Transcript Konsekvensutredning

Konsekvensutredning
Datum
2013-04-15
Handläggare
Maria Wärnevall
Väg- och järnvägsavdelningen
Konsekvensutredning - Transportstyrelsens
föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet
1
Vad är problemet och vad ska uppnås?
Transportstyrelsen har till huvuduppgift att svara för regelgivning,
tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet.
Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås.
Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt
konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem.
Riksdagen har genom ett stort antal samlade lagändringar 20101 beslutat att
Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och
registerhållning ska finansieras genom avgifter. Regelgivningen ska
däremot finansieras genom skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till
statskassan, vartefter myndigheten tilldelas ett anslag för att bedriva
tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. Transportstyrelsens
avgiftsuttag ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska
fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats.
Transportstyrelsen gör årligen en översyn av myndighetens avgifter. De nu
föreslagna avgifterna är ett resultat av denna översyn, och förslaget syftar
till att säkerställa att rätt avgifter enligt gällande författningar och riktlinjer
tas ut. Transportstyrelsens avgifter inom vägtrafikområdet regleras i
Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:72) om avgifter inom
vägtrafikområdet.
Transportstyrelsen har under ett antal år upparbetat betydande ekonomiska
överskott av vägtrafikregisteravgiften (VTR-avgiften). Enligt gällande krav
på självkostnadstäckning ska Transportstyrelsen anpassa avgiften så att det
råder balans mellan intäkter och kostnader. Transportstyrelsen har därför
sett över om rätt kostnader belastar VTR-avgiften. Resultatet av översynen
är att kostnader för verksamhet som anges i lagen (2001:558) om
vägtrafikregister kan finansieras genom VTR-avgiften. Transportstyrelsens
generaldirektör tog ett beslut om att fördelningen av myndighetens
infrastrukturkostnader inom IT-området skulle ändras så att en större andel
ska fördelas direkt mot VTR-avgiften då vägtrafikregistret är den största
avnämaren av myndighetens IT-infrastruktur. Beslutet omfattade även att
annan verksamhet också skulle finansieras av VTR-avgiften, och de
1
Enligt prop. 2010/11:30, Avgifter i Transportstyrelsens verksamhet; bet. 2010/11:TU6.
1 (36)
Datum
2014-04-15
förändringarna framgår av detta förslag till föreskrifter. Ytterligare
information finns i utredning TSG 2013-853. VTR-avgiften är i dag 65 kronor.
Transportstyrelsens styrelse har beslutat om en sänkning till 60 kronor. Beslutet
har dock inte genomförts än eftersom det finns tekniska svårigheter med
sänkningen. Problemen beräknas vara lösta under hösten 2014 och VTRavgiften kommer att sänkas senast sista december 2014. VTR-avgiften
beräknas gå med överskott även 2014. Med den sänkta avgiften och
omfördelningen av infrastrukturavgifterna samt finansiering av andra
verksamheter, beräknas VTR-avgiften gå med underskott från och med 2015.
Detta är dock helt enligt plan eftersom det upparbetade överskottet är så stort.
Det kommer ta många år av underskott för att beta av överskottet.
Det har också tillkommit nya uppgifter till myndigheten som ska finansieras
via avgifter. Bestämmelser måste föras in i avgiftsföreskrifterna för att
Transportstyrelsen ska kunna ta in dessa avgifter.
Transportstyrelsen bedömer att de avgiftsförändringar som remitteras i detta
utskick ger cirka 20 184 000 kronor lägre avgifter 2015 än 2014 inom
vägtrafik.
2
Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om
någon reglering inte kommer till stånd?
2.1 Alternativa lösningar
Det saknas alternativa lösningar såtillvida att myndighetens finansiering är
beslutad av statsmakterna. Vidare finns det regleringar som fastställer
ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på
att varje avgift måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska
beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla
denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Om avgiften inte
motsvarar självkostnaden för en konkret motprestation är den i stället att
betrakta som en skatt. Det finns således vissa begränsningar i användandet
av breda kollektiva avgifter. Kravet på självkostnad medför också att det
inte är tillåtet med korssubventionering mellan olika kollektiv eller avgifter.
Avgiften måste dessutom beräknas utifrån myndighetens kostnader utan
möjlighet att fästa avseende vid enskilda berörda brukares
betalningsförmåga.
Vid val av avgiftskonstruktioner finns det dock viss frihet för myndigheten,
exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter.
Vilka avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften
ska finansiera. Transportstyrelsens gemensamma timtaxa är 1 400 kronor.
Myndighetens ambition är att i första hand använda fasta avgifter, antingen
per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet till det är främst att
fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för dem som berörs av
2 (36)
Datum
2014-04-15
avgiften, eftersom de får bättre möjlighet att med större precision beakta
avgifterna i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de
kan inkludera ett antal olika tjänster, så att det inte behövs onödigt många
avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan
olika ärenden eller då den inte är känd med tillräcklig exakthet, bedömer
dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa.
2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd
Om den nu remitterade avgiftsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande
föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet att gälla. Transportstyrelsen
bedömer att de nu föreslagna avgiftsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar
den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen.
3
Vilka berörs av regleringen?
Föreskrifterna i sin helhet påverkar samtliga brukare som är berörda av
Transportstyrelsens verksamhet inom vägtrafikområdet. De berörs genom
de avgifter som föreskrifterna behandlar. Det bör noteras att kostnader som
uppstår till följd av myndighetens avgifter ofta förs vidare till
slutkonsumenten, vilket medför att regleringen indirekt påverkar en ännu
större grupp.
Transportstyrelsens ändringar, som nu remitteras, innebär förändrade
avgifter gentemot följande kollektiv:
•
Yrkestrafikföretag
•
Väghållare
•
Tillverkare av fordon och komponenter
•
Fordonsägare
•
Innehavare av personliga behörigheter
•
Trafikskolor och förarprövare
•
Övriga inom vägtrafikområdet
För närmare beskrivning se avsnitt 4.
3 (36)
Datum
2014-04-15
4
Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför
regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de
övervägda regleringsalternativen om man jämför?
4.1
Kostnadsmässiga och andra konsekvenser
Inledning
Nedan redogörs för de föreslagna avgiftsändringarna.
Yrkestrafikföretag
Tillstånd till yrkesmässig trafik och internationella gods- eller persontrafik
De krav som företag ska uppfylla för att få bedriva yrkesmässig trafik finns i
förordning (EG) nr 1071/2009. Ett företag som uppfyller kraven ska, efter
ansökan, beviljas tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Bestämmelser om
krav på gemenskapstillstånd för att få bedriva internationella gods- eller
persontransporter finns i gods- respektive bussförordningen (EG) nr
1072/2009 och (EG) nr 1073/2009. För att få gemenskapstillstånd ska
företaget ha rätt att bedriva yrkesmässig trafik i enlighet med EU-rätten och
den nationella lagstiftningen.
Idag kan man via Transportstyrelsens e-tjänst eller via en
ansökningsblankett, ansöka om att få bedriva yrkesmässig trafik. Vill man
dessutom bedriva internationella gods- eller persontransporter behöver man
även ansöka om ett sådant tillstånd (gemenskapstillstånd). Detta kan också
göras via en e-tjänst eller en ansökningsblankett.
De som har för avsikt att bedriva yrkesmässig trafik betalar en
prövningsavgift på 3 200 kronor. Planerar man att även ägna sig åt
internationella gods- eller persontransporter, behöver man även ansöka om
gemenskapstillstånd i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009 eller
(EG) nr 1073/2009. Avgiften för en sådan prövning är idag 600 kronor. För
dessa två ansökningar tar Transportstyrelsen ut en avgift på sammanlagt 3
800 kronor.
För att underlätta och förbättra ansökningsförfarandet för blivande
tillståndshavare, men även för Transportstyrelsens handläggning, föreslås att
om man redan från början tänker ägna sig åt internationella gods- eller
persontransporter så ska man kunna ansöka om detta på samma gång som
man ansöker om att få bedriva yrkesmässig trafik.
De krav som företag ska uppfylla för att få bedriva taxitrafik finns i
taxitrafiklagen (2012:211) och i taxitrafikförordningen (2012:238). Man kan
via Transportstyrelsens e-tjänst eller via en ansökningsblankett, ansöka om
att få bedriva taxitrafik. Prövningsavgiften är idag 3 200 kronor.
4 (36)
Datum
2014-04-15
Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgifterna
idag är underfinansierade. Under 2013 har cirka 2 200 ansökningar om
tillstånd till taxitrafik och yrkesmässig trafik handlagts till en kostnad av 5
735 kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 4 timmar.
Transportstyrelsen behöver därför ta ut en prövningsavgift på 5 700 kronor
för att få full kostnadstäckning. Det är en höjning med 2 500 kronor,
motsvarande en ökning med 78 procent. Avgiften är en engångskostnad och
ett tillstånd gäller tills vidare.
Antalet ansökningar om gemenskapstillstånd för internationella gods- eller
persontransporter uppgick under 2013 till ca 850 stycken.
Handläggningskostnaden var 969 kronor per ansökan. Resursåtgången per
ansökan beräknas till ca 1 timme. Transportstyrelsen behöver därför ta ut en
prövningsavgift på 1 000 kronor för att få full kostnadstäckning.
För de företag som vill ansöka om tillstånd till yrkesmässig trafik och
gemenskapstillstånd samtidigt skulle vi behöva ta ut prövningsavgifter på 6
700 kronor för att få full kostnadstäckning. Det är 2 900 kronor mer än vad
vi idag tar ut. Transportstyrelsen föreslår dock att prövningsavgiften för
ansökan om att få bedriva yrkesmässig trafik och för ansökan om
gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter ska
vara 5 700 kronor. Denna avgift förutsätter dock att prövning om att få
bedriva yrkesmässig trafik och om gemenskapstillstånd för internationella
gods- eller persontransporter görs vid samma tillfälle. Transportstyrelsen
räknar då med att ansökningsförfarandet och handläggningen kan göras mer
effektivt och förenklar administrationen för både myndigheten och för
sökanden. Avgiftshöjningen kommer då att bli 1 900 kronor, en ökning med
50 procent. Avgiften är delvis en engångskostnad då ett beslut om tillstånd
för att bedriva yrkesmässig trafik gäller tillsvidare medan
gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter är
giltiga i 10 år. När 10 år har gått behöver man ansöka om förnyelse. Varje
gång en sådan ansökan förnyas ska Transportstyrelsen kontrollera att
transportföretaget fortfarande uppfyller de grundläggande villkoren i
enlighet med vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 1072/2009 och (EG)
nr 1073/2009.
För de tillståndshavare som redan har den grundläggande rätten att bedriva
yrkesmässig trafik i enlighet med förordning (EG) nr 1071/2009, men som
efter en tid avser att utöka verksamheten till att även vilja bedriva
internationella transporter krävs gemenskapstillstånd enligt (EG) nr
1072/2009 eller (EG) nr 1073/2009. Vi föreslår att avgiften för prövning av
gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter och för
förnyelse av sådant tillstånd blir 1 000 kronor. Det motsvarar en höjning på
400 kronor, eller ca 66 procent.
