Transcript det här - Newmaninstitutet

Utbildningskatalog
Läsåret 2014–2015
är en högskola i Uppsala
som grundades 2001 av jesuiterna i Sverige
och medarbetarna kring tidskriften Signum.
Newmaninstitutet drivs av jesuitorden och samarbetar med andra filosofisk-teologiska högskolor och universitet runt om i världen.
newmaninstitutet
A
tt bläddra i en ny utbildningskatalog
kan bli en uppiggande men också en
stressande erfarenhet. Det finns många
kurser att välja emellan, mycket nytt att lära
sig, mycket att upptäcka som man än så länge
inte hade en aning om.
mycket värdefull komplettering till den examensrättighet i filosofi med tyngdpunkt i ämnena ”religion och vetenskap”, som Newmaninstitutet fick hösten 2013.
Våra utbildningar och kurser vill vara den
verktygslåda som behövs för att kunna arbeta
för en bättre värld. Var så goda och ta för er!
I värsta fall kan man känna sig bedövad av
allt man borde läsa och kunna, så som man
kan känna när man kommer in i ett bibliotek
och ser alla böcker som man skulle vilja läsa,
samtidigt som man vet att man aldrig kommer
hinna med det.
Rektor Philip Geister S.J.
Det är lätt att inte se skogen för alla träd. Men en
bra utbildning vill inte bara förmedla kunskap
utan också leda till en färdighet, ett förhållningssätt till livet och till vårt samhälle. Teologisk, filosofisk och kulturvetenskaplig kunskap
är den verktygslåda som ska hjälpa våra studenter att med större intellektuell precision
kunna analysera samhällets politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utmaningar.
En student som är väl utbildad är inte någon
som vet allt utan någon som kan urskilja vad
som är viktigt och som har intellektuella
resurser och gott omdöme nog för att kunna
identifiera problem och bidra med lösningar.
I denna utbildningskatalog finns en ny typ
av kurser, nämligen sådana som applicerar
filosofiska och teologiska frågeställningar på
två av vår tids största globala utmaningar: fattigdom och miljöförstörelse. Kurserna blir en
3
nyhet!
Miljö och rättvisa i ett globalt perspektiv
Höstterminen 2014 lanserar Newmaninstitutet en samhällsvetenskaplig gren av sin teologiska
utbildning, inriktad på miljö och rättvisa. Det sker genom ett antal nya kurser.
Bakgrunden är de stora globala utmaningarna. Klyftorna mellan fattiga och rika är enorma och
växande. Miljön är under hårt tryck då resurserna förbrukas i för hög takt. Dessa vår tids stora
utmaningar innebär behov av nya förhållningssätt till våra liv och hur vi formar våra samhällen
ansvarsfullt. Det förutsätter en omfattande mobilisering av kunskaper och insikter som också
behöver kombineras på helt nya sätt.
Den samhällsvetenskapliga grenen av institutets utbildning är tänkt att utvecklas ytterligare under
de kommande åren. Läsåret 2014–15 erbjuder Newmaninstitutet följande kurser:
• Is There Hope for the Planet? – Global Environment from a Philosophical-Theological Perspective
• Catholic Social Teaching and Social Justice – an Overview
• Communicating with Heart and Soul: The Craft of Moral Dramatization
• The Making of Human Sacredness
• I sin rätta natur? – Naturrätten i klassiskt och modernt tänkande
• Politik och teologi, ett omaka par?
• Franciskansk spiritualitet – från Guds lille fattige Franciskus till ekologi i dag
• Att vara skapad – vad säger skapelseteologin om att vara i kosmos och ta ansvar i världen?
Mer om kurserna finner du längre fram i katalogen.
för vem och för vad?
Newmaninstitutets nya kurser vänder sig till dig som vill ägna dessa frågor en fördjupad reflektion.
De vänder sig till dig som anser att de skiften vi står inför är så djupgående att vetenskaperna om
natur och samhället måste möta filosofin och teologin.
Utbildningen riktar sig till alla som är intresserade av frågor om miljö, rättvisa, filosofi och teologi.
www.newman.se/miljo
4
Att väcka människor till medvetenhet
om vår sammanlänkning med planeten jorden kommer att kräva insatser från vetenskapen, kulturen, filosofin
och religionen och måste styras av en
moralisk kompass för ansvar mellan
generationerna och respekt för naturen.
– Johan Rockström
professor i miljövetenskap
vid Stockholms universitet.
utbildningar
Variant 1
• A-kursen, 30 hp
• Filosofi, minst 15 hp
• Teologi, minst 120 hp med fyra ”ingångar”:
bibelvetenskaplig, 30 hp; historisk,15/30 hp;
kulturell,15/30 hp; systematisk-teologisk,
45 hp
• Examensarbete,15 hp
kandidatexamen i teologi 180 hp
Vi erbjuder en grundläggande filosofisk skolning och gedigna teologiska kunskaper. Men
vi vill också att våra studerande ska få kunskap om olika kulturyttringar och förmåga att
förstå hur tro och livsåskådning manifesterar
sig i t.ex. konst, litteratur, film och musik.
Därför ingår filosofi samt kultur- och samhällsstudier i Newmaninstitutets kandidatexamen i
teologi. De studenter som börjar sina programstudier hösten 2014 väljer mellan att
läsa lokalt på helfart eller på halvdistans
på halvfart. De studenter som börjar sina
programstudier våren 2015 kan endast påbörja programmet på halvdistans (halvfart).
Till höger ser du de två varianter som programmet ges i.
Variant 2
• A-kursen, 30 hp
• Filosofi, minst 30 hp
• Teologi, minst 105 hp med fyra ”ingångar”:
bibelvetenskaplig, 30/37,5 hp; historisk,
15/22,5 hp; kulturell,15 hp; systematiskteologisk, 37,5 hp
• Examensarbete,15 hp
högskoleexamen i teologi 120 hp
kandidatexamen med teologi som
huvudområde 180 hp
För högskoleexamen i teologi fordras 120 hp
i teologi. Programmet omfattar:
I programmet ingår minst 90 hp i teologi samt
minst 30 hp inom valfritt annat ämnesområde.
Studierna inom huvudområdet omfattar:
• A-kursen 30 hp
• Historisk och exegetisk teologi,
minst 22,5 hp
• Systematisk teologi, minst 15 hp
• Teologiska kultur- och samhällsstudier,
minst 7,5 hp
• Examensarbete 15 hp
• A-kursen, 30 hp
• Kurser i teologi eller filosofi, 15 hp
• Kurser i teologi, 67,5 hp
• Examensarbete, 7,5 hp
6
utbildningar
kandidatexamen i filosofi 180 hp
högskoleexamen i filosofi 120 hp
Utbildningen riktar sig till alla som är intresserade av frågor om religion, filosofi och
vetenskap. Utbildningsprogrammet vänder sig
till dig som vill ägna dessa frågor en fördjupad
reflektion.
