Transcript Nr 6/2010 - Ålands Sjöfart

Skapa marin
nationalpark
på Åland!
Det döende
varumärket
Sidorna 36–37
Ledaren sid 2–3
ålands sj & HANDEL
fart
nr 6/2010 – sista numret
Ålands Sjöfart & Handel
önskar alla en God Jul och
Gott Nytt År och tackar
samtidigt för alla dessa år!
Viking Line
– Nya rutter i framtiden
Klusterutredning
– visar sjöfartens betydelse
Hälsotecken till sjöss!
Sjöfartensdag
Torsdag 5 maj 2011
med
Rekryteringsmässa seminarier uppträdanden rederier sjöskolor fokus på sjöfart
UTSTÄLLARE 2010
Aboa Mare
AICIS
Alandia-Bolagen
ASP Ship Management Scandinavia
Det Norske Veritas
Emenson Process Management
Fairwater Marine
Finlands maskinbefälsförbund
Finlands Sjömans-Union
Finlands skeppsbefälsförbund
Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart
Gard (Baltic)
Germanischer Lloyd Scandinavia
Godby Shipping
Gränsbevakningsväsendet
Hyde Marine
Högskolan på Åland
IFK Mariehamn, Fotboll
John Nurminen Marine
Langh Ship
Lloyd´s Register EMEA
MobileNetControl Scandinavia, Satpoint
Nauti-Electronics
Onboard-NAPA
Prima Shipping
Rederi Ab Eckerö
Rederi Ab Lillgaard
Rederi Ab Vidar
Rederierna i Finland
Rettig Group Ltd Bore
Seaventures
Sjömanspensionskassan
Sjömansskolan Stockholm
Spectec
Svensk Sjöfartstidning / Shipgaz
Tallink Silja
Trafiksäkerhetsverket TraFi
Transas
Viking Line
Wilhelmsen Ships Service
WinNova
Wärtsilä Finland
Ålands hotell- & restaurangskola
Ålands landskapsregering
Ålands sjömansskola
Ålands sjöräddningssällskap
Ålands sjösäkerhetscentrum
Ålands sjöfart och handel
Ålandstidningen
!
a
n
m
o
k
l
Vä
För reservation av plats kontakta Eva Mikkola-Karlström, [email protected]
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
1
ledare

Det döende varumärket
Vem kunde, för tio år sedan, tro att Sveriges
sista åländska passagerarrederiet från kartan.
Landskapsregeringen köpte ett av fartygen
som nu trafikerar Kapellskär–Mariehamn med
två turer per dag, 11 månader per år. Passagerarna klagar konstant på den dåliga standarden
och frekvent inställda turer.
industriella stolthet, Volvo, skulle vara ägt
av kineser? Inte jag.
Vem kan tro, om vi ser tio år in i framtiden,
att Viking Line ägs av Royal Caribbean Cruise
Line? Det åländska rederiet identifierades som
den perfekta partnern när kryssningsmarknaden i USA gick på lågvarv samtidigt som St.
Petersburg öppnade upp för lättare visumhanteringar och därmed kryssningstrafik. Och
resenärerna efterfrågade kulturupplevelser
istället för billig sprit och dansbandsmix. Huvudkontoret VL-RCCL flyttade omgående till
Helsingfors – vilket var efterlängtat eftersom
majoriteten i Viking Lines ledningsgrupp
redan bestod av huvudstadsbor i exil. Viking
Line tröttnade också på att upprätthålla
reguljär kommersiell passagerartrafik mellan
Kapellskär och Mariehamn till de låga priser
som resenärerna hade vant sig vid och tillika
krävde likt en medborgerlig rättighet. Landskapsregeringen togs på sängen när Kapellskärsturerna drogs in och ålänningarna stod
utan en snabb förbindelse mellan Sverige och
Åland.
Vem kan tro att kvar på Åland finns ett
stort och imponerande sjöfartsmuseum som
berättar om den åländska sjöfarten och dess
fantastiska entreprenörer som en gång fanns?
På ett pedagogiskt sätt illustreras den åländska
sjöfartens uppgång, storhetstid och tragiska
nedgång. Entréavgiften till museet har i och
för sig höjts dramatiskt, eftersom landskapet
Åland har extrema sparbeting för att klara den
ekonomiska nedgång som inträffat med hög
arbetslöshet som följd av att sjöfarten inte är
den inkomstbringande näring den en gång
var. Å andra sidan verkar det som om den
finansiella sektorn med Ålandsbanken i täten
expanderar kraftigt till följd av alla de ålänningar som kunnat sälja sina rederiaktier till
utländska intressenter med stort kapitalinflöde
som följd.
Ja, vem hade inte skrattat för tio år sedan om
Vem kan tro att Lundqvistrederierna flyt-
någon hade sagt att Volvo är en kinesisk bil?
Tala om att måla fan på väggen.
tar sitt huvudkontor till London om tio år?
Egentligen var det ju självklart med tanke på
att deras affärsverksamhet sedan länge var helt
Londonbaserad. Och för deras nye, externt
rekryterade vd, var det lättare att hitta högkvalitativa skolor till barnen i London. För att
inte tala om ett attraktivt utbud av affärer och
uteliv för den kräsna hustrun. Och boendet var
ju ett separat kapitel. På Åland fick inte den
externt rekryterade vd:n utan finskt pass köpa
den bostad han ville. Nu ryktas det att ett
grekiskt rederi är på väg att köpa det som är
kvar av Lundqvist. Vi får väl se om det ligger
någon sanning i det ryktet.
Å
Vem kan tro att de andra åländska fraktre-
Erica Norman
Chefredaktör
Vikten av att upprätthålla ett allmänt
varumärke verkar minska i betydelse
när det istället gäller att skapa sitt eget
varumärke i en allt hårdare internationell konkurrens. Med andra ord, i dag
finns det få rederier, om än något, som
upprätthåller varumärket Ålands Sjöfart.
Det är paradoxalt att samtidigt som lokala rederier inte anser sig tillhöra den
åländska sjöfarten längre, utan till stor
del gått upp i framför allt den finska, så
är varumärket fortfarande starkt bland
maritima kretsar utanför Åland. Under
de senaste åren när tidskriften Ålands
Sjöfart & Handel har utvecklats redaktionellt och layoutmässigt, har de nya
prenumeranterna kommit från rederier
belägna utanför Ålands gränser. Nya
prenumerationer på det lokala planet
har varit få.
M
åste valet stå mellan att antingen
behålla varumärket Ålands Sjöfart eller
det enskilda företagets varumärke? Nej,
jag hävdar att det går att behålla båda.
På företagsnivå kan ett varumärke få
värdefull draghjälp om det kan knyta
an till ett internationellt känt regionalt
eller nationellt ”varumärke”. Det är nog
dessvärre ett aktivt val som redarna gör
i dag när man väljer att ansluta sig till
Finsk Sjöfart, även fast det är ett varumärke som inte har samma starka identitet som den åländska motsvarigheten.
Ä r inte längre våra redare stolta över
ekonomiska utflödet som pågår genom
att skapa strukturella förutsättningar
för att behålla positiva bieffekter på
Åland. Resultatet av rapporten kanske
blir fokus på binäringarna istället för
på huvudnäringen? Vilket ligger helt i
linje med att näringen i sig redan verkar
ha dragit österut, eller västerut i vissa
fall. Varumärket kan inte leva kvar utan
aktiva företrädare, eller enbart som
trevliga promenadstråk i Mariehamns
centrum.
sitt åländska ursprung? Eller vad är det
som gör att man hellre vill identifiera
sig med den finska sjöfarten? För att
återknyta till jämförelsen med Volvo,
hade jag för ett par veckor sedan förmånen att lyssna till den svenska konsulten, sedan 20 år bosatt i Kina, som
har i uppdrag av Volvos nya ägare att
identifiera, bevara och ytterligare förstärka Volvo som ett svenskt varumärke
med hög kvalitet. Volvos nya kinesiska
ägare anser att den svenska kopplingen
är värdet i varumärket.
I enlighet med detta går också den
drygt 70-åriga tidskriften Ålands Sjöfart & Handel nu i graven. Tidskriften
startades år 1939, av en grupp visionära
redare som kände ett behov att skapa
ett starkt varumärke för att konkurrera på de sju haven. I samma grupp
entreprenörer fanns också personer som
lade grunden för det finansiella Åland,
genom att starta bank och försäkringsbolag. Heder till dem.
Tidskriften ska återuppstå i form av
en tabloidbilaga till den lokala dagstidningen, Ålandstidningen. Förbundet för
främjandet av Ålands sjöfart, som hittills gett ut tidningen kommer att satsa
på rekrytering av framtida sjömän. Frågan är vad de rekryteras till – åländsk,
finsk eller global sjöfart?
Varför vill redarna
inte förstärka den
egna, åländska
sjöfartsidentiteten?
Varför vill redarna inte förstärka den
egna, åländska sjöfartsidentiteten?
Finns inget intresse från näringen att
tillvarata den konkurrensfördel som den
åländska sjöfarten har medfört, och till
exempel utvidga beskattningsrätten eller frågan om ett eget register, finns det
inte mycket politiker kan göra. Fartyget
har redan lämnat hamnen. ÅSUBs utredning ger klara besked
att sjöfartens ekonomiska vinning
idag till stor del går till fasta Finland i
form av arbetstillfällen, skatteintäkter
och inköp av varor. Politikerna har
uppenbarligen inte identifierat det
V
i låter alla frågor leva vidare men
sätter punkt för tidskriften Ålands
Sjöfart & Handel. Utvecklingen fortgår
och vi ses garanterat i något sammanhang, någonstans, någon gång. 
Ett stort
TACK till våra läsare och annonsörer för alla dessa år!
ss på
Till sjö ard
ag
M/S Se
rna
isse
Bakom kul
2
på Färjan
yg
Vikings fart
genom åren
Sidan
9 MAJ
farELt
& HA ND
ålands sjö
8
Nr 4/ 200
R
28 OKTOBE
10 SEPTEM
BER –
Nr 5/
20
29 OKTO
:
SPECIAL
svar!
!
n
jö
s
r
e
lj
Raka
– Vi vä
70
år
009
1939-2
20
Nr 1/
09
6
Ålands Sjöfart & Handel
Nordsjö hamn
nyast i Finland
Sidan
18
EU vill rädda
sjöfarten
Sidan 15
11 DECE
Sidan 20
9
nr 5/200
08
MBER
sledare
Åland
l på arknad
sbord
Ett smörgå sserade
för sjöintre
Sidan 6
d
ju me
Intervkangas
ari
in Sa
v
Maerrt
jökra
llos bravad
la mil
a
M/S Apo
b
t
1966 ya glo
kete
isvintern
N
g
rtspa
Sidan 26
Sjöfaigen på vä
äntl
jöfart
ålands s & HANDEL
nr 2/2010
G
N YA TADY R
EFTER R
E
T
IN
erbjuder
Färöarna t register
ege
isterns
Finansminaningar
utm
ringar
Felinveste hotet
största
rds”Runda-bo sjösamtal” ommtid
fartens fra
t il
y
Funk d
n
a
Ål
8
200APRIL
1/W
al
15
lb
r e d b a n d!
leni
föregå us är
Stort te
inom IT ngare
rederie st av
ombord
rnas
: m
agehe
Bildreport med sidor
tat
Vi har tes en Hangö-Bilbao rier
Car
ord
smörgåsb hav
M/S Birka
på Ålands
Nr
5 FEB
RUA
g
009
nr 6/2
ierna
a partfrågor
a
olitisk
ska p spolitisk
länd
rt
De å på sjöfa
r
svara
tilåll m
e sh
arhu
ll alla
ån utmtian
BER –
ed
lare m
Mäk för nafta
la
käns
22
nr 3/2009
nr 4/2009
Fr
mer
snum
leum
t jubi
Sidan
rt
s sjö& HfAaNDEL
d
n
a
l
t
å
ar
t
s sjö& HfANDEL ålands sjöfar
d
& HANDEL
n
a
l
signalå
n
Á
å
ag
Fr
ed
re m
Reda framtiden
tro på
2008
N r 2/ – 16 JUNI
Sidan 28
Sidan 15
a kan
ingarn
Utbildn nas bättre
rd
samo
18
Sidan
or
derierna för länge sedan har uppgått i finska
eller estniska rederier och huvudkontoren har
flyttat till Helsingfors och Tallinn? Åländsk
sjöfart har blivit finländsk sjöfart. Försäkringsverksamheten har självklart också flyttat
dit marknaden och kunderna finns. Eckerö
Linjen kämpade i och för sig länge, det skall
de ha all heder för, men när priserna i land på
alkohol och parfym närmade sig taxfreepriserna och korta kryssningar med konceptet
”ät-så-mycket-du-orkar-på-två-timmar”
tappade dragningskraft, försvann även det
SUB har, på uppdrag av landskapsregeringen, gjort en gedigen studie över den åländska
sjöfarten och dess kluster, samt vilka ekonomiska effekter klustret har på Åland. Det är
bra att klart och tydligt få se vilken betydelse
sjöfarten har i det åländska samhället och
hur beroende vi är av densamma. Det väcker
många tankar om vad som kan hända om
sjöfarten inte finns i den utsträckning vi vant
oss vid. Ska vi ta saker och ting för givna eller
ska vi konstatera att vi lever i ständig utveckling som kräver nytänkande och anpassning?
