Lösenord på hemsidan: Island

Nr 1/14

Redaktörer: Niklas Brunberg, [email protected], Annika Kihlstedt , [email protected]

EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin,

[email protected]

Hemsida:

www.ergonomisallskapet.se

Manusstopp för EHSS-Nytt 2/2014 är 12 juni, välkomna med bidrag! 1

EHSS ........................................................................................................... 5

Möt styrelsen: Mathias Stavervik 5

Från EHSS Facebook-grupp ......................................................................... 6

Har du en arbetsmiljönörd på din arbetsplats? Då är det dags att nominera henne eller honom till Arbetsmiljöstipendiet 2014. Läsplattor och mobiler anstränger ögonen USA:s farligaste jobb Minska belastningsskadorna i jobbet – inspektioner över hela landet Virtuell människa ska ge mindre värk Bättre med nya glasögon än nya ovanor If you've got the SADs, this sunlight-tracking wearable could help cure it Lär dig stå rätt Dokumentation från seminarier om synergonomi 6 6 6 6 6 7 7 7 7 Bilderna från Stefan Nygårds seminarium kring vibrationer och riskbedömning finns nu för nerladdning 7 New Study: Treadmill Desks Boost Productivity 7

Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete........................ 8

Ny svensk teknisk rapport kring Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård 8

Forskning/Avhandlingar ........................................................................... 11

Starkaste lampan sällan den bästa 11 Personer med psykisk ohälsa vill och kan jobba Otydlig styrning stressar chefer Lågt psykiskt välbefinnande leder till längre sjukskrivningar Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär Lärares arbetsglädje försummas Sömn kan skydda hjärnan Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg 12 15 16 18 20 22 23 Att vara vaken under operation – avhandling utifrån patientens perspektiv Utanför kroppen minns vi sämre Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador Osynlig riskgrupp bland tonåringar i riskzonen för psykisk ohälsa Tidig upptäckt kan hindra långvarig smärta Mellanchefernas roll central vid offshoring Ny innovationsmetod genom kunskap från modern dans Blått ljus gör dig mer alert än kaffe Möt en av hjärnorna bakom den virtuella människan Nytt test underlättar för hörselskadade Risker hanteras utanför arbetsmiljöarbetet 25 26 28 30 31 33 34 35 36 39 40 2

Bättre arbetsvillkor för städare - ny forskning Nytt sätt att hantera hjärnskakningar Överlevnadsmodell förbättrar stridspilotens vardag Ny forskning stärker sjösäkerheten 42 43 45 46

Forskning pågår ........................................................................................ 48

Nytt idrotts- och testcenter vid Högskolan i Halmstad 15 miljoner till forskarskola inom hälsa och åldrande. Forskningssatsning för att stärka kvaliteten i vården Ångest har blivit vanligare också bland dem som har jobb Gustav Olsson i Vetenskapsradion om Eurobarometern Tekniska äthjälpmedel ska förhindra undernäring hos äldre MDH-forskare utvecklar webbaserat stresshanteringsprogram Satsning på forskning för ett bättre åldrande 12 miljoner till forskning om vård av äldre Nytt centrum vid Göteborgs universitet samlar forskning om Human Resource Management Arbetsmiljöutbildning på gymnasieskolor undersöks 41 miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa Fantomsmärtor minskar när amputerad arm sätts i arbete De ska granska hur arbetsförmåga utreds Många miljoner till forskning om äldres hälsa och livskvalitet 12 miljoner till projekt för att förbättra hälsa och välbefinnande hos äldre Ungas hälsa i fokus för forskning Tyst elbil målet för ljudforskare Mobilapp som mäter ljusexponering kan minska vintertrötthet 70 73 74 76 77 78 80 60 60 62 63 64 48 50 52 54 57 58 59

Konferenser, seminarium m.m. ................................................................. 82

3rd Nordic Conference in Work Rehabilitation 82 God synergonomi i arbetslivet - viktigt för produktion och välbefinnande Scandinavian Physiological Society Annual Meeting 2014 82 83

Konferenser som varit ............................................................................... 84

EHSS-medlem i SVT:s PLUS Utvecklingslinjer i forskningen kring psykosocial arbetsmiljö och hälsa EHSS årsmöte med seminarium 7 april 2014 i Borås. 84 84 86 Seminarium kring eHälsa och Smart Textiles med Leif Sandsjö i samband med EHSS årsmöte 7/4, 2014 Vi kan aldrig bli japaner! Hur kan lean-konceptet tillämpas i en svensk kontext? 87 88

Populärvetenskap och övrigt ..................................................................... 90

Att formge det perfekta anti-objektet 90 Recension av flimmerfri skärm 90 3

Höj- och sänkbar hytt på grävmaskin Varför ser muspekaren ut som den gör? GP listar de tio minst stressiga jobben "Det handlar om verkliga hjärnskador” What Happens When One of Your Coworkers Dies Space Suits Technical Information Problem att träffa sedan polisens vapen gjordes om Plus Pendant Säkra metoder skapar hälsosammare arbetsplatser Ny förening ska samordna idrottens fystester Ny film om tjänstedesign inom vården Två nya verktyg stöder operatörer av automatiserade tillverkningssystem Väldesignade arbetsplatser från början – med Workstation Design Toolkit Empatins betydelse för goda möten Skon som räddar liv 90 90 91 91 91 91 91 92 92 93 94 96 98 100 101

Nätverk inom EHSS ................................................................................. 104

SNiS rapport våren 2014 104 Nästa SNiS-seminarium 2014-06-13 104 4

EHSS

Möt styrelsen: Mathias Stavervik

Jag heter Mathias Stavervik och är utbildad magister i ergonomi vid Linköpings Tekniska Högskola. Mitt examensarbete, som jag gjorde vid Hjälpmedelsinstitutet, handlade om påminnelseteknik för personer över 65 år med demens och multipla diagnoser. Jag har en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik från KTH och en mastersexamen i industridesign från Pratt Institute i New York. Jag är Certifierad Europa Ergonom sedan 2012 och har arbetat med produktutveckling i närmare 20 år. Jag är en produktutvecklare med lång erfarenhet som industridesigner, ergonom och konstruktör. Med en holistisk och pragmatisk syn på produktutveckling i allmänhet och på användbarhet i synnerhet försöker jag skapa lösningar som är både innovativa och realiserbara. Förenat med en stark formkänsla har det resulterat i en rad olika produkter för många olika branscher och marknader. Jag hoppas med en plats i EHSS’s styrelse bland annat kunna utöka samarbetet och förståelsen mellan ingenjörer, industridesigners och ergonomer vid framtagning av produkter och system. /Mathias Stavervik 5

Från EHSS Facebook-grupp

Har du en arbetsmiljönörd på din arbetsplats? Då är det dags att nominera henne eller honom till Arbetsmiljöstipendiet 2014.

http://www.prevent.se/stipendium Tips från Marie Antman

Läsplattor och mobiler anstränger ögonen

http://www.netdoktorpro.se/ogon/nyheter/Lasplattor-och-mobiler-anstranger-ogonen/ Tips från Jane Ahlin

USA:s farligaste jobb

https://www.youtube.com/watch?v=gPvCuc1_mgM Tips från Linda Björck

Minska belastningsskadorna i jobbet – inspektioner över hela landet

http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2014/40140.aspx

Tips från Jane Ahlin

Virtuell människa ska ge mindre värk

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2288775-virtuell-manniska-ska-ge-mindre-vark Tips från Jane Ahlin 6

Bättre med nya glasögon än nya ovanor

https://tidningenelektrikern.se/elektrikern/2014/01/battre-med-nya-glasogon-nya-ovanor/ Tips från Anders Giörloff

If you've got the SADs, this sunlight-tracking wearable could help cure it

http://www.engadget.com/2014/02/25/sunsprite-sunlight-tracking-wearable/ Tips från Anders Giörloff

Lär dig stå rätt

http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2014/Lar-dig-sta-ratt/ Tips från Olle Janzon

Dokumentation från seminarier om synergonomi

http://www.prevent.se/syn Tips från Christina Jonsson

Bilderna från Stefan Nygårds seminarium kring vibrationer och riskbedömning finns nu för nerladdning

http://www.ergonomisallskapet.se/fsemstockholm/StefanNygard140304.pdf

Tips från Göran Hägg

New Study: Treadmill Desks Boost Productivity

http://www.forbes.com/sites/susanadams/2014/03/11/new-study-treadmill-desks-boost productivity/ Tips från Anders Janson 7

Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete

SIS standardiseringskommitté för Ergonomi – SIS/TK 380 - informerar

Ny svensk teknisk rapport kring Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård

Den svenska kommittén på SIS för Ergonomi har varit delaktig i framtagandet av en ny europeisk och internationell teknisk rapport med titeln ”Personförflyttningar inom hälso- och sjukvård” (dess beteckning är SIS CEN ISO/TR 12296). Eftersom den anses vara relevant och viktig för Sverige har den fått status som en svensk teknisk rapport. En sammanfattning på engelska av innehållet är: National and international statistics provide evidence that healthcare staff are subject to some of the highest risks of musculoskeletal disorders (particularly for the spine and shoulder), as compared with other jobs. Manual patient handling often induces high loads on the musculoskeletal systems, in particular on the lower back. Manual patient handling ought to be avoided where possible) or be performed in a low-risk manner. Factors such as the number, capacity, experience and qualification of caregivers can interact with the following conditions to produce an increased risk of musculoskeletal disorders:   number, type and condition of patients to be handled; awkward postures and force exertion;    inadequacy (or absence) of equipment; restricted spaces where patients are handled; lack of education and training in caregivers' specific tasks. An ergonomic approach can have a significant impact on reducing risk from manual patient handling. 8

A good analysis of work organization, including handling tasks and the above-mentioned risk determinants, is extremely important in reducing risks to caregivers. The recommendations presented in this Technical Report allow identification of hazards, an estimation of the risk associated with manual patient handling and the application of solutions. They are based primarily on data integration from epidemiological and biomechanical approaches to manual (patient) handling and on the consensus of international experts in patient handling. Den svenska SIS kommittén har påbörjat ett arbete att översätta rapporten till svenska för att göra den mer tillgänglig.

Information om SIS standardiseringskommitté 380 - Ergonomi

Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att:  tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags    och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett funktionsförmåga; öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen; tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för utvecklingen av ett hållbart arbetsliv- och fritidsliv tydliggörs;   representera svenska intressen i europeiska och globala standardiseringssammanhang; ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera och/eller förebygga nedsatt kognition – som kort kan beskrivas som  människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv och sin omvärld; ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk lagstiftning. 9

I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare, myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare. Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen. Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människa systeminteraktion, belysning och termiskt klimat. För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS, [email protected], 08 ‐ 55 55 22 97. 10

Forskning/Avhandlingar

Starkaste lampan sällan den bästa

Många av dagens operationssalar har felaktig belysning. Istället för en skarp operationslampa borde allmänbelysningen i rummet ökas och belysningsstyrkan på operationslampan minskas. Det visar en ny avhandling i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet. Hillevi Hemphälä, doktorand i Ergonomi och aerosolteknologi, har varit med vid ett hundratal operationer och sett att det starka operationsljuset ofta skapar för stora kontraster mellan operationssåret och området runt omkring och att kirurgen riskerar att bli bländad. -Den starkast lysande lampan är sällan den bästa, säger Hillevi Hemphälä. Hon har i sin forskning funnit samband mellan ljusmiljöns utformning och de anställdas hälsa och prestationsförmåga. Studierna har gjorts på arbetsplatser som inte har datorn som främsta arbetsredskap, och förutom kirurgers belysningsmiljö har hon också tittat på brevbärares. -Flera av de brevbärare jag träffade hade från början problem med både synen och med muskelsmärtor från nacke och axlar, säger Hillevi Hemphälä. Hon studerade de brevbärare som sorterade post och fann att arbetsförmågan ökade när belysningen förbättrades. -Har vi ögonbesvär blir arbetsprestationen ofta lägre och denna koppling finns i de flesta yrkesgrupper. När ljuset vid brevfacken blev bättre försvann skillnaderna i sorteringshastighet mellan de som tidigare hade problem med synen och de som inte hade det, de blev lika snabba, säger Hillevi Hemphälä. 11

Brevbärarnas muskelsmärtor blev också bättre efter ett par månader med nya glasögon i rätt styrkor. - Om man har ont i nacken kan det faktiskt löna sig att gå till optikern, säger Hillevi Hemphälä. Än så länge saknas riktlinjer för hur man ska bedöma synergonomin på en arbetsplats, berättar Hillevi Hemphälä. I den belastningsergonomiska föreskriften från Arbetsmiljöverket står att man på en arbetsplats ska utvärdera synförhållanden för att förhindra hälsobesvär. Men få vet hur man gör det. Detta vill Hillevi Hemphälä ändra på. I sin framtida forskning kommer hon arbeta med att ta fram en metod för att göra en synergonomisk utvärdering på ett arbetsplatsbesök. Forskningsprojektet är finansierat från AFA och genomförs tillsammans KTH och Högskolan i Gävle. 2014-02-07, Lunds universitet http://www.lu.se/article/starkaste-lampan-sallan-den-basta

Personer med psykisk ohälsa vill och kan jobba

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning i yrkesverksam ålder lider av måttlig eller allvarlig psykisk ohälsa. Även om de flesta i gruppen uppger att de vill jobba är det endast 8 procent som är ute i arbetslivet. Under 2011-2013 satsade regeringen 105 miljoner kronor på att utbilda arbetsspecialister inom Individual Placement and Support, IPS. Då det är så få personer med psykisk ohälsa som arbetar, finns det i stort sett ingen arbetslivsforskning för den här gruppen i Sverige. En ny avhandling från Lunds universitet belyser hur arbetsgivare och personer med psykisk ohälsa ser på arbetet. 12

- Vårt traditionella rehabiliteringssystem bygger på ett medicinskt perspektiv med en stegvis rehabilitering där man tränar i olika skyddade verksamheter innan man slutligen bedöms redo att söka ett arbete, förklarar Annika Lexén, arbetsterapeut och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Annika Lexén har själv erfarenhet av att jobba inom psykiatrin och har upplevt hur svårt det kan vara att hjälpa människor med psykisk sjukdom tillbaka till ett arbete. Inom IPS sker rehabiliteringen direkt ute på arbetsplatsen där en arbetsspecialist skapar och samordnar det stödjande nätverk som består av bland annat vårdpersonal, familj, vänner och arbetskamrater. Genom att anpassa arbetet med t ex tydligare arbetsinstruktioner, minskat arbetstempo och arbetstid samt ge stöd i sociala situationer kan arbetsspecialisten skapa förutsättningar för att få ut fler människor med psykisk ohälsa i arbete. Trots att IPS-modellen fungerar bättre än traditionell stegvis rehabilitering, finns det nästan ingen arbetslivsforskning inom detta område eftersom det är så få med allvarlig psykisk ohälsa som är ute i arbetslivet. Det här är den första avhandlingen i Sverige som undersöker hur arbetsgivarna upplever IPS-modellen. Det som avgör handlar mycket om arbetsspecialistens roll som professionell och stödjande funktion åt såväl arbetstagare som arbetsgivare. - Arbetsspecialisten är mycket ute på arbetsplatsen och hjälper individen och avlastar arbetsgivaren. Kanske mindre företag även behöver ha ett annat ekonomiskt stöd så att arbetsgivarna vågar satsa, menar Annika Lexén. Med traditionell rehabilitering för personer med psykisk ohälsa, kommer 11 procent ut i arbetslivet i Sverige, jämfört med övriga Europa där siffran, enligt en europeisk studie, är 18 procent. Samma siffra med IPS-metoden är 13

46 procent i Sverige, enligt en nyligen genomförd studie vid Lunds universitet. - Genom IPS-studier jorden runt framgår att modellen är den mest effektiva att stötta personer med psykisk sjukdom i arbete. Med en bra matchning behöver inte arbetet anpassas lika mycket. En funktionsnedsättning behöver inte nödvändigtvis bli ett funktionshinder! avslutar Annika Lexén.

Bakgrundsfakta

• Av totalt antal sjukfall 2012, stod psykisk sjukdom för drygt 22 % (siffrorna hämtade från den delrapport som Försäkringskassan skrev på uppdrag av regeringen 2013) • Psykisk ohälsa den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige • Av alla funktionshinder är de psykiska funktionshindren förknippade med den lägsta arbetsnivån • 2012 hade gruppen personer med psykisk ohälsa den allra lägsta anställningsnivån i jämförelse med befolkningen i stort Principerna för IPS - Målet är ett vanligt arbete - Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta - Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad - Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete - Bygger på personens önskemål, intresse och val - Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat - Rådgivning om bidrag och ställningstagande till ekonomi ges i ett tidigt skede - Att systematisk utveckla arbetstillfälle och relationer med arbetsgivare 2014-03-06, Lunds universitet http://www.lu.se/article/personer-med-psykisk-ohalsa-vill-och-kan-jobba http://lup.lub.lu.se/record/4316665 14

Otydlig styrning stressar chefer

Mellanchefer i kommuner stressas av överlappande styrsystem. Ofta upplevs uppgifterna som orimliga eller onödiga. Politiker och chefer i högre positioner har en del att uträtta om de vill underlätta för chefer längre ner i hierarkin att göra ett gott arbete. Den slutsatsen dras i en avhandling från Göteborgs universitet.

Kundorientering, resultatuppföljning, lagstiftning, miljömål, benchmarking, budget i balans, professionella omdömen, samverkan och brukarinflytande; det är ett komplext styrningslandskap som kommunala chefer på operativ nivå måste handskas med. Många vill vara med och utöva inflytande över verksamheten. Inte sällan lämnas chefen ensam med att prioritera bland otydliga och ibland motstridiga mål. – Ledarskapslitteratur och ledarskapsutbildningar fokuserar främst på chefen som individ, hur chefen kan lära sig att hantera stress eller motivera sina medarbetare, säger Lisa Björk. I en situation där många tvekar inför att ta uppdraget som operativ chef i kommuner och landsting ville hon undersöka de organisatoriska förutsättningar kommunala chefer har för att hantera en komplex arbetssituation. Hennes avhandling visar bland annat att chefer som arbetar i organisationer med otydlig styrning måste handskas med arbetsuppgifter som upplevs som orimliga och onödiga, och att de gör det i högre grad än kollegor i organisationer med tydlig styrning. Den typen av illegitima arbetsuppgifter kan i sin tur leda till stress och missnöje med den egna insatsen. – Jag har pratat med chefer som måste rapportera in uppgifter till tjugo olika digitala uppföljningssystem, chefer som själva får ta itu med toaletthaveri eftersom vaktmästarfunktionen är utlokaliserad, eller som 15

måste lägga in en order i ett datasystem innan de kan hämta sig en penna i förrådet. De uppgifterna upplevs så klart som påfrestande i en redan pressad arbetssituation, menar Lisa Björk. Avhandlingen visar också att chefer inom traditionellt kvinnodominerade områden, som vård/omsorg och förskoleverksamhet, bedömer de organisatoriska förutsättningar som sämre än vad chefer gör inom mer ”manliga” områden, exempelvis gymnasieskola och teknisk verksamhet. – Forskning och debatt fokuserar gärna på individuella skillnader i kvinnligt och manligt ledarskap. Jag synliggör istället hur den sociala ojämlikheten mellan könen har satt sig i väggarna i ”genusmärkta” kommunala organisationer. Deorganisatoriska förutsättningarna är systematiskt sämre i traditionellt kvinnliga verksamheter, konstaterar Lisa Björk. Materialet till avhandlingens är insamlat inom ramen för projektet CHEFiOS och består i både intervjuer och enkäter med kommunala chefer. CHEFiOS är ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Göteborgs universitet och sju kommuner i Västsverige. Syftet är att ta fram kunskap och metoder för chefs- och organisationsutveckling. Projektet pågår mellan 2008 och sommaren 2014. 2013-12-10, Göteborgs universitet http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/otydlig-styrning-stressar-chefer .cid1196443 http://hdl.handle.net/2077/34265

Lågt psykiskt välbefinnande leder till längre sjukskrivningar

Personer som upplever sig ha ett lågt psykiskt välbefinnande är oftare sjukskrivna i längre perioder – oavsett själva anledningen till sjukskrivningen. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som menar att 16

vård- och arbetsgivare måste våga prata om sambandet mellan arbetsförmåga och psykiskt välbefinnande. Doktoranden Monica Bertilsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sina studier undersökt sambandet mellan det självskattade psykiska välbefinnandet och tiden det tar att återkomma i arbete efter sjukskrivning. Studierna, som bygger på uppgifter från 2 500 personer som blev sjukskrivna i Västra Götaland under våren 2008 visar att om du anser dig må psykiskt sämre, och tycker att din arbetsförmåga är låg i relation till jobbets psykiska och fysiska krav, så kommer det sannolikt ta längre tid för dig att återgå i arbete.