5 (36)
6 (36)
Datum
2014-04-15
Om man enbart väljer att ansöka om att få bedriva yrkesmässig trafik enligt
förordning (EG) nr 1071/2009 föreslås prövningsavgiften ändå vara 5 700
kronor eftersom genomgång av verksamheten visar att styrelsen behöver ta
ut denna avgift för att nå full kostnadstäckning. Prövningsavgiften höjs med
2 500 kronor, vilket motsvarar ca 78 procent. Avgiftshöjningen berör dem
som har för avsikt att bedriva yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr
1071/2009. Avgiften är en engångskostnad och ett beslut om tillstånd gäller
tills vidare.
Tillståndstyp
Avgift
Tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik
5 700 kronor
Gemenskapstillstånd
1 000 kronor
Tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik + gemenskapstillstånd
5 700 kronor
Tillstånd att få bedriva taxitrafik
5 700 kronor
Under 2013 ansökte totalt 2 200 företag om tillstånd att få bedriva
yrkesmässig trafik. 726 ansökningar avsåg taxi, och den volymen tror vi
kommer vara ungefär densamma kommande år. Att kunna ansöka om både
tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik och gemenskapstillstånd samtidigt
är nytt. Vi vet därför inte hur många företag som kommer välja det
alternativet. Dock gör vi bedömningen att 60 procent av de inkommande
ansökningarna kommer omfatta båda tillstånden. Under 2013 inkom 800
ansökningar om gemenskapstillstånd. Vi tror att volymen kommer vara
densamma kommande år.
Förslaget innebär totalt en kostnadsökning med 5 289 000 kronor.
Även om flertalet av företagen är små, bedöms den ökade kostnaden som
marginell i jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt.
Transportstyrelsen bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra
konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och torde – eftersom
de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt – få marginell
påverkan i konsumentledet.
Tillstånd till linjetrafik inom EES
Prövningsavgiften är idag 2 000 kronor. Den genomgång som gjorts av
verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under
2013 har totalt 3 ansökningar handlagts till en kostnad av ca
5 735 kronor per ärende. Resursåtgången per ansökan beräknas till ca 4
timmar. Transportstyrelsen behöver ta ut en prövningsavgift på 5 700 kronor
Datum
2014-04-15
för att få full kostnadstäckning. De som berörs av denna avgift är
bussföretag som avser att bedriva linjetrafik inom EU. För dessa blir
höjningen 3 700 kronor per tillståndsansökan, vilket motsvarar 185 procent.
Tillstånden till linjetrafik inom EES är giltiga i fem år.
Om vi utgår från antalet ansökningar så innebär förslaget en kostnadsökning
på 11 100 kronor för berörda. Den ökade kostnaden bedöms vara marginell i
jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt. Transportstyrelsen
bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra konsekvenser än
vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna
får bäras av de berörda företagen och torde – eftersom de är marginella sett
till företagens kostnader i övrigt – få marginell påverkan i konsumentledet.
Tillstånd till linjetrafik eller pendeltrafik utanför EES
Prövningsavgiften är idag 5 000 kronor. Den genomgång som gjorts av
verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under
2013 har cirka 10 nya ärenden handlagts till en kostnad av ca
14 338 kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 10
timmar. Handläggningstiden är ofta lång, eftersom det bland annat krävs
upprepade kontakter mellan Sverige och övriga berörda länder.
Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på ca 14 000
kronor per ansökan för att nå full kostnadstäckning. Vi föreslår dock att
prövningsavgiften ska vara 8 000 kronor för att komma närmare full
kostnadstäckning. Vi gör bedömningen att verksamheten kan effektiviseras
och väljer därför att inte föreslå en avgift som motsvarar dagens kostnader.
De som berörs av avgiften är bussföretag som vill bedriva linjetrafik utanför
EU/EES. För dessa kommer förslaget att innebära en höjning på 3 000
kronor per tillståndsansökan, vilket är 60 procent. Den totala
kostnadsökningen för kollektivet beräknas bli 30 000 kronor per år. Hade vi
valt att föreslå en avgift som motsvarar de kostnader som verksamheten har
idag skulle det innebära en höjning med 9 000 kronor per tillstånd,
motsvarande 180 procent. En risk med att ta ut för hög prövningsavgift kan
bli att bussbolag avstår från att ansöka om tillstånd, vilket istället kan leda
till olaglig linjetrafik. Samtliga länder längs linjesträckningen ska utfärda
tillstånd och flertalet av länderna tar ut en tillståndsavgift som bussföretagen
ska betala. Giltighetstiden på tillstånden varierar men vanligast är fem år.
Avgiften tas även ut för utländska bussföretag som har för avsikt att bedriva
linjetrafik där Sverige ingår i linjesträckningen.
Transporttillstånd för godstrafik utanför EU/EES
Prövningsavgiften är idag 600 kronor per tillstånd. Den genomgång som
gjorts av verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad.
Under 2013 har totalt cirka 350 tillstånd utfärdats till en kostnad av ca 1 434
7 (36)
Datum
2014-04-15
kronor per tillstånd. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 1 timme.
Transportstyrelsen behöver ta ut en prövningsavgift på 1 400 kronor för att
nå full kostnadstäckning. Föreslagen höjning av avgiften är 800 kronor
vilket motsvarar ca 133 procent. Den totala kostnadsökningen för
kollektivet beräknas bli 280 000 kronor per år. Kostnaden berör de
godsföretag som ägnar sig åt godstrafik utanför EU/EES. Ett tillstånd
medger en tur- och returresa.
Även om flertalet av företagen är små, bedöms den ökade kostnaden som
marginell i jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt.
Transportstyrelsens bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några
andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De
kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och
torde – eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt – få
marginell påverkan i konsumentledet.
Övriga undantag enligt yrkestrafikförordningen (2012:237) och
taxitrafikförordningen (2012:238) och föreskrifter meddelade med stöd av de
förordningarna.
Exempel på ärenden där Transportstyrelsen, i enskilda fall, får besluta om
undantag från kraven är:
•
prisinformation och om taxans uppbyggnad,
•
innehav av taxiförarlegitimation,
•
att taxametern är av godkänd typ,
•
examensprov i yrkeskunnande för blivande tillståndshavare.
Prövningsavgiften är idag 600 kronor och reglerades före 2010 i förordning
(2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet (VAF). När Transportstyrelsen 2010 fick bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för bland
annat prövning, valde Transportstyrelsen att inte höja prövningsavgiften.
Analyser av verksamheten visar att avgiften är underfinansierad och för
prövningsavgiften för ovanstående ärendetyper föreslår Transportstyrelsen
därför en höjning till 2 500 kronor.
Under 2013 har totalt cirka 10 ärenden handlagts till en kostnad av ca 2 800
kronor per ärende. Huvuddelen av dessa ärenden har rört undantag från
prisinformation enligt 2 kap. 17 § taxitrafiklagen (2012:211). Resursåtgången per ärende beräknas till ca 3 timmar. Avgiften är underfinansierad
och Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på 2 800 kronor för att få full kostnadstäckning. Transportstyrelsen väljer dock att inte
höja avgiften för att nå full kostnadstäckning. Skälen till detta är flera. Ett är
att myndigheten fortlöpande arbetar med att effektivisera verksamheten och
8 (36)
Datum
2014-04-15
bland annat har ett mål att minska handläggningstiderna. Ett annat att vi i
möjligaste mån vill ha enhetlighet med den prövningsavgift som vi tar ut i
samband med en ansökan om undantag från att ha taxameter installerad i ett
taxifordon. Resursåtgången för dessa ärendetyper är snarlik.
Prövningsavgiften för ansökan om undantag från att ha taxameter installerad
i ett taxifordon är 2 500 kronor. Mot bakgrund av detta bedömer
Transportstyrelsen att det är rimligt att höja prövningsavgiften från 600
kronor till 2 500 kronor även i det här fallet. Det är tillståndshavare som
bedriver eller kommer att bedriva yrkesmässig trafik eller taxitrafik och
enskilda, som kan ansöka om undantag. De som ansöker om undantag får en
kostnadsökning på 1 900 kronor vilket motsvarar ca 317 procent vid varje
prövningstillfälle. Den totala kostnadsökningen för kollektivet beräknas bli
19 000 kronor per år. Om vi valt att höja avgiften till den kostnadsnivå som
myndigheten har idag skulle det vara en kostnadsökning med 2 200 kronor,
en höjning med 367 procent. För enskilda blir avgiften en engångskostnad
då prövningen avser möjligheten att komma in i yrket. För tillståndshavare
kan det bli en återkommande avgift beroende på typ av taxiverksamhet.
Sammantaget berörs få företag och enskilda av dessa ärendetyper och
avgiften är låg. Vi bedömer därför att den föreslagna avgiftshöjningen
innebär mycket små förändringar för företagen och för de enskilda.
Prövning av undantag är frivilligt och avgiften torde inte avskräcka enskilda
eller tillståndshavare, som bedriver yrkesmässig trafik eller taxitrafik, att
ansöka om undantag.
Undantag enligt förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom
landet och undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete
Transportstyrelsen föreslår att prövningsavgiften för undantag enligt
förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet
och undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete slopas.
Under 2013 har ca 5-8 ärenden handlagts. Eftersom ärendena är så få och
inte heller står i proportion till våra administrativa kostnader för att hantera
avgiftsintaget, föreslår vi att dessa prövningsavgifter ska ingå i de årliga
tillsynsavgifterna som tas ut av dem som bedriver taxitrafik och dem som
omfattas av reglerna för kör och vilotider.
Undantag enligt förordning (1994:1297) söks i huvudsak av dem som
bedriver taxitrafik. I beräkningen av den årliga tillsynskostnaden för dem
som bedriver taxitrafik, ingår idag även handläggning av fordonsanmälan,
bedömning av ekonomiska resurser vid utökning av antalet fordon i verk-
9 (36)
Datum
2014-04-15
samheten, byte av trafikansvarig samt godkännande av en viss person som
trafikansvarig.
Undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete
söks av dem som omfattas av förordning 561/ 2006 av den 15 mars 2006 om
harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (kör och
vilotider). Transportstyrelsen föreslår att prövningsavgiften för undantag
enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, ingår i den
årliga tillsynsavgiften för dem som omfattas av regelverken kring kör- och
vilotider. Kollektivet som omfattas av den årliga tillsynsavgiften för köroch vilotider uppskattas vara ägarna av ca 68 000 fordon. Den årliga
tillsynsavgiften för kör- och vilotider är 500 kronor per fordon.
