Transcript Leaderområde 2008 – 2013

Leaderområde 2008 – 2013
”I Roslagens famn på den blommande ö,
där vågorna klucka mot strand,
där vassarna vagga och nyslaget hö
det doftar emot oss ibland,
där sitter jag uti bersån på en bänk
och tittar på tärnor och mås,
som störta mot fjärden i glitter och stänk
på jakt efter födan, gunås.”
Evert Taube
Haninge - Norrtälje – Nynäshamn - Värmdö - Österåker - Östhammar
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Innehållsförteckning
Sid
Förord ..................................................................................................... 3
Vad är Leader? ....................................................................................... 4
Sammanfattning...................................................................................... 6
Arbetsprocessen...................................................................................... 7
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård ........................................ 9
A. Analys
SWOT ............................................................................................ 11
Geografiskt område ....................................................................... 15
Befolkningsstatistik ....................................................................... 18
Sysselsättningsstatistik .................................................................. 18
Turism-/Besöksstatistik ................................................................. 20
Näringslivsutveckling .................................................................... 20
Historia ....................................................................................... 23
Kultur- och föreningsliv ................................................................. 26
Utbildning ................................................................................... 27
B. LAG-gruppen .............................................................................. 28
C. Leaderområde ............................................................................ 30
D. Visioner och strategiska fokusområden ............................. 32
Vision för landsbygdsutveckling ................................................... 33
Fokusområden ............................................................................... 35
Genomgående teman ..................................................................... 40
Horisontella prioriteringar ............................................................. 42
Urval av projekt ............................................................................. 43
Organisation av verksamheten ...................................................... 43
Övergripande mål .................................................................................. 44
Indikatorer ............................................................................................. 44
Karta över Leaderområde……………………………………………. 45
Sid 2 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Förord
Efter att en information om LEADER genomförts i Norrtälje bildades i januari 2007 en arbetsgrupp – en interimsstyrelse – för bildandet av ett LEADER-område. I denna styrelse fanns
representanter för kommunerna Norrtälje, Österåker och Vallentuna samt för såväl ideella
som privata sektorn. Man ansökte till Länsstyrelsen och beviljades bidrag till en förstudie. En
projektledare från Coompanion Roslagen anlitades och ett omfattande processarbete drogs
igång för att analysera nuläget och visa på utvecklingsmöjligheter i området. Kontakter togs
också med närliggande områden. Östhammars kommun meddelade ganska tidigt att man ville
ansluta kustdelarna av kommunen till ett område som då gick under arbetsnamnet Utveckla
Roslagen. Samtidigt drog sig Vallentuna ur.
Sedan tidigare fanns ett pågående arbete för att skapa ett särskilt LEADER-område för skärgårdsdelarna i Stockholms län. Det blev omfattande diskussioner om huruvida vi skulle bilda
ett gemensamt område eller två separata. Denna diskussion pågick fortfarande när interimsstyrelsen i mars 2008 avgav sin rapport från förstudien. Dessutom arbetade Länsbygderådet
med information om LEADER i södra delen av länet. Processarbetet där visade på slutsatser
som var jämförbara med dem som presenterades i slutrapporten från Utveckla Roslagen.
Tillslut enades vi om att bilda en förening för att skapa ett Leaderområde i delar av kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö, Österåker och Östhammar. Detta skedde vid
ett välbesökt möte i Norrtälje den 25 september 2008. Där bestämdes också att rapporten från
förstudien i Utveckla Roslagen med en viss revidering skulle användas i en ansökan till Länsstyrelsen om att få bilda LEADER-området Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård (Ur
oss)
Detta dokument överlämnas härmed för behandling.
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård
Styrelsen
Sid 3 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Vad är Leader?
Leader är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och är en förkortning på franska som betyder
”samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi”. Med utgångspunkt från lokala
förutsättningar och lokala initiativ ska Leader stödja nyskapande metoder för utveckling och
förnyelse och därigenom främja utveckling på landsbygden.
Leader finns i alla EU-länder. EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk (DG Agri) är
ansvarigt för programmet Leader på europeisk nivå. Nationellt är det Jordbruksverket som
ansvarar för programmet och respektive läns Länstyrelse som godkänner ansökningar och
betalar ut medel till varje Leaderområde.
Leadermetoden gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta
med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Syftet är
att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå de mål som satts upp
för utvecklingen av landsbygden. Det som krävs är att det bildas en särskilt form av
lokalt partnerskap, en sk LAG-grupp(Local action group). I denna grupp ska finnas
representanter för tre olika sektorer i samhället:
-
ideell sektor
privata företag
offentlig sektor
Den ideella sektorn kan representeras av bygdeföreningar, byalag, idrottsföreningar. Den privata sektorn kan t ex vara landsbygdsföretagare, företagare inom jordoch skogsbruksnäringen eller föreningar som representerar dessa grupper.
De huvudmål som uppsatts från EU är:
förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
förbättra miljön och landsbygden
förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av
landsbygdens ekonomi.
Fördelarna med Leadermetoden:
- Ökar den lokala demokratin och fördelar beslutsansvar på ett nytt sätt.
- Mobiliserar lokala resurser och lokal kompetens.
- Initierar samarbete mellan sektorer av samhället som annars sällan samverkar, ideellaoffentliga-privata sektorn.
- Frigör finansiella resurser som inte skulle har varit tillgängliga för samhällsutveckling.
Förstudier
Två förstudier har pågått under 2007 för att se på möjligheterna att bilda ett
Leaderområde. Den ena förstudien har tittat på ett område för kommunerna Norrtälje, Vallentuna och Österåker, den andra förstudien har tittat på möjligheterna att
bilda ett ”Skärgårdsleader” med skärgården från Gräsö i norr till Hölö i söder. Arbetet i dessa förstudier visar vilket område som gagnar oss bäst och utifrån detta
har en ansökan lämnats in till Länsstyrelsen.
Sid 4 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Finansiering av Leader.
Finansiering inom Leader är uppbyggt så att EU och Svenska staten via Jordbruksverket/Länsstyrelserna står för 70 % av den offentliga finansieringen. Resterande
30 % av den offentliga finansieringen svarar i första hand kommunerna för. Därutöver räknar man med att den privata finansieringen genom bl.a ideellt arbete ska
uppgå till ca 40 % av den offentliga.
I Stockholms län räknar vi preliminärt med 47 kr per invånare och år i form av statlig finansiering (EU och Länsstyrelsen) För kommunernas del skulle den lokala
offentliga medfinansieringen då innebära ca 20 kr /person.
Bild från Yxlan Fotograf: Marie Lustig
Sid 5 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Sammanfattning
Roslagen, Värmdölandet och Södertörns kustkommuner är ett unikt område i storstaden
Stockholms närhet. Med sin vackra skärgård och sitt jordbrukslandskap kan Roslagen och
Stockholms Skärgård erbjuda fantastiska upplevelser i både skärgårds- och landsbygdsmiljö.
Både Roslagen och Södertörn är viktiga rekreations- och friluftsområden.
Namnet Roslagen och dess ursprung Roden har traditioner som syftar på rodd och roddare
och går tillbaka till århundradena efter Kristi födelse, då invånarna var ett sjöfarande folk.
”Rodsbyggiar”-folket som bebodde Roden – blev med tiden ”Rospiggar”. Namnet Södertörn
kan jämföras med ett norskt dialektord, tor vilket betyder "sönderskuren klippstrand", något
som också stämmer väl in på Södertörns kust.
Historiskt är Roslagen och Södertörn porten ut mot öster med vikingar som korsade Östersjön
och seglade längs de ryska floderna långt in i Ryssland. Vår kusttrakt var också porten in till
svearnas hjärtpunkter Uppsala, Birka, Sigtuna och sedermera Stockholm samt övriga orter
längs Mälarens stränder. Vattenvägar har nu blivit havsvikar och sjöar. Sjöar har blivit åkrar
och ängar. Landhöjningen och sjösänkningar för att få mer åkerjord har gjort sitt.
Längs hela kusten finns Stockholms skärgård med mindre och större öar med bofast befolkning, många mångsysslarföretag och med en stor fritidsbebyggelse.
Roslagen, mångbeskriven och vittbesjungen bygd. - án Hengströms gubbars bygd, sommarlandet, bersåernas, valsernas och strömmingens hemvist. ”Landet” där man vistas under några
sommarveckor och förverkligar det man längtat till resten av året.
Södertörn var långt fram i tiden relativt oberört av närheten till Stockholm och hade kvar sin
karaktär av kargt jordbruk där jorden var fattig, med herrgårdar där det var bördigare och
fiske-/skärgårdsliv vid kusterna och öarna. Först vid 1800 talets slut började stadens utbredning hit, i mycket styrt av de nyanlagda järnvägarna, som förband Södertörns sydligaste delar
med Stockholm.
Vi värnar om vårt öppna landskap, vår skärgård samt vår rena och vackra miljö. Det finns i
vårt område många små lantbruk och ett stort antal människor boende på landsbygden och i
skärgården. Men det behövs fler som kan både bo och sysselsätta sig på denna landsbygd. Vi
behöver öka attraktionskraften ytterligare för att bl.a. få våra ungdomar att stanna kvar i sin
hembygd, eller återvända efter studier. För att möjliggöra detta behövs ett positivt klimat för
sysselsättning samt ett attraktivt boende på landsbygden.
Roslagen och Stockholms skärgård och kustland har under lång tid haft en tradition med
många enmansföretagare utan ambition att växa. Här finns en stor potential att utveckla liksom det kvalitativt naturnära boende som efterfrågas mer och mer.
Vi kallar vårt leaderområde Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård. Förkortar vi det till
UROSS kan vi säga att Ur Oss kan allting hända, dvs. en positiv utveckling av landsbygden i
Stockholms närhet.
Sid 6 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Arbetsprocessen
Nedan följer en beskrivning av hur arbetat har bedrivits under processen att skriva fram en
ansökan om att bilda Leaderområdet ”Utveckla Roslagen”.
Vi började med att bjuda in till ett stort informations- och processmöte i Norrtälje kommun i
mars 2007. Inbjudan skickades till ett stort antal föreningar, företagare, kulturintressenter
m.fl. samt annonserades ut i lokalpressen. Det kom närmare 100 deltagare som fick information av Leader+-nätverket om vad Leader är samt hur man har bedrivit arbetat under Leader+.
Efter detta arbetade deltagarna i mindre grupper och gjorde en SWOT-analys samt liten
idéverkstad, deltagarna flyttades runt mellan grupperna och varje grupp hade en processledare. Under denna process fick vi starten till utvecklingsstrategin. Då detta fungerade mycket
bra och många av deltagarna hade efter mötet en positiv inställning till detta sätt att arbeta
beslutade vi i interimsstyrelsen att fortsätta arbeta på detta processinriktade sätt.
Vi beslutade att hålla ett antal förankringsmöten ute i bygden och följande möten har ägt rum:
Brogården, Norrtälje
Lännagården, Norrtälje
Ekskogen, Vallentuna
Herrängs Bygdegård, Norrtälje
Roslagens Företagspark, Österåker
Blidö Värdhus, Norrtälje, tillsammans med Skärgårdsleader
Väddö Folkhögskola, Norrtälje
Knutby skola, Uppsala, tillsammans med ”Hjärtat i Uppland”
Ljusterö Bygdegård, Österåker, tillsammans med Skärgårdsleader
Hökhuvuds Bygdegård, Östhammar, tillsammans med ”Hjärtat i Uppland”
Östhammars kommunhus, Östhammar
Hargshamns Bygdegård, Östhammar
Samtliga dessa möten utom mötet i Hökhuvud har genomförts på samma sätt, enligt beskrivning nedan. Mötet i Hökhuvud var en presentation av de två förslagen till Leaderområden;
”Hjärtat i Uppland” och ”Utveckla Roslagen”. Samtliga utvecklingsgrupper i Östhammars
kommun fick informationen och tog sedan ställning för vilket område de ville tillhöra. Östhammar, Söderön och Hargshamn valde ”Utveckla Roslagen”.
På övriga möten har vi första gjort en presentation av vad Leader är för något och hur det
kommer att fungera. Vi har berättat om vad vi har gemensamt i det tilltänkta området, en allmän frågestund och sedan har man processat i grupper och gjort en enkel SWOT-analys men
även försökt svara på frågorna: Vilka möjligheter? Resurser? Bidra med? Vad kan utvecklas?
Under processandet har vi gått runt och peppat/förtydligat/svarat på frågor samt varit ett allmänt stöd.
Detta sätt att arbeta visade sig vara mycket positivt, grupper kom igång att prata och samverkan samt lära känna varandra. Resultatet av detta är 5 projektidéer som ligger och väntar samt
en grupp som redan idag är igång och arbetar och har finansierat detta på annat sätt. Vi fick
mycket bra respons och kunde utifrån dessa processer skriva fram vår utvecklingsstrategi.
Alla dessa möten har varit offentliga och inbjudan har skett genom nätverk, företagare/ideella/LRF mfl. Samtliga förankringsmöten har också annonserats i lokalpressen och
inför
Sid 7 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
några har man satt upp affischer. Vi har använt de lokala nätverk som finns för att få med så
många olika aktörer och personer som möjligt på dessa möten. Hur många som har varit engagerade framgår av bifogad sammanställning, ”Deltagare på förankringsmöten för Leaderområde ”Utveckla Roslagen”.
En liknande process har genomförts i skärgården inom ramen för förstudien Skärgårdsleader.
LBR (Länsbygderådet), har haft informations- och mobiliseringsmöten under perioden april
2007-hösten 2008, för att öka intresset i södra delarna av området. På Värmdö har Wermdö
hushållningsgille inbjudit till möten. Sotholms hushållningsgille inbjöd till ett informationsmöte på Berga lantbruksskola med liknande upplägg som ”Utveckla Roslagen” haft i norra
delen av området. Under hösten har vi tillsammans med SIKO:s skärgårdsutvecklare utarbetat
ett processmöte där utgångspunkten är att nu kan man söka projekt. Då börjar vi i södra delen
av området eftersom de kom lite på ”efterkälken” till att börja med.
Interimsstyrelsens arbete
Arbetet i interimsstyrelsen för Utveckla Roslagen har varit mycket kreativt och vi har haft
många möten med både informationsutbyte samt aktivt strategiskt arbete för att komma vidare. Hela det strategiska arbetet har planerats under styrelsens möten.
Under hela arbetet har interimsstyrelsen informerats och samtliga aktiviteter har förankrats i
gruppen. Själva utvecklingsstrategin arbetades fram under en arbetsdag där de flesta i gruppen
deltog, hela ansökan har skickats runt på remiss ett flertal gånger och samtliga har varit delaktiga i skrivarbetet.
Medlemmarna i interimsstyrelsen har också deltagit i våra förankringsmöten, andra möten,
förankringsarbete i kommuner och grupper samt i konferenser och utbildningar. Styrelsen har
också medverkat i möten med Skärgårdsleader och vid möten i de andra kommunerna. En
kontakt har även varit med Estland och dess Leaderområde i Viks län.
Interimsstyrelse:
Göran Oscarsson, Österåkers kommun
Lotta Holmgren, Österåkers kommun
Titti Jöngren, LRF, Österåker
Lars Lundkvist, Vallentuna kommun
Anders Olander, Norrtälje kommun
Peter Häggberg, Norrtälje kommun
Niclas Stenlund, Coompanion Roslagen
Barbro Nordstedt, Blidö-Frötuna ff
Karin Broström, LRF, Hush.sällskapet, Norrtälje
Clas Forsgren, SV Norrtälje
Agneta Falk, Skaparlust
Lena Norrman, processledare + Freija
Sid 8 (45)
Offentlig
Offentlig
Privat
Offentlig
Offentlig
Offentlig
Privat
Ideell/Privat
Privat
Ideell
Privat (delvis)
Ideell/Privat
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård
Gemensam vision:
”År 2014 är Roslagen och Stockholms skärgård det
mest attraktiva området i Stockholmsregionen att bo,
arbeta och besöka.”
Framtidstron är stark i Roslagen och Stockholms skärgård. Det erbjuds attraktivt boende på
landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och
i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken, kapacitetsstarka och geografiskt täckande
bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc är viktiga förutsättningar för
den positiva utvecklingen. Roslagens och Stockholms skärgårds stora miljövärden med öppet
och småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats.
Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har en stark ställning. Roslagen och Stockholms skärgård är självförsörjande på energi,
kött, vatten mm. I vissa fall sker det t.o.m. export ut från området. Föreningslivet är aktivt,
mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem
mm.
Huvudmål:
Attraktivt boende
Ökad sysselsättning
Livskvalitet
Identitet:
ROSLAGEN och STOCKHOLMS SKÄRGÅRD
Metoden och arbetssättet