För högskoleexamen i filosofi fodras 120 hp i
filosofi. Programmet omfattar:
• A-kursen, 30 hp
• Två kurser i etik och samhällsfilosofi, 15 hp
• Två kurser i filosofins historia, 15hp
• Obligatoriska profilkurser i
kunskapsteori, metafysik, religionsfilosofi,
fundamentalteologi, vetenskapsteori, logik,
samt naturvetenskap och religion, 52,5 hp
• Examensarbete, 7,5 hp
De studenter som börjar sina programstudier
hösten 2014 väljer mellan att läsa lokalt
på helfart eller på halvdistans på halvfart. De studenter som börjar sina programstudier våren 2015 kan endast påbörja programmet på halvdistans (halvfart).
Programmet omfattar:
• A-kursen, 30 hp
• Etik och samhällsfilosofi, 22,5 hp
• Filosofins historia, 30 hp
• Obligatoriska profilkurser i kunskapsteori, metafysik, religionsfilosofi, fundamentalteologi, vetenskapsteori, logik samt naturvetenskap och religion, 52,5 hp
• Två valbara kurser i filosofi, 15 hp
• Två valbara kurser i systematisk teologi,
15 hp
• Examensarbete, 15 hp
kandidatexamen
med
filosofi
som
huvudområde 180 hp
I programmet ingår minst 90 hp filosofi samt
minst 30 hp inom valfritt annat ämnesområde.
Studierna inom huvudområdet omfattar:
• A-kursen, 30 hp
• Sex kurser bland följande profilämnen:
kunskapsteori, metafysik, religionsfilosofi,
fundamentalteologi, vetenskapsteori, logik
samt naturvetenskap och religion, 45 hp
• Examensarbete, 15 hp
Programmet är ett för Sverige och hela
Norden unikt utbildningsprogram i filosofi
med särskild inriktning på förhållandet mellan
vetenskap och religion.
Denna examensform ger större möjlighet att
räkna in studier från andra lärosäten i examen.
7
a-kursen 30 hp
– introduktion i filosofi och teologi
Kursen ger en introduktion till filosofins och
den kristna teologins huvudproblem, delområden, historia och redskap och består av fyra
delkurser. Uppläggningen styrs av ett urval
centrala frågor inom filosofi och teologi som
belyses både systematiskt och historiskt.
Deltagarna får öva förmågan att med egna ord
återge ståndpunkter och texter, att formulera
problem och teser, att skriva vetenskaplig text,
att använda både svenska och engelska och att
söka relevant information. På egen hand och
med stöd av viss undervisning inhämtas stora
delar av Bibelns innehåll.
Kursen ges på helfart (lokalt) och halvfart
(halvdistans eller lokalt) under höstterminen.
Under vårterminen ges kursen endast på
halvfart (halvdistans) och fortsätter under
höstterminen 2015.
Kursledare: Erik Åkerlund, Ulf Jonsson,
Christine Zyka, Helena Bodin, Philip Geister,
Fredrik Heiding och Hedvig Larsson
All information finns på
www.newman.se/a-kursen
8
KURSER
HÖSTTERMINEN
2014
modul 1 (25/8–31/10) sid 10-13
modul 2 (3/11–16/1) sid 14-16
modul 1 (25/8–31/10) Teologi
bibeln i historia och nutid i
att vara skapad
Kursen ger en introduktion till Gamla testamentets innehåll, tillkomst och historiska bakgrund. Dess tolknings- och verkningshistoria
aktualiseras. Vi reflekterar över den kyrkliga
traditionens syn på Gamla testamentet som
helig skrift. Exempel på både äldre tolkning
och olika moderna tolkningsperspektiv tas
upp. En viss inblick i problemen kring att
översätta Gamla testamentet ges, och deltagarna får öva förmågan att formulera tolkning
av gammaltestamentlig text.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Tord Fornberg
– vad säger skapelseteologin om att
vara i kosmos och ta ansvar i världen?
Världen och kosmos är det vi helt enkelt befinner oss i – liksom i kroppen. Ändå får de
oss att tänka. Skapelseteologin behandlar
grundläggande frågor som: Varför finns överhuvudtaget något och inte ingenting? Vilken
relation har Gud och världen/människan till
varandra? Vad säger den kristna skapelseteologin vid sidan av naturvetenskapliga
förklaringsmönster? Hur kan den kristna tron
på den skapande Guden omfattas i en kultur
präglad av evolutionärt tänkande? Vad kan skapelseteologin bidra med till en miljöetik? Deltagarna får stifta bekantskap med och reflektera över de viktiga bibliska texterna i sammanhanget och skapelsetrons stora tänkare.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursen pågår under hela terminen.
Kursledare: Dominik Terstriep
de synoptiska evangelierna
och apostlagärningarna
Evangelierna och Apostlagärningarna är viktiga källor till både Jesu liv och den tidigaste
kristendomen. Men de är särpräglade vittnesbörd i form av historieskrivning, genomsyrade
av tro och teologi. I kursen läses och analyseras
viktiga avsnitt. Vi reflekterar över den mening
texterna förmedlade till sina första läsare och
den som läsare i dag kan finna i dem. I kursen
kan både studerande som läser grekiska och
andra studerande delta och öva förmågan till
texttolkning.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursen kan komma att ges på engelska.
Kursledare: Anders Ekenberg
uppsatsseminarium
Seminariet, som pågår med jämna mellanrum
under hela terminen, ger metodisk skolning i
uppsatsskrivande och är ett forum där uppsatser i teologi eller filosofi och examensarbeten
kan läggas fram. Seminarierna kompletteras
med individuell handledning.
7,5 eller 15 högskolepoäng. Uppsala.
Pågår under hela terminen.
Kursledare: Gösta Hallonsten
10
modul 1 (25/8–31/10) teologi
jesus kristus i går och i dag:
kristologi genom tiderna
om gud
Efter att under lång tid ha varit förvisad till
den rent privata sfären av livet har frågan om
Gud återvänt i den offentliga debatten. Finns
Gud – och vem är Gud i så fall? Är Gud en
myt eller en livserfarenhet? Kursen tar upp
alla dessa frågeställningar och belyser gudsfrågan utifrån den kristna traditionen och de bibliska vittnesbörden. Vad betyder det att Gud
har uppenbarat sig? Är Gud en eller treenig?
Hur har man föreställt sig Gud från upplysningstiden fram till postmodern tid?
