviljande av utkomststöd är t.ex.
långvarigt utkomststöd, en svår sjukdom eller särskilda behov i
anslutning till barns fritidsintressen.
Grunden för beslutet ska vara något som anknyter till klientens egen
livssituation, särskilda sociala förhållanden såsom barnskydd,
långvarigt klientskap som mottagare av utkomststöd eller annan
motsvarande grund. Då beslut fattas ska det bedömas, på vilket sätt
situationen för hushållet som får stödet korrigeras då understöd
beviljas.
Exempel på specialunderstöd som beviljas:
- tvättmaskin enbart för barnfamiljer (högst 300 € med minst
5 års mellanrum)
Klienterna kan hänvisas att fråga efter använda och reparerade
tvättmaskiner vid Kokkotyösäätiö.
- barnvagn
(högst 170 €)
- sittvagn
(högst 90 €).
För utgifter som föranleds av umgänge mellan barn och förälder
kan utkomststöd beviljas, ifall barnets förälder inte har
inkomster/tillgångar att betala för umgängeskostnaderna. Den som
ansöker om understöd ska uppvisa umgängesavtal och vid behov
verifikat över kostnaderna. Resekostnaderna beaktas enligt det
förmånligaste resesättet. Kostnader för barnets uppehälle under
vistelsen beaktas enligt ministeriets rekommendation till ett belopp
som motsvarar barnets grunddel under de dagar barnet träffar
föräldern. Utkomststöd för umgängeskostnader beviljas i regel för
högst vartannat veckoslut. Under semestrar beaktas umgänget med
barnet enligt rimlighetsövervägande.
För barns fritidsintressen beviljas stöd enbart på grundval av
långvarigt klientskap för utkomststöd eller av barnskyddsskäl eller
andra särskilda sociala skäl. Vid beviljandet av utkomststöd beaktas
endast skäliga utgifter för barns fritidsintressen.
För flyttningskostnader från utflyttningskommun till en ny
boende-kommun kan stöd fås, ifall man kan anse att flyttningen
förbättrar den sökandes ekonomiska eller sociala situation, t.ex. en
arbetslös person flyttar till en annan ort på grund av en arbetsplats.
Om stöd ges för flyttningen, ska personen/familjen som flyttar ha en
bostad dit man kan flytta i den nya kommunen.
Flyttningskostnaderna beaktas i enlighet med det billigaste
flyttningssättet.
För begravningskostnader kan stöd betalas ifall begravningskostnaderna enligt bouppteckningen inte kan betalas på annat sätt.
Skäliga begravningskostnader är högst 700 € för begravningsbyråns
faktura och dessutom stöd för nödvändiga kostnader som
församlingen uppbär i samband med begravningen. För
kostnader för minnesstund och gravsten beviljas inte utkomststöd.
Utkomststöd kan ges för romska kvinnors utgifter för kläder,
högst 400 € med två års mellanrum ifall sökanden inte på annat
sätt kan skaffa sin klädsel. I allmänhet uppstår en sådan situation,
om den sökande långvarigt och fortgående har ett månatligt
underskott i utkomststödet.
Fängelset svarar för fångarnas dagliga uppehälle (boende, kost,
klädsel samt hälso- och sjukvård). En fånge kan enligt prövning
beviljas pengar för eget bruk om han eller hon inte har tillräckligt
med övriga inkomster eller tillgångar.
En utkomststödskalkyl görs för fången, i vilken fångens inkomster
samt tillgångar räknas som inkomster och bruks-penningens andel
som utgifter. Fängelset svarar för fångarnas primärhälsovård, men
eftersom fängelset inte står för kostnaderna för glasögon och
tandprotes, kan för dessa utgifter beviljas utkomststöd till en
medellös fånge, ifall behövliga utredningar finns om anskaffningens
nödvändighet. I regel beviljas inte utkomststöd för anskaffning av
kläder till fångar, men av särskilda skäl, t.ex. för deltagande i arbete
eller utbildning eller t.ex. i rehabilitering för missbrukare, kan
utkomststöd beviljas för kläd- och andra utgifter på basis av
utredningar från fängelset.
Möbelanskaffningar är i regel utgifter som täcks med
utkomst-stödets grunddel och inget utkomststöd beviljas särskilt för
dem. Utkomststöd kan särskilt beviljas för möbler i specialfall som
t.ex. vid skilsmässa, där behov uppstår att skaffa möbler, eller då
unga flyttar till en egen bostad. För en ensamboende person kan för
möbler beviljas högst 250 € i utkomststöd. För familjer måste
beloppet övervägas särskilt enligt behovet. Klienterna kan hänvisas
till Kokkotyösäätiö eller andra motsvarande försäljningsplatser där
använda möbler säljs.
FÖREBYGGANDE UTKOMSTSTÖD
(13 § i lagen om utkomststöd)
Förebyggande utkomststöd utgör en del av utkomststödet, men är
oberoende av om personen eller familjen är berättigad till det
egentliga kalkylerade utkomststödet. Förebyggande utkomststöd
beviljas av en särskild orsak som är relaterad till den sökandes
livssituation.