Viktigt att ställa frågor

Ett viktigt fynd är att sambanden gäller oavsett sjukskrivningsorsak. – Även om en person inte är sjukskriven för psykisk sjukdom bör alltså sjukvården ställa frågor om det psykiska välbefinnandet. Att identifiera dessa patienter är viktigt både för behandling och rehabilitering, så att återgången till arbetslivet kan ske snabbare, säger Monica Bertilsson.

Psykisk hälsa och arbetsförmåga

En annan del av avhandlingen handlade om att bättre förstå arbetsoförmågan när man har nedsatt psykisk hälsa. Kärnan, eller essensen i den erfarenheten, handlade om att inte längre känna sig hemmastadd i hur man utför sitt eget arbete eller i sitt eget beteende på arbetsplatsen.

Främling i sitt eget arbetsliv

Det kan beskrivas som att vara en främling i sitt eget arbetsliv med en känsla av att vara avstängd och mekanisk. Man upprätthåller ett slags arbetsfasad för att kunna fortsätta arbeta. 17

– Den nedsatta arbetsförmågan är sällan synlig för omgivningen, och blir därför svår att prata om. Många utvecklar istället nya arbetsvanor där de ständigt kontrollerar vad de gjort och att de gjort rätt, vilket gör att arbetet både tar längre tid än vanligt och blir mer ansträngande. Till slut kräver jobbet så mycket energi att många drar sig tillbaka från sina sociala aktiviteter, säger Monica Bertilsson – som hoppas att hennes resultat ska öppna upp för fler samtal om sambandet mellan arbetsförmåga och lågt självskattat psykiskt välbefinnande, både bland arbetsgivare och inom vården. 2013-12-18, Göteborgs universitet http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/lagt-psykiskt valbefinnande-leder-till-langre-sjukskrivningar.cid1197760 http://hdl.handle.net/2077/33122

Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär

Åtta av tio svenskar drabbas någon gång av smärta i ländryggen – vilket kostar samhället miljardbelopp i sjukskrivningar och vård. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu i en studie att det finns en betydande risk att många ryggbesvär feldiagnostiseras, och att diagnosmetoden diskografi därför bör undvikas. Ryggsmärtor, och särskilt smärta i ländryggen, är den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken hos män i Sverige, och den näst vanligaste hos kvinnor. Cirka 80 procent av Sveriges befolknings drabbas någon gång i livet av ländryggsmärta, och kostnaderna för samhället är enorma – enligt europeiska studier människors ryggbesvär mellan 1-2 procent av BNP inklusive vård och sjukfrånvaro. 18

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie avslöja att många patienter med ländryggssmärta riskerar att feldiagnostiseras.

Vedertagna metoden otillförlitlig

Mellankotskivan, alltså den disk som förbinder ryggradens kotor, antas vara den vanligaste orsaken till ländryggsmärta. En metod för att avgöra vilken disk som är smärtsam är diskografi där kontrastvätska injiceras i en disk som då sväller. Smärta antas indikera att problemet sitter i den injicerade disken.

Men metoden är otillförlitlig och bör inte användas.

Doktoranden Hanna Hebelka Bolminger visar med sin forskning att injektionen som görs vid diskografi inte enbart ökar trycket i den utvalda disken, utan även i angränsande diskar. Följden blir att smärtan som patienten registrerar kan komma från en annan disk än just den som testas.

Risken för feldiagnos stor

Diskografin är redan omdebatterad, dels på grund av oenighet om metodens säkerhet att ställa rätt diagnos men även för riskerna med att sticka i disken. Trots det används metoden fortfarande ofta, framför allt internationellt. – Vår slutsats är att risken för feldiagnos är stor och att diskografi därför bör undvikas. Detta särskilt eftersom diskografi används som beslutsunderlag 19

inför ryggoperation, som ofta är ett omfattande ingrepp, säger Hanna Hebelka Bolminger. – Problemet är att det saknas ett tillförlitligt alternativ för att avgöra varifrån smärtan kommer vid ospecifik ryggsmärta. Det går till exempel inte att skilja en smärtsam disk från en normal med hjälp av röntgen eller annan bilddiagnostik såsom MR, säger Hanna Hebelka Bolminger, som menar att forskningen nu bör koncentreras till att utveckla alternativa metoder. 2014-02-06, Göteborgs universitet http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/risk-for-fel-diagnos-vid landryggsbesvar.cid1203108 http://hdl.handle.net/2077/34430

Lärares arbetsglädje försummas

I samhällsdebatten framställs lärares arbete oftast som något bekymmersamt. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet gör det som forskningen sällan gör – undersöker lärarnas arbetsglädje. I Anna-Carin Bredmars avhandling undersöks arbetsglädjen, som är av fundamental betydelse i lärarnas vardag. Den skapar en grundläggande känsla av hemvist och trygghet i arbetet och öppnar läraren för olika handlingsmöjligheter. Studien visar att emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Något som stärker både de relationella och rationella, förnuftsmässiga, dimensionerna i arbetet. Enligt Anna-Carin Bredmar är förnuft och känsla ömsesidigt beroende av varandra.

Emotionell lyhördhet

– Arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika 20

arbetsuppgifter. Att utveckla en emotionell lyhördhet i arbetet, som i sin tur ofta förknippas med arbetsglädje, är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare, säger Anna-Carin Bredmar, verksam vid Linnéuniversitetet. I studien undersöker hon 19 lärares erfarenheter. Genom lärarnas beskrivningar av konkreta situationer har olika innebörder av arbetsglädje visat sig. Den framträder inte minst i de mänskliga aspekterna av arbetet, där samspelet mellan lärare och elev rymmer en mängd olika känslor.

Personlig och professionell

– Arbetsglädje för lärare är både att glädjas tillsammans med elever och kollegor liksom att trösta och stödja dem. Likaså känner lärarna arbetsglädje när de blir mottagna som personer i mötet med elever och kollegor. Att samtidigt vara både personlig och professionell i arbetet är betydelsefullt. Lärare och elever är unika personer med unika behov och mål och samspelet mellan lärare och elev gynnas av en glad och positiv atmosfär, säger Anna Carin Bredmar. Studien syftar till att fördjupa förståelsen för lärares arbete och professionalitet. Att beskriva arbetsglädje som en källa till kunskap i lärares arbete synliggör en annorlunda förståelse av kunskap än den som vanligtvis framträder i beskrivningar av lärares yrkeskunnande.

Arbetets tjusning i skymundan

Att positiva emotionella aspekter, som arbetsglädjen, i så hög grad ignorerats i lärares arbete har gjort att arbetets tjusning och attraktionskraft hamnat i skymundan och inte lyfts fram som något av betydelse i diskussionen om nya och förändrade krav på lärares arbete, anser Anna Carin Bredmar. – Att känna glädje i arbetet är en betydelsefull aspekt både i relation till lärares ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och deras förmåga att skapa pedagogiska och goda relationer till sina elever. Att reflektera över och 21

synliggöra vad lärare upplever som glädje i arbetet visar sig vara en aspekt som kan bidra till att utveckla en yrkesskicklighet av emotionell lyhördhet i arbetet, säger hon. 2014-04-08, Göteborgs universitet http://www.ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%20Detalj//larares-arbetsgladje forsummas.cid1214125

Sömn kan skydda hjärnan

En god natts sömn behövs för att hålla hjärnan frisk. Ny forskning från Uppsala universitet visar att man hos friska unga män redan efter en natts sömnbrist kan uppmäta samma förhöjda koncentration av substanser i blodet som efter akut hjärnskada. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP, indikerar att en god natts sömn kan hjälpa hjärnan att hålla sig frisk. I ett samarbete mellan Uppsala universitet och Göteborgs universitet har forskare tillsammans undersökt om akut brist på sömn påverkar morgonvärdena för två cellsubstanser vars koncentration mättes i blodet och som vanligtvis återfinns i hjärnans hjärnceller. Totalt 15 normalviktiga män deltog i studiens två delar. I ena fallet fick de vara vakna under en hel natt, medan de i det andra fallet sov runt åtta timmar. - Vi fann att en natt med total brist på sömn följdes av förhöjda blodkoncentrationer av NSE och S-100B. Blodnivåer av dessa ämnen stiger vanligtvis efter en akut hjärnskada. Därmed indikerar våra resultat att en natts sömnbrist kan öka risken för förlust av nervceller. En alternativ förklaring för våra fynd kan vara att sömnbrist försämrar blodhjärnbarriärens funktion, förklarar sömnforskaren Christian Benedict, vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. 22

- Sammantaget pekar vår kliniska studie på betydelsen av regelbundna sömnvanor och vikten av en god natts sömn för att hålla hjärnan frisk, säger Christian Benedict.

2014-01-07, Uppsala universitet http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=3121&area=4,10,16&typ=artikel&na=&lang=s v

Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg

Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin. Kristina Langhammer behandlar i sin avhandling i psykologi anställande chefers motstånd mot att använda pålitliga urvalsverktyg i rekryteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Avhandlingen består av tre studier. Två studier är baserade på data från en enkätundersökning, finansierad med medel från Handelns utvecklingsråd och inriktad mot anställande chefer inom detaljhandeln. Den tredje studien är en kvalitativ ansats riktad mot anställande chefer och rekryterare i olika branscher inom svensk näringsliv. Första frågeställningen undersökte om det finns någon relation mellan anställande chefers uppfattningar om vad som utgör en bra rekryterare, deras förmåga att avgöra när de har genomfört en bra rekrytering samt vilka typer av verktyg de använder när de rekryterar. Resultaten visade på tre typer av rekryterare: uppgiftsorienterade, relationsorienterade och de som tycker att den individuella bakgrunden är viktig hos en rekryterare. De individer som ansåg uppgiftsorienterade rekryterare som framgångsrika var också de som använde sig av högstandardiserade urvalsverktyg såsom 23

tester och strukturerade intervjuer. Dessa personer hade också lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar. De individer som föredrog relationsorienterade rekryterare använde sig mest av lågstandardiserade verktyg i form av ostrukturerade intervjuer. Dessa upplevde inte att det var lätt att skatta kvalitén på sina rekryteringar.

Högt självförtroende men mindre benägna att ändra strategier

Avhandlingen undersökte även anställande chefers vilja att förändra anställningsstrategier i förhållande till upplevd självsäkerhet som rekryterare, orsaksförklaringar till lyckade och misslyckade rekryteringar samt information om tidigare använda metoder. Resultaten visade att anställande chefer som har högt självförtroende i den egna förmågan är mindre benägna att ändra anställningsstrategier. Personer som tar eget ansvar för misslyckade rekryteringar och använder ostrukturerade intervjuer vid sina rekryteringar är däremot mer benägna att vilja ändra arbetssätt. I den tredje frågeställningen i avhandlingen berörde anställande chef och yrkesrekryterare samarbetet ur ett principal-agent perspektiv, där agenten är yrkesrekryterare som agerar på uppdrag av en principal, oftast en anställande chef. Resultaten visade att det i samarbeten mellan anställande chefer och yrkesrekryterare finns en del egna intressen som vinner tyngd mot de mer övergripande organisationsrelaterade intressen. Dessa intressen kan delvis förklara varför i praktiken individer trots bättre vetande ändå förlitar sig på opålitliga urvalsverktyg. – Vetenskapen har gjort enorma framsteg när det gäller utvecklingen av pålitliga arbetspsykologiska bedömningsverktyg. Att arbeta med standardiserade bedömningsverktyg och sammanvägningsmetoder är av ytterst vikt om vi vill öka kvalitén på våra rekryteringar. Däremot finns det ett outtalat motstånd för det här arbetssättet och det är det här motståndet jag försöker förstå och förklara. Rent teoretiskt i min avhandling tillämpas 24

social-psykologiska teorier i ett område där dessa teorier har inte haft så stor genomslag. För den praktiska tillämpningen hjälper resultaten till att bättre förstå psykologin bakom anställande chefers rekryteringsstrategier och visar även nyanser när det gäller deras samarbete med yrkesrekryterare, säger Kristina Langhammer. 2013-12-16, Stockholms universitet http://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/d%C3%A4rf%C3%B6r-anv%C3%A4nds fortfarande-op%C3%A5litliga-rekryteringsverktyg-1.159551

Att vara vaken under operation – avhandling utifrån patientens perspektiv

Vad det innebär att vara vaken under operation med ryggbedövning är temat för en ny sammanläggningsavhandling från Linnéuniversitetet. Det är sjuksköterskan Ann-Christin Karlsson som har undersökt dessa upplevelser ur ett patientperspektiv. Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för forskningsområdet vårdvetenskap som innebär att fokus varit riktat mot att skapa ny kunskap för ett vårdande som kan bidra till hälsa och välbefinnande. I en högteknologisk och främmande miljö ska patienterna hantera tvehågsenheten i att vilja överlämna sig i vårdarnas händer samtidigt som viljan att ha kontroll över situationen är påtaglig. Resultatet visar att det uppstår en spänning och en balansgång mellan att överlämna åt vårdarna att behandla kroppen som objekt och att våga tillåta sig själv ta plats som subjekt. Patienterna uttrycker en önskan om att bli sedda och bekräftade samtidigt som det finns ett behov av att vara osynlig och att inte utgöra ett hinder för vårdarna. En filosofisk belysning av patienternas situation och deras upplevelser av att inte ha full tillgång till sina bedövade kroppsdelar visar hur viktigt det är att anestesisjuksköterskan finns i den vakna 25

patientens omedelbara närhet. Genom närhet skapas möjligheten till ögonkontakt, kommunikation och interaktion vilket stärker patienternas välbefinnande under pågående operation. Avhandlingens resultat har sammanförts i en modell med syftet att tillföra kunskap om hur vårdaren kan stödja och stärka den vakna patientens välbefinnande genom närhet, interaktion och kommunikation. Denna kunskap bidrar på så sätt såväl till vårdvetenskapens teoriutveckling som vårdpraxis. 2013-12-10, Linnéuniversitetet http://lnu.se/om-lnu/1.96449/att-vara-vaken-under-operation--avhandling-utifran patientens-perspektiv

Utanför kroppen minns vi sämre

Ny forskning från Karolinska Institutet och Umeå universitet visar för första gången att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och förmågan att minnas. För att vi ska kunna lagra nya minnen från våra liv behöver vi känna att vi befinner oss i vår egen kropp. Enligt forskarna kan fynden få stor betydelse för att förstå de minnesproblem som psykiatriska patienter ofta uppvisar. Minnesbilderna av vad som hände den första skoldagen är ett exempel på ett så kallat episodiskt minne. Hur sådana minnen skapas och vilken roll upplevelsen av den egna kroppen har vid minnesinlagringen har länge varit oklart. Nu visar forskarna att försökspersoner som upplever en spännande händelse i ett illusoriskt tillstånd av att befinna sig utanför sin egen kropp uppvisar en lindring form av minnesförlust. – Man har tidigare sett att människor när de drabbats av psykiatriska tillstånd där de upplevt att de inte varit i sin kropp, efteråt har 26

fragmentariska minnen av vad som då skett. Vi ville se hur det ser ut hos friska försökspersoner, säger Loretxu Bergouignan, förstaförfattare till den aktuella studien. I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften PNAS, fick sammanlagt 84 studenter läsa på och genomgå fyra muntliga förhör. För att göra dessa förhörstillfällen extra minnesvärda spelade en skådespelare (Peter Bergared) utfrågare eller examinator – en (påhittad) synnerligen excentrisk professor vid Karolinska Institutet. Två av förhören upplevdes ur ett förstapersonsperspektiv från den egna kroppen på vanligt sätt, medan deltagaren vid de två andra upplevde en skapad illusion av att vara utanför sin kropp. I båda fallen hade deltagarna på sig så kallade virtual reality glasögon. En vecka senare fick de antingen genomgå minnestester där det fick svara på frågor om situationen, eller försöka komma ihåg händelserna samtidigt som de genomgick hjärnavbildning med funktionell magnetisk resonans tomografi (fMRT).