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Tomas Orylski
Synen på Kristus har genom tiderna utvecklats
i olika banor utifrån de grundläggande tolkningar av hans person och betydelse som finns
i Nya testamentet. I kursen fokuseras dels de
olika nytestamentliga bilderna och föreställningarna om honom, dels viktiga kristologiska motiv och förståelsemodeller i historia och nutid, alltifrån de fornkristna koncilierna till samtida teologer. Likaså görs utblickar till olika sätt att gestalta hans person och
betydelse inom bildkonst och litteratur.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursen kan komma att ges på engelska.
Kursledare: Philip Geister
latin för teologer
Kursen vänder sig till alla som vill lära sig
grunderna i det latinska språket och lägger särskild tonvikt på det kristna latinet och latinets
användning i den katolska kyrkan historien
igenom. Deltagarna studerar grundläggande
formlära, ordförråd och syntax och övar sin
förmåga att läsa, översätta och förstå texter i
den latinska bibelöversättningen och i teologi
och liturgi från både äldre tid och nutid.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursen pågår under hela terminen.
Kursledare: Georg Stenborg
11
modul 1 (25/8–31/10) filosofi
bioethics
logik och argumentationsanalys
Bioetiken sysselsätter sig med de olika
avgörande etapperna i det mänskliga livet
och hur dessa interagerar med och påverkas
av medicinen och värderingarna i det sekulära
samhället. I kursen undersöker vi de moraliska och etiska konsekvenserna av sådant som
genetisk screening, embryots status, abort,
forskning på mänskligt material, begreppet
informerat samtycke, självmord, eutanasi och
social rättvisa i hälso- och sjukvården.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Julius Rocca
Den traditionella logiken har sina rötter hos
Aristoteles, som undersökte giltigheten hos
argument genom att studera argumentens
formella struktur. Frågan vad som skiljer en
giltig slutledning från en ogiltig utgör ett av de
centrala problemen också inom modern logik.
För att besvara den frågan översätter man
inom modern logik vardagliga meningar till
meningar i formella språk, för att de logiska
sambanden ska framträda klarare. Under kursens gång studeras två sådana formella språk:
det satslogiska och det predikatlogiska. Med
hjälp av några olika sätt att utvärdera slutledningars giltighet i relation till dessa formella
språk behandlas frågan vad logiken kan säga
- och inte säga - om språk och resonamenag i
olika sammanhang.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Erik Åkerlund
Tider och eventuella ändringar
i kurserna hittar du alltid på vår
hemsida www.newman.se
i sin rätta natur?
– naturrätten i klassiskt och modernt tänkande
Naturrätten introduceras som moral- och samhällsfilosofi ur såväl ett historiskt som jämförande
perspektiv. Inledningsvis studeras ursprunget till naturrättstanken i bl.a. Aristoteles och Thomas
av Aquinos skrifter. Betoningen ligger på nyare naturrättsteori och dess användningsområden inom
samtida etik och rättviseteori. Kursdeltagarna ges möjlighet att själva tillämpa teori för att diskutera
etiska och politiska problem gällande t.ex. bioetik, social rättvisa och krigets lagar. Kursen tar också
upp teorier som ifrågasätter naturrättsligt tänkande. Motsättningar inom och mellan idétraditioner
diskuteras i syfte att öka förmågan att värdera och analysera etisk och politisk argumentation.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursledare: Jasmina Nedevska
12
modul 1 (25/8–31/10) kultur och samhällsstudier
is there hope for the planet?
litteraturvetenskap för teologer
– global environment from a
philosophical-theological perspective
Som kärnkurs i Newmaninstitutets satsning
”Miljö och rättvisa i ett globalt perspektiv”
(se sid. 4) ger denna kurs dig perspektiv på
hur filosofin och teologin kan bemöta dagens
miljöutmaningar. Måste vi leva med antingen
global miljöförstöring eller med svält och fattigdom? Internationellt erkända specialister ger
inblick i orsakerna till miljöförstörelsen, dess
följder för global ekonomi och för fred och
rättvisa. Med hjälp av filosofisk och teologisk
metodik och utifrån konkreta exempel från
utvecklingsländer prövas olika alternativ för
att åstadkomma förändring på lång sikt.
7,5 högskolepoäng.
Stockholm och halvdistans.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Andreas Carlgren
Läsning och tolkning är centrala begrepp för
såväl teologer som litteraturvetare. Kursen
behandlar grundläggande litteraturvetenskapliga frågeställningar och metoder tillämpade
på ett brett spektrum av skönlitterära texter
ur olika genrer, kulturer och epoker, valda så
att de anknyter till olika teologiska teman. En
grundläggande orientering i litteraturvetenskaplig terminologi och metodik ges. Såväl
historiska som moderna perspektiv tas upp.
Deltagarna tillägnar sig en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. De får öva förmågan
att läsa skönlitteratur och litterära analyser
samt öva sig i att själva formulera analyser och
tolkningar av litterära texter.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Distans endast för studenter som påbörjat
programmet på distans.
Kursledare: Helena Bodin
newman.se/newmans-studentbostader
13
modul 2 (3/11–16/1) teologi
bibeln i historia och nutid ii
omvärderad reformationstid
Kursen ger en introduktion till Nya testamentets innehåll, tillkomst och bakgrund i
Jesu liv och i urkristendomen. Vi reflekterar
över den kyrkliga traditionens syn på den heliga skrift. Exempel på både äldre tolkning och
olika moderna tolkningsperspektiv behandlas.
En viss inblick i problemen kring att översätta
Nya testamentet ges, och deltagarna får öva
förmågan att formulera tolkning av nytestamentlig text.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Tord Fornberg
Inför det stundande 500-årsjubileet av
Luthers 95 teser analyserar vi vad som då
skedde. Vilka avsikter hade aktörerna och varför ledde det till att kyrkan splittrades? Vi bekantar oss med några ledande nutida forskare
och tar del av vissa källtexter. Fokus ligger på
Nordeuropa, men även exempel från
Sydeuropa ges. Reformatörer, påvar, humanister och gammaltroende passerar revy. De
komplexa banden mellan politik, ekonomi
och religion berörs. Vi undrar över om vi fortfarande är präglade – på gott och ont – av vad
som då skedde.
7,5 högskolepoäng.
Halvdistans med undervisning i Vadstena.
Kursledare: Magnus Nyman
the liturgical year
kyrkans historia i,
fornkyrkan och medeltiden
Kyrkoåret eller det liturgiska året med dess
efter olika årstider och dagar skiftande firande av olika aspekter på trosmysteriet,
åminnelse av helgonen m.m. är en faktor
som starkt påverkar och har påverkat människors inlevelse i den kristna tron. Kursen
behandlar kyrkoåret ur både historiskt och
nutida perspektiv och låter deltagarna reflektera över hur man bör tolka och uppfatta de
texter, bilder och ceremonier som hör till
årets olika delar. I kursen uppmärksammas
inte minst östkyrkorna.