Ökad sysselsättning för att möjliggöra boende och försörjning på landsbygden och i
skärgården.
Värna om vår miljö och vårt rena vatten för framtiden.
Ökad attraktionskraft i Roslagen och Stockholms skärgård.
Lokal hållbar produktion och konsumtion av energi, livsmedel och vatten.
Sid 9 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har följande fokusområden som vi vill utveckla och arbeta vidare med:
 Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande
 Möjlighet till sysselsättning
 Turism/besöksnäring
 Lantbruk och Trädgård
 Hästnäring
 Boende
 Livskvalité
 Miljö
 Energi
Fokusområdena har kompletterats med några genomgående teman som ska löpa som röda
trådar ”på tvären” genom ovan angivna fokusområden. Dessa är:
 Vatten
 som livsmedel
 för transport
 för miljö och rekreation
 Barn och ungdomar
 Samverkan/Nätverkande
 Samarbete och erfarenhetsutbyte med Leaderområden i andra länder
Gemensamt för området:
Attraktivt
boende
Möjlighet till
lokal produktion
Vatten
Naturresurser
Historia &
Kultur
År 2014 är Roslagen
och Stockholms skärgård det mest attraktiva området i Stockholms län att bo,
arbeta och besöka.
Många småföretag
Storstadsnära
marknader
Turism/ Besöksnäring
Problem med näringsläckage och
många enskilda avlopp
A.
Sid 10 (45)
Häst
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
A. ANALYS
A1. SWOT-analys
Analysen har tagits fram genom ett stort antal offentliga bygdemöten i kommunerna. På dessa
möten har deltagarna arbetat i processgrupper med just dessa frågor och med fokus på styrkor
och möjligheter. Detta för att komma igång med tänket: ”Vad har vi? Hur kan vi utveckla
detta? Vad kan vi mer göra/addera?”
Vi har valt detta arbetssätt för att redan från början väcka intresse för att arbeta med landsbygdsutveckling samt förankra arbetet med Leader. Baserat på dessa processmöten finns
denna SWOT-analys, dessutom identifierades ett antal fokusområden som sedan blev vår vision och strategi.
Styrkor/Möjligheter
Områdets största styrka är den gemensamma identiteten ROSLAGEN och STOCKHOLMS
SKÄRGÅRD, som också kan utvecklas till ett starkare varumärke.
Många har nämnt de boende och de befintliga grupperingarna, t.ex. idrottsföreningen, intresseföreningar, utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar mm, som en stark och bra resurs.
Andra humana resurser är de aktiva pensionärerna som ofta disponerar sin tid och har en bred
kompetens och erfarenhet. De fritidsboende anses också som en stor resurs i området med
sina kontakter, sin kompetens och sin erfarenhet. De köper också i stor utsträckning tjänster
av lokala näringsidkare. Samvaron mellan dess olika grupper är ofta stark på landsbygden,
vilket ger en hög och bra livskvalitet, ”det goda livet”.
Turismen är en otrolig möjlighet redan idag men kan naturligtvis både samordnas och utvecklas inom området. Styrkorna här är alla lokaler, all befintlig utrustning, olika återkommande
aktiviteter, naturen med både vatten, kulturlandskap, orörd vildmark samt den genuina skärgårdsmiljön. Området erbjuder många kulturminnesmärken och historiska platser att besöka
och bo på. De många vattendragen, sjöarna samt havet erbjuder många aktiviteter för rekreation men behöver förbättras/rensas/muddras för att kunna utvecklas ytterligare. Området har
många fina badplatser redan idag men man ser också att en uppfräschning av vattendrag och
kanaler kan ge fler möjligheter bl.a. bad, kanoting mm samt därmed tillhörande näringsverksamhet. Här ser man många möjligheter till ökad sysselsättning och turismen är ju en växande
”bransch”.
Närheten till flera storstäder, en stor flygplats samt Åland gör att antalet besökare, människor
med behov av lugn och ro samt övernattande turister utgör en stor styrka/möjlighet för området.
Något som har ökat under senare år och fortfarande ökar är hästnäringen, både som en fritidssysselsättning men även som näringsverksamhet. Den har också en stor potential i området
som komplement till övriga lantbruk och de kan samverka och utvecklas ytterligare.
Något som har diskuterats på alla möten är lokalproducerad mat och vad man kan göra runt
lokala slakterier, med försäljning, restaurangverksamhet mm. Även lokalt producerade grönsaker och frukt samt det lokala fisket är användbara resurser i området.
Bevarande av vår unika natur, vårt rena vatten och sjönära boende är också styrkor men även
utmaningar då allemansrätten och lokala näringslivet ibland hamnar i kollisioner.
Sid 11 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Svagheter/Svårigheter
Åldersstrukturen är en svaghet på landsbygden och skärgården då medelåldern på boende är
hög. Det medför att skolor riskerar att stängas när underlag saknas. Det medför i sin tur att
övrig service också minskar, affärer stängs som också är ombud för annan verksamhet. Få
yngre finns som kan jobba inom t.ex. hemtjänsten. Ofta blir också kommunikationerna sämre,
det behövs ju t.ex. inga bussar som skjutsar med skolbarn när skolorna är stängda.
Om någon yngre person eller familj skulle vilja flytta ut så utgör fastighetspriserna ett hinder.
De är för höga eller så finns det inga bostäder alls att hyra eller köpa. Även lokaler för nya
näringsidkare är svåra att få tag på.
Brist på kommunikation och förmåga att samverka är också något som anses som en svaghet.
Man har svårt att mobilisera om det inte är kris. Många boende tycker att det är svårt att få
kommunledning och politiker att förstå landsbygdens och skärgårdens behov och förutsättningar. Lokalboende har dessutom svårt att driva något tillsammans. Ofta blir det också konflikter mellan fritidsboende och permanentboende samt mellan friluftsliv och näringsidkare.
En svaghet som även nämns är att ingen tar tillvara på de fritidsboendes kompetens och erfarenhet. De äldres kunnande glöms bort i stället för att föras vidare till nästa generation.
Miljöfrågan är också till vissa delar en svaghet. Området har många enskilda brunnar och
många enskilda eller undermåliga avlopp. Vi har också ett odlingslandskap som växer igen
och som behöver öppnas upp igen. Dyra transporter och i många fall långa och krångliga
transporter påverkar också miljön.
Resurser/Utvecklingsmöjligheter
Varumärkena ROSLAGEN respektive STOCKHOLMS SKÄRGÅRD är vår största tillgång
och har en mycket stor utvecklingsmöjlighet, inte minst om det kopplas samman med en stor
idérikedom runt turism. Vi behöver utveckla boendet, enkel övernattning/bo på lantgård/vandrarhem/hotell/privatrum/ campingplatser. Satsningarna på turismen är fortfarande i
startfasen, med områdets resurser kan mycket utvecklas bl.a:

