Transcript Tema: Automation

Kunden
3 | 12
En tidning från
ABB Sverige
Tema: Automation
Solen skiner över Kemira 10
Stabilare och säkrare elförsörjning
God service hos Outokumpu 12
Ny typ av samverkansavtal
Guldfeber på Rönnskär 42
Skrot förädlas via 800xA
Power and productivity
for a better world ™
Innehåll
06
Skålar i olja!
Silikonsmittad transformatorolja renad för första
gången.
Kunden
Johan Söderström
vd ABB Sverige
12
Ny typ av serviceavtal
Outokumpu samordnar sina inköpsprocesser
i Sverige i samverkan med ABB.
3|12
För oss på ABB är hösten en spännande tid då vi ser fram emot många, givande kundmöten. Från oktober till december anordnar vi ABB-dagar på tolv olika
orter – alltifrån Malmö till Luleå – där du
förutom senaste nytt från vår verksamhet
även får tillfälle att lyssna på inspirerande seminarier om trender i vår omvärld
och intressanta kundexempel. Vi bjuder
också in till branschdagar och mässor,
exempelvis Scanautomatic- och Processteknikmässan som är Nordens största
automationsmässa.
Möt våra kunniga medarbetare på plats
och lär känna bredden, djupet och styrkan i
ett samlat ABB. Vi ser nämligen dessa evenemang som bra tillfällen att visa er våra
system, produkter och servicetjänster samt
prata med er om det ni tycker är viktigt.
En sak som vi har fångat upp är till
exempel att maskinsäkerhet väcker allt
mer intresse hos er. Därför känns det väldigt bra att vi på ABB gått samman med
en av marknadsledarna inom maskinsä-
kerhet, Jokab Safety, vilket gett oss extra
muskler. Nu kan ABB och Jokab Safety
tillsammans erbjuda kunderna anpassade helhetslösningar där maskinsäkerheten är en integrerad och värdehöjande del.
En annan sak som ni kan läsa om i tidningen handlar om hur ABB stöttar Sveriges
kompetensförsörjning genom att sponsra
Tekniska museets utställning ”100 innovationer”. En angelägen uppgift för museet är
att förändra bilden av ingenjörsyrket och där
är barn och unga den viktigaste målgruppen, berättar museidirektören Ann Follin.
Jag håller helt med henne. Innovativa,
entreprenöriella och välutbildade unga människors svar och lösningar på framtidens
frågor och utmaningar måste tas till vara.
Därför är det viktigt att skapa ett teknikintresse redan i tidig ålder.
Så besök gärna utställningen, tag med
dig den yngre generationen och visa barnen
att teknik inte bara är datorer och maskiner.
Det kan också vara läsk, smink, tandborstar, pacemakers eller elektricitet!
ABB Kunden 3|12 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2012 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer:
Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Produktion:
OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslag: Ann Follin, foto:
Anna Gerdén.
2
Kunden 3 | 12
Innehåll
26
Lackar bilar globalt
PIVAB gör energisnåla lackboxar för en
världsmarknad.
34
Aktuellt från ABB
Projekt
4
18
Diplomerade partners
Nu har de första av ABB:s företagspartners
auktoriserats till Value Provider.
Intervju
24
38 Ny kompis
Museidirektör Ann Follin på Tekniska museet har fått en ny kollega, en robot från ABB.
Bit för bit
Mikael Klintberg, försäljningschef på ABB, pusslar gärna med automationslösningar.
10
28
36
41
42
Lyckat projekt i Helsingborg
Kemira moderniserade strömförsörjningen.
Stabilare stamnät
Svenska Kraftnät installerar fler shuntreaktorer.
Uppstyrt hos kustbevakningen
800xA är vanligast inom industrin,
men fungerar även marint.
Snabbt och enkelt
Goodtech prisar ABB:s installationsmaterial.
Guldjakt på Rönnskär
Elektronikskrot blir 37,5 kilo guld om dagen
i Skellefteå.
Kundreportage
Renare system i Helsingborg
Sju kommunala VA-verk och ännu fler drift- och
övervakningssystem. Nu slås de ihop till ett.
Bättre koll med Grid4EU
ABB i samarbete med Vattenfall.
Gästkrönika
47
Oregerliga medier
Släpp kontrollen i de sociala medierna,
tycker Jonas Hållén.
ABB-aktiviteter i höst
48
50
Dags för ABB-dagarna
Håll koll när din ort får besök.
Scanautomatic & Processteknik
ABB visar hela sitt automationserbjudande
i Göteborg 9–11 oktober.
Kunden 3 | 12
3
Aktuellt från ABB
Mer kunskap
om maskinsäkerhet
Glad företagspartner. Från vänster; Lena Wäppling, ABB, Mattias Johansson, kanalansvarig på
ABB:s enhet Svensk Försäljning, Motorer och Drivsystem och Anders Kjellberg, regionansvarig
på Sverull.
Fler i ABB:s nya
partnerprogram
Under våren och sommaren har de första
av ABB:s företagspartners auktoriserats
till Value Provider. Auktoriseringen ingår i
ABB:s globala satsning på att samordna
sina partners och Value Provider-programmet genomdrivs på bred front under 2012.
Det nya programmet ersätter separata
avtal, och andra samarbetsformer, och innefattar samtliga partners till ABB, exempelvis systemintegratörer, tekniska partners,
distributörer och skåpbyggare. Programmet
innebär att efter genomgången utbildning
blir partnern en ”Authorized Value Provider”. De får då använda ABB-namnet i sin
marknadsföring.
Den 21 maj var AB Sverull i Karlstad
och Norrköping först i Sverige att auktoriseras i programmet.
Anders Kjellberg, regionansvarig på
Sverull, är mycket nöjd med utnämningen.
– I takt med att vår kompetens stärks
genom programmet, stärks samarbetet
med ABB, säger han. Det är extra roligt
att vi blev Sveriges första Authorized Value
Provider inom ABB.
4
Kunden 3 | 12
Mattias Johansson, kanalansvarig på
ABB:s enhet Svensk Försäljning Motorer
och Drivsystem:
– När kunderna vänder sig till en auktoriserad partner kan de känna sig trygga med att partnern erbjuder samma
stöd och hjälp som om det skulle vara en
ABB-kontakt.
I juni auktoriserades de tre systemintegratörerna Goodtech, Sweco och AB
Tändkulan som de första Authorized Value
Provider för ABB:s division Process Automation. Företagen har genomgått utbildning och prov och de har visat att de klarar stora projekt.
– Vi utbildar, testar och ställer höga
krav på dem som ska auktoriseras, förklarar Daniel Lundqvist, chef för ABB:s
produktförsäljning styrsystem. Det blir ett
bevis på att partnern har den kompetens
som krävs för att systemen ute hos kunderna ska fungera på bästa sätt.
För att bygga mer kunskap om maskinsäkerhet och nå en auktorisering har tio
medarbetare på ABB: affärsenhet Jokab
Safety genomgått en fyradagars utbildning om Functional Safety for Machinery hos tyska TÜV Rheinland.
– Det är värdefullt att utbildningen ges
av en extern part med sådan tyngd och
säkerhetskompetens som TÜV, säger
Jörgen Skoglund, försäljningsingenjör
på Jokab Safety.
– Vi har fått nya infallsvinklar på säkerhetslösningar och fått fördjupa oss i de
nya säkerhetskrav och regler som gäller
för säkerhet i styrsystem.
De nya säkerhetsstandarderna är EN
ISO 13849-1, utgåva 2:2008, för säkerhet i
styrsystem samt EN 62061:2005, en parallell till EN ISO 13849. Båda standarderna
är harmoniserade mot maskindirektivet.
Med de fördjupade och breddade kunskaperna vill Jokab Safety i än högre grad
bidra till att minska arbetsplatsolyckorna.
– Vi är stärkta av kursen och kan
ge säkerhetslösningar som lever upp till
dagens nya krav för maskinen eller maskinlinjen hos kunden. De nya kunskaperna och
information om nya säkerhetskraven ska
vi också delge våra kunder genom Jokab
Safetys kurser som hålls kontinuerligt.
Styrsystem till
Luleåstudenter
På Luleå tekniska universitet pågår mycket tillämpad forskning inom det tekniska
området, såsom metallurgi och gruvteknik. Tillsammans med flera stora företag
i norra Sverige stödjer ABB universitetets
satsning på ett laboratorium för forskning
om samverkan, styrsystem och underhåll. Bland annat ska laboratoriet göra
det möjligt att utveckla datainsamlingen
och användningen av systemen för ett
förbättrat underhåll.
Från ABB levereras styrsystem 800xA
inkluderat installation och konfiguration.
– Vi vill stödja både studenter, universitets forskare och regionens storindustrier, säger Urban Eriksson, teknisk
chef, ABB:s serviceenhet i Luleå.
Aktuellt från ABB
Nordisk info om
smarta elnät
Smarta elnät, som en väg att utnyttja kraftnätet effektivare, väcker stort intresse hos
kraftbolag och elnätbolag. I mars besöktes ABB av en delegation från Hafslund
Nett i Norge och Fortum i Sverige där programmet fokuserades kring Smarta elnät.
ABB presenterade projekten Grid4EU
och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm
samt Smart Grid Gotland som genomförs i en del av det existerande gotländska nätet och har som mål att möjliggöra anslutning av en stor mängd vindkraft.
Modern skydds- och kontrollutrustning
är en förutsättning för ett smart elnät. Ett
besök på ABB:s enhet Substation Automation Products var därför en naturlig del
av programmet där besökarna bland annat
fick se Station Alfa vilket är ett modellsystem med ABB:s senaste skydds- och
kontrollprodukter avsedda för transmission, subtransmission och generering.
Besökarna fick även veta mer om IEC
61850 som är en internationell standard
för hur man mjukvarumässigt konstruerar
en transformatorstation inklusive kommunikationen mellan olika delar av skyddsoch kontrollutrustningen.
Programmet innefattade även ABB:s
forskningsenhet Corporate Research med
en demonstration av ”aktiva hus”, också
det en hörnsten i smarta elnät.
Fotnot: Läs mer om Grid4EU på sidorna 18-19.
Nyheter i korthet
Avtal för styrsystem
till Göteborg Energi
ABB har tecknat avtal med koncernen Göteborg Energi om produktleverans och supporttjänster
för styrsystem 800xA. Avtalen är
offentligt upphandlade och ramavtalet för produktleverans gäller
till mars 2019.
– ABB ska leverera nya proces�styrsystem, utökningar, uppgraderingar och konsulttjänster. I avtalen
ingår också ett serviceavtal för
support och underhåll, säger Krister
Svensson på ABB-enheten Power
Systems.
– Med dessa långsiktiga avtal
får ABB större möjligheter att med
både system, utbildning och konsulttjänster bidra till en effektivare
verksamhet hos Göteborg Energi.
Dodge en
del av ABB
Besökarna från norska Hafslund Nett i Norge samt från Fortum Sverige fick en ordentlig
genomgång kring Smarta elnät.
Framgång för ultrahögspänd likström
ABB har framgångsrikt utvecklat och testat en 1 100 kilovolts UHVDC-transformator
som sätter nytt rekord för DC spänningsnivåer och möjliggör effektiv överföring av
mer elkraft över längre avstånd.
Den kinesiska kraftlänken XiangjiabaShanghai som togs i drift av ABB var världens första kommersiella 800 kV UHVDClänk. Den har en överföringskapacitet på
6 400 megawatt (MW) och sträcker sig över
200 mil, vilket gör den till den längsta av
sitt slag i drift. Den nya transformatortekniken möjliggör överföringar på över 10 000
MW och utökar räckvidden till runt 300 mil.
– Tekniken kommer att möjliggöra överföring av ännu mer el på ett effektivt och
tillförlitligt sätt, vid högre spänningsnivåer, över längre avstånd och med minimala
förluster, säger Bernhard Jucker, chef för
ABB:s division Power Products.
Överföring av ultrahögspänd likström
(UHVDC) är en vidareutveckling av HVDC,
där ABB var pionjärer för mer än 50
år sedan. UHVDC innebär det största
tekniska framsteget på över 20 år vad gäller överföringskapacitet och effektivitet.
Med ABB:s förvärv av Baldor 2011
kom inte bara motorer utan även
kompletta drivsystem för transportörer in i ABB-koncernen. I varumärket Dodge ingår ett sortiment
av mekaniska komponenter för drivsystem, såsom kompletta lagerhus,
växellådor, kopplingar, remhjul och
drivrullar. Här ingår även ingenjörskompetens för att stödja kunden i
val och utformning.
– Produkterna är framtagna i
samverkan med kunder, för hög
driftsäkerhet och tillgänglighet. Vi
kan dessutom knyta ihop produkterna med våra motorer och frekvensomformare till en kundanpassad
helhetslösning, säger Mats Järsvall,
produktchef för Dodge-produkter
inom ABB.
Kunden 3 | 12
5
Kundreportage
Skål för renad trafoolja
I ett pilotprojekt hos Mälarenergi i Västerås har ABB renat
silikonsmittad olja i en nästan femtio år gammal transformator.
Text Lars-Göran Dybeck Foto Jonas Bilberg
6
Kunden 3 | 12
Kundreportage
Skål var det här! Dick Wahlund från
Mälarenergi skålar i olja med ABB:s
Anne Friman. Behovet av att regenerera
transformatorolja växer stadigt.
oljan började bli alltför ålderstigen. Dessutom var den förorenad med silikon, säger
Dick Wahlund, specialist inom Mälarenergi.
Problemet är att olja som börjar bli gammal och sur ökar nedbrytningen av pappersisolationen och förkortar livslängden
på transformatorn. När transformatorn
underhålls finns risk för att oljan smittas
av silikon.
– Det var hög tid att göra något och vi
såg först ett oljebyte som enda alternativet. Det har tidigare inte varit möjligt att
rena silikonsmittad olja. Men så började vi
diskutera det här projektet med ABB. Det
fanns mycket att vinna för bägge parter
om vi skulle lyckas regenerera oljan, säger
Dick Wahlund.
M
älarenergis kraftvärmeverk har
som huvuduppgift att förse västeråsarna med värme och el.
En av de fyra transformatorer
som matar ut elen på nätet installerades
redan 1963 och fylldes då med 25 000 liter
transformatorolja.
– Vi har faktiskt använt samma olja
sedan dess. Men vi gör hela tiden hälsokontroller genom regelbundna gas- och oljeanalyser. Vid den senaste upptäckte vi att
Mälarenergi premiärkund
ABB lanserade sin tjänst för regenerering
av transformatorolja i slutet av 90-talet och
första kund var just Mälarenergi i Västerås. I dag turnerar två lastbilstrailers fyllda
av reningsteknik runt i landet för att rena
gammal olja.
– Reningsprocessen för den här typen
av transformator tar normalt cirka 14 dagar
och en stor fördel är att den hela tiden kan
vara i drift, säger Anne Friman, projektledare för underhåll vid ABB:s affärsenhet
Transformers i Ludvika.
Men olja smittad med silikon har man
tackat nej till. Det fanns en risk att silikonet även skulle smitta ner den utrustning
som används vid regenereringen.
Ett kostsamt oljebyte har varit det enda
Kunden 3 | 12
7
Kundreportage
alternativet, men kanske var det nu rätt
Dick Wahlund tror att den föryngrade
oljan i transformatorn kommer att bidra till
tillfälle att ändå göra ett försök?
– När vi kom överens med Mälaren- att den kan vara i drift i upp till 20 år till.
– Det är viktigt för oss att kunna köra
ergi om att dela på eventuella kostnader
vid en sanering av utrustningen i trailern en transformator så länge som möjligt
så beslöt vi oss för att göra ett test, säger eftersom en ny transformator är en så stor
investering. Normalt ska en transformator
Anne Friman.
Och pilotprojektet avlöpte väl. Allt fung- fungera i cirka 40-50 år men genom nogerade enligt förväntan och oljan i den näs- granna analyser och rätt underhåll kan vi
tan 50 år gamla transformatorn är i dag i ge den ett betydligt längre liv.
samma skick som den var 1963.
– Inte minst miljömässigt känns det rätt Stort behov
att återanvända oljan. Dessutom skulle Det finns idag många transformatoranny olja ha kostat oss upp mot en miljon läggningar runt om i Sverige som har varit
kronor. Sen tillkommer höga kostnader i drift i 40–50 år. Det har i sig inneburit att
för att destruera den olja som tappas ur. behovet av underhåll och rening av transPrislappen för att regenerera oljan i det är formatorolja har ökat kraftigt under de
projektet stannade på cirka 450 000 kro- senaste åren.
nor, säger Dick Wahlund.
Dessutom har Mälar”Miljömässigt känns det rätt
energi ett kvitto på att
att återanvända oljan”
oljan inte är silikonsmittad om det skulle upp– Det ser vi inte minst på bokningslisstå problem i transformatorn. Det hade
annars inte varit möjligt att göra service tan för våra regenereringstrailers, den blir
och använda den serviceutrustning som allt längre och längre. Att vi nu även kan
rena silikonsmittad olja i en transformakrävs. Men nu är det fritt fram.
tor har inte bara ökat vår kunskap om hur
man kan använda regenereringstekniken
Lyckat kundsamarbete
Och ingen kunde vara gladare än Anne – det har också ökat våra marknadsmöjFriman över att man nu kan visa att det ligheter, tillägger Anne Friman.
finns en lösning även för silikonsmittad olja.
– Det är tack vare Mälarenergi och
Dick Wahlund som vi lyckades genomföra ett pilottest i full skala. Det här är verkligen ett bevis på hur ett kundsamarbete
ska fungera.
Fakta
Färgen avslöjar vilken olja som är renad!
8
Kunden 3 | 12
Mälarenergi AB
Vid Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås
produceras energi både till fjärrvärmenätet
och till elnätet. Kraftvärmeverket började
byggas på 1960-talet och har sedan
dess utvecklats steg för steg och är idag
Sveriges största kraftvärmeanläggning.
Mälarenergi AB ägs av Västerås stad.
ABB
ABB:s regenereringstjänst innebär att
en specialutrustad trailer kopplas till
transformatorns oljesystem. Den gamla och
sura oljan passerar ett antal kolonner fyllda
med blekjord som absorberar föroreningarna
och återställer oljan till nyskick.
Krav på
kunskap
i gruvan
Gruvnäringen
går för högtryck
och behovet av
utbildningar växer.
Vid Aitikgruvan
utbildar ABB
elektriker.
Text och foto Inger Wanhatalo
I
en av Bolidens utbildningslokaler i anslutning till anrikningsverket i Aitik sitter fem
elever framför datorskärmar. Koncentrationen i undervisningssalen går nästan att ta på. Det är ett av skiftlagen från
anrikningsverkets elavdelning som håller
på att lära sig hur man underhåller och felsöker i ABB:s styrsystem 800xA.
Johan Johansson, som varit anställd
elektriker vid gruvbolaget sedan drygt ett
år, kopplar nya I/O-kanaler till objekt. Han
tycker att kursen är lärorik:
– Visst kan man det här i jobbet, men alla
gånger har det kanske inte gått rätt vägar.
Nu får vi reda på hur det verkligen ska göras
och det är bra.
Han får medhåll av kollegan och instrumentingenjören Thomas Sjöström som
säger att kursen är precis vad de efterfrågat
även om övningsbilderna i undervisningssalen ser annorlunda ut än i verkligheten.
Praktiska övningar
Den här veckan i juni är det fem elever från
Aitik som går den tre dagar långa styrsystemsutbildningen, förra veckan var det åtta.
De största utbildningsbitarna i kursen ligger i att lära sig ta hand om larm, signalfölja i koden och att kontrollera hårdvaran
så att I/O fungerar mot CPU.
Läraren Bo Krispinsson betonar dock
att det inte bara är teori som gäller.
– Kursmålet är att ha minst 50 procent
praktiska övningar så att kunskaperna sätter
Kundreportage
ABB håller styrsystemsutbildning i Bolidens gruva
i Aitik. Från vänster: Sandra
Landström, Barry Larsson,
läraren Bo Krispinsson,
Anders Waara, Thomas
Sjöström och Johan
Johansson.
sig, säger han samtidigt som han tittar ut över
klassen för att se om någon behöver hjälp.