Det väcker också frågan om ”åländsk sjöfart”
verkligen är ”åländsk sjöfart” eller om det
numera är ”finsk sjöfart” eller kanske kort och
gott ”global sjöfart”? Vad är egentligen Ålands
Sjöfart? En näring eller ett varumärke? Både
och, eller ingetdera? Vad händer när rederiernas huvudkontor flyttar från Åland? Och var
sjutton är entreprenörerna?
När sjöfarten utvecklades på Åland, var
det en samhällsutvecklande näring som blev
samhällsbärande. Sjömanskapet fördes vidare
till nästa generation genom att barnen fick
sjöfarten serverad i samtalsform till middag
varje dag. Samtal som skapade drömmar och
visioner. Så skapades både näringen och
varumärket Ålands Sjöfart. Så länge det
finns en småskalighet fungerar scenariot,
men den dag företaget är så stort att
det växer ur matsalen hemma, kommer
också visionerna att ändra karaktär, där
rent kommersiella krafter får styra.
som
miljö
et
Med på jobb
målet
nslor
yr kä
Nu st till sjöss
även
Sally
rt på
tte fa
Olja sa
es
apad rö
Så skNra Ec
2008
6/ ke
ny
DECEMBER 08 – 19 FEBRUARI 09
12 t
de
Finnlines
goes italian
RI –
Sidan 22
ålanmd
en sjö
tids
fart
i fra
nr 1/2010
kap
s
ings
traÀke
till Lsjöss
n till Ma lldhet
edar
Jämstä
riehamn
m
Kryssn
Sjöfartskluste
på Åland – mytr
eller verklighe
t?
Varven vill ha
Pres
ident H mer
alonen
efte
Sjöfa
rlyrtsm
seruseu
i världskl
ettmbret
sam
ass
arbete
t
k
sjön
ålaAllnt fldersväljer
sjöfa
Sidan 32
Segelfartyge
& HA n gör comeback
ND EL
Den bel
giska
flottan
ökar
rekord
artat
Sidan 40
Sidan 4
inskar
eller verklighet?
– vision
Åländska
övervakar
bygget av
fartyg
Kevin
Borg till
Sjöfart
ens Dag
2 april
Nu är den äntli
gen här,
skatten alla
vill ha
nr 2/200
9
Nr 3/
2008
16 JUNI
– 10 SEPT
EMBE
Östers
j
– vår ön
R
& HA
t hav
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
3
Ålands Sjöfart & Handel
Chefredaktör
Erica Norman
tel. +358-(0)457 517 4211
[email protected]
Redaktionsadress
Ålands Sjöfart & Handel
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
[email protected]
Medarbetare i detta nummer
Henrik Byrn
Lars-Erik Eriksson
Helena Forsgård
Erica Norman
Ann-Sofi Sund
Pärmbild
Foto: Helena Forsgård
Prenumeration/Fakturering
Gerd Eriksson
Alandia-Bolagen
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN
tel. +358 (0)18 29 000
[email protected]
eller [email protected]
Tryckeri
Mariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036
På mäklarens marknad sidorna 26–29
Grafisk Design/Layout
Maridea Reklambyrå
Utgivare
Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.
Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical
Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt
Ålands sektion av Kap Horn-föreningen.
Ledare .........................................................................................2–3
Hälsotecken till sjöss .................................................... 6
Förbundets styrelsemedlemmar
Ordförande: Dan Mikkola,
Leif Nordlund, Anders Nordlund,
Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén,
Agneta Karlsson, Daniel Dahlén
Doktorn ordinerar ............................................................. 7
Hurtigt på Cinderella ............................................... 8–9
Redaktionen ansvarar ej för insända,
ej beställda texter och bilder.
Anonyma insändare publiceras ej.
Eftertryck förbjudes.
Allt skrivet material mottas elektroniskt.
Blandad hälsokompott.............................................. 10
Doktorn ordinerar
sidan
7
Hälsa ombord ................................................................ 11–13
Sjömän arbetar längre ............................................... 14
Hälsa i fokus.............................................................................15
Viking på nya rutter ..............................................16–19
Det åländska maritima klustret............20–25
Detta är sista numret av
Ålands Sjöfart &
Handel.
Vi tackar alla våra läsare
och annonsörer för
året som gått.
På mäklarens marknad..................................26–29
Kroppskonst med uråldriga anor.........30–31
Nya rutter kan bli
aktuella i framtiden
sidorna 16–19
Edgar Eriksons vita flotta................................32–35
Snorkelbana i åländsk
marin nationapark.................................................32–37
Ålands Sjöfart & Handel
läggs ner och återuppstår...................................... 38
4 ||
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
5
DOKTORN ORDINERAR
Premiera dem som
motionerar regelbundet!
text
Helena Forsgård
Sjömän är en utsatt grupp ur hälsosynpunkt och det finns
mycket att vinna på att satsa mer på sjömäns hälsa, säger Stefan
Arver, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och expert på manlig hälsa. Med friska sjömän
går färre fartyg på grund och färre besättningsmän måste flygas
in som vikarier. Kanske en extra pott i lönekuvertet
kunde få fler att röra på sig mer?
Hälsotecken
Foto: Erica Norman
till sjöss!
Friska sjömän är bra sjömän. Minskad sjukfrånvaro betyder
minskade kostnader för redarna och man undviker de hack i
arbetsrutinerna som ofta blir följden när en sjukvikarie ska skolas in.
Dessutom minskar risken för olyckor – en hjärtinfarkt på bryggan kan
få svåra konsekvenser. Men sjömän lever i en utsatt miljö, både
fysiskt och psykiskt. Svängrummet ombord är begränsat och välfyllda kylskåp frestar runt hörnet. Regelbunden motion och välavvägd
kost är A och O också för sjömän – men vad görs för att detta ska bli
verklighet? Ålands Sjöfart & Handel har talat med läkare, sjömän
och redare om ett hälsosamt liv till sjöss.
6 ||
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
 Sjömanslivet innehåller flera ingredienser som kan vara påfrestande och
medföra risker för hälsan.
När man är till sjöss lever man på ett
begränsat utrymme – både fysiskt och
mentalt. Man kan inte röra på sig precis
hur man vill och man får ingen gratis
daglig motion när man rör sig mellan
hemmet och arbetsplatsen. Ombord
finns för det mesta välfyllda kylskåp och
det blir lätt en ovana att man plockar i
sig en smörgås här och en kaka där. De
som röker har också en ökad tendens att
dricka mer alkohol.
Växlingen mellan ett liv till sjöss och
ett liv i land gör det dessutom svårt att
få in regelbundna rutiner när det gäller
exempelvis motion. Utöver det kan en
del arbeten till sjöss vara både fysiskt
tunga och innehålla farliga moment
som ökar olycksrisken.
Tre huvudingredienser
Därför finns det enligt överläkaren
Stefan Arver många skäl till att på olika
sätt försöka motivera sjömän att leva
hälsosamt och hälsosamt enligt hans
definition är ingenting extremt. Det
handlar om tre huvudpunkter – regelbunden motion, ”lite av allt” när det
gäller kosten och absolut ingen rökning.
Det är aldrig för sent att börja motionera, säger han, och man behöver inte
ta i för häftigt och tro att man minst
måste springa maraton för att det ska
vara någon vits. Då är risken i stället
stor för att man drar på sig onödiga
skador.
– Det är påvisat att motion motsvarande en rask promenad (man ska bli
lite andfådd och få en pulsstegring) på
45 minuter tre gånger i veckan klart
minskar risken för att utveckla diabetes
och hjärt- och kärlsjukdomar som är de
främsta hoten mot mäns hälsa i dag. Det
är det vi dör av, säger Arver. Dessutom
minskas risken för att drabbas av impotens som ju ofta beror på begynnande
kärlsjukdom.
– 45 minuter tre gånger i veckan låter
kanske inte så mycket men det är regelbundenheten som är avgörande och som
ger effekt, tillägger han.
Kan man inte promenera till sjöss får
man cykla på motionscykel, springa på
löpband, hoppa rep, ro i roddmaskin
eller göra något annat som går an på det
utrymme man har till sitt förfogande.
Fetma – en stor risk
Kosten då? Inte heller när det gäller den
är Arver någon förespråkare för någon
extrem linje. Den ska innehålla kaloritillförsel ungefär fördelat på kolhydrater
(40 procent), proteiner (30 procent) och
fett (30 procent). Lite av allt går bra, det
vill säga mat från både växt- och djurriket. Frukt är alltid bra tilläggskost,
men se upp med juicer som innehåller
mycket socker liksom mjölk.
– Andelen överviktiga ökar i vårt
samhälle och fetma är en stor hälsorisk.
Det gäller att försöka hålla vikten på en
normal nivå, säger Arver.
Med normal nivå menas enklast
att bukomfånget hos män inte skall
överstiga 94 cm och hos kvinnor inte
88 cm. Man kan även räkna ut BMI
dvs. kroppsmasse index: vikten dividerat med längden (i meter) i kvadrat.
Exempel: vikt 76 kg längd 1,75 m,
76 /1,75x1,75= 24,9. BMI > 25 kallas
övervikt och BMI > 30 fetma. Om man
är mycket muskulös fungerar inte BMI
beräkningen då vikten då kommer att
vara muskler.
Arver menar att rederierna kan göra
mycket för att stimulera sina anställda
att leva sunt både ombord och iland.
Ombord måste det förstås finnas vettig och bra motionsutrustning, det är
också bra om man kan ha en uttalad
hälsoprofil för kosthållningen. Det i
sin tur behöver inte betyda att man inte
äter gott – det finns mat som är både
god och hälsosam. Och Doktor Arver
vill gärna gå ett steg längre.
– Varför kunde inte ett hälsosamt
leverne synas i lönekuvertet? Den som
motionerar regelbundet får ett litet
lönepåslag. Vi är lata av naturen och
behöver stimulans och uppmuntran
för att ändra våra vanor. Man kan också
tänka sig olika tävlingar där man poängsätter och premierar fysisk aktivitet,
säger han och tillägger:
–Redarna kanske ser framför sig
ökade kostnader och ryggar tillbaka. Löneutvecklingen behöver inte
förändras men för att få bästa lön kan
hälsoansträngning vara ett lönekriterium. Den stora vinsten kommer på sikt
med mindre sjukskrivningar och mer
produktiv personal. Med lite kreativitet
och fantasi kan man lösa logistik- och
rapporteringssystem. Och inte minst
- varje person skall ha sin egen målsättning utgående från förutsättningar och
aktuell hälsa.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
7
Hurtigt på Cinderella
– promenader varje morgon
text
& foto Helena Forsgård
Gratis besök hos en personlig tränare. Två gym ombord.
Möjlighet att jogga eller promenera under hamnuppehållen i
Mariehamn och Stockholm. Det går att hålla sig i form ombord på
Viking Lines Cinderella – om man vill. Mia Rosenqvist-Isaksson,
som jobbar i taxfreeaffären ombord, är en flitig morgonmotionär.
Hon går en runda i stort sett varje dag.
 I västra hamnen är Rosella på väg
ut och Birka Paradise på väg in. Det
är vinterkyla i luften och frost på marken. Klockan är åtta på morgonen och
nattmörkret dröjer sig ännu kvar.
Ut ur den tomma hamnterminalen
kommer tre damer i vita jackor. I den
tidiga morgontimmen är det dags för
en rask promenad.
– I dag tar vi korta rundan, 50
minuter, förkunnar Mia RosenqvistIsaksson.
Hon och de två andra morgonpromenerarna arbetar i taxfreebutiken
ombord på Viking Lines Cinderella.
Mia är den klart ivrigaste av dem, hon
går i princip varje morgon. Ann Svärd
och Erika Sandström hakar på när det
passar dem och ibland kommer ytterligare ett par till ur taxfreegänget.
– Jag har gått så här flitigt de tre
senaste åren. En läkare sade åt mig att
jag var överviktig och då tänkte jag
banne mig, det ska jag göra något åt
med regelbundna promenader, säger
Mia.
Inget offer
Hennes arbetsdag börjar vanligen
klockan tio på morgonen, hon har
lunchpaus en halv timme och middagspaus en och en halv timme och
arbetar till halv elva-elva på kvällen tio
dagar i sträck. Sedan är hon ledig tio
dagar.
8 ||
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
För att hinna promenera på morgonen
stiger hon upp en rejäl timme tidigare
än hon måste för jobbets skull.
– Man jag anser inte att jag offrar
min morgonsömn. Jag får igen allt
med råge. Jag mår så mycket bättre
och känner mig betydligt piggare,
säger hon.
”Den korta rundan” går söderut,
förbi Mariepark och Gnisten-backen
mot Baltichallen. Mia travar på i rask
takt. Hon bor i Västernäs och hittar
fram på cykel- och gångstigarna utan
problem. Om hon är ensam händer
det att hon dessutom springer ett
eller två varv kring motionsbanan vid
Baltichallen.
Många går upp i vikt
när de börjar jobba
ombord. Det finns
något att plocka i sig
hela tiden och jag
tycker inte att personalmaten är så bra.
Mia har en lång runda också. Den
tar 70 minuter och går norrut mot
Klinten.
– Mia sporrar oss. Det är lättare att
komma sig iväg när man vet att man
har sällskap, säger Ann Svärd och
Erika Sandström.
Tre pass i gymmet
På Cinderella har man satsat en del
av de pengar, som rederiet bidrar med
till varje fartyg och som är öronmärkta för friskvård, på en personlig
tränare som regelbundet besökt fartyget och träffat de anställda, som
velat det, en och en. Man anlitade
Karl Urban Boväng som är en före
detta brottare och väldigt snäll ”
under den biffiga ytan.”