mötesplatser

fiske

jakt

upplevelser

hälsoturism

lyxturism, exklusiva satsningar för små grupper med mycket god ekonomi

hästturism

vattenturism

naturturism

kulturturism
Flytande turistservice i skärgården med återvinning, latrintömning, bastu, butik, systemutlämning, apotek mm är en utvecklingsmöjlighet. Likaså mindre ”turistbyråer” i form av informationsställen runt om i området. Ett annat stort utvecklingsområde när det gäller turism är
marknadsföring, både nationellt och internationellt. Kulturskatterna i form av kyrkor, fornborgar, vikingalämningar, skärgårdskulturen mm bör också ses som en stor potential.
Sid 12 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
När det gäller jordbruk och producenter på landsbygden ser man detta med lokalprocucerade
produkter som ett mycket stort utvecklings- och samverkansområde. Små slakterier och butiker som säljer kött/ost/grönsaker/skinn/fisk och andra lokalt producerade produkter. Kanske
knyta annan service till dessa lokala butiker, t.ex. apotek, post mm.
Vinodling var en helt ny idé som någon hade varit och tittat på och som troligtvis skulle kunna
fungera även i vårt område.
Då häst anses som ett annat utvecklingsområde så blir det också naturligt med lokalt producerat foder till alla hästar i området.
Diskussioner om gårdssamarbete runt både djur- och maskinhållning, ev. även personalresurser och kompetens förekom på flera möten.
Brist på betesdjur för att hålla öppna landskap ute på öarna i skärgården är en möjlighet för ny
företagsamhet.
Miljö; Många diskussioner om rena, öppna sjöar och vattendrag med badstränder, våtmarker
och aktiviteter året runt. ”Mularnas mångfald”, dvs. öppna, betade landskap som bevaras för
framtiden.
Önskan om att utveckla lokala lösningar för avlopp, kretslopp, miljöstationer, dricksvatten
mm.
Bevarande av vår unika skärgårdsmiljö med en försiktig och medveten utveckling av landskapet är önskvärda. Utvecklande av lokala transportlösningar och transportsamverkan i skärgården, både bussar och båtar samt möjlighet till tvärförbindelser.
Boendet; Man önskar tillvarata alla ”stängda” hus och byggnader på gårdarna. Många av
dessa kan komma till användning på olika sätt, framförallt kanske till bostäder.
Lokala lösningar för äldreboende på landsbygden så att man kan bo kvar livet ut. I samverkan
med dessa kan även utvecklas lokala lösningar för alternativ hemtjänst. Det finns också en hel
del pensionärer som har en önskan att få flytta ut på landet, många av dessa med en mycket
god ekonomi samt tid och lust för engagemang.
”Se mer värdet där du bor och få andra att se detsamma!”
Energi; Producera lokal energi genom t.ex. gemensamma vindkraftverk, gemensamma anläggningar för fliseldning eller andra alternativa bränslen.
Förslag om lokala kretsloppsanläggningar för utvinning av biogas har också diskuterats vid
flera tillfällen.
Samverkan/Nätverkande; Kartlägga alla lokala föreningar, intressegrupper, eldsjälar och engagerade människor för samverkan och Leaderarbete. Även kartlägga alla övriga resurser och
skapa en resursbank.
Utveckla lokala stödstrukturer för olika grupper som vill starta företag (även ungdomar), bosätta sig på landsbygden och ute i skärgården och har behov av hjälp m.m. Dessa kan också
användas för erfarenhetsutbyte med andra grupper, både nationellt och internationellt.
Sid 13 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Ett förslag är att hitta utvecklingsambassadörer i varje lokalområde och utbilda dessa så att de
i sin tur kan motivera och engagera andra i området att börja samverka och bilda utvecklingsgrupper.
Kompetensutveckling; Önskan om att säkra gammal kunskap och gammalt hantverk för framtiden genom att överföra detta till nästa generation. T.ex. hur man sköter ett jordbruk, hur man
stängslar, hur man lagar saker, hur man bygger, hur man renoverar och underhåller. Överföring från gammal till ung samt intresserad. Ta tillvara allt lokalt kunnande och samla detta i
en kunskapsbank.
Utveckla modeller för samverkan och nätverkande och praktisera dem genom att samverka
med andra nätverk och utvecklingsgrupper.
Ungdomar; Viktig grupp som absolut inte får glömmas bort. Aktivera ungdomarna att samverka runt sysselsättning, aktiviteter och boende. De ungdomar som bor på/har flyttat till
landsbygden och skärgården får visa andra ungdomar att det är kanon att bo här. En förutsättning är dock att all grundservice fungerar. Man kan också koppla ihop dem med äldre som
bor kvar i närheten för ömsesidigt utbyte av tankar och funderingar och göra saker tillsammans.
Det gäller att försöka vända strömmen av ungdomar från landsbygden och skärgård mot städerna. Extra stödstruktur för unga som vill driva egen verksamhet eller överta befintlig verksamhet.
Hot
Miljö; Stor oro för grundvattnet i vissa delar av området, saltvatteninslag i framförallt kustområdet. Det finns en allmän oro över hur länge vårt grundvatten ska räcka. Även en mycket
stor oro för det vatten vi rör oss på och i, dvs. Östersjön, våra många insjöar och vattendrag.
Muddring som görs felaktigt för att öppna igenvuxna vattendrag kan vara ett hot då man därmed kan förändra miljön på botten vilket i sin tur kan fördärva fiskens lekmöjligheter.
Ökande belastning på miljön i stort; Många avlopp, hög byggnation, ständigt ökande trafik,
mer besökande.
Skärgården; Befolkningsunderlaget i skärgården minskar, de som bor kvar är ofta äldre.Detta
är inte något unikt, detta hot finns också på fastlandet inom vissa områden.
Dyrare bränsle för både bilar och båtar, bilkostnader är även ett problem på övriga landsbygden och i skärgården. Dåliga eller obefintliga replipunkter på fastlandet för både boende, näringslivet och turismen i och runt skärgården. Mark runt dessa replipunkter måste säkras.
Huvudmannaskap och långsiktigt säkerställt underhåll gör att oron ökar för replipunkter och
bryggor ute i skärgården.
Planerade stora bostadskomplex i skärgården är en stor ”skräck” för många.
Service; Nedläggning av skolor, affärer, järnväg, bryggor samt dyrare frakter ses som stora
hot på många ställen i området.
Ingen nyproduktion av bostäder till rimliga kostnader ses också som ett hot för tillväxten på
landsbygden. För få unga och barnfamiljer vågar satsa på landsbygds- eller skärgårdsboende
Sid 14 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
och företagande. Generationsskiftet fungerar dåligt eller inte alls och antalet lantbrukare
minskar.
Småskalig livsmedelsproduktion; Små livsmedelsproducenters problem med att klara av de
mycket höga krav livsmedelslagstiftningen ställer är ett hot mot lokalproducerad mat. En
småskalig livsmedelsverksamhet är idag nästan omöjlig speciellt om den är säsongsbunden
och bara utgör en del av verksamheten. Detta gäller även förädling och försäljning av fisk.
”Glesbygden i skuggan av storstaden = glöms ofta bort!” är det flera som har sagt samtidigt
som man ser alla fritidshusägare och det ökande antalet besökare som ett hot – överexploatering och höjda fastighetspriser följer i deras spår.
A2. Roslagen och Stockholms skärgård – Geografiskt område
Ansökan omfattar delar av kommunerna
Haninge, Norrtälje, Nynäshamn, Värmdö,
Österåker och Östhammar. Området är
beläget i den östra delen av Uppsala län
och Stockholms läns kustkommuner. I
Hela Stockholms län finns det över 24.000
öar i skärgården.
Kommunernas totala areal är 5049 kvkm
(hela kommunerna), fördelat enligt nedan:
Haninge, 458 kvkm, 156 invånare/kvkm
Norrtälje, 2.010 kvkm, 27 invånare/kvkm
Nynäshamn, 357 kvkm, 70 invånare/kvkm
Värmdö, 443 kvkm, 83 invånare/kvkm
Österåker, 310 kvkm, 122 invånare/kvkm
Östhammar 1.471 kvkm, 15 invånare/kvkm
Roslagen och Stockholms skärgård är ett storstadsnära (Stockholm, Uppsala, Gävle) landsbygdsområde med en stor skärgård blandat med både glesbygd och landsbygd. Området har
många vattendrag, både öppna, halvt igenvuxna och helt igenvuxna. Runt dessa vattendrag
finns det många historiska lämningar som man mer eller mindre har tagit tillvara på. Bygden
är rik på historia och det finns många föreningar och sällskap som bevarar detta.
Roslagen och skärgården är en av världens vackraste och mest orörda skärgårdar, här blandas
en unik artrikedom med försvarets nedlagda bergrum. I skärgården bor ett antal människor på
öar utan fast landförbindelse och de har naturligtvis sina specifika förhållanden. Skärgården är
ett område att både utveckla och bevara, utvecklingen måste ske mycket varsamt och med de
boendes medverkan.
Sid 15 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Roslagen och Stockholms skärgård har ett mycket stort antal fritidshus, över 60.000 st. samt
ca. 200.000 fritidsboende. Dessa fritidsboende måste anses som en stor resurs för området.
Många av dessa fritidshus har byggts om till permanentbostäder och många har därigenom
flyttat ut. Detta är både positivt och negativt, i vissa områden har man stora problem med
färskvattenförsörjning och avloppsfrågan är en ständigt pågående diskussion.
Roslagen och Stockholms skärgård är också Sveriges näst hästtätaste område efter Skåne och
antalet hästar och hästföretagare ökar hela tiden. Hästarna har på många håll övertagit gård
och marker ifrån nötkreatur, många bönder levererar också foder till hästgårdarna. Vi har en
mycket stor yta odlingslandskap fördelat enligt:
Kommun (hela)
Haninge
Norrtälje
Nynäshamn
Värmdö
Österåker
Östhammar
Åkermark
3.050 ha
26.300 ha
5.400 ha
980 ha
1.800 ha
16.400 ha
Betesmark
720 ha
6.000 ha
500 ha
529 ha
500 ha
5.400 ha
Skog
15.600 ha
109.000 ha
16.100 ha
11.783 ha
14.600 ha
95.200 ha
(Källa: SCB och SJV, LRF maj 07)
Djurhållningen består av:
Haninge kommun:
565 nötkreatur
Minst 400 hästar
Norrtälje kommun:
11.200 nötkreatur, varav 2.400 mjölkkor
6.700 får och lamm
25.000 grisar
Minst 1.540 hästar
Nynäshamn kommun:
752 nötkreatur, 170 mjölkkor
6.800 höns
1.330 får och lamm
Minst 430 hästar
Värmdö kommun:
227 nötkreatur
1.040 får
Minst 150 hästar
Österåkers kommun:
560 nötkreatur, varav 120 mjölkkor
Minst 700 hästar
Östhammars kommun:
11.500 nötkreatur, varav 3.000 mjölkkor
3.400 får, 6.700 höns, 10.000 grisar
Minst 400 hästar
(Källa: SCB och SJV, LRF maj 07)
Sid 16 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Jord- och skogsbruket sysselsätter direkt och indirekt:
Haninge kommun
Norrtälje kommun
Nynäshamns kommun
Värmdö kommun
Österåkers kommun
Östhammars kommun
2.140 personer
4.020 personer
570 personer
810 personer
730 personer
1.510 personer
Jord- och skogsbruket har en bruttoomsättning på:
Haninge kommun
Norrtälje kommun
Nynäshamns kommun
Värmdö kommun
Österåkers kommun
Östhammars kommun
60 miljoner kronor
388 miljoner kronor
62 miljoner kronor
22 miljoner kronor
35 miljoner kronor
296 miljoner kronor
(Källa: SCB och SJV, LRF maj 07)
Befolkning
Antal invånare i kommunerna var 31/12-06: (enligt SCB)
Haninge
72.900
Norrtälje
54.800
Nynäshamn 23.200
Värmdö
36.000
Österåker
37.900
Östhammar 21.608
Antal invånare/kommun inom Leaderområdet:
Haninge
10.700
Norrtälje
38.700
Nynäshamn 5.900
Värmdö
12.000
Österåker
2.400
Östhammar 6.300
Sid 17 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
Norrtälje
1996
Värmdö
2000
Östh.
2004
Haninge
Nynäshamn
Österåker
Enl. Kommunfakta
Sysselsättning
Arbetstillfällen o. förvärvsarbetande
16000
14000
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Tillverkning
12000
Energi, vatten, avfall
10000
Byggindustri
Handel o Kommunikation
8000
Finansiell verksamh., företagstjänster
Utbildning o forskning
6000
Vård o omsorg
Personliga o kulturella tjänster
4000
Offentlig förvaltning
2000
Ej spec. verksamhet
0
Norrtälje
Haninge
Nynäshamn
Värmdö
Östhammar
Österåker
Antal personer i sysselsättning inom respektive yrkesområde.
Norrtälje
Haninge
Nynäshamn
Värmdö
Östhammar
Österåker
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
1209
349
219
191
776
199
Tillverkning
5920
5380
2747
2018
4633
2090
Energi, vatten, avfall
486
421
158
305
1480
212
Byggindustri
4511
4907
1889
2775
1049
2133
Handel o Kommunikation
9026
15159
3274
5796
2396
6382
Finansiell verksamh., företagstjänster
4171
9148
2084
5092
1630
4729
Utbildning o forskning
4730
6030
2493
4051
1947
3935
Vård o omsorg
8302
7473
3195
3066
2828
4142
Personliga o kulturella tjänster
3427
3793
1012
2609
927
2257
Offentlig förvaltning
2601
3793
1193
1610
733
1639
Ej spec. verksamhet
689
5603
223
317
300
306
Källa: SCB statistikdatabas, befolkningsstatistik
Sid 18 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Pendling
Antal pendlare 2005
25000
20000
15000
Inpendling
Utpendling
10000
5000
0
Norrtälje
Haninge
Nynäshamn
Värmdö
Östhammar
Österåker
Nettopendling:
Norrtälje
5.412 fler som pendlar ut än in
Haninge
11.663 ”
Nynäshamn
4.453 ”
Värmdö
8.694 ”
Östhammar
1.229 ”
Österåker
9.872 ”
Källa: SCB statistikdatabas, befolkningsstatistik
Sid 19 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Turism/Besöksnäring
Rese- och turistindustrin i Roslagen och Stockholms skärgård omsätter knappt 3 miljarder
kronor och ger arbete åt ungefär 2 000 personer/årssysselsatta under år 2006. Dagbesöken
svarar för en fjärdedel av den totala turistomsättningen 2006.
Boende/nyttjande av fritidshus är den vanligaste övernattningsformen med 48 % av samtliga
övernattningar 2006.
Näringsliv
Haninge
Haninge är Sveriges 25:e största kommun och ligger 20 kilometer söder om Stockholms centrum, i en av landets största tillväxtregioner – Södertörn. Närheten till storstaden kombineras
med en fantastisk skärgård och vidstäckta vildmarker.
I Haninge finns det ca 4 600 registrerade företag varav 98 % av dessa har färre än 5 anställda.
I Haninge är 76,5 % (år 2006) av befolkningen mellan 20 och 64 år är förvärvsarbetande
varav 61,5 % pendlar ut från kommunen. Till det ca 23 930 (år 2006) arbetstillfällena i kommunen pendlar 42,8 % från omkringliggande kommunerna. Merparten av arbetstillfällena är
inom handel och kommunikation med 24,5 % av arbetstillfällena. Medelinkomsten år 2006
för invånare mellan 20 och 64 år var 243 000 kr.
Kustlandets näringsliv präglas av besöks- och turistnäringen samt av häst- och jordbruksnäringen. Tungelsta var tidigare bland annat en viktig ort för växhusodling där det i dag finns
potential för tillväxt av närodlade grönsaker till Stockholmsregionen.
Norrtälje
Norrtälje kommuns näringsliv består främst av små företag med ca 45% av företagen utan
anställda och 40% av företagen med mellan 1-4 anställda Det finns endast ett stort företag,
Holmen Paper Hallstavik som dominerar sin tätort.
De ca 24.000 fritidshusen gör att lokala tjänster, service och handel är starka branscher. Generationsskiften är aktuella både hos de många hantverkarna och de många serviceföretagen.
En ny generation håller på att ta över på landsbygden med annan produktion än tidigare normalt lantbruk. Olika former av kombinationer av jordbruk samt nya områden som hästverksamhet och turism blir mer och mer vanligt. Detta är också ett vanligt fenomen i skärgårdsområdet där många har flera olika verksamheter för att klara utkomsten.