Att låta dessa två prövningsavgifter ingå i de årliga tillsynsavgifterna som vi
idag tar ut av dem som bedriver taxitrafik och dem som omfattas av reglerna
för kör- och vilotider, gynnar både myndigheten och näringen. Genom att
slopa prövningsavgifterna minskas administrationen dels för företagen som
inte behöver ägna tid till att betala avgiften, dels för Transportstyrelsen, som
slipper skicka separat faktura. Den årliga tillsynsavgiften för dem som
bedriver taxitrafik är 1 200 kronor men föreslås inför 2015 att sänkas till
700 kronor. För dem som omfattas av regelverken kring kör- och vilotider,
utgår en årlig tillsynsavgift på 500 kronor per fordon. Förslaget innebär en
total kostnadsminskning på 11 200 kronor.
Tillsyn av företag med yrkestrafiktillstånd och företag med taxitrafiktillstånd
Transportstyrelsen föreslår att den tillsynsavgift som tas ut av företag med
yrkestrafiktillstånd enligt förordning (EG) nr 1071/2009, yrkestrafiklagen
(2012:210) och företag med taxitrafiktillstånd enligt taxitrafiklagen
(2012:211) sänks från 1 200 kronor till 700 kronor per år.
Under 2013 har ca 24 800 tillståndshavare betalat den årliga
tillsynsavgiften. Transportstyrelsen har fått en intäkt på ca 29 760 000
kronor och har haft en kostnad av ca 25 000 000 kronor. Kostnaderna
minskar dessutom kommande år. Eftersom intäkten har varit större än
kostnaden, och kostnaderna minskar, föreslår vi att den årliga
tillsynsavgiften sänks från 1 200 kronor till 700 kronor. Avgiftssänkningen
för varje tillståndshavare blir 500 kronor per år, vilket motsvarar ca 42
procent. För hela avgiftskollektivet blir avgiftssänkningen 12 400 000
kronor.
Förartillstånd
Prövningsavgiften är idag 1 200 kronor. Den genomgång som gjorts av
verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under
2013 har totalt cirka 30 ärenden handlagts till en kostnad av ca
10 (36)
Datum
2014-04-15
5 735 kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 4
timmar. Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på ca
5 700 kronor per ansökan för att nå full kostnadstäckning. Styrelsen föreslår
dock att prövningsavgift ska vara 1 400 kronor för att komma närmare full
kostnadstäckning. Transportstyrelsen räknar med att kunna effektivisera
handläggningen av dessa ärenden. Föreslagen höjning av avgiften är 200
kronor vilket motsvarar ca 17 procent. Total kostnadsökning för hela
kollektivet blir 6 000 kronor. Om vi hade valt att höja avgiften för att
motsvara de kostnader verksamheten har idag skulle det innebära en höjning
med 4 500 kronor, en höjning med 375 procent. Kostnaden berör de företag
som anlitar förare från ett land utanför EU. Ett förartillstånd är giltigt i fem
år. Transportstyrelsens bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några
andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De
kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och
torde – eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt – få
marginell påverkan i konsumentledet.
Väghållare
Undantag från säkerhetskraven på en tunnel
Lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar omfattar tunnlar som är längre
än 500 meter. Lagen omfattar tunnlar på det transeuropeiska vägnätet.
Av övergångsbestämmelserna till lagen framgår att på vägar som inte ingår i
det transeuropeiska vägnätet gäller lagen endast tunnlar som projekteras
efter lagens ikraftträdande. Det kan då gälla nya tunnlar men även äldre som
byggs om så mycket att en ny arbetsplan eller detaljplan krävs.
Enligt 10 § lagen om säkerhet i vägtunnlar får en tunnel inte tas i bruk för
allmän trafik förrän den godkänts av tunnelmyndigheten
(Transportstyrelsen). Detsamma gäller om tunneln tas i bruk på nytt för
allmän trafik efter betydande byggnadstekniska eller driftsmässiga
förändringar.
Tunnelmyndigheten får på begäran av en tunnelhållare medge undantag från
säkerhetskraven på en tunnel om det är motiverat av att ny teknik används
och om säkerheten i tunneln inte därigenom försämras, eller om det finns
tvingande skäl för undantaget och om alternativa riskbegränsande åtgärder
säkerställer att säkerheten i tunneln inte försämras. Idag finns ingen avgift
för sådan handläggning. Samtliga väghållare kan komma att begära ett
sådant undantag.
Omfattningen av arbetet med vart och ett av dessa undantag är svår att
förutse och de kan även skilja i omfattning så därför föreslås löpande
11 (36)
Datum
2014-04-15
timtaxa för dessa undantag. Transportstyrelsens gemensamma timtaxa är
1 400 kronor.
Tillsyn enligt vägsäkerhetslagen
Transportstyrelsen utför tillsyn enligt vägsäkerhetslagen (2010:1362). En
fast avgift för tillsyn tas ut av väghållare för TEN-T-vägnätet. Idag är
avgiften 550 kronor per kilometer som tillhör TEN-T-vägnätet. Avgiften är
för hög i relation till de kostnader som hör till verksamheten. Vi föreslår
därför en sänkning av avgiften till 200 kronor per kilometer. Det motsvarar
en sänkning med 64 procent. Det finns idag 5 632 kilometer som tillhör
TEN-T-vägnätet. Den föreslagna avgiftssänkningen skulle innebära en
kostnadsminskning med 1 971 200 kronor för de aktuella väghållarna.
Tillverkare av fordon och komponenter
Undantag från tekniska krav
Fordonstillverkare som, utifrån fordonets avsedda användning eller
konstruktion, inte kan uppfylla de tekniska kraven fullt ut kan ansöka om
undantag från avgaskrav i avgasreningsförordningen, från tekniska krav på
fordon i fordonsförordningen eller föreskrifter meddelade med stöd av
förordningen. Även vid import av nya eller begagnade fordon, som
ursprungligen är avsedda för en annan marknad än den svenska och därför
inte uppfyller de svenska kraven, kan importören behöva söka undantag från
tekniska krav på fordon i fordonsförordningen eller föreskrifter meddelade
med stöd av förordningen. Antal inkomna ansökningar är cirka 1 100 per år.
Den nuvarande avgiften är 2 600 kronor per ansökan. Transportstyrelsen
föreslår att dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Ansökningsavgiften
skulle därmed försvinna, vilket skulle innebära en kostnadsminskning för
kollektivet med 2 860 000 kronor. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns
under avsnitt 1.
Undantag för fordon i slutserier
Undantag för fordon i slutserier tillämpas på fordon vars typgodkännande
inte längre är giltigt. Endast fordonstillverkare eller de som företräder
tillverkare kan söka om undantag för ett begränsat antal fordon som är
tillverkade men inte registrerade eller tagna i bruk för första gången innan
nya tekniska krav har börjat gälla för fordonet. Det görs inga tekniska
bedömningar utan endast en kontroll av fordonens tillverkningstidpunkt och
antal. Den nuvarande avgiften är 6 400 kronor per ansökan. Under 2013
inkom ungefär 60 ansökningar till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen
föreslår att även dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle
därmed försvinna och det skulle innebära en kostnadsminskning för
12 (36)
Datum
2014-04-15
kollektivet med 384 000 kronor. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns
under avsnitt 1.
Fordonsägare
Enskilt godkännande
Enligt 4 kap 16 § fordonsförordningen (2009:211) ska Transportstyrelsen
besluta om ett enskilt godkännande som har meddelats i en annan
medlemsstat inom EES även ska gälla i Sverige. I de fall det enskilda
godkännandet har beviljats för ett fordon som överensstämmer med
harmoniserade krav ska godkännandet accepteras och då tas ingen avgift ut.
Prövningen hos Transportstyrelsen sker dock likadant oavsett vilka tekniska
krav fordonet uppfyller. Förfarandet tillämpas på nya fordon som importeras
till Sverige av yrkesmässiga importörer eller privatpersoner. Det har hittills
handlat om högst tio prövningar årligen, även om antalet kan förväntas öka
något i framtiden. Avgiften kan anses utgöra ett administrativt hinder för
den inre marknaden eftersom fordonet, som redan har godkänts i en annan
medlemsstat, dels måste få ett beslut av Transportstyrelsen, dels genomgå
registreringsbesiktning hos ett besiktningsorgan. Den nuvarande avgiften är
2 600 kronor per ansökan. Transportstyrelsen föreslår att dessa ärenden
finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle därmed försvinna, vilket
skulle innebära en kostnadsminskning med 26 000 kronor för de som söker.
En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den
finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1.
Undantag från bestämmelserna om fordonsregistrering
Transportstyrelsen får i enskilda fall medge undantag från plikten att
registrera fordon samt från regler om brukande av fordon. Det kan handla
om t ex flytt av lastbilar eller personbilar som i vanliga fall används inom ett
inhägnat område och som inte är registreringspliktiga. Det kan även vara
veteranfordon, som inte är registrerade och som ska visas upp genom att
köra en kortege.
Idag är ansökningsavgiften på 600 kronor. Ärendevolymerna är väldigt låg
(ca 8 ärenden/år), men ansökningsavgiften täcker inte myndighetens
kostnader. Transportstyrelsens beräknade kostnad för hanteringen uppgår
till 30 000 kronor medan intäkten bara uppgår till 4 800 kronor, vilket
innebär ett underskott på 25 200 kronor. Enligt de ekonomiska beräkningar
som gjorts skulle ansökningsavgiften behöva höjas till 3 750 kronor för att
få kostnadstäckning om inga ändringar görs. Det alternativet är dock inte
aktuellt då Transportstyrelsen inte vill höja avgiften gentemot medborgare
och näringsliv innan myndigheten först har provat att ta bort avgifter med
13 (36)
Datum
2014-04-15
små volymer och införliva kostnaderna i större produktstrukturer/
brukarkollektiv.
Därför föreslår Transportstyrelsen att hantering av dessa ansökningar
finansieras genom VTR-avgiften. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns
under avsnitt 1.
Förslaget innebär en kostnadsminskning på cirka 30 000 kronor för berörda
fordonsägare.
Tillfällig registrering
Transportstyrelsen kan medge fyra olika former av tillfällig registrering; vid
import av fordon, tillfällig införsel, export av nytt eller begagnat fordon. Det
är i huvudsak svenska medborgare och företag som ansöker, men även
utländska företag som kör t ex testfordon i Norrland.
Idag är ansökningsavgiften 450 kronor för de tre förstnämnda ärendetypen
(när det gäller export av begagnat fordon tas ingen ansökningsavgift ut).
Ärendevolymerna (exkluderat export av begagnat fordon) är förhållandevis
låg (ca 3 100 ärenden/år). Myndighetens beräknade kostnad för hanteringen
är ca 1,45 miljoner kronor medan intäkterna är ca 1 400 000 kronor, vilket
ger ett underskott på ca 50 000 kronor.