Mia valde att gå till honom och
han rekommenderade henne tre pass i
fartygets gym under de tio dagar hon
är ombord. Jobbet i taxfreebutiken
tär på axlar och rygg. När man sitter
i kassan gör man många ensidiga
rörelser. När man plockar upp på
hyllorna bär man tungt och böjer sig
upp och ned.
Det krävs dock en del pusslande
för att få in gympassen, Mia vill helst
inte att de ska gå ut allt för mycket
över morgonpromenaderna som ger
behövlig frisk luft.
– Men en halvtimmes promenad
och ett pass i gymmet kan jag hinna
med på morgonen innan jobbet tar
vid, säger hon.
Åkt skridskor
Nu har de tre hunnit till Slemmerns
östra strand, klockan är drygt halv
nio.
– Inte i fjol, men vintern före åkte
vi långsfärdsskridskor tillsammans
någon morgon på den här viken. Det
var härligt, säger Ann Svärd.
I Esplanaden kommer ett pensionärspar i möte. Mia hälsar glatt. Hon
möter de båda nästan varje morgon
och känner sig smått bekant med
dem.
Mia började på Cinderella för sju år
sedan. Under sina år ombord har hon
märkt ett ökat intresse för friskvård
och motion.
– O ja, det är stor skillnad. Det är
många fler som motionerar regelbundet nu än när jag började, säger hon.
Därmed inte sagt att alla är regelbundna motionärer. Det finns många
själar ännu att frälsa och alkoholen är
en farlig frestelse. Det är ingen nolltolerans ombord. Man får dricka på
fritiden bara man är nykter i tjänst.
Godisboven
För egen del ser Mia två bovar
ombord – maten och tillgången till
godis.
– Många går upp i vikt när de börjar jobba ombord. Det finns något att
plocka i sig hela tiden och jag tycker
inte att personalmaten är så bra som
den kunde vara, säger hon.
Det bästa vore, säger hon, att det
fanns en skild personalkock som
verkligen vinnlade sig om att servera
hälsosam och varierad kost.
I taxfreebutiken står alltid en
stor godisskål, som rymmer många
kilo, och hur proppfull den än är på
morgonen så är den garanterat tom
på kvällen. Alla som har vägarna förbi
tar en näve eller två.
– Det är väl inte det bästa, men
godiset vill jag inte skippa. När man är
trött mot slutet av ett arbetspass piggar
det upp, säger Mia.
Ibland för trött
Nu är trion framme vid hamnterminalen. Snabbt genom incheckningen där
de visar sina id-kort och ombord till
duschen och frukosten. Sedan väntar
en tolv timmars arbetsdag, minst, men
i morgon bitti när väckarklockan ringer
skuttar Mia upp glad i hågen – och då
tar hon kanske den långa rundan.
Men det kan hända att dagens promenadkompis Erica vänder andra sidan till
och sover vidare.
– Ibland är jag bara för trött för att
stiga upp och promenera. Då prioriterar
jag en extra timmes sömn, säger hon.
Efter en rask morgonpromenad orkar man bättre med dagens arbete, säger
från vänster Erika Sandström, Ann Svärd och Mia Rosenqvist-Isaksson som
är arbetskamrater i taxfreebutiken ombord på Viking Lines Cinderella.
Ska springa maraton
Stig Pernell, intendent på Cinderella, tycker att personalen har goda
möjligheter att ägna sig åt friskvård
under tiden ombord. Fartyget har två
gym och det går att spela till exempel
innebandy och badminton på bildäck.
Det finns också tid att slinka i land
för en joggingtur eller en promenad
både i Mariehamn och i Stockholm.
Rederiet Viking Line bidrar årligen med en viss summa som är öronmärkt för friskvård och som fartyget
får disponera som man vill. På Cinderella har man bland annat anlitat en
viktväktare och ovan nämnda Karl
Urban Boväng som personlig tränare.
Besöken hos honom är gratis.
– Hittills har 160 anställda av 400
ordinarie anställda besökt honom
och många som aldrig satt sin fot på
ett gym har kommit igång. Han ger
också råd om övrig träning och om
lämplig kost, säger Pernell.
En massör finns ombord två gånger i veckan men de besöken bekostar
var och en själv. De som bor på Åland
kan simma i Mariebad för subventionerat pris (1,50 euro), när de är lediga.
De som bor i Sverige kan träna gratis
på Svenska sjöfartsklubben.
– Möjligheterna finns, men sist och
slutligen är det upp till var och en vad
man gör och inte gör. Men de goda
vanorna sprider sig. De som motionerar och mår bra blir förebilder för
andra, säger Stig Pernell, som själv är
med i Cinderella Running Team där
deltagarna siktar på att genomföra ett
maratonlopp. 
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
9
Blandad hälsokompott
ombord på Birka Trader
text
Helena Forsgård
Ombord finns hela skalan – från dem som motionerar dagligen
till dem som aldrig gör det. Det säger befälhavaren Kjell Nordin om
sin besättning på lastfartyget Birka Trader. – Men vi har det vi
behöver ombord för att hålla oss i form, säger han.
 Birka Trader är ett av fartygen i
Birka Cargos flotta. Tolv man ingår i
besättningen och fartyget går mellan
hamnar som Raumo, Kotka och Helsingfors i Finland och Hull, Antwerpen och Amsterdam i England och på
kontinenten.
I lasten har man mest papper på väg
söderut och ”allt möjligt” på väg mot
Finland igen. I mitten av november
körde Birka Trader en last bilar från
kontinenten till St Petersburg.
Är Birka Trader ett sportigt fartyg?
– Mitt i raden. En del är flitiga i
vårt gym, som är välutrustat med
bland annat pingisbord, löpband och
roddmaskin, medan andra aldrig går
dit, säger Kjell Nordin som är befälhavare ombord.
Tjatar inte
Han är ingen befälhavare som driver
på sina medarbetare att motionera
mer – det är upp till var och en. Han
tror inte att det hjälper att tjata på
dem som inget gör och de redan frälsta klarar sig ändå.
– Men ibland har rederikoncernen
interna motionskampanjer och ibland
har sjömanspensionskassan någon
drive. Besättningsmännen sporrar
också varandra. Det har också hänt att
vi haft någon i besättningen som varit
personlig tränare och har kunnat instruera de andra, säger Kjell Nordin.
Hamntiderna är så pass korta och intensiva att man inte hinner motionera
i land. Dessutom är hamnområden
numera så ingärdade att det är besvärligt att lämna dem.
– Men ombord har vi sådana arbetstider att man bra hinner besöka gymmet – om man vill, säger Nordin som
själv går dit ibland.
Ett rökrum
Ombord är rökning tillåten i ett av
dagrummen där man satsat på bättre
ventilation. I övrigt är rökning förbjuden inomhus.
– Jag slutade själv röka för fem år
sedan, det var ingen som uppmanade
mig men jag tyckte att det fick vara
nog, säger Nordin.
Han har jobbat till sjöss cirka 30 år
och säger att attityden till friskvård
och hälsa förändrats mycket på senare
år. Folk har blivit mer medvetna och
bryr sig mer om kost och motion.
– Av alla 24 som jobbar ombord i de
två vakterna är det väl sex som röker
och kanske lika många som aldrig
motionerar. Det är hyfsade siffror
och vi har inte speciellt hög sjukfrånvaro. Vi har inte heller haft några
allvarligare olyckstillbud, säger Kjell
Nordin. 
Arbetet i taxfreeburtiken tar speciellt på axlar och rygg. Ann Svärd och Mia Rosenqvist-Isaksson
försöker motarbeta de negativa effekterna med regelbundna besök i gymmet på Cinderella.
Foto: Helena Forsgård
HÄLSA OMBORD
Redare kan sporra men inte tvinga
text
Helena Forsgård
Rederierna har fattat hälsogaloppen – det lönar sig i längden att
satsa på olika hälsofrämjande åtgärder för de anställda.
Men som arbetsgivare kan man enbart sporra och uppmuntra,
man kan inte tvinga någon att leva på ett visst sätt.
Foto: Birka Cargo
10 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
11
 Mikaela Björkolm är sjöpersonalchef vid
Viking Line. Hon säger att man på olika
sätt försöker underlätta för sjöfolket att
motionera och hålla sig i god form.
Varje fartyg i Viking-flottan får exempelvis en summa pengar årligen som
öronmärkts för friskvård och den räknas
ut enligt antalet anställda. Varje fartyg
får sedan disponera friskvårdspotten som
man önskar. En del fartyg har satsat på att
anlita en viktväktarkonsulent medan andra
sponsrar besök hos en massör eller personlig tränare – bland en del annat. Dessutom
finns välutrustade gym ombord.
Rederiet ser givetvis
nyttan i att ha en så frisk
besättning som möjligt.
Varje sjukfrånvaro kostar
och leder till att personalpusslet måste läggas om.
Foto: Erica Norman
Foto: Erica Norman
12 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Hög sjukfrånvaro
Rederiet ser givetvis nyttan i att ha en så
frisk besättning som möjligt. Varje sjukfrånvaro kostar och leder till att personalpusslet
måste läggas om.
– Sjukfrånvaron ombord är hög. Den är
något lägre på våra svenskflaggade fartyg än
på fartygen under finländsk flagg och det
har med åldersstrukturen att göra. Medelåldern är lägre på fartygen under svensk flagg,
säger Mikael Björkholm.
Tröskeln för att åka på jobb om du känner dig krasslig är högre för sjöfolk än
för landanställda – det är en orsak till att
antalet sjukdagar blir högt. En landanställd
kan lättare gå hem under dagens lopp om
sjukdomen förvärras. En sjöman kan ha tio
dagars jobb framför sig med långa arbetsdagar och kanske långa resor till och från
jobbet.
– Det är också tufft att komma tillbaka
efter en längre sjukfrånvaro och veta att
man ska jobba ett långt pass med långa
arbetsdagar, säger Björkholm.
Deltidssjukskrivning kan vara en mjukare möjlighet för några att återvända till
arbetslivet men det leder till ”ett väldigt
pusslande” för rederiet eftersom en person,
som inte jobbar en hel vakt, kommer i otakt
med avlösningssystemet.
En annan möjlighet kan vara att omplacera personen eller att försöka variera
arbetsuppgifterna ombord, till exempel om
en person varit sjukskriven för förslitningsskador som kan ha uppstått av för ensidiga
rörelser i jobbet.
Arbete ombord innebär ofta svåra fysiska arbetsmoment och tunga lyft. Det
gäller för redarna att redan vi planering av nya fartyg försöka bygga bort
hälsofällor och för den enskilda arbetstagaren att hålla sig i god fysisk form.
Olika kampanjer
Eva Mikkola-Karlström är vice vd vid
Godby Shipping som har sju lastfartyg i sin
flotta. När de fyra nyaste fartygen byggdes
planerade man in gym med utrustning för
både styrke- och konditionsträning. På de
äldre fartygen har man klämt in någon form
av utrustning i något lämpligt prång.
Rederiet har med olika kampanjer försökt
få igång motionerandet ombord. Man får
poäng för olika aktiviteter och det fartyg
som får flest poäng får en summa pengar att
köpa något motionsrelaterat för. Just nu och
till årets slut pågår en cykelkampanj.
– I dag vet alla att det är bra att motionera
regelbundet och att äta hälsosamt. Men det
är en annan sak att få alla att göra det. Vi
på rederiet kan inte tvinga våra anställda
att ta ansvar för sin personliga hälsa, det är
sist och slutligen upp till var och en att ta
det ansvaret, säger Eva Mikkola-Karlström.
Rederiet har också tagit fram direktiv för
mathållningen ombord. I direktiven står det
bland annat att halvfabrikat ska undvikas,
matbröd bakas ombord, socker-, salt- och
fettmängden ska minskas liksom utbudet av
efterrätter och kaffebröd. Frukt däremot ska
alltid finnas tillgängligt.
Redan på ritbordet
Henrik Lagerberg, ombudsman för Sjömansunionen på Åland, säger att unionen på
olika sätt arbetar för att minska risken för
olyckor och arbetsrelaterade skador och för
att skapa så bra arbetsmiljöer som möjligt.
Det kan handla om allt möjligt – till exempel att man inte väljer det tyngsta porslinet
och de tyngsta borden som sliter på serveringspersonalens axlar och ryggar.
– Vi har också talat för att fartygsarkitekter ska vara i kontakt med personalen när ett
fartyg planeras för att undvika att man bygger in olika hälsofällor, säger Lagerberg.
Unionen har också drivit på för att rederierna inte ska spara in på matkostnaderna;
mindre pengar i matkassan kan leda till
försämrad kvalitet.
Låter främmande
Foto: Erica Norman
Överläkaren Stefan Arver föreslår i en
annan artikel att rederierna kunde belöna
dem som lever sunt med ett lönepåslag. Det
förslaget vinner dock inget direkt gehör.
– Det låter främmande i dagens läge. Hur
ska den egna insatsen i så fall mätas och
kontrolleras, säger Mikaela Björkholm.
– Något sådant beslut ligger inte nära i
tiden, säger Eva Mikkola-Karlström.
– Tja, hur ska man reglera och mäta det?
Vad händer om man blir sjuk en vecka och
inte kan motionera som man förbundit sig
till? Det kan bli väldigt knepigt i praktiken
att få ett sådant system att fungera, funderar
Henrik Lagerberg. 