Avgörande skillnad i hippocampus

Det visade sig då att försökspersonerna mindes de ”utomkroppsliga” förhören signifikant sämre än de som upplevdes från det vanliga perspektivet. Detta trots att de svarat lika bra på frågorna från respektive situation och också uppgivit att de upplevt samma nivå av stress. Hjärnavbildingen med fMRT avslöjade vidare en avgörande skillnad i den del av tinningloben – hippocampus – som man vet har koppling till just episodiska minnen. – När de försökte minnas vad som hände under de utomkroppsliga förhören var aktiviteten i hippocampus helt utslagen, till skillnad från när de mindes de andra situationerna. Däremot kunde vi se aktivitet i framlobens hjärnbark, så de ansträngde sig verkligen för att minnas, säger professor Henrik Ehrsson, forskargruppsledaren bakom studien. 27

Forskarnas tolkning av resultaten är att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och minne. Vår hjärna skapar hela tiden upplevelsen av den egna kroppen i rummet genom att kombinera information från flera olika sinnen; syn, hörsel, känsel, med mera. När ett minne skapas är det hippocampus uppgift att sammanlänka all information som finns i hjärnbarken till ett enhetligt minne för vidare långtidsinlagring. Vid upplevelsen av att vara utanför sin kropp störs denna minneslagringsprocess, varpå hjärnan istället skapar fragmentariska minnen. – Vi tror att den här nya kunskapen kan ha betydelse för framtida forskning om minnesstörningar vid rad psykiatriska tillstånd, som till exempel posttraumatisk stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociativa störningar och vissa psykoser, säger Loretxu Bergouignan. 2014-03-11, Karolinska Institutet http://ki.se/nyheter/utanfor-kroppen-minns-vi-samre

Ny upptäckt öppnar för läkemedel mot hörselskador

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna dygnsklocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador. Viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, styrs av en biologisk dygnsklocka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att det finns en sådan biologisk klocka även i örat, styrd av en gen som är känd för att reglera dygnsrytm. Det upptäcktes då forskarna studerade hörselsnäckor från möss – under flera dagar uttrycktes den kända dygnsrytmgenen enligt ett mönster som följde dygnets timmar. 28

Det visade sig också att möss som exponerades för buller under natten fick mer bestående hörselskador än möss som bullerexponerades under dagen, mätt genom att kontrollera aktiviteten i hörselnerven. Läkning av hörselskador är alltså kopplat till när på dygnet bullerskadan sker, och här spelar örats dygnsklocka en viktig roll. Det är känt att produktionen av tillväxthormonet BDNF (eng: brain-derived neurotrophic facto) som kan läka skadade hörselnervceller, fluktuerar i takt med dygnet. När mössen exponerades för buller under dagtid ökade deras koncentration av BDNF, vilket skyddade dem från bestående hörselskador. Nattetid gavs ett lägre sådant skydd. Forskarna lyckade dock lura mössens öronklockor i ett försök, då de bullerexponerade mössen på natten samtidigt som de stimulerade BDNF. Då skyddades mössen från bestående hörselskador – deras hörselnervceller lyckades alltså återhämta sig. Dessa fynd om öronklockan, som publiceras i vetenskapstidskriften

Current Biology

, kan förklara varför vi är olika bullerkänsliga under olika tider på dygnet. Rönen banar väg för nya behandlingsvägar av hörselskador, något som drabbar mellan 10 och 15 procent av befolkningen. Resultaten kan till exempel vara viktiga för skiftarbetare i bullriga miljöer, flygpersonal som färdas snabbt över olika tidszoner och personer som besöker konserter och diskotek med hög ljudnivå. – Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. 2014-02-28, Karolinska Institutet http://ki.se/nyheter/ny-upptackt-oppnar-for-lakemedel-mot-horselskador 29

Osynlig riskgrupp bland tonåringar i riskzonen för psykisk ohälsa

Ungdomar med hög medieanvändning, lite sömn och låg fysisk aktivitet utgör en "osynlig" riskgrupp som har hög förekomst av psykiatriska symtom, enligt en stor internationell studie som letts av forskare på Karolinska Institutet. Resultaten av studien publiceras i februarinumret av vetenskapstidskriften World Psychiatry. Fler än 12 000 tonåringar (1416 år) i elva europeiska länder besvarade enkäter som tog upp olika riskbeteenden och psykiatriska symtom. Statistiska analyser av resultatet delade in ungdomarna i tre riskgrupper. Individer som fick höga poäng på de flesta undersökta riskbeteendena grupperades i "högrisk"-gruppen (13 procent av ungdomarna). "Lågrisk" gruppen (58 procent) bestod av personer med ingen eller mycket låg förekomst av riskbeteenden. Men utöver dessa båda förväntade riskgrupper hittade forskarna även en tredje grupp som de kallar "osynlig risk". Ungdomar i denna grupp kännetecknades av hög mediaanvändning, stillasittande livsstil och minskad sömn. Dessa beteenden förknippas generellt inte med psykisk ohälsa av vuxna i ungdomarnas omgivning, men studien visar att tonåringar i den här gruppen hade lika stor förekomst av självmordstankar, oro och depression som högriskgruppen. Ungdomarna i gruppen "osynlig risk" hade även hög förekomst av självmordstankar och självmordsförsök. – Så många som nästan 30 procent av tonåringarna grupperades i "osynlig risk"-gruppen, som hade en hög nivå av psykopatologiska symtom. Medan högriskgruppen lättare kan identifieras genom riskbeteenden som alkohol- och droganvändning, är föräldrar och lärare troligtvis inte medvetna om att 30

ungdomarna i den osynliga riskgruppen löper risk, säger Vladimir Carli, vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet, förstaförfattare till artikeln. Studien är den första som uppskattar förekomsten av ett bredare spektrum av riskbeteenden och livsstilar och deras koppling till symtom på psykisk ohälsa bland europeiska ungdomar. Resultaten tyder på att både riskbeteenden och psykopatologiska symtom är relativt vanliga i denna population. De visar även att riskbeteenden och symtom ökar med åldern, vilket är i överensstämmelse med tidigare studier. De flesta riskbeteenden var vanligare bland pojkar. Emotionella psykiatriska symtom som depression, oro and självmordstankar var vanligare bland flickor. 2014-02-05, Karolinska Institutet http://ki.se/nyheter/osynlig-riskgrupp-bland-tonaringar-i-riskzonen-for-psykisk-ohalsa

Tidig upptäckt kan hindra långvarig smärta

Väldigt många människor får någon gång i livet problem med smärta från muskler, leder eller skelett. I en del fall utvecklar det sig till ett långvarigt lidande. Psykologen Sofia Bergbom har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt hur man på ett tidigt stadium kan hjälpa personer som drabbas och genom psykologisk behandling undvika långvariga besvär. Olika former av smärta påverkar dagligen upp till 30 procent av befolkningen och över 60 procent drabbas av det någon gång i livet. Av dem får många så pass ont att de behöver stanna hemma från arbetet. – Det som avgör om en person drabbas av långvarig smärta har lite att göra med fysiologiska eller organiska faktorer. De allra flesta som får ont kan få hjälp genom olika former av behandling som träning eller sjukgymnastik 31

eller att värken försvinner av sig själv, säger Sofia Bergbom. Men en mindre grupp, fem – tio procent får långvariga och funktionsnedsättande problem.

Psykologiska profiler

Olika psykologiska behandlingar, främst kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar, men inte optimalt. Sofia Bergboms forskning undersöker hur man kan förbättra förståelsen av variationerna i människors upplevelse av smärta, hitta olika psykologiska profiler. Målet var också att se om det gick att matcha psykologisk behandling mot dessa olika profiler och se vad det är i behandlingen som ger resultat. I slutet av 1990-talet utvecklades under ledning av professor Steven Linton vid Örebro universitet ett speciellt frågeformulär, som undersöker vem som riskerar att drabbas av långvarig smärta. Det har fått benämningen Örebroformuläret och används över hela världen, men ironiskt nog kanske inte så ofta i Sverige. – Alla som söker för smärta borde redan på vårdcentralen få fylla i ett sådant formulär, då skulle man tidigt se vem som löper risk för långvarig smärta och försöka bryta den utvecklingen.

Primärvården

Sofia Bergbom har undersökt smärtpatienter med olika profiler, de som drabbas av depressivitet, de som blir rädda och drabbas av katastroftankar samt de som har en kombination av dessa besvär. De här patienterna går att hitta om primärvården tidigt undersöker riskfaktorerna. – Men även om behandlingarna var effektiva för patienterna, gick det inte att hitta behandlingar som specifikt matchade patienternas profiler, det kräver ytterligare forskning. Men att i ett tidigt skede bedöma och screena smärtpatienterna för att hitta de psykologiska riskfaktorer som varnar för långvariga besvär har gett goda erfarenheter. Att tidigt behandla 32

katastroftankar, oro och depressivitet kan få stor betydelse för om smärtan utvecklas och blir långvarig. Det är det här hon ser som en uppgift för fortsatt forskning, att utveckla effektiva sätt att hitta psykologiska profiler och hur psykologisk behandling kan optimeras för att matcha dem. 2014-03-18, Örebro universitet http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Forskningsnyhet/Tidig-upptackt-kan-hindra langvarig-smarta/

Mellanchefernas roll central vid offshoring

För att arbeta med global produktutveckling på ett framgångsrikt och långsiktigt hållbart sätt behöver företag anpassa sig till komplexiteten gällande offshoring. För att lyckas är mellanchefernas roll central och engagemang krävs från medarbetare på alla nivåer. Det visar Petra Edoff vid Mälardalens högskola, MDH, i sin doktorsavhandling. – Mycket av forskningen centrerar kring toppchefernas beslutsfattande, men jag vill visa att mellancheferna och medarbetarna är nyckelroller för att detta ska fungera. I denna typ av företag finns det även många tekniska experter som har stor påverkan på hur arbetet fördelas globalt, säger Petra Edoff. Petra Edoffs doktorsavhandling

”Managing offshoring of complex products, Strategy and organizational capabilities"

belyser olika kulturella krockar som kan uppstå vid offshoring såsom kunskapsöverföring, strategi och de rutiner som företag skapar för att hantera flytt av verksamhet till andra länder. – Jag har tittat på två större företag i regionen som har skickat mycket ansvar till egna center och/eller leverantörer i Indien och Kina. Tack vare dessa fallstudier kan andra som tar del av avhandlingen få en bättre inblick i 33

vad som krävs för att lyckas med offshoring, vilka typer av förmågor och rutiner som man behöver utveckla för att det ska löna sig att skicka verksamhet utomlands. Det är viktigt att företagen inte bara följer trenden eller fattar beslut baserat på ingenjörernas timkostnad i olika länder – annars finns det risk att det blir ett kostsamt beslut, säger Petra Edoff. 2014-04-02, Mälardalens högskola http://www.mdh.se/mdh-nyheter/mellanchefernas-roll-central-vid-offshoring-1.57302

Ny innovationsmetod genom kunskap från modern dans

Kunskaper från modern dans och koreografi kan stärka innovationsförmågan i organisationer. Genom att inspireras av modern dans, där någonting nytt skapas vid varje uppträdande, går det att förstå och utveckla innovationsprocessen i grupper. Det visar Nina Bozic vid Mälardalens högskola, MDH, i sin licentiatavhandling och presenterar även en praktisk metod för att stimulera den kreativa processen.

–

De erfarenheter man kan ta från modern dans kan stimulera medarbetares kreativitet och öka deras motivation i arbetet. Därmed bygger organisationer också en bättre grund för att framgångsrikt driva innovationsprocesser, säger Nina Bozic. Nina Bozics licentiatavhandling

“Dancing innovation – How can we use knowledge from cont emporary dance to enable innovation in organisations?”

är unik inom innovationsvetenskap genom att kombinera modern dans med innovation i organisationer. I avhandlingen presenteras en ny modell och metod baserad på empirisk data. – Tillsammans med olika koreografer har jag utvecklat olika typer av övningar som berör kropp, rörelse, fysisk plats, tid och sammansättning. Övningarna utmanar deltagarna att öppna upp för sin kreativitet på nya sätt 34

och bli mer medvetna om hur de kan arbeta innovativt i sin egen miljö och även stödja sina kollegor att utveckla sin innovationskompetens, säger Nina Bozic. I MDH:s forskningssatsning InnovationGym kommer företag och organisationer att kunna ta del av Nina Bozics forskningsresultat och delta i olika workshops som hjälper dem att utveckla sin innovationskompetens. – Genom att låta deltagarna värma upp, med hjälp av en koreografisk metod, innan själva diskussionen börjar har det visat sig att deltagarna snabbare får tillgång till sin kreativitet och förmågan att generera nya idéer. På så vis förbättras innovationsprocessen i företaget, säger Nina Bozic. 2014-03-31, Mälardalens högskola http://www.mdh.se/mdh-nyheter/ny-innovationsmetod-genom-kunskap-fran-modern-dans 1.57241

Blått ljus gör dig mer alert än kaffe

Att exponeras för blått ljus ger en bättre effekt på olika kognitiva funktioner än koffein. Det visar tester vid Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet. Försökspersoner som exponerades för blått ljus fick snabbare reaktionstid och kunde fokusera bättre. - Blått ljus har visat tydliga effekter på den psykomotoriska funktionen i våra tester och kan ge positiva effekter i miljöer där kognitiv funktion och ”vakenhet” är viktiga, säger Martyn Beaven, forskare vid Nationellt vintersportcentrum. Totalt 21 personer ingick i testerna. De utförde ett datorbaserat vakenhetstest och kognitiva tester både före och efter att ha ingått i fyra olika försöksalternativ. De olika alternativen innebar exponering av följande: vitt ljus (en timme) och placebo, vitt ljus (en timme) och 240 mg koffein, 35

blått ljus (en timme) och placebo eller blått ljus (en timme) och 240 mg koffein. Både blått ljus och koffein visade sig förbättra precisionen i att fatta beslut under ett visuellt reaktionstest. De grupperna fattade också snabbare beslut. Men när en distraktion fördes in i testet presterade gruppen som exponerats för blått ljus konsekvent bättre än de övriga. Blått ljus förbättrade reaktionstiden bland försökspersonerna, särskilt bland deltagarna med blå ögon. - Eftersom reaktionstid är en viktig faktor inte minst i idrottsliga sammanhang så har blått ljus en potential att förbättra prestationer, inte minst med tanke på att många sporter utövas inomhus. Det kan också finnas tänkbara möjligheter att använda sig av blått ljus i olika arbetsrelaterade situationer där det krävs en större vakenhet, säger Martyn Beaven. 2013-12-18, Mittuniversitetet http://www.miun.se/sv/press/pressmeddelanden/Pressarkiv/2013/Blatt-ljus-gor-dig-mer alert-an-kaffe/

Möt en av hjärnorna bakom den virtuella människan

Det kan vara tungt och slitsamt att arbeta i en fabrik. Men det behöver inte vara det. Här berättar forskaren Lars Hanson om hur en ny lösning för sunda ergonomilösningar i fabriker vuxit fram och blivit ”Imma”, den virtuella människan. Vi träffar Lars Hanson när han precis har slutredovisat sitt projekt. Det har varit en hektisk dag och sorlet har just lagt sig efter att projektgruppen visat upp sina resultat för alla de stora aktörerna i fordonsindustrin. Det ligger en känsla av lättnad och stolthet i luften. Projektet mottogs väl. 36

Lars Hanson är docent i produktionsergonomi vid institutionen för Produkt- och produktionsutveckling på Chalmers och kombinerar forskningen med en anställning på Scania. Han berättar gärna om Imma för oss.

Vad är Imma?

- Imma är en engelsk förkortning som står för ”Intelligently Moving Manikin”, det vill säga intelligenta rörliga manikiner eller virtuella människor. Imma är ett simuleringsprogram med manikiner som kopplar samman ergonomi med avancerad matematisk modellering för att ge montörer, i framför allt fordonsindustrin, en bättre arbetsmiljö. Programmet tar hänsyn till att människor är olika stora och manikinerna går att skräddarsy till kroppsform, armlängder, vikt etc. Därefter utför de olika arbetsmoment i programmet. På så sätt kan man i förväg planera en fabrikslina och montörernas arbetsställningar för att hitta en effektiv lösning som samtidigt är skonsam.

Är Imma ensamt om att kunna det?

- Det finns andra programvaror som kan hantera delar av det Imma gör men vi är ensamma om en väsentlig sak. Imma har inte bara möjlighet att visa vilken belastning olika monteringsrörelser innebär utan också automatiskt föreslå den bästa lösningen. Det är riktigt avancerad matematik som ligger bakom att det här ska fungera. För att industrin ska lockas att använda den här typen av hjälpmedel krävs att det är enkelt att använda. Våra manikiner är därför lätta att instruera och kan styras med rörelsemönster som är insamlade från individer i den specifika fabriken. Allt för att motsvara önskemålen från fordonsindustrin.

Hur började det här?

- Jag har hållit på med simuleringsprogram sedan 1997. Då började jag som doktorand i Lund och gick med i nätverket Virtual Ergonomics Centre (VEC). Gruppen tog fram en massa bra applikationer som vi ville implementera i 37

kommersiella program. Men ingen av de stora drakarna visade något intresse och det gjorde oss frustrerade. I Göteborg fanns vid samma tid Johan Carlson och hans kollegor vid Fraunhofer-Chalmers Center som bland annat arbetar med banplanering för industrin i verktyget IPS. På den tiden låg fokus på att skapa kollisionsfria, effektiva och säkra monteringsrörelser för robotar. Skulle det gå att göra även med människor? - Gemensamma kontakter sammanförde oss och vi startade Imma tillsammans. Det var väldigt inspirerande att få samarbeta med helt andra kompetenser. Tack vare att vi lyckades kombinera våra olika vinklingar, hittade vi nya lösningar på gamla problem. Du har nämnt fordonsindustrin som målgrupp men kan andra arbetsmiljöer också fungera? - All arbetsmiljö som inbegriper en människa har nytta av det här simuleringsverktyget. Vi har exempelvis varit med i några projekt inom sjukvården. Vardagen för vårdpersonal skulle kunna underlättas genom att simulera patientlyft och andra tunga moment. Framför allt är det intressant för de som utvecklar teknisk utrustning till sjukhus. De skulle kunna säkerställa att deras utrustning är optimal och fungerar sett ur ett ergonomiskt perspektiv.

Vad händer framöver?

