Transcript Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande

20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 1
Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge 20141105, vi blev 18 st o Felix en mulen dag och
utan regn och ca +7 C. Det var blandad terräng med mycket rötter första biten sedan en lerig åkerkant
och grusvägar i blandad skog och gammal och ny bebyggelse och slutade på Systrarna Delselius Kaffe i
Grisslinge
Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralorten Gustavsberg ligger två mil öster om
Stockholm. Värmdö kommun utgörs helt och hållet av öar och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård.
Värmdö har en rik kulturhistoria och ett varierande skärgårdslandskap med
kända öar som Sandön (Sandhamn), Runmarö, Möja och Grinda. Andra större
öar är Värmdö (del av), Fågelbrolandet, Ingarö, Svartsö, Nämdö, Harö,
Djurö/Vindö och Eknö. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en
mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.
Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314, men då skrevs det "Wermdo".
13 april stadsbranden i Visby 1314
Juni

24 juni – Robert Bruce besegrar Edvard II av England i slaget vid
Bannockburn och säkrar därmed Skottlands självständighet för nära 300 år
framåt.
Okänt datum

De äldsta beläggen för svenskarnas närvaro i övre Norrland härrör från detta års kyrkliga
uppbördslängd. Umeå och Bygdeå är de nordligaste socknarna. Uppsala domkyrka äger ett
laxfiskeverke i Umeälven.

Mappa Mundi (Karta över världen) tillkommer. Den visar Jerusalem i
världens centrum, såsom det beskrivs i Bibeln.
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 2
Avlidna