7,5 högskolepoäng. Halvdistans, veckoslut.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Taras Tymo
Kursen behandlar kyrkans utbredning och
förändringar i kyrkans yttre och inre liv i både
väst och öst fram till 1500-talet. I samband
med det diskuteras historieteoretiska frågor,
källkritik och historisk metod. För framtiden
avgörande händelser och personer studeras,
likaså förändringar i gudstjänstliv och andligt
liv. Uppmärksamhet ägnas åt bakgrunden till
brytningen mellan öst- och västkyrkan. Deltagarna övar förmågan att tolka och värdera källor av olika slag.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Hedvig Larsson
14
modul 2 (3/11–16/1) filosofi
kontinentala filosofiska
strömningar under 1900-talet
kunskapsteori
Frågan om vad kunskap är har gäckat människor tiderna igenom. Den västerländska filosofins historia utgörs i betydande utsträckning
av en brottning med den typen av problem,
och sedan 1600-talet räknas kunskapsteori,
eller epistemologi, till filosofins huvuddiscipliner. I denna kurs behandlas centrala frågor
inom kunskapsteorins område, såsom: Vilka är
kunskapens källor? Vilka är kriterierna på välgrundad kunskap? Hur kan empiristiska, rationalistiska, fundamentistiska och kontextualistiska kunskapsmodeller se ut? Vari består
skepticismens utmaning? Hur förhåller sig
deontologiska och naturalistiska uppfattningar
om kunskap till varandra? Finns det absolut
säker kunskap? Hur förhåller sig kunskap och
vetenskap till varandra?
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Erik Åkerlund
Kursen presenterar olika samtida filosofiska
strömningar som har vuxit fram ur Husserls
fenomenologi. Litteraturen och föreläsningarna ger tillsammans en förståelse för den
kontinentala 1900-talsfilosofin och dess radikala val mellan å ena sidan studiet av fenomenets essens, å andra sidan studiet av dess konkreta vara. Vi analyserar texter av representativa tänkare inom de olika strömningarna
såsom Heidegger, Scheler, Blondel, MerleauPonty, Arendt, Ricœur och Marion. Deltagarna får möjlighet att diskutera dessa
filosofers sätt att ta upp fenomenologiska
problem, särskilt utifrån begreppen person,
subjekt och mening.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Christine Zyka
platons filosofi
Med utgångspunkt i Platons Staten vill kursen ge en omfattande introduktion till Platons filosofiska
tänkande och verksamhet. Platons filosofi är portalen till den västerländska filosofin, i hans dialoger
formuleras och diskuteras praktiskt taget alla filosofiska teman och frågeställningar som präglat den
västerländska filosofins historia och som är lika aktuella i dag som på Platons tid. Verklighetens
natur, kunskapens natur och möjligheter, den rättrådiga statens beskaffenhet, etikens funktion och
betydelse för det goda livet, konstens roll i samhället, liksom begreppens natur och funktion är centrala teman i dialogerna. Förutom en systematisk analys av de tio böckerna i Staten erbjuder kursen
även en utblick över senare former av platonism i filosofins historia.
7,5 högskolepoäng. Uppsala (kvällstid).
Kursledare: Lars-Olof Åhlberg
15
modul 2 (3/11–16/1) kultur och samhällsstudier
communicating with heart and soul:
the craft of moral dramatization
ortodoxa ikoner
i modern litteratur
“The responsibility of the writer as a moral
agent,” Noam Chomsky once observed, “is
to try to bring the truth about matters of human significance to an audience that can do
something about them.” But what if the audience does not care about distant atrocities
or gradual catastrophes? Through case studies
and practical workshops, we investigate the
creative methods that engaged citizens have
used to communicate the ethical urgency of
human predicaments.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Brian Palmer
Inom den moderna litteraturen finns ett växande intresse för ortodoxa ikoner, och mötet
med ikonens blick har fascinerat många författare. Vi studerar ikonens funktioner hos
ryska författare som Dostojevskij och Pasternak, hos framträdande modernister som Rilke
och Ball samt hos svenska och finlandssvenska
författare som Ekelöf, Colliander, Trotzig och
William-Olsson. Dessutom berörs ikonernas
betydelse för postmodern kulturteori. Kursen
ger en orientering i ortodox ikonteologi och
estetik. I centrum står olika tolkningar av samspelet mellan litteratur och ikoner inom ramarna för litterära och intermediala studier.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursen kan genomföras på engelska för ickesvensktalande studenter.
Kursledare: Helena Bodin
Tider och eventuella ändringar
i kurserna hittar du alltid på vår
hemsida www.newman.se
16
KURSER
VÅRTERMINEN
2015
modul 1 (19/1–27/3) sid 18–21
modul 2 (30/3–5/6) sid 22–25
modul 1 (19/1–27/3) teologi
kyrkans historia ii, nya tiden
modern orthodox theology
I samband med en överblick över kyrkans utbredning och förändringar i kyrkans yttre och
inre liv från 1500-talet till nutiden diskuteras
frågor kring källkritik och historisk metod. Ett
epok- och miljöinriktat studium ägnas åt i tur
och ordning 1500-talets reformationer och deras efterverkningar, östkyrkornas historia, den
katolska kyrkans förändringar fr.o.m. 1700-talet fram till nu och kristendomens utbredning
och utveckling i tredje världen, särskilt under
de två senaste århundrandena.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Magnus Nyman
1900-talets och det begynnande 2000-talets
ortodoxa teologi i olika länder och världsdelar
uppvisar en stor rikedom av ansatser och perspektiv som har berikat inte bara de ortodoxa
kyrkorna och deras trosliv utan också andra
kyrkor, genom den moderna ekumeniken. I
kursen studeras ett urval särskilt betydelsefulla teologer och teologiska strömningar, och
kursdeltagarna får reflektera över viktiga metodfrågor och hermeneutiska frågor.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Roman Zaviysky
paulus och de paulinska breven
Kursen behandlar både Paulus som person
och de paulinska breven i Nya testamentet.
Ett urval bland de paulinska breven analyseras
ur både litterär och teologisk synpunkt och
mot bakgrund av respektive brevsituation.
Kursdeltagarna får också tillfälle att studera
hur breven kommit att uppfattas och tolkas
genom tiderna. De övar sin förmåga till självständig tolkning av paulinska texter genom att
författa egna interpretationer av textavsnitt i
breven. Kursdeltagare som läst nytestamentlig
grekiska på lägre nivå får tillfälle att utveckla
sin förmåga att tolka och förstå den grekiska
grundtexten.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursen kan komma att ges på engelska.
Kursledare: Tord Fornberg
Tider och eventuella ändringar
i kurserna hittar du alltid på vår
hemsida www.newman.se
uppsatsseminarium
Seminariet, som pågår med jämna mellanrum
under hela terminen, ger metodisk skolning i
uppsatsskrivande och är ett forum där uppsatser i teologi eller filosofi och examensarbeten
kan läggas fram. Seminarierna kompletteras
med individuell handledning.