- Vi har stora förhoppningar på framtiden och räknar med att Imma kommer ut på marknaden inom en nära framtid. Närmast ska Volvo Cars, en av de industripartners som varit med i projektet, utvärdera verktyget. Det kan innebära att de byter till vårt system och det skulle betyda mycket för oss som arbetat i projektet. Dessutom vill vi vidareutveckla Imma. Idag består modellen bara av skinn och ben men det vore fint att lägga till muskler också, avslutar Lars Hanson. 38

2014-03-05, Chalmers http://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Möt-en-av-hjärnorna bakom-den-virtuella-människan.aspx

Nytt test underlättar för hörselskadade

Ju stökigare en ljudmiljö är, desto mer hjärnkapacitet krävs för att höra någon säga något – och desto mindre finns kvar för att förstå, tolka och planera ett svar. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet. För personer med en hörselskada är det ansträngande att följa med i ett samtal även om de använder hörapparat. Trötthet är ett stort problem hos många personer med hörselskada. Och ju mer mental kapacitet som går åt för att höra vad som sägs – desto mindre kognitiv reservkapacitet finns kvar för att förstå och tolka innehållet. Det gör att många drar sig undan både arbetsliv och sociala situationer. I en ny avhandling från Linköpings universitet har audiologen Sushmit Mishra hittat en metod, ett test, som kan mäta den kognitiva reservkapaciteten, Cognitive spare capacity test, CSCT. – Testet har utvecklats för forskning men en förenklad version kan vara användbart när man planerar för rehabilitering i samband med hörselnedsättning. Sushmit Mishra har undersökt hur den kognitiva reservkapaciteten påverkas av minnesbelastning, bakgrundsbrus samt visuell information. Han har undersökt både yngre och äldre personer, med och utan hörselnedsättning. Testerna gick ut på att tvåsiffriga tal rabblades upp i serier. Testpersonerna skulle komma ihåg tal utifrån olika kriterier; till exempel de udda talen som den manliga rösten nämner, eller de högsta talen som den kvinnliga respektive manliga rösten nämnde. 39

Resultaten visar att kognitiv reservkapacitet är känsligt för minnesbelastning, reduceras av bakgrundsbrus, ökar med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus och är reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, särskilt när visuell information saknas, minnesbelastning ökar och bakgrundsbruset består av flera andra talare. – Huvudfyndet är att visuell information, i form av att testpersonen ser den som talar, frigör kognitiv reservkapacitet och underlättar det därmed för äldre personer med nedsatt hörsel, säger Sushmit Mishra. Det innebär att för att helt förstå en persons hörselnedsättning bör en audiologisk bedömning av en hörselnedsättning göra med hjälp av audiovisuella tester. En modern hörapparat erbjuder många möjligheter att anpassa ljudsignalen. – Och genom att använda sig av CSCT och mäta den kognitiva reservkapaciteten kan man hitta den bästa anpassningen, säger Sushmit Mishra. 2014-03-19, Linköpings universitet http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.553407?l=sv

Risker hanteras utanför arbetsmiljöarbetet

Genom att skapa gemenskap och kunskap hanterar anställda risker i arbetet, men utnyttjar inte alltid arbetsmiljöarbetets formella kanaler. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet. Arbetsmiljölagen ger anställda rätt att delta i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, men mycket tyder på att de inte utnyttjar sina starka rättigheter. – Ett väl organiserat arbetsmiljöarbete är inte tillräckligt för att de anställda ska vara delaktiga och utöva inflytande, konstaterar John Sjöström. 40

Han har nyligen disputerat vid Tema Teknik och social förändring med en avhandling om hur de anställda handskas med risker i arbetet och hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren organiserar. Avhandlingen bygger på studier av arbetsmiljöarbetet på ett pappersbruk. Bruket uppfyller många av villkoren för ett gott arbetsmiljödeltagande, men trots det framförs risker i arbetet inte via arbetsmiljöarbetet. John Sjöström har framförallt intervjuat operatörer, men också skyddsombud och chefer. Operatörerna utvecklar gemensamt kunskaper om arbetet som är betydelsefulla för produktionen. De känner ansvar för varandra och förstår arbetets risker. – Risker hanteras framförallt genom att operatörerna själva löser problem som uppstår och anpassar arbetet. Det gör att arbetsgivaren inte alltid känner till operatörernas erfarenheter och kunskap om risker i arbetet. Enklare arbetsmiljöproblem tar operatörerna upp med förmän eller skyddsombud som finns på arbetsplatsen, men de rapporterar sällan tillbud och olyckor eller deltar aktivt på arbetsplatsträffar. Det är i regel möten som hålls i arbetsgivarens lokaler. – Arbetsmiljöproblemen borde diskuteras där arbetet utförs och med både chef och arbetsmiljöansvarig närvarande, då tas arbetsmiljön på allvar. Ofta löser man samtidigt också många flaskhalsar i produktionen, säger John Sjöström. Han har undersökt arbetsmiljöarbetet som en kunskapsprocess där de anställdas lokalt förankrade kunskaper förväntas bidra till målen. – Med det perspektivet blir det tydligt hur svårt det är att avgöra vilket inflytande de anställda i praktiken har. Det räcker inte att analysera strukturella, organisatoriska kanaler för deltagande. 41

John Sjöström har också intervjuat skyddsombud, som visade sig ha en svår mellanposition. De ska fungera som de anställdas representant, men uppdraget som skyddsombud innebär samtidigt att de fjärmar sig från arbetsplatsen och de anställdas vardag. John Sjöström disputerade den 10 december 2013. Avhandlingen heter Det komplexa deltagandet. Praktikgemenskaper, kunskapsprocesser och arbetsmiljöarbete vid ett pappersbruk. 2013-12-12, Linköpings universitet http://www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.530872?l=sv

Bättre arbetsvillkor för städare - ny forskning

En bred arbetsmiljösatsning kan förbättra städares arbetsmiljö och hälsa, samt ge städorganisationer ett bättre ekonomiskt resultat. Det visar en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet, vars syfte är att beskriva komplexiteten i städares arbetsmiljö och hur olika faktorer samspelar och påverkar städares hälsa. - Det saknas idag goda exempel i litteraturen som visar hur städares arbetsmiljö kan förbättras i praktiken och hur detta också kan leda till konkurrensfördelar, säger Therese Öhrling, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet. Hon har studerat en kommunal städenhet med 90 anställda där samtliga är kvinnor, varav fyra chefer och med en medelålder på 49 år. Det handlar om en arbetsmiljösatsning där man givit städarna ökad delaktighet och ökat inflytande över arbetet samt satsat på att förbättra de sociala faktorerna i städarnas arbetsmiljö. Dessutom har beslutsvägar kortats och en kontinuerlig satsning på god fysisk arbetsmiljö har pågått under längre tid. Fram till idag tycks enhetens strategi ha varit mycket lyckad. 42

- Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron har sjunkit och städcheferna menar att kvalitén på städtjänsterna har förbättrats och att verksamheten har effektiviserats, säger Therese Öhrling. Städarna upplever även en större arbetsglädje och ökad arbetsmotivation än tidigare. Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer idag branschen men det finns ett glapp mellan teori och praktik. Många av rekommendationerna införs inte i praktiken och på fler områden går utvecklingen t.o.m. i motsatt riktning. - Delvis tycks detta bero den hårda konkurrensen och på de pressade priserna i branschen som både leder till försämrade arbetsförhållanden för städarna och får en bromsande effekt på breda och långsiktiga arbetsmiljösatsningar som är nödvändigt för att åstadkomma förändring, säger hon. 2014-02-18, Luleå tekniska universitet http://www.mynewsdesk.com/se/lulea_tekniska_universitet/pressreleases/baettre arbetsvillkor-foer-staedare-ny-forskning-961449

Nytt sätt att hantera hjärnskakningar

Forskare vid Luleå tekniska universitet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hittat en ny metod för att diagnosticera hjärnskakningar. Redan en timme efter skadan kan ett blodprov ge svar på hur allvarlig den är och om det finns risk för långvariga symptom. -Vi tror att det här kommer att få mycket stor betydelse, säger Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet. Forskningsresultaten bygger på undersökningar av spelare i Svenska hockeyligan (SHL) som drabbats av hjärnskakningar. Analyserna av blod 43

från spelarna visar att förhöjda nivåer av ett nervcellsprotein, kallat tau, är en markör för hjärnskada. -Vi behöver ha lite mer data, men vårt mål är att ha ett fungerande kit som kan användas för diagnostik ute på sjukhusen, och kanske också vid rinkside på idrottsarenor omedelbart när någon fått hjärnskakning, säger han. Yelverton Tegner är läkare för svenska damlandslaget i fotboll, och har tidigare var Luleå hockeys läkare. Han har under lång tid bedrivit forskning om hjärnskakningar inom idrotten. -Projektidén kommer ursprungligen från mig. Att vi nu lyckats hitta en metod för diagnos är frukten av samarbetet med Sahlgrenska akademin som har stor kunskap och erfarenhet när det gäller att analysera de här specifika äggviteämnena (proteiner), säger Yelverton Tegner. Målet för den unika forskningsstudien har varit att hitta säkrare metoder för att diagnosticera sportrelaterade hjärnskador, och att få ett bättre underlag för beslut om när spelaren kan återkomma i spel. -Men metoden kan användas för alla hjärnskakningar, inte bara inom idrotten, säger Yelverton Tegner. Professor Henrik Zetterberg, världsledande hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin, har gjort flera forskningsstudier om hjärnskakningar inom idrotten. -Inom ishockey och andra kontaktsporter är det vanligt med upprepade hjärnskakningar, där hjärnan inte läkt färdigt efter den första smällen. Denna typ av skada är särskilt farlig, men det har saknats metoder för att följa hur en hjärnskakning hos en idrottsutövare läker, säger han.

Fakta:

44

Forskningsprojektet bygger på analyser av blodprov från spelare som drabbades av hjärnskakning i Svenska hockeyligan säsongen 2012/2013. Bara mellan september och december fick 35 av 288 spelare hjärnskakning, i tre fall så allvarlig att spelaren blev medvetslös. De spelare som drabbades av hjärnskakning fick lämna upprepade blodprover, direkt efter hjärnskakningen och under de följande dagarna. Resultaten jämfördes med försäsongsprover från två kompletta lag. 2014-03-13, Luleå tekniska universitet http://www.mynewsdesk.com/se/lulea_tekniska_universitet/pressreleases/nytt-saett-att hantera-hjaernskakningar-971052

Överlevnadsmodell förbättrar stridspilotens vardag

Hur vet man vilken flygrutt som är säkrast när man som stridspilot är ute på ett uppdrag? Industridoktoranden Tina Erlandsson vid Högskolan i Skövde kan svara på den frågan – i dagarna presenterar hon sin forskning; en modell som hjälper stridspiloter räkna ut vilken rutt som är säkrast att ta i ett kritiskt läge. När stridspiloter kommer in över fientligt luftrum finns det olika rutter att välja på. Vissa rutter är farligare och mer riskfyllda än andra. Med hjälp av ny forskning från Högskolan i Skövde kan flygplanet nu utvärdera olika rutter med hjälp av information från databaser och sensorer – och på så sätt räkna ut vilken rutt som är farligast. – Det jag fokuserat på i min forskning är stridspiloters överlevnad i första hand och min modell ger dem ett arbetsverktyg som ger en bättre lägesbild över situationen. På så sätt kan stridspiloten fokusera på sin uppgift och inte träffa andra mål av misstag, säger Tina Erlandsson, industridoktorand vid Högskolan i Skövde och vid Saab Aeronautics i Linköping. 45

Det handlar om tillämpad forskning inom industrin i högsta grad. Tina Erlandsson har sedan 2009 arbetat som industridoktorand vid Saab, affärsområde Aeronautics, i Linköping. Forskningen är finansierad av Vinnova och är ett led i det samarbete inom Informationsfusion som finns mellan Saab och Högskolan i Skövde. – Min forskning är en komponent i ett större system som ger piloten stöd och den modell jag tagit fram kan även användas till att sätta kostnader på olika rutter utifrån de olika riskfaktorer som stridspiloten kan förväntas behöva hantera, säger Tina Erlandsson. 2014-03-27, Högskolan i Skövde http://www.his.se/Nyheter-och-kalender/Nyhetslista/Alla-nyheter/Overlevnadsmodell forbattrar-stridspilotens-vardag/

Ny forskning stärker sjösäkerheten

När en båt plötsligt avviker från sin rutt och kommer för nära land kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till. Rikard Laxhammar, industridoktorand från Saab AB och Högskolan i Skövde, presenterade i dagarna sin forskning där automatiserade övervakningssystem upptäcker avvikelser i båtars rörelsemönster och därmed hjälper sjöövervakare i sitt arbete. Genom att övervaka trafikflöden i samhället och lära sig mönster hur båtar, bilar eller människor normalt rör sig, kan automatiserade system finna avvikelser från dessa mönster och på så sätt skapa bättre och säkrare övervakningssystem. – Under min forskningstid har jag utvecklat algoritmer som automatiskt lär sig ett normalmönster för exempelvis båtar i farleder, säger Rikard Laxhammar, industridoktorand från Saab AB och Högskolan i Skövde. Om en 46

båt plötsligt avviker från det normala mönstret larmas den operatör som har som uppgift att övervaka sjötrafiken, som i sin tur gör en bedömning av läget.

Larmar vid avvikelser

Algoritmerna som Rikard Laxhammar utvecklat fungerar i realtid, det vill säga, de läser av hur läget ser ut här och nu och larmar omedelbart vid avvikelser. Systemet är inte förprogrammerat utan lär sig efter hand vad det är som ett normalt rörelsemönster. – Mitt fokus har varit detaljer kring hur algoritmerna ska designas, vilka tekniska och matematiska egenskaper de bör ha, för att kunna avlasta operatörer på bästa sätt. Det är självfallet väldigt roligt att omsätta sin forskning i praktiken och lösa faktiska problem, särskilt när det finns en direkt samhällsnytta, säger Rikard Laxhammar. Man skulle i förlängningen kunna applicera dessa algoritmer inom andra domäner där avvikande rörelsemönster är av intresse, t.ex. bedrägeri i samband med ekonomiska transaktioner eller inom nätverkssäkerhet. 2014-02-24, Högskolan i Skövde http://www.his.se/Nyheter-och-kalender/Nyhetslista/Alla-nyheter/Ny-forskning-starker sjosakerheten/ 47

Forskning pågår

Nytt idrotts- och testcenter vid Högskolan i Halmstad

Snart kan idrottare i regionen testa sin fysiska och psykiska förmåga på Högskolan i Halmstad. Vid det nystartade ”Halmstads idrotts- och testcenter” kan idrottsföreningar få tillgång till både fysiologisk och psykologisk utvärdering och rådgivning. Högskolan har välutrustade laboratorier inom idrottsfysiologi och beteendevetenskap som används i utbildning och forskning. – Nu kan idrottsföreningar och idrottslag, inom alla områden och på alla nivåer, få tillgång till den kunskap och utrustning som finns här, säger Julia Malmborg, projektledare och universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad. Julia Malmborg (till vänster) är fysiologiskt testansvarig för Halmstads idrotts- och testcenter. Här undersöker hon en löpares syreupptagningsförmåga. 48

Snabbhet, styrka och stressreglering

I Högskolans testlokaler kan besökarna få hjälp med både idrottsfysiologiska och idrottspsykologiska utvärderingar. Det kan handla om allt från enklare hälsotester till idrottsspecifika prestationstester inom kondition, snabbhet, styrka, rörlighet eller stressreglering. Utöver detta erbjuds analys och rådgivning. – Vi kan erbjuda skräddarsydda program beroende på önskemål och vilken sport det handlar om, säger Julia Malmborg.

Hjälp att optimera prestationer

Centret, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun och Hallands idrottsförbund, vänder sig i första hand till föreningar och idrottslag för att erbjuda dem hjälp med att optimera hälsa och prestationer. Även idrottare med funktionsnedsättningar kan få specialutformad testning och rådgivning. – Att regelbundet gå och testa sin kapacitet kan vara en viktig del av utvecklingen både för ett lag och en individ. Har träningen gett resultat? Genom att testa förmågan före och efter ett träningsprogram kan man göra kvalificerade utvärderingar. Vi kan erbjuda bra mätmetoder som är vetenskapligt förankrade, säger Julia Malmborg. Högskolan i Halmstad bedriver framgångsrik forskning, utbildning och utveckling inom området människa, rörelse och idrott. Fokus ligger bland annat på idrottspsykologi, karriärövergångar, muskelfunktioner vid fysisk aktivitet och anpassad fysik aktivitet vid funktionsnedsättningar. 2014-02-14, Högskolan i Halmstad http://www.hh.se/pressmedia/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/nyttidrottsochtestcentervidhogs kolanihalmstad.65440577.html 49

15 miljoner till forskarskola inom hälsa och åldrande.

Tillsammans med ett 20-tal andra lärosäten och forskningsaktörer startar Högskolan Kristianstad en ny, nationell forskarskola för åldrande och hälsa. Vetenskapsrådet går in och satsar 15 miljoner kronor fördelat på tre år, med möjlighet till ytterligare fem års förlängning, i den nya forskarskolan "Competitive vetenskap om åldrande och hälsa". Satsningen medför att högskolans redan befintliga samarbete med andra forskare och lärosäten blir ännu tydligare och kan utvecklas. – Högskolan Kristianstads doktorander inom området kommer i och med detta kunna vara en del i ett större nationellt sammanhang. I samarbetet ingår de främsta experterna inom äldreforskningsfältet och det är jätteroligt att få vara del av denna satsning, säger Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Anna-Karin menar dock att den främsta framtida vinsten med forskarskolan handlar om att sätta äldreforskningen ännu mer på kartan. – Genom att doktorander från flera ämnen deltar kommer framtidens äldreforskare att få en bred utbildning med hög kvalitet och får på köpet tillgång till ett stort nationellt nätverk med andra forskare inom fältet, säger Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad, som tillsammans med professorskollegorna Albert Westergren och Peter Hagell har varit involverade i planeringen och själva ansökan till Vetenskapsrådet. Det är Lunds universitet som är huvudsökande för samarbetet och kommer att fungera som koordinator och administratör av själva forskarskolan.

Forskning med brett perspektiv

För att skapa ett gott samhälle att åldras i behövs mer kunskap om åldrande och hälsa, men det är ett komplext forskningsområde med många 50

frågeställningar. Nyckeln till framgång är samverkan mellan forskare med olika bakgrund. Inte enbart från medicin och hälsovetenskap utan också från samhälls- och beteendevetenskap, humaniora och juridik, demografi, teknik och arkitektur. En bredd som den nya forskarskolan har. Forskarskolan kommer att främja utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning med relevans för åldrande relaterat till en rad diagnoser som till exempel cancer, diabetes, hjärtsjukdomar och stroke, psykiska sjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas på samsjuklighet, funktionsnedsättning och sköra äldre. Det handlar om forskning med ett brett perspektiv på åldrande och hälsa som omfattar aktivt deltagande i arbetsliv och samhälle. Högskolan Kristianstads bidrag till forskarskolan handlar främst om ämnet omvårdnad och de doktorander som får möjlighet att tillhöra forskarskolan kommer att få en bredare flervetenskaplig grund eftersom det är så många olika ämnen involverade. – För vår del är samarbetet dessutom strategiskt viktigt eftersom Högskolan Kristianstad än så länge inte själva har några forskarutbildningsrättigheter. Forskarskolan kommer även att ha stort fokus på stöd i karriärutveckling för de som nyligen har disputerat (post-doc) och kommer att stödja samarbeten mellan olika forskargrupper över ämnes- och lärosätesgränser, säger Anna Karin. Totalt ingår 23 partners i forskarskolan, varav hälften från olika fakulteter inom Lunds universitet och hälften från andra lärosäten och forskningsaktörer som till exempel Region Skåne, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet, Hälsohögskolan i Jönköping, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Det första steget i bildandet av den nya forskarskolan kommer att bli att utse en styrelse med representation från de 51

olika parterna. Därefter krävs en hel del planeringsarbete innan doktorander och post-docs kan inkluderas. 2013-12-10, Högskolan i Halmstad http://www.hkr.se/sv/nyhetsarkiv/2013/15-miljoner-till-den-forskarskola-inom-halsa-och aldrande/

Forskningssatsning för att stärka kvaliteten i vården

Vårdvetenskaplig forskning är nödvändig och viktig för samhället och för att den enskilde patienten ska få en god och säker vård. Det menar Lotta Englund, prefekt på Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, som ser en intensifiering av forskningen inom ämnet framöver. I början på november kom positivt besked från Vetenskapsrådet. Projektet ”Evidence-based design in high-tech health care environments – a challenge for the future”, med docent Berit Lindahl i spetsen, får fyra miljoner kronor av Vetenskapsrådet för fortsatt utveckling av det redan påbörjade, vårdvetenskapliga och tvärdisciplinära, forskningsprojektet kring vårdrummet på en intensivvårdsavdelning. Forskargruppen bakom vårdrummet, med forskare och doktorander från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska högskola, bedriver bland annat forskning på ett vårdrum på Intensivvårdsavdelningen på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås. Rummet är inrett enligt evidensbaserade principer och syftet med forskningen där är att se om denna unika vårdmiljö förbättrar patientens välbefinnande. – Genom att förändra vårdmiljön och bygga vårdrummet efter evidensbaserade och hälsobefrämjande principer hoppas vi se att en satsning på inredning ger en positiv effekt, men vi vet inte. Det är detta studien ska utröna, berättar docent Berit Lindahl, forskare inom bland annat 52

intensivvård vid Institutionen för vårdvetenskap och huvudsökande i ansökan till Vetenskapsrådet.