Bo Krispinsson är en av ABB:s fyra fasta
lärare på styrsystem och han har arbetat
inom ABB med utbildningar sedan mitten
av 1980-talet. Han berättar att de körde
samma typer av kurser då som nu även
om styrsystemen var andra.
– Styrsystem har en medellivslängd
på någonstans mellan 15 och 20 år och
i dag är det 800xA som säljs för automation. Den tekniska utvecklingen går ständigt framåt och nya funktioner och möjligheter tillkommer. Fördelen med 800xA,
som kom år 2003, är att det är ett öppet
system som enkelt kan integreras med
andra delar av anläggningen.
Duktiga elever
I utbildningssalen håller eleverna på att
genomföra sina övningsmoment. Det slås
i pärmar och knappas på tangentbord.
Fundersamheter blir till glad förvissning
när datorskärmen indikerar att man gjort
rätt. Bo Krispinsson säger att kursen inte
är någon barnlek.
– Men när man är ute och håller kurser
så här på plats brukar grupperna kunskapsmässigt vara mer homogena. Deltagarna
har oftast bra förkunskaper, de vet vad de
jobbar med, och Bolidens personal brukar
ligga på en jämn och hög kunskapsnivå så
det brukar inte vara några problem.
ABB University, i vars regi kursen
bedrivs, finns i flera länder och i Sverige
har kunderna möjlighet att gå schemalagda utbildningar vid ABB:s utbildningscenter i Västerås eller gå dem inom den
egna arbetsplatsens väggar. Åke Stenudd, utbildningschef för styrsystem hos
ABB, berättar att det hållits kurser direkt
på plats hos kunder sedan 1987.
– Vi kör väldigt mycket operatörs- och
underhållskurser ute hos kunderna men
också kurser för bland annat robot- och
drivsystem, säger han och tillägger att
kunderna återfinns inom process- och
tillverkningsindustrin.
Bo Krispinsson säger att det finns ett
stort intresse för kurserna. SSAB, Korsnäs, LKAB, Mörrums bruk och Boliden är
några av företagen där utbildning sker.
– Sedan har jag också varit i Moskva
och haft kurser för konsulter. Men gruvindustrin är nog den bransch som haft störst
behov de senaste åren.
Utbildning krävs
Mikael Burck, sektionschef för elsidan i
Aitik, är nöjd med utbildningen som ingår
som en del i det serviceavtal bolaget har
med ABB. ABB har hållit cirka 15 kurser
i Aitik om man räknar in kurserna för det
tidigare styrsystemet, Advance 450.
– Utbildning krävs för att klara av det
dagliga arbetet. När det gäller 800xA har vi
utvecklat och integrerat det med vårt underhållssystem Maximo samt med vårt doku-
menthanteringssystem för att snabbt kunna
hitta bland annat elritningar och funktionsbeskrivningar, säger Mikael Burck.
Kursdagen börjar gå mot sitt slut men
eleverna sitter fortfarande koncentrerade
vid sina datorer. Elektrikern Anders Waara
berättar att de nu håller på att testa runt lite
och själva sätta in fel i systemet för att sedan
se efter var de kan hitta felinformationen.
Bo Krispinsson tittar ut över klassen
och säger med ett finurligt leende;
– Men i morgon, då är det examen och
då är det jag som sätter felen.
Fakta
Boliden, Aitik
är Sveriges största koppargruva och startade
1968. Gruvbrytningen sker i dagbrott
och fyndigheten består av kopparkis som
också innehåller guld och silver. Den totala
produktionen ligger på 36 miljoner ton årligen.
Aitik har 600 anställda och är Gällivare
kommuns största privata arbetsgivare.
ABB
har lång erfarenhet av att utbilda olika
yrkesgrupper som använder sig av ABB:s
produkter och system. Utbildningarna vänder
sig till operatörer, underhålls-/servicepersonal,
automationsingenjörer och programmerare och
genom vårt utbud kan vi anpassa mål och innehåll
så att de stämmer med behoven i kundens
organisation.
Kunden 3 | 12
9
Externa profilen
Nöjda projektdeltagare. Från vänster: Mats Åberg, Coor SM, Jörgen Persson, Kemira, Arne Jönsson, Mats Andersson,
Gert Lindberg, alla tre Coor SM samt Uno Jönsson och Jörgen Wingren från ABB.
Tre goda skäl B
för Kemira
Kapacitet, säkerhet och styrning.
Det är tre skäl till varför Kemira Kemi
bestämde sig för att modernisera
strömförsörjningen.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
10
Kunden 3 | 12
udet på att göra jobbet gick till
ABB, där flera avdelningar samarbetade för att nå ett maximalt
resultat.
– Det gamla systemet installerades i
slutet av 1960-talet, säger Arne Jönsson,
elansvarig på serviceföretaget Coor som
sköter service och underhåll åt Kemira. Ett
sådant här system har en beräknad teknisk livslängd på 30-40 år. Och verksamheten är beroende av kraft dygnet runt,
alla dagar på året.
Kemira ligger i södra Helsingborg, nära
Öresund. Det är en imponerande anläggning. Någon har räknat ut att fabriksområdet till ytan är lika stort som furstendömet Monaco.
Förutom Kemira Kemi AB finns på
området ett företag som knoppades av
för att sköta service och underhåll men
som för två år sedan såldes till servicekoncernen Coor.
Här finns också Ipos, Industry park of
Sweden. Det är en industripark, ägd av
Externa profilen
Kemira, med ambition att locka fler företag till området.
– Men snart blev det så att vi fick svårt
att ta emot fler företag, säger Mats Åberg
som sysslar med projekt och konstruktion,
också han på Coor.
Det började bli trångt i ställverket och
möjligheterna att koppla in fler utgående kablar för att försörja nya företag med
elkraft var begränsad.
Elkraften kom från Öresundskraft AB
till ställverket i 50 kV-kablar.
Att kapaciteten nu var nära taket blev
ytterligare ett skäl att se över elsystemet. 1998 började man på allvar granska
anläggningen och vad som behövde göras.
– Året efter gjorde ABB en anläggningsanalys åt oss, säger Arne Jönsson.
Den pekade på risken för driftstörningar med det dåvarande
”Projektet
systemet.
Ett samlat ABB
Tio år senare hade situationen blivit den att
det var dags att agera. Upphandlingen som
vanns av ABB blev ett 35-miljonersprojekt.
– Det var främst Process Automation
och Power Systems som var inblandade
från ABB:s sida, säger Jörgen Wingren
som är kundansvarig för Kemira och tillhör
ABB:s division Process Automation. Till att
börja med handlade det till och med om
två offerter, men dessa slog vi ihop till en
och gick fram tillsammans som ett ABB.
Fördelarna var uppenbara.
Kunden behövde bara ha kontakt med
en projektledare och en tidplan att hålla
sig till, säger Jörgen Wingren och menar
att det fanns fördelar även för ABB:
– Med en projektledare blev det lättare
för oss att hålla koll på helheten.
Leveransen bestod bland annat av ett
145 kV gasisolerat ställverk, nya 35 MVA
transformatorer, samt ett personsäkert 6
kV ställverk typ ABB Unigear för att undvika olyckor. Hettan och tryckökningen
vid en eventuell ljusbågsolycka avleds och
slår inte mot den som står framför skåpet.
– Därmed har man höjt person- och
driftsäkerheten avsevärt, säger Uno Jönsson från ABB:s kraftsida.
Anläggningen har dubbel redundans för
att förhindra driftstopp och övervakas av
ABB:s automationssystem 800xA.
I ett stressat läge, med till exempel
strömavbrott på en inkommande kabel,
kan vi gå in i automationssystemet och
koppla samman hela 6,35 kV-ställverket
efter en förprogrammerad sekvens, förklarar Arne Jönsson. Vi vet vad som behöver göras och då vet systemet i vilken ord-
Vid oförutsedda
inkommande strömavbrott kan man via
automationssystemet
koppla samman hela
6,35 kV-ställverket efter
en förprogrammerad
sekvens. Ingen behöver
springa framför skåpen
och manövrera brytarna.
är en riktig solskenshistoria”
ning det ska ske. Ingen behöver springa
framför skåpen och manövrera brytarna.
Installationen var en utmaning.
– Allt måste ske under gång och i
befintliga lokaler, säger projektledaren
Jörgen Persson.
”Alla hade samma mål”
I mars 2010 började man riva det gamla.
– Två månader senare kopplade vi in en
tillfällig transformator, som vi lånat från
Öresundskraft AB, utanför huset och matade in på befintligt 6,35 kV-ställverk, säger
Arne Jönsson. Efter det fanns det ingen
återvändo för då började vi plocka ut allt
gammalt. Parallellt pågick ombyggnad så
att den nya utrustningen kunde monteras.
Genom att improvisera lyckades man
samtidigt mitt under ombyggnaden ta in
några nya industrier. Den 27 oktober var
det dags för spänningssättning av det
nya ställverket. Därefter startades arbetet
med att flytta över alla utgående kablar till
understationerna.
Den 13 december flyttades den sista
kabeln och det gamla ställverket släcktes
definitivt. Vinsten blev höjd säkerhet för
personalen som arbetade med elkraft, men
också ökad driftsäkerhet och kapacitet.
Alla inblandade är nöjda över såväl
samarbete som resultat.
– Vi insåg snabbt att alla parter hade samma mål vilket gjorde det lätt för oss att hitta
gemensamma lösningar, säger Arne Jönsson. Jag brukar beskriva projektet som en
riktig solskenshistoria och det var så på mer
än ett sätt. Vi hade till och med solsken under
den viktiga månad när leveranserna kom.
Fakta
Kemira
Kemira i Helsingborg grundades 1875
under namnet Skånska Superfosfat och
Svafvelsyreaktiebolaget och producerade
bland annat svavelsyra och gödselmedel.
Genom åren har företaget bytt ägare och
namn ett antal gånger. 1989 blev det en del
av finska Kemira och fick sitt nuvarande namn.
Ett antal kemiska produkter som svavelsyra,
väteperoxid, kalciumklorid och framför allt
preparat för vattenrening framställs. Kunder är
kommunala reningsverk, olika industrier som
cellulosaindustrin. Företaget är världsledande
på vattenreningsprodukter.
Coor
är en ledande aktör inom service management.
Bolaget leder, utvecklar och effektiviserar
affärsstödjande servicefunktioner på kontor,
i produktionsanläggningar, i fastigheter och i
offentlig verksamhet.
Bolaget har cirka 5 400 medarbetare i Sverige,
Danmark, Norge, Finland och Belgien.
ABB
En komplett leverans med funktionsansvar
innehållande:
Projektgenomförande
145 kV Gasisolerat ställverk typ ELK-O
35 MVA Transformatorer 140/6,35 kV
6 kV Ställverk typ ZS1 Unigear
Reläskydd ur Relionserien typ REF 615,630,670
Redundant 800xA
Redundant IEC-61850 integration av
reläskydden
AC800M
Information Management
Kunden 3 | 12
11
Kundreportage
Samarbete ledde
till nytt serviceavtal
På Outokompu i Avesta förväntas ABB:s nya serviceavtal
bli en modell för kompetenssäkring. Från vänster: Mikael
Larsson, chef för centralförråd, Johan Eriksson, global
inköpschef, kategori underhåll, samt Magnus Thorslund,
driftsäkerhetsingenjör på brandenheten.
12
Kunden 3 | 12
Kundreportage
Samordning av inköpsprocesserna hos Outokumpu
i Sverige ledde till samverkan med ABB för ett helt
nytt serviceavtal. Som grund för servicearbetet ligger
livscykelanalys av både material och kompetens.
Text Marianne Lindeborg Foto Henrik Hansson
D
en finländska stålkoncernen Outokumpu har rostfritt stål i olika
dimensioner som sin specialitet
och verksamheten sker på en rad
orter i bland annat Sverige och Finland.
För några år sedan började koncernen
se över sina inköpsprocesser med syftet
att utveckla arbetssätten. Den sedan 2010
nya inköpsorganisationen är uppdelad i
inköpskategorier för att på ett ännu bättre
sätt koordinera köp inom hela koncernen.
Johan Eriksson svarade som inköpschef för kategorin ”Material och tjänster
för underhåll” för förändringsarbetet när
det gällde service och material från ABB.
Inledningsvis har detta arbete främst berört
de svenska anläggningarna.
– För underhållskategorin bildade vi
arbetsgrupper med representanter för de
olika anläggningarna och en av grupperna
tog sig an underhåll av automationssystemen, säger Johan Eriksson som ledde
gruppernas arbete.
– Här kom ABB in som samarbetspartner. Mycket av både hårdvara och mjukvara är levererat av ABB.
Personal och reservdelar
Arbetsgruppen konstaterade att det finns
hög, egen kompetens för automation inom
Outokumpuanläggningarna men inte tillräckligt med personal för att hålla fullgod
backup för akuta, men även vissa planerade underhållsåtgärder. Ett annat problem
var reservdelsförsörjningen för koncernens
automationsingenjörer. ”En del köptes via
ABB, en del via distributörer, ofta svårt att
veta var köpen skulle göras”, konstaterade gruppen.
I januari 2012 startade en nära samverkan med ABB för ett konkret serviceavtal
inom ramen för ett övergripande ramavtal
mellan koncernerna.
– En första viktig del var att utreda hur
vi kunde säkerställa kompetens hos både
oss och ABB för den backup vi ville ha,
säger Johan Eriksson.
Målet är att gemensamt med ABB hitta
en modell för kompetenssäkring.
– Det är livscykelanalys av kompetensförsörjning.
En andra del i samarbetet är traditionell
livscykelanalys på utrustning som Outokumpu låtit utföra tidigare i olika perioder men som nu genomförs i större skala.
Niclas Lestander, säljansvarig för ABB:s
svenska serviceverksamhet, berättar att
livscykelanalyser blir allt mer viktiga som
grund för underhållsarbetet.
– ABB håller på att ta fram en ny form av
serviceavtal som ska ersätta Värdevårdsavtalen och i dessa avtal kommer livscykelanalys normalt att ingå. Andra grundbultar
i den nya avtalsformen är avtalsuppföljning
och personsäkerhet, det senaste självklart
viktigt i verksamheter som Outokumpus.
– Det är också positivt med de gemensamma kompetensplanerna, säger Niclas
Lestander, en av de många från ABB som
medverkar i servicesamarbetet.
och kreativ anda, fortsätter han. Vi hade heller aldrig kunnat komma till de fina resultat vi
ser idag utan det höga engagemang och den
öppenhet som samarbetsgruppens medlemmar visat. Samarbetet inom arbetsgrupperna
har lett till möten, nya kontaktytor för Outokumpus personal och praktisk nytta som till
exempel utbyte av reservdelar.
– Det har fört oss samman. I ett lite längre
perspektiv kan detta utbyte inte nog betonas.
Under det närmaste året ska Outokumpu fastlägga de nya arbetssätten
efter en aktivitetsplan som ska utvecklas
gemensamt med ABB, bland annat för
reservdelshanteringen.
– Våra automationsingenjörer ska då
ha en färdig inköpskanal för reservdelar.
De ska inte behöva leta, utan kan fokusera på att hålla anläggningarna rullande.
Johan Eriksson berättar att de söker
ett långsiktigt leverantörssamarbete för
att tillsammans sänka kostnader och förbättra förutsättningarna för produktionen.
– Det har vi nu med ABB.
Effektivt med livscykelanalys
Johan Eriksson planerar för effektiv användning av livscykelanalyserna.
– Om två anläggningar
”Det är livscykelanalys av
har likadana, något föråldrakompetensförsörjning”
de system kan vi byta ett av
dem och låta de äldre grejerna bli reservdelar till den andra anläggningen. Det är kostnadseffektivt och det spar
resurser och miljö.
– Det positiva utvecklingsarbetet mellan
Outokumpu och ABB har bedrivits i en öppen
Fakta
Outokumpu
Finländska Outokumpukoncernen producerar
ett brett sortiment av produkter av rostfritt
stål i olika kvaliteter, dimensioner och
ytbehandlingar, för användning inom exempelvis
byggbranschen, bilindustrin och utrustning för
processindustrin.
Outokumpu har verksamhet i mer än 30 länder
och produktionsanläggningar i Sverige, Finland,
Storbritannien och USA. Huvudkontoret finns i
Esbo, Finland, och koncernen har totalt cirka
8 000 anställda.
ABB
Det utvecklade serviceavtalet ersätter det
tidigare Värdevårdsavtalet och gäller likartat
över hela ABB-koncernen.
Avtalen finns i tre huvudnivåer: Support,
Bas och Plus. Varje nivå omfattar i sitt
grundutförande ett basutbud av tjänster.
Basutbudet av tjänster är lika oavsett om
avtalet gäller styrsystem, drivsystem, robotar
eller annat produktområde.
Kunden 3 | 12
13
En PLC med riktigt hög prestanda?
Självklart.
ABB har inte bara kompletta PLC-system för alla applikationer. Vår skalbara PLC
AC500 har också prestanda och flexibilitet som slår det mesta. Systemet passar
både maskinstyrning och industritillämpningar. Utmärkande är den höga hastigheten,
det stora minnet på upp till 4MB och flexibiliteten som gör att du kan bygga ut
systemet efter behov. Vill du också höja hastigheten? Gå in på www.abb.se/plc
Kundreportage
Fler elcentraler till Ullared
Behovet av fördelningscentraler tar aldrig slut i det växande shoppingmeckat
Ullared. ABB och Ullareds El AB har därför utvecklat en långvarig relation.
Text och foto Thomas Östberg
I
ungefär 15 år har ABB i Alingsås sålt
Kabeldon fördelningscentraler till Leif
Svensson och hans bröder Bo och Jan
på familjeföretaget Ullareds El.
Totalt börjar det närma sig ett femtiotal
levererade lågspänningsfördelningscentraler. Eller som de grå plåtskåpen också
kallas: elskåp, kabelskåp eller elcentraler.
Ofta har det handlat om leveranser till
någon av Gekås anläggningar där Ullareds
El gjort många installationer.
Gekås är ju numera inte bara ett välkänt lågprisvaruhus. Företaget driver också bland annat en stugby och camping
med kapacitet att ta emot 3 000 nattgäster samtidigt. Campingplatsen har byggts
ut nio gånger sedan starten.
Nytt hotellbygge
Just nu lägger de anställda på Ullareds El
mycket av sin arbetstid på det hotell som
byggs mitt i samhället. Hotellet, som ska
vara klart i februari 2013, kommer att drivas
av Gekås Ullareds Stugby & Camping AB.
Ägandet av hotellet fördelas jämnt mellan Ullareds El och Gekås och hotellet byggs
på den tomt där Ullareds El tidigare höll
till. Idén kommer från bröderna Svensson
som redan i dag äger ett par mindre motell.
– Men det här är ett mycket större pro-
jekt. Det beräknas kosta 120 miljoner och
då är det skönt att ha en ägarpartner, förklarar Leif Svensson.
Att det finns behov av fler övernattningsmöjligheter i Ullared råder det ingen
tvekan om.
– Nej, behovet är skriande. Flera företag har redan ringt och velat boka konferenser och boende. De vill bli först med att
ha konferens i Ullared, säger Leif Svensson
och ser nöjd ut.
Hotell Ullared är ett av de största uppdrag som installationsföretaget har gjort.
Och med många hotellrum gäller det att
tänka till – före.
– Ja, det kräver noggrann planering.
Med 115 rum kan det ju bli 115 fel som
måste rättas till om man tänkt fel, säger
Leif Svensson.
Hotellet kommer att ha en stor huvudcentral med säkringar och elkablar ut till
husets alla rum. Att ABB fått förtroendet
att leverera är ingen tillfällighet.
Snabba besked
Stefan Svedberg på ABB och Leif Svensson använder samma ord när de beskriver sin affärsrelation: enkelhet, smidighet, långsiktighet samt snabba besked
och leveranser.
– När vi ringer Stefan eller till grossisten
Elektroskandia i Borås förstår de direkt vad
jag behöver. Vi behöver inte ens träffas. Det
är enkelt och smidigt, säger Leif Svensson.
Efter ett sådant samtal ritar Stefan Svedberg upp den skräddarsydda centralen och
gör beräkningar i programmet ConnectIT.
När kunden godkänt ritningen skickas
beställningen ut till ABB:s verkstad i Alingsås. Senast två veckor från order ska leveransen vara hos kunden.
