Transcript Kopparindustrin i Zambia - Kungsholmens gymnasium/Stockholms

18/4/2013
PROJEKTARBETE
2012/2013
KOPPARINDUSTRIN I ZAMBIA
Kungsholmens Gymnasium | Victor Bao N3B
Handledare: Kerstin Heimer Sundström
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
1 Inledning sid 4
1.1 Bakgrund sid 4
1.2 Frågeställning sid 4
1.3 Syfte sid 4
1.4 Metod sid 5
2
Geografisk & Ekologisk Bakgrund sid 6
2.1 Inledning sid 6
2.2 Geografi sid 6-8
2.3 Ekologi sid 9-12
3
Politisk & Historisk Bakgrund sid 13
3.1 Inledning sid 13
3.2 Zambias Historia sid 13-16
3.3 Zambia Idag sid 16
4 Kopparindustrin sid 17
4.1 Inledning sid 17
4.2 Kopparmalm blir Råkoppar sid 17
4.3 Råkoppar blir Ren Koppar sid 18
4.4 Spridning av Miljöfarliga Ämnen sid 18-19
5 Miljöpåverkan sid 20
5.1 Inledning sid 20
5.2 Svavel och Försurning sid 20-21
2
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
5.2.1
Konsekvenser på land sid 21
5.2.2
Konsekvenser i vatten sid 21-22
5.3 Tungmetaller och Lättmetaller sid 22
5.3.1
Kadmium sid 23
5.3.2
Kvicksilver sid 23
5.3.3
Aluminium sid 23
5.4 Påverkan av Fiske och Fiskevatten sid 24
6 Intervju med Mr. Sikaaswe Syasiya sid 25-26
7 Diskussion och Slutsats sid 27-31
8 Källförteckning sid 32-33
3
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den västerländska kolonialismen har under århundraden inte bara påverkat samhällsstrukturen
i de afrikanska länderna, utan även präglat kontinenten direkt och indirekt ur ett
naturvetenskapligt perspektiv. Jakten på naturresurser såsom mineral, olja och ädelstenar har
satt djupa spår i de lokala ekosystemen. Mitt projektarbete ska handla om just detta, fast ur en
modern synvinkel, behandlande ämnena naturvetenskap, biologi, kemi och fysik. Zambia är
Afrikas och världens åttonde största kopparproducent, och ett land liksom många andra
afrikanska länder har genomlidit västerländsk kolonialism. Idag genomgår Zambia snabba
förändringar både politiskt, ekonomiskt och då indirekt ekologiskt. Utarmningen av landets
enorma koppargruvor leder till förändrade ekosystem och ett allt större antal rödlistade växtoch djurarter. I denna rapport skall jag redogöra och fördjupa i hur och varför ekosystemen
bör beskyddas och långsiktigt bevaras.
1.2 Frågeställning
Frågor som jag skall undersöka och redogöra för detta projektarbete är:

På vilket sätt har kopparindustrin påverkat samhällsstrukturen i Zambia?

Vem/vilka gynnas och missgynnas av kopparindustrin?

Vilka konsekvenser får ekosystemen och människor av kopparindustrin?

Vad kan vi göra för att långsiktigt förbättra situationen idag?
1.3 Syfte
Syftet med mitt projektarbete är att låta läsaren få en djupare inblick och förståelse för hur
känslig och sårbar våra ekosystem är. Med denna rapport vill jag visa hur människans
industrier och moderna livsstil direkt och indirekt påverkar ekosystemen. För läsaren är mitt
mål att väcka en tankeställare och även öppna upp för kritik och diskussion om hur vi kan
förbättra våra levnadssätt för att ta tillvara på miljön. Saker som i vår vardag kan anses vara
självklara och ofarliga kan i andra delar av världen försämra situationen för djur och växter
och inte minst människor vilket jag vill poängtera. Som medborgare och konsument på denna
4
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
planet bör man ta sitt ansvar och kritiskt granska alla sina handlingar och ifrågasätta hur och
på vilket sätt man långsiktigt kan bevara naturen på bästa möjliga vis.
1.4 Metod
Genom källkritiskt letande av facklitteratur, artiklar och statistik, samtidigt som jag
kompletterar de införskaffade källorna med mina kunskaper från kurserna Naturvetenskap A,
Biologi A,B, Kemi A,B och Fysik A,B kan jag utföra den rapport som är min slutprodukt.
Med dessa fakta kan jag sedan utföra undersökningar, besvara frågeställningar och slutligen
diskutera innehållet i rapporten.
En studieresa till Zambia anordnas av Kungsholmens Gymansium och kommer ske under
slutet av projektperioden under 11 dagar. Under resan kommer vi, runt 30 elever och fyra
lärare att resa runt i olika städer i Zambia för att bland annat besöka skolor, organisationer och
naturreservat. Inför resan förbereder vi oss var och en och läser på om det område vi fördjupar
oss inom. Vi diskuterar även eventuella frågor om förväntningar och förhoppningar samt om
uppförande och hur det är att vara representant för skolan och Sverige.
Efter resan får vi även tid att reflektera över resans gång, om hur vi upplevde mötena med
människor och hur vi med nya ögon kan slutföra våra projektarbeten.
5
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
2. Geografisk & Ekologisk bakgrund
2.1 Inledning
För att kunna redogöra och förklara processerna hur Zambias gruvindustri påverkar
ekosystemen runtom i landet ska en geografisk och ekologisk bakgrund ges, som senare även
kan refereras till. Ekologi syftar på läran om relationerna mellan alla levande organismer och
dess fysiska omgivning. I vårat fall är vi intresserade av relationerna mellan de abiotiska (icke
levande) faktorerna och dess påverkan på det biotiska (levande) faktorerna. Genom att känna
till landets geografiska och ekologiska bakgrund kan man lättare se direkta samband mellan
gruvindustrierna och ekosystemen, och hur de påverkar varandra. Flora och fauna ser
naturligtvis olika ut beroende på de geografiska omständigheterna och därför är det viktigt att
ge en introduktion i landets geografi innan man kan gå vidare i fördjupningar.
2.2 Geografi
Zambia är en kustlöst stat i södra Afrika med en area på 752,620 km2 (Sverige 449,964 km2).
Landet är indelat i nio provinser, vilka i sig är indelade i mindre distrikt. Zambia gränsar till
Kongo-Kinshasa och Tanzania i norr, Malawi i öst, Moçambique, Namibia, Botswana och
Zimbabwe i söder och Angola i väst. (Central Intelligence Agency, 2013)
Figur 1: Visar en karta över Zambia och dess gränsnationer.
Trots landets stora areal är landskapet och vegetationen till stor del likformig. Större delen av
landet tillhör en svagt kuperad platå mellan 900 och 1400 meter över havet täckt med
skogsbeklädd savann, sk Miombo. Miombon kring Zambezifloden tillhör en av Afrikas största
biotoper och utgör hem åt ett stort antal landlevande landdjur, däribland stora däggdjur såsom
6
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
afrikansk elefant och noshörning. I platån finns ett stort nätverk av smala sprickdalar som
utför södra delen av det Östafrikanska gravsänkesystemet. Gravsänkesystemet rymmer flera
av Afrikas högsta berg och för samman kontinentens största och djupaste sjöar, däribland
Tanganyikasjön och Victoriasjön. Många av dessa sjöar saknar utlopp, vilket leder till att
salthalten är mycket hög eftersom avdunstningen inte för bort mineralerna i vattnet. Flertalet
sjöar är på grund av detta även starkt alkaliska. (Wood, J & Guth, A. 2005)
Landet är uppdelat i sju flodområden varav Lunsemfwa, Kafue, Luangwa och Zambezi är
kopplade till Indiska Oceanen medan Luapula, Chambeshi och Tanganyika rinner ut i
Atlanten. Zambeziflodområdet är den största och täcker upp till 35% av landet.
(Jachmann H. 2000, sid.4.)
