Transcript Maakera > Tur och retur

LÄRARHANDLEDNING
Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan
om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur
PROJEKTLEDARE: Celina Falk, handläggare för globala påverkansfrågor, Svenska Kyrkans Unga
Idé och utformning av lektionsförslag: Karin Åkerlund, Liv och Lärande
Formgivning: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga
Illustration: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga
och Lisa Bergström, frilansillustratör
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Beställ boken Maakera tur & retur och ladda hem
lektionsförslagen på www.globalt.nu/hallbart
Om lektionsförslagen
1
Jorden, vårt hem i
universum
2
Lägg märke till märkningen
Kopieringsunderlag:
- Spaningsfrågor
8
Plastburkens eviga liv
Ett oväntat besök
3Vär(l)den på tallriken Kopieringsunderlag: - Var kommer maten ifrån
- Faktaruta
4
7
Kan man få nog? Kopieringsunderlag: - Vilket hushåll väljer du?
- Samtal & funderingar
- Reaktioner på radiomeddelandet
5
Sopkonst och
konstiga sopor
Kopieringsunderlag:
- Vad är sopor?
9Hur mycket vatten
kostar det?
Kopieringsunderlag:
- Hur mycket vatten kostar det?
- Hur mycket vatten förbrukar jag?
10
Luften, bilen och jag
Kopieringsunderlag:
- Transporter i Sverige 2008
- Personkilometer
11
En delad jord
12Hur gjorde de förr?
Kopieringsunderlag:
- Intervjufrågor
6Vinden vänder
Kopieringsunderlag:
- Tillverka en vindsnurra
- Energispar
Idé och utformning:
Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av
Svenska Kyrkans Unga
www.livochlarande.se
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida,
Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här
framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande
författarens.
Om lektionsförslagen
Utgångspunkt i den nya läroplanen, Lgr 11
Enligt den nya läroplanen, Lgr 11, ska skolans undervisning ”belysa hur samhällets funktioner
och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Dessa lektionsförslag har utformats för att motsvara detta krav, samt med tanke på de övergripande
perspektiv som enligt Lgr 11 all undervisning ska anlägga:
-
Ett historiskt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för
samtiden, en beredskap inför framtiden och förmåga till dynamiskt tänkande.
-
Ett miljöperspektiv, som ger eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.
-
Ett internationellt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att se den egna verkligheten
i ett globalt sammanhang, att skapa internationell solidaritet och förståelse för kulturell mångfald och att leva med täta kontakter mellan kulturer och nationer.
-
Ett etiskt perspektiv, som ger eleverna en grund för och främjar deras förmåga att göra personliga ställningstaganden.
AKTIV PEDAGOGIK
Lektionsförslagen bygger på berättelsen Maakera tur & retur, som handlar om syskonen Jasiri
och Merakli från planeten Maakera. Syskonen rymmer hemifrån och landar på planeten Jorden
med sitt rymdskepp och får möta allt från sluminvånare i Iquitos utkanter till tomtefamiljen
på Nordpolen innan de glada och nöjda, och pigga på nya äventyr, återvänder hem igen. Lektionsförslagen består främst av pedagogiska arbetsformer där eleverna är aktiva, både när det
gäller att söka kunskap, finna ett personligt ställningstagande och uttrycka det. VAD KAN VI GÖRA?
Lärande för hållbar utveckling ska öka elevernas handlingskompetens. Att uppleva att man kan
påverka och förändra stärker elevernas känsla av ansvar och ger framtidshopp. Det gör dessutom kunskapssökandet meningsfullt och visar skolans och vuxenvärldens tillit till elevernas
idéer och kreativitet. I ett flertal lektionsförslag föreslås att eleverna gör en utställning som ett
sätt att påverka. Även utställningen kan utformas med interaktiva inslag.
Var utställningarna ska visas har eleverna antagligen förslag på. Här är några exempel: bibliotek, på skolan, i samhället/staden, församlingshem, föreningsgårdar, moskéer, kommunhuset,
sjukhus, ålderdomshem, vårdcentraler, affärer och köpcentra.
Det går att använda lektionsförslagen i sin helhet eller plocka enskilda delar. Ett lektionsförslag
kan också utvecklas till en temadag för klassen eller hela skolan.
Jorden, vårt hem i universum
Maakera tur & retur Sidan 3-5
Beskrivning
Detta förslag är tänkt som en inledning till de följande och tar sin utgångspunkt i citatet nedan av Neil Armstrong, den
första astronauten som landade på månen. Lektionen består av bildvisning och samtal, varpå eleverna skapar egna bilder
och figurer.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Att väcka elevernas förundran över att det finns liv på jorden och stärka deras lust att lära sig mer, samt öka känslan av ansvar för människans och miljöns väl.