Hoppas inredning ska ge positiv effekt

I projektet undersöker forskarna bland annat hur patienter inom intensivvård upplever ljus- och ljudmiljö under, och vilka minnen de har efter, vårdperioden av det speciellt designade patientrummet. Vidare undersöks upplevelser och erfarenheter hos patienten, närstående och vårdpersonal av att vårdas, vistas eller vårda på en intensivvårdsavdelning. Med medel från Vetenskapsrådet hoppas forskargruppen kunna utveckla ytterligare studier som jämför det specialdesignade patientrummet mot det ordinärt inredda patientrummet. – Vi har tre doktorander, med fokus på ljus, ljud samt interiör, knutna till projektet, berättar Berit Lindahl.

Bekräftelse på hög kvalitet

– Att Högskolan i Borås får 4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ökar forskningsintensiteten totalt sett men gör det också enklare att få framgång inom områden där vi tidigare nått framgång, eftersom anslag ger bekräftelse på att den verksamhet vi bedriver är av hög kvalitet, kommenterar Högskolan i Borås rektor Björn Brorström och fortsätter: – Sedan är det extra glädjande att medel från Vetenskapsrådet går just till ett projekt inom vårdvetenskap eftersom det är ett område där vi inte tidigare har fått några anslag från dem. Det här är en bekräftelse på det vi själva vetat sedan tidigare; att vi bedriver vårdvetenskaplig forskning av hög och god kvalitet. Lotta Englund, prefekt på Institutionen för vårdvetenskap, instämmer med Björn Brorström: 53

– Det är en bekräftelse på att högkvalitativ vårdvetenskaplig forskning är viktig. Vi är den enda högskolan i landet som fick medel ur Vetenskapsrådets utlysning, alla andra är universitet. Det är betydelsefullt. Vi ser det här som startskottet för en intensifiering av forskningen vid vår institution, säger Lotta Englund.

Högskolan i Borås satsar på forskning

Högskolan i Borås har en uttalad ambition att intensifiera forskningsverksamheten. Därmed satsar högskolan på att öka forskningsfinansieringen från externa finansiärer i syfte att öka forskningsvolymen. En viktig del i en framgångsrik forskningsverksamhet är samarbete. – Det är särskilt viktigt att nämna att det här projektet är tvärdisciplinärt där vårdvetenskapen arbetar tillsammans med andra enheter på högskolan från området textil och design. Dessutom finns både Chalmers och Göteborgs universitet med i forskargruppen och forskningen bedrivs på Södra Älvsborgs Sjukhus. Vår framgång som högskola ligger i att utnyttja det goda samarbete vi har med samarbetsparter både inom högskolan och i regionen, avslutar Björn Brorström. 2013-12-09, Högskolan i Borås http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Nyhetsarkiv/2013/december/Forskningssatsning for-att-starka-kvaliteten-i-varden/

Ångest har blivit vanligare också bland dem som har jobb

Detta visar en studie av Gloria Macassa, leg. läkare och professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. I många industrialiserade länder finns ett bevisat samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. 54

Den anställningsform och de villkor den enskilde lever under påverkar både fysisk hälsa och självskattad hälsa liksom smärta, olika somatiska tillstånd och psykisk problematik som ångest och depression. En debatt om mekanismerna bakom pågår och är ständigt aktuell. Anställningsvillkoren tros också vara en viktig faktor när det gäller att förklara den ojämlika fysiska och psykiska hälsan. Anställningsvillkorens betydelse har trots detta blivit mindre studerat jämfört med faktorerna utbildning och inkomst. I Gävleborgs län och Gävle kommun har tidigare forskning som behandlar sambandet mellan anställningsförhållanden och villkor varit obefintlig och därför något som Högskolan i Gävle genom sin forskning tagit fasta på. Studier av sysselsättning/förhållanden och den roll det spelar i ett litet geografiskt område som Gävle kommun, med ett mönster av fabriks- och tjänstenedläggningar liksom hög arbetslöshet, kan bidra till ökad kunskap om olika sätt att minska ohälsa relaterad till arbetsmarknaden. - Det övergripande syftet med den genomförda studien var att undersöka samband mellan sysselsättning/inkomst och fysisk och psykisk hälsa bland förvärvsarbetande som bor i Gävle kommun, säger Gloria Macassa, forskningsledare. Forskarteamet, som förutom Gloria bestod av Anders Walander and Anne Sofie Hiswåls, fann skillnader i fysisk och psykisk hälsa beroende av sysselsättningsstatus. Människor som var arbetslösa var mer benägna att rapportera dålig hälsa, kroppslig värk och utmattning i jämförelse med dem som var anställda. Dessutom hade människor som var arbetslösa en högre förekomst och högre risk för ångest och depression. 55

Även hushållens inkomst kunde kopplas till fysisk och psykisk hälsa. Hos hushåll med låga inkomster fanns en koncentration av dålig självrapporterad hälsa, somatiska besvär, ångest och depression.

Ångest bland sysselsatta

Intressant nog, fann rapporten att ångest även var vanligare bland sysselsatta, vilket antyder att människor med osäkra jobb också kan vara i riskzonen för dålig psykisk hälsa. - Detta är något som kräver ytterligare forskning för att urskilja vilken roll till exempel otrygga arbetsförhållanden spelar när det gäller ohälsa, säger Gloria Macassa. - Studier om anställningsstatus/villkor och skillnader i mäns och kvinnors upplevda fysiska och psykiska hälsa är också motiverade. Kanske kan den uppföljande undersökning som ska genomföras under 2014 tillföra ytterligare kunskap i syfte att minska sysselsättningsrelaterade hälsoskillnader inom Gävle kommun. Studien har gett starka insikter om associationer mellan anställningsform och hälsa på den kommunala nivån som också stöds av annan internationell och nationell forskning. Det är dock viktigt att tolka dem med försiktighet. Urvalet av svarande i Gävle var litet vilket ytterligare motiverar den uppföljande undersökningen under 2014 2014-03-21, Högskolan i Gävle http://www.hig.se/Ext/Sv/Arkiv/Externa-nyheter/2014-03-13-Angest-har-blivit-vanligare ocksa-bland-dem-som-har-jobb.html 56

Gustav Olsson i Vetenskapsradion om Eurobarometern

Gustav Olsson, doktorand på GIH, blev intervjuad i Vetenskapsradion i fredags om den EU-mätning som visar att svenskar rör på sig mest i hela Europa. Resultatet visar att 70 procent av svenskarna rör på sig regelbundet att jämföras med 11 procent av bulgarerna. Sammanlagt deltog 27 000 personer från 28 länder i studien och syftet med undersökningen är att få fler att vilja röra på sig Eurobarometern innehöll standardiserade frågor och följdes upp av besök hemma hos folk för att kunna ställa följdfrågor. Enligt Gustav Olsson är träning och motion är lättare att komma ihåg då det skiljer sig åt jämfört med övriga vardagssysslor. I denna mätning undersöktes även den stillasittande delen där även Sverige låg i topp. – Vi är duktiga på att motionera och att sitta still, vilket i sig är en nyhet, säger Gustav Olsson. De mätningar vi gör innebär sysslor som när vi står vid diskbänken, arbetar i trädgården och motionerar eller idrottar men sedan sitter vi ner på jobbet mestadels, vilket äter upp en stor del av statistiken. I vetenskapen delas aktiviteten in i olika delar som intensiv, medel och ingen aktivitet. Vad gäller intensiva är träningar som gäller, medel innebär att man står upp, tar en rask promenad eller bär en matkasse. Stillasittande innebär dock ingen aktivitet alls, men alla typer av aktivitet bildar en helhetsbild och bidrar till om en person har ett hälsofrämjande beteende eller skadligt. Men går det att flytta ett vinnande koncept till ett annat land eller region? – Det är inte så enkelt som man kan tro för hur vi rör på oss styrs av kulturen, det sociala och var vi bor, säger Gustav Olsson. Men nordeuropeiska länders motionsvanor kan implementeras för att hitta egna 57

lösningar. Här gäller dock att både prova och att göra uppföljningsmätningar, men man ska inte förvänta sig att de ska fungera. I LIV-studien 2013 som just nu genomförs på GIH mäts 2 000 personer från olika delar av Sverige. Dessa får både svara på frågor, genomföra olika konditionstester och genomgå en hälsoundersökning. De får även en rörelsemätare som möter hur mycket vi rör oss. – Dessa mätningar räcker för att ge ett säkrare resultat vad gäller att även mäta hög-, medel- och lågintensiva aktiviteter, säger Gustav Olsson. 2014-03-31, GIH http://www.gih.se/Nyheter/2014/Gustav-Olsson-i-Vetenskapsradion-om-Eurobarometern/

Tekniska äthjälpmedel ska förhindra undernäring hos äldre

Det övergripande målet för detta projekt är att förebygga undernäring för att uppnå ett hälsosamt och oberoende åldrande. Syftet med projektet är att optimera tekniska äthjälpmedel för att motverka muskelskakningar i kombination med välsmakande och hälsosamma livsmedel som anpassas för äldres behov och önskemål. Vi vill också öka kunskapen om dessa produkter samt göra dem lättillgängliga för många. Projektet finansieras av familjen Kamprads stiftelse och genomförs som ett forskningssamarbete mellan Linnéuniversitetet Kalmar, Högskolan Kristianstad och Mälardalens Högskola som också inkluderar företaget Bestic. 2014-02-19, Linnéuniversitetet http://lnu.se/1.99969/tekniska-athjalpmedel-ska-forhindra-undernaring-hos-aldre 58

MDH-forskare utvecklar webbaserat stresshanteringsprogram

Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik på HVV, har beviljats 629 000 kronor från AFA Försäkring för att ta fram ett evidensbaserat, skräddarsytt och interaktivt e-hälsoprogram. Programmet ska, genom beteendeförändringar, minska problemen hos personer med arbetsrelaterad stress.

Anne Söderlund

Webbplattformen kommer att tas fram i samarbete med experter inom information, design och teknik. Programmets användbarhet testas av 20 individer med arbetsrelaterade stressproblem som rekryteras från olika kommunala skolor, innan forskarna går vidare med en randomiserad, kontrollerad studie om effekter av programmet. Projektet startade då de webbaserade stresshanteringsprogram som finns idag grundas inte på rådande evidens i fråga om design, innehåll och sätt att leverera programmet. Projektet drivs som ett doktorandprojekt och startade i september 2012 med Caroline Eklund som doktorand. Förutom Anne Söderlund är Magnus Elfström, leg. psykolog och lektor, handledare i projektet liksom Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign. Anslaget kommer i första hand att användas till kostnader för programmering. 2013-12-20, Mälardalens högskola http://www.mdh.se/mdh-nyheter/mdh-forskare-utvecklar-webbaserat stresshanteringsprogram-1.52120?page=5 59

Satsning på forskning för ett bättre åldrande

Högskolan Dalarna, Chalmers och Sahlgrenska Akademin ska samarbeta i ett projekt med forskning inom vårdvetenskap, arkitektur och sociologi. Syftet är att skapa en forskarmiljö som kan möta krav på bättre äldreboenden och arbetsmiljö för vårdpersonal. Satsningen har fått ett anslag från Formas på tio miljoner kronor i ett första steg. Projektet kallas

Rum för hälsa och livskvalitet: Integrerade Former för Boende, Åldrande och Sjukvård

och ska etablera en stark forskarmiljö inom området hållbart samhällsbyggande. Kombinationen av arkitekturforskning, sociologi och vårdvetenskap ska ge en tvärvetenskaplig samverkan, som kan förbättra bostadsutformning, vårdprocesser och underlätta skapande av läkande miljöer. – Ett åldrande samhälle ställer krav på värdiga former av äldreboende och bra arbetsmiljö för vårdpersonal, säger Marie Elf, lektor i omvårdnad och Högskolan Dalarnas representant i projektet. Projektet kommer att ske i nära samarbete med bransch- och samhällsföreträdare. Samtidigt ska internationella forskarutbyten ge ett breddat utvecklingsstöd till beslutsfattare inom såväl planering och byggande som inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. 2013-12-11, Högskolan i Dalarna http://www.du.se/sv/Om-Hogskolan/Aktuellt/Nyheter/Satsning-pa-forskning-for-ett-battre aldrande/

12 miljoner till forskning om vård av äldre

Hälsohögskolan i Jönköping och Karolinska Institutet ska i ett gemensamt projekt ta fram verktyg för att förebygga och behandla multipla sjukdomar hos äldre. 60

I takt med att befolkningen blir äldre, ökar också problemen med multisjuklighet och multipla funktionella problem. I det här projektet ska forskarna arbeta tvärvetenskapligt med biologiska, medicinska, sociala och psykologiska data för att hitta verktyg för att bemöta, behandla och förebygga de här problemen. – Vi hoppas kunna bistå vården med allsidiga kunskapsverktyg. Ett exempel är att vi inte bara kommer att titta på risk- och friskfaktorer, som man brukar göra. Vi kommer också att kunna säga i vilka kombinationer de är särskilt verkningsfulla för utvecklingen mot ett friskt eller sjukt åldrande, för vilka, och under vilka skeden av livet insatser bör sättas in, säger professor Åke Wahlin på Hälsohögskolan. Vetenskapsrådet har gett 12 miljoner kronor till det fyraåriga projektet, som kommer att bedrivas vid Hälsohögskolans forskningsmiljö ”Åldrande – livsvillkor och hälsa” tillsammans med Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Pengarna fördelas lika mellan de två lärosätena. – Det här är fantastiskt roligt. Vi är otroligt stolta över att Hälsohögskolan har kunnat hävda sig i den skarpa konkurrens som rådde vid Vetenskapsrådets senaste stora utlysning inom området Åldrande och Hälsa, säger Hälsohögskolans vd Ewa Wigaeus Tornqvist. Namnet på projektet är ”Hälsans utveckling sent i livet: Med sikte på en funktionell vård av äldre med multipla sjukdomar och funktionshinder genom förståelse av utvecklingsmönster och orsakerna till dessa”. Forskningsledare vid Hälsohögskolan är professor Åke Wahlin, och vid Karolinska institutet professor Nancy Pedersen. 2013-12-12, Jönköpings högskola http://hj.se/om-hogskolan/nyheter/arkiv/2013-12-12-12-miljoner-till-forskning-om-vard av-aldre.html 61

Nytt centrum vid Göteborgs universitet samlar forskning om Human Resource Management

Svenska företag har fler anställda utomlands än i Sverige, allt större andel av svenska företag ingår i globala koncerner och den offentliga sektorn ingår i större utsträckning i internationella samarbeten. Hur ska personal- och ledningsfrågor hanteras i ett allt mer globaliserat arbetsliv? Det nyinrättade Centrum för Global Human Resource Management har som mål att stärka svensk forskning inom området. Centrumet drivs i samverkan mellan Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Sverige har länge behövt ett nav för forskning om personalledning och HRM för att stärka den svenska konkurrenskraften i en global omvärld. Det är något som forskare, näringslivsrepresentanter och företrädare för offentlig sektor varit eniga om. Som svar på detta behov har Göteborgs universitet inrättat ett Centrum för Global Human Resource Management. - Det känns fantastiskt roligt att vi nu kan starta. Det är särskilt roligt att centrumets verksamhet inte bara inbegriper samarbeten mellan olika vetenskapliga discipliner utan också samarbete mellan akademi, företag och offentliga organisationer, säger Freddy Hällsten som är prefekt vid Företagsekonomiska institutionen. Centrum för Global Human Resource Management är inrättat vid Göteborgs universitet men målsättningen är att stärka svensk HRM-forskning genom en bred forskarsamverkan lokalt, nationellt och på sikt även globalt. Det handlar också om att vara en mötesplats för forskare och yrkesverksamma. -Vi vet att det pågår viktiga och intressanta forskningsprojekt inom HRM området i Sverige, så det handlar dels om att samla ihop det som redan pågår och dels om att komma i gång med ny forskning. Centrumet ska också vara en mötesplats både för forskare inom hela HRM-området och för 62

yrkesverksamma HR-personer, där relevanta forskningsprojekt, utbildningar och seminarier kommer att kunna erbjudas, säger Per Thilander och Linda Corin som utsetts till föreståndare. Centrumets verksamhet finansieras av institutionerna samt av olika företag och offentliga organisationer. -Vi håller på att teckna avtal med de företag och organisationer som varit med i processen inför inrättandet av centrumet, men självklart finns det utrymme för fler för att på så sätt kunna utveckla verksamheten på sikt, säger Freddy Hällsten. Invigning kommer att ske under 2014. 2014-01-14, Göteborgs universitet http://www.fek.handels.gu.se/aktuellt/nyheter/n/nytt-centrum-vid-goteborgs-universitet samlar-forskning-om-human-resource-management.cid1200251

Arbetsmiljöutbildning på gymnasieskolor undersöks

Arbetsskador bland yngre grupper ökar på arbetsplatserna enligt en rapport från AFA försäkring. Ett projekt som nu pågår vid Högskolan Dalarna ska undersöka betydelsen av arbetsmiljöutbildning i gymnasieskolan. Det treåriga projektet ska visa hur unga förbereds för arbetslivet när det gäller centrala miljöfrågor men också när det gäller deras motivation i frågan och attityder till arbetet. Projektet fokuserar på yrkesförberedande utbildningar inom trä- industri- restaurang- och transportprogrammen, där avgångselever svarat på frågor om arbetsmiljöfrågor. Lärare och rektorer ingår också i undersökningen. AFA försäkring och Högskolan Dalarna finansierar projektet tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. 63

2014-03-05, Högskolan i Dalarna http://www.du.se/sv/Om-Hogskolan/Aktuellt/Nyheter/Arbetsmiljoutbildning-pa gymnasieskolor-undersoks/

41 miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

AFA Försäkring anslår totalt 40 737 750 kronor till 18 nya forskningsprojekt. Anslag ges till forskning kring behandling av cancer, bättre ljudmiljö i kontorslandskap, hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser och arbetsfrånvaro på kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. Anslagen ges till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Örebro Universitet, Skånes universitetssjukhus, Högskolan Väst, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Lunds universitet, Umeå universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet.

(Red. Anm. Här nedan presenteras de med ergonomi-koppling)

Kirurgisk behandling vid smärta i axelleden

Smärtor i axelleden kan orsakas av förslitningar eller bristningar i rotatorcuffen. Rotatorcuffen består av muskler och senor som gör att axeln kan röras i olika plan. Rehabiliteringen efter dessa skador är ofta långdragen och i takt med en åldrande befolkning, kommer antalet skador i rotatorcuffen troligen att öka. Sjukdomar i rotatorcuffen innebär förutom stort lidande även samhällsekonomiskt belastande eftersom åkomman är överrepresenterad i yrken där armar belastas över axelplanet. Soheila Zhaeentan, doktorand vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Karolinska Institutet, Danderyds sjukhus, får 964 750 kronor för att undersöka om kirurgi kan förbättra prognos och rehabiliteringen efter rotatorcuffskador. Projektet omfattar handläggning av över 300 patienter. 64

Varför uppstår kontaktallergi vid arbete med vulkat gummi

Hudsjukdomar som orsakas av gummi är en av de vanligaste orsakerna till yrkesrelaterade hudsjukdomar. Ola Bergendorff, docent vid Skånes universitetssjukhus, beviljas 2 106 000 kronor för att forska kring orsakerna bakom gummiallergi. Allergierna förekommer främst bland personal som arbetar med montering av gummidetaljer eller som använder skyddsutrustning av gummi t.ex. handskar. Forskarna ska studera nya allergena ämnen som bildas vid vulkning och som användare av gummimaterial exponeras för. Även kombinationer av olika ämnen som finns i färdiga produkter ska undersökas.