Flodområde
Täckning av landet (%)
Område
Zambezi
35
Syd och Väst
Luangwa, Kafue
35
Öst respektive Mitt
Chambeshi, Tuapula,
30
Norr och Mitt
Lunsemfwa, Tanganyika
Tabell 1: Visar flodområdena i Zambia samt respektive täckingstal och vilket område de tillhör.
Copperbelt-provinsen i Zambia består av en bergskedja som bildats då två kontinentalplattor
kolliderade för 500 miljoner år sedan. Denna sammandrabbning tros ha förflyttat en stor
mängd basmetaller som fanns i sedimenten mellan de två plattorna och lett till att provinsen
idag är rik på mineral och ädelstenar och har namngetts efter dess stora utbud på kopparmalm.
Zambia har ett typiskt savannklimat indelat i tre årstider. Den milda, torra hösten från Maj till
Augusti, den varma torra våren från September till Oktober och den varma fuktiga sommaren
från November till April. Under de varma perioderna sträcker sig medeltemperaturen dagtid
upp till 27-38 Celcius, vilket är de högsta temperaturerna i de sydvästra gravsänkesområdena.
De lägsta temperaturerna under de milda perioderna sjunker medeltemperaturen ner till 2-15
Celcius. Nederbörden som mestadels faller från November till Mars varierar från 700 mm/år i
de södra delarna av landet till 1400 mm/år i de norra. (H. Jachmann, 2000, sid.4)
7
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
8
Månader
Säsong
Maxtemperatur (oC)
Minimumtemperatur (oC)
Maj – Augusti
Mild och Torr
21-26
6-12
September – Oktober
Varm och Torr
28-35
17-22
November – April
Varm och
25-30
14-19
Fuktig/Regnig
Tabell 2: Visar medeltemperaturen i Zambia under de tre säsongerna.
Av Zambias cirka 14 miljoner invånare lever ungefär 60% i de tre provinserna Lusaka,
Central och Copperbelt. Av de fler än 70 olika stammarna i landet utgör 8 av de de största.
Dessa fördelar sig generellt Tonga och Ila i syd, Lozi i väst, Luvale, Lunda och Luapula i
nordväst, Bemba i norr och Chewa och Ngoni i öst. (Jachmann, H. 2000, sid 6)
Figur 2: Visar de olika stammarnas fördelning och utbredning i Zambia.
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
2.3 Ekologi
Ekologi är läran om samspelet mellan alla levande organismer och dess omgivande miljö.
Denna växelverkan mellan biotiska och abiotiska faktorer är grunden för allt liv på jorden och
inkluderar cyklarna för våra viktigaste grundämnen såsom syre, kol, kväve och föreningarna
fosfat och nitrat. De olika processerna och konsekvenserna inom ekologin varierar kraftigt
beroende på tid och plats och kan vara komplicerade att förutsäga.
Ekologiska studier genomförs för att öka förståelsen för sambanden mellan biotiska och
abiotiska faktorer, livsprocesser och biologisk anpassning, förekomst och fördelning,
transport av energi och materia, biologisk mångfald med mera. Eftersom denna vetenskap är
så pass omfattande väljer många forskare att studera ekologi på olika plan såsom: individen,
populationen, organismsamhället, ekosystemet och biosfären.
(Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 182-185)
En av de största indelningsområdena inom ekologin kallas biotoper som beskriver en
omgivning med liknande landskap, klimat och med naturliga gränser, där en viss typ av djur
och växtarter hör hemma. Ett vanligt förekommande biotop i Zambia är till exempel miombo
på den centralafrikanska platån. Den kännetecknas av sandiga jordar och låg näringstillgång.
Vegetationen domineras av trädarterna Brachystegia och Julbernardia medan djurriket
utmärks av stora däggdjur såsom sabelantilop, hästantilop och Lichtensteins hartebeest.
(Jachmann, H. 2000, sid 22)
Alla biotoper är i sin tur fördelade i olika habitat. Ett habitat kan definieras som ett samhälle
av organismer i samverkan med den lokala abiotiska miljön. De naturliga processerna inom
ett visst habitat inkluderar ackumulering, cirkulation och omvandling av energi och materia
via biotiska processer såsom fotosyntes och cellandning i kombination med abiotiska faktorer
såsom nederbörd, erosion och deposition. Habitaten är i sin tur indelade i nischer. En nisch
kan definieras som det levnadsområde där en enskild art konsumerar och reproducerar sig,
och ibland även som summan av alla biotiska och abiotiska faktorer som påverkar en
population inom ett visst område. Ingen art har samma nisch som en annan. Det totala antalet
arter av flora, fauna samt mikroorganismer utgör en biotops eller ett habitats biologiska
mångfald som är viktig att understödja och bevara det naturliga urvalet som i sin tur är
nödvändig för den biologiska anpassningen, även känd som evolution.
(Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 185)
9
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Figur 3: Visar tre vanligt förekommande djurarter på den Zambianska miombon i följande ordning från vänster:
sabelantlop, Lichtensteins hartebeest och hästantilop. Alla tre arterna har sin speciella nisch.
I varje habitat är sammansättningen och produktiviteten av djur och växtarter samt
kontinuiteten av biologiska processer bestämda av biotiska och abiotiska faktorer. Exempelvis
är växtproduktiviteten och följaktligen biomassan av herbivorer i direkt samband med hur
mycket nederbörd som förekommer. Sambandet är i sig är även påverkat av vilken typ av jord
marken består av. Olika typer av jord har olika egenskaper vad gäller bördighet och
fuktbevarande. Dessa understödjer därmed olika växt- och djurarter olika bra. I Zambia är ett
exempel på detta skillnaden på biotoperna i miombo på platån där sandiga jordar med låg
bördighet producerar flertalet växtarter med lågt vatteninnehåll, medan biotoperna i
gravsänkorna där mopaneskogar växer på bördiga jordar med medel till hög bördighet
producerar ett färre antal växtarter med högre vatteninnehåll. (Jachmann H. 2000, sid 16)
Biotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är:

Konkurrens - om begränsade resurser såsom föda, habitat, parning

Parasiter – inklusive bakterier, virus
Abiotiska faktorer som spelar en avgörande roll i alla ekosystem är:

Ljus - som är beroende för fotosyntesen hos växter och växtplankton, och även
avgörande för temperatur och trivseln hos växt- och djurarter.

pH-värde - som är ett mått på koncentrationen av vätejoner i en lösning och avgör hur
surt eller basiskt en lösning är vilket är helt avgörande för alla växter och djurs hälsa.

Kväve- och fosfathalt - som är avgörande för många organismers överlevnad då de
bygger upp proteiner och fungerar som näring- och gödningsämnen i naturen.

Temperatur - som avgör vattens aggregationstillstånd och syrgashalt och inte minst
olika växt- och djurarters arters trivsel.
(Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 184)
10
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Alla dessa biotiska och abiotiska faktorer skiljer sig från år till år, säsong och årstid samt tid
på dygnet vilket gör att alla ekosystem ständigt behöver anpassas och utvecklas för att vara i
balans.
Alla levande individer av samma art inom ett område utgör en population. En del av
ekologins studier tar hänsyn till varför och hur olika populationer ökar samt minskar, vilket
kallas populationsekologi. Populationstillväxter brukar visas i tillväxtskurvor och avgörs av
flera faktorer som exempelvis: utbud av bioplats och revir, utbud av föda, antalet rovdjur samt
mängden parasiter och sjukdomar. På längre sikt påverkar även klimatförändringar och
miljöförändringar en populations tillväxt, som i sin tur påverkar andra populationer.
(Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 186)
I flera biotoper kan man tydligt se att en viss miljö har liknande kombinationer av arter. En
sådan konstant komposition kallas för ett organismsamhälle. Trots att ett organismsamhälle
varierar mycket med årstid och säsong så utgör alla levande organismer en viktig del för
organismsamhällets karaktär. Inom ett organismsamhälle har olika arter olika relationer till
varandra. Olika samspel mellan arter kallas för symbios och uppkommer mellan alltifrån djur,
växter till svampar och bakterier. Dessa har utvecklats med evolutionen som en strategi för
olika arters överlevnad och förökning. I många fall är alltså arter direkt eller indirekt beroende
av en annan art för sin egen överlevnad och hälsa.
(Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 188-189)
Figur 4: Mutualistisk symbios mellan krokodilen som får rena tänder och krokodilväktaren som får föda.
Organismerna som lever i ett ekosystem brukar delas in i trofinivåerna: producenter,
förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter och toppkonsumenter. Producenterna
konsumeras av förstahandskonsumenterna som i sin tur konsumeras av
andrahandskonsumenterna som slutligen utför föda till toppkonsumenterna. En producent är
11
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
alltid en växtart och förstahandskonsumenten en herbivor medan andrahandskonsumenten och
toppkonsumenten alltid är rovdjur som livnär sig på andra konsumenter. Dessa trofinivåer kan
användas för att beskriva näringskejdor och näringsvävar, vilka är biologiska kartor över
arterna i ett ekosystems produktion- och konsumtionsvanor. (Fabricius, S. 2006, sid 151)
Diagram 1: Visar trofinivåerna och förhållandena mellan levande organismer i en näringsväv.
Till skillnad från vad man kan tro är de flesta ekosystem inga stabila miljöer och har ofta låg
återhämtningsförmåga. Hurvida ett ekosystem är mer eller mindre stabilt beror på hur pass
dess biotiska och abiotiska faktorer påverkas av störningar och förändringar. Om störningen
är tillräckligt stor riskerar balansen i ekosystemet att rubbas och kan sedan aldrig mer
återvända till dess ursprungliga tillstånd. Ett ekosystem kan vara svårrubbat, men med låg
återhämtningsförmåga på samma sätt som det kan vara lättrubbat fast med hög
återhämtningsförmåga. En tumregel är att områden med näringsfattig, sandig jord, hög
infiltreringförmåga och mycket nederbörd, precis som biotopen miombo är relativt stabila och
har bra återhämtningsförmåga. Tvärtom är områden med näringsrik, bördig jord med låg
infiltreringsförmåga och lite nederbörd lättrubbade och har sämre återhämtningsförmåga.
(Jachmann, H. 2000, sid 17)
När ett ekosystem rubbas sker en ständig förändring ända tills ett stabilt tillstånd har uppnåtts,
och där alla beståndsdelar är i balans. Detta kan leda till att tidigare växt- och djursamhällen
helt slås ut och nya ekosystem bildas. Detta kallas för ekologisk succession och förändrar inte
bara de biotiska faktorerna utan även abiotiska faktorer såsom temperatur och näringscyklar.
Eftersom miljön förändras ändras även sammansättningen av arter då olika arter är anpassade
till olika förhållanden. Ekologer brukar tala om primär och sekundär succesion där den
förstnämnda innebär att organismer invandrar miljöer där liv tidigare inte funnits. (Björndahl
G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 197)
12
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
3. Historisk och Politisk bakgrund
3.1 Inledning
För att få en djupare och mer ingående förståelse för dagens situation i Zambia krävs inte bara
en naturvetenskaplig grund och teoretisk fakta. För att förstå hur landet har utvecklats till det
samhälle det är idag och vad som bör göras för framtiden skall även en samhällsvetenskaplig
bakgrund ges. Anledningen till att gruvindustrin i Zambia har vuxit sig så stor beror just på
historiska och politiska faktorer som bör redogöras innan en diskussion kan genomföras.
3.2 Teori 2.1 Zambias Historia
De första invånarna i dagens Zambia var Khoisa som var jägare-samlare och levde som
nomader. Under 300-talet e.Kr började bantufolk invandra landet norrifrån. De hade en mer
utvecklad teknologi användandes järn- och kopparredskap, brukade jorden och hade
boskapsskötsel. Då jordbrukssamhället växte fram och allt större områden blev uppodlade
växte ett mer teknologiskt avancerat samhälle fram under 1000-1100-talet. Fastän de flesta
byar fortfarande var självförsörjande ökade fjärrhandeln mellan dem. Kopparbrytningen
ökade och kopparmynt användes troligen som valuta. Den ökande handeln resulterade i mer
komplexa sociala och politiska samhällsstrukturer. (Nationalencyklopedin, 2013)
Området där dagens Zambia finns idag fick relativt sent kontakt med utomafrikanska kulturer
i och med dess geografiska läge långt in i kontinenten. Den första europeerna att besöka
landet var portugiserna Manuel Caetano Pereira och Francisco de Lacerda 1796. Under 1800talet började även brittiska nybyggare inflytta och år 1888 fick britten Cecil Rhodes som gick
i spetsen för brittiska kommersiella och politiska intressen i Centralafrika rätten att bryta
mineral efter medgivande av lokala hövdingar. Samma år blev Zambia eller
Northern Rhodesia som det kallades under brittiskt inflytande administrerat av BSAC
(British South Africa Company) med Rhodes som ledare. I början var intresset för landet litet
och användes mest för att hämta billig arbetskraft. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 4-5)
Koppar hade redan sedan lång tid brutits i området kring nuvarande Zambia, men det var inte
förrän amerikanen Frederick Russel Burnham 1895 som tidigare hade arbetat inom
kopparindustrin i USA kände igen många indikationer på kopparmalm i området längs
Kafuefloden som kopparbrytningen i Zambia uppmärksammades av britterna. Koppar började
transporterades på järnväg och kom till att bli den unga kolonins viktigaste ekonomiska faktor.
13
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
1924 blev Nordrhodesia ett brittiskt protektorat med Livingstone och senare Lusaka som
huvudstad där ett lagstiftande parlament bestående av fem ledamoter röstades fram ur den
europeiska minoritetsbefolkningen. Fyra år senare gjordes stora kopparfyndigheter i det
område som sedan döptes till Copperbelt. Enorma mängder kopparmalm reformerade
Nordrhodesia från en obetydlig brittisk koloni till en internationell kopparexportör.
Gruvsektorn blev genast monopoliserad av ACC (Anglo American Corporation) och RST
(Rhodesian Selection Trust) och på tio år dominerades hela 13% av världens
kopparproduktion av gruvorna i Copperbelt. (Walters, D. 2010)
Figur 5: Visar den typiska gruvstaden Luanshya i Nordrhodesia, sent 1920-tal.
Förhållandena i gruvorna var mycket dåliga och ett antal strejker utlöstes under åren som
följde. År 1953 slogs Nord- och Sydrhodesia (Zimbabwe) ihop med Nyasaland (Malawi) och
kom att bli Federation of Rhodesia and Nyasaland. Nordrhodesia skulle bli centrum för den
turbulens och kris som drabbade federationen under nästkommande år. Efter valet 1962 som
resulterade i en Afrikansk majoritet i parlamentet och en besvärlig koalition mellan två
nationalistiska partier upplöstes federationen och den 24 Oktober 1964 utropades Republiken
Zambia som en fri nation. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 6-7)
Efter självständighetsförklaringen tog landet ett politiskt steg åt vänster och nationaliserade
privata företag. Gruvföretagen i Zambia enades i en enda stor organisation som kom att heta
Zambia Consolidated Copper Mines (ZCCM). Målet var att bli självförsörjande vilket skulle
nås via importsubstitution. Planen gick till en början bra men under mitten av 70-talet började
ekonomin stagnera. Anledningen var att priset på koppar sjönk drastiskt vilket resulterade i
14
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
stora underskott för de statligt ägda företagen. Landet hamnade i en djup ekonomisk kris och
började låna pengar från bland annat Internationella Valutafonden och World Bank Group i
hopp om att kopparpriset åter skulle stiga i värde.
(Ministry of Mines and Minerals Development)
Under närmare 30 år varade krisen och efter 1979 öppnades inga fler gruvor. ZCCM’s
produktion sjönk från 750,000 ton år 1973 till 257,000 ton år 2000, samtidigt som BNP per
capita i landet mellan år 1974 och 1994 sjönk med 50% och lät Zambia bli den 25:e fattigaste
nationen i världen.