Bilder, foton eller konstverk av planeten jorden, t ex på OH-blad, som Power Point-presentation eller på papper. Material för målning, collage och skulptur, se Genomförande moment 4.
Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra.
”Det vi inte begriper, mysterier, väcker förundran och förundran är
grunden för människans önskan att förstå”. Neil Armstrong
Genomförande
Moment 1. Titta på bilder av planeten jorden
Endast rymdfarare (och rymdvarelser som i sagan) har sett jorden utifrån. Vi andra får nöja oss med bilder, d v s foton
tagna från rymdfarkoster och konstnärliga framställningar. Visa 3-4 olika bilder av jorden sedda från rymden. Bilderna
kan laddas ner från www.google.com/images och kopieras
på OH-blad eller PowerPoint. Skriver man ”artistic earth”
CITAT OM VÅR PLANET JORDEN:
i sökrutan får man fram konstnärliga bilder av jorden. Be
eleverna skriva ner det första de kommer att tänka på när
”Det slog mig plötsligt att den där lilla
de ser bilderna. Ett papper för varje bild. Samla in elevernas
ärtan, blå och vacker, var jorden. Jag höll
anteckningar och skriv dem på tavlan medan ni pratar tillupp tummen och blundade med ett öga,
sammans om hur de ska kategoriseras. Denna övning visar
då utplånades planeten jorden. Jag kände
att det finns olika sätt att förhålla sig till jorden.
mig inte som en jätte. Jag kände mig mycket,
KATEGORIERNA KAN VARA TILL EXEMPEL:
mycket liten.” Neil Armstrong
- Den vackra jorden
- Den hotade jorden
- Den skrämmande jorden
- Den spännande jorden
”Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar,
vi har lånat den av våra barn.”
Moment 2. Vad har sagts om jorden?
Använd ett eller flera av citaten och uttrycken för att berätta om hur andra har förhållit sig till jorden och samtala
med eleverna om de känner igen sig i dessa. Hur förstår
eleverna dessa uttryck? Har eleverna egna formuleringar om
jorden? Skriv i så fall ner dem för att senare använda dem i
en utställning. (Se Vad kan vi göra?)
”En planet är allt du får.”
”Kosmos är vår hembygd.”
”Jorden är det vi alla har tillsammans”.
Wendell Berry,
amerikansk bonde och författare.
”Jorden räcker till för varje människas behov
men inte för varje människas girighet”.
Mahatma Ghandi.
Moment 3. Människan på jorden
Människan är inte så gammal på jorden. Jämfört med många andra varelser har vi bott på jorden en väldigt kort tid.
Jorden har funnits i 4,5 miljoner år, universum är mycket äldre.
För att illustrera hur kort tid människan varit på jorden kan man sträcka ut båda armarna så långt man kan och berätta
att bredden symboliserar hela jordens historia. Allt komplext liv finns på en enda hand och ”med ett enda drag med en
medelfin nagelfil skulle du kunna sudda ut människans historia”. Ur Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting.
Samtala om elevernas funderingar kring människans roll på jorden.
Får människor göra vad de vill med jorden?
Är det människan som bestämmer över jorden? Är allt på jorden till för människans skull?
Har allt som finns rätt att finnas, även om det inte är till nytta för människor?
Är människan den viktigaste?
Kan man tänka sig en jord utan människor i framtiden?
Moment 4. Göra bilder och figurer av jorden
Varje elev ska nu göra sin egen bild eller figur av jorden i olika tekniker
och med olika material. Därigenom blir det synligt att jorden kan uppfattas på flera olika sätt. Här är några förslag:
Måla
Måla med gouache, vattenfärg, oljekritor eller akryl på papp eller lite
tjockare underlag. Ge några i uppgift att måla jorden med Europa och
Afrika i centrum, andra med Asien eller Nord- och Sydamerika i centrum.
I denna övning är inte avsikten att göra en ”rätt” bild utan mer elevens
egen tolkning.
Collage
På ett stort vitt papper målar man en blå cirkel som föreställer jordklotet
med allt dess vatten. Ur annat material river man ut kontinenterna och
klistrar på. Man kan använda tidningar, gamla förpackningar, olikfärgade
papper, servetter och annat som eleven kan hitta på.