– Vi vinner många kunder på just vår
snabbhet. Vi klarar de snabba leveranserna mycket tack vare att våra montörer har
bra kundfokus och arbetar extra när det
behövs, säger Stefan Svedberg.
I början av 2013 är det premiär för hotellet
mitt i Ullared med 115 rum, frukostmatsal, och
konferensmöjligheter för upp till 60 personer.
Fakta
Ullareds El
Familjeföretag som startades 1946.
Verksamhet: elinstallationer samt försäljning i en
Homebutik i Ullared.
Omsättning: cirka 24 miljoner kronor (2011).
Anställda: åtta personer (och för tillfället tio
inhyrda).
ABB
Bara i Norden finns i dag mer än en miljon
fördelningscentraler (kabelskåp) som tillverkats
av ABB i Allingsås. Kabelskåpen har många
användningsområden: fastigheter, mindre
industrier, lantbruk, gatukök, butiker.
Leif Svensson på Ullareds
El har tillsammans med
ABB utvecklat en djup
affärsrelation.
Kunden 3 | 12
15
Kundreportage
Framtidssäkrad
avfallspanna
Stockholm växer och det gör även
Fortums värmeverk i Högdalen. Inför
en planerad utbyggnad renoveras
de gamla pannorna.
Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring
I
värmeverket bränns avfall i fem pannor
med hårda miljökrav. Det är mest hushålls- och industriavfall. Hela 700 000
ton avfall brändes förra året vilket var
rekord. Värmen från pannorna, rökgaskondenseringen och ångturbinerna genererar
stora mängder fjärrvärme och el.
Högdalenverket är en viktig nod i det
stora fjärrvärmesystemet som sträcker sig
från Södertälje via Stockholms södra och
centrala delar till Lidingö. Mer produktionskapacitet i Högdalen minskar behovet av
andra, mindre effektiva, anläggningar i
Stockholmstrakten.
Fungerat bra i 25 år
Panna 3 togs i drift 1986 och har inte genomgått någon större modernisering förrän nu.
– P3 har gått väldigt bra i 25 år men
anläggningen var så sliten att större ingrepp
var nödvändiga. Kontrollorganet tillät oss inte
att köra vidare utan att byta stora delar av
tryckkärlet. Dessutom höll det torra rökgasslangfiltret på att rasa ihop, berättar Tomas
Nilsson, projektledare på Fortum.
Men det var inte bara delar av pannan
som var problemet. Tomas Nilsson fortsätter:
– Styrsystemet Sattcon var från 1986.
Inte ens ABB hade expertis att erbjuda.
Det gick inte heller att bygga vidare eller
lägga till funktioner då systemen var fulla.
Ställverk var också i original från 1986.
Även här var det svårt med reservdelar.
Arbetsmiljön var inte heller bra, till exempel saknades beröringsskydd.
Efter investeringsbeslut började arbetet med att upphandla moderniseringen
av P3 hösten 2010 med planen att utföra
16
Kunden 3 | 12
moderniseringen på fyra månader under
hösten 2011.
– Syftet var att skapa en panna som
kan gå i 20 år med högre effekt och med
hög tillgänglighet, säger Tomas Nilsson.
Bättre operatörsmiljö
I el- och automationsdelen av projektet
ingick ett nytt lågspänningsställverk, nya
motorer och frekvensomriktare för drifterna
kring pannan, ny fältinstrumentering samt
ett modernare och integrerat styrsystem i
form av ABB:s 800xA.
– Vi ville ge operatörerna en bättre miljö. Med ökad integration får operatörerna
bättre möjlighet att överblicka och styra
processen, förklarar Tomas Nilsson.
En förfrågan för el- och automationsdelen gick ut i december 2010. Efter anbudsutvärdering med flera leverantörer startade förhandlingar kring skarpa offerter våren
2011. Det har varit bra klimat i projektet,
verk, MNS iS, för höjd personsäkerhet och
menar Tomas Nilson:
– Projektet omfattade fyra huvudleve- bättre kontroll över kopplingsläget.
P3 startades igen i november. Efter en
rantörer och ett antal mindre. Det var från
start mycket tidspressat, men vi bäddade första provtid gick den i kommersiell drift
för ett gott samarbete med olika leverantö- inom tidsramen för projektet.
rer och tryckte hårt
på att vi alla ”sitter
”Pannans effekt har ökat tio procent
i samma båt”.
medan elanvändningen snarare minskat”
ABB utsågs till
leverantör av bland
annat styrsystem, motorer, frekvensomrik– Pannan har sedan dess gått bra och i
tare och ställverk. Under sommaren 2011 stort tuffat och gått hela tiden sedan dess,
gjordes FAT (Factory acceptance test). I kommenterar Tomas Nilsson.
juli stoppades pannan för installation av
styrsystemet tillsammans med hårdvaran. Panneffekten ökade tio procent
Pannan fick även ett nytt lågspänningsställ- För driften av pannan finns många sto-
Kundreportage
Enda stället där härden i avfallspannorna är synlig är på skärmar i operatörsrummet. Ingemar Larsson (till vänster) från ABB
och Fortums projektledare Tomas Nilsson.
ra motorer för bland annat matarvatten,
fläktsystem och pumpar, berättar Ingemar
Larsson på ABB:
– Med fler frekvensomriktare och energieffektivare motorer kan drifterna effektiviseras och man slipper strypa bort flöden, säger han och får medhåll av Tomas
Nilsson:
– Målet var att öka effekten utan att öka
den interna användningen av el. Det har
vi lyckats med. Pannans effekt har ökat
tio procent medan elanvändningen snarare minskat.
Ingemar Larsson menar att ökad integration i systemen är en trend som förstärkts på senare år:
– Allt fler vill integrera mer i systemen för
att få överblick från ett och samma ställe
och ge operatörerna snabbare tillgång till
info, säger han.
Om något går fel, en motor går varm,
en fläkt stannar eller om det blir överbelastning eller ställverksfel, kan det upptäckas
tidigare tack vare bättre tillståndskontroll.
Tomas Nilsson säger att det finns restpunkter att lösa, men att han på det hela
taget är nöjd.
– Panndriften är nu framtidssäkrad
och det finns en serviceorganisation och
reservdelar att tillgå. Systembytet till 800xA
ger många fördelar där operatören får rätt
information bara med ett musklick.
Fakta
Fortum
Fortum Värme är samägt med Stockholms
stad och bedriver fjärrvärme- och fjärrkylaverksamhet i Stor-stockholmsområdet. Antal
anställda vid utgången av år 2010 uppgick till
828 personer. Under år 2010 producerades
10,7 TWh värme, 1,9 TWh el samt 0,5 TWh
kyla. Via dotterbolaget Stockholm Gas AB
bedrivs även stadsgasverksamhet.
ABB
har levererat styrsystem 800xA, hårdvara och
mjukvara. MNS iS: ställverksfamilj för lågspänning
(intelligent switchgear). Givare, motorer och
frekvensomriktare.
Kunden 3 | 12
17
Projekt
Stamnätet
E
NM
Lule
å
K
Ros
tock
Norr
köp
ing
Karl
sha
mn
Slu
psk
FIN
LA
Fors
ma
rk
Rin
gha
Hels
ls
ingb
org
Köp
Ma
enh
lmö
am
n
Um
eå
Sun
dsv
all
Göte
borg
AR
N
SV
ER
IGE
RG
Oslo
DA
200
km
NO
Vattenkraft
ND
Sto
ckh
olm
Osk
ars
ham
n
Tall
in
Hels
ingfo
rs
Kla
iped
a
Det svenska elnätet
Det svenska elnätet kan liknas vid vägnätet, där det finns motor-,
riks- och lokalvägar. På stamnätet, som ägs av staten och förvaltas
av Svenska Kraftnät, transporteras elen från de stora kraftverken
till de regionala elnäten. Från regionnäten förs elen vidare via lokalnät till elanvändarna.
Transformatorstationer
DE OLIKA
NÄTEN
Kärnkraft
Industri
Bostadsområden
Bostadsområden
STAMNÄTET
REGIONALA NÄTET
LOKALA HÖGSPÄNNINGSNÄTET
LOKALA LÅGSPÄNNINGSNÄTET
Spänning: 220, 400 eller 800 kV.
Spänning: 40-130 kV.
Spänning: 10, 20 och 30 kV.
Spänning: 400/230 V.
Längd: cirka 15 000 km.
Styrning: Sedan slutet av 1970talet kontrolleras alla ledningar
i det svenska stamnätet av driftdatanätet.
Längd: cirka 33 000 km.
Styrning: Från 1980-talet övervakas och styrs de större förgreningarna till stamnätet via så
kallade SCADA-system
(Supervisory Control and Data
Acquisition).
Längd: cirka 183 000 km.
Styrning: Utvecklingen har nu nått så
långt att det går att styra och övervaka
de lokala högspänningsnäten med hjälp
av så kallade DMS-system (Distribution
Managment System).
Längd: cirka 299 000 km.
Styrning: Här saknas fortfarande en
heltäckande automatisk styrning och
övervakning.
Nätstation
HUSHÅLLEN
är redan utrustade med "smart" utrustning för ett framtida
intelligent nät. Men de digitala mätarna används i dag bara
för att hålla koll på hur mycket el som hushållen använder.
GRid4EU:s svenska projekt
1
Mätningar av hur mycket el
som skickas ut från cirka 100
nätstationer och hur mycket el
som kommer fram till 15 000 kunder
öster och söder om Uppsala. Även
kvalitén kontrolleras.
18
Kunden 3 | 12
2
Mätdata samlas in
från kundernas elmätare, men också från
sensorer som monteras
på varje utgående ledning
i nätstationerna.
3
Den insamlade datan
ska ge svar på när och
hur kundernas konsumtion
sker. Resultaten ligger till
grund för utvecklingen av
intelligenta elnät.
Uppsala
Projekt
Projekt mäter sista
länken i elnätet
Smarta elnät ligger i tiden, men för att nå dit behövs noggrannare
mätningar i de lokala elnäten. Nu ska ABB och Vattenfall ta reda på
mer om det i ett större projekt nära Uppsala.
Text Jonas Hållén Illustration Henrik Båge
I
projektet ingår 15 000 kunder, främst
hushåll, och cirka 150 nätstationer öster
och söder om Uppsala.
– Vi vill få mer detaljerad kunskap om
hur mycket el vi skickar ut från stationerna och hur mycket el som kommer fram till
kunden, vilken kvalité det är på den och när
den används, säger Ulf Ysberg på Vattenfall.
För att ta reda på det ska ingenjörerna
samla in data om flöden och kvalité från
kundernas elmätare, men också från sensorer som monteras på varje utgående ledning i nätstationerna.
På så sätt får man information om spänningsnivåer, efterfrågan och ett trettiotal
andra parametrar.
– Förbättrad kontroll om när elen
används öppnar för möjligheten att införa timvisa tariffer, där elen får ett högre
pris när efterfrågan är stor och lägre pris
när efterfrågan är lägre, säger Ulf Ysberg.
Konsument och prosumer
Förutom ABB och Vattenfall (som koordinerar det svenska projektet) deltar företagen Telvent, som ansvarar för insamling av
mätvärden från kundernas elmätare, och
Emeter, som tillhandahåller avancerade
elmätare, i projektet. Projektet startade
i november 2011 och ska pågå i fyra år.
Mätningarna i det lokala lågspänningsnätet (den sista länken in till hushållen) är en
förutsättning för att vi ska kunna få så kal�lade intelligenta elnät – där kraftflödet går i
flera riktningar, och där konsumenten ibland
också är producent, så kallad prosumer.
I en framtid när vi har mer vindkraft och
solenergi i näten och laddar elbilar vid hemmen ökar kraven på att nätföretagen hela
tiden har koll på utbud, efterfrågan och
kvalité på elektriciteten.
Den här möjligheten att styra och kontrollera distributionen finns redan i de större näten. Sedan 1970-talet är de högspända 400 kV-ledningarna i stamnätet
övervakade av ett datorsystem. Under
1980-talet automatiserades övervakningen av de regionala näten och i början på
det här seklet utvecklades nya driftsoch övervakningssystem för de lokala
högspänningsnäten.
– Men ju längre från kraftverket vi kommer,
desto sämre pejl har vi, säger Hans Gleimar,
som är ABB:s projektledare för mätningarna.
Ulf Ysberg instämmer:
– Det är dags att införa samma möjlighet till kontroll för den sista ledningssektionen, lågspänningsnätet.
Del i större projekt
Om man lyckas samla in all data om kvalitet och flöden uppstår nästa utmaning:
– Det måste finnas ett intelligent system som tar hand om och vidareförädlar
den information vi får från mätarna, säger
Hans Gleimar.
– I projektet i Uppsala kommer ABB att
leverera ett mätsystem för nätstationerna samt ett datasystem för insamling och
bearbetning av datan från nätstationerna
och hushållens elmätare, fortsätter Hans
Parallellt med mätningarna runt Uppsala pågår därför forskning på flera andra
håll i Europa för att ta fram sådana system. Projektet kallas Grid4EU, består av
27 partners och stöds ekonomiskt av EU.
ABB deltar i tre av sex delprojekt. Förutom projektet i Uppsala gäller det även
projekt i Tyskland och Tjeckien.
Så fungerar elnätet nu:
• Elen produceras i några få, stora
anläggningar.
• Kraftflödet går i en riktning, från producent till konsument.
• Produktionen följer efterfrågan (lasten).
• Planeringen av driften utgår från hur
mycket som producerats och konsumerats tidigare, vid motsvarande
förhållanden.
Så kommer framtidens elnät att fungera:
• Central och lokal produktion.
• Kraftflödet går i flera riktningar, ibland
är konsumenten också producent.
• Mer förnybar energi leder till större och
snabbare svängningar i näten. De smarta näten ska parera det genom ökad
transmissionskapacitet och flexiblare
konsumtion.
• Efterfrågan (lasten) följer produktionen
när konsumenterna med hjälp av ny teknik kan styra användningen.
• Planeringen av driften är till större del
baserad på information i realtid.
Fakta
Grid4EU
Grid4EU är en förkortning av Large-Scale
Demonstration of Advanced Smart GRID
Solutions with wide Replication and Scalability
Potential for EUROPE.
I projektet deltar sex energibolag, som
tillsammans driver sex demonstrationsprojekt.
Totalt ingår 27 partners i projekten, som pågår
mellan 2012 och 2015.
Grid4EUs budget ligger på totalt 54 miljoner
euro, eller nästan en halv miljard svenska kronor.
Tanken är att EU ska skjuta till cirka hälften av
finansieringen (25,5 miljoner euro, eller nästan
300 miljoner kronor).
Fyra områden inom Grid4EU:
1. Genomföra mindre försök som går att skala
upp och repetera.
2. Teknik, standard och krav – vilken teknik och
vilka standarder ska vi ha i de nya näten? Vilka
krav ska vi ställa på dem? Hur ska vi bygga
dem för att de ska klara av en ökad intermittent
(snabbt skiftande) produktion av el från till
exempel vindkraft och solceller.
3. Lagstiftning – hur ska lagstiftningen se ut om
vi bygger nya, intelligenta elnät?
4. Kommunikationssäkerhet – när elnäten
kopplas samman med internet ökar riskerna för
störningar och intrång.
Kunden 3 | 12
19
Kundreportage
Serviceteknikerna Torgny Karlsson och
Fredrik Ringh byter släpringskol på en
generator. Till höger: Kjell Åke Mattsson,
projektledare på kommunägda Borås
Energi.
20
Kunden 3 | 12
Kundreportage
Blixtinsats på Ryaverket
När en kraftverksgenerator stannade en kall vinterdag blev
det lite oroligt på Borås Energi och Miljö. Räddningen blev
en rekordsnabb leverans av nytt reläskydd från ABB.
Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg
D
et var en dag i februari som KjellÅke Mattsson, projektledare på
kommunägda Borås Energi och
Miljö, upptäckte att driftindikeringslampan slocknat på en av de två stora
generatorernas reläskydd på Ryaverket.
En snabb kontroll visade att generatorskyddet inte längre fungerade och att
turbinen och generatorn av säkerhetsskäl
måste stängas av.
Inte bra med tanke på att 80 procent
av hushållen i Borås innerstad värms upp
med fjärrvärme. Men en fortsatt drift utan
reläskydd skulle dels innebära risk för kortslutning och brand och dels att ström med
för hög spänning släpptes ut på elnätet.
– Det var naturligtvis dålig tajming med
ett avbrott mitt i vintern. På sommaren
hade det inte varit något stort problem,
men när det är kallt måste alla turbiner
och generatorer gå. Annars producerar
kraftverket inte tillräckligt mycket värme
för alla fjärrvärmekunder. Och att ersätta
med olja och gasol i stället kostar mycket
pengar, säger Kjell-Åke Mattsson.
Planerat byte
Borås Energi och Miljös generatorer är på
18 respektive 20 megawatt. Tillsammans
genererar de ungefär en femtedel av den
elektricitet kommuninvånarna behöver. På
den första generatorn byttes reläskyddet
2011 till ABB REG650 och på den andra
var bytet av det gamla RAMDE-skyddet
från ABB planerat att ske i maj.
Men den uppkomna situationen krävde en mer akut insats.
– Vi bestämde oss för att ta den merkostnad som en snabb lösning skulle kunna innebära. Jag kontaktade ABB:s kundansvarige Fredrik Isacsson direkt och de
började undersöka vilka möjligheter och
resurser som fanns tillgängliga, berättar
Kjell-Åke Mattsson.
Orderansvarige Lars Karlsson, ABB i
Göteborg, fick omedelbart de resurser som
krävdes från ABB-enheten Substations.
Generatorexperten Jonas Larsson stod
för konfigurering och beräkning av reläskyddsinställningar. Sitemontage gjordes
av Donald Eliasson och drifttagning sköttes av Stefan Skär och Patrik Crafoord.
ABB:s reläskyddsfabrik prioriterade om
i sin produktion och kunde leverera generatorskyddet REG670 till Borås Energi
och Miljö ungefär ett dygn efter förfrågan.
– Vetskapen om att hela ABB, fabriker
såväl som systemsidan, ställer upp när
det är bråttom är en stor trygghet och tillgång. Både för oss som arbetar i företaget
och för våra kunder, säger Lars Karlsson.
Efter en veckas intensivt arbete kunde
generatorn åter fasas in på nätet och börja
leverera el igen. I normalfallet tar en sådan
process ungefär tre månader.
– Det gick väldigt fort. Vi kan inte göra
en sådan här insats på fem arbetsdagar
varje gång en liknande situation uppstår.
Men resultatet visar att vi har kunskapen
som krävs för att klara av den här typen av
projekt och det är faktiskt inte så många
andra leverantörer som klarar det, säger
Fredrik Isacsson.
Förutom den breda kompetensen är den
lokala närvaron en viktig styrka inom ABB.
– Den gör att vi snabbt kan vara på
plats och att vi ofta redan har en relation
och en pågående dialog med kunden.
Utan ett bra samarbete med kunden klarar vi inte av ett jobb som det här, fortsätter Fredrik Isacsson.
Dags att se över skyddet
Enligt Isacsson finns det många anläggningar runt om i landet, inom såväl den kommunala sektorn som det privata näringslivet, där driftspersonalen riskerar att ställas
inför problem som liknar det som uppstod
på Ryaverket i Borås. Han uppmanar därför organisationerna att se över och upp-
datera sina generatorskydd. Att ha generatorskydd som inte längre fungerar är
riskfyllt, kan bli dyrt och riskerar dessutom att drabba slutkunderna.
På Borås Energi och Miljö har man lärt
sig en del av det inträffade.
– I samband med det här bytet har vi
gått igenom våra reläskydd och upptäckt
att vi behöver byta några till, bland annat
på en av våra fyra vattenkraftsstationer. Det
kostar för mycket pengar när en anläggning står stilla, säger Kjell-Åke Mattsson.
Det nya reläskyddet REG670 som levererades är i likhet med REG650 fullt numeriskt och innehåller betydligt fler funktioner
än det gamla RAMDE-skyddet.
Bakeffektskyddet (som stoppar generatorn om den tar effekt från elnätet), statorjordfelsskyddet, varvkortslutningsskyddet och högimpedansdifferentialskyddet
som tidigare var separata är nu inbyggda
i samma reläskydd.
Fakta
Borås Energi och Miljö AB
Kommunägt bolag med cirka 230 anställda
och en omsättning på 950 miljoner kronor.