År 2000 såldes det sista som var kvar av ZCCM och många trodde att Zambias gruvindustri
var bortblåst för gott. Men oförväntat började priset på koppar stiga 2004 och nya hopp tändes.
Mellan år 2005 och 2008 kom den Zambianska kopparindustrin att återigen blomstra och idag
utgör kopparexporten fortfarande den dominerande ekonomiska faktorn i landet. 2010 steg
kopparproduktionen till samma mängd som den var under blomstringsåren under 70-talet.
(Zambian Economist, 2010)
Diagram 2: Visar kopparproduktionen i Zambia mellan 2005-2010.
Sammanfattningsvis har kopparbrytningen i Zambia betytt oerhört mycket för landets
ekonomiska och sociala struktur under flera århundraden. Inte minst idag då gruvindustrin står
för 64% av landets export. Att landets BNP är direkt kopplat till kopparexporten och att
15
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
tiotusentals människors jobb, skydd och sociala trygghet ligger i gruvindustrins händer gör att
reflektioner över vad som långsiktigt händer ur miljösynvinkel inte är förstahandsprioriterat.
3.3 Zambia idag
Zambia har som många afrikanska länder idag hög nativitet och lider av ett relativt högt
befolkningsantal med HIV/AIDS (ca 15%). Reformer inom jordbrukspolitiken har även lett
till att landets ekonomiska tillväxt inte har gynnat landets fattigaste.
Zambias ekonomi har årligen växt stadigt under det senaste årtiondet. Mellan år 2005 och
2011 växte BNP med mer än 6% per år samtidigt som kopparproduktionen har växt årligen i
och med högre kopparpriser och utländska investeringar. År 2005 hade Zambia lättat sina
statsskulder med 6 miljarder USD vilket kvalificerade landet för ”Highly Indebted Poor
Country Initiative”, ett program drivet av Världsbanken och IMF med syfte att skuldavskriva
de mest skuldtyngda länderna i världen. Fattigdomen i Zambia är fortfarande ett stort problem
trots en allt starkare ekonomi. 64% av befolkningen lever i fattigdom och den förväntade
livslängden ligger på 52 år. Arbetslösheten ligger på 80%. Det strikta beroendet av koppar gör
landet mycket sårbart för pressade råvarupriser. Rekordhöga kopparpriser och en rekordstor
majsskörd räddade dock landets ekonomi från den internationella finanskrisen 2008. Landets
export domineras till hela 64% av koppar och kobolt som främst exporteras till Kina (34.8%),
Schweitz (18.2%) och Sydafrika (7.8%). (Central Intelligence Agency, 2013)
Många utländska storföretag har köpt sig in i och investerat i Zambias många gruvor, och
däribland China Nonferrous Metal Mining som år 1998 köpte den stora Chambishi-gruvan.
Flera konfikter har uppstått mellan utländska (främst kinesiska) investerare och den
Zambianska lokalbefolkningen då arbetsförhållandena i gruvorna är dåliga och flera protester
har resulterat i mindre dödssiffror. Bland annat har gruvarbetare protesterat mot att företagen
vägrar att höja lönerna trots att den zambiska regeringen infört nya minimilöner. 2010
misstänks kinesiska arbetsledaer ha öppnat eld mot en grupp protesterande gruvarbetare varav
13 dog, men blev frikända.Två år senare dödades den kinesiska chefen Wu Shengzai efter att
han träffats av en gruvvagn. Spänningarna mellan företagen och gruvarbetarna är fortfarande
inte fullt så bra.
Trots att Zambia idag har en av världens största koppartillgångar tillhör fortfarande ett av
jordens fattigaste. Majoriteten av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen och
skatteintäkterna är obefintliga. (Fraser, A. & Larmer, M. 2010, sid 113)
16
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
4. Kopparindustrin
4.1 Inledning
Koppartillverkningen har under århundraden utgjort ryggraden i Zambias ekonomiska och
därtill sociala välfärd. Enligt Bank of Zambia förväntas 976,733 ton koppar produceras bara i
år (2012), vilket är den högsta summan på över ett decennium.
(Gumbo, S. & Lourens, C. 2013) Eftersom koppar används i elektriska ledare är det viktigt
att den behålls ren. Föroreningarna i metallen minskar nämligen dess konduktivitet.
Kopparframställning är en mycket lång och komplicerad process som innebär stora och
långvariga påfrestningar för miljö och ekosystem. Även fast lagar och regler för utsläpp av
miljöfarliga ämnen har blivit strängare med åren kommer ändå många ämnen oförhindrat ut i
naturen. Om detta ska jag nu ge en fördjupning i.
4.2 Kopparmalm blir råkoppar
Kopparmalmen som bryts i gruvorna har ett mycket lågt kopparinnehåll, oftast under 1%
viket innebär att stora mängder malm måste brytas för att komma åt den rena metallen. I
malmen finns utöver kopparföreningar även mindre mängder av andra metaller och ämnen,
till exempel järnsulfid, zinksulfid, blysulfid, magnetkis men även tungmetallerna arsenik,
kadmium och kvicksilver. De vanligaste kopparföreningarna i malmen är sulfidmalmer,
främst kopparkis (Cu2FeS2) som består till 34.5% av koppar och sedan kopparglans (Cu2S)
som består till 80% av koppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244)
Figur 6: Visar från vänster sulfidmalmerna kopparkis och kopparglans.
Efter att malmen brutits krossas det och befrias från sten och en del andra föroreningar.
Därefter bränns svavlet bort genom flera processer varvid kopparskrot även blandas in.
Slutprodukten efter denna process är förutom råkoppar (98% koppar) även svaveldioxid.
Kopparsulfid (Cu2S ) + Syre (O2)  Råkoppar (Cu) + Svaveldioxid (SO2)
17
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
4.3 Råkoppar blir ren koppar
För att rena råkopparn från de föroreningar som finns kvar genomförs en elektrolys.
Råkopparn blir anod och katoden utgörs av tunna plåtar av ren koppar. Elektrolyten utgörs av
en surgjord kopparsulfatlösning innehållandes kopparjoner (Cu2+). Vid elektrolysen oxideras
kopparn upp vid anoden och bildar kopparjoner samtidigt som elektroner lämnas ifrån. Cu 
Cu2+ + 2e- Kopparjonerna som bildats dras över till katoden där det tar upp elektroner och
reduceras tillbaka till kopparatomer. Cu2+ + 2e-  Cu De nya kopparatomerna som bildas
samlar sig på katoden och får den tillslut att växa i massa. Under anoden samlas all slam och
föroreningar som fanns i den orena råkopparn och tas tillvara på. Den rena kopparn på anoden
är sedan klar att användas och kallas elektrolytkoppar. (Mårtensson, G. 2005, sid 244)
Figur 7: Visar smältverket vid en koppargruva i Zambia.
4.4 Spridning av miljöfarliga ämnen
Efter att malmen har brutits långt nere i gruvorna transporteras de upp ovanför marken. Detta
medför att ämnen som egentligen inte naturligt förekommer utanför gruvorna nu får tillträde.
De tungmetaller som finns i malmen sprids som små metallpartiklar via luften ut i naturen.
Under ett år kan utsläppen av sådana metallstoft bli sammanlagt flera ton. Vad gäller
svaveloxiden som bildas efter att kopparsulfiden bränns så tas den i regel hand om, men
läcker ändå alltid ut i naturen i mindre gasmoln som längden blir en betydligt större mängd.
(Fabrocius, S. 2006, sid 194)
Från fabrikernas slamhögar av föroreningar som bildats under elektrolysen kan tungmetaller
och andra giftiga ämnen följa med regnvattnet ned i marken och förorena grundvattnet. Detta
är en del av de konsekvenser som kommer att påverka miljön och ekosystemen där
kopparproduktionen förekommer. Men vad som även har stor negativ inverkan på miljön
förutom ämnena som läcker ut i naturen vid kopparproduktionen är de utsläpp som
uppkommer runtomkring produktionen. Kopparframställning är en mycket energikrävande
process, där alltifrån de stora ugnarna varvid kopparmalmen bränns, de olika maskinerna och
18
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
verktygen vid självaste brytningen och alla transportmedel som används under och efter
framställningen kräver stora mängder energi och fossila bränslen som förorenar vår natur.