Göra ett jordklot
Blås upp en rund ballong. Riv tidningspapper i små bitar och klistra fast
dem på den uppblåsta ballongen med tapetklister. Låt torka. Måla sedan
vatten och landmassor.
Vad kan vi göra?
Gör en utställning av bilderna och figurerna i klassrummet och låt varje
elev säga något om sin egen skapelse. Det är viktigt att alla andra lyssnar
och inte kommenterar, när en elev berättar om sin bild/figur. Poängen är
just att tydliggöra att det finns många olika sätt att beskriva jorden på.
Om eleverna formulerat egna uttryck kan de också sättas upp i
utställningen.
Fördjupningsmaterial
Jörgen Sjöström: På spaning efter livets ursprung. Om astrobiologi, människans rötter och evolution. Norstedts 2010.
Stefan Edman: Förundran. Tankar om vår stund på jorden. Cordia 2006.
Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting. Månpocket 2003.
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Ett oväntat besök
Maakera tur & retur Sidan 5-7
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på hur olika kulturer förhåller sig till främlingar exemplifierat med hur man hälsar på okända och
hur man värdesätter gästfrihet. Det inleds med en kort berättelse om bemötande av okända i Tanzania och hur det var
förr i Sverige. Detta följs av elevernas muntliga berättelser eller framträdanden utifrån egna erfarenheter. Till dessa finns
frågor att samtala om.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Att eleverna ska bli medvetna om olika kulturers särart - inklusive deras egen - utan att
förstärka stereotyper och därmed lära sig respektera kulturell mångfald.
Denna lektion förutsätter att klassen består av elever med olika kulturella erfarenheter. Om detta saknas, bör någon/några med icke-svensk bakgrund bjudas in.
Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra.
Genomförande
Moment 1. Hälsa på okända
I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt, i andra lär man sig att vara mer
återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner kan säga mycket om vem man själv är.
Så här gör man i Tanzania:
En person kommer till ett hus och säger ”Hodi, hodi” i stället för att knacka eller ringa på dörren. Den som bor i huset öppnar dörren och säger ”Karibu”, som
betyder välkommen. Då stiger den nyanlände in i huset, erbjuds en stol att sätta
sig på och bjuds på något, t ex ett glas vatten eller juice. Nu är den nyanlände en
gäst, som ska behandlas väl. Den som bor i huset, värden, frågar ”Habari gani”,
som betyder Vilka nyheter och gästen svarar ”Nzuri”, som betyder Bra. Värden
fortsätter att fråga, t ex ”Habari gani ya watoto”, som betyder Vilka nyheter om
barnen och gästen svarar alltid först ”Nzuri”, men lägger även till lite mer information. Gästen kan t ex berätta att den yngste är förkyld eller att en dotter fått
ett jobb eller liknande. Värden frågar ”habari” (nyheter) om t ex maken eller makan. Gästen kan också fråga ”habari” om familjen, huset, området eller annat. När
man tagit emot gästen på det här sättet har båda lärt känna varandra lite och då
kan gästen berätta varför han/hon kommit, vad hans/hennes ärende är.
Så här gjorde man i Sverige förr i tiden:
En äldre lärare kan berätta hur barn skulle hälsa på okända vuxna i Sverige på 1940- och 50-talen för att visa hur seder
och bruk är olika och förändras inom samma kultur. Om inte någon äldre person finns tillgänglig kan berättelsen om
Inger 66 år användas.
Inger, 66 år, berättar hur hon som barn skulle hälsa på vuxna:
När jag gick i mellanstadiet på 1950-talet fick vi barn höras och synas bara när de vuxna tillät det. Om vi fick besök av
vuxna hemma skulle jag ta dem i hand, niga – d v s böja lätt på båda knäna – och säga ”god dag”. Sen skulle jag vara
tyst till någon vuxen frågade mig. När en pojke skulle hälsa på vuxna skulle han först ta av sig mössan innan han tog i
hand och sade god dag.
När jag pratade om vuxna sade jag Tant Greta och Farbror Johannes om mina föräldrars vänner. Var det mer ytligt bekanta skulle jag säga deras efternamn, t ex Tant Karlsson och Farbror Johansson. Släktingarna kallade jag moster, faster,
morbror och farbror framför deras förnamn. Jag fick inte säga du eller ni till någon vuxen.