Näringslivet har en tillväxt som motsvarar den befolkningsökning som kommunen har. Andelen pendlare är ca 25% av förvärvsarbetande personer. Ca 7.500 personer pendlar ut från
kommunen till arbete och ca 2.000 pendlar in till Norrtälje kommun. En ökning av företag
kan registreras inom branscher där tidigare beroende av närhet till kund idag kan kompenseras
i form av modern ITC-teknik.
Näringslivet generellt har en något lägre kompetensnivå än normalt dvs. andelen jobb där
högskoleutbildning är nödvändig är lägre än snitt för landet. Man är också mer hemmaorienterade än vad som är vanligt. Behovet att bredda markanden är därför stort. Det geografiska
läget med närhet till Stockholm, Mälardalen och Arlanda men också närhet till Finland, Estland och Ryssland är också faktorer som talar för en breddad marknad. Kapellskär, StockSid 20 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
holms och Norrtäljes uthamn, är utsedd till en hamn av nationellt intresse och där samhälliga
infrastruktursatsningar bör ske.
Nynäshamn
Nynäshamns näringsliv andas framtidstro. Stora infrastruktursatsningar såsom en ny motorväg mellan Västerhaninge och Nynäshamn, förbättringar av Nynäsbanan samt den planerade
djuphamnen i Norvik (Nynäshamn) leder till många nya intressenter både inom boende och
företagsetableringar.
Nynäshamn har ett näringsliv som växer snabbt. Det finns idag över 2000 företag i kommunen. Majoriteten utgörs av småföretag, men även en del stora företag såsom exempelvis Nynas Refining. Kommunen satsar medvetet på att skapa bra förutsättningar för företagen. Genom att ringa Företagslotsen får företag kontakt med rätt person som snabbt kan ge svar på de
frågor som finns. Nynäshamn är attraktivt för såväl för inflyttare som för nya företagsetableringar.
I Nynäshamn arbetar näringsliv och kommun tillsammans med att utveckla det lokala näringslivsklimatet. Företrädare för det lokala näringslivet har tillsammans med politiker och tjänstemän i kommunen tagit fram en framtidsvision och mål att arbeta mot.
Värmdö
Värmdö kommun har hög sysselsättningsgrad och en större andel företagare i förhållande till
invånare än andra kommuner i regionen (10.5 % jämfört med 8.3%). I Värmdö med 37 000
invånare finns 4000 registrerade företag. Flertalet är fåmansföretag. Under senaste året har
nyföretagandet ökat mer än i riket.
Under perioden 2003-2007 har Värmdö en nettotillväxt på 1 500 företag.
De största branscherna är fastighets- och uthyrning med 1 186 företag, byggverksamhet med
659 företag, parti- och detaljhandel med 431 företag, andra samhälliga och personliga tjänster
med 438 företag, samt transport, magasinering och kommunikationsföretag med 227 företag.
Under 2007 fanns fyra företag med fler än 100 anställda.
Flertalet i arbetsför ålder pendlar trots allt till jobb i andra kommuner. Utpendlingen är 70
procent.
Besöksnäringen är den bransch som har störst förutsättningar att utvecklas. Det allt bättre regionala samarbetet skapar nya förutsättningar till utveckling genom t.ex. Visit Skärgården, Visit Värmdö, Scandinavian Islands m.m.
Österåkers näringsliv har en kort historia, från 50-talets expansion och tillväxt, avseende befolkning tillkom flertalet företag verksamma i tjänste-/servicesektorn. Idag är ca. 4.000 företag verksamma i kommunen, fördelade på följande branscher/näringar:
Företagstjänster/konsulter
Handel
Tillverkning
Service
Övrigt
43%
20%
19%
14%
4%
Sid 21 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Österåkers kommun är den största arbetsgivaren med ca 2.000 anställda, följt av staten - Österåkers kriminalvårdsanstalt med 240 anställda. Det privata näringslivet kännetecknas av att
kommunen saknar större arbetsgivare, där flertalet företag har 1-10 anställda.
Tillväxten av nya företag är stor – 2006 registrerades 350 nya företag i Österåkers kommun,
vilket innebar att kommunen blev rankad som 6:e kommun i Sverige baserat på antal nya företag per 1.000 invånare.
Östhammar
Östhammars kommun är en vidsträckt kommun, till ytan Sveriges fjärde största. Invånarantalet är ca 21400 personer, fördelat på fem tätorter: Alunda, Gimo, Öregrund, Österbybruk och
Östhammar. Övriga mindre orter är Harg, Hargshamn, Dannemora, Valö, Gräsö. Centralort är
Östhammar, där kommunen har sitt säte. Mångfalden är stor och visar sig i kustland, sjöar och
vattendrag, jordbruksbygd, gruvor och bruksorter. Kommunens totala kustremsa är 400 mil.
Vallonbruken dominerade under flera hundra år och gav därefter upphov till industrialiseringen. I Gimo finns Sandvik Coromant AB med 1700 anställda och därmed kommunens näst
största arbetsgivare. Kommunen själv är största arbetsgivare med ca 1700 årsanställda. Forsmarks Kraftgrupp AB är en annan stor arbetsplats, ca 850 anställda plus stadigt inhyrd personal.
Östhammars kommun har en väl utbyggd Näringslivsenhet, i vilken även turismverksamheten
ingår. Som kustkommun har Östhammar en omfattande besöksnäring. Inom kommunen finns
ca 5000 fritidshus och många turistanläggningar. Turistbyrån i Östhammar är öppen året runt.
De övriga turistbyråerna i Öregrund, Forsmark och Österbybruk är öppna sommartid.
I Östhammars kommun finns ca 2200 företag och årligen startas ca 120 nya företag. Kommunen arbetar intensivt för att främja befintligt företagande och nyföretagande. Det nybildade
Tillväxtkontoret med Näringslivsenheten, Turismen och EU-information kommer även att
innehålla en företagslots, till vilken man kan vända sig och enkelt hänvisas till rätt enhet, exempelvis Byggnadskontor, Miljökontor, etc.
Kommunen har regelbunden kontakt med företagare, företagarföreningar och lokala utvecklingsgrupper, som finns på alla tätorter. Vid sådana företagsbesök deltar näringslivschefen,
kommunchefen och den politiska ledningen.
Handel utgör en viktig del av näringslivet i kommunen. På samtliga tätorter finns handelsgrupper, som har sammankomster varje månad och i vilka näringslivsrepresentant deltar. Den
nyetablerade Entreprenörsfabiken arbetar med främjande och uppbyggnad av E-handel. Ett
projekt för främjande av kvinnors företagande pågår inom Näringslivsenheten, ett s.k. Lokalt
Resurscentrum för kvinnor i Uppsala län. Även övriga kommuner i länet har sådana resurscentra. Ett femlänssamarbete har nyligen etablerats under namnet UTCED, som står för de
fem länsbeteckningarna, delvis EU-finansierat.
Sid 22 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Historia
Haninge
För 3000 år sedan – på bronsåldern - bodde människor vid inlandsfjärdar där åker- och betesmark fanns. Denna skärgård med havsvikar och öar är idag det öppna landskap som finns
kring Österhaninge kyrka och som sträcker sig mot Tyresta i öster och Berga i väster. Landhöjningen har inte varit stor sedan bronsåldern vilket har inneburit att människor har bott kvar
sedan dess.
Ribby var en centralort på bronsåldern och delade redan då upp bygden i en västlig och en
östlig del. Detta verkar ha fått till följd att två stora bygdegravfält etablerades under äldre
järnåldern (århundradena kring år 0) - Åbygravfältet och Jordbrogravfältet (Svealands största
efter Birka). Nära varandra fast på varsin sida om det som sedan skulle bli sockengräns.
Åbygravfältet tillhörde Ribby och jordbrogravfältet tillhörde Berga järnåldersgård som på
medeltiden flyttades i sydostlig riktning och blev Solberga prästgård.
Gårdarna och byarna Husby, Hässlingby, Åbrunna och Lundby, härstammar från yngre järnåldern (år 400 – 1000 e Kr). Det vet man eftersom det finns gravfält från denna tid vid gårdarna. Husbyar fanns för kungamaktens administration vid denna tid och framåt. Med inrättandet av Husby förlorade Berga och Ribby sin ställning som bygdens ledande gårdar.
Österhaninge kyrka byggdes etappvis under medeltiden. De äldsta delarna är från 1200-talet,
kyrkan byggdes sedan till och moderniserades under 1400-talet. Tornet är från 1500-talet och
Bielkenstiernas gravkor i barockstil från 1600-talet. Fattighuset från 1780-talet finns bevarad
strax öster om kyrkan. Vid samma tid, 1200-talet, byggdes även Västerhaninge kyrka. Torn
och långhus är från 1200-talet medan kor och sakristia byggdes under senare del av medeltiden. Österhaningebygden är av riksintresse för kulturmiljövården.
Nuvarande Haninge kommun bildades i samband med kommunreformen 1971 och har i dag
knappt 75 000 invånare koncentrerade till kommunens norra delar och ett fåtal centralorter
som Handen, Väster Haninge Brandbergen och Jordbro. Större delen av kommunen består av
glesbyggd/skärgård med stora områden av jord- och skogsmarker.
Norrtälje
År 1296 nämns Tälje by för första gången i skrift och år 1409 fick staden namnet Norr Tälje
för att skilja den från Södertälje. Byn erhöll 1622 stadsrättigheter av Gustav II Adolf och
stadsvapnet blev ett upp och ner vänt ankare. De medeltida byvägarna blev stadens gator och
gränder. Staden fick därmed en medeltida stadsplan.
För att förädla det uppländska järnet anlade kungen ett faktori, och hantverkare inkallades
från Tyskland. Sämjan mellan dem och de svenska medborgarna var inte alla gånger så god.
Tyskarna bodde på norra sidan om ån, där de byggde faktoriet och Norrtäljes första skola.
Svenskarna bodde på den södra sidan där de byggde rådhuset, men kyrkan byggde man tillsammans. I dag rymmer det gamla faktoriet, som var i bruk till 1842, Roslagsmuseet.
Norrtälje och Roslagen i övrigt drabbades hårt av rysshärjningarna 1719. Efter morgonbönen
den 19 augusti upptäckte prästen Johan Unander brandrök över Norrtäljeviken och ropade:
"Nu är ryssen här, Gud hjälpe oss!"
När kvällen kom var hela staden nedbränd och det tog tid att bygga upp den. Men 1726 kunde
en ny kyrka av sten invigas och 1730 stod rådhuset klart. I slutet av 1700-talet var Norrtälje
en ganska livlig hantverksstad med flera små industrier. Det fanns även två värdshus varav
det ena var inrymt i rådhuset.
Sid 23 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
I mitten av 1800-talet gjorde Norrtälje sig känt för sin välgörande gyttja och blev en Östersjöns mest besökta badorter. Societetsparken påminner oss om den epoken. Folket anlände
med ångbåt eller med tåg från Stockholm. Norrtälje fick flera industrier däribland tändkulemotorfabriken Pythagoras som idag är ett fint industrimuseum.
Efter andra världskriget kom en ny era till Roslagen, med förändringar. Man rev och man
byggde och många undrade om trästaden skulle utplånas. Norrtälje blev ett köpcentrum för de
tusentals ägare av fritidshus som finns i Roslagen, idag finns det 25.000 fritidshus i kommunen!
1971 blev staden Norrtälje centrum för en ny storkommun och idag är Norrtälje både stad och
kommun. Staden lånar ut stadsvapnet, det upp och nedvända ankaret, till kommunen.
Nynäshamn
Villasamhället Nynäshamn växte fram vid ett gynnsamt hamnläge i Ösmo socken på Södertörn och fick 1901 järnvägsförbindelse med Stockholm. Folkmängden ökade från 100 till
drygt 1700 invånare fram till 1911, då Nynäshamn bröts loss ur Ösmo socken och bildade
egen köpingskommun. Från huvudstaden till den nya köpingen flyttade Televerkstäderna.
Nynäshamns industriella prägel stärktes ytterligare efter 1928 genom Johnsonkoncernens oljeraffinaderi. Köpingen utvecklades raskt och hade runt 6800 invånare när den fick stadsrättigheter år 1946. Då var 2/3 av befolkningen sysselsatt i industrin med raffinaderiet som dominerande företag. Nynäshamn har dessutom varit en viktig hamnstad.
Nynäshamn växte fram som ett villasamhälle i samband med att hamnen och Nynäsbanan
tillkom 1899-1901. Redan tidigt planerades Nynäshamn i tre delar. Den norra delen reserverades för industriverksamhet, och här byggdes arbetarbostäder i anslutning till industrianläggningarna. Numera är arbetarbostäderna rivna och här finns en blandad bebyggelse. I den mellersta delen, som bl.a. innefattar ön Trehörningen, uppfördes villor (i huvudsak bebodda av
personer ur Stockholms borgerskap), ett kasino och ett badhotell.
I dag finns endast några stora villor och kasinobyggnaden (numera Riksförsäkringsverkets
sjukhus) kvar. Den södra delen planerades som en elegant villastad. Planerna genomfördes
aldrig och det dröjde ända till 1950-talet innan byggnationen tog fart. I dag består området av
blandad bebyggelse med tonvikt på villor och radhus.
Värmdö
Värmdö har en tredelad utveckling. Från början var skärgården och det kustnära jordbruket
basen för invånarna. Redan under 1700-talet kom tegel- och porslinsindustrin igång i Gustavsberg. Fabrikens produktion inom sanitets- och hushållsporslin utvecklades till att omfatta
även plastprodukter. Som mest arbetade över 2000 personer inom fabriken. Numer sysselsätter verksamheten endast ett par hundra personer. Bruksepoken har spelat en mycket stor roll i
kommunens utveckling.
Under andra halvan av 1900-talet har fritidsbebyggelsen utvecklats mycket starkt. I kommunen finns ca 15 000 mer eller mindre kustnära fritidshus attraktiva att permanenta.
Fritidshusen har sin historiska bakgrund i grosshandlarnas sommarboende i skärgården.
Skärgårdsmiljön är fortfarande Värmdös adelsmärke.
Sid 24 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Numer satsar kommunen på att erbjuda ett storstadsnära boende i naturmiljö. Gustavsberg,
Hemmesta, Stavsnäs och Björkås utvecklas till attraktiva bostadsorter.
Österåkers kommunhistoria går tillbaka till Stenåldern. Under Vikingatiden bedrevs handel
längs Långhundraleden, vattenförbindelse mellan Uppsala och Östersjön, idag en naturskön
kanotled kantad med gravfält. Under medeltiden tillkom ett flertal sätterier med slottsbyggnader, t.ex. Rydboholm och ett jordbrukssamhälle växte fram vilket var Österåkers huvudnäring
till början av 1800-talet. Under 1600-talet etablerades Wira bruk med tillverkning av värjor
till svenska krigsmakten.
Industrisamhället började växa fram i början av 1800-talet, där bla. fältspatgruvor och tegelbruk tillkom, samt småskalig industriell verksamhet. I skärgården ökade invånarantalet som
baserade sin verksamhet på jordbruk, jakt och fiske. Roslagsbanan byggdes i början av 1900talet då österskär blev knutpunkt i södra Roslagen och Österskär byggdes vid havet med stora
sommarvillor för boende i Stockholm. Detta gav boende i Österskär nya arbetstillfällen via
servicearbeten.
Vid 50-talets slut började man bygga bostäder i Åkersberga som utvecklades på kort tid från
ett stationssamhälle vid Roslagsbanan till en populär bostadsort i Stockholmsområdet.
Östhammar
Östhammar fanns redan före kung Albrekts tid och erhöll av honom år 1368 stadsfästelse på
sina gamla rättigheter. Det berättas om hur den lilla byn vid Edshammar utvecklades till en
stad med fogdeborg, som var huvudorten i Östhammars län, om flyttningen till Öregrund och
återflyttningen, tvisterna med grannstaden, rysshärjningen och om sjöfart, ångbåtstrafik och
badortsliv vid tiden kring förra sekelskiftet.