(Mårtensson, G. 2005, sid 245)
19
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
5. Miljöpåverkan
5.1 Inledning
Gruvindustrin i Zambia resulterar i stora miljöpåfrestningar vad gäller utsläpp, föroreningar
och försurningar. Alla organismer i de kringliggande ekosystemen påverkas direkt eller
indirekt av dessa vilket skapar långvariga problem både för miljön i sig och för alla levande
varelser, inklusive människan själv. För att klargöra hur och varför de olika ämnena som
kommer ut i miljön påverkar ekosystemen, och hur vi kan motverka dem ska en genomgång
av de viktigaste och mest miljöfarliga ämnena ges.
5.2 Svavel och försurning
Anledningen till att kopparindustrin är så pass miljöfarlig beror till stor del på de stora
mängder svavelgaser, främst svaveldioxid som kommer ut i miljön. Svavel som grundämne
förekommer naturligt i malmen som förbränns vid kopparframställningen, som därefter
tillsammans med syre bildar svaveldioxid. Denna giftiga och färglösa gas kommer ständigt ut
ur fabrikerna och sprids ut i luften. När gasen har nått ut i atmosfären reagerar den med syret
och oxideras till svaveltrioxid (2SO2 + O2  2SO3). Svaveltrioxiden som bildats av
svaveldioxid reagerar därefter lätt med vatten i moln och bildar olika syror, främst svavelsyra
(SO3 + H2O  H2SO4) som skapar stora problem i miljön när det faller ner i form av surt
regn. (Mårtensson, G. 2005, sid 184)
Figur 8: Beskriver processen då svaveldioxid släpps ut i atmosfären och faller ner som svavelsyra.
20
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Det sura regnet kan falla ner över mark och vatten på mycket stora avstånd från själva
utsläppsplatsen och utgör därmed en fara inte bara för de lokala ekosystemen, utan för en
betydligt större area. Hur omfattande försurningen blir beror dels på hur stor motståndskraft
marken har och vilka andra ämnen och organismer där finns. Till exempel påverkas kalkrika
miljöer inte på samma sätt av försurning eftersom kalken har en neutraliserande effekt. I den
Zambianska miombon där marken är relativt näringsfattig och sandig, samt
nederbördsmängden är relativt hög är påverkan mindre och återhämtningen större jämfört
med näringsrika områden med lite nederbörd. (Fabrocius, S. 2006, sid 195)
Zambia har idag Afrikas högsta procentandel försurad landarea, vilket till stor del beror på
gruvindustrin. (Walters, D. 2010)
5.2.1 Konsekvenser på land
Vad som först och främst tar direkt skada vid försurningar är organismer inom växtriket. När
det sura regnet når marken oxiderar den metallföreningarna i jorden och viktiga mineraler
frigörs. Dessa näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium förs längre ner i marken
och blir på så sätt oåtkomliga för växternas rötter. Andra metaller som frigörs av svavelsyran
utför direkta skador på växtligheter. Aluminium är ett exempel på en mineral som frigörs och
som minskar växternas förmåga att ta upp vatten och näringsämnen. Detta innebär att många
växter inom kort tid lider av näringsbrist och uttorkning, och risken för överlevnad minskar
markant. (Mårtensson, G. 2005, sid 185)
Eftersom växter är producenter och utgör den första trofinivån i ekosystemen påverkas även
resten av näringskedjan av försurningens konsekvenser indirekt. Det blir svårare för
förstahandskonsumenterna att överleva eftersom kvalitéten och kvantiteten har försämrats på
dess föda, och även de kommer i värsta fall lida av näringsbrist och andra problem eftersom
även dricksvattnet i vissa fall har blivit försurat. På samma sätt kommer alla levande
organismer indirekt påverkas av försurningen eftersom allt i ett ekosystem hänger ihop i
symbios och näringsvävar. (Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, 2007, sid 192)
5.1.2 Konsekvenser i vatten
Att sjöar och floder försuras skapar också problem för alla kringlevande organismer på
samma sätt som på land direkt och indirekt. Då pH-halten i vattnet stiger dör många växt och
djurplankton som inte klarar av den höga koncentrationen vätejoner. Utseendemässigt blir en
försurad sjö eller flod klarare och ser ”renare” ut, men tyder ofta på att den är allvarligt
21
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
skadad. Syrgashalten minskar efter att planktonen har dött och djuren som tidigare åt plankton
blir utan föda. Även rom och yngel har svårt att klara sig i för sura miljöer, vilket resulterar i
att större och äldre fiskar blir kvar. Vid tillräckligt sura vattendrag dör även nedbrytarna på
botten, vilket leder till problem då döda djur och växter inte bryts ner. Näringskedjan blir
därmed bruten och alla organismer påverkas av en sådan katastrof.
Problemen vid försurade vattendrag innefattar inte bara själva surheten i sig som är förödande
för de levande organismerna i vattnet, utan även de upplösta metallerna som hamnar där efter
att ha runnit dit från markerna omkring. Återigen är aluminium ett farligt ämne, och denna
gång för fiskarna som får igentäppta gälar. Tungmetaller som kadmium och kvicksilver
frigörs som joner vilket tas upp lättare av olika organismer. Det gör bland annat att fiskarna
där förgiftas och blir oätliga som människoföda. I sådana sjöar förbjuds fisket och de blir
svartlistade. Däremot hindras inte andra fiskätande djur som många fåglar, och de blir efter ett
tag även förgiftade de med. (Fabricius, S. 2006, sid 201)
Ur ett ekologiskt perspektiv skadas organismerna ju längre upp i trofinivåerna man kommer.
Mest skadas alltså toppkonsumenterna därför att medan fett och kolhydrater förbränns på
vägen, koncentreras miljögifterna och förs vidare till nästa trofinivå. Djur som har en högre
medelålder samlar på sig stora mängder gift med åren eftersom många miljögifter är
fettlösliga och lagras i lever och nervvävnader. Så även om organismerna längst ner i
näringskedjan ibland inte märkbart påverkas av miljöutsläppen så gör toppkonsumenterna
garanterat det, och det med stor inverkan. (Theng, L. & Martens, I. 2013)
Trofinivå
Biomassa (kg)
Miljögift (µg/g)
Giftverkan
Toppkonsument
10
300
Stor risk för skador
2:a-handskonsument
100
3
Liten risk för skador
1:a-handskonsument
1000
0.03
Minimal risk för skador
Producenter
10,000
0.0003
Ingen risk för skador
Tabell 3: Visar hur koncentrationen för miljögifter och dess skadliga verkan stiger med trofinivåerna
5.2 Tungmetaller och lättmetaller
I malmerna som bryts ur koppargruvorna finns det små mängder metaller som rensas bort via
elektrolys. Dessa slagghögar som bildas tas dåligt hand om, och farliga miljögifter sprids ut i
naturen via luft och regnvatten. Dessa grundämnen förekommer inte naturligt i ekosystemen
22
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
och skadar levande organismer på olika sätt som både kan ge direkta och långvariga effekter.
(Theng, L. & Martens, I. 2013)
5.2.1 Kadmium
Kadmium är en giftig tungmetall som kommer ut i naturen som en konsekvens av
kopparframställningen. Den är giftig på det sättet att den binder till svavelföreningar och
därigenom nedsätter vissa enzymers funktion. Både metallen själv och dess föreningar är
skadliga för många levande organismer och skadar njurar, skelett och nervsystem. Cirka 2%
av det kadmium man får i sig genom föda stannar kvar i kroppen, och ökar alltså i massa med
ålder och trofinivå. Njurfunktionen hos de djur och människor som har fått i sig för mycket
kadmium är mycket nedsatt, vilket i längden resulterar i en mängd andra problem.