Eftersom Transportstyrelsen ser över möjligheten att ta bort avgifter
kopplade till ärenden med förhållandevis små volymer och införliva
kostnaderna i större produktstrukturer/brukarkollektiv föreslår myndigheten
att ansökningsavgiften slopas. Ett slopande av ansökningsavgiften medför
att såväl svenska som utländska privatpersoner och företag inte längre
behöver betala någon särskild avgift för att använda de här
produkterna/tjänsterna och att kostnaden istället finansieras genom VTRavgiften. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta
den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1.
Förslaget innebär en kostnadsminskning för kollektivet med ca 1 400 000
kronor. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta
den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1.
Alternativet innebär att Transportstyrelsen inte har kostnadstäckning för den
röda registreringsskylten enligt 15 kap. förordningen (2001:650) om
vägtrafikregister. En framställan behöver göras till regeringen om ändring i
förordningen (2001:650) om vägtrafikregister som möjliggör ett uttag av en
särskild skyltavgift.
14 (36)
Datum
2014-04-15
Flyttsaksfordon
Transportstyrelsen kan medge att ett fordon utgör flyttsak när en person
flyttar till Sverige och fordon tas med.
Idag är ansökningsavgiften 600 kronor. Ärendevolymen är fårhållande vis
låg (ca 1 100 ärenden/år). Myndighetens beräknade kostnad för hanteringen
är ca 410 000 kronor medan intäkterna är 660 000 kronor vilket ger ett
överskott på ca 250 000 kronor.
Eftersom Transportstyrelsen ser över möjligheten att ta bort avgifter
kopplade till ärenden med förhållandevis små volymer och införliva
kostnaderna i större produktstrukturer/ brukarkollektiv föreslår myndigheten
att även denna ansökningsavgift slopas. Ett slopande av ansökningsavgiften
medför att sökanden i de här ärendena framöver får en kostnadslättnad och
att kostnaden för hanteringen istället finansieras genom VTR-avgiften.
Förslaget innebär en kostnadsminskning för berörda med 660 000 kronor .
En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den
finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1.
Beställning av dubblett av registreringsbevis
Ett registreringsbevis utfärdas i två delar. Del 1 innehåller fordonets
tekniska uppgifter och ska medtagas vid färd med fordonet utomlands,
medan del 2 är en ägardel och ska ses som en värdehandling.
För beställning av dubblett av registreringsbevisets del 2 erbjuder
Transportstyrelsen två tillvägagångssätt (produkter). Den produkt som de
flesta använder sig av kostar 65 kronor och skickas med postförskott. Den
andra produkten innebär att den som beställer identifierar sig med elegitimation på transportstyrelsen.se och sedan gör en direktinbetalning av
beställningsavgiften på 50 kronor. Eftersom avgiftsnivån för produkterna
inte längre speglar kostnadsnivån behöver avgifterna förändras.
Ett slopande av avgiften för direktinbetalning medför att de som beställer
via transportstyrelsen.se med hjälp av e-legitimation får en kostnadslättnad
och att kostnaden för hanteringen, ca 700 000 kronor initialt, istället
finansieras genom VTR-avgiften. Förslaget innebär en kostnadsminskning
på ca 3 300 000 kronor för kollektivet. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns
under avsnitt 1.
Avgiften för postförskott sänks till 50 kr för att motsvara självkostnaden. En
sänkning av avgiften för postförskott kommer att medföra att avgiftsnivån
uppgår till ungefär självkostnadsnivån. Förslaget innebär
kostnadsminskningar med ytterligare 3 300 000 kronor. Totalt innebär detta
en kostnadsminskning med ca 6 600 000 kronor.
15 (36)
Datum
2014-04-15
Undantag för fordon i tävlingsverksamhet
Transportstyrelsen meddelar undantag för fordon i tävlingsverksamhet på
grundval av en provning som utförts av Svenska Bilsportsförbundet.
Transportstyrelsen kontrollerar att det inkomna underlaget visar att fordonet
uppfyller tillämpliga krav i fråga om beskaffenhet och utrustning och
registrerar fordonet. Undantag meddelas till 10-15 rallybilar per månad. Det
totala antalet för 2013 var 168 bilar. Uppskattningsvis ägs mer än 70 procent
av bilarna av privatpersoner och resten av företag som antingen bedriver
eller sponsrar rallyverksamhet. Förfarandet hos Transportstyrelsen kan
liknas med enskilt godkännande där Transportstyrelsen beslutar om enskilt
godkännande och för in uppgifterna i vägtrafikregistret på grundval av en
provning som utförts av ett ackrediterat provningsorgan. Enskilda
godkännanden finansieras genom VTR-avgiften. Den nuvarande avgiften är
1 700 kronor per ansökan. Transportstyrelsen föreslår att dessa ärenden
finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle därmed försvinna, vilket
skulle innebära en kostnadsminskning för de berörda med 285 000 kronor.
En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den
finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1.
Ursprungskontroll
Den som ska importera och registrera ett fordon i Sverige måste ansöka om
ursprungskontroll. Detta gäller alla fordon utom nya fordon som förs in i
landet av registrerade importörer och nya fordon som är tillverkade av
yrkesmässiga tillverkare. Det är fordonets ägare som ska ansöka om
ursprungskontroll. Kontrollen gör det svårare att föra in stulna fordon och
fordon med förfalskade dokument till Sverige.
Idag är ansökningsavgiften 700 kr. Årsvolymen år 2014 beräknas till ca
32 350 ärenden. Den beräknade kostnaden för 2014 är ca 19 600 000 kronor
medan intäkterna är ca 22 600 000 kronor, vilket uppskattas ge ett överskott
på ca 3 000 000 kronor.
Ansökningsavgiften för ursprungskontroll behöver därför justeras för att
motsvara självkostnadsnivån. Den nya avgiften föreslås vara 600 kronor.
Den som ansöker om ursprungskontroll påverkas inte negativt i och med att
vi föreslår en sänkning av avgiften. Förslaget innebär en kostnadsminskning
med ca 3 200 000 kronor för kollektivet.
Utbildningsorganisationer
Tillstånd att bedriva riskutbildning för behörighet A och B del 2.
Riskutbildning, enligt körkortslagen (1998:488) kan bedrivas för
behörigheterna A och B och dessa är i sin tur uppdelade i del 1 och del 2.
Varje behörighet och del kräver ett särskilt tillstånd. Transportstyrelsen tar
16 (36)
Datum
2014-04-15
idag ut en avgift på 3 200 kronor för att pröva en ansökan om sådant
tillstånd. Det har inte varit någon differentiering på dessa avgifter hittills,
trots att handläggningstiden för tillståndsansökan för riskutbildning A och B
del 2 är betydligt längre än för del 1. Avgiften för del 2 täcker således inte
myndighetens kostnader för handläggningen. Verksamheten har gått med
underskott sedan avgiften infördes.
Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för tillståndsansökan avseende riskutbildning A och B del 2, till 5 700 kronor. Per
ansökan innebär detta en höjning med 2 500 kronor, vilket motsvarar en 78
procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften.
Under år 2013 inkom 9 ansökningar om tillstånd för riskutbildning A del 2
och 6 ansökningar om riskutbildning B del 2. Enligt Transportstyrelsens
förslag skulle det, med 2013 års antal ansökningar, innebära en
kostnadsökning för branschen med 37 500 kronor jämfört med nuvarande
avgiftsnivå.
Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning
för de företag som vill börja bedriva denna typ av utbildning.
Transportstyrelsen gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt
antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden.
En känslig grupp som har identifierats är mindre organisationer som har
behov av flera olika tillstånd. Transportstyrelsen gör samma bedömning
även för denna grupp, nämligen att det inte krävs ett orimligt antal elever
eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden.
Tillstånd att bedriva yrkeskompetensutbildning
Utbildningsverksamhet enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens,
får endast bedrivas av den som har tillstånd för detta. Av varje tillstånd ska
det framgå vilken utbildning som företaget får bedriva. I dag hanterar
Transportstyrelsen fyra olika sorters tillstånd för utbildningsverksamhet för
yrkesförarkompetens. Transportstyrelsen tar idag ut en avgift på 3 200
kronor för att pröva en ansökan om varje typ av sådant tillstånd. Avgiften
täcker inte myndighetens kostnader för handläggningen. Verksamheten har
gått med underskott sedan avgiften infördes.
Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för ansökan
avseende tillstånd att bedriva yrkeskompetensutbildning, till 5 700 kronor.
Per ansökan innebär detta en höjning med 2 500 kronor, vilket motsvarar en
78 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften.
Under år 2013 inkom 55 ansökningar om tillstånd att bedriva utbildning för
yrkesförarkompetens. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med
17 (36)
Datum
2014-04-15
2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadsökning för branschen med
137 500 kronor jämfört med nuvarande avgiftsnivå.
Fortbildning för yrkeskompetensbevis ska göras vart femte år. Alla
befintliga yrkesförare ska också ha genomfört en fortbildning senast år
2016. Endast ca 8 600 chaufförer har genomgått utbildningen av totalt ca
150 000 aktiva chaufförer. Vi bedömer att antalet ansökningar kommer att
öka eftersom det finns en risk att antalet utbildningsanordnare med tillstånd
är otillräckligt för att möta det kommande behovet. Vi har dock inte tagit
hänsyn till detta i den prognostiserade kostnadsutvecklingen eftersom det
inte går att prognostisera volymen.
Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning
för de företag som vill bedriva denna typ av utbildning. Företagskollektivet
består av bland annat trafikskolor, åkerier och fysiska personer.
Transportstyrelsen gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt
antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden.
Ingen speciellt känslig grupp inom kollektivet har identifierats.
Anordnande av kunskapsprov för moped klass II, snöskoter och terränghjuling
Transportstyrelsen får överlämna till fysiska eller juridiska personer att
anordna kunskapsprov som avses i 3 kap. körkortslagen (1998:488) för
moped klass II, snöskoter och terränghjuling. Transportstyrelsen tar idag ut
en avgift på 3 200 kronor för att pröva en ansökan om sådant överlämnande.
Vid den årliga genomgången av avgifterna har det visat sig att den här
verksamheten genererat ett överskott. Därför föreslår Transportstyrelsen en
sänkning av avgiften till 2 700 kronor. Per ansökan innebär detta en
sänkning med 500 kronor, vilket motsvarar en sänkning med 15,6 procent
jämfört med den nuvarande avgiften.
Under år 2013 inkom 31 ansökningar om överlämnande av rätten att
anordna kunskapsprov. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med
2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadssänkning för branschen
med 15 500 kronor.
Konsekvensen för de fysiska eller juridiska personer som avser att bedriva
denna verksamhet är att deras kostnader sjunker.
Anordnande av särskild lärarutbildning samt fortbildning för förarprövare
För att få anordna den särskilda lärarutbildning som anges i Vägverkets
föreskrifter (VVFS 2006:65) om trafikskolor, 6 kap. 9 §, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:40) om riskutbildning för behörighet B,
bilaga 1 och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:26) om risk-
18 (36)
Datum
2014-04-15
utbildning för behörighet A och A1, bilaga 1 krävs ett särskilt godkännande
från Transportstyrelsen. Detsamma gäller även för att få anordna
fortbildning av förarprövare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS
2012:61) om förordnande att förrätta prov, 4 kap. 4 §.