Verksamhetsområden är fjärrvärme, fjärrkyla,
biogas, avfallshantering, VA, energi- och
avfallstjänster. I kraftvärmeverket och
vattenkraftstationerna produceras även el.
Enligt planerna ska företagets nya
anläggning Sobacken för avfallshantering,
kraftvärmeproduktion och avloppsrening stå
klar 2016 eller 2017. Investeringen beräknas
kosta cirka 2,5 miljarder kronor.
ABB
Leveransen till Borås Energi och miljö bestod av ett
reläskydd REG670. I ordern ingick även montage,
konstruktion och provning.
Kunden 3 | 12
21
Kundreportage
Robot packar
kycklingprodukter
Bakom kycklingprodukter med höga
kvalitetskrav finns en smidig produktion.
Det uppnår Guldfågelns anläggning
i Mörbylånga bland annat med hjälp
av en robot från ABB.
Text och foto Mats Lundström
M
arknaden för kött från kyckling har haft en stort tillväxt
och utvecklats för mer förädlade produkter. Kycklingkonsumtionen har under en tioårsperiod mer
än fördubblats i Sverige.
Varje dag anländer drygt 86 000 kycklingar på knappt två kilo styck från närbelägna gårdar till Guldfågelns anläggning i
Mörbylånga på södra Öland.
– Vi har dock tuff konkurrens från importerad kyckling, berättar produktionschef
Tobias Abrahamsson. Handlar konsumenten enbart efter plånboken blir det importerat, men för oss är det viktigt att kunna visa kunderna att svensk kyckling kan
uppskattas av andra orsaker.
Omfattande djurskydd
Det handlar främst om förädlade och högkvalitativa produkter samt om etik och
miljö. Livsmedel regleras hårdare i Sverige än i stort sett något annat land och
djurskyddsprogrammet är omfattande. Ett
exempel är att det vid Guldfågeln i Mörbylånga finns två av Livsmedelsverket heltidsanställda veterinärer.
– Kraven är högt ställda för djurens bästa och de är viktiga för att garantera en bra
produkt, förklarar Tobias Abrahamsson.
Guldfågeln köpte sin första robot förra året efter en upphandling som vanns
av ABB:s Value Provider Evomatic. Roboten sköter palletteringen av kartonger i en
iskall lagerlokal (två plusgrader) med hög
luftfuktighet.
Två kartongmaskiner reser lådorna innan de fylls med kyckling. Etikettering och
förslutning av lådorna är automatiserad
innan de palletteras av roboten. Det var
22
Kunden 3 | 12
tidigare ett tungt, manuellt arbete med lyft
på cirka 20 ton per dag.
– Robotcellen paketerar och palleterar
lådor på 2-6 kilo från tre produktionslinjer,
två grillugnar och en steklinje, säger Andreas
Jonsson från Evomatic. Cellen scannar och
räknar antalet lådor och skapar en logg. Det
ger bättre koll på utfallet av produktionen.
Han berättar att Guldfågelns personal
utbildats för att kunna hantera styrningen
av roboten. De kan programmera in nya
artiklar och en elektriker på plats kan justera packmönster, etc:
– Vi kan även fjärrstyra roboten direkt från
Evomatic för att titta på flöden och för att
göra felsökningar, säger Andreas Jonsson.
cy och påtalar gärna att verksamheten är
Produkterna synas manuellt
koldioxidneutral.
Steget före automatiseringen, det vill säga
Ett exempel är avtalet med Cementas
vid rangering och sorteringsbord, packas närbelägna fabrik i Degerhamn på södra
Öland. I Mörbylånga omhändertas årligen
lådorna manuellt.
– Det ska vi fortsätta med, säger Tobias 2000-2500 ton fjädrar som mals ner och
Abrahamsson. Det innebär en viktig sista transporterats till Cementa för förbränning
koll av produkten även om vi utöver det gör istället för att elda med fossila bränslen.
stickprov. Det svåra har varit att få styr på Det blir dubbel vinst för miljön.
det oregelbundna flödet.
Produkterna synas
”Tidigare var det ett manuellt arbete
alltså fortfarande av permed lyft på 20 ton per dag”
sonalen, men de tunga
monotona lyften försvinner tack vare automatiseringen. Nu
Hos Guldfågeln är kvalité, djuromsorg
kan fler robotceller bli aktuella på övriga och miljö alltså ledord.
Tobias Abrahamsson säger att konkurproduktionslinjer.
– Vi är nöjda med slutresultatet. Robo- rens från importen gör att rationaliseringar
ten har verkligen fungerat bra. Nu kikar vi och kostnadsjakt är ständigt pågående:
på om det skulle funka på linjen för färsk
– För att bli produktionseffektiva måskyckling samt linjen för råinfryst kyckling. te vi fortsätta att automatisera oss. I själva produktionen är det mycket manuellt
Miljöpolicy
arbete, men när det gäller packning är vi
Guldfågeln har en omfattande miljöpoli- hyfsat lika andra företag. Ofta är det den
Kundreportage
Produktnytt
Mässbesökarna säger att den radikalt
förkortade montagetiden är mycket
intressant, säger ABB:s Anker Paulsen
(till vänster), här tillsammans med ABB:s
Nilüfer Sahin.
Ny torr kabelavslutning
för 145 kV utomhus
delen som är lättast att automatisera.
Guldfågeln har 350-400 artiklar och därmed många produktionslinjer. Det finns till
exempel en mängd varianter av filéer eller
styckning. 35 procent av produktionen
levereras som färsk kyckling till affärerna.
Resterande förädlas genom att beredas
på olika sätt: frysning, stekning eller grillning. Det finns vidare en rad varianter av
kryddning och marinering.
Full fart i kycklingfabriken. I bakgrunden
palletterar roboten lådor. Produktionschef
Tobias Abrahamsson (till vänster) och
Andreas Jonsson från Evomatic är mycket
nöjda med robotens funktion.
Fakta
Guldfågeln
är ett familjeföretag som ägs av familj Jan
Håkansson och tillhör Blentagruppen som
ligger i Skåne. Där ingår även Ingelsta Kalkon
och Lantfågel. Företaget grundades 1975.
Anläggningen i Mörbylånga har 350 anställda
och vid anläggningen i Falkenberg arbetar
120 personer.
Evomatic
är Value Provider till ABB och specialiserat
på kunder inom fordons-, tillverknings- och
processindustrin. Evomatic har levererat en
komplett lösning till Guldfågeln, från att utveckla
konceptlösning till att utbilda personal.
I konceptlösningen är roboten med gripdon
den centrala delen omgiven av bansystem och
av kartongresare. Allt styrs av en PLC med ett
operatörsgränssnitt anpassat för kommunikation
på ett enkelt sätt anpassad för personalen.
ABB
har leverat en IRB460 M2004 som Evomatic
integrerat i sin konceptlösning. Industriroboten
IRB460 som är en relativt ny produkt med stor
räckvidd och snabbhet.
Den nya kabelavslutningen, Kabeldon
TD 145, levereras med isolant, stresskona och stödrör prefabricerade till
en enhet. Isolanten fylls också med
isolationsmaterial på fabrik under rena
och säkra former – vilket gör den redo
att installeras. Kunden slipper tidskrävande fyllningsarbete på site.
Kundfördelarna med en torr
kabelavslutning, förutom ett enkelt
n stor
är ur enermontage,
är dagligvaruhandel
att det är miljövänligare.
ett virrvarv
av motstriVid ettgisynpunkt
eventuellt haveri
åstadkomnär det gäller
värme
mer endiga
torr behov
kabelavslutning
inte lika
och kyla.på omgivningen som
stor påverkan
Vice
vd Karl-Otto
Jakobsson
förklarar
en
konventionell
oljefylld
gör. Efterattsom
en orsak
till att
ICA behöver
Maxi i Nacka
är en
man inte
heller
hantera
storförbrukare
beror ämnen
på butikens
gods med flytande
blir detmycket dessutom
höga serviceambition.
Butikenatthar till
säkrare och enklare
exempel
eget bageri, egen istillverkning
transportera.
och kokning
avnya
skaldjur.
Med den
torra
– Vi gör av medblir
fem
kabelavslutning
miljoner
kilowatttimmar
installationstiden
per
år så det
är enän
stor
avsevärt
kortare
kostnad
för oss. Tidigakonventionella
kabelre avslutningar.
har vi inte haft
någon
När
kaexakt
koll på var förbrukbelpreparationen
är
ningen
men ambigjordfanns,
görs montaget
tionen
är att
bättre
på under
en få
timma.
kontroll
och därmed få
Få komponenter
nerinnebär
kostnadobsson.
att risken
för fel minskas.
Kabelavslutningen
i genomskärning
Specialsytt
system
abb.se/kabeldon
E
Kunden 3 | 12
23
Kändisen
Tekniska museets chef
Ann Follin har bidragit till
att utställningsprogrammet
viktats om till förmån för
de yngre. Ett tecken är den
pågående utställningen
100 Innovationer.
Innovativt museum
Interaktivitet står i fokus när Tekniska museet i Stockholm visar
upp 100 innovationer framröstade av svenska folket. Dessutom
spelar en ABB-robot en viktig roll i utställningen.
Text Mats Lundström Foto Anna Gerdén
24
Kunden 3 | 12
Kändisen
T
ekniska museet har många besökt.
Gruvan, modelljärnvägen och den
stora ångmaskinen är museiföremål som genom åren etsat sig
fast i besökarnas medvetande. Sveriges
historia är en i långa stycken teknisk framgångssaga och det är ett arv som förvaltas av Tekniska museet.
En molnig dag i maj flockas skolklass
efter skolklass på museet. Ett förväntansfullt sorl från hundratals elever ekar i foajén där museidirektör Ann Follin möter upp
för en intervju.
Hon har en bred bakgrund i museivärlden och har tidigare varit med och byggt
upp Arbetets Museum i Norrköping samt
varit chef för Riksutställningar. Ann Follin
leder Tekniska museet sedan fyra år tillbaka med mandat att förändra.
Innovationsbegreppet förändras
Det är ett logiskt mandat på ett museum vars levebröd är att visa upp teknik,
ett begrepp i ständig förändring. En uppfinning i dag är inte samma sak som för
250 år sedan eller ens för 25 år sedan. Då
var det tekniska hjälpmedel som ångmaskinen eller persondatorn. I dag kan en
innovation lika gärna vara en tjänst eller
ett nytt massmedium, exempelvis internet.
– Det är förstås viktigt för oss att hänga
med i den här utvecklingen. Det är en utmaning, förklarar Ann Follin medan vi vandrar
runt i utställningssalarna fyllda med innovationer av alla de slag.
Dagens samhälle är också fullständigt
teknikberoende. En uppgift för Tekniska
museet är att förmedla detta faktum till
barn och unga.
– Det handlar mycket om att avdramatisera teknik och visa att teknik inte bara
är datorer eller maskiner utan också kan
vara smink och hårstyling, säger Ann Follin.
En annan uppgift för museet är att förändra bilden av ingenjörsyrket. Det behövs
verkligen, menar Ann Follin:
– Tekniska museet är en del i ett långsiktigt arbete för att trygga landets kompetensförsörjning, en uppgift som vi delar
med våra ägare och partners, säger hon
och fortsätter:
– Vi vet att kunskapsnivån sjunker i den
svenska skolan och en käpphäst för oss
är att förhindra det. För att förändra den
utvecklingen måste vi börja redan med
förskolebarnen. På gymnasiet är det för
sent. Därför har vi valt barn och unga som
vår viktigaste målgrupp.
Just nu pågår utställningen 100 innovationer. Här återfinns självklara uppfinningar
som ångmaskinen, skiftnyckeln och propellern, men också otippade men viktiga
uppfinningar som preventivmedel, blixtlåset eller Tetra Pak.
Innovationerna röstas fram
Urvalsmetoden är intressant. Ett stort
antal skolelever och vuxna har fått rösta
fram de viktigaste innovationerna i en stor
undersökning.
– Utställningen är dessutom interaktiv,
förklarar Ann Follin. På flera platser i lokalen finns röstningsstationer där man kan
rösta på de innovationer som man tycker är viktigast.
Som en mittpunkt i utställningen löper
ett band med upp- och nerskalade plastmodeller av de 100 innovationerna. En
ABB-robot sorterar och presenterar med
jämna mellanrum de innovationer som för
tillfället är de populäraste bland utställningens besökare eller som har röstats
fram via webben.
De tre innovationer som fått flest röster placerar roboten på en prispall. Denna majdag toppas pallen av datorn, på
andra plats kommer bilen och på tredje
elektricitet.
På en stor videoskärm kan röstningsförfarandet följas. Det är fascinerande att
se hur rösterna kontinuerligt strömmar in.
Utställningar med högre grad av delaktighet är en viktig drivfjäder för Ann Follin
och hennes medarbetare.
– Vår målsättning är att ge besökarna
möjlighet att vara med och skapa utställningen. Eftersom vi har en stor publik bland
unga har det inneburit att museets utbud
förändrats. Vi har på senare år viktat om
utställningsprogrammet, säger hon.
Ann Follin nämner museets populära
science center med tre avdelningar och
med många interaktiva stationer. I den
nya avdelningen om sport kan styrka och
reaktionsförmåga testas och olika sporter
kan provas, exempelvis rodd och slalom.
Också genusperspektivet har fått ökad
betydelse. Det märks i programmet för de
återkommande aktiviteterna som KomTek,
en kommunal teknik- och entreprenörskola, och Nördcaféet för riktigt inbitna.
– Vi har många aktiviteter för att locka
tjejer. Vårt uppdrag är att göra teknik
begripligt för alla. Man kan inte tänka sig
ett roligare uppdrag, säger Ann Follin.
Här greppar ABB-roboten på Tekniska museets
utställning 100 innovationer en gammal kobratelefon.
Fakta
Tekniska museet
öppnade 1936 och drivs i form av en stiftelse
och finansieras delvis med hjälp av staten.
Verksamheten har 58 anställda och ett fyrtiotal
visstidsanställda.
Förra året hade museet 380 000 besökare vilket
var rekord (tack vare rymdutställningen
Nasa – a Human Adventure). Målsättningen
är en halv miljon besökare till 2015.
100 Innovationer
är Tekniska museets största egenproducerade
utställning någonsin och pågår till 2015. Den
visar de viktigaste innovationerna genom
tiderna.
Utställningen sponsras av bland andra ABB,
Vinnova, Ericsson och SJ och har projektletts
av Magdalena Tafvelin Heldner.
www.100innovationer.com/
Kunden 3 | 12
25
Kundreportage
Lackboxar
styrs globalt
Lackboxleverantören PIVAB har kunder i
hela världen. Med det nya styrsystemet blir
det möjligt att serva anläggningarna i realtid
från vilken dator som helst.
Text Thomas Östberg Foto Jan Lindmark
P
IVAB i halländska Veddige är specialister på energisnåla och högteknologiska lackanläggningar. Lackboxarna används främst för lackering
av personbilar, men fungerar lika bra med
till exempel tåg, båtar, lastbilar och bussar.
Med kunder i flera världsdelar gäller
det att veta när ett kundbesök är nödvändigt. Där spar det nya systemet, styrt av
ABB:s PLC AC500, mycket tid och pengar åt både kund och leverantör.
– Nu kan vi i realtid se exakt hur kunden kör sin anläggning och samtidigt göra
felsökningar. Då är det lättare att bedöma om vi behöver besöka anläggningen
och vad vi i så fall ska ta med oss, säger
Ronny Pihlblad, vd på PIVAB.
I december i fjol vände sig PIVAB till
ABB för att få hjälp att utveckla det nya
styrsystemet. Redan i mitten av mars fanns
två system på plats i en första anläggning:
Umeå Billackering.
”Vi har arbetat tillsammans i
– Med tanke på den omfattande programmering ABB fick göra och antalet
funktioner gick det hela väldigt snabbt,
säger Roland Johansson, säljare på PIVAB.
Många parametrar
Den avancerade lackeringstekniken ställer stora krav på framförallt rätt tryck och
temperatur i boxen under varje del av processen. Dels för att resultatet ska bli perfekt, dels för att inte äventyra säkerheten
(boxarna är EX-klassade).
– Det är många parametrar som ska
vara rätt inställda för att en anläggning ska
fungera och den får i princip aldrig stå stilla, förklarar Ronny Pihlblad.
26
Kunden 3 | 12
Under själva lackeringen ska boxen
hålla en temperatur på 20 grader och ett
visst övertryck. Samtidigt sugs överflödig
färg i luften bort för att undvika ”färgdimma” som kan ge knottrig lack eller färg
på fel detaljer.
De efterföljande momenten i processen
innehåller bland annat evakuering av giftiga gaser, en snabb höjning av temperaturen från 20 till 65 grader på fyra minuter (tork) följt av en avkylning.
PIVAB har länge legat långt framme
när det gäller styrsystem och funktioner.
Därför kunde ABB utgå från tidigare gjord
programmering som anpassades efter de
aktuella kraven och funktionerna.
– På så vis fick vi med grundfunktionerna för lackboxen och sparade en hel
del tid. Man kan säga att vi slapp uppfinna hjulet på nytt, säger Mathias Leppik,
applikationsutvecklare på ABB.
Magnus Öhgren, vd på Umeå Billackering, tycker att den nya tekniken fungerat bra så här långt:
34 år”
– En stor fördel är att boxen är väldigt flexibel och lätt
kan anpassas efter våra behov. Vi har haft
en del kontakter med PIVAB som på distans snabbt kunnat göra ändringar. Det
gällde bland annat den tillfälliga temperaturhöjningen vid mellanbränningen.
En annan möjlig funktion i systemet
är att den som vill kan läsa av hur mycket energi processen förbrukar vid olika
typer av drift.
– Då kan kunden se exakt vad det kostar att driva anläggningen oavsett om den
värms med gas, olja eller fjärrvärme. Energikostnaden är en stor utgift för ett lackeringsföretag. Men vi säljer världens energisnålaste lackboxar och nu är det lätt att
bevisa, säger Roland Johansson.
PIVAB säljer världens energisnålaste
lackboxar. Med det nya styrsystemet
går det nu lätt att bevisa.
Global närvaro fördel
Egentligen verkar det bara vara behov och
fantasi som begränsar vilka funktioner som
styrsystemet kan kompletteras med.
– Det finns även möjlighet att mäta till
exempel färgåtgång för den som så önskar.
Uppföljning och diagnostik går att utveckla
hur mycket som helst, säger Mathias Leppik.
Att PIVAB valde ABB som leverantör har
både historiska och geografiska orsaker.
– Vi har arbetat tillsammans med ABB i
34 år och det här kändes som en naturlig
fortsättning. Med kundanläggningar i hela
världen känns det bra att samarbeta med
ett företag som finns globalt, säger Ronny Pihlblad.
Kundreportage
Fakta
Umeå Billackering har fått hjälp med justeringar på distans med tillfälliga temperaturhöjningar
vid mellanbränningen av lacken. Vd Magnus Öhgren är nöjd.
PIVAB
startades 1976 och den första lackboxen
tillverkades 1979. Genom forskning och
innovativ utveckling har produkter och system
skapats för lackering under både normala som
extrema förhållanden. I dag levereras utrustning
till Nordamerika, Europa, Ryssland och Asien.
Umeå Biillackering är specialister inom reparation
och lackering av fordonsplåt och plastdetaljer.
Har i dag 13 anställda och reparerar cirka 2 500
fordon per år.
AQ Elautomatik AB
Alingsåsföretag som är systemintegratör och har
utformat displayernas grafiska användargränssnitt.
Bygger dessutom apparatskåpen till systemet.
ABB
Leveransen bestod av programmering, PLC
AC500 (som kommunicerar via modbus), display
CP600, två frekvensomriktare ACS550
(för tryckreglering) och två elektriska motorer.
Kunden 3 | 12
27
Kundreportage
Stamnätet stabiliseras med
28
Kunden 3 | 12
Kundreportage
fler shuntreaktorer
Behovet av att
stabilisera elnäten
ökar. Därför kompletterar Svenska
Kraftnät med fler
shuntreaktorer i
stamnätet.
Text Eva Wikström Foto Video Communication
M
ed avregleringen av det svenska kraftnätet har behovet att
stabilisera nätet ökat. Svenska
Kraftnät (SvK) ligger väl framme när det gäller kompensering i stamnätet och har nyligen kompletterat med fler
shuntreaktorer.