7,5 eller 15 högskolepoäng. Uppsala.
Kursledare: Gösta Hallonsten
18
modul 1 (19/1–27/3) teologi
utvecklingslinjer i tidig kristendom
(patristik i)
Fornkyrkan har stor aktualitet i våra dagar
för teologi, ekumenik och andligt liv. Kursen
ger kunskaper om kristendomens tidiga utveckling och om de gestalter som formade
dess framtid. Bakgrunden till den ”ortodoxa”
kristendomens etablering i konkurrens med
andra strömningar granskas. Ett urval teman,
bland annat treenighetsläran och kristologin,
studeras mera ingående. Deltagarna får öva
förmågan att tolka tidiga kristna texter och
bilder.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Anders Ekenberg
vi läser augustinus
Augustinus av Hippo är en av kyrkohistoriens mest inflytelserika teologer. Tillsammans med aposteln Paulus har han lagt den
begreppsliga och filosofiska grunden för
den kristna tron. Trots hans enorma betydelse möter vi Augustinus ofta bara genom
sekundärlitteratur. Denna kurs är upplagd som ett möte med honom själv. Vi kommer att fördjupa oss i några originaltexter och
i en rad kommentarer till dessa dokument.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursledare: Philip Geister
19
modul 1 (19/1–27/3) filosofi
filosofins historia i ,
antiken och medeltiden
språkfilosofi och
teologisk hermeneutik
Kursen behandlar några av den västerländska
filosofins viktigaste problem. Mot bakgrund
av den filosofiska diskussionen under antik,
senantik och medeltid undersöker vi ett antal
problem genom studium av originaltexter av
Platon, Aristoteles, Boethius, Augustinus,
Anselm, Thomas av Aquino m.fl. Tonvikt
läggs vid klassiska uppfattningar om filosofins
natur och möjligheter, funderingar kring människans plats i världen samt teorier om verklighetens fundamentala struktur.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Tomas Ekenberg
Människan kommunicerar sina tankar genom
ett språk som bygger på meningsbärande
symboler. Under kursen får den studerande
stifta bekantskap med språkets tre strukturella
nivåer: syntax, semantik och pragmatik. De
viktigaste språkfilosofiska begreppen introduceras och kursen tar i synnerhet upp språkets
förhållande till verkligheten och till den talande. Även grundproblemen i den teologiska
hermeneutiken i historia och nutid behandlas.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Erik Åkerlund
vetenskapsteori med naturfilosofi
Vetenskaperna intar en framträdande plats i
nutidens tänkande, liksom i dagens samhälle
generellt. I denna kurs tittar vi närmare på
de olika vetenskapernas kunskapsanspråk och
metoder. I vilken mening kan vetenskaperna
sägas ge kunskap? Vilka anspråk gör vetenskaperna på att beskriva verkligheten? Och vilka
är den vetenskapliga metodernas möjligheter
och gränser? Bara genom en sådan analys kan
vetenskapliga kunskapsanspråk också ställas i
relation till kunskapsanspråk inom andra områden.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Erik Åkerlund
fundamentalteologi
Fundamentalteologin handlar om grundläggande teologiska frågor som: Vem är Gud?
Vad menas med ”tro” och ”uppenbarelse”?
Har människan en medfödd längtan till Gud?
Hur verkar Gud i världen? I kursen behandlas
också frågor om Jesus som Guds uppenbarelse,
kyrkan som trosgemenskap, bibeltolkning
och dogmutveckling, kyrkans läroämbete,
kristendomen och de andra religionerna, liksom frågor om trons förnuftighet och visshet.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid) och
distans.
Kursledare: Ulf Jonsson
20
modul 1 (19/1–27/3) filosofi & kultur och samhällsstudier
musikens idéhistoria från 1700-talet
politik och teologi, ett omaka par?
Vad är politisk teologi? Ska den underbygga
ett politiskt system med teologiska skäl, som
kejsare Konstantins hovteolog Eusebios gjorde
på 300-talet, eller vara ett profetiskt ferment
som ifrågasätter de rådande förhållandena, en
linje företrädd i vår tid av teologen Johann
Baptist Metz? Kursen går igenom de synsätt
på förhållandet mellan kristen tro och politiskt
inflytande som en rad teologer, filosofer,
statsmän, diplomater och jurister gett uttryck
för; däribland Eusebios, Augustinus, Katarina
av Siena, Carl Schmitt, Leo Strauss, Romano Guardini, Johann Baptist Metz, Gustavo
Gutiérrez, Jon Sobrino och Robert Schuman.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursledare: Christoph Hermann,
Fredrik Heiding och Dominik Terstriep
och framåt
Kursens målsättning är att erbjuda en överblick
över centrala musikfilosofiska och musikteoretiska frågeställningar från 1700-talet och fram
till våra dagar. Vad är musik? Hur förhåller sig
musik till övriga konstarter? Är musik känslornas språk? Kan musiken förmedla insikter
om verkligheten? Vilken roll har utförandet av
musik för tolkningen av musikens innebörd?
Sådana frågor diskuteras i kursen ur ett historiskt och nutida perspektiv och med hjälp av
musikillustrationer. Ett genomgående tema i
kursen är konflikten mellan form- och innehållsestetiska betraktelsesätt när det gäller
musiken.
7,5 högskolepoäng. Uppsala (kvällstid).
Kursledare: Lars-Olof Åhlberg
the making of human sacredness
Whether or not one considers people sacred in
an absolute sense, one can analyze the cultural
construction of human sacredness. What is it
about the human being that is made inviolable, and how is that collective work accomplished, contested, and sometimes undone?
We explore such questions by examining
political and religious rituals, humanrights declarations, and the workings of
general-welfare societies, as well as literature
and film.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Brian Palmer
21
modul 2 (30/3–5/6) teologi
ecklesiologi med mariologi
introduction to canon law
Kursen ger en orientering i föreläsningsform
om kyrkosynens växlingar under historiens
lopp, från bibliska utsagor om Guds folk via
kyrkofäderna, medeltiden fram till nya tiden
och Andra Vatikankonciliets ecklesiologiska
utsagor. Dessutom ges i föreläsningsform en
orientering om huvudlinjer i nutida katolsk
mariologi. Deltagarna inbjuds vidare till reflektion över situationen för den katolska kyrkan i de nordiska länderna och över viktiga
problem i skärningspunkten mellan kyrka och
samhälle. Några textseminarier ägnas åt texter
från Pius XII och Andra Vatikankonciliet.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Tomas Orylski
Kursen ägnas åt grundfrågor inom den kanoniska rätten, dvs. den katolska kyrkans rättsordning och kyrkolag. Frågor som varför kyrkan
behöver en juridisk ordning behandlas, och
kyrkolagens normer på olika områden tas upp.