Förebyggande utkomststöd har som mål att:
1) främja personens och familjens sociala trygghet,
2) främja förmåga att klara sig på egen hand
3) förebygga utslagning och
4) förebygga ett långvarigt beroende av utkomststöd
Kommunen fattar beslut om grunderna enligt vilka förebyggande
utkomststöd beviljas för att nå målen. I lagen nämns exempel på
beviljande av förebyggande utkomststöd:
- åtgärder för att aktivera stödtagaren,
- tryggande av stödtagarens boende,
- lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en
plötsligt försämrad ekonomisk situation,
- andra syften som befrämjar stödtagarens förmåga att klara sig på
egen hand.
För att främja en persons och familjs sociala trygghet kan
förebyggande utkomststöd beviljas för att trygga familjens
bas-utkomst eller olika nödvändiga anskaffningar eller betalning av
räkningar med utkomststöd i en situation där familjen inte är
berättigad till kalkylerat utkomststöd, eller om det kalkylerade
utkomststödet som beviljats familjen av något motiverat specialskäl
inte är tillräckligt. Speciellt i fråga om barnfamiljer är det motiverat att
förfara på detta sätt.
Åtgärder som stöder klientens förmåga att klara sig på egen
hand och aktivering är nödvändiga i en situation där klienten länge
har erhållit utkomststöd. Speciellt när det gäller personer som länge
varit utkomststödsklienter kan förebyggande utkomststöd användas
för att stöda personens återgång till arbetslivet. Gällande unga
klienter kan man med förebyggande utkomststöd stöda
genom-förandet av en yrkesutbildning eller en arbetskraftspolitisk
kurs eller inträde i arbetslivet. Sådana utgifter kan vara t.ex.
flyttnings-kostnader och garanti hyra till annan ort, då
flyttningsorsaken är att erhålla en arbetsplats eller att inleda en
yrkesutbildning.
Likaså kan förebyggande utkomststöd beviljas för åtgärder som följer
klientens rehabiliterings-, aktiverings- eller vårdplaner, som stöder att
planerna förverkligas. Dessa utgifter kan vara t.ex. kursavgifter,
kostnader för arbetskläder, speciella vårdutgifter och andra dylika
kostnader.
Med dessa åtgärder förebygger man att en person blir utslagen
vilket ett långvarigt klientskap som mottagare av utkomststöd kan
leda till. Gällande unga klienter är målet att förebygga uppkomsten
av en klientrelation som fortgående långvarig mottagare av
utkomststöd.
För att trygga boende kan förebyggande utkomststöd beviljas för
obetalda hyror, elräkningar eller andra nödvändiga boendeutgifter i
en situation där obetalda räkningar äventyrar familjens rätt till
bostaden och familjen hotas av vräkning eller att t.ex. strömmen
bryts av. Också i dessa situationer befrämjar användningen av
förebyggande utkomststöd familjens sociala trygghet och förebygger
utslagenhet i enlighet med lagens syfte. Förebyggande utkomststöd
kan också beviljas för betalning av en garantihyra, om erläggande av
garantihyra är en förutsättning för att få en bostad.
På grund av svårigheter till följd av överskuldsättning eller en
plötsligt försämrad ekonomisk ställning kan förebyggande
utkomststöd beviljas så att klientfamiljen får tid att t.ex. ordna
skuldsanering eller att anpassa sin ekonomi på grund av den
försämrade ekonomiska situationen. Likaså kan förebyggande
utkomststöd beviljas kortvarigt i situationer där tryggandet av en
pågående betalningsplan för skuldsanering förutsätter beviljande av
utkomststöd. Långvarigt kan skuldsaneringsbetalningar inte
finansieras med utkomststöd.
Speciellt om en försämring av den ekonomiska situationen har
förorsakats av sjukdom som medfört både sänkt inkomstnivå och
stora sjukvårdsutgifter kan det vara motiverat att bevilja
förebyggande utkomststöd, även om klienten inte har rätt till egentligt
utkomststöd.
Eftersom beviljande av förebyggande utkomststöd inte baserar sig
på beräkning av inkomster och utgifter, på samma sätt som vid det
egentliga utkomststödet, förutsätter beviljande av förebyggande
utkomststöd alltid att klientens livssituation utreds. Beviljande av stöd
baserar sig på prövning där man måste beakta klientens livssituation
och ekonomiska ställning.
Beslutanderätt gällande förebyggande utkomststöd har
utkomststödsarbetsgruppens ledande socialarbetare och
socialarbetarna samt utlänningsbyråns verksamhetsledare.
BILAGA A § 247
Ansökan om utkomststöd, utredning om
studerandens situation, ansökan om
utkomststöd för begravningskostnader
Soc.o. h. direktören
Social- och hälsovårdsnämden besluter fastställa de reviderade
tillämpningsanvisningarna för utkomststöd och förebyggande
utkomststöd att gälla fr.o.m. 1.1.2014.
Beslut
Social- och hälsovårdsnämnden godkände beslutsförslaget.
Svenska sektionen 26.11.2013 § 114
BILAGA A § 114
Ansökan om utkomststöd, utredning om
studerandens situation, ansökan om
utkomststöd för begravningskostnader
Soc. o. h. direktören
Svenska sektionen besluter anteckna ärendet till kännedom.
Beslut
Svenska sektionen beslöt godkänna beslutsförslaget.