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
13
DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
Sjömän arbetar längre
text
Helena Forsgård
Sjömanspensionskassan ansvarar för det lagstadgade
pensionsskyddet för sjömän. Enligt kassans statistik för
2000-talet har pensionsåldern i genomsnitt höjts från 55,1 år
till 58,2 år på tio år – då räknar man både dem som går
i ålderspension och de som får invalidpension.
Kassans verkställande direktör Helena
Jaatinen är försiktig att dra en klar slutsats
utgående från ovanstående siffror.
– Men det verkar som om sjömännens
hälsa har förbättrats, säger hon.
Följer trenden
I så fall följer sjömännen trenden för finländare i allmänhet. Livslängden ökar och
enligt färsk statistik från fackcentralen
FFC ligger den genomsnittliga pensionsåldern för alla arbetstagare mellan 59,5
och 60 år, alltså något högre än för sjömännen.
Sjömanspensionskassans siffror visar
också att olika former av sjukdomar i
rörelse- och stödorganen, det vill säga
exempelvis ryggskador, är den största anledningen till att sjömän inte kan arbeta.
Hela 40 procent av all sjukfrånvaro beror
på sådana problem. Den näst största gruppen, 18 procent, är mentala störningar. En
orsak till det kan vara att många grupper
ombord ofta får sin sömn störd. 16 procent av sjukfrånvaron beror på hjärt- och
kärlsjukdomar.
Helena Jaatinen säger att en enkel tolkning av statistiken tyder på att det är personer inom ekonomipersonalen ombord
på passagerarfärjorna som lider störst risk
för att bli långtidssjukskrivna och på sikt
helt arbetsoförmögna – detta för att de går
14 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
och står mest hela tiden och ofta har ett
tungt och ensidigt kroppsarbete.
Foto:
Erica Norman
Ät bra, motionera regelbundet, sov ordentligt och fimpa
för gott! Fyra "enkla" råd som
får sjömän att vara friskare
och ha förmågan att arbeta
längre.
Projekt Kroppsålder
Sjömanspensionskassan har tillsammans
med andra aktörer drivit en del projekt för
att öka medvetenheten bland sjömännen
om hälsofrämjande åtgärder. TrimMare
var ett treårigt projekt som avslutades
2006 och som innehöll flera bitar. En var
att förbättra arbetsmiljön, en annan att
aktivera de enskilda att bättre sköta om
sig själva.
TrimMare följdes av projektet Kroppsålder som genomfördes på två fartyg
– Mariella och Silja Serenade – och som
riktade sig till kvinnor över 50 år.
Kvinnorna gick igenom olika tester för
att fastställa hälsostatus och utgående från
resultaten fick de tips om kost och motion.
Resultaten visade bland annat att många
var överviktiga, led av stressymptom och
hade problem med rygg, axlar och nacke.
Dessutom var många rökare.
Sjömanspensionskassan har givetvis ett
stort intresse för att pensionsåldern ska
höjas och framför allt för att antalet som
går i invalidpension minskar.
– Men vi kan inte ensamma genomföra
många stora och kostsamma projekt utan
att pensionspremien höjs och det vill vi
undvika, säger man vid Sjömanspensionskassan. 
Sjömansservicebyrån
satsar på arbetshälsa
text
& Foto Sjömansservicebyrån
SSB har ett mångsidigt utbud av olika kurser för sjömän.
I kalendern kan man hitta allt från hobby till arbetshälsa. Kurser om
två, tre dagar ordnas i närheten av Helsingfors och Åbo. På Åland
samarbetar man med Medis. Utöver kursprogrammet arrangeras
tillsammans med olika rederier skräddarsydda kurser
som fokuserar på arbetshälsan.
Som bäst pågår en tredelad kurs
som riktar sig till sjömän på ESL
Shipping. Den första delen genomfördes i början av november på
idrottscentret i Pajulahti. SSB
har under 2000-talet deltagit i ett
flertal projekt för att främja sjömäns
arbetshälsa. Projektet TrimMare,
som genomfördes i samarbete med
Sjömanspensionskassan och Arbetshälsoinstitutets regionbyrå i Åbo,
lyckades bäst på Viking Lines
fartyg.
År 2004 arrangerades i samarbete med Nestes rederi temadagar
om rederi- och arbetshälsa. I de tre
evenemangen deltog ca 150 sjömän.
Evenemang i mindre skala har
årligen arrangerats, såsom Arctia
Shippings motionsdagar.
Konceptet
”Vardagskondition” fungerar
Under de två senaste åren genomfördes i samarbete med Arbetshälsoinstitutets regionbyrå i Åbo och
Tallink Silja Line det omfattande
arbetshälsoprojektet Vardagskondition. Drygt 50 sjömän presterade
strålande resultat under projektet
som sträckte sig över ett år. Under
ett tvådagars inledande evenemang
kartlades deltagarnas utgångssituation och man följde med utvecklingen under den del av programmet
som genomfördes på egen hand och
under uppföljningsdagarna.
Programmet för ESL Shipping
planerades tillsammans med
rederiet och det regionala arbetshälsoinstitutet. Under kurserna
ges instruktioner om hälsosamma
levnadsvanor, man får handledning i
att upprätthålla arbetsförmågan och
kostvanor och tillsammans utvecklar man teman för att orka i arbetet
ombord.
Enligt SSB:s erfarenheter kan
sjömän påverka sin egen förmåga
att orka i arbetet och förbättra sin
arbetsförmåga. Man behöver bara
möjlighet och motivation. SSB
står för merparten av kostnaderna
och alla kurser finns att läsa om på
www.mepa.fi.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
15
VIKINGS NYA VD
Nya rutter kan bli
aktuella i framtiden
Helena Forsgård
Foto Viking Line
text
Rosella kan köra länge än på rutten Mariehamn–Kapellskär. Något
nytt tonnage är inte aktuellt. Däremot kan nya rutter bli aktuella för de
fartyg som blir ”lediga” när de planerade nybyggena sätts i trafik – till exempel
St Petersburg är en het stad för framtida kryssningstrafik. Det säger Viking
Lines vd Mikael Backman som snart firar ett år på den tunga posten.
Han vill också stärka huvudkontoret i Mariehamn och flytta hit
ledningstjänster som nu är stationerade utanför Åland.
 Mikael Backman, 44 år, flyttade
in i vd-rummet i Viking Lines
huvudkontor i Mariehamn i februari. Före det hade han jobbat jämsides med föregångaren, Nils-Erik
Eklund, i nio månader.
I rummet är allt från golv till tak
nytt och skrivbordet står på en ny
plats. Men det var inte Backman
som krävde ny inredning, det var
Eklunds förslag.
- Han ville att det skulle synas att
bolaget bytt vd, säger Backman.
Det nya möblemanget i vd-rummet
är en sak. I övrigt har Backman inte
gått fram med någon stor kvast och
röjt och förändrat. Några positioner på kontoret har slagits ihop och
rekryteringen av Pavlos Ylinen som
Boris Ekmans efterträdare som vice
vd med ansvar för marknadsföring
och försäljning var Backmans verk.
– Men någon Viking-revolution
behövs inte. Det här är ett välfungerande bolag som klarat sig i över 50
år medan andra gått under.
Överraskningsnamn
Många blev överraskade när Mikael
Backman utsågs till Viking Lines vd.
16 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Det var första gången man valde
någon utanför den innersta kretsen
och Backman har inte ens arbetat i
bolaget, däremot några år vid Silja
Line. Han är född i Karis, har studerat till diplomingenjör i Helsingfors och läst International Business
and Marketing i USA, närmare
bestämt vid University of California
Los Angeles. 1995 började han
arbeta för Royal Caribbean Cruises
Ltd där han senast var vice vd för
den tekniska avdelningen och bosatt
i Miami i Florida.
– På ett sätt är jag överraskad över
hur lika Royal Caribbean Cruises
och Viking Line är, det är i stort
samma problem och frågor som
diskuteras.
En skillnad finns dock. I USA är
man gammal på ett jobb om man
stannar längre än fem år. Många
på Viking Line har varit med i flera
decennier.
– Det finns en stor lojalitet mot
Viking Line bland de anställda
och mycket kunskap. En av mina
utmaningar blir att kombinera erfarenheten och lojaliteten med den
entusiasm och förändringsvilja som
de nya för med sig.
En angelägen sak vad gäller personalen är att försöka kämpa emot
viljan att gå i pension. Många är i
samma ålder, men det är inte bra att
de går i pension samtidigt.
Viking Line är inget speciellt jämställt bolag när man ser till styrelse
och ledande tjänster.
– Jag är förvånad över läget och
det kommer att ta många år att nå
en jämnare fördelning. Men vi ska
inte heller anställa män eller kvinnor, vi ska anställa de bästa, säger
Backman.
Nytt tonnage
I slutet av oktober tecknade Viking
Line ett intentionsavtal med varvet
STX Finland om en ny passagerarfärja, som ska kunna drivas på
flytande naturgas, till rutten ÅboÅland–Stockholm. Avtalet innehöll
även en option på ytterligare ett
fartyg. Men miljöstöd från staten
är ett villkor för att Viking Line
ska fullfölja avtalet och än har man
inte fått klartecken för stödet. Men
Backman är optimistisk.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
17
DNV as your preferred partner
DNV has taken the leading role in making LNG
propulsion safe and viable for vessels operating on
LNG fuel. The first rules were developed by DNV
and are likely to be implemented into IMO’s new
rules for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012.
It is DNV’s intention to continue to be the primary
mover concerning the technical safety of vessels
operating with LNG propulsion; moreover DNV also
intends to remain a preferred partner for advisory
and operational matters.
Det Norske Veritas Oy Ab
Keilasatama 5, 02150 Espoo
Aurakatu 18, 20100 Turku
Wolffintie 36, 65200 Vaasa
Alholmintie 72, 68600 Pietarsaari
Hatanpään Valtatie 34 A, 33100 Tampere
Norragatan 5, 22100 Mariehamn
Tel: +358 9 681 691
www.dnv.fi
Stävar Viking Lines fartyg mot nya rutter i framtiden?
ps!
sti
p
p
a
l
k
Jul
Behöver du förnya
ditt certifikat?
Kontakta oss på telefonnummer
+358 (0)18 532 296
eller via vår hemsida
rö Linjen
Ecke
Årskort på
€
rsonligt) 54
/
Person (pe
r Stockholm
t)
g
li , gälle
n
o
*
rs
€
e
8
(p
10
v
Buss & båt
–Eckerö v/
risslehamn
Uppsala–G
86 € *
Personbil
tum.
psda
.
år från inkö
get Eckerö
är giltiga 1
riaktiebola
Årskorten
ägare i Rede
tie
ak
r
fö
batt
*) 50 % ra
www.maritimesafety.ax
Bokning: tel. 28 000, 28 300. www.eckerolinjen.ax
18 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
– Nog blir det en ny färja, säger han.
Rederiet har ritat och planerat och
funderat på nybyggen i många år.
Det var inte Backman som pressade
på som ny och entusiastisk vd.
– För egen del var det kanske väl
tidigt att börja med nybyggen, men
tajmingen i övrigt var den rätta,
säger han.
Enligt nuvarande tidtabell skall
nybygget, om det blir av, sättas i
trafik 2013. Den färja som då tas ur
trafik behöver inte nödvändigtvis
säljas. Andra rutter kan bli tänkbara, till exempel över Finska viken
till Baltikum. Visserligen finns där
många aktörer redan som kämpar
om passagerarna men enligt Backman ”finns det alltid plats för en bra
produkt”.
Sedan finns hela stora Ryssland
med St Petersburg i spetsen där
kryssningstrafiken ännu är i sin
linda. En linje Stockholm–St Petersburg med stopp i Helsingfors kanske
kan bli något för Viking Line i
framtiden.
Fler till Mariehamn
Viking Line är ett viktigt bolag för
hela Åland men hur åländskt är företaget och finns det en risk för att
Åland sidsteppas i framtiden?
– Rent marknadsmässigt är
Viking Line en kameleont. På
Åland är vi ett åländskt bolag, i
Finland ett finländskt och i Sverige
ett svenskt. Men Åland är en bra
plats ”mitt i trafiken” för vårt huvudkontor. Det finns inga planer på
att flytta det, tvärtom. I dag har vi
personer på ledande poster stationerade utanför Åland. I framtiden
vill jag gärna flytta dem till Mariehamn, det underlättar om vi finns
på samma plats, säger Backman.
Backman talar också för att utveckla
Viking Lines verksamhet på Åland
med hotell, busstrafik och resebyrå.
Långlivade Rosella
Däremot blir det ingen ny färja
på rutten Mariehamn–Kapellskär,
åtminstone inte inom överskådlig
framtid. Rosella har många år
framför sig ännu, hävdar Backman,
och linjen är ingen vinstmaskin för
rederiet.
– Den rutten är en produkt som
helt tappat sitt värde, den är ungefär
som stadsbussen för ålänningarna.
Backman vill se en året-runt-trafik
på rutten som går enligt samma
tidtabell alla dagar. Inget hoppande
hit och dit från en tid till en annan
som nu. Extra turer kan läggas in
på sommaren, men de ska inte störa
den fasta turlistan.
En del retar sig på att Rosellas
avgångstider under vardagarna
tycks vara mer anpassade för
svenska danskryssare än för åländska resenärer.
– Rosella är både och – en färja
för ruttrafik och en för kortkryssare
– och båda behoven måste tillgodoses på bästa möjliga sätt. Om vi
jagar bort kryssarna skulle det bland
annat få konsekvenser för biljettpriset, säger Mikael Backman.