Likaså berörs sambandet mellan kyrkosyn och
kyrkolag och frågor kring auktoritet och auktoritetsutövning i kyrkan.
3,75 högskolepoäng.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: NN
samtida religioner
och världsåskådningar
Kursen utgör en allmän introduktion till världsåskådningar och religioner i den moderna,
globala världen. Dessa studeras i såväl historiskt som samtida perspektiv. Betoning läggs
på hur samhälle och religion/världsåskådning
påverkar varandra i olika sociala och historiska
kontexter. Religionernas roll i dagens Sverige
belyses, liksom deras roll i andra samhällen.
Faktorer som migration, sociala medier etc.
och deras betydelse för religioners/världsåskådningar i ett multikulturellt och pluralistiskt samhälle diskuteras. Viss betoning läggs
vid islam, judendom samt moderna ateistiska
grupperingar och strömningar.
7,5 högskolepoäng.
Halvdistans med undervisning i Vadstena.
Kursledare: Hedvig Larsson
teologisk antropologi
Kristen tro är i första hand tro på Gud. Ändå
är teologin i stor utsträckning en reflektion
över människan och hennes plats i Guds plan.
Som teologisk disciplin är teologisk antropologi ett ganska nytt fenomen. Klassiska ämnen
som skapelsen, syndafallet, frälsningen, nåden,
den fria viljan och eskatologin behandlas, men
det sker utifrån frågeställningen vad det säger
om människan. Under kursen tas dessutom
nutida frågor och utmaningar upp som evolutionsläran, ekologin och genusfrågorna. Människan som person är också ett centralt tema.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Gösta Hallonsten
22
modul 2 (30/3–5/6) filosofi
aristotle’s ethics
Vad är det att leva väl? Är det detsamma som
att sträva efter det som är gott för den enskilde? Vad är lycka? Hur bör vi definiera dygd?
Vad är det riktiga sättet att samspela med
andra? Dessa och andra etiska och moralteoretiska grundfrågor behandlades på ett systematiskt sätt för första gången av Aristoteles.
Kursen ger en detaljerad introduktion till Aristoteles etiska teori och undersöker också dess
inflytande på teologer som Thomas av Aquino
liksom dess påverkan på nutida dygdeetik.
Inga kunskaper i grekiska krävs; vi arbetar med
texter i översättning.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Julius Rocca
filosofins historia ii, nya tiden
Västerlandets världssyn har sina rötter i den
naturvetenskapliga revolutionen på 1600talet. Kursen ger en översikt över nya tidens rationalism och empirism, därefter Kants
”kopernikanska revolution” och dess efterverkningar. Fokus ligger på problem som
fortfarande diskuteras i filosofin: kunskapsteori, vetenskapernas inbördes relation, människans natur, etikens grundvalar. Vi studerar och diskuterar texter av tänkare som
Descartes, Spinoza, Leibniz, Hume och Kant.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Tomas Ekenberg
23
modul 2 (30/3–5/6) filosofi
simone weil: att handla uppmärksamt
medeltidens filosofi
”Själens kraft består i att vara uppmärksam”
skriver Simone Weil (1909–1943). För denna
franska 1900-talsfilosof utgör begreppet uppmärksamhet ett nyckelord för såväl handling
som kunskap. På ett originellt sätt förenar
hon insikt med konkret arbete, skönhet med
den bistra och olyckliga verkligheten, politik
med metafysik. Kursen är tänkt som en läskurs
och utgår från de svenska översättningarna
Personen och det heliga och Väntan på Gud.
Deltagarna får även möjlighet att bekanta sig
med Simone Weils viktigaste filosofiska begrepp och biografi. Vidare får de möjlighet att
jämföra några av Weils tankar med de samtida kvinnliga filosoferna Hannah Arendt och
Edith Stein.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och distans.
Kursledare: Christine Zyka
Kursen avser att ge en idéhistorisk introduktion till medeltida filosofiskt tänkande insatt i
den relevanta historiska kontexten. Vi lär känna de viktigaste personerna (med viss tyngdpunkt på Thomas av Aquino), rörelserna
och frågeställningarna. Kursen analyserar det
filosofiska tänkandet mot bakgrund av de
religiösa, kulturella, och politiska ramarna.
Kursen uppmärksammar de institutioner som
är av betydelse för det intellektuella livet:
kloster, katedralskolor och universitet. I fokus
står uppfattningar om människan, samhället,
naturen, kosmos och meningen med existensen, allt mot bakgrund av det filosofiska tänkandets antika bakgrund och arvet från Platon,
Aristoteles och de klassiska filosofskolorna.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursledare: Magnus Nyman
metafysik och ontologi
Varje religion förutsätter vissa metafysiska, ontologiska och kosmologiska antaganden. Kursen tar
upp sådana teorier, förtydligar deras förutsättningar och granskar deras hållbarhet med filosofiska
medel. Bland annat behandlas förutsättningarna bakom panteismen, deismen, teismen och ateismen, frågan om alltings enhet/mångfald, förhållandet mellan varat, sanningen och godheten,
frågor om rummets och tidens betydelse, problemet evolution/intelligent design och andra relevanta frågor.
7,5 högskolepoäng. Uppsala.
Kursledare: Ulf Jonsson
24
modul 2 (30/3–5/6) kultur och samhällsstudier
catholic social teaching and
social justice – an overview
franciskansk spiritualitet
Kursen ger en historisk, teoretisk och praktisk översikt över katolska kyrkans socialetiska
principer och teman. Den utforskar metoder
för socialt ansvar genom studiet av den moderna katolska kyrkans socialetiska officiella dokument de senaste hundra åren. Kursen belyser även samtida ämnen som valmöjligheter
för de fattiga, rättvisa och fred, värdigt arbete,
det mänskliga livets okränkbarhet och personens värdighet. Ämnena är illustrerade med
tillämpade katolska och sociala handlingsexempel.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursen ges på engelska.
Kursledare: Christoph Hermann
till ekologi i dag
–
från guds lille fattige franciskus
Den nuvarande påvens namnval, Franciskus, illustrerar att franciskansk spiritualitet är aktuell. Kursen ger ett historiskt och
källkritiskt porträtt av Franciskus av Assisi,
Bonaventura och Klara av Assisi, och den tid
de levde i. Med hjälp av senare tids forskningsrön på området ser vi hur Jesus Kristus,
skapelsen, evolutionen och kontemplation
hänger ihop. Sambanden mellan fattigdomsideal, livsval och ekologisk hållbarhet friläggs.
7,5 högskolepoäng. Uppsala och halvdistans.