Vallonbruken; Industrisamhällen där naturtillgångar bearbetas kallas ofta bruk. I Uppland
fanns alla nödvändiga naturresurser för järnframställning; malm från Dannemora, skogar till
träkol och vattenkraft till masugnar och smedjor. Ett trettiotal järnbruk växte upp i landskapet.
De kallas vallonbruk efter de vallonska yrkesmän som hade en nyckelroll vid järnframställningen.
Vallonerna värvades till Sverige av framsynta företagsledare, främst Louis De Geer, som insåg värdet av deras yrkesskicklighet. Vallonsmidet pågick från tidigt 1600-tal till en bit in på
1900-talet. Stångjärnet från vallonbruken var under lång tid världsledande i kvalitet, och en
stor del av produktionen gick på export, främst till England.
Vid järnframställningen smältes först malmen i masugnar till tackjärn, som sedan smiddes ut
till stångjärn i smedjor. Stångjärnet var ett högvärdigt halvfabrikat som bearbetades vidare till
färdiga varor av kunden. En del vallonbruk var stora anläggningar med hela tillverkningsprocessen, andra var mindre enheter med kanske bara en masugn.
Bruken var långt mera än bara en arbetsplats. De var snarare kompletta livsmiljöer där många
människor arbetade och levde hela sina liv. Arbetsförhållandena var hårda, men bruksledningen tog även ett långtgående socialt ansvar. I dag är de flesta vallonbruken välbevarade,
unika besöksmål och några har fortfarande en världsledande metallindustri. Flera av dessa
vallonbruk ligger i Östhammars kommun men även i Norrtälje kommun finns ett par.
Sid 25 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Kultur- och föreningsliv
Tillgång till kulturaktiviteter av olika slag anses bidra till lokal utveckling. Forskare i andra
länder har pekat på detta. Också i Sverige har intresset väckts för detta samband. I Vara har
man byggt ett nytt konserthus. För att ta reda på hur detta har påverkat den lokala utvecklingen har man nyligen anlitat en forskare i företagsekonomi.
I ESF´s regionala plan för Östra Mellansverige står det: ”Kulturens betydelse för sysselsättning och entreprenörskap, dynamik, förändringsbenägenhet och rörlighet ska uppmärksammas som en tillväxtfaktor för Östra Mellansverige.”
Ideella organisationer svarar i hög grad för kulturlivet i området Utveckla Roslagen och
Stockholms skärgård. Ett stort antal musikgrupper och körer finns samt ett antal amatörteatergrupper (ibland med hjälp av yrkesutövande skådespelare och regissörer). Kommunerna i
området lämnar bidrag till olika kulturföreningar. Studieförbunden anordnar ett stort antal
kulturarrangemang ofta i samarbete med sina medlemsorganisationer. År 2006 genomfördes
1.637 arrangemang med 111.853 deltagare i området. Konstnärerna i Roslagen och skärgården samarbetar och arrangerar årligen öppen ateljé/konstrunda.
Fasta institutioner för teater och musik saknas. Lokaler för kulturarrangemang finns i flera
skolor. Lämpliga för kulturarrangemang är också flertalet av lokalerna hos samlingslokalföreningarna varav Folket hus har 4, Bygdegårdar 18 och Våra gårdar 5.
Ett stort antal hembygdsföreningar finns i området och de flesta har öppna museer. Det finns
också ett antal konsthallar där utställningar kan arrangeras.
I kommunerna finns en lång tradition av samverkan mellan samhälle och föreningsliv. Utvecklingen går mot att föreningar med samhällets stöd driver allt större och mer omfattande
verksamheter för inte minst barn och ungdomar.
Det rika föreningslivet är en viktig bas för samarbete inom Leader-projekt. Kommunerna
lämnar bidrag till cirka 700 föreningar inklusive ovan nämnda kulturföreningar. Dessutom
finns ett stort antal föreningar som inte har kommunala bidrag men som också spelar en viktig
roll i samhället.
Föreningslivets, den sociala ekonomin, nätverk är stort inom området, bl.a. genom Länsbygderådet, SLUP (Stockholms läns utvecklingspartnerskap) och KGF(Kreditgarantiföreningen
social ekonomi i Stockholms län), vilket resulterar i ökat entreprenörskap och lokalt utvecklingsarbete.
Värmdö har ett mycket omfattande föreningsliv med rötterna i bruksortens liv. Idag är föreningarna motorn i kommunens omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Satsningar inom
fritid och kultur sker inom hela kommunen och inom flertalet discipliner med utgångspunkt
från ett särskilt ungdomspolitiskt program.
Sid 26 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Utbildning
Inom området finns både kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor.
I takt med att eleverna väljer att läsa specialprogram så har fristående skolorna etablerat sig i
området vilket gör att många 16-åringar väljer att stanna i hemtrakten och studera på gymnasiet. På flera av dessa gymnasieskolor finns Ung Företagsamhet (UF) etablerade sedan lång
tid tillbaka och bedriver sin verksamhet med entreprenörskap.
I alla kommunerna ges kommuninvånarna möjlighet att studera inom vuxenutbildningen samt
tillgång till lärcentrum, i någon kommun finns också folkhögskolor.
I Haninge och Norrtälje kommun finns campusområden, där kommuninvånarna har möjlighet
att läsa högskolekurser och utbildningar.
På relativt kort avstånd från vårt område finns 3 universitet (Stockholm och Uppsala) samt
flera högskolor (Gävle och flera olika i Stockholm). Det är möjligt att dagpendla till dessa
utbildningsenheter vilket gör att man relativt lätt kan studera vidare samt läsa enstaka kurser.
Procentuell fördelning av utbildningsnivån
Utbildningsnivå 31/12-06 (i % )
60
50
40
Förgymnasial utb
30
Gymnasial utb
20
Eftergymnasial utb
10
0
Norrtälje
Haninge
Nynäshamn
Värmdö
Östhammar
Österåker
Länet
Riket
Källa: SCB Kommunfakta 2007
Sid 27 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
B. LAG-gruppen
Denna ansökan innefattar delar av de sex kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn,
Värmdö, Österåker och Östhammar. Vi har valt att kalla vårt Leaderområde för ”Utveckla
Roslagen och Stocholms skärgård”. ”Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård” är en ideell förening som är öppen för enskild person, förening och företag. Som medlem räknas även
partners som kommun, länsmyndighet, regionmyndighet eller annan offentlig medfinansiär.
Ideella föreningen Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård
Föreningens syfte är att verkställa utvecklingsstrategin för ”Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård”.
Föreningen har ett öppet medlemskap vilket innebär att föreningen består av många medlemmar. Möten kommer att hållas minst två gånger per år, varav ett är ett beslutande årsmöte. När
den ideella föreningen ”Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård” bildades bjöds alla som
”äger” frågan in till ett offentligt möte. De kategorier som ska representeras i LAG-ombads
nominera representanter till ledamöter i LAG.
Föreningen utser LAG, valberedning och granskar LAG:s verksamhet.
LAG
Den ideella föreningens stämma utser styrelse som kallas för LAG. LAG fungerar som avtalspart mot Länsstyrelsen. Inom LAG utses ett arbetsutskott (AU). Arbetsutskottet (AU) arbetar tätt tillsammans med verksamhetsledaren när det gäller den dagliga verksamheten. AU
fungerar också som beredande organ till LAG vad gäller ansökningar om projektmedel. I övrigt skall hela LAG fungera som ett stöd för kansliet.
LAG står för Local Action Group och bygger på ett trepartnerskap där gruppen har representation från ideella, offentliga och privata sektorn. Föreningen har eftersträvat en bred representation både geografiskt och socialt. Representation bör också ta hänsyn till att personerna
som ska ingå i gruppen tillför en bra och relevant kompetens för att stötta AU och verksamhetsledaren.
LAG inbjuder till ett öppet forum ett par gånger per år där alla som är intresserade av landsbygdsutveckling är välkomna. Dessa processmöten används av LAG för erfarenhets- och informationsutbyte samt bollplank för idéer och tankar.
LAG sammansättning
Den beslutande LAG/styrelsen företräder ideella, offentliga och privata sektorn samt två ungdomsrepresentanter. Gruppen har en bred geografisk representation samt en jämn köns- och
åldersfördelning.
Arbetsutskottet (AU) arbetar nära den verksamhetsledare som ska arbeta operativt med kansli
och administration. AU träffas 8-10 gånger/år eller efter behov. Även denna grupp ska arbeta
med kreativa processmöten. Vid bildandet av denna grupp har eftersträvats att få med så
mycket kompetens och erfarenhet som möjligt som stöd till personalen.
Sid 28 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
LAG
Öppet
forum
AU
Verksamhetsledare
LAG har 21 ledamöter, sju från respektive sektor. Två av dessa ledamöter är ungdomar under
25 år.
Landskap Fotograf Monica Pettersson
Sid 29 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
C. Leaderområde
Områdesbeskrivning
Leaderområdet omfattar delar av de sex kommunerna Haninge, Norrtälje, Nynäshamn,
Värmdö, Östhammar och Österåker. Området är beläget i östra delen av Stockholms län samt
östra delen av Uppsala län. Området består av landsbygd och skärgård i dessa kommuner.
De delar som är med i vårt leaderområde i Östhammars kommun är södra delen av Frösåkers
församling dvs Hargshamn, Harg, Söderön, Raggarö och Tvärnö, alla öarna mellan Gräsö och
Häverö -Singö samt Ed och Östhammar. Denna del kallar Östhammars kommun för Söderöns, Östhammars och Hargshamns utvecklingsgrupper. Övriga delar av Östhammars
kommun ingår i leaderområdet Upplandsbygd.
I Norrtälje kommun är det hela kommunen utom Norrtälje tätort som ingår.
Ljusterö-Kulla församling samt öarna i Österåker-Östraryds församling ingår i leaderområdet
i Österåkers kommun.
I Värmdö ingår Värmdö församling och Djurö-Möja-Nämdö församling dvs hela skärgårdsområdet, hela Värmdölandet och landsbygden runt Ingarö. Undantaget i Värmdö är tätbebyggda områden kring Gustavsberg, Hemmesta och Brunn. Tätorten Ängsvik är också undantagen. (Se bilaga vilka Nykod områden som ingår)
Haninge kommun ingår med skärgård och kustnära landsbygd. Undantagna är tätorterna Västerhaninge, Jordbro och Handen.
I Nynäshamn ingår hela kommunen utom Nynäshamn och Ösmo tätorter.
Områdets gränsar i norr till delar av Östhammars kommun, i söder mot Södertälje, i väster
mot Uppsala, Knivsta, Sigtuna, Vallentuna, Vaxholm, Nacka, Tyresö, Botkyrka och Huddinge kommuner och i öster mot Östersjön/Ålands hav.
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har en rik och varierande historia gemensamt
med många kulturella och andra likheter. Under många år har det förekommit samverkan
inom olika områden, utbildning, miljö, skärgård, turism mm.
Fiske och lantbruk har historiskt varit en stor inkomstkälla i detta område och idag är det
många små och mikroföretag etablerade. Många har sin utkomst i det närliggande storstadsområdet eller genom alla fritidsboende. När det gäller lantbruken så ökar näringen runt häst
stort.
Östhammars kommun tillhörde Stockholms län fram till mitten av 70-talet och fortfarande
förekommer mycket samverkan över länsgränsen bl.a. ett stort samarbete när det gäller marknadsföring och turism.
Karta på området finns på sid 45.
Sid 30 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Området Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård har följande gemensamt:
Attraktivt boende
Vattenfrågor
Naturreservat
Många småföretag
Häst
Turism/Besöksnäring
Problem med näringsläckage och många enskilda avlopp
Storstadsnära marknader
Historia & Kultur
Möjlighet till lokal produktion
Ovanstående gemensamma frågor är både positiva och en stor potential men även negativa
och en utmaning för LAG-gruppen och området.
Det finns en stor gemenskap genom skärgårdshistoriken, turism- och utbildningsfrågor samt
frågor runt kultur- och jordbruksmark.
Framtagandet av det geografiska området har varit föremål för många och långa diskussioner
i interimsstyrelsen. Gränsdragning och områdesdiskussioner har också förekommit på nästan
alla våra förankringsmöten samt ett flertal möten mellan representanter för skärgården och de
södra kommunerna i länet.
Sid 31 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
D. Vision och strategiska fokusområden
Framtagandet av denna vision/strategi har gjorts gemensamt i den interimsstyrelse som funnits under hela förstudie-/förankringsperioden. I denna styrelse har alla tre sektorerna (ideella/
privata/offentliga) varit representerade.
Denna vision/strategi bygger på vad som framkommit på våra förankringsmöten ute i bygderna (se A1. SWOT-analys, sid 5) samt avstämning i LAG-gruppen.
I utvecklingsstrategin nedan ingår det en vision för vårt Leaderområde, vilka inriktningar (fokusområden) och genomgående teman som bedömts som strategiskt viktiga samt ett antal
horisontella prioriteringar som flertalet är rekommenderade av EU.
Valda inriktningar har kallats för fokusområden. För respektive fokusområde anges det en
målbild, strategiska inriktningar samt projektkriterier. Följande fokusområden har valts ut:
 Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande
 Möjlighet till sysselsättning
 Turism/besöksnäring
 Lantbruk/ Trädgård
 Hästnäring
 Boende
 Livskvalité, för alla boende och besökare i alla åldrar
 Miljö
 Energi
Fokusområdena har kompletterats med några genomgående teman som ska löpa som röda
trådar ”på tvären” genom ovan angivna fokusområden. Dessa är:
 Vatten
 som livsmedel
 för transport
 för miljö och rekreation
 som energikälla
 som material/komponent vid olika tillverkningar
 Barn och ungdomar
 Samverkan/Nätverkande
De horisontella prioriteringar som ska genomsyra utvecklingsstrategin är:
 Integration och mångfald
 Jämställdhet
 Entreprenöriellt förhållningssätt
 Kompetensutveckling
 Hållbar utveckling
 Konkurrenskraft
Vision, valda fokusområden och genomgående teman har formulerats med utgångspunkt i
gjord SWOT-analys (baserad på gjorda förankrings- och processmöten) samt de mål och förutsättningar som anges i det regionala landsbygdsprogrammet1. Vision, fokusområden och
1
Stockholms läns genomförandestrategi som är framtagen av länsstyrelsen och anger hur det nationella landsbygdsprogrammet ska genomföras på regional nivå.
Sid 32 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
genomgående teman har fortlöpande diskuterats och formulerats under en arbetsprocess i interimsgruppen samt i LAG-gruppen.
Till utvecklingsstrategin är det tänkt att kopplas olika typer av verktyg, såsom förstudiecheckar, ”drömdeg” för snabba ungdomssatsningar, stimulanspengar, projektpengar, kompetensutveckling, studiecirklar, nätverkande mm. Det kommer att ske inom ramen för paraplyprojekt som LAG själva driver.
Vision för landsbygds- och skärgårdsutveckling i Roslagen och
Stockholms skärgård
En tung utgångspunkt för vår vision för Roslagen och Stockholms skärgård är det utdrag som
redovisas nedan som hämtats från Stockholms läns genomförandestrategi för regionens landsbygdsprogram.
”Näringslivet på