(Kemikalieinspektionen, 2011)
5.2.2. Kvicksilver
En av de allra farligaste tungmetallerna och miljögifterna som läcker ut från kopparindustrin
är kvicksilver. Kvicksilver är den enda metall som är flytande vid rumstemperatur och kan
inte brytas ner i kroppen. Efter att ha läckts ut samlas det förr eller senare i floder och sjöar
där det tas upp av levande organismer, främst fiskar. Indikationer har även visat att fiskätande
däggdjur och fåglars fortplantningsförmåga har direkt påverkats av de höga halterna
kvicksilver i födan. Av naturliga processer i miljön kan kvicksilver omvandlas till
metylkvicksilver som sägs vara den allra farligaste formen av kvicksilver eftersom den
överförs till nästa generation, passerar blod-hjärnbarriären och kan även vid låga halter hämna
den mentala utvecklingen hos olika arter.
När kvicksilverhalten är tillräckligt hög kan den även komma att påverka den mikrobiologiska
aktiviteten i marken, vilket resulterar i att näringsomvandlingen i marken störs och kan ge
återverkningar på ekosystemen. Av det kvicksilver som finns i marken bildas även
metylkvicksilver eftersom det urlakas till sjöar och andra vattendrag.
(Kemikalieinspektionen, 2011)
5.2.3 Aluminium
Aluminium är en lättmetall som frigörs ur marken då svavelsyran angriper. Studier har visat
att aluminium försämrar växtrötters förmåga att ta upp vatten och näringsämnen. Även fiskars
gälar påverkas av aluminium och blir igentäppta. Stora mängder aluminium kan även leda till
23
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
effekter på fortplantningen och utvecklingen av det centrala nervsystemet hos djur.
(Kemikalieinspektionen, 2011)
5.3 Påverkan av fiske och fiskevatten
Enligt en rapport från 1996 framförd av SWEDMAR bevisades att flera fiskarter kring
Copperbelt-distriktet i Zambia påverkades starkt av gruvindustrin. Fiskarna visade sig
innehålla mycket höga koncentrationer av koppar, kobolt, magnesium, mangan och zink i
levern och koppar, kobolt, magnesium, nickel och bly i gälarna efter endast två veckors
utsatthet. I testområdet Garneton, Mwambashi var koncentrationen av koppar och kobolt i
lever circa 2-10 respektive 10-60 gånger högre än medelvärdet, och koncentration av
tungmetallerna kadmium och magnesium var 2-10 samt 1.5-30 gånger högre.
Även sediment i floderna kring gruvorna undersöktes och resultatet visade stora
koncentrationer lättmetaller och tungmetaller i jämförelse med motsvarande sediment i
områden utan direkt kontakt med gruvorna. Expedimentet visade tydliga indikationer på att
metallkoncentrationerna i norra och södra delarna av Kafue-floden skilde sig markant.
Resultatet från sedimentanalyser visade att proverna från Kitwe innehöll mycket mer metaller
än sedementproverna från Kafue town. (Åhgren, J. & Örn, S. 1996, sid 10)
Al
Cd
Co
Cr
Cu
Fe
Hg
Ni
Pb
V
Zn
Kitwe 11000 0,26
540
39
8000
2000
0,1
240
54
28
100
Kafue 5500
4,7
9,5
30
9600
0,01
4,4
5,2
1
20
0,07
Tabell 4: Visar metallkoncentrationer (mg/kg) i sedement från två olika områden i Kafue-floden i Zambia.
Kopparhalten till exempel var 250 gånger högre i Kitwe än i Kafue town, medan andra
metaller såsom kobolt visade 100 gånger högre halter i sedimenten från Kitwe.
Figur 9: Fiskar i Kafuefloden utgör föda åt både djur och människor.
24
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
6. Intervju med Mr. Sikaaswe Syasiya
Mellan den 15:e och 25:e Mars 2013 fick vi på Kungsholmens Gymnasium möjligheten att
åka på studieresa till Zambia. Studieresan inkluderade bland annat besök av Naturreservat,
Victoriafallen, en krokodilfarm och av skolorna Hillcrest High School i Livingstone och
Chinika High School i Lusaka. Målet med resan var att få tillfälle att komplettera våra
projektarbeten genom att utföra studiebesök, intervjuer, undersökningar etc. Själv tog jag
tillfället i akt och fick möjligheten att intervjua Mr. Sikkaaswe Syasiya, geografilärare vid
Hillcrest High School.
Figrur 10: Visar Victor Bao och Sikkaaswe Syasiya vid Hillcrest High School i Livingstone.
Intervjun var utförd på engelska, och här nedan följer en sammanfattad version översatt på
svenska:
På vilket sätt är kopparindustrin viktig för Zambia?
-Kopparindustrin är basen för landets ekonomiska struktur. Den skapar arbeten och är en
viktig inkomstkälla både för landet och privatpersoner. Företagen erbjuder sina anställda
socialt stöd i form av utbildning, sjukvård och bostäder.
På vilket sätt påverkar gruvindustrin naturen/miljön?
–Utsläppen från gruvorna förorenar luften, marken och vattnet. Rengöringsprocessen av
kopparmalm bidrar till försurning. Kafuefloden är en av de mest utsatta vattendragen som
sedan flyter ut i Zambezifloden. Detta leder till att dricksvattnet för tusentals människor
25
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
förorenas. Folk blir tvugna att köpa vatten från andra områden vilket blir mycket dyrt och
riskfyllt i längden. Under regnsäsongen finns stora problem med surt regn i Copperbeltdistriktet. Det påverkar människors hälsa på ett negativt sätt. Landskap och ekosystem
förstörs och blir utarmade.
Hur kan kopparindustrin förbättras i framtiden?
-Ny teknik och miljövänligare metoder för att rena koppar skulle vara något att investera i.
Men vad som verkligen skulle kunna förbättras är företagens ansvarstagande. I dagsläget ägs
ca 40% av koppargruvorna i Zambia av staten medan hela 60% ägs av utlänsdska företag.
Dessa tar oftast inte hänsyn till den miljöförstörning som pågår i Zambia.
De flesta koppargruvor i Zambia är sk öppna gruvor, dvs i direkt kontakt med luft och
landskap. I framtiden skulle man kunna investera mer i underjoridska gruvor. Det är dyrare,
men i längden mer hållbart eftersom det inte förorenar luften, floder eller tar upp stora
områden. Marken skulle kunna användas för andra ändamål.
Hur tror du framtiden ser ut för Zambia och kopparindustrin?
–Dessvärre tror jag att gruvindustrin kommer att öka och fler företag kommer att investera i
dessa. Därmed kommer även utsläppen att öka. Redan nu håller en ny stor gruva i Solwegi att
byggas och fler andra projekt planeras i framtiden. Tillståndet för miljön ser tyvärr ut att
försämras.
26
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
6. Diskussion och Slutsats
Att kopparindustrin i Zambia har reformerat och förändrar landet än idag är något oundvikligt.
Det som är mycket komplicerat och svårt i en situation som denna är att det precis som under
kolonialtiden oftast är utländska krafter som bestämmer och styr över gruvsektorn och landets
exporter. Att de inhemska ekosystemen och befolkningen påverkas och tar stor skada av
kopparindustrin är därför inte prioriterat då stora summor och ekonomiska fördelar premieras.
Dagens situation i Zambia har därför många strukturella likheter med den koloni som uppstod
under 1800-talet, fast med mindre uppenbara strategier. Som läsare av denna rapport önskar
jag att man kan tänka en extra gång hur och varför vi påverkar och även påverkas av vår
konsumtion, och hur vi i längden skall bevara jordens miljö och dess resurser.
Den kraftiga försurningen som uppkommer av utsläppen från koppartillverkningen är bara en
av många abiotiska faktorer som påverkas av industrin. Både långvarigt och kortvarigt
försvåras tillståndet hos nästan alla arter som utsätts för detta och sätter stora spår ur
ekologisk synvinkel. Försurningen på land innebar att växter och djur successivt får lida av
näringsbrist och uttorkning vilket försämrar hälsotillståndet generellt i hela organismsamhället.