Transportstyrelsen tar idag ut en avgift på 600 kronor för att pröva en
ansökan om anordnande av särskild lärarutbildning eller fortbildning, enligt
ovan. Avgiften täcker inte myndighetens kostnader för handläggningen.
Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för ansökan om
anordnande av särskild lärarutbildning eller fortbildning, till 1 300 kronor.
Per ansökan innebär detta en höjning med 700 kronor, vilket motsvarar en
ca 117 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften.
Under år 2013 inkom 28 ansökningar om att få anordna särskild lärarutbildning/fortbildning. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med
2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadsökning för branschen med
19 600 kronor jämfört med nuvarande avgiftsnivå.
Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning
för de företag som vill bedriva denna typ av utbildning. Transportstyrelsen
gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller
lektioner för att fördela den ökade kostnaden.
Ingen speciellt känslig grupp inom kollektivet har identifierats.
Tillsyn av organisationer med förordnande förarprövare
Transportstyrelsen utövar tillsyn över organisationer med förordnade
förarprövare enligt körkortsförordningen (1998:980). Organisationer i detta
fall är Trafikverket, Försvarsmakten, gymnasieskolor samt kommunala
vuxenutbildningar. Dessutom utövar vi även tillsyn av gymnasieskolor samt
kommunala vuxenutbildningar, enligt förordningen om
yrkesförarkompetens (2007:1470).
Avgiften är idag uppdelad i en grundavgift, samma för alla organisationer,
samt en tilläggsavgift per förarprövare.
Den nu gällande avgiftsmodellen togs fram till år 2011 och bygger på de
beräkningar som gjordes då. Utifrån den tillsyn som vi har bedrivit har det
visat sig att konstruktionen inte motsvarar den tillsyn som vi utför. Till
exempel tar vi inte ut någon grundavgift av de gymnasieskolor och
kommunala vuxenutbildningar som saknar egen eller egna förarprövare,
trots att de omfattas av vår tillsyn. Konsekvensen av det är att konkurrensen
på marknaden snedvrids.
Avgifterna ska baseras på den faktiska tidsåtgången för tillsyn. Idag är
avgifterna inte differentierade, vilket inte överensstämmer med den faktiska
19 (36)
20 (36)
Datum
2014-04-15
tidsåtgången. Utifrån detta har Transportstyrelsen tagit fram ett nytt förslag
på avgiftsmodell, som bedöms som mer rättvisande.
Direktivet 2006/126/EG, det så kallade tredje körkortsdirektivet som
infördes 19 januari 2013, har inneburit revideringar av körkortsförordningen
(1998:980), förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens och
yrkestrafikförordningen (1998:779). En konsekvens av revideringarna är att
kravet på tillsyn av förarprövning har utökats. Resurser kommer att flyttas
om inom Transportstyrelsen för att möta detta behov. Vi bedömer att det är
fullt utfört till 2016. Kostnaden för tillsynen kommer därmed att öka och vi
föreslår därför en justering av tillsynsavgifterna.
Transportstyrelsen föreslår följande avgiftsmodell.
Förarprövning och yrkesförarkompetens
Grundavgift Försvarsmakten
Grundavgift gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning
Grundavgift Trafikverket
Tilläggsavgift per förarprövare
Årlig avgift
13 000 kronor
29 700 kronor
23 100 kronor
7 100 kronor
Försvarsmakten
Tillsynen av Försvarsmakten är mindre resurskrävande än vad
Transportstyrelsen bedömde vid konstruktionen av den nu gällande
modellen. Därför innebär förslaget en kostnadsminskning för
Försvarsmakten med 10 100 kronor på grundavgiften per förband.
Försvarsmakten har 20 förband med förarprövning och totalt innebär
förslaget en minskning med 202 000 kronor, vilket motsvarar en minskning
med 44 procent.
Gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar
De gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar, inom fordons- och
transportprogrammet, som har egna förarprövare, där elev gått en nationell
kurs enligt 8 kap. 3 § lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, betalar
idag dels en grundavgift och dels en tilläggsavgift per förarprövare.
De gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar, som bedriver
utbildning och som saknar egna förarprövare, där elev gått en nationell kurs
enligt 8 kap. 3 § lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, betalar idag
ingen tillsynsavgift. Dessa utbildningsenheter vänder sig till Trafikverket för
förarprövning, men de har ansvar att rapportera in genomförd utbildning för
yrkesförarkompetens och omfattas därmed av tillsyn. Denna
tillsynsverksamhet är idag ofinansierad. Transportstyrelsen föreslår därför
att även dessa utbildningsenheter ska debiteras en grundavgift.
Datum
2014-04-15
Den tillsyn som hittills bedrivits av gymnasieskolor och den kommunala
vuxenutbildningen, både med eller utan egen förarprövare, har visat sig vara
mer resurskrävande och komplex än vad den avgiftsmodell som finns idag
tar hänsyn till.
Dessutom har tillsynen visat stora organisatoriska samt
trafiksäkerhetsmässiga brister. Antalet felrapporteringar av rapporterade
förarprov och prov för yrkesförarkompetens vid gymnasieskolan eller
kommunal vuxenutbildningar har ökat, vilket innebär att det krävs mer
tillsyn.
Transportstyrelsen föreslår att grundavgiften för gymnasieskolor och
kommunala vuxenutbildningar höjs med 6 600 kronor per skola. Den
senaste uppgiften som Skolverket har är att det finns 210 skolor. Skolverket
har meddelat att några av dessa skolor inte är aktiva innevarande läsår.
Transportstyrelsen bedömer att det blir ett visst bortfall om avgifter införs
för alla. Beräkningen av avgifterna utgår därför från 185 skolor. För de
skolor som redan idag betalar grundavgift innebär förslaget en
kostnadsökning med 29 procent. Totalt för alla skolor innebär förslaget en
kostnadsökning med 2 283 600 kronor. Då ska man ha i åtanke att minst 46
skolor hittills inte har betalat någon avgift alls.
En konsekvens av att alla får en grundavgift är att konkurrensen mellan
skolorna blir rättvis, ingen bedriver verksamhet och tillsynas utan avgift.
Om någon skola väljer att sluta bedriva verksamhet, inom fordons- och
transportprogrammet, kommer de presumtiva eleverna att få vända sig till en
annan skola.
Trafikverket
Grundavgiften för Trafikverket föreslås vara oförändrad. Trafikverket har
tidigare år betalat en för hög avgift och trots att tillsynen ökar så bedöms det
inrymmas inom samma avgiftsnivå som idag.
Tilläggsavgiften per förarprövare
Tilläggsavgiften per förarprövare vid alla organisationer föreslås också vara
oförändrad, då tillsynen har visat att den tidigare beräkningsmodellen
fortsatt är relevant.
Tillsyn över den som bedriver förarutbildning
Transportstyrelsen utövar tillsyn över den som bedriver förarutbildning
enligt körkortslagen (1998:488), lagen (1998:493) om trafikskolor, lagen
(2007:1157) om yrkesförarkompetens och lagen (2009:121) om utbildning
till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Tillståndshavarna
debiteras genom en årlig tillsynsavgift. Dessutom utövar vi tillsyn över den
21 (36)
Datum
2014-04-15
som anordnar kunskapsprov för förarbevis enligt lagen (2009:121) om
utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar.
Tillståndshavarna debiteras genom en årlig tillsynsavgift.
Avgiften är idag uppdelad i en grundavgift och flera olika
utbildningsspecifika avgifter. Grundavgifter är konstruerad som en
trappstegsmodell som baseras på antalet personer som utbildar/prövar. Det
högsta steget är 50 utbildare/provförrättare. De utbildningsspecifika
avgifterna tas ut per typ av utbildning eller för typ av kunskapsprov. Den
utbildningsspecifika avgiften skiljer sig åt idag, beroende på typ av tillstånd
för utbildning som har erhållits. De utbildningsspecifika avgifterna varierar
från 2 000 kronor till 3 500 kronor. Avgiften för typ av kunskapsprov är
1 500 kronor.
Den nu gällande avgiftsmodellen togs fram till år 2011 och bygger på de
beräkningar och bedömningar som gjordes då. Erfarenheterna från de
genomförda tillsynerna har visat att den nuvarande avgiftsmodellen inte tar
tillräcklig hänsyn till storleken på tillståndshavarens verksamhet och de
resurser som krävs vid olika tillsynsinsatser. Till exempel får de
tillståndshavare som har fler än 50 utbildare knutna till verksamheten inte
någon högre avgift trots att tillsynen blir mer omfattande och tidskrävande
jämfört med tillståndshavare som har färre utbildare. Konsekvensen av detta
blir också att dessa tillståndshavare bedriver verksamhet på icke
konkurrensneutrala marknadsvillkor. Nedan presenteras de olika
tillståndstyperna som finns samt vilka olika prov som genomförs.
Utbildningsspecifik avgift, per tillstånd
Trafikskolor, Behörighet A1, A2, A
Trafikskolor, Behörighet B, BE
Trafikskolor, Behörighet C1, C, C1E, CE, D1, D, D1E, DE
Moped klass I, Behörighet AM
Riskutbildning, Behörighet A del 1
Riskutbildning, Behörighet A del 2
Riskutbildning, Behörighet B del 1
Riskutbildning, Behörighet B del 2
Förarbevis moped klass II
Förarbevis snöskoter
Förarbevis terränghjuling
Introduktionsutbildning
Yrkeskompetensbevis lastbil
Yrkeskompetensbevis buss
Specifik avgift för typ av prov, per typ av kunskapsprov
Förarbevis moped klass II
Förarbevis snöskoter
Förarbevis terränghjuling
22 (36)
23 (36)
Datum
2014-04-15
Förarutbildningskollektivet är inte homogent. Det finns stora skillnader
mellan tillståndshavare vad gäller antalet lärare och tillstånd.
Tillståndshavare är bland annat trafikskolor, kommuner och studieförbund.
Flera trafikskolor kan ha tillstånd att bedriva andra förarutbildningar, till
exempel introduktionsutbildning, riskutbildning och förarbevisutbildning.
Likartade förhållanden gäller även för dem som anordnar kunskapsprov för
förarbevis. Totalt rör det sig om ett kollektiv på 1 073 organisationer som
tillsammans har drygt 3 300 tillstånd.
Avgifterna ska baseras på den faktiska tidsåtgången och den skiljer sig åt
mellan olika tillståndshavare beroende på omfattningen av verksamheten.