landsbygden är diversifierat och livskvaliteten är hög genom lokalt entreprenörskap,
företagande och affärsutveckling och utvecklad landsbygdsturism. Synergieffekter har uppnåtts mellan
de areella näringarna och övrigt näringsliv på landsbygden. Servicen är förbättrad med bland annat
utbyggd infrastruktur i form av vägar, transporter och telekommunikationer samt kommersiell och
samhällelig service.
Lantbruken är lönsamma, marknadsorienterade, diversifierade och välkomnande företag med positiva
erbjudanden om genuina upplevelser. Entreprenörskap och professionalism präglar företagandet på
landsbygden. Köttproduktionen har utvecklats till ett lönsamt hållbart koncept. Mjölkproduktionen har
utvecklats så att den kan fortsätta i konkurrenskraftiga företag. Det finns tillräckligt med betesdjur för
att hålla hagar och betesmarker i hävd.
Lantbruket och landskapet med höga natur- och kulturvärden har bevarats och utvecklats på sådant
sätt att miljömålen till exempel Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, kan uppnås och
landsbygdens attraktionskraft för boende, besökande och företagande har ökat. Den certifierade ekologiska livsmedelsproduktionen har ökat. Lantbrukets miljöbelastning har minskat till följd av bland
annat kompetensutveckling och stödformer som uppmuntrar till ökad varsamhet vid användning av
växtskyddsmedel och till minskade växtnäringsförluster. Detta bidrar till att bland annat miljömålen
Giftfri miljö och Ingen övergödning uppnås. ”
Vi menar att denna vision i den regionala genomförandestrategin stämmer väl överens med
vad som framkommit under arbetet med vår analys inför skrivningen av utvecklingsstrategin
för Roslagen och Stockholms skärgård. Vi anser också att entreprenörskap och företagande är
mycket viktigt och bör genomsyra hela arbetet med utveckling av vårt område. En väl fungerande infrastruktur och service ser vi som en förutsättning för att man ska kunna bo och arbeta
på landsbygden och i skärgården.
Lönsamma och moderna lantbruk med professionella lantbrukare som samverkar är också en
förutsättning för en levande landsbygd. Vi menar även att det ska finnas betesdjur som kan
hålla våra landskap öppna, gärna olika typer som växelbetar och som enkelt kan förflyttas
mellan olika områden.
Att satsa på miljön och värna om dess värden för framtiden har stor strategisk betydelse. Bl a
implementering av kretslopp och självförsörjning av bränsle i området bedömer vi vara två
viktiga utvecklingsområden. Även småskalig livsmedelsproduktion är något vi vill satsa mer
på både vad gäller olika produkter som kött, mjölk, ägg, fisk, ost mm samt lokal hantering av
dessa och därigenom reducera behovet transporter.
Sid 33 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Vår vision
”År 2014 är Roslagen och Stockholms skärgård det mest attraktiva området i Stockholms/Uppsala län att bo, arbeta och besöka.”
Framtidstron är stark i Roslagen och Stockholms skärgård. Det erbjuds attraktivt boende på
landsbygd och i skärgård och det finns goda möjligheter till sysselsättning. Det lokala näringslivet blomstrar och nya branscher har etablerats och utvecklats både på landsbygden och
i skärgården. Den välfungerande kollektivtrafiken och replipunkterna, kapacitetsstarka och
geografiskt täckande bredbandet, utbudet av kommersiell och kommunal service etc. är viktiga förutsättningar för den positiva utvecklingen. Roslagens stora miljövärden med öppet och
småskaligt landskap med vackra sjöar, skärgård och hav har värnats och utvecklats. Kretsloppstänkande är väl förankrat och miljöfrågor har hög prioritet. Den lokala produktionen har
en stark ställning och Roslagen och Stockholms skärgård är självförsörjande på energi, kött,
vatten mm, i vissa fall sker det t.o.m. en export ut från området. Föreningslivet är aktivt,
mångsidigt, vitt förgrenat och ger fruktbara nätverk. Det finns gott om mötesplatser för aktiviteter mm, bl.a genom samanvändning av lokaler, t.ex. bygdegårdar, skolor, församlingshem
mm.
Bild från Erken Fotograf: Åke Andersson
Sid 34 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Fokusområden
1. Sysselsättning och lokalt näringsliv/företagande
Möjlighet till sysselsättning
Möjligheten till sysselsättning är en grundläggande förutsättning för att man ska kunna bo på
landsbygden eller i skärgården. Idag pendlar många människor till de närliggande storstadsområdena men många av dessa önskar troligtvis en sysselsättning på hemmaplan. Det väsentliga är dock att det finns valmöjligheter med allt från ”varje dag pendling”, distansarbete till
lokalt förtagande och sysselsättning inom olika branscher. Näringar som bedöms ha stora potentialer är turism, hästverksamhet och olika former av lokalt produktion. Även distansarbetet
har omfattande möjlighet till tillväxt
En stor potential i vårt område, som också ses som ett hot, är generationsskifte i våra mikroföretag. Det finns många företagare som är äldre och skulle vilja sälja/överlåta sin verksamhet
till någon som driver den vidare.
Målbild
 Fler sysselsatta boende på landsbygd och skärgård
 Fler landbygds och skärgårdsföretagare.
 Fler lokala arbetstillfällen.
 Bättre lönsamhet.
Strategier
 Stimulera till samordningslösningar.
 Arbeta i nätverk och ökad samverkan.
 Gemensam marknadsföring, kompetensutveckling etc.
 Utveckla pendlingsmöjligheter
 Underlätta distansarbete
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden.
 Marknadsmässighet, egenkraft och efterfrågan.
 Stimulera ung företagsamhet, fler unga som vill.
Turism/besöksnäringen
Potentialen för turism/besöksnäringen är omfattande eftersom vårt Leaderområde ingår i Mälardalen med nästan 3 miljoner invånare. Även närheten till Arlanda och den omfattande färjetrafiken till Finland och Baltikum stärker de redan goda förutsättningarna. Det finns många
idéer och förslag på utveckling av turismen, t.ex. har kulturturismen stora förutsättningar att
utvecklas.
I dagsläget är utbudet relativt begränsat beträffande billiga övernattningsmöjligheter. Här
finns troligtvis många intressanta möjligheter som kan bli långsiktigt lönsamma, speciellt som
ett komplement till annan sysselsättning.
Vanligtvis är turismföretagen små och en ökad samverkan mellan dessa företag i olika konstellationer och kring skilda teman skulle sannolikt kunna höja omsättning och lönsamhet
avsevärt. Även gemensam marknadsföring skulle kunna öka genomslaget för det som Roslagen kan erbjuda. Det finns gott om idéer och tankar som kan kopplas samman till större satsSid 35 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
ningar. Det finns även ett stort behov av idéer som ger året-runt-turism. Allt detta kan samlas
under varumärket ROSLAGEN respektive STOCKHOLMS SKÄRGÅRD.
Målbild
 Ökad året runt turism.
 Lönsamma turismföretag
 Ökad tillgänglighet i hela området.
 Ökad kännedom om varumärket Roslagen och Stockholms skärgård.
Strategier
 Samverkan
 Konceptualisering, paketering och marknadsföring
 Leder på land och vatten som förenar och kopplar samman turismföretag
 Anpassa turismen så att det blir harmoni mellan vad de boende och vad naturen mäktar
med.
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden.
 Bevarandeintressen som är en tillgång.
 Harmoni med de boende.
Lantbruk/Trädgård
De traditionella lantbruken minskar i stadig takt pga av ökade krav på stordrift och lönsamhet.
Det har medfört att många av områdets mindre gårdar har vilande marker (problem med igenväxning), sålts som sommarställen eller blivit hästgårdar. Det är svårt att få lönsamhet på de
små lantbruken och här krävs det ofta diversifiering, nytänkande och entreprenöranda för att
uppnå tillräcklig lönsamhet och avkastning. Gårdssamverkan runt djur- och maskinhållning är
ett diskussionsämne samt även utbyte av personal och kompetens. Det finns säkert stora potentialer genom att kombinera t ex turism och/eller hästverksamhet med det mer traditionella
lantbruket. Ett annat område med omfattande möjligheter är lokal produktion av livsmedel
och andra lokala trädgårdsprodukter som sedan kan förädlas och distribueras i hela regionen.
Målbild
 Ökad lönsamhet.
 Fler lantbruksföretag med diversifierad produktion
 Ökning av lokalt producerade produkter - helst med avsättning i området.
 Öppna landskap.
 Minskad miljöbelastning - ekologiskt långsiktigt hållbart
Strategier
 Ökad och bredare kompetens
 Diversifiering
 Stimulera och få folk att samverka runt:
- Lokalproducerade produkter, kött/ost, grönsaker/frukt/fisk/skinn mm
- Lokala slakterier.
- Butiker med lokalproducerad mat samt annan service för bygden.
- Maskiner och annan utrustning
- Djurhållning
- Avbytarsystem
Sid 36 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin.
 Samverkanslösningar
 Nytänkande
Hästnäring
Hästnäringen omsätter ca 25 miljarder/år på nationell basis. 500.000 – 700.000 människor i
landet har regelbunden fysisk kontakt med hästar vilket gör hästaktiviteter till den näst största
sporten efter fotboll. Hästnäringen är således en mycket stark tillväxtbransch och är i nuläget
jordbrukets femte största inkomstkälla och av avsevärd betydelse för en positiv landsbygdsutveckling. Intresset för häst är en stark drivkraft för att flytta från tätort till landsbygd. Kring
hästen skapas en mängd olika typer av sysselsättning samt efterfrågan på skilda produkter.
Hästen bidrar till det öppna landskapet, både genom att generera efterfrågan på foder och som
betesdjur. Den stora efterfrågan på aktiviteter med häst kan bli en tung strategisk utvecklingsfaktor. Detta kan ta sig uttryck i:
 efterfrågan på fastigheter på landsbygd (positiv värdeutveckling),
 möjlighet till diversifiering av lantbruksverksamhet,
 ökad sysselsättning och stärkt lokalt näringsliv genom efterfrågan på en mängd olika
tjänster och produkter
 möjligheter för besöksnäringen (förmodligen avsevärda potentialer)
 bidrar till det öppna landskapet (efterfrågan på foder och som betesdjur)
 bidrar till stärkt underlag för kommunal och kommersiell service.
Målbild
 Fler hästföretag
 Ökad sysselsättning med anknytning till hästverksamhet
 Ökad lönsamhet
 Kompetent hästhållning
Strategier
 Stimulera till mer samverkan
 Kompetensutveckling hos båda amatörer och professionella
 Sammankopplande ridleder
 Underlätta för hästverksamhet i samklang övriga intressen (boende, markägare, rekreationsutövare m fl)
 Större anläggningar/arenor som är publika
 Stödja kombinationer mellan turism, lantbruk och hästverksamhet
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och syftet.
 Leder till utveckling.
 Blir lönsamt.
 Görs i samverkan.
2. Boende
Förutsättningarna för boende skiljer sig kraftigt mellan olika delar av regionen, I de mer centrala delarna (nära Stockholm) pågår en omfattande inflyttning vilket lett till en kraftig prispress uppåt. I vissa områden är utbudet av bostäder starkt begränsat och de höga priserna är i
vissa delar av vårt område ett problem för framförallt yngre som vill bosätta sig. Den ökande
skaran av äldre skapar också en stor efterfrågan på senior- eller serviceboende. Här tror man
Sid 37 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
att det finns en potential på redan befintliga gårdar att ta tillvara ”stängda” byggnader och s.k.
undantagsstugor. Om det finns senior- och serviceboende kan äldre tidigare flytta från sina
stora hus som då kommer ut på marknaden. De högre prisnivåerna har dock det positiva med
sig att det är möjligt att bygga nya bostäder, dvs värdet på fastigheten överstiger byggkostnaden.
I de mer perifera landsbygdsdelarna är situationen en annan. Här har inte inflyttningen alls
varit lika omfattande. Små landsbygdsskolor kan brottas med vikande underlag och hotas av
nedläggning mm. Numera finns det dock inte glesbygd med pågående avfolkning i vårt område även om det skulle vara positivt med en ökat inflyttning till våra perifera landsbygdsdelar.
Målbild
 Tillgänglighet för attraktivt boende - för alla kategorier av människor - alla intresseområden samt i livets alla skeden.
Strategi
 Stimulera nytänkande för annorlunda boendeformer.
 Stimulera uppkomst av flyttkedjor som medför att utbudet på ett bättre sätt tillgodoser
efterfrågan, dvs en välfungerande bostadsmarknad
 Samverkan
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden.
 Möjliggör inflyttning av yngre samt barnfamiljer.
 Underlättar kvarboende för äldre
 Möjliggör en ökning av sysselsättningen.
3. Livskvalité
Här ser vi alla resurser i form av mötesplatser (bygdegårdar, församlingshem, skolor mm),
föreningar, fritidsaktiviteter samt vår fina miljö som det sociala kittet och den sociala attraktionskraften. Vi vill värna om våra natur- och kulturvärden. Vårt område ska ha en miljö som
inbjuder till rekreation och vila för kropp och själ.
Målbild
 Livskvalité för alla boende och besökare i alla åldrar.
Strategi
 Umgänge över generationsgränser, olika intresseområden samt över sociala gränser.
 Ska vara ”häftigt” att bo på landet, men bra med närheten till storstaden.
 Se möjligheterna i den ideella sektorn.
 Utnyttja befintliga resurser såsom bygdegårdar, skolor, församlingshem, föreningar mm.
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin.
 Ansökningar som vänder sig till unga människor.
4. Miljö
Roslagen och Stockholms skärgård är känt för sina höga natur- och kulturvärden och dessa är
av stor strategisk vikt att värna. Det gäller således att utveckla skärgård och landsbygd utan att
Sid 38 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
urholka dessa värden och därmed risker att försämra vår attraktions- och konkurrenskraft Här
finns det flera viktiga frågor att arbeta med. Övergödning, hushållning med grundvatten,
öppna landskap etc. Listan går att göra lång. Det väsentliga inom ramen för Leader är att
medverka till en utveckling mot kretsloppstänkande och ökad ekologisk långsiktig hållbar
samt att förvalta och utveckla de kulturhistoriska värdena i Roslagen och Stockholms skärgård. Givetvis är det också viktigt att bidra till att de globala klimatmålen uppfylls.
Målbild
 Attraktiv miljö för boende, företagande och rekreation.
 Minskad miljöbelastning från lantbruk och hästgårdar.
 Minskad miljöbelastning från enskilda avlopp och reningsverk.
 Minskad klimatpåverkan
Strategier
 Stimulera till lokala lösningar.
 Stimulera till bevarande av kulturlandskap.
 Kompetensutveckling runt miljöfrågor.
 ”Mularnas mångfald” – dvs. öppna betade landskap som bevaras för framtiden.
 Bevara skärgårdsmiljön med en försiktig och medveten utveckling av landskapet.
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin.
 Bidrar till ekologiskt hållbar utveckling.
 Bevarande och/eller utvecklande av kulturhistoriska värden
5. Energi
Ett område som verkligen behöver ses över med nytänkande och annorlunda lösningar för att
skapa en långsiktig hållbar utveckling. Samverkan blir även här ett mycket viktigt begrepp för
att hitta bra och hållbara lösningar i en bygd.
Målbild