Kursledare: Fredrik Heiding
häxprocesser och minneskultur
I början av Nya tiden drog häxprocesserna
fram över Europa. I Sverige blossade de upp
i slutet av 1600-talet. Vilken roll spelade
barnen, kyrkan, läskunnigheten, synen på
magi och sexualitet? Vad berättar domstolsprotokollen? Ur ett genus- och maktperspektiv och mot bakgrund av den historiska situationen studerar vi nutida skönlitteratur och
populärkultur där kvinnor som utpekats som
häxor spelar en viktig roll. Om intresse finns
gör vi en exkursion till Ådalen i Ångermanland för att studera minneskulturen på plats.
7,5 högskolepoäng. Stockholm (kvällstid).
Kursledare: Helena Bodin
Anmäl dig på
newman.se
25
praktisk information
behörighet
biblioteket
Officiell information om de allmänna reglerna
för antagning till högre utbildning finns på
www.studera.nu
För studier vid Newmaninstitutet krävs
grundläggande och särskild behörighet.
Biblioteket är ett väl tilltaget referensbibliotek och erbjuder en lugn miljö för studier.
Studerande vid institutet kan kvittera ut nyckelbricka som fungerar måndag–lördag 08.00–
18.00.
inställda kurser
grundläggande behörighet
Vid för få ansökningar till en enskild kurs kan
denna komma att ställas in.
Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma för all
utbildning. Kraven kan uppfyllas på flera olika
sätt:
• Grundläggande behörighet genom gymnasieutbildning.
• Gymnasial vuxenutbildning.
• Vissa äldre utbildningar, t.ex. linjegymnasium eller etappsystem i Komvux.
För samtliga utbildningar måste minst betyget
Godkänd i kärnämnena svenska eller svenska
som andraspråk, engelska och matematik ha
uppnåtts.
studentbostäder
Newmaninstitutet förfogar över nio nyrenoverade och centralt belägna studentrum, som
kan hyras av studerande vid institutet.
Läs mer på www. newman.se
studenter med särskilda behov
Newmaninstitutet är angeläget att alla studerande ska likabehandlas. Likaså är vi angelägna om att studerande med särskilda behov och
funktionshinder ska få det stöd som behövs för
att studierna ska kunna bedrivas framgångsrikt. Kontakta studievägledaren för mer information.
särskild behörighet
Särskild behörighet har den som från nyare
gymnasium/Komvux har områdesbehörighet
1, dvs. lägst betyget Godkänd i Hi A och Sh A.
Betygskravet från äldre linjegymnasium och/
eller etappsystemet i Komvux är alltid lägst 3.
studiestöd
Newmaninstitutets utbildningsprogram berättigar till studiestöd från CSN.
Ansökan sker via www.csn.se
Om du har frågor som gäller din behörighet,
kontakta Newmaninstitutets administratör på
[email protected]
studentsidan
På www.newman.se/student finner du all information du kan behöva för dina studier på
Newmaninstitutet.
26
vid Newmaninstitutet för fyra år sedan, till en början driven
av ren nyfikenhet. Efterhand har jag valt att
gå vidare med filosofiprogrammet, som jag nu
vill göra till en del i min lärarutbildning. Men
detta är inte den typ av studier som vi i bästa
fall ”haft nytta av”, det är den reflektion som
kan ge ett bestående värde åt allt annat våra
liv rymmer, inklusive den yrkesbana som kan
komma att bli vår egen. I första hand tror jag
vi läser filosofi för att vi längtar efter vishet,
ett ord som inbegriper både förståelse av verkligheten och hur vi kan leva i ljuset av denna förståelse. På Newmaninstiutet får vi läsa
filosofins teoretiska och praktiska sidor tillsammans. Om vi helt separerar dessa dimensioner
tror jag vi riskerar att reducera all vår kunskap
till specialvetenskaper och politiska ideologier. Kan vi fortfarande tillåta att förståelse är
mer än åsikter så finns det hopp om att mötas
på allmänmänsklig grund, då lever det goda
samtalet. Till sist betyder det mycket för mig
att få läsa vid ett katolskt universitet, som
därmed står i en mycket rik filosofisk tradition, där förnuft inte utesluter uppenbarelse
och där de olika vetenskapliga disciplinerna
betraktas som ömsesidigt berikande när vi
söker förstå det som är - den verklighet som vi
inte själva skapat men som likväl är oss given.
– Maxim Jaruta
jag började läsa filosofi
Människan har inget annat skäl att filosofera än att bli lycklig
– Augustinus
27
erasmus
erasmus+
– för dig som vill studera i europa
Förutsättningar för utbyte
Som Erasmusstudent kan du studera i ett annat EU/EES-land under en tid. Dina utlandsstudier tillgodoräknas alltid i din examen. Studentutbytet bygger på samarbetsavtal mellan
Newmaninstitutet och universitet/högskolor i
Europa.
r
Newmaninstitutet samarbetar för närvarande
med följande universitet/högskolor:
En av de besökande studenterna är Dag
Heinrichowski som är katolsk prästkandidat
och i vanliga fall studerar på PhilosophischTheologische Hochschule Sankt Georgen i
Frankfurt am Main. Dag är Erasmusstipendiat och bor och studerar ett år på Newmaninstitutet. På frågan varför Dag, som har goda
kunskaper i svenska efter att ha läst två intensivkurser, valde att tillbringa ett år utomlands i Sverige berättar han att Skandinavien
var ett mer spännande och annorlunda alternativ till de mer vanliga studiemiljöerna
som Rom. ”Det sekulära svenska samhället
erbjuder en unik erfarenhet av den katolska
kyrkan i minoritet.” Dag berättar att hans upplevelse av de kurser i teologi som han läst på
Newmaninstitutet är att de utmanar studenten
att gå djupare in i ämnet och att utveckla sina
egna reflektioner och ståndpunkter, snarare än
att bara inhämta kunskap.
• The Pontifical University of John Paul II,
Krakow, Polen.
• Philosophisch-Theologische Hochschule St
Georgen, Frankfurt am Main, Tyskland.
• Heythrop College, London, England.
• Tilburg School of Catholic Theology,
Tilburg, Nederländerna.
• Pontificial University St Patrick´s College,
Maynooth, Irland
• Det teologiske Menighetsfakultet, Oslo,
Norge.
För att vara berättigad till Erasmusstudier
måste du vara registrerad heltidsstudent vid
Newmaninstitutet, ha minst 60 hp avklarade
och har för avsikt att ta ut en examen. Du kan
bara vara utbytesstudent en gång under din
studietid.
www.newman.se/utbildningar/erasmusstudier
28
distansstudier
Det som är fantastiskt bra är att man kan studera på distans vilket jag gör.
Jag bor i Azerbajdzjan samtidigt som jag studerar i Uppsala!
– Nadim Alijev
distanskurser
halvdistans
En stor del av institutets kurser ges förutom
lokalt även som distanskurser via internet.