Idag är avgifterna konstruerade på ett sådant sätt att de inte i tillräcklig
utsträckning tar hänsyn till omfattningen av verksamheten hos
tillståndshavaren och tidsåtgång vid tillsyn. Den nuvarande modellen
upplevs inte som rättvis. Transportstyrelsen har därför tagit fram ett nytt
förslag på avgiftsmodell, som bedöms som mer rättvis.
Transportstyrelsen föreslår följande avgiftsmodell.
Förarutbildning och förarbevisexamination
Grundavgift för ett tillstånd
Tilläggsavgift per utbildare/provförrättare i spannet 1-24.
Tilläggsavgift per utbildare/ provförrättare i spannet 25-49.
Tilläggsavgift per utbildare/ provförrättare i spannet 50 -.
Årlig avgift
2 300 kronor
1 800 kronor
1 400 kronor
1 000 kronor
Tilläggsavgiften per utbildare/provförättare föreslås vara avtagande i och
med att antalet ökar. Bedömningen är att kostnader per person inte är lika.
Ju fler utbildare/provförrättare ju komplexare tillsyn, men inte med ett
linjärt samband. Om vi hade föreslagit en tilläggsavgift skulle de största
organisationerna få betala orimligt höga avgifter som inte skulle motsvara
kostnaderna för myndigheten.
Transportstyrelsen avser att ta ut bara en tilläggsavgift per
utbildare/provförrättare om den som är skyldig att betala avgift för
förarutbildning även anordnar kunskapsprov för förarbevis. Annars får dessa
organisationer betala tilläggsavgift två gånger. Tilläggsavgiften ska då
baseras på det sammanlagda antalet personer som utbildar och får förrätta
kunskapsprov.
Resursåtgången vid tillsyn av tillståndshavare beror till stor del på hur
många påanmälda utbildare/provförrättare som respektive tillståndshavare
har samt om verksamhet bedrivs på flera platser/orter. Den föreslagna
avgiftsmodellen bedöms på ett bättre sätt ta hänsyn till detta. Modellen
kommer att innebära att vissa tillståndshavare får en sänkning av avgiften
och andra får en höjning av avgiften.
Datum
2014-04-15
Med förslagen modell får 33 procent av tillståndshavarna sänkt avgift.
Exempel: ett företag som har tillstånd att bedriva trafikskola behörighet B,
introduktionsutbildning och riskutbildning behörighet B, del 1 och har en
utbildare påanmäld kommer att få en avgiftssänkning med 1 600 kr.
Avgiften är idag 10 300 kr men kommer att bli 8 700 kr (8 700 kr per
utbildare). Konsekvensen för denna grupp är enbart positiv.
18 procent av tillståndshavarna får en höjning med max 1 000 kronor.
42 procent får en höjning på mellan 1 000 kronor och 10 000 kronor.
Företaget som har tillstånd att bedriva trafikskola behörighet B,
introduktionsutbildning och riskutbildning behörighet B, del 1 och
behörighet AM, förarbevis moped kl II, samt examination för moped kl II
och 10 påanmälda utbildare kommer att få en avgiftshöjning med 6 600 kr
kronor. Avgiften är idag 25 200 kr men kommer att bli 31 800 kr (3 180 kr
per utbildare).
Den här gruppen är den som vi bedömer påverkas mest av vårt förslag.
Gruppen är dock, som vi tidigare nämnt, inte homogen vilket gör det svårt
att bedöma konsekvenserna. Den största skillnaden i avgiftens storlek beror
på effekten av att vi ändrat trappstegsmodellen för påanmälda
utbildare/provförrättare. De som får den högsta höjningen är de som
antingen har fler utbildare/provförrättare än 50 stycken samt de som i den
nuvarande trappstegsmodellen tjänar på modellen på bekostnad av andra
tillståndshavare. Det gäller exempelvis de tillståndshavare som har nio
utbildare/provförättare och således betalar 7 200 kronor i avgift. En
tillståndshavare som har fyra utbildare/provförrättare ligger också på samma
steg och betalar således samma avgift. Avgiften dividerat med antalet ger att
tillståndshavaren med nio utbildare/provförrättare betalar en styckkostnad
på 800 kronor medan den med fyra betalar 1 800 kronor per person.
24 (36)
Datum
2014-04-15
Med den nya modellen tar vi alltid ut en avgift per person, dock med ett
avtagande styckepris. Därför får dessa tillståndshavare högre avgifter.
Avgiften per tillståndstyp har marginell betydelse för avgiftsökningen. Även
om gruppen får ökade avgifter så bedömer vi att konsekvenserna är
acceptabla. Företag med många anställda har generellt sett en hög
omsättning. Vi kan dock inte göra en direkt jämförelse mellan avgiftsuttag
och omsättning då vi saknar omsättningsuppgifter på ett stort antal
tillståndshavare. Många tillståndshavare är exempelvis enskilda bolag men
det förkommer även kommunalförbund och studieförbund. En sådan
jämförelse skulle därför inte ge en helt rättvisande eller heltäckande bild.
När vi har bedömt om avgiftshöjningarna är acceptabla eller inte har vi
jämfört höjningarna med de avgifter som tillståndshavarna tar ut av sina
respektive kunder. Vi kan konstatera att det inte behövs många elever eller
lektioner per anställd för att tjäna in avgiftshöjningen. Utifrån detta bedömer
vi att gruppen av tillståndshavare har förmåga att betala avgifterna.
6 procent får en höjning på mer än 10 000 kronor. Ett exempel på ett företag
med stor höjning av avgiften är ett företag som har tillstånd att bedriva
riskutbildning B del 1 och 2 och har 80 utbildare påanmälda. De kommer att
få en avgiftshöjning med 114 000 kronor Avgiften är idag 22 000 kr men
kommer att bli 136 000 kr (1 700 kr per utbildare/år).
Den nya modellen syftar till att dels få ett mer rättvist avgiftsuttag, dels
förenkla modellen. Mer rättvisa avgifter leder till att tillståndshavarna helt
enkelt betalar det de kostar och det leder till sundare konkurrensvillkor. De
företag som hittills har betalat för låga avgifter har kunnat verka på
marknaden med bättre ekonomisk villkor och därför har konkurrensen inte
varit sund eller skett på lika villkor. Vi bedömer också att den föreslagna
modellen blir enklare att kommunicera och förstå. En enkel modell minskar
även Transportstyrelsens administrativa kringkostnader på sikt.
Förslaget leder till att det totala avgiftsuttaget för hela kollektivet ökar från
17 200 000 kronor till 20 100 000. Det innebär ökade kostnader med
2 900 000 kronor, motsvarande en kostnadshöjning med 17 procent. Vi
väljer att inte beräkna en genomsnittlig avgiftsförändring då ökningen
fördelar sig så olika inom kollektivet och därför är inte ett sådant
jämförelsevärde intressant.
Personliga behörigheter
Ansökan om undantag från förarutbildning, förarprövning, yrkesförarkompetens
samt yrkeskunnande och prov för taxilegitimation
Den förändring som vi föreslår, påverkar avgiften för ansökningar om
undantag från föreskrifter meddelade med stöd av körkortsförordningen
25 (36)
26 (36)
Datum
2014-04-15
(1998:980) i andra fall än som avses i 9 §, förordningen (2007:1470) om
yrkesförarkompetens, förordningen (2009:186) om utbildning till förare av
mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Avgiften för att ansöka om
undantag inom förarutbildning och förarprövning är för närvarande på 600
kronor. Vi föreslår en höjning till 1 200 kronor.
I vårt förslag finns dessutom två typer av undantagsärenden som vi hittills
inte har haft någon ansökningsavgift för. Dessa ärenden, föreslås ingå i
ovanstående ärendegrupp.
Produkt/tjänst
Undantag från föreskrifter om
• förarutbildning,
• förarprövning,
• yrkesförarkompetens,
• yrkeskunnande och prov för taxiförarlegitimation
Avgift
1 200 kronor
Den 1 september 2008 infördes bestämmelser om sammanhållet förarprov.
Det innebär att ett godkänt kunskapsprov eller körprov för behörighet B är
giltigt i två månader från dagen för provet. Genom Transportstyrelsens
föreskrifter om allmänna råd (TSFS 2012:41) om förarprov, gemensamma
bestämmelser finns möjlighet att ge undantag från regeln att ett godkänt
prov endast är giltigt i två månader. Enligt Transportstyrelsens praxis
medges förlängd giltighet av godkänt kunskapsprov eller körprov endast om
det finns särskilda skäl såsom sjukdom eller allvarlig skada som gör att man
inte har haft möjlighet att avlägga ett omprov. Ett annat skäl som kan
åberopas är att Trafikverket av någon anledning inte har haft möjlighet att
erbjuda tid för ett omprov inom en period av två månader.
Vi föreslår att avgiften, som idag är 600 kronor, vilket är långt ifrån full
kostnadstäckning, höjs till 1 200 kronor för att täcka Transportstyrelsens
kostnader.
Vi har fått ungefär 120 ansökningar per år. Dessa ansökningar kommer från
privatpersoner, blivande yrkesförare, personer som ska eller har avlagt prov
vid Trafikverket. Införandet av en avgift skulle innebära en kostnadsökning
med 72 000 kronor för kollektivet.
I dag tar vi inte ut någon avgift för att pröva en ansökan om undantag från
föreskrifter inom områdena
•
yrkesförarkompetens (rör samtliga föreskrifter inom området)
•
taxiförarlegitimation,(rör föreskrifter om prov i yrkeskunnande,
körprov och taxiförarlegitimation)
Datum
2014-04-15
Vi föreslår att dessa undantagsärenden ska ingå i samma ärendegrupp som
förarutbildning och förarprövning och därmed kosta 1 200 kronor per
ansökan om undantag.
Vi har fått ungefär 15 sådana ansökningar per år. Dessa ansökningar
kommer från privatpersoner, blivande yrkesförare, blivande tillståndshavare,
personer som ska eller har avlagt prov vid Trafikverket. Om vi inför en
avgift skulle det innebära en kostnadsökning med 18 000 kronor .
En fördubblad avgift, eller en ny, kan leda till att personer väljer att inte
ansöka om undantag. Det är dock svårt att avgöra i vilken omfattning detta
skulle ske. Ett undantag beviljas när det finns särskilda skäl som sjukdom
eller då personen inte fått möjlighet till ett omprov. Avgiften för att avlägga
prov är betydligt mindre än den avgift som föreslås, vilket kan innebära att
man väljer att påbörja ett nytt prov istället för att ansöka om ett undantag.
Ansökan om undantag från prov i yrkeskunnande
Vi vill införa en ny avgift för ansökan om undantag om prov i
yrkeskunnande för taxitrafik och prov i yrkeskunnande för yrkesmässig
trafik. Vi föreslår att avgiften ska vara 1 200 kronor.
Avgiften gäller för ansökningar om undantag från föreskrifter, som är
meddelade med stöd av yrkestrafikförordningen (2012:237) och
taxitrafikförordningen (2012:238) i andra fall än som avses i 10 §.