Mer skratt?
När Backman tillträdde sade han att
han gärna hörde ”mer skratt i kryptan” som rederikontoret lär kallas
ibland. Har det blivit så?
– Jag vet inte men jag hoppas att
de anställda tycker att det är roligt
att arbeta här, säger han. 
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
19
Det åländska maritima
klustret – i dag och i morgon
text
Erica Norman Foto Daniel Eriksson
Sedan mitten av 1800-talet har Åland varit bas för det ledande
maritima klustret i Östersjön. En isolerad ö, som vände nackdelen
till sin fördel och skapade en handelssjöfart som blev internationellt känd och erkänd. Ännu i dag utgör sjöfarten
den enskilt viktigaste näringen på Åland.
Med avstamp i historien har ÅSUB, på
uppdrag av Ålands landskapsregeringen,
studerat det åländska maritima klustret i
dag och beskrivit vilken betydelse det har
för det åländska samhället. Genom att
skapa olika tänkbara scenarion ser man
in i framtiden och spår konsekvenser av
skilda händelser.
Att sjöfarten är viktig
för det åländska samhället vet de flesta, men
den faktiska omfattningen av sjöfartens betydelse är nog inte lika
känd. Om man jämför
transportsektorn – där
sjöfarten ingår – på Åland, i Sverige och
Finland som andel av BNP, ser man att den
åländska ekonomin till stor del bygger på
transporter. I diagrammet nedan underskattas i själva verket sjöfarten på Åland,
eftersom rederier ingår som en liten del
i transportsektorn i Sverige och Finland,
medan de på Åland utgör huvuddelen.
De åländska, finska och svenska ekonomiernas branschstruktur år 2007 (andel av BNP)
Jordbruk- o skogsbruk, fiske
Tillverkningsindustrin
Byggverksamhet
Handel samt hotell- och
restaurang
Transport, post och tele
Bank-, försäkr.-, fastighet
m.m.
Samhälls- och personliga tj.
0
5
10
15
20
Åland
25
30
Finland
35
40
45
Sveriga
Källa: ÅSUB, Statistiska Centralbyrån och Statistikcentralen
20 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
21
Den handelsflotta som är i åländsk ägo har
visserligen minskat kraftigt under senaste
årtionden, men det finns fortfarande en
betydande del som bidrar till det åländska
samhällets välstånd. I början av år 2010
ägdes och/eller drevs 67 större fartyg med
hjälp av åländsk shipping- kompetens,
med ett sammanlagt tonnage på drygt 1,2
miljoner BT. Det innebär att det faktiska
antalet fartyg med Åland som hemmabas
har ökat de senaste årtiondena, till följd
av att utomstående ägare har valt att lägga
dotterbolag på Åland för att ta tillvara den
åländska kompetensen inom området.
Sjöfartens marknader
Den åländska sjöfartens
totala (inklusive fartyg
som är flaggade i annat
land och managementfartyg) bruttoförsäljning uppgår till 872
miljoner euro, fördelat
på färjetrafik med 645
miljoner euro och på
fraktfart med 227 miljoner euro.
De finska och svenska marknaderna dominerar med 90 procent för den åländska
passagerartrafiken medan 70 procent av
lastfartygens, inklusive oljetransporter,
intjäning kommer från marknader utanför
Åland, Finland och Sverige. Lastfarten
är till sin karaktär mer diversifierad med
olika frakttyper och ett nätverk av rutter som är betydligt mer omfattande än
passagerartrafikens. Ser man totalt på
sjöfartens marknader är Sverige, Finland
och Åland med 76 procent de mest betydelsefulla.
Övr. världen
7%
Majoritet anställda i Finland
Den sjöfart som har Åland som bas har
visat en positiv utveckling avseende antalet fartyg, tonnage och intäkter – tack vare
etableringen av dotterbolag och managementbolag på Åland. Det här avspeglas
självklart även i utvecklingen av antalet
Åland
4%
övr. EU
17%
Finland
41%
Sverige
31%
anställda inom rederisektorn, som under
det senaste decenniet har stigit från drygt
4 000 till drygt 6 000 personer. I absoluta
tal är majoriteten av de anställda inom rederisektorn bosatta i Finland, 53 procent.
De som är bosatta på Åland utgör 24
procent och de i Sverige 14 procent.
Den åländska shippingens
huvudmarknader, geografisk fördelning 2009
Den åländska shippingsektorns inköp (varor och tjänster exkl. fartygsinvesteringar) 2009
Typ av sjöfart
Sysselsättningen inom den åländska shippingsektorn 2009
Anställningskategori
Antal anställda
Pass.
De anställdas geografiska fördelning
Frakt
Åland
Finland
Sverige
Övr. EU/världen
Landanställda
1 073
70
484
275
294
90
Ombordanställda
3 640
1 330
1005
2 978
526
461
Totalt
4 713
1400
1 489
3 253
820
551
Källa: Rederier och berörda företag
22 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Inköpsvolym Geografisk fördelning av de löpande inköpen (ca milj. €)
(ca milj. €)
Åland
Finland
Sverige
övr. EU
övr. världen
Färjetrafik,
505
104
kryssningar
205
130
60
6
Frakt (inkl. oljetransporter)
85
13
19
7
36
10
Totalt
590
117
224
137
96
16
Anm.: I inköpen från Åland ingår även inköp från åländska dotterbolag utanför Åland.
Källa: Rederier och övriga berörda företag.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
23
Finland är vinnaren
Effekterna på den åländska ekonomin är
enbart positiva men det står ändå klart att
den ekonomiska tyngdpunkten avseende
marknader, omsättning, löpande inköp,
löneutbetalningar och sysselsättning ligger utanför Åland. Av de anställda är 75
procent bosatta utanför Åland, inköpen
sker till över 80 procent från företag utanför Åland och över 95 procent av försäljningen sker på marknader utanför Åland.
Det här betyder att det åländska sjöklustrets positiva ekonomiska
effekter även åtnjuts av andra regioner.
Av det totala antalet arbetsplatser inom
sjöklustret på cirka 6 100 är 4 600 bosatta
utanför Åland.
Den finska ekonomin är vinnaren i
absoluta tal på den åländska sjöfarten.
Av klustrets anställda är cirka 50 procent
bosatta i Finland, 55 procent av de utbetalade lönerna går till finska arbetstagare
och cirka 40 procent av inköpen sker från
finska företag. Och därtill kommer ytterligare investeringar i de finska varven.
Tänkbar utveckling
För att försöka förstå hur den åländska
sjöfarten kan utvecklas i framtiden, har
scenarierna A och B ger de mest positiva
effekterna på den åländska ekonomin.
Motsatsen är scenarierna D och E, medan
scenario C ger ett blandat resultat för
utvecklingen. Sjöfarten gynnas av lägre
löner medan antalet anställda på Åland
troligtvis skulle minska till förmån för
anställda från låglöneländer.
ÅSUB konstruerat fem
alternativa scenarion för
det kommande decenniets utveckling:
A.Kraftigt växande passagerarmängder i Östersjön.
B.Stark tillväxt i efter
frågan på sjötransporter
av gods.
C.Det av EU sanktio-
nerade systemet med
stöd för bemanings-
kostnader försvinner.
D.Kraftigt stigande kostnader för fartygsbunker (IMO-beslut
om dyrare lågsvavliga
bränslen).
E.Skatteundantaget
och därmed också ombordföräljning av taxfreevaroro.
Med hjälp av en modell
har man analyserat de
olika utfallen för den
åländska ekonomin.
Analysen visar att
Sjöfarten är avgörande
ÅSUB fastslår att den åländska sjöfarten
är av avgörande betydelse för landskapets
ekonomi, i dag och i framtiden. Det maritima klustret skapar arbeten och ger stora
inkomster till samhälle och näringsliv.
Det har även byggt upp den infrastrukturella bas som bär Åland, tillika den
finansiella service som finns i landskapet.
Rapporten är nu levererad till Landskapsregeringen som kommer att använda resultaten som grund för att skapa
en sjöfartspolitikanpassad till åländska
förhållanden.
Scenarioutfall för olika delar av ekonomi och samhälle
Marknadstillväxt, passagerarsjöfart (A)
Med tanke på att arbetsmarknaden på
Åland är liten, totalt är cirka
13 600 personer sysselsatta, innebär det
att arbetsplatserna på rederier står för cirka 11 procent av ålänningarnas sysselsättning. Det är intressant att notera att när
sjöfartsklustret har utökat sina anställda så
har det skett utanför Åland, eftersom de
anställda som bor på Åland nästan i stort
sett har varit oförändrat sedan slutet av
1990-talet.
Rederiernas inköp
Rederierna har inte enbart stor betydelse
för antalet sysselsatta och deras inkomster
på Åland, utan man bidrar också med
intäkter till näringslivet som inköpare av
tjänster och produkter. I stort kan man indela rederiernas inköp i fyra olika grupper.
24 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
1.Proviantering/catering och
övriga passagerarrelaterade inköp
2.Bunker, underhåll och varv/
nybyggen
3.Finansiella-, juridiska-, och
försäkringstjänster
4.Övriga tjänste- och varuinköp
Totalt köper rederierna varor och tjänster
på Åland för 117 miljoner euro, medan
473 miljoner euro hamnar utanför Åland.
Totalt omsätter det åländska näringslivet
1,6 miljarder euro, vilket innebär att rederiernas efterfrågan står för cirka 8 procent
av bruttoförsäljningen inom det åländska
näringslivet. Enligt rederiernas egen uppskattning
köper man från ett 40-tal åländska företag
med en sammanlagd sysselsättning på
cirka 1 200 anställda, allt från försäkring,
och taxfreeprodukter till maskiner.
Marknadstillväxt,
fraktsjöfart (B)
Lönesubventionerna
bort – högre priser,
samma löner och
personal (C1)
Lönesubventionerna
bort – lägre löner och samma personal (C2)
Lönesubventionerna
bort – lägre löner och utomnordisk personal (C3)
Högre bunkerkostnader (D)
Taxfreeförsäljningen avskaffas (E)
Färjsektorn Fraktsektorn
Landnäringar
Hushåll
LR
Kommuner
+++
++
++
++
+
++
+
+++
+
++
+
+
--
--
--
--
-
-
-
-
-
+
(+/-)
(+/-)
++
+
(+/-)
- -
-
---
- -
(+/-)
- -
- -
-
--
- - - -
-
- - -
- - - -
- -
---
Teckenförklaring: Starkt positivt +++, positivt ++, svagt positivt +. Extremt negativt - - - -, starkt negativt - - -, negativt - -,
svagt negativt -, neutralt (+/-)
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
25
 – Det är väldigt lätt att ha en åsikt om
försäkring, men det är få som kan försäkringar så att de begriper helheten.
Så svarar en försäkringsmäklare med
yrkesstolthet på frågan varför vi behöver
mäklare. Jan Risinger, vd för Fairwater
Marine AB, har 25 års erfarenhet av sjöförsäkringar, varav 17 år som mäklare. På
företagets kontor i Stockholm, Göteborg
och Helsingfors sitter ett team på totalt
tio personer. Den samlade expertis de
kan erbjuda har bland annat nautisk och
juridisk kompetens samt erfarenhet från
P&I-klubbar och försäkringsbolag.
Omkring 500 fartyg är i dagsläget
försäkrade genom Fairwater Marine, som
är helt specialiserade på marinförsäkring.
Merparten av affärerna är redarförsäkringar, men befraktare finns också bland
kunderna. Numera utfärdar mäklarna alla
dokument och fakturerar försäkringspremier. Vilken omfattning deras uppdrag
ska ha bestämmer kunden, allt från ren
upphandlingskonsultation till att fungera
som en extern försäkringsavdelning som
sköter skadehantering.
Att bedriva sjöfart är riskfyllt. Förlust av fartyg kan bli förödande för
ett rederi, om det inte har tillräcklig försäkringstäckning.
Foto: The Swedish Club
På mäklarens marknad
är alla risker försäkringsbara
text
Ann-Sofi sund
Där försäkringsbolagen ser risker, försöker försäkringsmäklaren
hitta möjligheter. I en allt mer selektiv marknad får mäklaren en mer
framträdande roll. Fairwater Marine är försäkringsmäklare med
målsättning att lotsa sin kund till en optimal försäkringslösning,
oberoende riskens svårighetsgrad.
26 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Traditionsbrott
Försäkringsmäklare gjorde sitt intåg
på den svenska marknaden i början av
1990-talet, och några år snare etablerade
de sig på den finska marknaden. Ur ett
internationellt perspektiv är våra mäklarmarknader således relativt unga. I dag förmedlas uppskattningsvis omkring hälften
av alla kaskoförsäkringar på den svenska
marknaden genom mäklare, i Finland rör
det sig om drygt en tredjedel. Det finns
alltså ännu mark att erövra för mäklare.
Försäkringsbolagen i Sverige och
Finland har av tradition tecknat 100
procent av kaskorisken, medan underwriters på den internationella marknaden
normalt tecknar andelar i en risk. Enligt
Jan Risinger har också de svenska och
finska försäkringsbolagen de senaste åren
övergått allt mer till så kallad co-assurans,
där vanligen tre till fem olika försäkringsbolag tecknar en andel i ett fartygs
kaskorisk. Då behövs mäklare som kan
organisera placeringen, och det öppnar
för fler mäklaraffärer.