När jag kom hem från skolan så kunde jag gå till någon granne om jag hade tråkigt. Dörrarna var aldrig låsta, så jag gick
bara rakt in utan att knacka eller ringa på, tog av mig skorna i hallen, gick in i köket, sade hej och satte mig på en stol. Där var alltid någon kvinna som höll på med något i köket. Ibland gav hon mig en liten arbetsuppgift. Jag kunde t ex få
mala kaffe i kaffekvarnen eller skala potatis. Det kunde också sitta andra tanter vid köksbordet och dricka kaffe och då
fick jag kanske saft och bulle.
Om man träffade en lärare eller en annan vuxen på gatan, skulle man säga god dag - aldrig hej - och niga. Pojkarna
skulle buga. Vi flickor lärde oss snabbt att niga gående eller springande. Träffade jag en skolkamrat - inte bara en klasskamrat - sade vi hej till varandra. Män hade ofta hatt när de gick ute. När de träffade någon, lyfte de på hatten som hälsning. Kanske gjorde de också en
liten bugning i riktning mot den som de hälsade på. Kvinnor skulle inte lyfta på hatten. Jag växte upp i ett litet samhälle
och där hälsade alla på alla. Kom det helt okända människor, så hälsade man på dem på samma sätt som på dem man
kände.
Moment 2. Få oväntad gäst
Be eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de fått besök av en
oväntad gäst. Samtala utifrån följande frågor: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska göra?
Kunde du bemöta gästen på annat sätt?
3. Vara oväntad gäst
Be nu eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de själva varit oväntade gäster.
Samtala utifrån samma frågor som ovan: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska vara som gäst?
Kunde du ha gjort annorlunda?
Fördjupningsmaterial
Sharon Todd:
Att lära av den Andre. Studentlitteratur
2008.
Sharon Todd:
På väg mot ofullkomlighetens pedagogik: mänsklighet och kosmopolitism
under omprövning. Liber 2010.
Sök på hospitality på wikipedia. www.
wikipedia.org. Här finns en kort översikt
över gästfrihet i olika kulturer, religioner
och mytologier genom historien.
Pierre-Francoise Bethúne:
Interreligiös gästfrihet.
www.signum.se. Katolsk tidskrift om
kyrka, kultur och samhälle.
”I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt,
i andra lär man sig att vara mer återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner
kan säga mycket om vem man själv är.”
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN
Maakera tur & retur Sidan 12-14
Beskrivning
Detta förslag bygger på idén att den runda tallriken med mat, som vi har framför oss vid lunch och middag, är en symbol för vår samhörighet med jorden och mänskligheten. Eleverna undersöker först olika varors ursprung och hur deras
egen konsumtion av mat relaterar dem till hela världen. Lektionen innehåller därefter både undervisande moment och
konkreta arbetsuppgifter samt förslag på frågor att resonera om och ta ställning till. Detta förslag kan följas upp av lektionsförslag 7: Lägg märke till märken.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Syftet är att eleverna ska upptäcka varifrån maten kommer, förstå konsekvenserna för
människor och miljö både när och fjärran, för att kunna göra medvetna val och påverka
utvecklingen.
Kopior av arbetsbladen Var kommer maten ifrån? och faktarutan i Genomförande moment 1 och 2. Arbetsbladen finns sist i detta lektionsförslag.
Moment 1: Två lektioner
Moment 2-5 : En lektion
Moment 6: En lektion
Genomförande
Moment 1. Var kommer maten ifrån?
Jorden är förutsättningen för all matproduktion. Det är jorden och människors arbete som gör det möjligt för oss att
äta oss mätta. Vår mat kommer från många olika platser på jorden och har odlats och bearbetats av en mängd olika
människor under mycket skiftande förhållanden. När vi lägger maten på tallriken enligt kostcirkeln, så har vi hela jorden
framför oss. Den mat vi äter påverkar människors och jordens liv.
Dela in klassen i grupper om tre, ge varje grupp en kopia av arbetsbladet Var kommer maten ifrån? och tilldela varje
grupp ett lagom antal produkter. Gå till en livsmedelsbutik och be eleverna gå runt och se efter varifrån de olika produkterna kommer (produktionsländer) och anteckna det i arbetsbladets mittenspalt. Det kommer att finnas flera länder för
varje kategori av produkter. Längst ner ska de ringa in vilken säsong (årstid) anteckningarna gjordes.
Tillbaka i klassrummet ska eleverna rita ganska små teckningar av de produkter de skaffat sig information om och sätta
upp dessa på en världskarta. Titta på kartan tillsammans med hela klassen och låt eleverna berätta om de upptäckt
något de inte visste förut.
”Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat
mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.”