Allt eftersom mer kablar och vindkraft
tillkommer i det svenska kraftnätet drivs
spänningen i nätet upp. Grundregeln är
att överspänningarna ska kompenseras
på den nivå de uppstår.
– Utbyggnaden av kabelnätet görs ju
oftast på lägre spänningsnivåer. Vi har
gått ut med information till andra nätägare och informerat om deras skyldighet att installera reaktorer för att ta hand
om problemen redan på lägre nivåer. De
flesta tar nog sitt ansvar och kompenserar
själva efter bästa förmåga men det räcker inte fullt ut. Det säger Bertil Bartholdsson, projektledare på Svenska kraftnäts
avdelning Nätutbyggnad stationer, som
motiv till varför Svenska kraftnät har köpt
shuntreaktorer för reaktiv effektkompensering från ABB.
– ”Många bäckar små …” Till slut är
nivån på den reaktiva effekten så hög att
vi riskerar annan utrustning som inte tål så
höga spänningar. Därför måste vi åtgärda
på stamnätsnivå för att hålla rätt spänning
i 400 kV-nätet, tillägger han.
Svenska Kraftnät har sedan tidigare
ungefär 50 shuntreaktorer i stamnätet.
Två till har nyligen beställts och inom en
snar framtid kommer fler att upphandlas.
Offentlig upphandling
Alla investeringar som görs av Svenska
Kraftnät köps in via offentlig upphandling,
med det regelverk det innebär. Anbuden
utvärderas i första hand på priset, men
vissa värderingsfaktorer kan också vävas
in i anbudsförfrågan.
Kunden 3 | 12
29
Kundreportage
I det här fallet värderades reaktorernas egen förbrukning av aktiv energi, till
exempel tar fläktar och cirkulationspumpar
energi som det givetvis kostar pengar att
tillföra. Det vinnande anbudet är det som
har den lägsta kostnaden totalt.
– För närvarande premieras inte leverantörer som vi är särskilt nöjda med sedan
tidigare. Vi undersöker möjligheter att göra
det i upphandlingarna men naturligtvis på
ett sådant sätt så att alla ändå bjuds in
och har möjlighet att konkurrera på lika
villkor, säger Bertil Bartholdsson.
Anbudsförfrågan innehåller förstås även
tekniska krav. Oftast baseras de på europeisk standard, men Bertil Bartholdsson
säger att Svenska Kraftnät kan lägga till
egna krav:
– Om reaktorn ska placeras där det inte
finns bullrande utrustning sedan tidigare
ställer vi krav på vilken ljudnivå som är til�låten. Utvecklingen har gått framåt mycket
inom det området. Ibland går vi så långt
som att installera bullerhuv över reaktorn.
Dynamisk leverantör
Krafterna i en shuntreaktor är enorma.
Den reaktiva effekten lagras temporärt i
kärnan varje halvperiod. Det ger mycket
stora krafter på kärnan, vilket ger upphov
till vibrationer som är tekniskt komplicerat att kontrollera. Det kan liknas vid 40
bilar som ändrar riktning hundra gånger
per sekund. Detta kan vara en av anledningarna till att det inte finns så många
transformatorfabriker som klarar att tillverka shuntreaktorer för höga spänningar.
– ABB har jobbat mycket för att sänka ljudnivåerna och utarbetat nya typer av
lösningar. Vi har även godkänt att de testar nya lösningar i de reaktorer som levereras, för att få en så tyst miljö som möjligt,
berättar Bertil Bartholdsson och fortsätter:
– Vi är mycket nöjda med leveransen.
ABB vann upphandlingen tack vare ett bra
pris och de har levererat en bra produkt.
Trots prispressen har de varit tillmötesgående och dynamiska som leverantörer.
Det har inte varit någon kamp för att göra
justeringar utan samarbetet har varit gott.
Vid den planerade tidpunkten för leveransen var Svenska Kraftnät inte klara med
anpassningen i ställverket. ABB arrangerade då mellanlagring för att kunna leverera reaktorn senare.
– Det värdefulla i ett sådant här projekt är att hålla tidplanen och att oförutsedda händelser kan hanteras på ett bra
sätt, säger Bertil Bartholdsson.
Fakta
Svenska Kraftnät
är ett statligt affärsverk som övervakar och
transporterar el på det så kallade stamnätet
– elens motorvägar. Elen transporteras från
de stora kraftverken till de regionala elnäten.
Antalet anställda är cirka 450 personer. De
flesta arbetar på huvudkontoret i Sundbyberg.
ABB
Den aktuella ordern omfattar fem
oljefyllda trefas shuntreaktorer för reaktiv
effektkompensering på 165 MVAr för 420 kV.
De har installerats i fem ställverk i södra delen
av landet, från Strömma utanför Kungsbacka
till Morgårdshammar i södra Dalarna, under de
senaste två åren.
Robotar
hjälper
Press
Kogyo
Sweden
Bättre ergonomi
och ökad kundnytta.
Det är några fördelar
som verkstadsföretaget Press
Kogyo Sweden i
Oskarshamn uppnått med robotar
från ABB.
Text och foto Mats Lundström
P
ress Kogyo Sweden (före detta
Press & Plåtindustri) är ett klassiskt svenskt verkstadsföretag.
Startat av en lokal entreprenör
strax efter andra världskriget. Genom åren
har företaget växt till en medelstor plåtindustri och fungerar idag som underleverantör till såväl fordonsindustrin som
större verkstadsföretag.
Oskarshamnsföretaget har precis bytt
namn. Som det nya namnet antyder har
företaget japanska ägare.
– Ägarkoncernen är verksamt inom
ungefär samma område som vi. Engagerade ägare som vi haft både nytta och
nöje av. De är kapitalstarka, långsiktiga
och har stort teknikintresse, säger Peter
Ekman, marknads- och inköpschef.
En fotbollsplan med plåt
Råvaran som Press Kogyo Sweden förlitar sig på är plåt som skärs, bockas,
stansas och svetsas till produkter. Varje vecka gör företaget av med plåt som
motsvarar en fotbollsplan.
Konkurrensen är förstås hård och verk-
30
Kunden 3 | 12
Kundreportage
Press Kogyo Sweden
satsade på automatisering
i lågkonjunkturen och vann
på det när orderböckerna
började fyllas igen. Det berättar
produktionschef Torsten
Pettersson (till vänster) och
Peter Ekman, marknads- och
inköpschef.
samheten är konjunkturkänslig. Därför är
effektivisering och ständiga förbättringar
ledord för företaget.
Förr brukade automatisering mest handla
om produktion i stora volymer, men det har
förändrats. Nu kan automationslösningar och
robotar även integreras i produktionsprocesser på mindre och medelstora företag där
gigantisk volym inte är huvudsaken. Det är
Press Kogyo Sweden ett bra exempel på.
Men automatisering är inte bara ett sätt
att effektivisera produktionen. Det ger också andra vinster, som bättre arbetsmiljö
och jämnare kvalité.
Företaget köpte de första robotcellerna
2007, mitt under högkonjunkturen.
– Vi upphandlade fyra svetsrobotceller
som behövdes för att svetsa frontlastarna till Ålö som då var en relativt ny kund,
säger produktionschef Torsten Pettersson.
Vid finanskrisen 2008 rasade företagets
intäkter. Från 33 miljoner kronor i oktober
till tio miljoner i maj 2009.
– Det var en orolig tid och innebar också
stora personalneddragningar, men stålbadet förde in oss på automation på allvar och
det är något som vi kunnat dra fördel av när
konjunkturen vänt, berättar Peter Ekman.
Under 2011 köptes robotceller för kantpressning och hantering av plåtar efter press.
En fördel är att robotcellerna för bockning av plåt kan hantera ett stort antal
artiklar. Antalet artiklar är 72 stycken fördelade på åtta kit, artikelgrupper.
Hanteringscellen med två robotar
byggdes av ABB:s Value Providers (se
faktarutan).
– Jämfört med tidigare har det gett
ordentligt minskad kassation samtidigt som
både finish och kvalité har höjts. Robotcellerna ger också en garanterad produktion, förklarar Torsten Pettersson.
Ökad marginal med automatisering
När orderböckerna åter började fyllas efter
finanskrisen 2008 har Press Kogyo Sweden
effektiviserats. Företaget har sett över processerna och fortsatt att investera i maskiner och återanställa personal.
Nu har det visat sig att den ökade automatiseringen av produktionen har gett företaget bättre marginaler och ökad vinst trots
lägre omsättning.
Torsten Pettersson framhåller dock att
en av de stora fördelarna är av ergonomisk karaktär:
– Robotarna ger ett tekniklyft för hela
företaget samtidigt som det sparar många
ryggar. Det har gett mer kvalificerade
arbeten och det har ökat stoltheten bland
medarbetarna.
IRB 260 används som hanteringsrobot till en
hydraulpress och flyttar detaljer från pressen till
gängning eller tvätt.
Utvecklingen av effektivare och mångsidigare robotar breddar möjligheterna för nya
och innovativa applikationer samtidigt som
robotarna blir energisnålare, smidigare och
mer precisa. Det ger små och medelstora
företag möjlighet att öka sin automationsgrad på ett sätt som vi inte sett tidigare.
Tack vare robotarna har Press Kogyo
Sweden helt enkelt blivit en smartare plåtindustri. Nästa steg i företagets automatisering är robotceller för att stenslipa plåt.
– Det kommer att innebära att vi har
elva robotar i produktionen. Och redan nu
ser vi att det finns fler processer som kan
automatiseras, säger Torsten Pettersson.
Fakta
Press Kogyo Sweden
Helägt dotterbolag till Press Kogyo i Japan med
cirka 150 anställda i Oskarshamn. Dotterföretaget
sysslar med laserskärning, hydraulpressning,
maskinbearbetning och svetsning.
Största kund är Ålö som gör frontlastare och
redskap för jordbrukstraktorer. Under sex år har
Press Kogyo levererat mer än 200 000 lastare
till Ålö. Andra kunder är Volvo Truck, Volvo
Powertrain, Volvo Penta, Toyota BT Products,
Xylem (Flygt) och SSAB.
ABB:s Value Provider
har levererat en hanteringscell med två IRB 260
som styrs med gemensam styrning, så kallad
MultiMove. Första roboten tar plåtar direkt från
pressen, gängar dessa och matar in dem i en
tvättmaskin. De rena detaljerna grips sedan
av den andra roboten som mönsterlägger
plåtarna direkt på pall. Även flödet av pallar är
automatiserat med hjälp av rullbanor. Det har
också levererats tre stycken IRB 6640 med 2,8
meter räckvidd för stenslipning av plåt.
Kunden 3 | 12
31
Kundreportage
Fakta
Härryda energi
är ett av Härryda kommun helägt företag som
bildades 1987 och har 28 anställda och cirka
13 000 kunder. Sedan 2010 bedriver företaget
dessutom elhandel genom ett dotterbolag
(Härryda Energi Elhandel).
Bolagets distribuerar el till hushåll och företag i
kommundelarna Mölnlycke, Landvetter, Härryda
och Hindås.
Efter mottagningsstationen (från Vattenfall) har
Härryda Energi sex fördelningsstationer och 375
nätstationer.
ABB
har levererat distributionstransformatorer. Sedan
början på 2011 har cirka 40 transformatorer
levererats.
Micael Kry på Härryda Energi är övertygad om att när lågförlusttransformatorer har tjänat sina
beräknade 40 år är det en mycket god affär.
Lågförlusttrafo är lönsammast
För Härryda Energi var valet enkelt.
Lågförlusttransformatorer är lönsammast
på sikt.
Text Mats Lindberg Foto Örjan Karlsson/Mikael Beventorp
V
arje år försvinner det mellan tre
och fyra terawattimmar (TWh) i
energiförluster i distributionstransformatorer i det svenska elnätet.
Det motsvarar ungefär en kärnkraftsreaktor eller cirka två tredjedelar av vad svensk
vindkraft producerade 2011.
ABB har räknat ut att det går att spara mer än hälften av den förlorade energin genom att byta till lågförlusttransformatorer med en kärna av amorft stål. En
mindre lågförlusttransformator (100 KVA)
minskar också koldioxidutsläppen med 28
ton under sin fyrtioåriga livslängd.
Ett nätföretag som arbetar för att halvera den energiförlusten är Härryda Ener32
Kunden 3 | 12
gi, ett energibolag i kommunen Härryda
utanför Göteborg. För två år sedan gjorde
Härryda Energi tillsammans med tre andra
energiföretag i Västsverige en upphandling
av transformatorer i mellanspänningsnätet.
– Vi arbetar långsiktigt och tittar alltid
på den totala kostnaden. Vi tar också miljöfrågorna på allvar, i allt vi gör, och är miljödiplomerade, säger Micael Kry, planeringschef på Härryda Energi.
I samband med upphandlingen användes ett beräkningsverktyg för att få fram den
totala kostnaden, LCC (Life Cycle Cost). Initialkostnaden för lågförlusttransformatorer är
visserligen högre jämfört med traditionella
transformatorer. När sedan denna kostnad
betalar sig beror på en mängd faktorer, till
exempel hur hårt belastad transformatorn
är och hur hög kostnad varje använd kWh
tillerkänns i distributionsnäten.
– Det är dock helt klart att lågförlusttransformatorer lönar sig på sikt. Vi kom
fram till att en liten transformator (100 KVA)
kostar 8 000 kr mindre efter 40 år, men
sedan dess har energipriset höjts avsevärt,
vilket gör investeringen ännu mer lönsam,
förklarar Micael Kry.
Lågförlusttransformatorer är en produktgrupp som ABB satsar starkt på för mellanspänningsnäten (1-36 kV). En partner som
märkt det ökande intresset hos kunderna
är Onninen som leverat lågförlusttransformatorerna åt Härryda Energi.
– Vi gör gemensamma kundbesök och
visar gärna vilken god investering det är med
lågförlusttransformatorer, säger Mohamed
Ezzo, tidigare säljansvarig för ABB transformatorer gentemot Onninen.
Fotnot: Besparingen av koldioxid över livslängden
är baserad på ett europeiskt belastningssnitt på cirka 0,5 kg CO2 per kWh.
Kan man göra elnät mer tillförlitliga?
Självklart.
ABB har en lång historia av innovationer och vi har i nära samarbete med
våra kunder alltid legat i teknikens framkant när det gäller kraftöverföring
och distribution. Vi erbjuder ett komplett sortiment av produkter och system
för alla typer av kraftanläggningar. Trygg elförsörjning du kan lita på.
Läs mer på www.abb.se/energi
Kundreportage
Enhetligt
hos NSVA
Standardiserad drift och övervakning ger
många fördelar för kommuners VA-verk.
Det är just vad Nordvästra Skånes Vatten
och Avlopp (NSVA) gör.
Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg
34
Kunden 3 | 12
N
SVA är ett bolag som ägs gemensamt av kommunerna Helsingborg, Landskrona, Båstad,
Svalöv, Åstorp och Bjuv. Bolaget ansvarar för vatten- och avloppsfrågor
åt sina ägare. Förutom att förse kommunernas invånare med dricksvatten hanterar
NSVA också dag- och spillvatten.
Färskvatten kommer till nordvästra Skåne från sjön Bolmen i Småland, 13 mil från
Helsingborg. Via den drygt åtta mil långa
Bolmentunneln förs vattnet till Klippan och
därifrån vidare till ett reningsverk vid Ringsjön i centrala Skåne innan det distribueras till kommunerna.
– Vi tar en del av vårt vatten från Sydvatten och producerar en del själva i egna
vattenverk, säger Peter Nagy, infrastrukturansvarig på företaget.
NSVA har bara tre år på nacken.
– Innan dess hade respektive kommun sin egen verksamhet inom vatten
Kundreportage
När NSVA bildades hade alla kommuner
sina egna drift- och övervakningssystem
för pumpstationer och reningsverk. Målet
är nu att ha samma system överallt. Från
vänster: Peter Nagy, NSVA, Mikael Jansson,
ABB, och Andreas Fäldt, NSVA.
”Vi har bestämt oss
för en standard för alla
anläggningar”
och avlopp som de drev på helt olika sätt,
fortsätter Peter Nagy. Där ligger den stora
utmaningen. Alla hade sina egna drift- och
övervakningssystem, en del två – olika för
pumpstationer och reningsverk. Några har
material som det inte funnits reservdelar till
på tio år. Vårt mål är att vi ska ha samma
system överallt.
Tryggt med ABB-produkter
Hårdvaran och mjukvaran för driften kommer mestadels från ABB, antingen AC 800
i de mer avancerade processanläggningar, som de som sköter vattenrening, eller
AC500 i mindre pumpanläggningarna.
– Enbart på Öresundsverket i Helsing-
borg, som är ett reningsverk, har vi installerat 8-9 st AC800-system och känner oss
trygga med det. Vi tycker det är ett bra sätt
att jobba på, säger Peter Nagy.
Också ute i de övriga 400 anläggningarna vill man bygga upp ett enhetligt
NSVA-system.
– I dag finns många system som är
färdigprogrammerade där man bara kan
starta några funktioner. Ungefär som när
man startar en video.
Peter Nagy är inte nöjd med den modellen eftersom den inte alltid passar deras
krav.
– Jag vill själv kunna påverka funktionerna, säger han. Bygga upp en NSVAstandard. Därför vände vi oss till ABB.
De fastnade för en AC800 med panel.
Programmerat system
Återstod endast att programmera systemet
som NSVA ville ha det, något man gjorde
själv med ABB:s mjukvara.
– Den bild vi bygger upp i övervakningssystemet ute på pumpstationerna
är en sådan som killarna känner igen när
de kommer ut på platsen.
– I dag är ett tiotal större pumpstationer,
som också hanterar spillvatten, utrustade
med AC800, säger Peter Nagy.
På mindre stationer har man istället valt att installera den enklare AC500.
Även här har NSVA valt att göra programmeringen själv.
– Avdelning vatten har bestämt sig för
en standard för alla deras anläggningar.
Vattenverk, tryckstegring och vattentorn
ska använda AC500.
– Dit distribuerar vi nu standardskåp
med utrustning som byggts och testats
i vår verkstad. Det har fungerat jättebra.
ABB:s personal har hjälpt oss mycket.
Det största vattenverket, Örbyverket, har
AC800 som via profibus kör distribuerad
I/O till 33 borror.
Anläggningarna i Helsingborg och
Landskrona är de största.
– Eftersom vi och Landskrona hade
samma övervakningssystem, Cactus Uniview, medan de andra kommunerna hade
mer eller mindre döende system bestämde vi oss för att alla ska gå över till Uniview, säger Peter Nagy. 2014 ska vi ha vårt
övervakningssystem överallt. Därefter kan
vi i lugn och ro sätta oss ned och fundera
över fortsättningen. Kanske blir det ABB
även där. Ett antal servrar fångar upp det
som rapporteras.
– Något traditionellt kontrollrum finns
inte, i stället finns det i medarbetarnas
smarta telefoner, bärbara datorer och
iPads. Kommunikation från våra anläggningar sker nu via mobilt internet med
VPN-funktion. Vi har infört detta på cirka 70 stationer och ska genomföra detta
efterhand för alla 400 anläggningar.
På hela NSVA finns bara ett område
där det finns dygnet runt-tjänst.
– Det är på avdelning Vatten, säger
Peter Nagy. Där finns personal som tar
emot alla larm på dricksvattensidan för
att vid behov kalla ut beredskapsstyrkan.
Biologisk rening av avloppsvatten görs
med hjälp av mikroorganismer. Organiska
substanser avlägsnas liksom oorganiska;
salter, kväve och fosfor.
Fakta
NSVA
Sex kommuner, 350 pumpstationer, ett tiotal
reningsverk och 60-70 vattenanläggningar.
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp
AB, NSVA, ansvarar för drift, underhåll
och utveckling av VA-anläggningarna i
ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg,
Landskrona, Svalöv och Åstorp.
Verksamheten omfattar vattenproduktion
och distribution, avledning av dagvatten,
avledning och behandling av spillvatten, samt
omhändertagande av vid reningen avskilt slam.