Men det är givetvis inte som organisatör
mäklaren fyller sin funktion på marknaden. Det är stora ekonomiska värden som
rör sig inom shipping och komplicerade
risker som behöver finansieras externt, utanför rederiet. Kostnadseffektivitet är en
ledstjärna inom sjöfartsindustrin och ett
honnörsord för mäklaren i jakten på den
mest optimala försäkringslösningen.
Har du en
mäklare
så har du
en bundsförvant som
dessutom
enligt lag
alltid måste
se till ditt
intresse.
Mäklaren jobbar för kunden
Mäklarens uppgift är att göra en analys av
kundens försäkringsbehov för att kunna
sammanställa ett adekvat underlag för
upphandling.
– Vi ska vara så nära kunden att vi
begriper försäkringsbehovet. Beroende
på allt ifrån typ av fartyg, trade och vilka
kontrakt som ingås har kunden kanske
vissa speciella försäkringsbehov som inte
täcks av standardvillkor, förklarar Jan
Risinger och nämner bland annat
specialistfartyg med seismisk utrustning
som hyrs ut till offshore-industrin.
Mäklaren gör systematiska jämförelser
av olika marknader, aktörer, villkor och
priser, så kallad benchmarking. Den ligger
till grund för förhandlingar med utvalda
försäkringsgivare för att få fram ett urval
med bästa möjliga villkor som sedan presenteras för kunden.
– Som ensam kund står du dig rätt slätt
mot ett försäkringsbolag vars uppgift är
att göra så mycket vinst som möjligt. Ska
du sätta dig ner och förhandla villkor och
premier, så har du inget att jämföra det
mot.
Fristående och oberoende
Jan Risinger förklarar sin roll som oberoende mäklare, en profession reglerad i
lag och övervakad av Finansinspektionen
i Sverige och Försäkringsinspektionen i
Finland.
– Har du en mäklare så har du en
bundsförvant som dessutom enligt lag
alltid måste se till ditt intresse. Vi får inte
ställa oss på försäkringsbolagens sida, då
blir vi ju ombud.
Även om mäklare är oberoende av försäkringsbolagen, är de också måna om sin
goda relation till dem. Försäkring bygger
på förtroende, och det gäller genom hela
kedjan där mäklaren är en länk.
– Om försäkringsgivaren inte känner kunden, så är mäklaren en garant för
att adekvat information kommer in till
försäkringsbolaget. De kan lita på det
material vi presenterar. Vi vill att försäkringsgivare ska vara kvar och har ett
intresse av att se vår relation med marknaden långsiktigt, säger Jan Risinger.
Trender i tiden
Som på alla marknader, så kan man urskilja vissa trender också på försäkrings-
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
27
A unique combination of customised service
and financial strength
www.ukpandi.com
Helsingfors:
Mariehamn:
Jan Forstén
Olli Kytö
+358 50 345 9170
+358 18 29 000
Mäklarens roll har förändrats från att vara en ren upphandlingskonsult och
brevlåda till att idag även sköta skadehantering, om kunden så önskar.
marknaden. Den nordiska försäkringsmarknaden har genomgått en
strukturomvandling de senaste tio
åren, med fler fusioner och namnbyten än vad en oinvigd förmår
hålla reda på. Bolag har gått in och
ut ur marknaden, återuppstått under
andra namn och expanderat över
gränserna. Summan av det hela är
färre men större försäkringsbolag
och samtidigt kommer nya aktörer,
som utländska agenturer, in på
marknaden.
– Den nordiska försäkringsmarknaden är en oerhört konkurrenskraftig marknad och de nordiska
redarna har det väl förspänt med
antalet försäkringsbolag, jämfört
med till exempel grekiska redare,
säger Jan Risinger.
Samtidigt har han noterat en ökad
selektivitet på marknaden. Attraktivt tonnage i åldern 0–15 år med
god skadestatistik är lätt att placera.
Men äldre fartyg, speciellt de med
dålig skadestatistik, och mer udda
fartyg och risker är långt svårare.
– Man är oerhört selektiv och vi
har sett kunder som hamnat i för-
Driving sustainability
for a safer world.
How do you create a truly sustainable future for the marine industry?
For us, it’s all about seeing the big picture. We offer intelligent,
balanced advice that will help you meet your operational and
commercial challenges as well as environmental and regulatory
obligations. So you can trust us to make yours a safer, more
productive and better performing business, as well as a greener one.
Learn more about our global network –
go to www.lr.org/marine
Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group.
Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.
COL4642_LR_Sustain_175x120_250logo_ad.indd 1
28 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
säkringsnöd då försäkringsgivaren
man haft i 20 år inte vill vara med
längre. Då måste man hitta något
utanför de normala placeringsvägarna.
London sätter pris på risk
Jan Risinger pekar också på en
likriktning i den typ av försäkringsaffärer försäkringsbolagen är villiga
att acceptera. Risken blir mer styrande än kundrelationen. Orsaken
är bolagens interna guidelines.
– Det är inte direkt kritik mot
marknaden, men jag tycker att alla
försäkringsgivare koncentrerar sig
på ungefär samma sak, man plöjer i
samma fåra. Är det så att risken inte
finns i produktkatalogen, då är det
svårt att få in den på ett lokalt bolag.
I London räknar man ut ett pris,
medan det i Skandinavien är risken
som bedöms och när den inte ryms
inom ramarna vill man inte teckna
den.
Det sägs att på Lloyd´s försäkringsmarknad är allting försäkringsbart. Det är också hit som Fairwater
Marine vänder sig med mer udda
Foto: The Swedish Club
risker, eller överhuvudtaget risker
som den nordiska marknaden inte
accepterar. Villkoren kanske inte
blir exakt de man vill ha, men man
hittar en lösning. Och det är just
det en försäkringsmäklare måste
göra.
– Medan ett försäkringsbolag
kan säga "nej, tyvärr, vi är inte
intresserade", kan ju vi aldrig fela
att fixa en försäkring för en kund,
säger Jan Risinger.
Foto: Ann-Sofi Sund
Jan Risinger, till höger, för befälet över
Fairwater Marine AB. I trappan Sara Båth,
operativ chef, och Nicklas Holmberg,
auktoriserad försäkringsmäklare.
8/19/10 12:30 PM
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
29
KROPPSKONST
med uråldriga anor
text
& foto Henrik Byrn
Sjömän var de första vita att smycka sig med tatueringar.
I dag är det ett globalt fenomen även bland landkrabbor.
Ett urval av traditionella sjömanstatueringar från mitten av förra
seklet av den berömde dansk/nordiske tatueraren, Tato Jack.
30 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
 Ordet ”tattoo” kommer från Polynesiens ”tatau” och betyder ”öppet sår”. Då
den brittiska kaptenen Cook på skeppet
Endeavour gick i land på Cooköarna år
1773 – och som han senare blygsamt gav
sitt eget namn – fann han människor med
detaljerade och konstnärliga ”tataus”.
Cooköarna har i 1700 år varit befolkat av
maorier, där tatueringar – ända från häl
till hjässa – var en del av kulturen. Ju fler
desto bättre, och de mest tatuerade var
ofta prästerna.
Tatuerade med urin och krut
En del sjömän ville pröva på de exotiska
uttrycken och därefter spred sig tatueringarna över resten av världen med seglarna. Själva tatueringen skedde ofta till
sjöss och med hjälp av segelmakarens spetsiga nål, som med urin och krut skapade
outslitliga tatueringar under huden.
Ombord på skeppen var tatueringar en
inskription av stolthet, en deklaration om
trohet och en kungörelse av våghalsighet
som inbjöd likasinnade till en allians. Men
på land, där sjömännen var en minoritet,
blev de tatuerade betraktade som våghalsar och, i värsta fall, hamnbusar.
Tatuering en synd
Då de första kristna missionärerna kom
till Cooköarna hämtade de med sig många
sjukdomar, och maorierna drabbades
av massdöd. De dog för att de inte var
troende, berättade missionärerna för dem
som överlevde.
I den kristna kulturen som småningom
etablerades på öarna var det en synd att tatuera kroppen, för den är en Guds symbol
som inte ska röras vid. Det stiftades också
en lag mot tatueringar.
Internationellt blev tatueringar sammankopplade samman med en machokultur, oftast en antisocial handling och
självmisshandel som bäraren gjort. De var
i synnerhet populära hos band, i fängelser
och i manliga sällskap.
Det är stick i stäv mot tatueringskonstens plats i det traditionella samfundet på
Cooköarna, där konstarten har en ärofylld
plats.
En ny generation av tatueringar har
igen accepterats av befolkningen. I hjärtat
av Polynesien, på Cooköarna, finns det i
dag nästan lika många tatuerare som
souvenirbutiker. Nu har dom blomstrat
upp igen och blivit chict runtom i världen. Moderna tatueringar har brutit med
den ursprungliga stilen och uppvisar all
världens illustrationer.
En segelfartygs-entusiast.
Stormy Kara har jobbat
som tatuerare i många år
och har gått i lära hos sin
farbror, Tetini Pekepo, som
fortfarande är en kändis på
Cooköarna efter att tatuerat
kunder i 50 år. Nu är han
pensionerad och Stormy
har fortsatt hans arbete och
tagit över affären i centrum
av huvudstaden Avarua.
Råttben som tatueringsnål
Ursprungligen var tatueringsredskapet
gjort av benkotor från fåglar och råttor,
de formades spetsiga och placerades i
en träbit, ofta många sida vid sida som
en kam. Spetsarna doppades i färg och
en hård träbit användes som hammare
mot kammen, så att nålarna trängde in i
huden. Färgen härstammade från olika
frukt- och nötkärnor som brändes i en
halv kokosnöt över öppen eld.
I dag används rostfritt stål. En enskild
nål är så tunn att den sätts ihop med
andra. En tatuerare på Cook-öarna,
Stormy, berättar att hon normalt använder åtta nålar. Emellanåt arbetar hon med
upp till 32 nålar då hon gör breda strykningar.
– Varje familj har en beskyddare, en
speciell symbol, och många familjemedlemmar väljer att få den tatuerad i generationer, säger Stormy.
Hälsorisker med färgerna
Färgen i tatueringarna kan hos en del ge
en hudirritation. Färgen kan innehålla så
kallade azofärger, som kan framkalla
allergiska reaktioner och andra biverkningar. Färgerna innehåller även nanopartiklar, som är så små att de kan tränga
in i kroppen, och i biopsier av lymfkörtlar
har man funnit koncentrationer av tatueringsfärg. Färgernas långsiktiga biverkningar är mer eller mindre okända.
Tatueringar kan tas bort med laser,
som kan efterlämna ärr. Även syra kan
användas för att ta bort pigmenetet i
huden men det är mycket smärtsamt.
Från skråmärke till trendigt
De dagarna är förbi då landkrabbornas
betygsättning av bärarna av de färggranna utsmyckningarna var en skråsäker
värdering: Är du sjöman har du nog en
tatuering. Och har du en tatuering, så är
du nog sjöman. I dag är dom en populär
kroppsdekoration för många andra än
sjömän.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
31
på minnets redd
Edgar Eriksons
VITA FLOTTA
L ars-Erik Eriksson
foto Gustaf Eriksons arkiv
text
På Åland har det funnits många legendariska skeppsredare. Namn
som Gustaf Erikson, Algot Johansson, Hugo Lundqvist, Gunnar Eklund med
flera, är personer som de flesta känner igen. Ett namn som däremot inte nämns
så ofta är Edgar Erikson – son till den legendariske redaren Gustaf Erikson,
som även var känd som ”Segelsjöfartens konung”. Edgar Erikson tog över efter
sin fars bortgång år 1947 och drev rederiet vidare som verkställande direktör
fram till sin pensionering år 1981. Han tog över ett ålderdomligt rederi med
gamla fartyg och förvandlade det till ett av Finlands modernaste.
 Edgar Erikson föddes i Mariehamn den 19 juli 1915. Han utbildade sig inom handels- och affärsområdet, både hemma och i utlandet,
där han även praktiserade. Vid 20
års ålder började Edgar arbeta på
faderns rederikontor där han skötte
mycket av kontorsgöromålen. Han
fick en god inblick i rederiverksamhet med sin far Gustaf som en god
läromästare. Vid Gustaf Eriksons
frånfälle i augusti år 1947 fick
Edgar ta över det fulla ansvaret för
rederiet. Han var då 32 år gammal
och väl skolad för sin uppgift. Han
förvaltade rederiet och det helägda
varvet i Nystad, tillika bolaget
Firma Gustaf Erikson som ägdes av
Edgar och systern Eva Erikson (gift
Hohenthal). Det övergick till ett
aktiebolag med namnet Mariehamns Rederi Aktiebolag år 1964.
Tio år senare bildades Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson.
Segelfartyg avyttras
Rederiets maskinflotta, som då var
Ålands största, bestod av tio ångfartyg och fyra mindre motorfartyg.
32 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Denna flotta var mycket ålderstigen
med en medelålder på cirka 40 år.
Rederiet hade även kvar fyra av
de stolta barkskeppen, Pommern,
Passat, Pamir och Viking. Två av
dessa var fortfarande i trafik, Passat
och Pamir som kom att bli de sista
långfartsseglarna i fraktfart.
Efter dessa fartygs sista resor tog
Edgar Erikson beslutet avyttra sina
segelfartyg. På grund av den nya
tidens ökade kostnader var det
omöjligt att driva dessa med vinst.
Bland ökade kostnader var lönekostnaderna för större besättningar på
grund av trevaktsystemet. Transporten av vete i säckar hade upphört
och all spannmål transporterades
numera i lösvikt som bulklaster.