Nytt testsystem för allergiframkallande kemikalier

Metallarbetare, målare och frisörer är några av de yrkesgrupper som ofta drabbas av hudallergier. I dag testas allergiframkallande kemikalier på djur, vilket begränsar antalet kemikalier som kan testas. Det finns därmed ett ökat behov av alternativa testmetoder. Malin Lindstedt, docent vid Lunds universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att vidareutveckla ett testsystem, Genomic Allergen Rapid Detection (GARD), där ett ämnes allergiframkallande förmåga testas med hjälp av mänskliga laboratorieodlade celler. Testsystemet förväntas bli mer kostnadseffektivt och leda till att fler allergiframkallande kemikalier kan identifieras och därmed undvikas.

Bättre ljudmiljö i kontorslandskap

Det är väl känt att den akustiska miljön på arbetsplatsen påverkar både produktivitet, välbefinnande och hälsa hos personalen. Men hur kan den akustiska miljön utformas, så att kontorsarbetsplatserna blir mer flexibla och situationsanpassade? 65

Lena Pareto, docent vid Högskolan Väst beviljas 2 344 000 kronor för att tillsammans med Martin Ljungdal och Björn Hellström, professor Konstfack, studera effekterna av ett ljudmiljösystem, där icke önskvärda ljud reduceras och kvalitativa ljud från omgivningen lyfts fram eller tillsätts med hjälp av digital teknik. Ett exempel är maskering, som kan handla om att kamouflera tal genom olika bakgrundsljud så att talet upplevs som mindre störande i ett kontorslandskap.

Kartläggning av endotoxiner vid avfalls- och biogasanläggningar

Personal som arbetar med avfallshantering utsätts för hälsorisker genom endotoxiner, - bakteriegifter som kan orsaka både luftvägsinflammationer, nedsatt lungfunktion och astma. Erica Bloom, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB får 1 350 000 kronor för att kartlägga både bundna och fria endotoxiner inom avfalls- och biogasanläggningar utifrån gränsvärden och hälsorisker. Resultaten kan komma att leda till nya slutsatser om exponering och risker vid avfallshantering.

Hälsoeffekter av exponering för biodieselavgaser

Det pågår intensiva försök med att utveckla biobränslen som kan ersätta de hälsofarliga fossila bränslena, men hur vet man att de ”nya” bränslena inte utgör en ändå större hälsorisk än de traditionella fossila bränslena? Anders Blomberg, professor vid Umeå Universitet, beviljas 2 112 000 kronor för att undersöka om biodieselavgaser ger samma negativa påverkan på luftvägar och hjärta/kärl som fossila bränslen gör. Ett antal friska individer kommer att exponeras för avgaser från biobränslen motsvarande stadstrafik och jämförs med motsvarande koncentrationer fossila dieselavgaser. Därefter undersöks effekterna på hjärta, lungor och luftvägar. 66

En hållbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv med hjälp av återhämtning

Behovet av återhämtning efter en ansträngande arbetsinsats kan beskrivas som en övergående känsla av överbelastning, irritabilitet, bristande energi och sänkt prestation. Behovet av återhämtning styrs av faktorer som arbetssituation och ålder. Om återhämtningsbehovet inte tillgodoses, finns risk för både sjukfrånvaro och att arbetslivet lämnas i förtid. Kerstin Wentz, Fil dr. Leg Psykolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset får 2 630 000 kronor för att undersöka återhämtning hos en grupp på 2 500 personer från den svenska arbetande befolkningen, som har arbeten med höga psykologiska och/eller fysiska krav. Gruppen kommer att följas under två år.

Utveckling av ett evidensbaserat, skräddarsytt och interaktivt e hälsoprogram för beteendeförändring vid arbetsrelaterade stressproblem

De webbaserade stresshanteringsprogram som finns idag grundas inte alltid på rådande evidens i fråga om design, innehåll och sätt att leverera programmet. Anne Söderlund, professor vid Mälardalens högskola har beviljats 629 000 kronor för att ta fram ett evidensbaserat skräddarsytt självhanteringsprogram, som genom beteendeförändring ska minska problem som beror på arbetsrelaterad stress. Webb-plattformen kommer att tas fram av experter inom områdena information, design och teknik. Programmets användbarhet testas av 20 individer med arbetsrelaterade stressproblem som rekryteras från olika kommunala skolor innan de går vidare med en randomiserad kontrollerad studie om effekter av programmet.

Arbetsfrånvaro på kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser

Det är väl känt att kvinnor använder sjuk- och föräldraförsäkringen i högre 67

utsträckning än män. På dagens könssegregerade arbetsmarknad, innebär detta att arbetsgivare på kvinnodominerade arbetsplatser har mer frånvaro och fler störningar i verksamheten än arbetsgivare på mansdominerade arbetsplatser. Gun Johansson, med dr vid Linköpings universitet får 1 693 000 kronor för att kartlägga orsaken till vad skillnaden i frånvaro mellan kvinnligt resp. manligt dominerade arbetsplatser beror på. Data hämtas från SCB:s databas LISA, som innehåller uppgifter om arbetsplatser och individer i den svenska befolkningen från 1990 och fram till 2010.

Har arbete och livsstil någon betydelse för sjukfrånvaro och tidpunkt för ålderspension?

Hälsan hos de som arbetar är viktig, den påverkar både sjuktal och utträde ur arbetslivet. Lena Holm, Med Dr vid Karolinska Institutet, beviljas 1 508 000 kronor för att göra en tio-årsuppföljning av hälsan hos de 10 000 anställda inom kommuner och landsting som deltog i projektet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting, 2000-2003. Vem fortsätter att arbeta efter 61 års ålder? Hur har arbetsförhållanden och ledarskap påverkat sjukskrivning och utträde ur arbetslivet? Vilken betydelse har hälsa och livsstil haft, när det gäller sjukfrånvaro och utträde ur arbetslivet? Detta är frågor som kommer att besvaras i studien.

Leder ledarskapsutbildning till förändringar?

Varje år deltar ca 6 000 personer i de två ledarskapsutbildningarna Utvecklande ledarskap (UL) och Utveckling av grupp och ledarskap (UGL). Trots att det görs stora investeringar i ledarutbildning, saknas forskning kring vilka effekter utbildningarna ger. Christer Sandahl, professor vid Karolinska Institutet beviljas 2 527 000 kronor för att undersöka skillnader mellan UL respektive UGL och hur det har 68

förändrat ledarskapet hos 300 kursdeltagare. Både chefernas egen upplevelse men även medarbetare och kollegor samt organisationen inkluderas.

Hur ska chefen hålla på sikt?

Dagens gränslösa arbetsliv ställer höga krav på både medarbetare och chefer. De arbetar ofta under osäkra och oförutsägbara förhållanden. Ledarrollen blir därmed viktig för trygghet, hälsa och motivation på arbetsplatsen. Samtidigt ökar stressen bland chefer och omsättningen är hög. Christin Mellner, fil dr vid Stockholms universitet, beviljas 3 500 000 kronor för att undersöka ledares villkor i gränslöst arbete, hur ska chefen hålla på sikt? Vad behövs för att vilja, kunna och orka vara ledare idag? Studien omfattar chefer inom både privat och offentlig sektor.

Verksamhetsutveckling och arbetsmiljöarbete i räddningstjänsten

Lagstiftningen ger kommunerna stor frihet att själv utforma räddningstjänstens uppgifter och en del räddningstjänster genomför omfattande förändringar med betydande inverkan på brandmännens arbetsuppgifter. Det innebär att brandmännen riskerar att utsättas för en mängd risker i sitt arbete som t ex olyckor, exponering för farliga ämnen, hot och våld från allmänheten samt posttraumatisk stress. Johan M. Sanne, docent vid IVL Svenska Miljöinstitutet, beviljas 3 000 000 kronor för att utveckla former för hur praktiskt arbetsmiljöarbete kan integreras i pågående verksamhetsutveckling. Projektet kommer att samverka med tre olika räddningstjänster med kontrasterande uppdrag. 2013-12-17, AFA Försäkringar http://www.mynewsdesk.com/se/afaforsakring/pressreleases/41-miljoner-till-ny-forskning om-arbetsmiljoe-och-haelsa-940317 69

Fantomsmärtor minskar när amputerad arm sätts i arbete

Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan har utvecklat en ny metod för att behandla fantomsmärtor efter amputationer. Den bygger på en unik kombination av flera teknologier, och har hittills testats på en patient som har haft svåra fantomsmärtor i 48 år. Med behandlingen har smärtorna minskat drastiskt. Det visar en fallstudie som publicerades 25 februari. Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever ofta fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. Hos 70 procent av de amputerade gör kroppsdelen ibland ont. Fantomsmärtor kan vara ett allvarligt kroniskt tillstånd som försämrar den drabbades livskvalitet betydligt. Man vet inte exakt varför fantomsmärtor och andra fantomkänslor uppstår. Idag behandlas fantomsmärtor med en mängd olika metoder. Exempel är så kallad spegelterapi (se faktaruta), olika typer av läkemedel, akupunktur och hypnos. Men i många fall hjälper ingenting. Så var det för den patient som chalmersforskaren Max Ortiz Catalan valde ut för att göra en fallstudie av den nya behandlingsmetoden som han har utvecklat. Patienten förlorade sin arm för 48 år sedan, och hade allt sedan dess dragits med fantomsmärtor som varierade mellan måttliga och olidliga. Han var aldrig helt smärtfri. 70

Efter en tids behandling med den nya metoden har patientens smärtor minskat drastiskt (se bild). Han har nu perioder helt utan smärta, och väcks inte längre av intensiva smärtperioder på nätterna som han gjorde förut. I den nya metoden används muskelsignaler från patientens armstump i ett system med så kallad

förstärkt verklighet

(augmented reality). De elektriska signalerna i musklerna fångas upp av elektroder som sitter utanpå huden. Signalerna översätts till armrörelser. Patienten ser sig själv på en skärm med en inlagd virtuell arm, som han styr med sina egna muskelsignaler i realtid. – Det finns flera effekter i det här systemet som skulle kunna vara orsaken till smärtlindringen, säger Max Ortiz Catalan. Dels återaktiveras områden i hjärnan som behövs för rörelser i den amputerade armen. Dels får patienten visuell återkoppling som lurar hjärnan att tro att det finns en arm som tar emot hjärnans rörelsekommandon. Han upplever sig själv som en helhet, där den förlorade armen är tillbaka. Dagens terapier med speglar eller med

virtuell verklighet

(virtual reality) bygger på visuell återkoppling via den motsatta sidans arm eller ben. Därför 71

kan de inte användas av personer som har förlorat båda armarna eller båda benen. – Vår metod är unik eftersom muskelsignalerna hämtas från stumpen som finns kvar efter den förlorade kroppsdelen, och används i ett system för förstärkt verklighet, säger Max Ortiz Catalan. Den här stimuleringen av verkliga rörelsesignaler i den amputerade armen kan vara orsaken till att patienten har förbättrats så mycket med behandlingen, medan spegelterapi inte har hjälpt tidigare. Nu väntar en klinisk studie av den nya behandlingsmetoden, som har utvecklats i ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum. Den kliniska studien blir ett samarbete med tre svenska sjukhus. Forskarna kommer att välja ut en grupp patienter som liknar den som har ingått i fallstudien – personer med svåra fantomsmärtor som inte svarar på den behandling som finns tillgänglig idag. Forskargruppen har också utvecklat ett system för hemmabruk, som patienter ska kunna använda på egen hand när det har blivit godkänt. Tanken är att behandlingen även ska kunna användas av andra patientgrupper som behöver rehabilitera sin rörelseförmåga. Till exempel personer som har drabbats av stroke eller vissa typer av ryggmärgsskador.

Mer om: Andra resultat av behandlingen i fallstudien

Förutom smärtlindringen har behandlingen också lett till flera andra resultat som är positiva för patienten: Han upplever att hans fantomhand nu har ett viloläge som sitt grundtillstånd. Tidigare upplevde han den som hårt knuten hela tiden. Den förändringen är förmodligen kopplat till smärtlindringen eftersom den skedde samtidigt. 72

Han har lärt sig att styra sin fantomhands rörelser, även när han inte är inkopplad till behandlingsystemet. Detta har han blivit allt bättre på med tiden. Nu kan han styra varje enskilt finger. Han har blivit av med en effekt som ofta uppstår efter amputationer – att fantomhanden upplevs sitta direkt på armstumpen – så att han nu upplever att fantomhanden sitter på den anatomiskt rätta platsen. De här resultaten visar hur komplex vår kroppsuppfattning är. Den kan förändras av återkoppling från våra sinnen och av att hjärnans rörelsekommandon kommer till uttryck genom muskelarbete 2014-02-26, Chalmers http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Fantomsmartor-minskar-nar-amputerad-arm satts-i-arbete.aspx

De ska granska hur arbetsförmåga utreds

Två forskargrupper vid LiU får tillsammans tre miljoner kronor av Försäkringskassan för att granska hur aktivitets- och arbetsförmåga utreds. Det gäller i första hand sjukskrivna som är på väg att passera dag 181 i sjukskrivningen. Det är Christian Ståhl och Kerstin Ekberg, vid RAR, samt Björn Gerdle, IMH, och Jan Sundqvist, ISV, som får uppdraget. Försäkringskassan har utvecklat en metod, AFU, aktivitetsförmågeutredning, vars medicinska del ska utreda de sjukskrivnas förmåga till arbete. Smärt- och Rehabiliteringscentrum vid Universitetssjukhuset är ett av de regionala centra som ska utreda detta. De två forskargrupperna, som kommer att samarbeta, ska 2014-2015 göra en extern granskning av AFU. 2013-12-18, Linköpings universitet http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.533000?l=sv 73

Många miljoner till forskning om äldres hälsa och livskvalitet

Den senaste tiden har det regnat bidrag över Umeå universitets forskning om åldrande och äldres livssituation. Totalt 16 miljoner i anslag har satsats på forskningsprojekt med professor Yngve Gustafson i spetsen. Antalet äldre européer kommer att öka dramatiskt de kommande trettio åren, och allt fler kommer att bli riktigt gamla. Vid Umeå universitet finns en forskargrupp som fokuserar på ett hälsosamt åldrande och äldres välbefinnande. Forskargruppen leds av Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, tillsammans med Peter och Anna Nordström och Erik Rosendahl. Under de senaste veckorna har forskargruppen i hård konkurrens bland annat fått drygt 12 miljoner kronor i en särskild satsning från Vetenskapsrådet. – Det är roliga besked och visar att äldres välmående har blivit mer uppmärksammat och prioriterat. De beviljade medlen bidrar till att vi bland annat kan fortsätta med nästa steg i den omfattande så kallade GERDA studien. Forskarna ska undersöka hur olika faktorer i ungdomen och medelåldern påverkar livslängden och risken för hjärt- och kärlsjukdom, depression, demens, cancer och benbrott i en senare del av livet. De ska också studera om sjukdomarna går att förebygga med skräddarsydda behandlingar, och testa om högintensiva träningsprogram på äldreboenden kan påverka äldres oberoende, livskvalitet, nedstämdhet och rörelseförmåga. Och forskningsområdet är synnerligen aktuellt. – Allt fler äldre drabbas av demens och depressioner, och andelen ökar väldigt snabbt. I gruppen 85-åringar och äldre i Västerbotten har andelen som drabbas av demenssjukdom ökat med 40 procent och depressioner med 25 procent hittills under 2000-talet, säger Yngve Gustafson. 74

Undersöker äldres medicinering

En annan del av forskningen handlar om problemet med äldres medicinering, något som många fick upp ögonen för efter Yngve Gustafsons medverkan i TV-serien ”Sveriges bästa äldreboende”. – Äldre bryter ner läkemedel på ett helt annat sätt än yngre, och det finns en mycket begränsad kunskap om vilka biverkningar som kan uppstå. Trots det får många äldre en mängd olika mediciner varje dag. I det här projektet ska vi därför undersöka skillnaderna mellan hur samma mediciner verkar för äldre och medelålders människor. Förutom anslaget från Vetenskapsrådet har Yngve Gustafson, Peter Nordström och Hugo Lövheim, alla vid enheten för geriatrik/institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, också fått så kallade centrala ALF-medel från landstinget på 1,2 miljoner kronor vardera. Sammanlagt har forskargruppen fått cirka 16 miljoner kronor under den senaste månaden. Databasen GERDA – GErontological Regional Database – ligger till grund för en stor del av forskningen, och består av insamlade uppgifter från 65–107 åringar boende i Österbotten, Finland och Västerbotten, Sverige. Informationen gör det möjligt att studera hur medicinska, sociala och socioekonomiska förutsättningar påverkar äldres möjligheter till ett gott liv. 2013-12-19, Umeå universitet http://www.umu.se/nyhet//.cid227701 75

12 miljoner till projekt för att förbättra hälsa och välbefinnande hos äldre

Docent Anna Nordström på Idrottshögskolan ingår i forskargruppen, med professor Yngve Gustafson i spetsen från Umeå Universitet, som får Rambidrag på 12 miljoner från Vetenskapsrådet för att undersöka bl.a. hur fysisk aktivitet påverkar hälsa och livskvalitet hos äldre. Sverige har i dag Europas högsta medellivslängd och beräkningar gör gällande att år 2025 kommer mer än 30 % av Sveriges population att vara över 60 år. En stigande medelålder leder till att fler människor kommer att leva med olika sjukdomar som kan påverka förmågan att klara sig självständigt. En stor framtida utmaning blir att hitta strategier och verktyg för att bibehålla en hög livskvalité under ålderdomen.

Målsättningar med projektet

Projektets övergripande mål är att karaktärisera riskfaktorer för ohälsa hos äldre samt att undersöka om det går att öka livskvalitén hos de äldre genom att intervenera mot dessa riskfaktorer. Riskfaktorerna för sjuklighet hos äldre kommer att sökas från barndomen i longitudinella studier och genom patientnära studier där de allra äldstas levnadsvillkor och riskfaktorer för sjuklighet karaktäriseras genom hembesök i Västerbotten och i Norra Finland. Vidare kommer forskargruppen att undersöka om det går att minska risken för sjuklighet och ohälsa i interventionsprojekt där bl.a. effekterna av högintensiv träning kommer att utvärderas i en randomiserad studie hos äldre multisjuka individer. Forskargruppen ämnar undersöka effekterna och biverkningarna av läkemedel hos de allra äldsta genom nyttjande av nationella databaser där alla individer över 50 år i Sverige kommer att ingå. Projekten kommer att ha en tvärvetenskaplig prägel där olika professioner är representerade såsom läkare, sjukgymnaster, dietister, epidemiologer och hälsoekonomer. 76

Tillsammans skapas en bred kompetens inom olika specialiteter såsom Geriatrik, Rehabilitering, Idrottsmedicin och Genetisk epidemiologi. Projekten spänner från kliniska patientnära studier till genetiska studier. Då åldrandet är komplext och påverkas av många olika faktorer tror projektgruppen att detta tvärvetenskapliga arbetssätt är nödvändigt och ökar möjligheterna med projektets målsättning. 2013-12-18, Umeå universitet http://www.umu.se/nyhet//.cid227596

Ungas hälsa i fokus för forskning

De flesta unga mår bra men 16-24-åringarnas hälsoutveckling är sämre än i andra åldersgrupper. Ett forskningsprojekt för att förstå hur vi kan hjälpa unga som står utanför skolan och arbetsmarknaden att må bättre har nu startats vid Luleå tekniska universitet (LTU). -Ungas hälsa och välmående är en viktig fråga. Så mer behöver göras, särskilt för den här gruppen, säger Ulrika Lögdberg, forskare vid Institutionen för hälsovetenskap. -Det finns mycket forskning om riskbeteenden men väldigt lite om friskbeteenden. Jag ska tillsammans med ungdomar försöka få en uppfattning om vad det är som stärker välmåendet, säger hon.