ABB
har levererat fem paketlösningar Compact
Pump med AC800 för styrning och manövrering
av större pumpstationer som också hanterar
spillvatten. Varje paket innefattar:
1 AC800M Controller
1 Panel PP835
1 stycken vardera av di801, do801 och ai801
19 stycken AC500 eCo till mindre
pumpstationer
19 stycken AC500 I/O
Kunden 3 | 12
35
Kundreportage
Uppstyrt fartyg
När det gamla styrsystemet plötsligt gav upp krävdes något
helt nytt för att göra fartyget KBV 181 manöverdugligt igen.
Valet föll på 800xA.
Text och foto Mats Wigardt
S
veriges territorialvatten utanför
Västerbottenskusten patrulleras ständigt av Kustbevakningens övervakningsfartyg KBV 181.
Ombord finns bland annat ett system för
att ta upp olja från vattenytan och utrustning för brandbekämpning.
– Efter sjöräddning har miljöskydd högsta prioritet, summerar Mikael Brännström
som är en av fartygets två maskinchefer.
KBV 181 är byggt i Finland och levererades till svenska Kustbevakningen 1990.
De första tjugo åren var hon stationerad i
36
Kunden 3 | 12
Slite på Gotland. Sedan 2010 är hon placerad vid Kuststation Umeå, med hemmahamn på Hillskär utanför Holmsund.
Trots åldern är KBV 181 ett omvittnat
bekvämt, sjövärdigt och välhållet fartyg.
”En nyttig skola”
Men när övervakningssystemet som styr
de flesta funktioner ombord, som pumpar, motorer, generatorer, ventiler, larm
och kranar, nyligen började krångla för
att slutligen helt sluta fungera tvingades
besättningen att köra fartyget manuellt.
– En nyttig skola, konstaterar Mikael
Brännström. Och vi var alltid fullt operativa, även om det krävdes mer personal i
maskinrummet än vanligt.
Den första april lades emellertid KBV 181 i
torrdocka på varvet i Gustavsvik, norr om Härnösand och med Höga Kusten-bron för E4:an
väl synlig på andra sidan Ångermanälven.
Förutom sedvanligt underhållsarbete
installerades ett nytt styr- och övervakningssystem, 800xA från ABB. Systemet
är vanligast inom industri, men kan även
lätt anpassas efter marina förhållanden.
Kundreportage
Funktionerna är i princip på samma
nivå som i tidigare styrsystem, men mindre utrymmeskrävande, mer användarvänliga, lättare att integrera och med modern
standard.
– Allt ombord utom diskmaskinen sköts
nu av det nya styrsystemet, summerar
Jonas Löfgren.
800xA finns inte bara på land utan också
till sjöss i Kustbevakningens fartyg KBV
181. Det är tekniskt sett inte någon
större skillnad att installera systemet
på en båt förutom att utrymmet är
begränsat.
I ABB:s åtagande ingick också att
ersätta det gamla larmsystemet på KBV
181 med ett nytt minicallsystem som larmar till en trådlös handenhet.
– Sammantaget ett omfattande arbete,
säger serviceingenjör Jonas Löfgren från
ABB som ansvarar för att installera och
driftsätta det nya styrsystemet.
Under våren och försommaren har Jonas
och hans kolleger först rivit ut det gamla
styrsystemet och sedan monterat och programmerat ett helt nytt system för att kontrollera drift, säkerhet och elförsörjning.
Trångt under däck
I mitten av juni kom allt på plats och den
mekaniska installationen var avklarad och
besiktningsfärdig. Efter några dagar lämnade KBV 181 varvet i Gustavsvik för att
återvända till Umeå.
Men först hade Jonas Löfgren genomgång med fartygets maskinchefer, förutom
Mikael Brännström även Thomas Etelämäki, samt Michael Lindgren som är fartygsinspektör på Kustbevakningen Region Nordost.
Det är trångt under däck, med mycket grejer på liten yta. I skåp efter skåp har
Jonas och hans kolleger rivit ut metervis
med kablage och annan utrustning för att
ge plats för den nya generationens teknik. Mycket lite av det gamla innanmätet
har sparats.
Servrarna med operativsystemet Windows har klätts med gummidukar och
monterats i särskilda riggar för att klara
grov sjö under KBV 181:s övervakningsuppdrag till havs.
Alla viktiga funktioner är dubblerade.
Processorer och servrar har dessutom
egen reservkraft och övervakar sig själva
för att inte slås ut om fartyget blir strömlöst.
– Det ser snyggt och prydligt ut, kommenterar Michael Lindgren och kikar in på
kablar, kopplingsscheman och lysdioder
i ett av skåpen i fartygets maskincentral.
– Men, undrar han, hur är det med reservdelar om något skulle gå sönder och behöva bytas ut?
Jonas kan lugna honom och förklarar
att merparten av det som nu ryms i skåpen finns tillgängligt hos de flesta av landets elgrossister.
Och skulle det behövas en grundligare felsökning har ABB servicepersonal i
Umeå som snabbt kan ta sig ut till fartygets hemmahamn i Holmsund.
Från de nya skärmarna vid operatörsbordet i maskincentralen håller maskinister och chefer enkelt koll på alla viktiga
funktioner i det 56 meter långa fartyget.
En nyhet är att ytterligare en operatörsplats finns på kommandobryggan.
– Det innebär att vi kan hjälpa till när
det behövs mycket folk på däck, säger
Thomas Etelämäki. Körplatsen i maskin-
rummet behöver inte alltid vara bemannad.
Efter smärre justeringar och konfigurering av mjukvaran avslutades uppdraget ombord. Någon skillnad, rent tekniskt, mot att installera samma system i
land är det inte.
Däremot är det utrymmesmässigt tuffare på ett fartyg, med hårdare krav på
kraftförsörjning och åtgärder för att hantera fukt och vibrationer.
– Det här blir nog bra, säger Michael
Lindgren. Det ska bli skönt att få en båt
med teknik anpassad till 2000-talet.
Fakta
Kustbevakningen
Kustbevakningen är en civil statlig myndighet
som ansvarar för sjöövervakning och
räddningstjänst till sjöss. Dygnet runt, året om
finns man på plats längs hela Sveriges kust för
att rädda, övervaka, utöva tillsyn och motverka
brott. Miljöövervakning utgör en viktig del i
uppdraget. KBV 181 är byggd i Nystad, Finland,
1990. Längden är 56 meter och vikten 991 ton.
Maskinen är på 2 1420 kW och ger en fart på
15 knop. Besättningen består av 7-11 personer.
ABB
installerade ett nytt integrerat styr- och övervakningssystem 800xA och ersatte därmed det
gamla styrsystemet SELMA. ABB bytte också
ut det gamla larmsystemet ombord mot ett
nytt minicallsystem som larmar till en trådlös
handenhet.
Kunden 3 | 12
37
Interna profilen
Pusslar för smart
automation
Mikael Klintberg, försäljningschef på ABB, vill lägga bit
till bit för att skapa fler kompletta automationslösningar
åt kundföretagen.
Text Marianne Lindeborg Foto Jonas Bilberg
P
å bordet i Västeråskontoret breder
Mikael Klintberg ut broschyrer fyllda
med ABB:s lågspänningsprodukter och maskinsäkerhetssystem.
Han är en av svenska ABB:s försäljningschefer och han ansvarar för lågspänningsprodukter och maskinsäkerhet inom automationsområdet, i samverkan med Anders
Brunander och hans säljteam för Jokab
Safety maskinsäkerhetsprodukter.
– En automationslösning, som en robotcell, kan vara fullproppad med lågspänningsprodukter. Till exempel produkter
för kraftfördelning, styrning, skydd och
maskinsäkerhet.
Mikael Klintberg ritar upp en komplett lösning, där allt från robot till motor,
mjukstartare, kontaktorer och Pluto PLC
maskinsäkerhetslösningar samverkar på
ett funktionellt sätt. Pusselbitar som läggs
samman till en helhet.
– Denna helhet ser vi bättre möjlighet till
de senaste åren, framför allt sedan Jokab
Safety kom in i ABB och gav den viktiga pusselbiten maskinsäkerhet med sina
säkerhetslösningar, säger Mikael Klintberg.
Ofta kundbesök
Han ser de senaste årens utveckling för
ABB:s lågspänningsprodukter ur ett långt
perspektiv. Han kom till ABB 1985, direkt
från Aseas Industriskola, började i produktionen av lågspänningsprodukter och gick
senare över till försäljning.
– Jag har alltid gillat att ha kontakt
med människor och med teknik som gör
vår tillvaro bättre. Det har också varit väl-
38
Kunden 3 | 12
digt roligt att vara med om utvecklingen
inom området.
Har allt mer att erbjuda
I dag är Mikael Klintberg ofta på resande
fot över hela Sverige. Tillsammans med
någon av det 20-tal säljare som arbetar
med lågspännings- och maskinsäkerhetsprodukter för automation besöker han tillverkningsindustrier, OEM-kunder, systemintegratörer och partnerföretag.
– Det är roligt att träffa så många duktiga personer och företag, säger Mikael Klintberg. Vi får berätta om våra lösningar; vi har
ju allt mer att erbjuda, och vi lyssnar på synpunkter för att kunna påverka nästa generation produkter.
Han tycker det är positivt att maskinsäkerhet väcker allt mer intresse.
– Det behövs. Det sker för många arbetsplatsolyckor. Produktivitet och säkerhet måste gå hand i hand.
Utöver produktivitet och säkerhet är
energieffektivitet ett mål för utvecklingsarbetet hos ABB.
– Hela tiden tar vi fram nya produkter
som drar mindre energi, till exempel kontaktorer med elektroniskt styrd spole som
spar upp till 80 procent av energin. Vår nya
produktplattform av elmätare kan visa var
energianvändningen är som störst och ge
underlag för besparingar, om vi nu ser på
helheten i kundens anläggning.
Den tekniska utvecklingen i stort är
något positivt som Mikael Klintberg gärna
återkommer till.
– Det ska bli kul att se vad tekniken kan
göra för produktionen och för samhället
under åren framöver. För sju år sedan deltog jag i installationen av den första svenska solcellsanläggningen för försäljning av
el. Nu är detta verklighet över hela Sverige
och visar att el- och automationslösningar
är en given del av framtiden.
Mer automation
Mikael Klintberg skulle vilja se fler automationslösningar som kan underlätta för mindre
företag, exempelvis verkstadsindustrier med
några tiotal anställda, och fler innovativa lösningar för ännu effektivare produktion i Sverige – ”och här pratar vi automation i stort”.
– Automation är en fråga om vad kundföretagen vill och kan göra med sin produktionskunskap, vad ABB kan bidra med,
med sin produkt- och systemkunskap,
och vad vi kan göra tillsammans. Hitta nya
vägar, se nya möjligheter.
Hittills har utvecklingen stadigt lett fram
emot allt bättre automationslösningar.
– Det är bra, jag tycker det är viktigt för
Sverige att våra företag kan vara effektiva
och behålla sin produktion här i landet, säger
Mikael Klintberg.
Personligt Mikael Klintberg
Jobbat på ABB: Sedan 1985.
Bor: Hallstahammar.
Familj: Hustru och två barn,
15 och 17 år.
Fritidsnöjen: Aktiviteter med
barnen, handboll respektive dans.
”För egen del spelar jag golf och
läser en och annan bok”.
Favoritmat: Italiensk.
Interna profilen
”Utbildning och
kunskap är viktiga
faktorer för lyckade
automationslösningar.
Därför bygger nu ABB
ökad samverkan med
partnerföretag”, säger
Mikael Klintberg,
försäljningschef för
lågspänningsprodukter
och maskinsäkerhet
på ABB.
Kunden 3 | 12
39
Kundreportage
En av Svenska Kraftnäts
nya 220 kV-ledningar
under mark har tagits
i drift. Den ska trygga
framtidens elförsörjning
och öka driftsäkerhet för
Stockholmsregionen.
Text och foto Mats Lundström
Infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet är mycket omfattande och tidskrävande, berättar
projektledare Amanda Zhao på Svenska Kraftnät.
Underjordisk elförsörjning
J
ust den här biten heter KL 22 och är
tio kilometer lång varav tre kilometer
går i tunnel, från transformatorstation Hägerstalund i Akalla norr om
Stockholm till Hjulsta vattentorn och vidare
i marken till station Beckomberg i nordväst.
Trots den ringa längden är det en symboliskt viktig länk genom det tätbebyggda Stockholm. Länken är en av de första
i en omfattande omstrukturering av elförsörjningen i huvudstaden.
– Målet är främst att höja driftsäkerheten, men också att få loss mark för andra
ändamål, till exempel för bostäder eller
annan infrastruktur, säger Amanda Zhao
på Svenska Kraftnät (SvK) som ansvarat
för arbetet med KL 22.
Komplicerat projekt
Projektet inleddes redan 2008, men har ändå
varit tidspressat. Amanda Zhao fortsätter:
– Vid infrastrukturprojekt av den här
typen är själva utförandet bara en del av
processen. Det är komplicerade projekt med
mycket samordning eftersom det är så ont
om mark. Det finns oerhört många intressenter, kommuner, markägare, fler myndigheter
och energiföretag samt många konsulter.
Efter att SvK gjort förstudie och tagit
investeringsbeslut vidtog en lång förberedelsefas av koncessionsansökningar och
samordning. Det är också mycket dyrt att
40
Kunden 3 | 12
gräva ner kabel, närmare 3-5 gånger dyrare än luftledning.
– Därför delas kostnaden av flera intressenter, men det är bra för samhället med
ökad driftsäkerhet och dessutom en miljövänlig investering, säger Amanda Zhao.
Bra koordinerat
Förbindelsen består av två förband med
tre kablar var och är nu driftsatt. Det enda
som återstår är att återställa marken.
Thomas Elmström på ABB har ansvarat för kundkontakten:
– På grund av överklaganden blev det
ont om tid för att möta datum för spänningsättning. Arbetena med kabeldikena utfördes nattetid för att inte störa den
mycket trafikerade Bergslagsvägen, säger
han och fortsätter:
– Utan bra koordinering av Alteco och
av entreprenörerna NCC och Abeka hade
vi inte lyckats.
Amanda Zhao kan nu avsluta det fyraåriga
projektet och är tillfreds med genomförandet:
– Det har varit många entreprenörer,
men trots det har det funkat jättebra. Vi är
också nöjda med kabelkvalitén, säger hon.
Fakta
Svenska Kraftnät
är ett statligt affärsverk som övervakar och
transporterar el på det så kallade stamnätet
– elens motorvägar. Elen transporteras från
de stora kraftverken till de regionala elnäten.
Antalet anställda är cirka 450 personer.
De flesta arbetar på huvudkontoret i
Sundbyberg.
Stockholm Ström
Om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med
cirka 30 procent. För att elen ska fungera även
om tio, femtio och hundra år byggs framtidens
elnät redan nu.
År 2020 ska 15 mil luftledning ha rivits samtidigt
som 400 kV-matningar dras längre in mot
Stockholms stadskärna.
Bakom Stockholm Ström står Svenska Kraftnät
och elnätsföretagen Vattenfall och Fortum.
Drygt 20 kommuner berörs i de 50 delprojekten.
ABB
har levererat:
38 500m XLPE 245kV kabel för mark fördelat
på 48 trummor.
13 980m XLPE 245kV kabel för tunnelförläggning, fördelat på 18 trummor.
12 st 245kV APECB kabel avslut inkluderat
montage.
60 st 245kV kabelskarv inklusive montage.
Kundreportage
Snabbt och enkelt
269 lägenheter i Ursvik norr om Stockholm utrustas med
skåp och installationsmaterial från ABB i en helhetsaffär.
Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring
D
et är ingen slump att det håller på att växa upp en helt ny
stadsdel på det gamla militärområdet i Sundbybergs kommun. Med närhet till Stockholm och ett
naturreservat in på knuten är området ett
lockande alternativ.
Under 2012 fortsätter utbyggnaden av
de sista delarna av området som får totalt
4500 lägenheter.
Individuell mätning
Ett av byggprojekten består av 269 hyresrätter som byggs av NCC. Fastigheterna
är lågenergihus med miljövänliga material, grön el, grön värme och källsortering
i varje hus. Lägenheterna utrustas också
med individuell mätning av el och vatten för
bättre kontroll över energianvändningen.
För strömförsörjningen utrustas fastigheterna med installationsmaterial från
ABB genom slutkunden Goodtech. Projektet är ett genombrott för ABB när det
gäller helhetslösningar, berättar Ragnar
Pedersen, säljare för ABB:
– Det är det första projektet där ABB
levererar allt från fastighetscentralen,
kabelskåpen, lägenhetscentralen samt
installationsmaterial, säger han.
är också mycket nöjda med det smidiga
beställningsförfarandet.
– Vi skriver hur vi vill ha det till varje
lägenhet och sedan kommer färdigpackade lådor direkt från grossisten Solar.
36 lägenheter och tillhörande elrum
är redan klara och besiktigade, inklusive
brandalarm och passagesystem.
– Det är ett mycket bra material, lättmonterat och med snabbanslutningar som
gör att vi slipper skruva så mycket, säger
Ivan Celedon.
Handikappanpassat
Vid ett besök på platsen arbetas det för
fullt med elinstallationerna. För tillfället
pågår den andra ronderingen då de fasta
armaturerna monteras. I den första ronderingen monteras lägenhetscentralerna
med brytare.
– En stor fördel var
att vi kunde bestämma
”Mycket bra material, lättmonterat
utformningen av lägenoch med snabbanslutningar”
hets- och mediecentralen
med dator, tv och telefon
i ett och samma skåp. Skåpets nivåhöjd
är handikappanpassat, berättar Ivan Celedon, arbetsledande montör på Goodtech.
Han och montören Jonas Torstensson
Fakta
Goodtech
Goodtech startades 1913. Företaget är
organiserat i fyra affärsområden: Solutions,
Projects & Services, Environment och Products.
Huvudkontor: Oslo. Antal anställda: 1400.
ABB
har levererat fastighetscentraler, fördelningscentraler och lägenhetscentraler med mediadel.
Dessutom strömbrytare, vägguttag, lamputtag
samt dosor.
Ivan Celedon (till vänster),
arbetsledande montör på Goodtech,
pratar med Ragnar Pedersen
från ABB samtidigt som Jonas
Torstensson från Goodtech monterar
installationsmaterial. Till höger syns
också den handikappanpassade
lägenhetscentralen med mediedel.
Kunden 3 | 12
41
Kundreportage
Guldjakt i Skellefteå
I juni invigdes Bolidens nya återvinningsanläggning för
elektronikskrot vid Rönnskär i Skellefteå. Den gör Rönnskär
till en världsledande återvinnare av bland annat guld.
Text Mats Lundström/John Burill Foto Boliden
R
önnskär är ett integrerat metallurgiskt komplex. Här produceras
huvudsakligen metaller ur råmaterial som kommer från gruvor
runt om i världen, mestadels från Bolidens
egen koppargruva Aitik nära Gällivare.
Men allt större andel kommer från återvinning av elektronikskrot (e-skrot), det vill
säga kretskort från datorer, mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning som
innehåller metaller som koppar, guld och
silver samt en rad andra metaller.
– Vi köper e-skrot från leverantörer i Europa. Mer än 200 ton smälts ner varje dygn,
berättar Roger Eriksson, projektledare för
eldelen av expansionsprojektet på Rönnskär.
Världens volymer av elektronikavfall
ökar snabbt samtidigt som smältverken
som kan hantera elektronikskrot är få.
– Inom EU säljs årligen omkring 24 kilo
elektronik per person. Men bara sex kilo
återvinns i dagsläget och i USA är det ännu
sämre.
Stor potential
Glappet däremellan är potentialen för
den framtida tillgången på e-skrot. Höjda miljökrav inom EU gör också att lågvärdigt e-skrot inte längre kan tippas hur
som helst. EU planerar via WEEE-direktiv (Waste Electrical and Electronic Equipment) att år 2016 öka sitt återvinningsmål
till 13.6 kilo e-skrot per person.
I Sverige återvinns dock redan nu 16,3
kilo. I Skellefteå, där Rönnskärsverken ligger, är elektronikåtervinningen hela 21 kilo,
enligt Bolidens uppgifter.
För att möta det ökande behovet av
återvinning har Boliden kontinuerligt ökat
kapaciteten. ABB har spelat en betydan42
Kunden 3 | 12
de roll i expansionen, men den är också
viktigt för Rönnskär som helhet.