Studier på distans bygger i hög grad på eget initiativ, självstudier och kommunikation i den
internetbaserade kursportalen. Varje distanskurs inleds med en obligatorisk samling i Uppsala, då registrering sker och introduktion till
studierna ges. En obligatorisk samling i Uppsala ordnas vid mitten av varje kurs.
Kurs på halvdistans innebär att större delen av
kursen ges på distans. Det ingår två obligatoriska samlingar (vardera c:a sju undervisningstimmar) under kursens gång med undervisning och möjlighet att träffa och diskutera
med medstudenter och lärare. Se vår hemsida
under respektive kurs för uppdaterad information om när samlingarna äger rum.
29
Stöd
Newmaninstitutet
Newmaninstitutet befinner sig just nu i en
expansiv fas i sin historia.
Gå in på newman.se, klicka på ”Stöd oss”
och läs mer! Där kan du även ansluta dig
till vårt autogiro.
Bankgiro: 5487-7907
Om du har frågor om olika sätt att
stödja oss, kontakta Tanja Åkerblom
på [email protected]
eller 018-580 07 07
Tack för din gåva!
viktiga datum
kontakt
kursadministratör/antagning
Leena Källström, tel. 018-580 07 02
Mottagnings- och telefontid
måndag–fredag kl.10–12
[email protected]
höstterminen 2014
Anmälan öppnar 10 mars.
Sista anmälningsdag 15 april.
Var gärna ute i god tid före sista anmälningsdag.
Kursupptakt 1 september.
adress
Newmaninstitutet
Slottsgränd 6
753 09 Uppsala
vårterminen 2015
Anmälan öppnar 15 september.
Sista anmälningsdag 15 oktober.
internet
Var gärna ute i god tid före sista anmälningsdag.
www.newman.se
e-post
[email protected]
sociala medier
facebook.com/newmaninstitutet
Twitter: @newmaninstitut1
Tider och eventuella ändringar
i kurserna hittar du alltid på vår
hemsida www.newman.se
sen anmälan
kurserna ges i
Anmälan inkommen efter sista anmälningsdag.
Du kommer att rangordnas efter dem som
sökt i tid. Det är viktigt att du, samtidigt som
du gör din sena anmälan, även skickar med
vidimerade kopior av alla handlingar som styrker din behörighet till kursadministratören.
Uppsala: Newmaninstitutet, Slottsgränd 6.
Stockholm: S:ta Eugenia församlingslokaler,
Kungsträdgårdsgatan 12.
Vadstena: S:ta Birgittas kloster, Myntbacken
2 (veckoslut). För frågor om logi hänvisar vi
till [email protected]
31
KURSER
ÄMNESOMRÅDE
TEOLOGI
Att vara skapad
Bibeln i historia och nutid I Bibeln i historia och nutid II De synoptiska evangelierna och Apostlagärningarna
Ecklesiologi med mariologi Introduction to Canon Law Jesus Kristus i går och i dag
Kyrkans historia I
Kyrkans historia II
Modern Orthodox Theology Om Gud
Omvärderad reformationstid Paulus och de paulinska breven Samtida religioner och världsåskådningar Teologisk antropologi The Liturgical Year
Utvecklingslinjer i tidig kristendom (Patristik I)
Vi läser Augustinus Systematisk teologi
Exegetisk teologi (obligatorisk för teologiprogrammet)
Exegetisk teologi (obligatorisk för teologiprogrammet)
Exegetisk teologi
Systematisk teologi
Systematisk teologi
Systematisk teologi
Historisk teologi (obligatorisk för teologiprogrammet)
Historisk teologi (obligatorisk för teologiprogrammet)
Systematisk teologi
Systematisk teologi
Historisk teologi
Exegetisk teologi
Systematisk och historisk teologi
Systematisk teologi
Systematisk teologi
Exegetisk/historisk/systematisk teologi
Systematisk teologi
TEOLOGISKA KULTUR- OCH SAMHÄLLSSTUDIER
Catholic Social Teaching and Social Justice
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Communicating with Heart and Soul
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Franciskansk spiritualitet
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Hope for the Planet?
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Häxprocesser och minneskultur
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Litteraturvetenskap för teologer
Teologiska kultur- och samhällsstudier
(obligatorisk för teologiprogrammet)
Ortodoxa ikoner i modern litteratur
Teologiska kultur- och samhällsstudier
Politik och teologi, ett omaka par?
Teologiska kultur- och samhällsstudier
The Making of Human Sacredness
Teologiska kultur- och samhällsstudier
32
KURSER
ÄMNESOMRÅDE
FILOSOFI
Aristotle’s Ethics
Bioethics
Filosofins historia I
Filosofins historia II Fundamentalteologi
I sin rätta natur? – Naturrätt
Kontinentala filosofiska strömningar under 1900-talet
Kunskapsteori
Logik och argumentationsanalys
Medeltidens filosofi Metafysik och ontologi Musikens idéhistoria från 1700-talet och framåt
Platons filosofi
Simone Weil: att handla uppmärksamt
Språkfilosofi och teologisk hermeneutik
Vetenskapsteori med naturfilosofi
Filosofi (etik- och samhällsfilosofi)
Filosofi (etik- och samhällsfilosofi)
Filosofi
(filosofins historia, obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi
(filosofins historia, obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi & Systematisk teologi
(obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi (etik- och samhällsfilosofi)
Filosofi (filosofins historia)
Filosofi
(obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi (obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi (filosofins historia) & Historisk teologi
Filosofi (obligatorisk för filosofiprogrammet)
Filosofi
Filosofi (filosofins historia)
Filosofi (filosofins historia)
Filosofi & Systematisk teologi
Filosofi (obligatorisk för filosofiprogrammet)
Kursplaner finns på
www.newman.se/kursplaner
33
katolsk orientering om kyrka, kultur & samhälle
signum är en unik röst i svensk press.
En fristående kulturtidskrift som skriver
om ett brett spektrum av frågor kring tro,
kultur, forskning och samhälle på bakgrund
av det världsvida, katolska perspektivet.
ier
medsignum
a
l
a
soci iften
i tidskr
/
um
r
Signbook.compå Twitte
face numse
g
@si
Prenumerera på Signum!
1 år (8 nr) 310 kr
1 år (8 nr) Studerande 225 kr/år
1 år (8 nr) 1 500 kr (stödprenumeration)
Besök www.signum.se/prenumerera
www.signum.se
© newmaninstitutet 2014
med reservation för ändringar.
uppdaterad information om
våra utbildningar hittar du
alltid på vår hemsida www.newman.se
Post- och besöksadress Slottsgränd 6, 753 09 Uppsala Telefon 018-580 07 00
e-post [email protected] hemsida www.newman.se