Ökad lokal produktion av energi.
Minskat el- och oljeberoende
Ökad robusthet och minskad sårbarhet.
Minskad klimatpåverkan.
Strategi
 Stimulera till samverkan runt energifrågan.
 Stimulera till lokala energilösningar inom ett område, en by eller ett samhälle.
 Stimulera till alternativa transportlösningar.
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och strategin.
Sid 39 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Genomgående teman
1. Vatten
 Vatten som livsmedel.
 Vatten för transport.
 Vatten för miljö och rekreation.
Andelen vatten utgör en stor del av Roslagen och Stockholms skärgård. Det är vattendrag,
sjöar och hav. Vid betraktande av en karta över vårt område så finns det många blåa ytor,
större och mindre, samt hela östra delen som gränsar till Östersjön och innehåller vår skärgård. Temat vatten finns också inom många av våra fokusområden, energi/turism/miljö/ha
kul/boende och lantbruk.
Målbild
 ”Rent vatten i och runt oss.”
Strategier
 Öka medvetenheten, påverka attityder och beteenden mot positiva hänsyntaganden till
miljön.
 Stimulera lantbruk/hästgårdar till en minskad miljöbelastning som påverkar övergödning
av våra vatten.
 Stimulera hushållning med vatten
 Stimulera till lokala alternativa VA-lösningar som är långsiktigt ekologiskt hållbara.
 Öka kunskapen om påverkan från båttrafiken samt påverkan vid muddring
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden.
 Demoprojekt inom området.
 Samverkan mellan aktörer.
2. Barn och Ungdomar
Barn och ungdomar är en förutsättning för framtiden i vårt område, därför vill vi göra extra
satsningar och prioriteringar för denna målgrupp. Vi vill skapa förutsättningar för att de ska
kunna stanna i området och kunna skapa sig en sysselsättning alt. återvända efter studier. Man
pratar mycket om kunskapsöverföring, vända strömmen av ungdomar från stan till landet,
försöka få liv i avsomnande ungdomsföreningar. Göra försök med fadderverksamhet mellan
ungdomar samt skapa ett klimat så att det blir häftigt att vara lantis. Ungdomarna ska också
delta i LAG-gruppens arbete och vara ett bollplank inför beslut. Vi vill att ungdomarna ska
vara en naturlig del i grupperingarna så att deras synpunkter och åsikter vävs in i ansökningarna.
Målbild
 Roslagen och Stockholms skärgård ska vara ett attraktivt område att växa upp i.
 Här ska man kunna bilda familj, kanske återvända och bosätta sig efter ett antal år någon
annanstans.
 ”Häftigt att vara lantis!”
Sid 40 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Strategier
 Få ungdomar att trivas i sin närmiljö.
 Stimulera ungdomsorganisationer att få ungdomar att aktivera sig och intressera sig för
sitt närområde.
 Bidra till uthållig offentlig och kommersiell service som är viktig för barnfamiljer och
ungdomar.
 ”Drömdeg” till snabba insatser. (s.k. ungdomscheckar)
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden.
 Kulturell förankring.
 Entreprenörskapstänk i ansökan.
3. Samverkan/Nätverkande
Är metoden för att skapa en bra framtid och en hållbar utveckling. Engagera människor med
olika bakgrund, erfarenhet och kunskaper för att samverka runt en fråga.
Här ser vi samverkan inom olika områden och ämnen, t.ex. skärgården som har en speciell
struktur och speciella problemställningar och sätt att lösa dessa. Vi ser också samverkan med
andra Leaderområden både nationellt och internationellt där man kan hitta intressant och gemensamma ämnen att samverkan runt.
Målbild
 Etablera lokala utvecklingsgrupper för samverkan.
 Samverka med andra Leaderområden, både nationellt och internationellt.
Strategier
 Hitta stödstrukturer för lokal utveckling och för olika grupper.
 Erfarenhetsutbyte lokalt, nationellt och internationellt
 Hitta ”utvecklingsambassadörer” i varje lokalområde som motiverar och engagerar bygden.
 Samla alla resurser i en resursbank.
Projektkriterier
 Ansökningar som uppfyller delar av målbilden och/eller strategin.
Sid 41 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Horisontella prioriteringar
Integration och mångfald
Människor med annan kulturell bakgrund måste ses som en resurs för landsbygdens och skärgårdens mångfald. Här har förmodligen föreningarna en stor betydelse för integration och det
finns ju ett mycket stort antal ideella organisationer. Mentorskap eller fadderverksamhet underlättar när någon från en annan kultur ska hitta sin plats i vårt samhälle.
Integration kan också innebära samordning över gränser, regionalt och nationellt. Samverkan
mellan olika människor, bygger på en gemensam värdegemenskap mellan individer och grupper.
Jämställdhet
Jämställdhet innebär lika villkor mellan män och kvinnor, både gällande t.ex. utbildning, försörjning men även inflytande i samhället och i utvecklingen av sitt närområde. Något som är
viktigt är att bredda arbetsmarknaden så att typiskt manliga yrken lättare öppnas för kvinnor
och typiskt kvinnliga för män.
Verktyg för detta är utbildning, kompetenshöjning, seminarier, studiecirklar samt ett ökat inflytande i beslutsprocessen.
Entreprenöriellt förhållningssätt
Detta förhållningssätt, att se möjligheter i stället för hinder, ska genomsyra hela vårt arbete i
Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård. Tänket är ju att skapa ökad sysselsättning i området och då måste vi alla förhålla oss positiva till entreprenörskap i olika former, se områdets
möjligheter och hitta allas förmåga att utveckla dessa möjligheter till något positivt för alla.
Vi arbetar också för att kvinnors företagande ska öka.
Kompetensutveckling
Viktigt att människorna har den kompetens som de behöver för att t.ex. driva ett utvecklingsarbete. Här ser vi att bildningsförbunden har en viktig uppgift med sina kontaktnät och sin
kompetens inom utbildningsområdet. Enkla och innehållsrika studiecirklar och kurser för att
uppnå ett tänkt mål.
Hållbar utveckling
Ska vara ett genomgående tema i allt arbete som pågår i området Utveckla Roslagen och
Stockholms skärgård. Tänket att detta arbete som startar med finansiering från Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård ska bli en ordinarie verksamhet/ett permanent arbete, byggnad e.d., skall alltid finnas med och redovisas grundligt när man söker finansiering. Arbetet
skall vara hållbart för framtiden och helst också ha ett miljöperspektiv.
Konkurrenskraft
Deltagandet i Leaderarbetet bör ge en grupp eller en bygd möjlighet till ökad konkurrenskraft,
t.ex. något som möjliggör ökad sysselsättning, fler besökare eller en ökad inflyttning.
Sid 42 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Urval av projekt
Inkommande projektidéer bedöms efter hur väl de bidrar till att uppfylla något eller några av
målen inom Leaderplanens prioriterade fokusområden/teman i avsnittet ”D. Vision och strategiska fokusområden” (sid 32).
Gemensamt för samtliga projekt:

Ansökan ska tydligt visa hur det tänkta projektet skall fortsätta efter projekttidens slut,
dvs. bli en ordinarie verksamhet/leva vidare med ev. annan finansiering osv.

En viktig faktor är det finns rätt kompetens i projektorganisationen.

Trovärdighet i projektidén.
I ansökningarna bör man också ta hänsyn till att de horisontella prioriteringarna integration
och mångfald, jämställdhet, entreprenöriellt förhållningssätt, kompetensutveckling, hållbar
utveckling och konkurrenskraft är beaktade.
Ovanstående samt projektkriterier under respektive fokusområde/tema i strategin, utgör underlag för LAG-grupp, verksamhetsledare när de ska göra sina bedömningar och prioriteringar av ansökningar till utvecklingsprojekt.
Organisation av verksamheten
Den 25 september bildades den ideella föreningen ”Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård” vid möte i Norrtälje. Till möte inbjöds alla som varit med vid lokala möten och lämnat
adressuppgift. Dessutom annonserades mötet i lokaltidningar och via Leaders- och kommunernas hemsidor. Inför mötet arbetade en valberedning som representerade den ideella och
privata sektorn och som var geografiskt representativ. Vid detta första möte med ca 50 deltagare utsåg föreningen en styrelse s k LAG-grupp enligt kriterierna för Leader. Styrelsen har
inom sig valt ett arbetsutskott (AU). LAG-gruppens första uppdrag blir att sammanställa en
ansökan om att bilda Leaderområde till Länsstyrelsen i Stockholms län samt att anställa en
verksamhetsledare.
Tänkt plats för kansliet för ”Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård” är Norrtälje. Till
detta kansli skall även en duktig projektredovisningsekonom knytas. Verksamhetsledaren
skall utgå från detta kansli men vara rörlig i hela området för att kunna arbeta mer operativt.
Verksamhetsledaren skall samverka med verksamhetsledare för andra Leaderområden.
Sid 43 (45)
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Övergripande mål
Se respektive målbild i avsnittet ”D. Vision och strategiska fokusområden” (sid 31).
Indikatorer
Nedanstående preliminära indikatorer kommer att användas för att mäta måluppfyllelse på hur
Leaderverksamheten bidragit till utvecklingen.
Indikatorer
Nya sysselsatta som bor på landsbygd och skärgård
Nya landsbygds-, skärgårds-, häst- och turistföretagare
Nya besökare/turister – svårt att kvantifiera
Nya lantbruk
Nya lokalt producerade produkter
Nya betade/öppna områden
Antal projekt som minskar miljöbelastningen
Ökad sysselsättning med anknytning till hästverksamhet
Ökat attraktivt boende på landsbygden – svårt att kvantifiera
Antal projekt som minskar klimatpåverkan
Projekt som ger ökad lokal produktion av energi
Projekt som minskar el- och oljeberoendet
Projekt som bidrar till renare vatten
Projekt med ungdomsanknytning
Nyetablerade utvecklingsgrupper
Samverkan med andra Leaderområden, nationella och internationella
Mål
100
25
Nya nätverk som skapas via Utveckla Roslagen och Stockholms skärgård
Deltagare i kompetensutveckling
Projekt som initierats av fastboende på öar utan fast landförbindelse
Projekt som initierats av kvinnor
Projekt som initierats av personer från andra kulturer
8
200
10
20
5
Sid 44 (45)
4
20
15
12
10
20
8
5
6
24
20
10
Ansökan ”Utveckla Roslagen och Stockholm skärgård”
2009-01-28
Sid 45 (45)