Många olika biotoper och ekosystem förstörs helt enkelt och hela organismsamhällen och
biologiska förhållanden rubbas av att flera arter får försämrad hälsa, får försvårigheter att
fortplanta sig eller i värsta fall dör ut.
Sjöarna som försuras påverkas även mycket negativt då flera arter och viktiga organismer dör
eller får försämrad hälsa. Nedbrytarna som konstant jobbar med att bryta ner all den döda
massa som uppkommit livnär sig ofta via cellandning, vilket leder till att sjöarna blir både
syrefattiga vilket i sig försämrar sjöarnas hälsotillstånd ännu mer.
Tungmetallerna som frigörs i jorden av försurningen i form av joner har bevisats påverka och
tas upp av bland annat fiskar (SWEDMAR) som är så betydande för andra arter då de utgör
föda åt både människor och djur. Att en eller flera arter förgiftas påverkas inte endast den
specifika arten, men alla arter i ett ekosystem då allt hänger samman i naturens näringsvävar
och symbiotiska förhållanden. Till slut hamnar dessa tungmetaller även på våra tallrikar och
vi påverkas därmed indirekt av denna giftspridning. Att vi människor också får i oss
tungmetaller från våra egna fabriker tål att tänkas på då de skadar våra inre organ. Både
människobarn och djurbarn är extra känsliga då deras hjärna och nervsystem fortfarande är
under utveckling. Då unga får i sig till exempel tungmetallen kvicksilver både fördröjs och
27
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
skadas utvecklingen vilket ger skadliga effekter för hela livet, och i svåra fall i flera
generationer. (Livsmedelsverket, 2013)
Ett växande intag av tungmetaller är således mycket allvarligt då kroppen har svårt att bryta
ner dessa. De stannar kvar i kroppen och utgör en stor hälsorisk för både konsumenten och
nästa generationer då en del metaller såsom kvicksilver kan spridas via modersmjölken.
Anledningen till att många sjöar i Zambia och kring de sydliga delarna av det Östafrikanska
gravsänkesystemet är extra utsatta och känsliga för förändrade pH-värden och stigande
koncentrationer av giftiga tungmetaller är att de i många fall saknar utlopp till hav via floder.
När syrorna och tungmetallerna från kopparindustrierna hamnar i sjöarna avdunstas vattnet,
men lämnar kvar allt annat vilket med tiden leder till att dessa sjöar blir allt större
samlingspunkter för utsläpp och miljögifter. Detta skadar inte bara de växter och djur som
lever och är beroende av dessa sjöar, utan även för människorna som dagligen fiskar, tvättar,
och hämtar vatten från dessa sjöar, då de utgör som den enda vattenkälla för miljontals
människor. Alla blir de till slut offer för kopparindustrins växande framfart.
När pH-värdet i ekosystemen sänks uppkommer och förhindras flera kemiska reaktioner i
naturen som därefter förändrar sammansättningen av näringsämnen och livsviktiga processer i
naturen såsom fotosyntes och cellandning. Och i och med att en del arter klarar av försurning
bättre än andra kommer en ekologisk succesion att uppstå, det vill säga att ekosystemen
kommer att vara i ständig förändring ända tills en balans har uppnåtts. Vissa arter kommer att
försvinna medan andra tar allt större plats. Detta kommer att leda till att artbeståndet och
fördelningen av arter i ekosystemen förändras och att ekosystemen rent utseendemässigt även
förändras. Detta kommer att i sig utgöra fler problem eftersom även om en del arter klarar av
försurningen i början, förändras deras habitat så att artens eventuella skyddade boplats har
försvunnit. Utan ett trygga revir, gömställen eller föda kommer även dessa arters hälsa att
påverkas negativt av försurningen indirekt.
Många problem och nästintill katastrofliknande situationer kan komma att uppstå då
ekosystem förändras så pass snabbt. Att en art dör ut eller minskar markant kan ge upphov till
allvarliga påfrestningar även för människan. Om till exempel vandringsgräshoppans
(Locusta migratoria) habitat eller föda försvinner har den en tendens att i stora svärmar
migrera och snabbt orsaka stor förödelse för jordbruk och plantage. Om bin och andra
pollinerare skadas av förstörda habitat påverkas alla växters fortplantning och skörd, vilket
också i slutändan påverkar människan. Därför är det inte bara viktigt för ekosystemen att
28
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
miljöutsläppen stoppas, utan även för folkgrupperna kring gruvorna vars livskvalitet och hälsa
även indirekt skadas.
De hälsovåldiga skadorna som ekosystemen utsätts för leder till att allt fler djur och växter
rödlistas, dvs blir fridlysta. Då arternas populationer blir mindre och mindre, och även att
antalet tillgängliga habitat förminskas påverkar arternas biologiska utveckling ur ett längre
perspektiv. Då flera arters population minskar minskar nämligen även den biologiska
mångfalden i ett ekosystem och därav ekosystemets diversitet som är så viktig för att det
naturliga urvalet skall råda. Med minskad biologisk mångfald innebär att den genetiska
variationen i en population även krymper, vilket betyder att risken för inavel och genetiska
sjukdomar ökar. Konsekvensen kan dels bli att direkta genetiska fel uppstår, men även att
förmågan att stå emot sjukdomar eller möjligheten till miljöanpassning försämras.
Artvariation i ett ekosystem och genetisk variation bland dessa är grundläggande faktorer för
att den biologiska utvecklingen ska råda. En variation av genom och egenskaper inom en art
är viktig för att arten ska kunna fortsätta utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar. När
ekosystem och organismsamhällen förstörs och flera arter försvinner innebär det i sig en
utveckling då endast de bäst anpassade till sura och giftiga miljöer överlever. Men samtidigt
minskar den biologiska mångfalden, vilket i längden kommer att påverka artens utveckling
negativt.
Då vissa arter dör ut i ett ekosystem rubbas såsmåningom hela näringskedjan och
näringscykeln som är nödvändig för exempelvis fotosyntesen och cellandningen.
Ekosystemen fyller många viktiga funktioner som bland annat syrgasproducent, bindning av
koldioxid, solljus och filtrering av vatten. En variation av olika ekosystem är därför livsviktigt
för alla levande arter på jorden för att tillgodose de olika behov som alla levande organismer
har inklusive oss människor. Då ekosystemen förstörs kommer indirekt allt levande på jorden
att påverkas.
Om kopparindustrin i Zambia fortsätter som den gör idag kommer allt fler ekosystem slås ut,
den biologiska mångfalden degenereras och försurningen i naturen samt intaget av giftiga
tungmetaller att öka. Det är därför mycket viktigt att uppmärksamma detta egentligen globala
problem som nu och i längden kommer utgöra en fara för alla levande organismer på jorden.
Ur en ekonomsik synvinkel är och har kopparindustrin utgjort en viktig faktor i många
århundraden i Zambia. Och idag styrs precis som under kolonialtiden många koppargruvor i
29
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Zambia av utländska storföretag och därmed ligger det inte i deras intresse att undvika giftiga
utsläpp eller bevara de lokala ekosystemen. Detta är förstås ett stort problem dels för att
Zambias ekonomi och befolkning är beroende av denna framgångsrika inkomstkälla samtidigt
som resten av världen gärna förser oss själva med billiga kopparvaror, som sladdar till
elektronik utrustning. Att Zambia som många andra utvecklingsländer idag rentav utnyttjas av
internationella storföretag och får sina ekosystem förstörda är dock inte helt motsägelsefullt.
Befolkningen och landet gynnas ju ekonomiskt och har i praktiken valt att främja
gruvindustrin för den skull. Men med tanke på att 64% av befolkningen lever i fattigdom och
att utbildningsnivån bland dessa inte är hög är det även en etisk fråga att lägga en så pass
miljöfarlig produktion i Zambia. Om majoriteten av befolkningen inte käller till termer som
miljögifter, försurning och ekosystem och i vissa fall är desperata efter ekonomiskt stöd är ett
sådant beslut visserligen gynnande på ett sätt, fast missgynnande i längden.