Dokumentera med kamera

Ulrika Lögdberg ska bland annat intervjua ungdomar i grupp och individuellt, både i en storstad och en mindre stad. Hon ska också följa ett tiotal unga i deras dagliga aktiviteter för att få en bild av hur deras liv ter sig. 77

I en del av forskningsprojektet kommer ett 30-tal unga att få uppdraget att dokumentera sina liv med hjälp av bilder, exempelvis tagna med mobilkamera. -Tanken är att sedan träffas och diskutera bilderna. Samtidigt kan de användas för att visa på möjligheter att ge röst åt ungdomar, säger Ulrika Lögdberg.

Befolkning som mår bra

-Eventuellt ska vi göra en utställning med bilderna och bjuda in politiker och andra som har inflytande och visa att "så här ser vi på samhället", säger hon. Ulrika Lögdbergs forskning är ännu i sin linda. Men målet är att stärka unga att må bättre, och att samhället ska få bättre verktyg som kan stödja dem att göra det. -Det känns viktigt och meningsfullt att samarbeta med unga och eventuellt kunna göra något för att stötta dem. Vi vill ju ha en befolkning som mår bra, säger Ulrika Lögdberg. 2014-01-29, Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/ltu/media/news/Ungas-halsa-i-fokus-for-forskning-1.114083

Tyst elbil målet för ljudforskare

På LTU pågår forskning om var ljudet i elbilar uppstår och hur buller kan dämpas för att inte vara störande för föraren. Elbilar låter väl inget? Jodå – det gör de och för bilindustrin handlar det nu om att skaffa kunskap hur man kommer åt ljudproblemen. 78

Elbilar låter lite vid låga farter men i högre farter ökar även bullret som överförs via luften eller bilens chassi och kaross till föraren. En viktig bullerkälla är motorns yta och de infästningspunkter där motorn sitter fast. David Lennström forskar på Luleå tekniska universitet samtidigt som han arbetar på Volvo Cars. - Acceptansen för ljudstörningar hos de som kör el- eller hybridbilar är lägre än för vanliga bilar, säger David Lennström vars forskning ska leda till bättre kravspecifikationer för underleverantörer som bygger motorer för el- och hybridbilar åt Volvo Cars. De här bilarna alstrar nya typer av ljud som är högfrekventa och stör på ett annat sätt. Nu behöver vi ny kunskap om detta för att kunna möta bilköparnas önskemål . Ett målljud som anger en ljudbild som bedöms vara acceptabel för kunden har identifierats bl a genom lyssningstest i studio. Målljudet är uppmätt med psykoakustiska mätmetoder som anger såväl ljudfrekvenser och hur dessa upplevs av människan. David Lennström har även mätt vibrationer på motorn och inne i bilen. - Mätresultaten jämförs med en modell för hur mycket tonkomponenterna från elmotorn får sticka ut från bakgrundsbruset,säger David Lennström. Forskning inom området teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet omfattarfrämst tillämpningar inom fordonsakustik och byggnadsakustik. Forskningen är inriktad mot ljudkvalitet, strukturakustik, mätteknik, och vibrationer. 2014-03-11, Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/ltu/media/news/Tyst-elbil-malet-for-ljudforskare-1.115864 79

Mobilapp som mäter ljusexponering kan minska vintertrötthet

I ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Uppsala universitet ska forskare med hjälp av en egenutvecklad mobilapp registrera ljusexponering och humör. Målet är att ta reda på om informationen skulle kunna användas för att minska vintertrötthet och depression. Vårt humör och aktivitetsnivå påverkas av miljön och omgivningen, och förändras med årstiderna. Dagsljuset påverkar vår dygnsrytm och sömn, liksom vår kognitiva förmåga. I vissa fall kan för lite dagsljus leda till vintertrötthet (Seasonal Affective Disorder, SAD) och depression. Ljusterapi och vitamintillskott kan lindra symptomen, men ett verktyg som identifierar och hanterar beteendeförändringar till följd av minskat dagsljus skulle kunna förbättra hälsan och välbefinnandet för många. En forskargrupp vid Institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala universitet har utvecklat en ny mobilapp, SADHealth, som kan känna av ljusexponering och mäta fysisk aktivitet. Målet är att appen ska kunna identifiera och hantera effekterna av minskad exponering i dagsljus, och ge förslag på lämpliga åtgärder. Resultaten från den inledande studien visar att ljussensorer på mobiltelefoner kan ge tillräckligt höga kvalitetsmätningar av ljus. Nästa steg är att genomföra en större studie med deltagare som ska samla in data via appen under en längre tid. Projektet är tvärvetenskapligt, och den insamlade informationen ska analyseras av forskare inom de sociala, biologiska och beteendevetenskapliga fälten för att undersöka hur förändrade ljusförhållanden påverkar hälsa, välbefinnande och beteende. Forskarna hoppas kunna utveckla ett intelligent system som känner igen de psykologiska, beteendemässiga och sociala förändringarna som kan härledas till begränsat dagsljus.- Den storskaliga studien kommer också att innehålla analys av information från sociala medier som Twitter och Facebook. Vi hoppas att så många användare som möjligt laddar ner och börjar använda appen, så att vi får in ett tillräckligt stort analysunderlag, säger Edith Ngai, 80

forskare vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Hon menar att kombinationen av online- och offline-data kommer att ge den heltäckande bild som behövs för att skapa ett nytt personligt verktyg som kan hantera hälsa och välmående. Projektet väntas slutföras under senare delen av 2015. 2014-02-07, Umeå universitet http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=3190&area=2,5,7,10,14,16&typ=artikel&na=&l ang=sv 81

Konferenser, seminarium m.m.

3rd Nordic Conference in Work Rehabilitation

Tid: Plats: 7 – 9 maj 2014 Vildmarkshotellet, Kolmården Info: http://www.liu.se/workrehabilitation Jämlikhet och hållbarhet i arbetslivsinriktad rehabilitering – forskning och praktik. Konferensen belyser pågående forskning och praktik i de nordiska länderna avseende arbetslivsinriktad rehabilitering. De nordiska länderna skiljer sig i hur välfärdssystemet är uppbyggt kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Konferensen kommer att belysa frågor om hur de olika systemen fungerar ur ett jämlikhets- och hållbarhetsperspektiv. Ett särskilt tema för konferensen är arbetsplatsens ansvar, och hur arbetsplatsens aktörer (arbetsgivare, fackföreningar och företagshälsovård) inkluderas i rehabiliteringsprocessen. Även i detta avseende finns olikheter mellan länderna. Konferensen belyser arbetslivets roll och ansvar i rehabiliteringsprocessen i respektive land. Konferensen vänder sig till forskare, rehabiliteringsaktörer inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovården, primärvården, samt arbetsgivare och fackliga representanter.

God synergonomi i arbetslivet - viktigt för produktion och välbefinnande

När: 16 maj Var: Karolinska universitetssjukhuset Solna, Norrbacka, plan 3, Sal 1 & 2 Info: http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____20843.aspx

82

Scandinavian Physiological Society Annual Meeting 2014

Tid: Plats: Info: 22-24 augusti 2014, Stockholm Karolinska Institutet http://www.sps2014stockholm.se/ Nordisk Fysiologisk Förening organiserar detta år sitt årsmöte på KI i Stockholm. Invigningen sker i den nya aulan med en publik föreläsning om "fysiologi i rymden" av den svenske astronauten Christer Fuglesang. Såväl seniora forskare som doktorander och post docs välkomnas skicka in sina abstract för poster och muntliga presentationer, deadline 1 maj. Flera internationella fysiologiska föreningar bidrar med sessioner till mötet: Brasilien, Italien, Kina och Japan. Välkomstceremonin sker i stadshuset och galamiddagen på Vasamuseet. 83

Konferenser som varit

EHSS-medlem i SVT:s PLUS

EHSS-medlemmen och KTH-doktoranden Kjerstin Vogel medverkade den 27:e februari i SVT:s konsumentprogram PLUS. Inslaget handlade om kvalitén hos s.k. kockknivar för hemmabruk (www.svt.se/plus/vassaste kniven-i-ladan). Ett antal knivar i prislägen från några hundralappar upp till en dryg tusenlapp utvärderades. Kjerstins insats bestod i att mäta skärpan hos knivarna med hjälp av den utrustning (Anago, www.anago.co.nz) hon använder sig av i sitt doktorandprojekt kring styckares arbetsvillkor där skärpan i deras viktigaste verktyg, kniven, är ett centralt tema. I programmet visades när Kjerstin körde de utvalda knivarna i testapparaten, dels oanvända och sedan efter hård användning av ett antal kockar. Kjerstin agerade mycket TV-vant framför kamerorna och skulle säkert kunna ha en framtid i branschen! /Göran Hägg

Utvecklingslinjer i forskningen kring psykosocial arbetsmiljö och hälsa

med Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet. www.stressforskning.su.se

Vid EHSS frukostseminarium den 4 februari i Stockholm visade Töres Theorell på den mångfald av studier han är och har varit delaktig i. Här ett axplock av det han framförde: 84

Barn visar väldigt tydligt HPA-axelns (stressaxeln med dess hormoner) känslighet som programmeras under den allra första tiden (kanske redan under fostertiden!). De har mätt kortisol hos dem genom salivtester. Man har då sett att barn som växer upp under mindre stressade omständigheter än andra är barn i antroposofiska familjer uppvisar mindre stresshormoner. Det är vid studier av barn i Järna som växt upp i antroposofiska miljöer där de utsätts för mindre ljud och ljusstimuli samt blir burna mycket. Stress i den fysiologiska/medicinska meningen är psykisk och kroppslig uppvarvning när man behöver energi. Stress syftar bland annat till att preparera kroppen för fysisk ansträngning med:  Energimobilisering (ökad bränsletillförsel till blodet)  Minskad känslighet för smärta  Ökad blodkoagulation  Minskad inflammation  Ökad tendens att hålla kvar vätska och koksalt i kroppen. Akut stress minskar kroppens reparationsförmåga vilket är ok i ett akut läge men leder till komplikationer om det ständigt upprepas. Hjärnan gör ingen skillnad på fysisk och psykisk stress. Upplevelsen är densamma. Även förmågan att reglera stresspåslaget kan skadas av långvarig stress. ”Bromsfel” och ”gaspedalfel” kan uppstå efter lång tids stressande. En mycket stor internationell studie visar på en 20-30% överrisk för hjärtinfarkt. Det är lika för män och kvinnor. 16 % hade ”spänt” arbete. 3,6 % av infarkterna hade kunnat förhindras om individer med spänt arbete fått bättre arbete. 85

Det pågår en stor tvillingstudie om musikens påverkan. Idag finns tankar kring att regelbundna musikupplevelser kan göra att man skruvar av stressgenerna. Man känner idag till hur omgivningen ”skruvar på och av” gener, epigenetik, och hur det går till kemiskt Han har även tittat på bullernivåer på en hjärtavdelning på Huddinge sjukhus. När ljudplattor absorberade oönskat ljud uppfattar man att man får bättre vård. /Jane Ahlin

EHSS årsmöte med seminarium 7 april 2014 i Borås.

Som värd för seminarium i samband med årsmötet stod Högskolan i Borås. Rektor Björn Brorström inledde med en historisk tillbakablick och berättade vad de gör idag. Tekn Dr Leif Sandsjö hade skapat ett mycket uppskattat program med både föredrag av honom själv och av Prof. Margareta Oudhuis, samt ordnat ett studiebesök på Textile Fashion Center på Textilhögskolan. Vi var ca 25 personer, de allra flesta EHSS-medlemmar som möttes, nätverkade och fick ta del av detta. Vid årsmötet gav stämman styrelsen ansvarsfrihet och biföll den handlingsplan som föredrogs. Styrelsen berättade hur man vill öka medlemsnyttan och medverka till att skapa en bredare plattform för ergonomi och human factors i Sverige. Bland annat genom att införa stipendium till medlemmar för att kunna delta i seminarium eller konferenser inom de nordiska länderna. De uppskattade frukostseminarier som hålls i Stockholm kommer att videofilmas och läggas upp på medlemsforumet på vår hemsida så alla medlemmar kan ta del av dem. Det planeras även att anordnas ett seminarium till hösten. 86

Hanna Skoog Rowa har valt att lämna styrelsen, men är kvar som kassör för NES. Även Jens Wahlström avgick. Vi tackar dem för det arbete de gjort och hälsar de nya ledamöterna välkomna. Vi är glada att presentera Mathias Stavervik och Cecilia Österman, vilka kommer att presentera sig närmare i andra sammanhang. /Jane Ahlin

Seminarium kring eHälsa och Smart Textiles med Leif Sandsjö i samband med EHSS årsmöte 7/4, 2014

Programmet eHälsa är ett forsknings och utvecklingsprojekt som bedrivs som ett samarbete mellan Med Tech West, Chalmers, Göteborgs Universitet, Smart Textiles/Borås Högskola och Västra Götalandsregionen/Sahlgrenska Sjukhuset. Programmets övergripande mål är att effektivisera dagens 87

sjukvård genom att utnyttja modern informationsteknologi i kombination med trådlös teknik. På detta sätt kan mycket rutinsjukvård, såsom blodtrycksmätning och EKG övervakning utföras i hemmet och följas från en vårdenhet på distans. Smart Textiles är ett utvecklingscenter vid Borås Högskola där möjligheterna att använda nyutvecklade textilfibrer undersöks. För Leif Sandsjö handlar detta i första hand om att integrera elektriskt ledande fibrer invävda i kroppsnära plagg för olika medicinska ändamål. Vid den efterföljande rundvandringen visades även exempel på applikationer av andra typer av fibrer som är ljusledande, kylande eller konstgjorda vävnader av mycket tunna fibrer av rostfritt stål. Sandsjö visade applikationer där elektriskt ledande fibrer i kroppsnära plagg använts för avledning av EKG och EMG men även för elektrostimulering av spastiska personer. Avledda signaler kan sedan överföras via en smartphone till en övervakande vårdenhet. /Göran M Hägg

Vi kan aldrig bli japaner! Hur kan lean-konceptet tillämpas i en svensk kontext?

Vid ett seminarium vid Högskolan i Borås höll Margareta Oudhuis en kort presentation med rubriken "Vi kan aldrig bli japaner! Hur kan lean konceptet tillämpas i en svensk kontext?" Hon presenterade där resultat från en studie som hon och Anders Ohlsson gjort på ett stort svenskt företag som blivit uppköpt av en japansk koncern. De har tillsammans undersökt vilken betydelse kultur och värderingar har vid implementeringen av lean i ett företag . I företaget har man gått från stationsmontering med stort arbetsinnehåll och egenansvar till lean produktion med korta cykler och hierarkisk kontroll. Under implementeringen har det uppkommit flera 88

kulturkrockar där japansk perfektion och auktoritetstro krockat med svenskt oberoende och jämlikhet. Dessa skillnader är svåra att överbrygga, men genom förståelse och hänsynstagande kan man nå långt. Studien visar på att det inte är så lätt att införa ett produktionssystem grundat på ett specifikt kulturellt värdesystem utan hänsyn till den andra kulturen. Man måste kontextualisera, enligt Margareta. /Referat av Mathias Stavervik 89

Populärvetenskap och övrigt

Att formge det perfekta anti-objektet

Camden-bänken är gjord för att vara oförstörbar, oföränderlig, förhindra hemlösa från att sova på den, förhindra spontanlek i närheten, med mera. https://medium.com/futures-exchange/49a184a6667a

Recension av flimmerfri skärm

Thomas Ytterberg på SweClockers har testat en skärm som ska vara helt fri från flimmer. http://www.sweclockers.com/recension/18519-benq-bl2710pt-flimmerfri-arbetsskarm

Höj- och sänkbar hytt på grävmaskin

Norska Nasta har byggt om hytten på en grävmaskin för att anpassa den för en rullstolsbunden förare. https://www.facebook.com/nastagravemaskin/posts/10154026515230595?stream_ref=10

Varför ser muspekaren ut som den gör?