Edgar hade dock kvar en stark
känsla för dessa seglare och sålde
dem motvilligt. Han till och med
väntade med försäljningen av
Viking tills Göteborgsföreningen
Sjöfartens hus, som ville bevara
Viking, fick fram pengar. Han var
erbjuden 20.000 £ av skrothandlare
men sålde fartyget till göteborg för
18.000 £. Även Passat och Pamir fick
segla vidare, genom att de hamnade
hos ett tyskt konsortium av redare som
utrustade fartygen och seglade vidare
dem som skolfartyg.
Fyrmastbarken Archibald Rusell
samt Moshulu lämnades tillbaks till
rederiet (efter kriget) år 1948 men var
i så dåligt skick att Archibald Rusell
gick till skrot och Moshulu blev
spannmålsmagasin. Angående Pommern uttalade sig Edgar att hon inte
var till salu, fartyget låg då upplagd vid
Badhusberget i Mariehamn. Han meddelade att så länge det stod i rederiets
förmåga skulle Pommern underhållas och ha sin plats i hemmahamnen.
Sedermera skänkte Edgar och hans
syster Eva Hohenthal barken Pommern till Mariehamns stad år 1953.
Segelsjöfartens era var över och Edgar
Erikson kom att bli den sista segelfartygsredaren i världen.
Sikte på framtiden
Edgar var en framsynt man och förstod nu att det var dags att förnya den
ålderdomliga flottan.
Frakter fanns det gott om efter
kriget och industrin hade kommit
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
33
på minnets redd
på minnets redd
igång på allvar. Gustaf Erikson hade före
sin bortgång övertagit ett nybyggnadskontrakt på ett ångfartyg från CrichtonVulcan. Fartyget levererades år 1947
och fick det ståtliga namnet Kungsö.
Med detta moderna ångfartyg om 3200
dwt fick den åländska handelsflottan sitt
första nybygge i den storleksordningen.
Nästa nybygge beställdes av Edgar och
var ett mindre motorfartyg på 800 dwt
som fick namnet Bergö och levererades
år 1949. Hon kom att vara det andra
finska fartyget som gick upp till de stora
sjöarna i Kanada (St. Lawrence Seeway).
Bergö förliste vid infarten till Uleåborg
i december 1954 och blev en total förlust
för rederiet.
Sjöfartsrådet Edgar Erikson på sitt kontor med modeller av kylfartyget Fiskö
1957 och Eckerö 1953. Båda nybyggen för rederiet.
Kylfartyget Tingö, ett av många nybyggda från Nystads Varv.
Balderö var det sista nybyggda torrlastfartyget för Gustaf Eriksons År 1978.
Sista nybyggda kylfartyget var Tersö år 1980.
34 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
De vita fartygen
Edgar fortsatte sin verksamhet med ambition att med moderna och effektiva fartyg
bedriva sjöfart anpassad för tidens krav
och utveckling. En strävan till specialisering på transport av förädlade produkter
var hans mål. Ett försök att ge sig in på
oljemarknaden med ett nytt tankfartyg
misslyckades då han inte fick licens för
inköp av fartyget i fråga. Han riktade
då sina blickar mot kyltransporter och
inköpte ett litet begagnat kylfartyg på
andrahandsmarknaden som fick namnet
Kallsö. Kyltransporter kom att bli den
verkligt stora satsningen i rederiet.
Verksamheten inriktades från trampfart till tidsbefraktning, kontraktsfart och
linjefart. År 1953 levererades de vackra
och moderna shelterdeckarna Eckerö och
Degerö. År 1959 kom Sommarö, som av
många anses vara vackraste av Eriksons
fartyg genom tiderna. Dessa fartyg var
alla vitmålade och alla nybyggen efter
dessa fick sedan samma färg. Fartygen
hyrdes ut till olika linjerederier för transport av huvudsakligen styckegodslaster.
De såldes i slutet på 70-talet och fick
som efterföljare Gregersö, Germundö,
Andersö och Balderö. Dessa var mera
lämpade för bulklaster. Gregersö var för
övrigt det första i Finland byggda fartyget
med isklass 1 A super.
United Owners
År 1953 bildades det gemensamma
bolaget United Owners, som var en
befraktningssammanslutning bestående
av Firma Gustaf Erikson, Lundqvist
Rederierna och Rederiaktiebolaget Asta.
United Owners’ transporter skedde främst
med eget tonnage, men även med inhyrt
tonnage. Fartygen gick ofta linjefart
Finland – kontinenten med styckegods och
papperslaster. År 1972 ändrades namnet
till United Lines, vilket upplöstes 1982.
Ibland kunde åsikterna gå isär för de olika
rederiernas talesmän, men Edgar var ofta
den man som lugnade ner stämningen på
dessa möten.
Kyltrafiken fick sitt första nybygge år
1957 från det egna varvet i Nystad. Fartyget som fick namnet Fiskö var det första
kylfartyget som ett finskt varv byggt.
År 1960 byggdes Kallsö och året därpå
systerfartyget Järsö. Fartygen var på 850
dwt och sattes i linjetrafik kontinenten –
Kanada/USA med Eriksson Reefer Line
målat på utsidorna. Fartygen gjorde 4–5
resor per år (1962–1965) under maj till
december och resten av året trafikerades
Spanien-Finland med frukt. Nystadsvarvet fortsatte att bygga kylfartyg till GErederiet och totalt byggdes tolv stycken.
Det sista fartyget Tersö levererades år
1980. Dessa små kylfartyg med en längd
på lite över 70 meter kom att trafikera
över hela jordklotet. Trots storleken
skedde sällan större haverier och fartygen
med sina besättningar kom oftast lyckligt
i hamn.
En riktig gentleman
Edgar Erikson var en mycket omtyckt
redare. Han hade en låg profil och tog sällan till några höga toner. Folket i hans närhet hade stor respekt för honom och han
inspirerade sina anställda med sin kunskap
och framsynthet. Han läste mycket och
var väl insatt i det mesta. Många gånger
ställde han frågor till sin tekniska personal
om tekniska nymodigheter som många
aldrig ens hört talas om.
Edgar och frun Solveig var generösa
människor som hjälpte många familjer
som hade det svårt. Vid jultid brukade de
dela ut paket till många barnfamiljer.
Edgar Erikson var en riktig gentleman
och en redare av den gamla stammen, som
med stil och goda kunskaper skötte sitt
rederi på bästa sätt.
Lars-Erik Eriksson
har i tidigare nummer av Ålands Sjöfart & Handel skrivit
om följande Gustaf
Eriksons fartyg:
• Pommern • Degerö • Granö • Germundö • Fiskö (båda)
• Ramsö • Eckerö
• Andersö
• Styrsö
• Hamnö
• Olivia,
• Kungsö
• Hamnö
Managementdrift
Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson inledde managementverksamhet för andra
rederiers fartyg år 1973, omfattande både
kylfartyg och torrlastfartyg.
Edgars strävan att ha en modern flotta
M/S Eckerö under gång med full last under Gustaf Erikson flagg.
visar att år 1971 bestod flottan av enbart
nybyggda enheter. Som störst var den åren
1978–80 med cirka 74700 dwt, fördelat
på 22 fartyg varav 18 egna och fyra under
Tack och hej då,
management. Under Edgars tid byggdes
Detta var min sista artikel i serien ”På Minnets Redd” i Ålands Sjöfart & Handel.
också ett stort och fint kontorshus som
Jag vill tacka alla läsare och de som gett mig information till artiklarna. Jag
stod färdigt år 1966. Detta var ett riktigt
har träffat många intressanta människor genom åren som jag intervjuat och
som jag har haft stort utbyte av.
rederikontor med modeller av fartyg
För min del har det blivit drygt 60 artiklar av ”På Minnets Redd” genom åren
inbyggda i väggarna och under sin glansoch många fler fartyg som jag har skrivit om. Flertalet ”På Minnets Redd” har
tid var fartygens positioner utsatta på en
handlat om fartyg som lämnat den åländska handelsflottan för länge sen.
Jag tycker det är synd att tidningen försvinner och därmed en bit av
världskarta i ett stort fönster vid entrén.
åländsk sjöfart och sjöfartshistoria med den. Tidningen har funnits som en
Vid uppnådd pensionsålder lämnade
självklarhet i de åländska hemmen i 70 år och säkert kommer många att
Edgar Erikson år 1981 vd-posten och versakna den. Tack allesammans för den tid som varit.
Jag får väl säga som sjömännen; See you in Liverpool.
kade sedan som aktiv styrelseordförande
i rederiets styrelse. Han avled år 1986, 70
L ars-Erik Eriksson
år gammal.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
35
Kosterhavets nationalpark ligger vid
svenska västkusten, i Strömstads och
Tanums kommuner.
”Det finns en lång tradition att skydda
natur på land, men att skydda naturvärden
under havsytan är inte lika vanligt”, heter
det på nationalparkens hemsida. Syftet
med parken är ”att bevara det mycket
speciella och artrika havs- och skärgårdsområdet och de landområden som ligger i
närheten i väsentligen oförändrat skick”.
Foto: Erica Norman
Snorkelbana i åländsk
marin nationalpark
text
Helena Forsgård
Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark, invigdes i fjol. Åland, som ligger mitt i Östersjön, borde ta
efter och inrätta ett skyddsområde även under vattenytan. Det
anser Sten Sundman i Lemland, och utredare vid landskapets
miljöbyrå är med på noterna. Men det finns en hake – de vikar
som är speciellt skyddsvärda är inte i landskapets ägo.
36 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Besökare är välkomna
Området är ingalunda stängt för besökare.
Tvärtom, besökare är välkomna, men det
finns en lång lista på regler som måste
följas. Friluftslivet får inte störa känsligt
djurliv eller slita på känslig vegetation.
Inom parken finns särskilda bottenskyddsområden med förbud mot trålfiske, ankring och annat som kan skada bottnarna. Dessutom finns en zon med hastighetsbegränsning för båttrafiken. Inom andra
delar av nationalparken är ett småskaligt
trålfiske efter räkor tillåtet, liksom fiske
efter hummer och havskräfta.
Jakt på sjöfågel får bedrivas endast av
dem som är skrivna i de två kommunerna
och av dem som sedan tidigare har rätt att
jaga i området. All jakt och skyddsjakt sker
enligt den fastställda viltvårdsplanen.
Ett permanent naturrum, eller en utställningslokal, med bland annat utställningar
och en filmsal öppnas enligt planerna
sommaren 2012 i anslutning till nationalparken.
Förutom Kosters nationalpark har
Sverige i dag 20 marina naturreservat och
fler är på gång.
Något för Åland!
På Åland har Sten Sundman – ekonom,
sjökapten och fiskarbonde i Lemland –
skrivit insändare och propagerat för en
marin skyddspark i liknande stil som
Kosterhavets nationalpark.
– Jag tror på det och har pratat för det
i många år. Östersjön behöver skyddsområden även för livet under vattenytan
och Åland ligger bra till mitt i Östersjön.
Det skulle även ge oss bra PR, säger Sten
Sundman.
Susanne Vävare är utredare på miljöbyrån vid Ålands landskapsregering. Hon
säger att idén har diskuterats och är intres-
sant och att det finns många undervattensmiljöer kring Åland som är speciellt
skyddsvärda.
Vid byrån pågår som bäst en inventering av sådana områden och det handlar
bland annat om grunda vikar med speciell
bottenvegetation som är viktiga lekplatser
för olika fiskarter. Men vikarna är också
attraktiva områden för rekreation och fritidsbebyggelse. Olika former av mänsklig
aktivitet som utfyllnad av stränder, muddring och byggnation i vattnet kan snabbt
förstöra viken som en lekplats för fiskar.
Båttrafik kan också försvåra fiskrommens
utveckling.
FAKTA
Kosterhavets nationalpark ligger på 45
minuters båtfärd från
Strömstad på svenska
västkusten. Parken
upptar ett område på
ungefär 400 kvadratkilometer, varav 399
under havsytan.
Området är ett av de
artrikaste i Sverige med
6000 arter i havet och
lika många på land.
En del regler gäller för
vistelsen i parken. Det är
bland annat inte tillåtet
att ankra i zoner som
förklarats som bottenskyddsområden, att
tomgångsköra motor
och använda motordrivet laddningsaggregat
och att köra motorbåt
snabbare än 5 knop i
vissa delar av parken
och under vissa delar
av året.
Begränsningar
Om en sådan vik skulle förklaras som ett
marint skyddsområde kunde begränsningar införas mot exempelvis muddring
och byggnation. Däremot är olika former
av utsläpp i havet redan reglerade i EU:s
vattendirektiv och de reglerna ska givetvis
följas även i ett marint skyddsområde,
men några egna strängare regler behöver
inte bli aktuella.
– Det finns inga problem att hitta
lämpliga vikar som kunde bli marina
skyddsområden. Problemet är snarare att
vattnen är privatägda och de måste i så fall
först köpas av landskapet, säger Susanne
Vävare.
Hon påpekar också att det inte handlar
om att stänga av ett område för all mänsklig aktivitet. Men det gäller att hitta en
form för en samexistens som inte hotar
känsligt växt- och djurliv.
– Det finns exempelvis inga hinder för
fiske i ett sådant område, säger hon.
Ett par områden på Åland, där större
vattenområden ingår, är redan med i EU:s
naturskyddsprogram Natura 2000. Ett av
dem är Björkör, ett annat Signilskär-Märkets naturskyddsområde på 22.500 hektar,
varav 400 hektar är landområde. Men frågan är dock om det just där finns speciellt
skyddsvärda miljöer under vattenytan.