18 mars – Jacques de Molay, Tempelherreordens stormästare (avrättad
genom bränning på bål).
20 april – Clemens V, född Raymond Bertrand de Got, påve sedan 1305.
30 maj – Nils Kettilsson, svensk ärkebiskop sedan 1308.
29 november – Filip IV, kung av Frankrike sedan 1285.
Ingeborg Bengtsdotter, mor till Heliga Birgitta.
Troligen ska namnet
Värmdö sättas i samband med Vindö ström som var en av de
viktigaste farlederna i äldre tid. Denna ström var känd för att hålla sig öppen
länge vintertid, vilket ordet "värmd" sannolikt syftar på.
Värmdö kommun och Norrtälje kommun har flest öar av alla kommuner i Sverige, med
cirka 11 000 stycken (varav 10 500 är havsöar) vardera
Ösbyträsk
Värmdös första kommunala naturreservat, Ösbyträsk, inrättades 2006 genom ett beslut i
kommunfullmäktige. Reservatet är ett mycket fint naturområde som ligger öster om centrala
Gustavsberg, runt den tredelade sjön Ösbyträsk.
Runt sjön går Ösbyrundan, en 4,5 kilometer lång vandringsled. Största delen av spåret är lätt att
vandra på, men det finns också några svåra passager. Starta bakom tennishallen i Gustavsberg.
Märkning: gula metallskyltar med Ösbyrundan.
Rundan är tillgänglighetsanpassad närmast badet, i omkring en kilometer, och har en gångramp
som är anpassad för funktionshindrade .
Fakta om området
Ösbyträsk är en relativt djup sjö (9 m), som under vikingatiden fungerade som genomfartsled mellan
Baggensfjärden i väster och Torsbyfjärden i öster. I merparten av reservatet växer barrskog med
hällmarkstallskog på höjderna. Området präglas dock av en kulturhistorisk markanvändning som går
tillbaka till järnåldern. Åker- och slåttermarker hålls till viss del öppna genom hästbete och odling. Inslag
av ek och andra lövträd förekommer i den sydöstra delen .
Djurliv
Sedan några år tillbaka har bäver etablerat sig i sjön. Spåren, i form av gnagda och fällda träd, ä r
mycket tydliga i vissa avsnitt av strandkanten. I sjön har man även sett ullhandskrabba, en ny art i den
svenska faunan och som spridits österifrån via båtars barlasttankar eller suttit fast på båtars skrov.
Historia
I eller intill reservatet finns flera äldre torp, odlingsrösen och
järnåldersgravar som kan berätta om landskapets historia. De
äldsta
kartorna för området, ägomätningskartor från mitten av 1800-talet, visar
att den odlade marken haft samma utbredning under hundratals år.
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 3
Nuvarande områden med fuktlövskog brukades som slåttermark, nuvarande öppna
områden i dalsänkorna brukades som åker och övrig skogsmark användes för
skogsbete.
I reservatet finns flera jättegrytor som skapats av inlandsisen. I berget intill finns skålgropar som tillverkats av
människor. Långt in i historisk tid har man smort in groparna med fett och lagt mynt i jättegrytorna för att blidka
övernaturliga väsen och för att be om skydd eller god fiskelycka
Betsede
Ca 160:- kvm
Kanotleden Husarviken vid Värtan och sedan Värmdö runt
Mörtnäs
Från Wikipedia
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 4
För Mörtnäs i Årjängs kommun, se Mörtnäs, Årjängs kommun
Mörtnäs är en tätort i Värmdö kommun. Orten ligger strax öster om Mölnvik, i kuperad terräng med en
tydlig dalgång. Bebyggelsen är blandad med fritidshus och permanentbebodda villor. På gång- och
cykelavstånd i Mölnvik och i Grisslinge finns kommersiella centrum med affärer, restauranger, konditorier
mm. Där finns också infartsparkeringarna. Mörtnäs är ett mycket populärt område där det nu byggs med
rasande fart. Unga familjer "permanentiserar" bland gamla fritidshus och villor. Båtplatser och bad i
Grisslingeviken och promenadstråk strax intill.
Under 1800-talets början växte sig byn Mörtnäs utåt och uppåt på de närbelägna
kullarna. Dessa nybyggen som stod klara 1813-14 ledde till en uppdelning i byn
bestående av Nedre och Öfre Mörtnäs. För att förhindra en konflikt mellan
nyinflyttade och redan bosatta bybor skapades ett byråd där tre representanter
från varje del sammanträdde en gång i månaden. I dagens Mörtnäs har detta råd
ingen beslutande makt.[2].
Under början av 1800-talet genomgick Mörtnäs en kraftig befolkningsökning. Initialt var umgänget mellan
nyinflyttade och redan bosatta bybor friktionsfritt men spänningarna växte och kulminerade med
Bulkersfejden år 1817. Röster höjdes för att lösa den alltmer infekterade situationen. Ett första
sammanträde mellan representanter från de tvistande grupperna hölls hösten 1818, något som senare har
benämnts som det Första Byrådet. Mötena fortsatte hållas månadsvis för att lösa dispyter; oftast gällande
land, boskap och fiskevatten.[3]
Under 1900-talet började Byrådet förlora sin funktion och idag har det ingen reell makt.
Bad
Från Wikipedia
Badkar blev vanligt i nybyggda bostäder i Sverige omkring 1935-1940 Men badrum med badkar i
vanliga bostäder kom först på 1930-talet, med HSB som pådrivande kraft. Det fanns visst
motstånd, men när badrummen väl var accepterade blev det på 1940-talet standard i nästan alla nybyggda
bostäder.
Från slutet av 1970-talet förändras badvanorna. Man övergår gärna från badkar till dusch i bostäder.
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
Barn i en badbalja.
Badande kvinnor i Dalarna,
målning 1906
sid 5
På arbetsplatser, badhus etc
har man sedan länge installerat
duschar för rengöring av kroppen.
Bild från Leipzig 1954.
Romerskt bad. Målning av Alma-Tadema
Kvinnor badar i en sjö
En medeltidsriddare i badet (ur
en handskrift från 1300-talet).
Bad (att bada) innebär att en kropp, vanligen människokroppen, omsluts av vatten eller annan vätska eller
annat medium. Det kan ske av hygieniska skäl för tvagning, men även som behandling, en form av
rekreation eller ritual/ceremoni (till exempel dop). Vattenbad kan ske i havet, i en sjö (till exempel på en
badplats), i en simbassäng (badhus eller utomhusbad) eller i ett badkar (karbad).
Andra medier än vätskor är exempelvis luft, het luft eller ånga (luftbad, bastubad, varmluftsbad, ångbad),