1999 installerade ABB det första automationssystemet, ABB Advant. Redan då
var det ett av de största kontrollsystemen
genom tiderna med 50 000 I/O-punkter.
– Den stora uppgraderingen till 800xA
gjordes för fem år sedan, säger Roger
Eriksson.
I dag styrs hela återvinningsprocessen
av 800xA med anpassade funktioner som
fjärrstyrning av processen och en exakt
positionering för att förhindra spill av smält
metall från ugnen.
Rönnskär använder Bolidens egenutvecklade Kaldoteknik, en metallurgisk process med roterande ugn. För två år sedan
togs beslutet om att bygga ett nytt kaldoverk för e-skrot, e-kaldon, för att flerdubbla återvinningkapaciteten.
– Det var en investering i storleksordningen 1,3 miljarder, berättar Roger Eriksson.
Tidigare utvann Boliden det mesta av
guldet ur malm från gruvkoncentrat. Nu
kan Boliden utvinna två tredjedelar av allt
sitt guld ur elektronikskrot.
Det innebär stora fördelar eftersom det
bara går att utvinna cirka åtta gram guld
ur ett ton kopparcentrat från Aitik-gruvan.
Ur ett ton e-skrot går det att få fram 100
gram rent guld.
Återvinningskapaciteten motsvarar cirka
två miljoner kasserade mobiler per dag. Varje
dag framställs i snitt tre nya guldtackor à 12,5
kilo, värda drygt 4,7 miljoner kronor styck.
– Dessutom är energiåtgången bara en
tredjedel jämfört med utvinning av metaller
ur gruvkoncentrat. Vid sidan av guldet får vi
också ut betydande mängder koppar, silver och palladium, berättar Roger Eriksson.
Innan e-skrotet kommer till Rönnskär
har det förbehandlats av leverentörerna.
Glas, järn och aluminium plockas bort.
Sedan mals e-skrotet ner för att bli mer lätthanterligt innan det ska smältas i e-kaldon.
Smälts till metallsmet
I den nya niovåningsbyggnaden, för övrigt
Skellefteås högsta byggnad, finns en 35
meter hög ångpanna och den åtta meter
höga roterande specialugnen som smälter
ner e-skrot till en metallsmet kallad svartkoppar. Plasten från exempelvis kretskort
blir bränsle i förbränningsprocessen.
Svartkopparn integreras med Rönnskärs huvudflöde för metallframställning
och blandas med raffinerad kopparmalm
i en så kallad konverter, en annan typ av
jätteugn som renar metallerna från en rad
föroreningar. Efter ytterligare raffinering i
en så kallad anodugn gjuts metallmassan till stora plattor som innehåller 98-99
procent koppar. Resten är guld, silver och
andra ädelmetaller. Metallplattorna sänks
ner i elektrolytbad där elektricitet gör att
kopparn vandrar över till stålplattor, medan guld, silver och övriga ädelmetaller faller ner som slam till bassängernas botten.
Sedan smälts slammet åter i en kaldougn på ädelmetallverket och genomgår
ännu en elektrolytprocess för att skilja ut
silvret. Kvar blir en guldhaltig lera som renas
till guldsand och gjuts till färdiga guldtackor.
Till den nya e-kaldon har ABB levererat ett omfattande sortiment av processkritisk kraft- och automationsteknik, inklusive styrsystemet för processen.
På den elektriska sidan har ABB levererat lösningar som inkluderar låg- och
mellanspänningsställverk för kraftdistri-
Kundreportage
Varje dag framställs tre
guldtackor på 12,5 kilo styck
från elektronikskrotet.
Erik Hällgren (i förgrunden) och Lars-Olov
Lindgren övervakar processerna i e-kaldoverkets
kontrollrum.
bution i hela anläggningen samt torrisolerade transformatorer som tål mekanisk
stress och termisk chock. Bara i den nya
e-kaldon har 13 mil kabel dragits.
I början av juni invigdes anläggningen
av miljöminister Lena Ek. Roger Eriksson
är nöjd med ABB:s insats.
– Vi hade en tidsplan som från början
visade sig vara väl optimistisk. Trots det
har vi nu en anläggning som fungerar och
producerar enligt plan, säger han.
I och med att betydligt fler signaler från
processens olika steg plockas in har kontrollen över processen utvecklats enormt.
– Dessutom har operatören allt framför
sig och skulle i princip kunna göra jobbet
hemifrån, avslutar Roger Eriksson.
Byggnaden för nya e-kaldon är den högsta i Skellefteå.
Fakta
Det går åt mindre energi att
utvinna metaller ur skrot än ur
gruvkoncentrat, säger Roger
Eriksson, projektledare på
Rönnskär.
Rönnskär
Rönnskär är en av världens mest effektiva
integrerade kopparsmältverk och metallurgiska
komplex.
År 2011 producerades 219 000 ton koppar
samt avsevärda mängder bly, guld, silver, zink
klinker, svavelsyra och flytande svaveldioxid.
Investeringen i de nya anläggningarna har
inneburit ett trettiotal nya jobb på Rönnskär.
ABB
har levererat
Nytt styrsystem, 3 CPU:er, 5 nya operatörsstationer. Hårdvara och mjukvara.
Låg- och mellanspänningsställverk.
Distributionstransformatorer av typen Resibloc.
Frekvensomriktare.
Projektledning applikation och drifttagning på
styrsystem.
Kunden 3 | 12
43
Kundreportage
Ökat behov
S
mäta rökgaser
Med höjda miljö- och effektivitetskrav
i industrin blir mätningar av rökgaser
viktigare. För AGA är det en växande
verksamhet där instrument från ABB
spelar en viktig roll.
Text Mats Lundström Foto Hans Jonsson
44
Kunden 3 | 12
verige har många tunga industrier
som lyder under hårda miljöregler.
En avgörande del av utsläppen rör
rökgaser. Naturvårdsverket kräver regelbundet in data över utsläppen för
att se om de håller sig på godkända nivåer och för att räkna ut storleken på eventuella miljöavgifter.
Men den tunga, metallurgiska industrin
har även behov av effektivisering av energikrävande ugnar i till exempel smältverk
eller valsverk.
För gasbolaget AGA innebär det nya
affärsmöjligheter.
– Konkurrensen ökar och det är därför
självklart för oss att addera tjänster inom
områden där vi har stora kunskaper. AGA
har sedan 1980-talet arbetat målmedvetet
med att leverera tjänster som ger kunder-
Kundreportage
Sedan 1980-talet har förbränningsmetoderna för ugnar utvecklats. Oxy-fuelteknik
och regenerativa brännare ger energibesparingar och lägre utsläpp av kväveoxider
i jämförelse med äldre, konventionell, teknik där luft och bränsle används.
– Fördelen med Oxy-fuelteknik är att
inget gasformigt kväve i form av luft tillförs vilket gör att man kan nå mycket låga
NOx-utsläpp, kväveoxider, som uppstår
när kvävet i luften hettas upp. Men för att
det inte ska bildas NOx krävs dock att
ugnen är tät för att förhindra att luft läcker
in. Det ökar de tekniska kraven på ugnarna och därmed ökar också behovet av att
kontrollera ugnarnas funktion, säger JanOlof Röttger.
– Inom AGA arbetar segmentet Metallurgi också med att försöka hitta nya applikationer för att höja ugnarnas effektivitet och vi driver kontinuerligt projekt för
att förbättra processerna, avslutar JanOlof Röttger.
”På gasområdet ökar konkurrensen och det är
därför självklart för oss att addera tjänster inom
områden där vi har stora kunskaper”
Jan-Olof Röttger, AGA, med delar
av gasanalysinstrumenten när
husvagnen besökte kund i Örebro.
na möjlighet att fokusera på kärnverksamheten och hjälpa dem att bli mer effektiva
och konkurrenskraftiga, säger Jan-Olof
Röttger som är avdelningschef på FERRONOVA® Process Support, inrymt i AGA:s
klassiska industrilokaler på Lidingö utanför Stockholm.
Nya brännare sparar energi
FERRONOVA® Process Support är en del
av AGA:s tjänsteutbud. Gruppen består av
nio serviceingenjörer som kontinuerligt gör
mätningar hos kunder runt om i landet.
Jan-Olof Röttger förklarar att varumärket
marknadsförs som en heltäckande samarbetspartner för metallurgisk industri. Det
handlar mest om smält- och värmningsprocesser i skiftande processteg i olika
typer av ugnar.
FERRONOVA® Process Support har
två specialanpassade husvagnar fyllda av
mätutrustning.
– I husvagnen finns en pump som
ansluts till ett förberett uttag i avgaskanalen i kundernas anläggning. Rökgas pumpas in i vagnen där gas bereds genom att
smuts och partiklar tas bort. Därefter körs
avgaserna i gasanalysatorn, berättar JanOlof Röttger.
Kenth Björkqvist på ABB:
– Det är en unik installation. Instrumenten för gasanalys kommer från ABBägda tyska instrumenttillverkaren Hartman & Braun.
Jan-Olof Röttger fortsätter:
– Vi är jättenöjda med instrumenten.
Det är svårt att göra sådan här utrustning
robust eftersom det handlar om finoptik
med avlånga, guldpläterade rör, så kallade kyvätter. Livslängden är förvånansvärt
lång trots mobil behandling och mycket
transporter.
Fakta
AGA
är ett svenskt gasbolag som ägs av tyska
Linde-gruppen med 48 000 anställda i omkring
100 länder. Företaget leverar i huvudsak olika
typer av industrigas till kunder, är marknadsledande när det gäller gasol i gasflaskor, och
distribuerar även biogas.
Genom FERRONOVA® Process Support
sysslar AGA med mätningar av rökgaser och
NOx (kväveoxider). För utsläpp av NOx krävs
miljötillstånd och det innebär i många fall krav
på regelbundna och oberoende mätningar.
I Sverige finns det cirka 150 NOx-pliktiga pannor.
Naturvårdsverket ackrediterar mättjänster via
Swedac, en statlig myndighet som garantera
att mätningar blir rättvisa på en rad områden.
AGA:s tjänster är sedan länge ackrediterade
av Svedac.
ABB
Detta har ABB levererat:
Kontinuerliga gasanalysatorer AO2000
AdvanceOptima pumpstationer
19 stycken AC500 I/O
Uppgradering ökar livslängden
De flesta av FERRONOVA® Process Supports uppdrag handlar om att mäta emisson, rökgaser, men de sysslar även med
trimning av ugnar för att hitta rätt förhållande mellan bränsle och syre. Även trycket i ugnen behöver styras för att kontrollera utsläppen av NOx. Det regleras med
ett rökgasspjäll.
Att köpa ny ugn är dyrt och därför försöker många industrier att snabba upp
körningen av ugnarna genom att uppgradera med modern teknik.
Kunden 3 | 12
45
ABB möjliggör vindkraft. Helhetslösningar byggda
på erfarenhet.
ABB är en av världens ledande leverantörer av produkter och system till vindkraft. Vi
utnyttjar vår 100-åriga tradition inom kraftteknik och den erfarenhet vi har byggt upp
genom ett flertal leveranser till vindkraftparker i Sverige när vi levererar produkter och
system till vindkraftindustrin. ABB:s produkter och system finns idag installerade i
vindkraftparker både på land och till havs. Vi kan erbjuda kompletta lösningar för
såväl samlingsnät som nätanslutningar för vindkraftparker av alla storlekar. Välkommen till vår monter på Vind 2012 den 21 - 22 november på Stockholmsmässan!
Läs mer på www.abb.se/windpower
Krönika
Släpp kontrollen!
Krönikör Jonas Hållén
Om någon hade sagt till mig för tre år sedan
att jag snart skulle jobba på Facebook och
Twitter, skulle jag ha skrattat högt. Nu är
jag här på heltid.
Förutom den egna sajten vindindustrin.
se (blogg, Facebook & Twitter) ansvar jag
för Outdoor in Sweden åt turistorganisationen Visit Sweden och Hållbart Samhälle för ABB:s räkning.
När jag anlände på Facebook för
några år sedan växte nätverket snabbt.
Nu sker tillväxten på ställen som Twitter,
Instagram och Pinterest.
Många företag undrar naturligtvis:
hur kan vi använda social media? Själv
är jag bara en enkel diversearbetare i
cyberrymden, men några saker har slagit mig medan jag rattar mina uppdrag:
1. Våga släppa kontrollen. De flesta
större företag lägger ner stor möda på att
bygga sina varumärken och försöka styra
bilden av företaget i omvärlden. Den här
hårda styrningen blir svår, om inte omöjlig, i social media.
Det australiensiska flygbolaget Quantas
och McDonald’s är två exempel där satsningen på Twitter slutade i fiasko.
Något liknande kan hända alla företag som ger sig in i leken. Det finns inget patentknep för att behålla kontrollen.
Men att tänka efter ordentligt innan man lanserar en kampanj kan hjälpa, liksom att skapa något skojigt/viktigt/
spännande som engagerar användarna.
Att våga släppa fram kritik mot det egna
varumärket och stimulera diskussion kring
känsliga frågor minskar också risken för
en ”flash crisis”.
2. ”Smakar det så kostar det”. Det är
förbryllande hur folk kan lägga ner stora
pengar på konsulter som bygger sajter,
men sedan tro att innehållet liksom ska
komma av sig självt.
Well, det är ingen slump att en av Sveriges bästa författare, Jonas Gardell, har
nästan 115 000 personer som följer honom
på Twitter. Han skriver fantastiskt – även
på 140 tecken.
”Content is King”, även på nätet.
3. Diskussionen är lika viktig som
tweeten. Du kan inte sitta på kontoret
och skicka ut tidsinställda tweets och förvänta dig att bli Stora Bolaget i Web 2.0.
Genom att följa andra, sprida och kommentera deras budskap får du respekt,
följeslagare och inflytande.
4. Kommentarerna rockar. Mediateoretikern Marshall McLuhan myntade 1964
uttrycket ”The medium is the message”;
att medierna blivit viktigare än budskapet.
I sociala medier är ”the user the message”; användarna är budskapet.
Man kan använda sig av bästsäljare och
stjärnor, men om man inte lyckas fylla sitt
lilla ordkafé med andra gäster, som grälar, frågar och diskuterar, ekar det snart
tomt på profilen eller i flödet.
5. Den som twittrar mest vinner inte.
Radion slog inte ut tidningarna, teve innebar inte radions död. Gamla medier lever
vidare bredvid de nya. Vinnare är de som
lyckas kombinera gammalt med nytt, välja rätt kanal vid rätt tillfälle, för rätt publik.
6. Inget slår att träffas i levande livet.
Fika är fortfarande den högsta formen av
social media.
Fotnot: Jonas Hållén är frilansjournalist och föredetta reporter på Ny Teknik.
”Inget slår att
träffas i levande
livet. Fika är
fortfarande den
högsta formen
av social media”
QR-kod till bloggen Hållbart Samhälle
Kunden 3 | 12
47
Möt ABB
Känn kraften
i ett samlat ABB
Det bästa från ABB samlas på årets ABB-dagar.
Temat för i år är ”Känn kraften”.
K
änn kraften handlar om att uppleva kraften i ABB:s lösningar och
produkter, men framförallt kraften
i ett samlat ABB. Alla enheter och
branscher finns representerade på ABBdagen och du kan ta del av de senaste
trenderna och lösningarna inom kraft och
automation. Anna Westman, projektledare för ABB-dagarna:
– Vi berättar om lösningar som sparar
både energi och resurser och hur de bidrar
till lägre kostnader och ett hållbart samhälle.
Eftermiddag och kväll är fyllda med föredrag med inriktning på trender, lösningar och
kundnytta, utifrån branschperspektiv. Deltagarna kan titta närmare på ABB:s erbjudanden samt en rad nyheter i utställningen.
Nytt för i år är att ABB:s energieffektiviseringskonsulter finns på plats.
Ett mycket uppskattat inslag under ABBdagen är att träffa och nätverka med kollegor i branschen. Därför har den möjligheten getts utökat utrymme i årets program.
– I år har vi också bjudit in flera externa
föreläsare och tillsammans lyfter vi blicken
och tittar på trender i omvärlden, berättar
Anna Westman. Du kommer även att få ta
del av spännande kundexempel där du ser
vad andra har gjort för att öka produktiviteten och energieffektiviteten i sin verksamhet.
– Dagen avslutas med middag och
underhållning. Vi hoppas att du går hem
med mängder av idéer om vad du kan göra i
din egen verksamhet, säger Anna Westman.
Håll koll på när ABB-dagarna kommer till dig. Scanna QR-koden nedan och ladda ner app:en ”Möt ABB”.
Orter och datum
4 oktober
1 8 oktober
2 5 oktober
1 november
8 november
48
Kunden 3 | 12
Karlstad
Jönköping
Västerås
Göteborg,
Örnsköldsvik
Sundsvall
1 3 november
Storvik
1 5 november
Malmö
2 2 n ovember
Stockholm, Luleå
2 9 november
Norrköping
6 december
Umeå
www.abb.se/evenemang
Ladda ner appen
”Möt ABB”.
www.abb.se/evenemang
Välkommen till
Kraftservicedagarna
Under september och oktober bjuder vi in
till Kraftservicedagar på flera orter runt om
i Sverige där du kan lyssna till intressanta seminarier med olika infallsvinklar kring
dessa frågor. Kom och hör vad vi har på
gång inom energieffektiva lösningar för ökad
produktivitet och minskad miljöpåverkan.
ABB erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster för en kostnadseffektiv
och tillförlitlig drift av elkraftsanläggningar
och som täcker anläggningens hela livscykel från projektering till avveckling.
Erbjudandet är utformat med målsättningen att du som kund ska kunna koncentrera kompetens, tid och resurser på
din huvudverksamhet.
www.abb.se/evenemang
På plats på Scanpack
ABB finns på plats på Scanpack den
23–26 oktober på Svenska Mässan i
Göteborg. Mässan, som är Skandinaviens
största träff för förpackningsbranschen,
bjuder på allt från förpackningsmaskiner
och material till design och biopack. Hit
kommer företag från hela Europa och ABB
finns i monter B08:22, centralt placerad
i B-hallen. I montern presenteras smarta
lösningar för hela förpackningsbranschen,
med fokus på plockning, packning och
palletering. Här visas ABB:s nya revolutionerande palleteringsserie, vilken innefattar bland annat två nya palleteringsrobotar och fyra nya gripdon. Dessutom
visas även ABB:s senaste funktionspaket
RacerPack, ett komplett packningskoncept för högsta produktionskapacitet, färdigt att köras igång med enkel konfigurering och med integrerad säkerhet. Du
kan även titta närmare på nyheter inom
mjukvara, unika säkerhetslösningar och
mycket mer.
Välkommen till ABB:s monter. Mer
information om aktiviteterna under mäs�san hittar du på:
www.abb.se/evenemang
Seminarium för
EX-branschen
Den 2 oktober genomför ABB ett seminarium för alla i EX-branschen i Stenungsund.
Seminariet har fokus på säkerhetskrav och
optimal energieffektivitet, till exempel praktiska tillämpningar från våra kunder och
information om direktiv och föreskrifter.
ABB kommer bland annat att redogöra
för vilka krav man ska ställa på motorer i
explosiva miljöer. Vi berättar också om hur
ABB arbetar med prover och certifiering
för att uppnå högsta säkerhet.
Inbjuden gästföreläsare är Kent Ruuth,
specialist inom explosionsfarliga områden som orsakas av gas, ånga, dimma
eller damm.
www.abb.se/evenemang
Konferensen VIND arrangeras med målet att vindkraften ska utvecklas till sin fulla potential
och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.
VIND 2012 sveper in
Varje droppe räknas
Du missar väl inte ABB på VA-mässan
2012, 18–20 september, Göteborg. Där
möter du ABB i monter B02:42, centralt
belägen i B-hallen.
www.abb.se/evenemang
Konferensen VIND arrangeras av Svensk
Vindenergi och har sedan starten 1984
växt till Nordens största årligt återkommande mötesplats för vindkraftsbranschen. I år går konferensen av stapeln på
Stockholmsmässan den 21–22 november
under temat ”Förnybar framtid”.