I dag tas inte någon avgift ut för att pröva en ansökan om undantag från
föreskrifter inom områdena
•
taxitrafiktillstånd, rör föreskrifter om prov i yrkeskunnande för
taxitrafiktillstånd,
•
yrkesmässig trafik, rör föreskrifter om prov i yrkeskunnande för
yrkesmässig trafik.
Vi har fått ungefär 10 ansökningar om undantag per år. Dessa ansökningar
kommer från privatpersoner, blivande tillståndshavare, personer som ska
eller har avlagt prov vid Trafikverket. Införandet av en avgift skulle
innebära en kostnadsökning med 12 000 kronor för berörda.
En ny avgift kan leda till att personer väljer att inte ansöka om undantag.
Det är dock svårt att avgöra i vilken omfattning detta skulle ske. Ett
undantag kan beviljas när det finns särskilda skäl som sjukdom eller annan
omständighet, som gör det omöjligt för personen att avlägga prov. Avgiften
för att avlägga prov är betydligt mindre än den avgift som, vilket kan
innebära att man väljer att påbörja ett nytt prov istället för att ansöka om ett
undantag.
27 (36)
Datum
2014-04-15
Förhandsbesked taxiförarlegitimation
Prövningsavgiften är idag 600 kronor. Verksamheten visar att
prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under 2013 har totalt cirka 200
ärenden handlagts med en kostnad på ca 2 115 kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 4 timmar. Styrelsen skulle behöva ta ut
en prövningsavgift på 2 100 kronor för att nå full kostnadstäckning.
Vi anser dock att det finns skäl att inte ta ut full kostnadstäckning eftersom
vi bör utreda möjligheten att förhandsbesked kan tas bort. Handläggningen
av dessa ärenden tar ungefär lika mycket tid i anspråk som prövning av
taxiförarlegitimation. Till dess att frågan utretts bör ändå prövningsavgiften
höjas till 800 kronor för att vi under en den tid regelverkets utreds ska
närma oss full kostnadstäckning. Föreslagen höjning är 200 kronor vilket
motsvarar ca 33 procent. Total kostnadsökning är 40 000 kronor för hela
kollektivet. Kostnaden berör enskilda som vill bli taxiförare men som är
osäkra på om de kan bli godkända vid prövningen av taxiförarlegitimation
med hänsyn till vissa personliga eller medicinska förhållanden. Vi bedömer
att den föreslagna avgiftshöjningen innebär små förändringar för de
enskilda. Avgiften torde inte heller avskräcka att ansöka om ett
förhandsbesked.
Erkännande av utländsk utbildning och yrkeskvalifikationer för besiktningstekniker
Enligt 8 kap. 3e – 3g §§ fordonsförordning (2009:211) är Transportstyrelsen
behörig myndighet att fatta beslut om erkännande av utländsk utbildning
och yrkeskvalifikationer för besiktningstekniker från en annan stat inom
Europeiska samarbetsområdet eller från Schweiz.
Om en europeisk medborgare vill ansöka om erkännande av utländsk
utbildning och yrkeskvalifikationer för besiktningstekniker, ska han eller
hon skicka in intyg och underlag som styrker dels yrkesverksamhet som
besiktningstekniker, dels vilka krav som medlemsstaten ställer i hemlandet
för att vara yrkesverksam som besiktningstekniker. Transportstyrelsen
prövar om utbildning och yrkeskvalifikationer kan erkännas. Sedan
möjligheten infördes 1 juli 2010 har en (1) person ansökt om erkännande.
Reglerna kan utnyttjas av privatpersoner som vill arbeta i Sverige eller av
personer som är anställda vid ett besiktningsorgan med verksamhet i flera
länder inom Europa och vill arbeta i Sverige.
Den nuvarande avgiften är 2 600 kronor per ansökan. Transportstyrelsen
föreslår att dessa ärenden finansieras av avgiften för tillsyn av ackrediterade
besiktningsorgan. Det kommer de ackrediterade besiktningsorganen till
nytta att personerna kommer in på arbetsmarknaden. Avgiften skulle
därmed försvinna. Eftersom det endast är en person som hittills ansökt finns
det ingen samlad finansiell vinst av att ändra finansieringen. Dock innebär
28 (36)
Datum
2014-04-15
det att de personer som kommer att ansöka inte kommer att behöva betala
någon avgift. Transportstyrelsen ser inte att borttagandet av avgiften skulle
leda till ett ökat antal ansökningar. Avgiften för tillsyn av ackrediterade
besiktningsorgan genererar idag ett överskott. Den avgiften kommer att
sänkas, men beräknas ändå kunna bära dessa tillkommande kostnader.
Övriga inom vägtrafikområdet
Bensinstationer som tillhandahåller bensin för tankning av motorfordon
Transportstyrelsen ska utöva tillsyn av att de bensinstationer som
tillhandahåller bensin för tankning av motorfordon lever upp till kraven på
återföringssystem för bensingaser. Tillsynen sker enligt 23 §
drivmedelslagen (2011:319) och 14 § drivmedelsförordningen (2011:346)
och enligt Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1991:1,
senast ändrad genom TSFS 2012:63) om återföringssystem för bensingaser
vid tankställen för motorfordon på bensinstationer som tillhandahåller
bensin för tankning av motorfordon. Innan 2011 var det kommunerna som
ansvarade för denna tillsyn.
Transportstyrelsen har remitterat ett förslag till nya föreskrifter om
återföring av bensinångor som avses beslutas inom kort för att träda i kraft
hösten 2014. Enligt föreskriftsförslaget är den som är innehavare av tillstånd
enligt 16 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor att
hantera bensin, ansvarig för att uppfylla kraven på återföring av bensinångor
i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:XXX) och allmänna råd om
återföring av bensinångor på bensinstationer. Dessa tillstånd meddelas av
kommunerna. Transportstyrelsen har inte tillgång till något register över
vilka bensinstationer som innehar tillstånd. Det innebär att
Transportstyrelsen har svårt att definiera tillsynskollektivet på ett sådant sätt
att en kollektiv tillsynsavgift är lämplig när Transportstyrelsen nu ska börja
med denna tillsyn. Därför föreslår myndigheten ett löpande timtaxa för
verksamheten. En tillsyn beräknas ta mellan 2 och 4 timmar i anspråk, vilket
innebär en avgift på mellan 2 800 och 5 600 kronor. Avgiften för tillsynen
bedöms bli låg i förhållande till den totala omsättningen för de berörda
bensinstationerna och därmed få mycket liten konsekvens för dem.
Antalet tillsynsobjekt, tillika bensinstationer, uppgår till cirka 2 900. Under
2013 visade kontroller av återföring av bensinångor allvarliga brister på 600
bensinstationer. Transportstyrelsen bedömer att det är möjligt att göra tillsyn
på upp till 400 bensinstationer per år. Det innebär en ökad kostnad för
kollektivet på mellan 1 120 000 och 2 240 000 kronor. I summeringen för
dessa föreskrifter har vi tagit med den högra kostnaden.
29 (36)
Datum
2014-04-15
Certifikat för färdskrivarkort
Transportstyrelsen är ansvarig för säkerheten i det svenska systemet som
hanterar krypteringsnyckel och certifikat för färdskrivarkort.
Transportstyrelsen har också i sitt säkerhetssystem ansvarat för att hantera
och leverera andra länders krypteringsnycklar och certifikat.
Transportstyrelsen har kostnader för drift av systemet. Säkerheten är mycket
hög. Denna kostnad har historiskt fördelats på fem parter;
Transportstyrelsen, Danmark, Norge, Island och färdskrivartillverkaren
Stoneridge. Stoneridge och Transportstyrelsen behöver certifikat,
Stoneridge för att kunna tillverka färdskrivare och Transporstyrelsen för
tillverkning av färdskrivarkort till Sverige och Island. Under 2013 löpte
avtalen med Danmak, Norge och Island ut. Transportstyrelsen valde att inte
lämna något anbud i den efterföljande upphandlingen. Ur ett principiellt
perspektiv är det korrekt, länder och myndigheter bör inte vara med och
konkurrera på en öppen marknad. Dock innebär det att kostnaden måste
fördelas på färre parter. Kostnader för upprätthållande av detta system förs
över till den verksamhet inom Transportstyrelsen som tillverkar
färdskrivarkort. Tills vidare tillhandahåller Transportstyrelsen denna tjänst
till Island i väntan på att de ska bygga upp en egen hantering av sin
krypteringsnyckel. Det är i dagsläget oklart när Island kommer att tillverka
egna färdskrivarkort. Det förs också i dagsläget diskussion med en
presumtiv ny tillverkare av en färdskrivarkomponent. För den tillverkningen
behövs också certifikat, levererade från Transportstyrelsen. Det skulle å ena
sidan innebära fler parter att fördela kostnaden på, men det kräver å andra
sidan en utveckling av systemet för generering av certifikaten som
uppskattas kosta 1 250 000 kronor.
Transportstyrelsen har kommit fram till att det inte är någon bra lösning att
omförhandla avtalen med Island och Stoneridge. Transportstyrelsen föreslår
istället att det införs en avgift för att få tillträde till certifikatssystemet. Det
finns två alternativa lösningar. Det första förslaget är en avgift per certifikat.
Fördelen med det förslaget är att parterna betalar för det antalet certifikat
som de hämtar ur systemet. Nackdelen är att det är svårt att beräkna en
sådan avgift. Kostnaden för drift och underhåll av systemet är konstant
oavsett hur många certifikat som hämtas, vilket innebär att det inte finns
någon marginalkostnad att ta i beaktning. Avgiften skulle i så fall få
beräknas efter att alla parter uppskattat hur många certifikat de tror sig
hämta ur systemet kommande år. Transportstyrelsen skulle sedan
exempelvis månadsvis fakturera parterna. Det finns en risk med att beräkna
avgifterna utifrån externa parters uppskattningar. Det finns också en risk att
Transportstyrelsen står utan kostnadstäckning om någon part i systemet inte
hämtar så många certifikat som de trott. Om det istället hämtas fler certifikat
skulle det generera ett ekonomiskt överskott, vilket inte heller är bra.
30 (36)
Datum
2014-04-15
Förslaget kräver också regelbunden avstämning av hämtade certifikat och
manuell fakturering flera gånger per år.
Det andra förslaget är att det införs en fast avgift för att få tillträde till
systemet. Avgiften skulle vara konstant oavsett hur många certifikat
respektive part hämtar. Fördelen med den modellen är att den är enklare att
räkna ut och kräver mindre administration för Transportstyrelsen. Alla
parter skulle också veta kostnaden för varje verksamhetsår, vilket gör det
lättare för dem att budgetera inom sina egna verksamheter. För
Transportstyrelsen skulle det bli lättare att beräkna avgiften för
färdskrivarkort med den här modellen, efter som Transportstyrelsens del av
kostnaderna (motsvarande den föreslagna avgiften) förs över till den
verksamhet som tillverkar färdskrivarkort Nackdelen är att de parter som
hämtar färre certifikat betalar lika mycket mot de som hämtar många.