Bra svar på denna till synes enkla fråga. https://ux.stackexchange.com/questions/52336/why-is-the-mouse-cursor-slightly-tilted and-not-straight/52338#52338 90

GP listar de tio minst stressiga jobben

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2240228-har-ar-de-tio-minst-stressiga-jobben

"Det handlar om verkliga hjärnskador”

Östersunds-Posten intervjuvar psykologen Agneta Sandström om utbrändhet. http://op.se/lanet/ostersund/1.2776456--det-handlar-om-verkliga-hjarnskador

What Happens When One of Your Coworkers Dies

En essä på engelska om upplevelser och tankar kring vad som utspelar sig när en kollega går bort. http://thebillfold.com/2013/12/what-happens-when-one-of-your-coworkers-dies/

Space Suits Technical Information

Alla tekniska detaljer som behövs för att designa en rymddräkt för bra arbetsmiljö ovanför atmosfären. http://www.ilcdover.com/Space-Suits-Technical-Information/

Problem att träffa sedan polisens vapen gjordes om

Tyngre avtryckare har lett till svårare för poliser att träffa rätt. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5740838 91

Plus Pendant

Justerbar lampa http://www.andy-zhou.com

Säkra metoder skapar hälsosammare arbetsplatser

Personer som drabbats av ländryggsbesvär - ett av arbetslivets största hälsoproblem, kan nu få en säkrare och effektivare behandling. I dagarna lanseras de första evidensbaserade riktlinjerna för hur ländryggsbesvär bör utredas och åtgärdas av företagshälsovården. Företagshälsovården verkar för att ge arbetslivet den bästa hjälpen för att skapa en god och säker arbetsmiljö och en förstklassig rehabilitering. En viktig del i främjandet av hälsosamma arbetsplatser är att de metoder som används också är bevisat effektiva. Trots omfattande vetenskap inom området är det svårt och tidskrävande att nå ut med nya forskningsrön till praktisk användning. - För att snabba upp och kvalitetssäkra arbetssättet har forskare från Karolinska Institutet och praktiker från företagshälsovårdsbranschen gått samman för att ta fram evidensbaserade riktlinjer inom ett flertal områden, berättar professor Irene Jensen, Karolinska Institutet som leder arbetet. Riktlinjerna blir ett sätt att säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av den senaste vetenskapen och att insatserna som görs blir enhetliga och kostnadseffektiva för att förebygga och åtgärda riskfyllda arbeten och arbetsplatser fortsätter hon. Riktlinjerna bygger på systematiska sammanställningar av internationella kunskaper. Riktlinjegruppen leds av professor Irene Jensen och ingår i Kompetenscentret för företagshälsovård (www.fhvforskning.se) som har fått medel av AFA Försäkring för att under tre år bidra till att utveckla en mer 92

behovsanpassad företagshälsovård som främjar och höjer kvaliteten i det förebyggande arbetet på arbetsplatser. Den första riktlinjen presenteras på ett seminarium den 16 januari på World Trade Center i Stockholm. Nästa år kommer riktlinjer för behandling av stressrelaterad psykisk ohälsa som också är ett stort och ökande hälsoproblem i arbetslivet. Tips av: Irene Jensen, Professor, Institutet för miljömedicin

Ny förening ska samordna idrottens fystester

Den 2 april bildades Svensk Förening för Tester inom Idrott och Hälsa. Föreningens mål är att utveckla och kvalitetssäkra tester, metoder för tester och testlabb. Det innebär ett stort steg mot att göra testresultat för idrottare, och även hälsotester, mer enhetliga i hela landet. Den idrottare som i dag besöker olika labb riskerar att få olika testresultat som inte går att jämföra med varandra. I framtiden ska det inte spela någon roll i vilket av landets labb som idrottaren gör sina tester. Centrum för idrottsforskning (CIF) har tillsammans med en rad andra aktörer deltagit aktivt i arbetet med att bygga upp organisationen. Medlemmarna i Svensk Förening för Tester inom Idrott och Hälsa består av allt från universitet till småföretag som arbetar med testverksamhet. Föreningen kommer att arbeta med bland annat: Samordning av personal Samordning vid inköp av teknisk utrustning Kompetensöverföring (utbildning med mera) Samordning av metoder (t.ex. på vilket sätt man ska testa en specifik idrott) 93

Geografisk spridning (oberoende var man bor ska man kunna testa sig vid ett kvalitetssäkrat testlabb och kunna få samma värde och hjälp i sin träning) Närmare samarbete med idrotten Samarbete kring forskning och utveckling Kvalitetssäkring av testlabb 2014-04-04, Umeå universitet http://www.umu.se/nyhet//.cid233462

Ny film om tjänstedesign inom vården

Nyligen släppte Stiftelsen Svensk industridesign (SVID) en film om design för bättre hälsa. I filmen diskuteras praktiska exempel på hur utförande av tjänster kan designas tillsammans med patienter. Susanne Gustavsson, doktorand vid Industriell kvalitetsutveckling och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers samt chefsjuksköterska på Skaraborgs sjukhus, medverkar och berättar om en modell för förbättringsarbete i vården som har testats på Skaraborgs sjukhus.

Hej Susanne, vad handlar filmen om?

– Den tar upp praktiska exempel på hur man inom offentlig verksamhet har designat utförande av tjänster tillsammans med kunder, i mitt fall handlade det om kunder i form av patienter vid Skaraborgs sjukhus.

Vilka är målgruppen?

– Filmen riktar sig till verksamhet inom vård och omsorg. Den är tänkt att användas som inspiration till att låta patienter/brukare vara delaktiga i tjänsteutformningen. 94

Vad tar du upp i filmen?

– Jag pratar om att vi på Skaraborgs sjukhus har testat en modell för förbättringsarbete där patienter och närstående inbjudits att medverka. Förbättringsarbetet blir därmed upplevelsebaserat, grundat på intervjuer och dialoger med anhöriga och vårdpersonal med koppling till barndiabetes. Det innebär delaktighet i det löpande förbättringsarbetet av vårdsystemet och inte bara den egna vården och behandlingen. På sikt tror jag att detta kan komma att påverka patientens roll och att den maktstrukturen som finns idag mellan patient och vårdpersonal kan komma att få en mer positiv riktning.

Vad händer härnäst inom din forskning?

– Just nu arbetar jag med att analysera intervjuer från två förbättringsprojekt där patienter varit involverade. Båda är genomförda på Skaraborgs sjukhus, det ena är inom neonatalvård och det andra inom barndiabetes. Det är intressant att ta reda på vad inom kvalitetsområdet som är viktigt för patienter och närstående att lyfta fram då de får möjlighet att delta i förbättringsarbete tillsammans med vårdpersonal. Nästa steg är att genomföra intervjuer med personer som varit metodstöd i förbättringsprojekt där både vårdpersonal och föräldrar deltagit. Jag vill fånga deras känsla av hur det är att stötta den här typen av projekt - vilka fördelar, nackdelar, svårigheter och framgångsfaktorer de upplevt. 2014-02-16, Chalmers http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-film-om-tjanstedesign inom-varden.aspx

Se filmen på Youtube 95

Två nya verktyg stöder operatörer av automatiserade tillverkningssystem

Två nya operatörsstöd har utvecklats vid Chalmers. Det ena hjälper operatören att snabbt och säkert återstarta robotsystemet och det andra erbjuder värdefullt stöd då operatören har behov av att köra robotsystemet manuellt. Ansvaret vilar tungt på operatörer av automatiserade tillverkningssystem, framförallt i situationer med oförutsedda fel eller stopp i produktionen. Varje minuts stillastående orsakar stora kostnader.

Framgångsrik återstart av automatiserade tillverkningssystem

Att omstarta ett automatiserat tillverkningssystem vid driftstopp kan vara en komplex uppgift, framförallt då systemet stannat på grund av ett oförutsett fel. Ofta har maskiner och robotar blivit avbrutna mitt i en aktivitet, och styrsystemets status överensstämmer inte med systemets fysiska status. Det kan bland annat bero på de manuella ingrepp som görs för att korrigera problemet. Vid återstart behöver alltså styrsystemet och det fysiska systemet återsynkroniseras. Patrik Bergagård har utvecklat ett operatörsstöd som kan vägleda operatören till en snabbare och säkrare återstart. Verktyget utgår ifrån tillverkningssystemets enskilda operationer och sekvenser, som finns lagrade i styrsystemet. Utifrån dessa kan omstartslägen beräknas och föreslås för operatören, som även får instruktioner om hur styrsystemet och tillverkningsresurserna ska synkroniseras inför en återstart. Operatören ges ett antal återstartslägen att välja på. Utifrån detta val presenteras en checklista med moment att fullfölja, där varje moment bockas av automatiskt på skärmen efter att kontrollen utförts. Tillsammans med ett antal kontrollfrågor för operatören att besvara, ges sedan en garanti för återstart. 96

Många tillverkningssystem i industrin idag har mycket effektiv produktion, och varje minuts stillestånd orsakar förluster. En felaktig återstart kan dessutom få oerhört stora konsekvenser. Ett operatörsstöd kan avlasta den tidspress som sätts på operatören. – Om ett fel upptäcks i ett robotsystem larmar styrsystemet och operatören får diagnostisera och åtgärda problemet. Vanligtvis under ansenlig tidspress. Det här verktyget utgör ett stöd till operatören och kan både snabba upp och säkerställa återstart, säger Patrik Bergagård. Operatörsstödet har utvecklats av doktorand Patrik Bergagård och verktygets funktion har nyligen verifierats i ett framgångsrikt examensarbete av Shilan Parsaeian, på institutionen för Signaler och system på Chalmers.

Trygg manuell styrning av automatiserade tillverkningssystem

Manuell körning av automatiserade tillverkningssystem är i vissa fall oundvikligt, till exempel i samband med stopp vid oförutsedda fel. Att köra systemet manuellt innebär dock en risk att man bryter mot säkerhetskrav eller kör systemet i låsning. Forskare vid Signaler och system har utvecklat ett operatörsstöd som underlättar korrekt manuell körning. Tillverkningssystemets styrsystem är vanligtvis uppbyggt utifrån enskilda operationer och sekvenser, vilket gör det möjligt att manuellt beordra systemet att köra vissa operationer. Men om dessa operationer körs i godtycklig ordning kan det leda till situationer som kollision eller låsning – det vill säga robotar som inte kan agera eftersom de väntar på varandra. I värsta fall kan sådana situationer orsaka totalstopp, från vilka det är svårt eller omöjligt att återuppta automatisk körning. 97

Genom att i förväg räkna ut alla tillgängliga operationer som är tillåtna i varje enskilt läge kan ett operatörsstöd underlätta den manuella körningen och undvika låsning. Operatören kör robotsystemet manuellt, men endast genom tillåtna operationer i varje enskilt läge. – Därmed kan låsning och kollisioner undvikas, och operatörsstödet garanterar att den automatiserade körningen kan återupptas, säger Martin Fabian. 2014-02-10, Chalmers http://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Tva-nya verktyg_februari2014.aspx

Väldesignade arbetsplatser från början – med Workstation Design Toolkit

Idag är det vanligt att arbetsplatser ”bara byggs” utan att ha gått igenom en strukturerad designprocess. Ofta leder det till brister inom både ergonomi och produktivitet, som gör att arbetsplatsen måste byggas om. Forskare vid Swerea IVF och Högskolan i Skövde har nu tillsammans med AB Volvo och Volvo Cars utvecklat en metodik och en app som hjälper konstruktören att göra rätt från början. – När en arbetsplats konstrueras för att säljas, låt säga förarmiljön i en lastbil, genomgår den ofta en noggrann designprocess som säkerställer att förarens ergonomi, säkerhet och trivsel tillgodoses. När man däremot konstruerar arbetsstationen där denna förarmiljö monteras, läggs inte alltid samma fokus på operatörens behov. Tvärtom är det vanligt att arbetsplatser ”bara byggs”. Det kan bli bra, men ofta leder det till brister inom exempelvis arbetsmiljö, flexibilitet och produktivitet, säger Gunnar Bäckstrand, adjungerad lektor ansvarig för projektet vid Högskolan i Skövde. 98

Kärnan i forskningen, som är del av det Vinnova-finansierade projektet Lean & Green, har varit att utveckla en metodik och stödverktyg som kan vara ett stöd vid konstruktionen av arbetsplatser, så att kraven uppfylls, kompetensutveckla konstruktörer av arbetsplatser, vilket också innebär bättre kunskapsöverföring till nya konstruktörer och fånga upp och sprida exempel på lyckade arbetsplatser. – Syftet är att arbetsplatserna ska bli rätt från början. Detta är en viktig lean-princip som sparar både tid och pengar, berättar Christian Bergman, forskande adjunkt vid Högskolan i Skövde. Designprocessen för arbetsstationer skulle kunna vinna på att inspireras av metodiken i produktutveckling. Därför utvecklades ett “Workstation Design Toolkit”, bestående av bland annat en smartphone-app som dokumenterar arbetsplatserna med foton. Appen fungerar så att foton ”taggas” med koder som representerar i vilken utsträckning arbetsplatsen är rätt konstruerad. När arbetsplatskonstruktören har skapat en kravspecifikation för vilka nivåer av ergonomi, materialflöde etc. som behöver uppnås, kan exempel på arbetsplatser som lyckats med detta sökas upp. Lösningarna kan användas direkt eller ge inspiration till nya lösningar. Metodiken och appen ska nu testas på olika arbetsplatser, men redan nu går det att ladda ner paketet och prova arbetssättet. 2014-02-03, Högskolan i Skövde http://www.his.se/Nyheter-och-kalender/Nyhetslista/Alla-nyheter/Valdesignade arbetsplatser-fran-borjan--med-Workstation-Design-Toolkit/ 99

Empatins betydelse för goda möten

”Empati. Teoretiska och praktiska perspektiv” är en ny bok som samlar ledande svensk och internationell forskning om empati. Den riktar sig främst till dem som arbetar med bemötande av människor och tar upp frågor som empati vid professionellt bemötande, hur hjärnan fungerar och empatitankens utveckling. En av redaktörerna för boken är Jakob Eklund, docent vid Mälardalens högskola (MDH). I boken betraktas empati utifrån flera olika perspektiv. De medverkande forskarna skriver om empati bland annat utifrån vad som neurovetenskapligt händer i hjärnan, de psykologiska respektive filosofiska perspektiven, empatitankens historia och forskning om empati i yrkeslivet. Boken ger en överblick över forskningen inom området och kan samtidigt fungera som en praktisk vägledning. Exempelvis kan man fördjupa sig i sambandet mellan empati, medlidande och moral, vad empati betyder för det professionella bemötandet, vad brist på empati kan ge för effekter i kriminalitet, mätning av empatiförmåga och spegelneuronernas betydelse i hjärnan.

–

Det är ett kvarts sekel sedan det kom ut en ny lärobok på svenska om empati och nästan all forskning om empati har gjorts efter det. Det är också första gången som så många ledande svenska empatiforskare inom filosofi, psykologi och praktiska verksamheter skriver en bok tillsammans, säger Jakob Eklund. Han har förutom att ha varit redaktör skrivit kapitlet

Samtida psykologisk forskning om empati

och bokens avslutande kapitel

Var är vi och vart ska vi ta vägen?

Om boken

Boken ”

Empati. Teoretis ka och praktiska perspektiv”

är tänkt som kurslitteratur inom utbildningar till yrken där man bemöter människor, som vårdpersonal, socionomer, lärare och poliser, men den är även mycket läsvärd för en intresserad allmänhet. Boken är utgiven av Studentlitteratur. 100

Redaktörer är Jakob Eklund Håkansson och Henrik Bohlin. Övriga författare är Per Andréasson, Jonna Bornemark, Jodi Halpern, Ulla Holm, Mats Johansson, Marianne Kristiansson, Peter Nilsson, Andreas Olsson och Marianne Sonnby-Borgström. 2013-12-20, Mälardalens högskola http://www.mdh.se/mdh-nyheter/empatins-betydelse-for-goda-moten-1.52115?page=5

Skon som räddar liv

Med KTH-utvecklad teknik ska fler liv kunna räddas ur bränder. Samtidigt får brandmännen en säkrare arbetssituation. Det är en liten inbyggd dator i brandmannaskon som gör att räddningsledaren kan följa brandmännens rörelser vid samordning av insatsen. Det handlar om positioneringsteknik, utan infrastruktur, som klarar extrema miljöer. KTH-forskare har utvecklat teknik som underlättar för räddningsledare att samordna insatsen vid en brand. Eld, rök och ingen sikt. Brandmännens arbetsmiljö är extrem. Den nya tekniken, en liten dator med tillhörande sensor fäst inne i skon och en sändare på axeln, berättar brandmännens position. Tekniken trotsar hettan samt den påfrestning som blir på skon när brandmän sparkar in dörrar. Ingen infrastruktur behövs, tillskillnad från GPS, och därför fungerar positioneringen även inomhus som i gallerior eller tunnelbanor. Även långt nere under marken. I gruvor till exempel. Systemet vet precis vart varje brandman befinner sig under en insats. Det är skosensorerna som berättar positionen, rörelsehastigheten och riktningen. Det är den lilla axelmodulen som relaterar den enskilde brandmannens position till kollegorna och som sänder informationen via radioteknik till räddningsledaren – och till övriga brandmän om man så vill. 101

Räddningsledaren får överblick av hur räddningspersonalen rör sig och kan styra insatsen, även långt från händelsen. – När brandmännen kan jobba säkrare och effektivare kan också fler liv räddas, säger Peter Händel professor i signalbehandling på KTH. För ett år sedan berättade vi om ”den datoriserade dojan” som utvecklats på KTH. Uppfinningen har nu vidareutvecklats bland annat till ett sammankopplat ledningssystem. Systemet har testats med rökdykare i realtid 25 meter under jorden. Resultatet visade på mycket god precision i positioneringen som sker i höjd och sidled. Peter Händel har tillsammans med KTH-forskaren John-Olof Nilsson och Jouni Rantakokko, forskare på KTH och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), liksom med övriga i forskarlaget, utvecklat tekniken för ledningssystemet. Positioneringsmöjligheten kan även användas av andra räddningsgrupper – som polisens och militärens insatsstyrkor eller av sjukvården vid större olyckor till exempel. Även räddningsarbete långt under marken, som i gruvor, kan underlättas av att kunna positionerna både arbetare och räddningsteam utan att utbyggd infrastruktur behövs. Nästa steg för forskarna är att sensorn ska kunna bli en del av en sula. Det ökar flexibiliteten och öppnar upp för fler användningsområden, än när den behöver byggas in i en klack. Tanken är också att sulan ska alstra sin egen 102

strömförsörjning. Sulan utvecklas utifrån brandmännens skor, men ska bli så tunn att den kan användas även i vanliga skor. Forskningsprojektet kring ledningssystemet sker i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), svenska räddningstjänster och med det Indiska universitetet Indian Institute of Science (IISc) i Bangalore.

Fler områden som kan ha nytta av positioneringstekniken

Den lilla sensorn i skon mäter noga förflyttning av foten och riktningens förändringar. Det spelar ingen roll om skobäraren går, springer, hoppar eller ålar. Därför finns det fler tänkbara användningsområden. Forskare inom beteenden kan dra nytta av data kring rörelser och förflyttningar. Symptom som tyder på Parkinsons sjukdom ger exempelvis stabilitetsproblem och kan identifieras i tidigt skede med hjälp av tekningen. Med data om hur en person rör sig i vardagen kan läkare får indikation på hur en patient mår eller hur väl det fungerar för en äldre person som vill bo hemma längre. Det kan ske bland annat genom analys av hur rörelsen ser ut och hur lång tid det tar att förlytta sig i hemmet. En signal kan gå till patienten själv om att det är dags för förändring. Det kan handlar om att skaffa käpp eller rullator till exempel eller kopplat till andra hjälpmedel eller mediciner. Sker ett fall kan tekniken känna av det och larma. Idrott är att annat område där positioneringstekniken kan komma till nytta. Med en detaljerad bild av förflyttning och information kring fotens rörelser kan idrottaren mäta sina egna rörelser och analysera om dessa kan optimeras för förbättrad prestationen eller för att minska skador. 2014-01-02, KTH http://www.kth.se/aktuellt/nyheter/skon-som-raddar-liv-1.445265?page=3 103

Nätverk inom EHSS

SNiS rapport våren 2014

Det har kommit förfrågan om varför SNiS inte finns synlig på EHSS startsidan. SNiS-intresserade som hör av sig och vill veta mer, i ett skede när man kanske inte är medlem, ska ges den möjligheten. Därför finns nu en nyordning. Det är så här vi syns på startsidan. En kort presentation av SNiS finns under:

Om EHSS o. SNiS

i vänsterfliken.

SNiS är ett ideellt nätverk för EHSS-medlemmar som är intresserade av synergonomi. Vår målsättning är att ha seminarium höst och vår för att medverka till att;  kunskapsutveckla oss inom synergonomiområdet   upprätthålla kunskap inom synergonomins område ergonomifrågeställningar omfattar riskbedömning av synergonomi SNiS omfattar i dagsläget 76 personer.

Nästa SNiS-seminarium 2014-06-13

Vi har alla föreläsare på plats och programmets form är under arbete. Inbjudan kommer i första hand gå ut till SNiS-nätverket och därefter i mån av plats till EHSS-medlemmar.

Om medlemskap? Att vilja delta? Hör av dig!

/Anki Nyström 
 ordförande SNiS 104