På VIND 2012 deltar ABB med en monter i utställningen där vi visar vårt erbjudande till vindkraftparker och vindkraft-
verksbyggare, liksom den erfarenhet som
vi byggt upp genom ett flertal leveranser
till vindkraftparker runt om i Sverige. ABB
kan erbjuda kompletta lösningar för såväl
samlingsnät som nätanslutningar för vindkraftparker av alla storlekar. Välkommen
att besöka oss i vår monter!
www.abb.se/windpower
Kunden 3 | 12
49
Scanautomatic & Processteknik 2012
Spill mindre med hjälp av ABB på Scanautomatic & Processteknik, oavsett om det gäller styrsystem för bättre
kontroll, säkerhetslösningar, heltäckande serviceavtal, energieffektiva motorer eller robotstöd.
ABB på Scanautomatic
& Processteknik
ABB satsar stort på mötesplatsen Scanautomatic &
Processteknik den 9–11 oktober på Svenska Mässan
i Göteborg. Vi är på plats och visar upp hela vårt
erbjudande för tillverknings- och processindustrin.
A
BB fyller upp en nyhetsspäckad monter på Nordens största
automationsmässa, där hela vårt
automationserbjudande finns på
central plats i B-hallen.
På följande sidor berättar vi om de
senaste lösningarna för hur du spiller mindre energi med hjälp av våra produkter och
50
Kunden 3 | 12
tjänster som alla har det gemensamt att de
bidrar till det hållbara samhället.
ABB håller även flera intressanta och
inspirerande seminarier, bland andra Robotar som kan tala (om Remote Service),
Säkra robotceller utan staket – visst är
det möjligt! (om SafeMove) samt ett med
rubriken Säkerhet i styrsystem.
Besök ABB:s monter för att se vårt
samlade erbjudande av effektiva motorer, styrsystem som ger dig ännu bättre
kontroll, de senaste integrerade säkerhetslösningarna och mycket, mycket mer.
Välkommen!
www.abb.se/scanautomatic
www.abb.se/evenemang
Nyheter inom lågspänning
och maskinsäkerhet
ABB visar ett brett sortiment av lågspänningsprodukter och maskinsäkerhetsprodukter för automationsområdet samt kompletta säkerhetslösningar.
Effektbrytare och elmätare
Den nya serien effektbrytare upp till 250A,
Tmax XT, skyddar och övervakar varje
elanläggning. Brytarnas prestanda gör att
de passar lika bra i enklare distributionsanläggningar som i krävande industriella
miljöer. Ny funktionalitet i skydden, som
exempelvis integrerad energimätning, gör
det möjligt att kontrollera elanvändningen.
Tuff maskinsäkerhetsbrytare
finns i många varianter.
Robust maskinsäkerhetsbrytare
ABB:s nya serie maskinsäkerhetsbrytare klarar mycket tuffa miljöer. Med nya
nyckelbrytare och nya beröringsfria brytare utökar ABB därmed sitt sortiment av
maskinsäkerhetsprodukter.
Med ABB:s kommunicerande energimätare för elektrisk energi kan du enkelt följa
husets förbrukning. Vissa av dessa mätare
har ingångar som kan användas för att räkna pulser från andra typer av energimätare.
För kommunikation på olika media finns
det flera olika typer av interface.
www.abb.se/lagspanning
Maskinsäkerhetsbrytare övervakas av
ett säkerhetsrelä eller en säkerhets-PLC
och används för att säkerställa att en
maskin stannar när en grind eller lucka
öppnas.
– De nya brytarna finns i olika varianter
för att passa olika behov och miljöer. Vissa versioner har extra tåliga hus i rostfritt
stål, säger Anders Ingvarsson.
Nyckelbrytarna har roterbart huvud vilket förenklar montage och möjliggör olika
ingångsalternativ för nyckeln. Den beröringsfria brytaren passar i miljöer med
höga krav på renlighet och konstruktionen gör den lämplig att använda där det
krävs hög säkerhetsnivå.
www.abb.se/lagspanning
Övervaka för
effektivare underhåll
Med MNS iS Condition Monitoring System för lågspänningsställverk kan motorernas aktuella tillstånd aktivt övervakas och
underhållet baseras effektivt efter behov.
MNS iS Condition Monitoring System
utvärderar händelser, larm och utlösningar som har betydelse för underhåll eller
andra nödvändiga åtgärder. Med enkla
medel kan tidsåtgången för problemsökning, åtgärder och eventuellt stillestånd
kortas av väsentligt.
– Systemet förbättrar avhjälpande
underhåll, möjliggör förebyggande underhåll och ger hundraprocentig överblick
över händelser och underhållsbehov för
samtliga motorer, säger Nils-Olof Eriksson.
Med MSpeed anpassas motorns hastighet
efter processens aktuella krav för maximal
energieffektivitet.
Tåliga nödstopp för
maskinsäkerhet
Rostfritt och LED-indikering är några nyheter i den nya serien nödstoppsbrytare från
ABB Jokab Safety, lämpliga för bland annat
livsmedelsproduktion.
Serien innehåller ett robust, traditionellt
nödstopp och olika typer av lin-nödstopp
som används för transportbanor, längs
maskiner och processer.
– För extra hållbarhet finns versioner i
rostfritt stål vilket gör brytaren lämplig för
MNS iS med
MSpeed
Nödstoppen finns i olika
varianter och är robusta
för att klara tuffa miljöer.
användning i krävande miljöer som exempelvis livsmedelsproduktion eller kemisk
industri, berättar Anders Ingvarsson.
www.abb.se/lagspanning
I dag är frekvensomriktaren vanligen separat placerad, fritt på en vägg eller i en kapsling. MNS iS med MSpeed är en enklare
och smartare lösning för utdragbara frekvensomriktargrupper som monteras i ett
vanligt MNS iS-skåp.
– Det webbaserade lokala gränssnittet
MView ger tillgänglighet till både startkopplare och frekvensomriktare lokalt i ställverksrummet, säger Nils-Olof Eriksson.
Kunden 3 | 12
51
Scanautomatic & Processteknik 2012
Små produkter
med stor betydelse
I ABB:s produktkatalog finns en mängd
små produkter för alla tänkbara applikationer. Det är små produkter med hög kvalitet,
för god funktion under en lång livslängd.
Innovativ skruvplint.
ABB utökar sortimentet säkerhetsprodukter
för inkoppling med AS-i bussystem.
Smart anslutning med
ny säkerhetsgivare
I serien Eden, beröringsfria säkerhetsgivare för grindar och luckor, lanserar ABB
en ny version, Eden AS-i, anpassad för
direkt anslutning, via en M12-kontakt, till
AS-i buss.
Versionen har en skyddande inkapsling och är individuellt kodad vilket gör
den manipuleringssäker.
– Säkerhet inom AS-i gör det lätt att
införa förändringar utan stora kostnader
eftersom alla enheter ansluts till samma
AS-i-kabel. Därmed är risken för felkoppling minimerad, säger Anders Ingvarsson.
Genom att använda säkerhetsnoder
förenklas inkoppling av säkerhetsgivare
till AS-i safety. Förutom Eden finns sedan
tidigare nödstoppet Smile, trelägesdonet
JSHD4 och manöverdonet Safeball med
inbyggda säkerhetsnoder. Övriga produkter
kan enkelt kopplas till AS-i-bussen genom
anpassningsenheten Urax.
www.abb.se/lagspanning
Spänningsaggregat för alla behov.
Funktionsfylld mjukstartare
PSE är en ny mjukstartare för optimal
processtyrning fylld med funktioner som
unik 2-fasreglering, momentstyrning och
inbyggda bypasskontakter.
PSE-mjukstartaren är avsedd för motortillämpningar 18-370 A och har bland annat
inbyggt elektroniskt motoröverlastskydd
och momentreglering för optimal start och
stopp av exempelvis pumpar.
Display med bakgrundsbelyst teckenfönster och knappsats med fyra knappar
gör det enkelt att utnyttja mjukstartarens
avancerade funktioner. I teckenfönstret
visas all nödvändig information under start,
stopp eller drift.
www.abb.se/lagspanning
52
Kunden 3 | 12
• SNK skruvplint med innovativ design
ger platsbesparing och enkel installation samt märkning i världsklass.
• Robusta kabelkanaler finns även i halogenfritt utförande.
• Tryckknappar i Modulserien ger hög
flexibilitet.
• Användarvänliga, effektiva Compactserien av tryckknappar har utökats med
en belyst tryckknapp.
• Spänningsaggregat finns i en mängd
varianter för olika behov inom ett brett
spänningsområde.
• Reläer, elektroniska timer, mät- och
övervakningsreläer, analoga signalomvandlare och plug-in-reläer finns i
en mängd utföranden för alla typer av
applikationer.
Kamställare installeras snabbt och enkelt.
Kompakta PSE-mjukstartare.
• Kamställare för kontroll, instrumentation och motorstartsapplikationer
är utvecklade särskilt för snabb och
enkel installation.
www.abb.se/lagspanning
EOW-x3
A superior complete workstation for System 800xA
Technical specificatio
Version1
www.abb.se/evenemang
Ökat personskydd
med SMISSLINE TP
Nya SMISSLINE TP är ett beröringsskyddat
pluggbart distributionssystem som sänker
kostnaderna under systemets livscykel.
SMISSLINE TP erbjuder också ett
högre personskydd jämfört med en traditionell installation av apparater monterade på DIN-skena.
Nya SMISSLINE TP består av skyddsapparater monterade på samlingsskenor
och har utformats så att förändring och
utbyggnad av systemet kan genomföras
under drift.
www.abb.se/lagspanning
Controlgear – skydd
för tuffa drifter
The EOW-x is also
Med EOW har operatören på ett enhetligt
available in a smaller size
sätt kontakt med processen och all annan
information som behövs i varje läge.
Operatörens önskedröm
Produkter som passar för tuffa miljöer,
instabila nät och spänningsdippar, inneEOW-x2
håller energibesparande AF-kontaktorer
med överlastskydd, manuell motorstarter
i
På mässan Scanautomatic visar ABB ver ett lite mindre operatörssystem. ComSystem 800xA EOW-x with the operator in focus
MS-serien upp till 32 A, elektroniska överupp System 800xA Extended Automa- pact HMI 800 kan anlutas till de flesta av
A unified control environment featuring the very latest in console technology improves operator performance. With the
lastreläer samt 3-fas spänningsaggregat.
tion,
ett processautomationssystem
marknadens
PLC-system
att visa
proright tools
for their
task and an attractive, ergonomicsom
environment
in which to
work, they doför
a better,
more
effective jo
safety and profitability.
inte plant
baraavailability,
är ett DCS-system
utan en duktions- och processdata.
UMC motorkontroller kombinerar i ofenincreasing
enda enhet funktionerna motorskydd,
integrationsplattform med oöverträffade
– Här finns bra struktur för att bygga
Required process information is served up on time to promote fast and correct decision-making. The control room
styrning, fältbussintegration och diagnos.
anslutningsmöjligheter.
bilder
ansluta
enskilda
environment turns potentially dangerous fatigue and distraction intooch
proactive
alertness
that objekt
extractstill
theden
very best fro
every individual
– in both routine
operations ABB
and critical
www.abb.se/lagspanning
information som behövs för att få en optiPå mässan
demonstrerar
ävensituations.
mal kontroll över din anläggning, säger
EOW, Extended Operator Workplace.
EOW-x gives
you
the information
need inmed
one single
environment.
Access the information you need
Daniel
Lundqvist.
– Med
allallinformation
i ettyou
system
fast and intuitive, with a single mouseclick.
ABB visar dessutom ett urval av proutmärkt ergonomi och kommunikation är
EOW-x
gives
the tools to manage
all the
informationcessinstrument
dynamically and effective
and deploy
it into
som bygger
på innovatiEOW
enyou
önskedröm
för varje
operatör,
correct and fast decision and action.
va tekniska lösningar med ett gemensamt
säger försäljningschef Daniel Lundqvist.
EOW-x gives
tools to
this withoutlösning
moving an inch.
With multiple
monitors,
a large
screen
utförande
som ger
en ökad
användarvänEOWyou
är the
också
endokompakt
keyboard
controlutrymme
the complete
operator
interface
stay focused
your task and
the
somunique
sparar
myckettofysiskt
i konlighet
ochyou
enkelhet
vid at
installation
och
Med ABB:s Remote Service-teknik är detand one
process at all times.
möjligt att nå en robot på distans och avlätrollrummet. ABB:s flaggskepp finns i två underhåll. Här kan du se produkter för
sa dess tillstånd. Det kan avsevärt förkormodeller, x2 (två 52-tumsskärmar och tre analys och mätinstrument för temperata driftstörningar och förlänga drifttiden.
23-tumsskärmar) och x3 (tre 52-tumsskär- tur, nivå, tryck och flöde.
mar och sex 23-tumsskärmar).
Remote Service-tekniken har visat sig
www.abb.se/styrsystem
ABB visar även Compact HMI 800, ett www.abb.se/measurement
kunna minska antalet oväntade produkflexibelt SCADA-system för dig som behötionsstopp med upp till 50 procent, vilket
FOC Group AB Bockasjögatan 15, SE-504 32 Borås, SWEDEN, Tel.+46 33 22 95 00, E-mail [email protected]
betyder högre tillgänglighet.
– Om ett oväntat fel ändå skulle uppstå
kan ABB göra en första diagnos inom några minuter, förklarar Brith Isaksson.
För att möta efterfrågan på integrerade
www.se.abb/service
produktionsmiljöer – plug-and-play från
en och samma leverantör – erbjuder ABB
branschanpassade paket med produkter
och system som tidigare sålts separat.
ABB-enheten Robotics presenterar under
Ladda ner mobilScanautomatic sitt helhetskoncept för tillapp:en ”Möt ABB”.
verkningsindustrin och visar upp automaHär hittar du aktuell
tionskomponenter och helhetslösningar för
info om våra eveneeffektiv och konkurrenskraftig produktion.
mang runt om
i Sverige
www.abb.se/robotics
Se ABB-robotar i aktion på mässan.
Robotservice
på distans
Robotstöd för tillverkningsindustrin
Kunden 3 | 12
53
Scanautomatic & Processteknik 2012
Skräddarsydd service
ABB hjälper dig gärna att skräddarsy ett serviceerbjudande
speciellt anpassat för din anläggnings behov.
ABB presenterar
sitt utvecklade
avtalskoncept
och ett flertal
tjänster för att öka
produktiviteten,
säkra tillgängligheten samt minska
stopptiderna.
Effektivt med serviceavtal
På Scanautomatic 2012 står ABB:s serviceexperter redo att berätta mer om
ABB:s serviceavtal. Det ger dig en trygg
partner som hjälper till att planera underhållet och säkra tillgängligheten i din
anläggning. Niclas Lestander berättar att
med ökad kvalitet och effektivitet i underhållsarbetet bidrar ABB till minskade totala underhållskostnader:
– Avtalen innefattar bland annat livscykelanalyser, support och beredskap, diagnostiktjänster, Remote Service, reserv-
delshantering och hjälp med utveckling
av underhållet. Serviceavtalen anpassas
efter varje anläggnings behov, säger han.
www.se.abb/service
Hälsosam
underhållstjänst
Ögon i nacken
med Argus CC
Synar motorn med
MACHsense
ABB:s underhållstjänst 800xA Health
Check för styrsystem hjälper till att bibehålla hög tillgänglighet och undvika driftstörningar och avbrott i produktionen.
– Med System Health Check får du en
effektiv hälsokontroll av ditt automationssystem för att uppnå optimal prestanda.
Du får full kontroll över systemets driftstatus vilket gör det möjligt att i tid upptäcka och förebygga eventuella problem,
säger Anette Jansson.
Argus CC är ett mätverktyg med tusen ”ögon”
som kontinuerligt övervakar och samlar in
mätvärden från elektrisk och produktionsteknisk utrustning. Mätsystemet har kapacitet att mäta under långa tidsperioder och
har inbyggd möjlighet att sätta avancerade
triggvillkor och samtidiga parallella mätningar.
– Genom att analysera mätvärdena från
Argus kan man ställa en grundlig diagnos,
upptäcka och avhjälpa fel. Därmed ökar
anläggningens prestanda och minskar oplanerade driftstopp, säger Tomas Lagerfelt.
ABB:s diagnostik- och analystjänst MACHsense hjälper till att upptäcka problem med
elmotorer och ger ett första steg mot färre driftstörningar.
– Att förutse och snabbt åtgärda fel i
produktionsanläggningen har stor betydelse
för att hålla hög tillgänglighet och produktionsförmåga. MACHsense för elmotorer är
en av ABB:s diagnostik- och analystjänster
som underlättar möjligheterna att förebygga och åtgärda fel, menar Patrik Skoog.
54
Kunden 3 | 12
www.abb.se/evenemang
Nytt inom motor och drivsystem
ABB är först med en induktionsmotor som uppfyller den högsta verkningsgradsklassen IE4. Med Motion Control går säkerhet och energieffektivitet hand i hand.
Motorer i högsta
energiklass
Som första motortillverkare i världen lanserar ABB induktionsmotorer som uppfyller den högsta verkningsgradsklassen
IE4. Motorerna ger högsta energieffektivitet. Förlusterna vid drift är reducerade med
20 procent jämfört med i övrigt likvärdiga
motorer av klass IE3.
– Den nya högeffektiva motorserien
baseras på den väl beprövade M3BP-plattformen och har inga permanenta magneter, säger Stellan Rosenquist.
Motorserien blir flaggskeppet bland
ABB:s processmotorer. Motorerna ingår
i produktserien M3BP och finns tillgängliga i axelhöjder IEC 280-355, och effektområdet 75-355 kW.
www.abb.se/motorer&generatorer
Pålitlig mekanik
Med Dodge drivsystem erbjuder ABB mekaniska produkter, tjänster och expertis för
transportsystem i industrier.
– Drivsystemen har industrianpassad
konstruktion och bygger på patenterade funktioner, med målet att spara energi och förbättra kundernas processer för
produkternas totala livscykel, säger ABB:s
Mats Järsvall.
I Dodge ingår bland annat monterade
lager av hög kvalitet, växlar som är pålitliga
och lätta att underhålla samt andra drivkomponenter för tuffa förhållanden. Allt för effektiv transmission och maximal tillgänglighet.
www.baldormotion.com
Baldor Dodge drivsystem kompletterar
ABB:s erbjudande på området.
Motion Control styr rörelser med elmotor istället för med pneumatik.
Precis rörelsestyrning
Med Motion Control erbjuder ABB ett komplett produktpaket med elmotor för säker
rörelsestyrning av transportband och annan
utrustning för materialhantering.
– Synkronisering och styrning av rörelser med elmotor istället för pneumatik eller
hydraulik ger ökad precision i rörelserna,
det är möjligt att köra maskinerna snabbare
och det spar energi, förklarar Henri Putto.
I produktpaketet ingår elmotor, servosystem, multiaxelsystem och koppling till
styrsystem. Kombinationen av produkter
i Motion Control har säkerhet och energieffektivitet i fokus och produktpaketet
förenklar inköp, installation och styrning.
www.abbmotion.com
Nytt, utrymmessnålt drivpaket
Ny drivenhet och motor med ny rotor förenas i ett nytt drivpaket från ABB. Paketet gör det möjligt att använda en mindre
motor men få ut samma effekt.
Det nya drivpaketet består av motor
och frekvensomriktare, bägge nyutvecklade och konstruerade för att verka som
en enhet. Paketen är anpassade särskilt
för fläkt-, pump- och kompressordrifter.
– Drivpaketen baseras på synkron reluktansteknologi, vilket ger prestanda i nivå med
motorer som utnyttjar permanenta magneter och samtidigt robusthet och kostnads-
effektivitet som konventionella induktionsmotorer, säger Stellan Rosenquist.
Paketen består av en induktionsmotor i
standardutförande, där rotorn ersatts med
en helt ny konstruktion, och en drivenhet
som försetts med ny mjukvara, speciellt
avsedd för denna motortyp.
Motorpaketen ger hög verkningsgrad
samtidigt som de möjliggör högre effektuttag och därmed möjlighet till utrymmesoptimering.
www.abb.se/motorer&generatorer
Kunden 3 | 12
55
Kan svensk industri sälja el?
Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att
t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de
dessutom pressa sin förbrukning så att det blir el över. Titta på Södra Cell
Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och
frekvensomriktare har förbrukningen minskat ordentligt. Därmed kan bruket
varje år sälja grön energi motsvarande behovet hos 28 000 villor. Välkommen
till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle.
Javisst.