Utifrån ovanstående resonemang föreslår Transportstyrelsen att det
föreskrivs en fast avgift för att få tillträde till systemet.
Storleken på avgiften är direkt beroende av kostnadsmassan och antalet
parter i systemet. Kostnaden för att upprätthålla systemet, det vill säga drift
och underhåll, är stabilt. Antalet parter är mer osäkert. Transportstyrelsen är
själva en part i egenskap av tillverkare av färdskrivarkort, och det finns idag
ingen anledning att tro att det ska ändras. Vidare är Stoneridge en väl
etablerad kund. Däremot vet vi att Island kommer ta över den här
hanteringen själva, men inte när. Samtidigt förs seriösa diskussioner med en
ny tillverkare som vill in på marknaden. Därför har vi valt att beräkna
avgiften på att det är tre parter i systemet, och därmed också tre parter som
ska dela på kostnaden.
Tidigare nämns att en ny part i systemet skulle innebära en engångskostnad
på uppskattningsvis 1 250 000 kronor. En sådan utveckling ger fler parter
möjlighet att ansluta till systemet utan nya utvecklingskostnader. Det är
därför inte rimligt att den nya parten själva ska stå för den
engångskostnaden. Avgifterna beräknas utifrån en flerårig framtidsprognos.
Därför kommer inte den engångskostnaden som uppstår ett år få så stor
betydelse på avgiften som om avgiften beräknades på en ettårig prognos. I
detta specifika fall görs en sjuårig prognos.
Transportstyrelsen föreslår en årlig avgift på 650 000 kronor för varje part
som har tillträde till systemet. Parterna får sedan hämta obegränsat antal
certifikat utifrån överenskomna leveransåtaganden och servicenivåer. De
avtal som tidigare fanns mellan Transportstyrelsen och de då fem olika
parterna reglerade en avgift på mellan 368 000 kronor och 780 000 kronor
per år per part. Den nu föreslagna avgiften innebär en ökad kostnad för de
kvarvarande parterna med i genomsnitt 125 000 kronor, motsvarande 23
31 (36)
Datum
2014-04-15
procent. Skälet till ökningen beror till allra största del på att det är färre
parter som delar på kostnaden. Avgiftsuttaget för hela kollektivet ökar
däremot inte.
Elektroniska vägtullssystem och vägtullsregister
Riksdagen har infört lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem2,
regeringen har infört en förordning (2014:59) om elektroniska
vägtullssystem och Transportstyrelsen har infört Transportstyrelsens
föreskrifter (TSFS 2014:10) om elektroniska vägtullsystem3.
Transportstyrelsen ska, enligt nämnda lag och förordning, bland annat föra
ett nytt register: vägtullsregistret. Transportstyrelsen ska också utöva tillsyn
över avgiftsupptagare på enskild väg och över betalningsförmedlare.
Eftersom registerhållningen och tillsynen medför kostnader för
Transportstyrelsen, är det rimligt att föreskriva om avgifter för att täcka
dessa kostnader.
Transportstyrelsens register över vägtullsområden blir en enkel förteckning
över områdena. Registreringen tar inte lång tid, men en engångsavgift på
2 800 kr bedöms vara motiverad, motsvarande två arbetstimmar. Detta är
dels för den kontroll som behöver göras av att vägavsnittet är ett sådant där
vägtull får tas ut, dels för det manuella arbetet med att registrera området.
Transportstyrelsen prövar den som vill bli registrerad som
betalningsförmedlare. Vår bedömning är att det tar två dagar, vilket
motiverar en avgift som motsvarar sexton arbetstimmar för denna
registrering, 22 400 kr.
Eftersom verksamheten är ny är det svårt att bedöma tidsåtgången vid
tillsyn. Transportstyrelsen föreslår därför löpande timtaxa. Avgiften blir då
så hög som tillsynsarbetet motiverar. Transportstyrelsens gemensamma
timtaxa är 1 400 kronor.
Lagen och förordningen om elektroniska vägtullssystem trädde i kraft den 1
mars 2014. Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom
vägtrafikområdet uppdateras som regel en gång om året, vid årsskiftet. Vi
föreslår att Transportstyrelsen börjar ta ut avgifter från 1 januari 2015. Vi
bedömer att antalet ärenden för vilka dessa avgifter ska tas ut, blir mycket
lågt under 2014. Det bedöms därför inte vara något problem med ett senare
ikraftträdande av föreskrifterna om avgifter.
2
Se även prop. 2013/14:25, Infrastrukturavgifter på väg och elektroniska vägtullssystem.
Föreskriftsärende TSF 2014-13.
33
32 (36)
Datum
2014-04-15
Avgiften för registrering av vägtullsområden kommer att påföras de organ
som blir avgiftsupptagare för nya vägtullsområden, i första hand
Trafikverket. Det första vägtullsområdet som ska registreras är området för
den nya bron över Motalaviken på väg 50, där Trafikverket är
avgiftsupptagare. Bron togs i drift hösten 2013, vilket innebär att
registrering ska ske när avgift börjar tas ut elektroniskt i enlighet med
definitionen i regelverket men först efter att regler om uttag av
infrastrukturavgifter trätt i kraft, det vill säga efter 1 mars 2014. Just för
detta vägtullsområde kommer Transportstyrelsen inte att ta ut någon avgift
2014, eftersom vi inte ser att det finns tillräckliga skäl att ändra
avgiftsföreskriften innan den 1 januari 2015. Det är Transportstyrelsens
bedömning att de framtida avgiftsbelagda broarna över Sundsvallsfjärden på
E4 och över Skurusundet på väg 222 kommer att tas i drift efter den 1
januari 2015. Trafikverket kommer därför att få betala avgift för registrering
av vägtullsområden för de broarna.
Avgiften för tillsyn av avgiftsupptagare kommer bara påföras
avgiftsupptagare som inte är myndigheter eftersom myndigheter inte är
föremål för tillsyn. Det framgår av 28 § lagen (2013:1164) om elektroniska
vägtullssystem.
Avgiften för registrering av betalningsförmedlare kommer att påföras de
företag som har sitt säte i Sverige och önskar vara EETSbetalningsförmedlare för vägtullsområden över hela Europa.
Transportstyrelsen har inte i dag kännedom om något företag som är
intresserat av att ansöka om att registreras i det svenska registret.
De föreslagna avgifterna kommer att tas ut av ett fåtal stora organisationer
som ansöker om att få bli avgiftsupptagare eller betalningsförmedlare. Vi
ser inget behov av några särskilda informationsinsatser om dessa avgifter.
Alla vägtullsområden i Sverige ska registreras enligt de nya reglerna.
Avgiften för detta är lika för alla och måste anses som försvinnande låg i
förhållande till de totala kostnaderna för att bygga sådan infrastruktur som
kan komma på fråga för att bli vägtullsområde. Avgiften för registrering av
vägtullsområde kan därför inte få effekter av betydelse för företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.
De organisationer som kan komma på fråga måste vara stora och finansiellt
starka organisationer och det är osannolikt att den svenska avgiften för
registrering som betalningsförmedlare skulle ha någon avgörande betydelse
för om en koncern skulle välja att en betalningsförmedlare skulle ha sitt säte
i Sverige eller något annat EU-land. Inte heller i övrigt bedöms avgiften få
effekter av betydelse för företagets arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.
33 (36)
Datum
2014-04-15
Avgifterna för tillsyn blir mycket låga i förhållande till den totala
omsättningen och har ingen effekt av betydelse för företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.
Tillsyn ackrediterade besiktningsorgan
Transportstyrelsen ska enligt 5 kapitlet 3a § fordonslagen (2002:574) utöva
tillsyn av efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen. Inom ramarna för detta ryms tillsyn av de ackrediterade
besiktningsorganen. Avgiften berör 10 ackrediterade besiktningsorgan.
De ackrediterade besiktningsorganen betalar idag 1 krona och 30 öre per
genomförd förrättning till Transportstyrelsen. Antalet förrättningar under
2013 var cirka 5 860 000 stycken. I den årliga genomgången kan vi se att
myndigheten får ett överskott för denna verksamhet. Därför föreslår vi att
avgiften sänks till 70 öre per genomförd förrättning. Den föreslagna
avgiftssänkningen skulle innebära en kostnadsminskning med 3 516 000
kronor för de ackrediterade besiktningsorganen.
4.2
Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen
Enligt avsnitt 2.1 saknas reella alternativ, eftersom myndighetens
finansiering är beslutad av statsmakterna. Att använda nu gällande
avgiftsföreskrift för 2015 anses inte lämpligt med hänsyn till
självkostnadsprincipen.
5
Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de
skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra
internationella regler Sverige ska följa?
Det saknas internationell reglering av hur verksamheten ska finansieras.
6
Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för
ikraftträdande och finns det behov av speciella
informationsinsatser?
Nej. Den föreslagna avgiftsföreskriften är planerad att beslutas av
myndighetens styrelse den 14 augusti 2014 för att därefter träda i kraft den
1 januari 2015. TSFS 2013: 72 gäller tills den nya föreskriften träder i kraft.
Aktuell information kommer att läggas upp på Transportstyrelsens
webbplats.
7
Kan regleringen få effekter av betydelse för företags
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt?
Se avsnitt 4.
34 (36)
Datum
2014-04-15
7.1
Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen
verksamma samt hur stora är företagen?
Se avsnitt 4.
7.2
Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen
och vad innebär regleringen för företagens administrativa
kostnader?
Viss administration uppstår till följd av att berörda företag får hantera
fakturor från myndigheten. I de fall det rör sig om en justering av
avgiftsnivåer förändras inte företagens administration. I de fall det rör sig
om en ny avgift uppkommer en ökad administrativ börda för de företag som
blir berörda. Men den administrativa bördan bedöms vara försumbar,
mindre än 5oo kronor per faktura.
7.3
Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för
företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan
företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen?
Se avsnitt 4.
7.4
I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka
konkurrensförhållandena för företagen?
En enhetlig finansiering innebär likartade konkurrensförhållanden mellan
trafikslagen.
7.5
Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka
företagen?
Se avsnitt 4.
7.6
Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas
utformning?
Transportstyrelsens avgifter ska enligt gällande regelverk beräknas enligt
självkostnad. Myndigheten har därför inte möjlighet att beakta enskilda
brukare och deras betalningsförmåga.
Myndigheten differentierar i vissa fall avgifterna på sådant sätt att de
brukare som bedriver en verksamhet av mindre omfattning ges ett lägre
avgiftsuttag. En sådan differentiering genomförs dock för att bättre
motsvara myndighetens resursåtgång gentemot olika brukare.
För vidare redogörelse, se avsnitt 4.
35 (36)
Datum
2014-04-15
_________________________
Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller
synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss:
Maria Wärnevall
[email protected]
36 (36)