fastare ämnen (såsom vid snöbad eller vid de tyska "moor- och sandbaden") eller gyttja, tång eller
liknande. Man talar även om solbad. Ibland betecknar man med bad också användande av en strömmande
eller fallande vätska på kroppen (duschbad).
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 6
Ordet bad
Fornsvenska badh har troligen betydelsen ”varmt bad”, ”ångbad”, ”bastubad”. Ett annat ord för bada är
"löga", av fornsvenska lögh, ”badvatten”.
Ordet ”bad” används även för dels en naturlig eller anlagd plats som är lämplig för badning, dels för en
vätska, som används för kemisk/teknisk behandling av nedsänkta föremål.
Badkläder
Den som badar kan vara naken eller klädd i badkläder. Badmode och klädkod har varierat genom tiderna,
se badkläder, topless, nakenbad
Nakenhet betecknar för människor att de saknar kläder och för djur att de saknar päls eller fjädrar.
För människor betecknar ordet nakenhet också en subjektiv känsla som, beroende på omständigheterna,
kan upplevas obekväm (otrygghet och skam), eller angenäm (frihet, renhet och befrielse). Den subjektiva
känslan av nakenhet kan förstärkas av frånvaron av kroppshår, kosmetika, smycken, glasögon etc.
Grekisk-romerska bad[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Romerskt bad
Hos grekerna (hellenerna) utvecklades badet från att uteslutande ha varit en religiös ritual, till att få en
medicinsk mening. Ett fullständigt grekiskt bad föregicks av en kraftig svettning, framkallad genom
kroppsövningar eller genom upphettning med starkare värme. Det egentliga badet började sedan med
tvagningar (varma begjutningar) och därefter stundom varma helbad i bassäng eller badkar. Sedan följde
rikliga, småningom avsvalnande översköljningar, skrapning med badskrapa och ingnidning med olja. I
varmrummet utfördes ett slags passiv gymnastik av därtill inövade badare, de så kallade alipterna eller
salvegnidarna. Hettan i svettbadet åstadkoms genom strålande värme från glödande kol, heta stenar eller
genom heta vattenångor. Hos jonerna blev det alltmera förfinat, och deras bad kan betraktas som förebild
för de romerska lyxbaden, som under kejsartiden nådde sin högsta utveckling.
Romarna gjorde så småningom bekantskap med det grekiska badet. Det infördes till att börja med i enkel
form på de förmögnas lantgårdar. För folket uppfördes först under republikens sista tid en mängd mindre
badstugor. Under kejsartiden inrättades, efter grekiskt mönster storartade badanstalter, vilka gjorde dessa
bad till en hela folkets egendom. I allmänhet badade män och kvinnor var för sig, men det fanns även
gemensamhetsbad, balnea mixta, där hänsyn inte togs till de badandes kön. Det romerska lyxbadet var ett
varmluftsbad – det romerska folkbadet, eller legionernas bad, var ett fuktigt svettbad, mycket liknande
nutidens s.k. finska bastubad.
Arles
Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Kulturminner fra romertiden 600 f.Kr- 480 e. Kr
Byen har en lang historie og var av betydelig viktighet for den romerske provinsen Gallia Narbonensis.
Byen ble grunnlagt på 600-tallet f.Kr. og var en viktig gallo-romersk by. Byens første storhetstid varte fram
til 480.
Konstantin den store
eller Konstantin I, född 27 februari 272 i Naissus, död 22 maj 337 i Nikomedia var romersk
kejsare från det att han utropades till Augustus av sina
trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324.
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 7
Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen i romerska riket
och kom att bli avgörande för kristendomens framtid.
Kejsar Konstantins bad ble bygd ved elvebredden på 300-tallet, som del av et større bygningskompleks.
Man kan fremdeles se spor etter badstuer, basseng og rørsystemene. Konstantin, mansnamn bildat
på latinets constans som betyder ståndaktig, karaktärsfast, besinningsfull. Flera
romerska och bysantiska kejsare och grekiska kungar har haft namnet
Ålstäket
Från Wikipedia
Ålstäket är ett näs mellan Hemmesta och Grisslinge i Värmdö kommun. Tidigare genomskars näset av en smal
vattenfarled som skilde Värmdölandet och Farstalandet åt, men den har försvunnit i och med landhöjningen. Ca 5
mm/år
25 m ca 2000 år f.Kr
20 m ca 1000 år f.Kr
15 m ca 500-1000 år e.Kr
10 m ca år noll
5 m ca 1000 år e.Kr
0 m Idag
Förenklad illustration av olika historiska vattenstånd beroende på landhöjningen med hjälp av Västerbron
och Riddarfjärden. Observera att höjdangivelserna är mycket grova.
Länsväg 222 passerar här emellan havsvikarna Grisslingen och Mörtnäsviken. I närheten ligger Grisslinge havsbad
som har blivit utsedd till Stockholmsområdets bästa badplats. Där
ligger även ett värdshus och
konditoriet Systrarna Delselius. Ännu närmare Ålstäket finns en mindre sandstrand, Grillsbadet, samt
snabbmatsstället Ålsteket. Från Ålstäket är det cirka 1 kilometer till Värmdö köpcentrum.
Grisslinge havsbad
Från Wikipedia
Koordinater:
59°18′45″N 18°26′57″Ö59.31250°N 18.44917°Ö Grisslinge havsbad är ett strandbad i Värmdö
kommun belägen mellan Gustavsberg och Hemmesta intill länsväg 222. Badet ligger vid Grisslingefjärden
på östra Farstalandet.
20141105 Styrmannen Värmdöleden Betsede Mörtnäs Grisslinge
sid 8
Badet har en cirka 300 meter lång sandstrand och räknas till ett av Värmdös mest populära friluftsbad. [1]
Sandåsen mellan Torsbyfjärden och Grisslingefjärden erbjuder utmärkta sandstränder för bad, som var
populära redan vid sekelskiftet 1900.
Till badet hör bryggor, omklädningsrum, utedusch och toaletter. Här finns också kiosk, restaurang och
konditori. På en stor äng kan man solbada, för andra utomhusaktiviteter finns lekplats, boulebanor och
beachvolley. För de yngsta finns också simskola varje sommar.
Kommunikationer: Buss 432-440, 474 hållplats Grisslinge. Badet ligger precis vid busshållplatsen.
Långtidsparkering finns i nära anslutning till badet intill länsväg 222.
Bilder
Vandringen slutade vid Systrarna Delselius kaffe vid Grisslingebadet
Texten sammanställd för STS promenad av Åke P Från Wikipedia och andra öppna källor