Fastän gruvorna i Zambia producerar koppar värda flera miljarder om året stannar dessvärre
en mycket liten del av vinsten i Zambia. Man kan ju undra hur detta är möjligt. Ett typiskt
exempel på hur detta går till förklaras av SVT Nyheter’s artikel om företaget Glencore.
Zambias ekonomi har sedan länge varit direkt beroende av priset på koppar, och då
kopparpriset var rekordlågt vid millennieskiftet tvingades statliga gruvor att säljas. Ett företag
som passade på var schweiziska Glencore som köppte gruvor för 627 miljoner dollar, gruvor
som idag producerar koppar för 6 miljarder dollar om året. Till råga på det lyckades Glencore
förhandla sig till en skattesats på ynka 0,6%, vilket invånarna i Zambia har någon glädje av
trots att priset på koppar idag är rekordhögt. (Skillemar, F. 2012)
Gruvföretaget Glencore är bara ett exempel på ett utländskt företag som gynnas med
bekostnad på ekosystemen i Zambia. Oftast strömmar pengarna till välmående länder där även
skatten betalas generöst. Ivan Glasenberg som äger Glencore betalade nyligen 360 miljoner
schweizerfranc i skatt till sitt hemland som hör till de rikaste i världen. Att vinsterna från
gruvorna oförhindrat försvinner ut ur landet och till välmående länder som Schweiz är en sak.
Å andra sidan tar sällan dessa storföretag ansvar för de miljöfarliga utsläpp som kommer i
dess kölvatten.
Nästan ett halvt decennium har gått sedan Zambia blev en fri nation, och fri från
kolonialiserande makter. Men trots det sugs landet än idag ändå ut av utländska investerare
och företag som inte har något intresse än att gå med så stor ekonomisk vinst som möjligt.
30
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Hur länder som Zambia i tredje världen ska skydda sig mot exploatering av kapital och miljö
är en svår fråga som kommer förbli olöslig om vi inte agerar.
Så länge vi är villiga att leva i det lyxiga konsumtionssamhälle vi gör kommer det alltid att
finnas företag som svarar på den efterfrågan på produkter som vårt samhälle kräver, nämligen
tv-apparater, nya datorer, bilar, mobiltelefoner etc. Och så länge vi har en efterfrågan på
billiga varor får ekosystemen i andra delar av världen ta de hårda konsekvenserna. Även fast
vi inte ser eller märker av dem bör vi agera mer medvetet, inte minst när det handlar om våra
konsumtionsvanor för att bevara det viktigaste vi har, nämligen våra ekosystem. Att låta
företagen investera i en miljövänligare industri är något man snarast bör göra, och kanske till
den grad att stifta fler internationella lagar gällande utsläpp och miljöfarligt avfall.
En annan faktor som skulle minska och dämpa den miljöförstöring som dagligen försigår i
världen är att bli bättre på återvinning. Idag återvinns knappt hälften av alla kopparprodukter
som konsumeras, vilket leder till att vi använder mer resurser än vad vi egentligen behöver.
Att återvinna kopparsladdar och elektronik innehållandes koppar skulle minska på
produktionen av koppar, och därmed minska på utsläppen.
Som konsument på vår planet har vi alla ett ansvar, och det är att våra resurser ska räcka till
nästkommande generationer och att vår natur långsiktigt ska förvaltas. Vad som tål att tänkas
på är vad man kan göra för att ta detta ansvar och inte bidra till den miljöförstöring som
förekommer exempelvis i Zambia. Även fast det är svårt att inte använda till exempel
elektroniska apparater i dagens moderna samhälle kan man ändå bidra till att minska på
konsumtionen och därmed produktionen av dessa.
Fastän vi inte märker av någon skillnad för oss idag just nu, så kommer vi alla att påverkas
negativt i det långa loppet av miljöförstöringen och destruktionen av våra ekosystem. Det ju
nämligen där den biologiska utvecklingen sker och alltid har skett, vilket den kommer att
upphöra med om vi fortsätter slå ut viktiga arter och organismer. Den biologiska mångfalden
och det naturliga urvalet är viktiga att bevara för att livet på jorden skall kunna fortsätta
anpassa sig efter nya klimat och miljöförändringar. Men om människans industrier och
intresset för ekonomisk vinning går före bevarandet av ekosystemen och evolutionen,
kommer den miljö mänskligheten har format inte att klara av och överleva så länge till. Det är
därför dags att tänk om och verkligen prioritera vad som långsiktigt är viktigt och vad som
inte är det.
31
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
7. Källförteckning
Benham, A J. & Brown, T J. (2007) African Mineral Production 2001-2005.
British Geological Survey, Keyworth, Nottingham. Hämtad från
http://www.bgs.ac.uk/mineralsuk/statistics/worldStatistics.html 2012-12-05
Björndahl G, Landgren B, Thyberg M, (2007). SPIRA Biologi A. Liber, Stockholm
Central Intelligence Agency, The World Factbook, (2013). Zambia. Hämtad från
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/za.html 2013-01-16
Fabricius, S., Holm, F., Mårtensson, R., Nilsson, A., Nystrand, A. (2006). Spektrum Biologi.
Liber, Stockholm
Fraser, A. & Larmer, M. (2010). Zambia, Mining, And Neoliberalism. Palgrave Macmillan,
New York.
Gumbo, S. & Lourens, C. (2012). Bloomberg Businessweek
Zambia 2012 Copper Production May Surge to Highest in Decade. Hämtad från
http://www.businessweek.com/news/2012-01-09/zambia-2012-copper-production-may-surge-tohighest-in-decade.html 2013-01-16
Jachmann, H. (2000) Zambia’s Wildlife Resources: A Brief Ecology.
Wildlife Resource Monitoring Unit, Environmental Council of Zambia, Lusaka.
Kemikalieinspektionen (2011), Hämtad från http://www.kemi.se/sv/ 2012-11-30
Livsmedelsverket (2013), Metaller. Hämtad från
http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Metaller/ 2013-01-16
Ministry of Mines and Minerals Development, Lusaka. Mining in Zambia. Hämtad från
http://www.zambiamining.co.zm/mininginzambia.htm 2012-12-05
Mårtensson, G. (2005). Kemi. Gleerups Utbildning, Malmö
Nationalencyklopedin, (2013). Hämtad från http://www.ne.se 2013-01-16
Theng, L. & Martens, I. Skolvision (2013), Miljögifter, Hämtad från
http://www.skolvision.se/SVWebNkA/NkA101EcoTox146148.html 2013-01-16
32
Kopparindustin i Zambia
Victor Bao
Nyumbu, S. & Poulsen, B. (2009). ILO Global Job Crisis Observatory, Lusaka.
The global crisis and rising child labour in Zambia’s mining communities: Are we facing a
downward decent work spiral? Hämtad från
http://www.ilo.org/public/english/support/lib/financialcrisis/download/story26_childlabourzambia.pdf
2012-10-16
Skillemar, F. SVT Nyheter, (2012). Zambias koppar når rekord – han blir rik. Hämtad från
http://www.svt.se/nyheter/varlden/han-tjanar-pengar-pa-zambiagruvornas-rekordvinst 2013-02-07
Walters, D. (2010). Consultancy Africa Intelligence Examining, Zambia’s Copper Industry.
Hämtad från
http://www.consultancyafrica.com/index.php?option=com_content&view=article&id=499:examiningzambias-copper-industry-&catid=82:african-industry-a-business&Itemid=266 2012-10-16
Wood, J. & Guth, A. Michigan Technological University (2005).
East Africa’s Great Rift Valley: A Complex Rift System. Hämtad från
http://geology.com/articles/east-africa-rift.shtml 2012-10-16
Zambian Economist, (2011). Food, Copper and Kwacha. Hämtad från
http://www.zambian-economist.com/2011/02/food-copper-and-kwacha.html 2012-11-05
Åhgren, J. & Örn, S. (1996). The Impact of Mining Activity on Fish: The Kafue River, Zambia.
SWEDMAR, Göteborg.
33