Info under ytan
I Kosterhavets nationalpark finns en snorkelled – man simmar med snorkel längs en
led och läser informationsskyltar under
vattenytan.
– En jätterolig idé som vi kunde ta efter
på Åland, säger Susanne Vävare.
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
37
Ålands Sjöfart & Handel läggs ner
äkta åländskt mathantverk
och exotiskt gott
OCH ÅTERUPPSTÅR
text
Helena Forsgård
Nu kan vi renodla verksamheten och satsa allt krut på det som vi är
bra på – rekrytering av framtida sjömän. Det säger Dan Mikkola,
ordförande för Förbundet för främjande av Ålands sjöfart, med
anledning av omorganiseringen från och med årsskiftet. Då läggs
Ålands Sjöfart & Handel ner i nuvarande form. I stället uppstår
Ålands Sjöfart som en bilaga till tidningen Åland.
Strandgatan 8, Mariehamn
telefon 15 525
www.amorina.ax
 Ålands Sjöfart & Handel har getts
ut sedan 1939 och är i dag en etablerad tidskrift inom sjöfartskretsar
även utanför Åland. 70-årsjubileet
firades med ett tjockt nummer som
innehöll återblickar över de gångna
decennierna och som delades ut till
alla hushåll på Åland. Sedan jubileumsnumret har tidningen fått ett
nytt och modernare utseende, men
nu upphör den i den här formen.
Utgivaren, Förbundet för främjande av Ålands sjöfart, har i stället tecknat ett treårigt avtal med tidningen
Åland som innebär att tidningen ger
ut en sjöfartsbilaga i tabloidformat
som distribueras till tidningens
prenumeranter fyra gånger per år.
Alla prenumeranter, som har nummer kvar att få efter årsskiftet, får
Ålands Sjöfart som ett separat utskick
med ett brev som förklarar läget. Det
är också möjligt att i fortsättningen
prenumerera enbart på bilagan
Ålands Sjöfart.
Dan Mikkola säger att man kan
svänga på steken på olika sätt – han
väljer att säga så här:
– Vår tidning läggs inte ned, den
fortsätter att komma ut om än i ett
annat format och fyra gånger per år i
stället för sex som nu, säger han.
Två skäl
Det finns två huvudorsaker till att
förbundet valt den här lösningen.
En är ekonomin. Tidningen har
gått med förlust varje år under en
lång tid.
38 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
– Förlusten har tagit en stor del av
de medel som förbundet har till sitt
förfogande och som kommer av den
avkastning vi får på vår värdepappersportfölj. Så kan vi inte fortsätta,
säger Dan Mikkola.
Den andra orsaken är kompetensen inom förbundet. Förbundet har
ingen kunskap om tidningsutgivning och det blir väldigt sårbart
att ha en enda person anställd för
tidningsproduktionen.
– Om chefredaktören blir sjuk,
eller slutar sitt uppdrag, kan vi inte
ge ut tidningen. Vår chefredaktör har dessutom fått jobba ensam
och det är inte så stimulerande i
längden. Tidningen Åland är ett
mediahus med bred kompetens även
inom grafisk design och hemsidesproduktion. En del av hela paketet
är att vi nu får en egen hemsida,
www.alandssjofart.ax, med bland
annat nyheter och positionslistor,
tillägger han.
Inget tydligt budskap
Tidningen Ålands Sjöfart & Handel
har hittills varit sjöfartsnäringens
egen tidning. Förlorar branschen en
viktig röst när tidningen i fortsättningen ges ut av en annan aktör
utan sjöfartskoppling?
– Det är en liten sak i sammanhanget. Jag uppfattar inte att
sjöfartsbranschen hittills framfört
något tydligt budskap i vår tidning.
Jag tycker också att branschtidningar ofta kan bli väldigt flata gentemot
sin näring, ofta mer beundrande än
kritiskt granskande, säger Mikkola
och tillägger:
– Vi får också en möjlighet i
framtiden att framföra egna åsikter
i en ordförande-har-ordet-spalt i
tidningen och på hemsidan.
Två representanter för förbundet,
Dan Mikkola och Olof Widén, ska i
fortsättningen ingå i ett redaktionsråd tillsammans med två personer
från tidningen Åland.
Satsa mer
Avtalet med tidningen Åland går i
korthet ut på att tidningen tar alla
inkomster och även alla utgifter för
”nya” Ålands Sjöfart. Det betyder
också att Sjöliv, den sjöfartsbilaga
som tidningen Åland hittills gett ut
två gånger per år, upphör.
Mikkola är glad över den här
lösningen.
– Nu kan vi satsa mer på det vi
är bra på, långsiktig rekrytering av
sjöfolk. Vi fortsätter med projektet
Välj sjön, som vänder sig till högstadieelever och som är ett försök att få
dem att välja en sjöutbildning, och
med Sjöfartens dag. Det finns säkert
en del vi kan utveckla inom de här
projekten och det får vi möjlighet
att titta på nu. En idé är att också
vända sig till ännu yngre elever än
de som går i högstadiet, säger Dan
Mikkola som varit ordförande för
Förbundet för främjande av Ålands
sjöfart sedan slutet av 1990-talet.
SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS
for all major makes of diesel engines.
B
Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige
Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71
E-mail: [email protected] • www.scancool.se
Adressannonser
Hangö
Oy Axel Liljefors Ab LTD
Skeppshandel
Esplanaden 134, Box 92, FIN-10901 HANGÖ
Fax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495
E-post: [email protected]
HELSINGFORS
Marine Coatings
Protective Coatings
Worlds biggest
paint manufacturer
Oy International Paint Ab
Malmarintie 20 (PL 104)
01301 Vantaa, Finland
Tel. +358 (0)207 501704
Fax +358 (0)207 501507
Holkkitie 14 C 10, 00880 H:fors
Förfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09)
6840 7010 • [email protected]
NAVIDEC
- A company in the Telemar Group -
Satellite, Navigation and Radio
Equipment for Maritime Use
Oy Navidec Ab
Tel.: +358 20 741 8830
Hernesaarenranta 13 Fax: +358 20 741 8831
[email protected]
FI-00150 Helsinki
Finland
www.navidec.fi
ABB turboladdare
Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130
Accounting Authority of FI01 – maritim trafikavräkning • Aktivering av satellitterminaler
Försäljning av satellitutrustning,
bredband- och TV-lösningar
• Världstäckande serviceavtal
Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVS
Iridium,Thuraya och Globalstar
Försäljning Tel. 010-22 2000
Fax 010-22 26379
Service
Tel. 010-22 26477
ABB Oy
Turbocharging
Box 20
00751 Helsingfors
Ärttholmskajen 13, 00150 Helsingfors
Tel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821
e-post: [email protected]
www.telemar.fi
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
39
HELSINGFORS
åland
vasa
Oy Backman - Trummer Ab
Skeppshandel
Helsingfors
Phone +358 9 758 991
Fax
+358 9 758 99 200
[email protected]
LLOYD’S REGISTER EMEA
tel. 0207-918 300, fax 0207-918 301
LLOYD’S REGISTER
QUALITY ASSURANCE
tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301
Skeppsförnödenheter
SKEPPSFÖRNÖDENHETER
Oy Hempel (Finland) Ab
Tavastvägen
Helsingfors
Tavastvägen155
155 B,
B, FIN-00560
FIN-00560 Helsingfors
TelTel.
+358
+3582727
20 155
8259
(09)20 155
2727 8250, Fax
510, Fax (09)
5151
E-mail:[email protected],
[email protected], www.tecmarin.fi
E-mail:
www.tecmarin.fi
Tfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801
e-mail: [email protected]
www.hempel.fi
Alexandersg. 48 A, 00100 Helsingfors
[email protected] • www.lr.org
Vikingagränd 6
Tel. 018-27 011
Telefax 018/22200
• Transporter, spedition, förtullning
Tel. +358 6 323 9111 Fax +358 6 323 9150
Industrigatan 1, FI-65170 Vasa
PB 49, FI-65101 Vasa
E-mail: [email protected]
SKEPPSMÄKLERI, TRANSPORTER,
SPEDITION, LAGRING
åbo
Södragatan 13, AX-22100
Mariehamn, Finland
karleby
Tel. +358 18 528 282
Fax +358 18 528 281
OY M. RAUANHEIMO AB
E-mail: [email protected]
www.godbyshipping.fi
PB 254, 67101 Karleby
tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320
Stuveri, spedition skeppsmäkleri
AT-Marine Oy
Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220
E-post: [email protected]
www.lillgaard.aland.fi
sverige
LLOYD’S REGISTER EMEA
Tavastgatan 30 D, 20700 Åbo
tel. 0207 918 380, fax 0207 918 381
[email protected] • www.lr.org
Service för skepp och skeppsvarv
Navigationsutrustning
Maskinrumsutrustning
Kommunikationsutrustning
Tankmätningsutrustning
Ab Kristinestads Stevedoring Oy
Hamnen, 64100 Kristinestad
Skeppsklarering, Stuveri, Spedition
06-2211 196, fax 06-2211 331
[email protected]
Försäljing, Installering,
planering och service
Vanda: Mesikukantie 16, 01300 Vantaa,
tel. 09 5494 2600
Service efter arbetstid +358 40 9000 368
Åbo: Järnvägsgatan 4, 20200 Åbo,
tel. 020 835 3400
Service efter arbetstid +358 40 9000 371
[email protected]
ålands_sjöfart.indd 1
Hermanstad strandväg 10
FI-00580 Helsingfors
Tel. +358 (0)10-830 8630
Fax +358 (0)10-830 8690
E-mail: [email protected]
www.bureauveritas.fi
www.veristar.com
25.3.2010 9.46
Autrosafe Oy
Import, försäljning och service
AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS (Norge)
• fartygs brand- och gasalarM/System
• fartygs brandsläckningssystem
AIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfoner
COLORLIGHT AB (Sverige)
• fartygs speciella strålkastare
KONGSBERG MARITIME AS (Norge)
• temperatur- och tryckgivare (Autronica)
• trådlös temperaturmätningssystem för rörliga maskindelar
• maskinruM/SalarM/System
• VDR (Voyage Data Recorder SysteM/S)
• nivåmätningssystem för tankfartyg
• fullständiga lösningar för navigationsbrygga
MARTECHNIC GmbH (Tyskland)
• testutrustning för bränd- och smörjmedel
PFANNENBERG (Tyskland), E2S (England)
• elektroniska ljud- och ljusalarmer
WIKROLUX OY (Finland), armaturer och centraler
till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik
Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDA
Tel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129
e-post: [email protected] • www.autrosafe.fi
40 | |
www.ppgpmc.com
kristinestad
Lahelantie 399, FI-04360 Tuusula
tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 4061
[email protected], www.gefco.fi
BjØRGE ASA
integrerade automationssystem
•gas- och brandalarM/System
•
HERNIS Scan SysteM/S AS
•videokameraövervakningssystem
Lieto
Fartygsmålning från
Skeppsbron 16
SE-111 30 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10
E-mail: [email protected]
Tel. 0400-529377
E-mail: [email protected]
www.marmex.ax
www.simsonship.com
Ivar Lundh & Co. AB
Försäljning och service
• VIKING räddningsflottar och
evakueringssystem (MES, VEC)
• VIKING livvästar och
räddningsdräkter, SOLAS
• VIKING branddräkter och
utrustningar
• VIKING DIVING dykningsdräkter
• Försäljning och service på livbåtar
och däverter
• TRELLCHEM kemikaliedräkter
• Påfyllning av CO²-flaskor
Pääskykalliontie 13,
21420 Lieto
Tel. (0)2 489 500
Fax (0)2 489 5011
[email protected]
När du vill synas!
Restaurang- och barskyltar
John Nurminen Navis Oy
Speditionsgatan 5
FI-20200 Åbo
Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449
e-post: [email protected]
www.johnnurminen.com
Inredningsdetaljer och belysning
Väggdekorationer
• Skeppsmäklare
• Tankbefraktning
• Finansiering
• Klarering även i Södertälje
Box 27177, SE-102 52 Stockholm
Tel. +46 8 555 726 00
Fax +46 8 555 726 01
E-post: [email protected] • www.ilco.se
Ljusskyltar
GA-planer
IMO-skyltar
www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland
STOCKHOLM
+ 468-650 7680
GÖTEBORG
+ 4631-769 0929
Fairwater Marine AB
International Insurance Brokers
www.fairwater.se
KROHNE Skarpenord AS
•last- o. barlastövervakningssystem
MOSER-BAER AG
•tidsystem
SCANA ASA Marine Area
•fjärrövervaknings- och styrsystem
•hydrauliska ventilstyrningssystem
•växellådor och propellersystem
ZEATEC AB
•interna kommunikationssystem
raumo
Skeppshandel
RAUMO
Birka Cargo aB LTD.
torggatan 2b, pb 175, 22101 MariehaMn
tel. +358 18 28050 Fax +358 18 23223
e-post: [email protected]
web: www.birkacargo.com
Phone +358 2 273 0580
Fax
+358 2 822 1433
[email protected]
ms Birka C a rrie r 8.853 dwt
ms Birka Expre ss 8.843 dwt
ms Birka Tra de r 8.853 dwt
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | |
41
www.alandia.com
På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd
Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan
1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg
med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis
försäkrade genom oss.
Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind
och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på
bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.
Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga
en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.
Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938
en del av
42 | |
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL
Ålandsvägen 31, 22100 MARIEHAMN
Tel. 29 000, [email protected]