Moment 2. ”Min gård” i världen
”Våra” åkrar, ladugårdar, beteshagar och fruktträdgårdar ligger i stor utsträckning i Afrika, Asien och Latinamerika. På
”våra gårdar” runt om i världen jobbar bönder och lantarbetare åt oss. Vi i Sverige är alltså beroende av och påverkar
människor och miljö långt borta.
Kopiera faktarutan nedan (finns även sist i lektionsförslaget) så att varje grupp får en lista och ge gruppen i uppgift att
ur listan plocka två eller tre produkter som de själva brukar äta. Sedan ska varje elev skriva sitt namn på en liten lapp
och sätta på världskartan i det land där dessa produkter kommer ifrån. Detta tydliggör att vi enbart genom att äta ingår
i ett globalt sammanhang.
EXEMPEL PÅ Länder som producerar åt Sverige och vad de producerar:
Brasilien
Danmark
Tyskland
Indien Colombia
USA Italien Elfenbenskusten
Irland Spanien
Nederländerna Kenya kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor
svin, kor, mjölk, korn
raps, svin, mjölk, kor
bomull, ris, kaffe, tobak,
kaffe, bananer, bomull, kor
sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete,
kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps
kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango
kor, mjölk, svin, får
grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver
kor, mjölk, svin
kaffe, te, avokado, bönor, ananas
”Maten blir åksjuk.”
Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen
Moment 3. Jorden runt på en fiskpinne
Maten transporteras långa sträckor med båt och lastbil innan den hamnar på tallriken. Det gäller i ännu högre grad
bearbetade livsmedel som fiskpinnar och bacon. Berätta nedanstående exempel och leta fram de nämnda länderna på
världskartan:
Findus fiskpinnar
Torsken fångas i Nordostatlanten utanför Norges kust, fraktas till Kina för att fileas, skickas till Frankrike för att delas,
paneras och förfriteras och körs till sist till butiker i Sverige. Det tar 40 dygn och blir mer än 4 410 mil
Findus laxfjärilar
Fångas utanför Chile, fileas och paketeras i Thailand och körs till Sverige. Det tar 35 dygn.
Skinka och bacon
Tulips bacon kan innehålla svenskt fläsk som körts till Tyskland för att rökas och tillbaka till Sverige igen. Swedish Meats
skickar svenska skinkor för styckning till Polen.
Wok
I wokpåsarna finns t ex kyckling som fötts upp i Thailand eller Brasilien, slaktats och kokats där och sedan fraktats till
Sverige, kanske via Holland och Tyskland. Från USA får ingen kyckling importeras till EU eftersom amerikanerna desinficerar sitt kycklingkött med klorin.
Moment 4. Varför måste maten resa?
Det blir billigare så, om man bara räknar matens värde i pengar. Lönerna är mycket lägre i Thailand, Brasilien, Kina och
Polen och arbetsvillkoren oftast mycket sämre än i Sverige. Livsmedelsjättarna konkurrerar om låga priser.
Berätta nedanstående exempel:
- De som styckar skinka i Polen kostar arbetsgivaren ungefär 50 kronor per timme inklusive alla avgifter.
En motsvarande svensk arbetare kostar 200 kronor per timme.
- Det kostar 1 krona och 12 öre att skiva och förpacka ett baconpaket i Sverige och bara 28 öre i Polen.
- Brasilien har infört en lag som minskat barn- och tvångsarbete och förbättrat situationen för migrantarbetare (som flyttar hemifrån för att få arbete) på kaffeplantager, men merparten av kaffet från Brasilien odlas i småskaliga familje- jordbruk, där barnarbete fortfarande förekommer. Sverige importerar kaffe både från plantager och familjejordbruk.
- Knappt 40 000 barn i Ghana jobbar med att röja mark for kakaoodling. Nästan hälften är mellan tio och fjorton år, men fler än 1000 barn är under tio år.
Moment 5. Närproducerat
Intresset för närproducerad mat ökar och det blir fler och fler gårdar som startar egna butiker, dit man kan komma och
köpa mat. Mat, och särskilt grönsaker, som äts nära där den producerats håller sig fräschare och håller längre. Att den
inte transporterats långa sträckor, anser en del vara mindre belastande för miljön.
Det finns ingen allmänt accepterad definition på ”närproducerat”. För några betyder det producerat i Sverige. För andra
betyder det att maten producerats, förädlats och distribuerats inom ett avgränsat område av Sverige. Det blir då konsumenten själv som får avgöra vad man vill kalla närproducerat.
Ta fram den lista som grupperna använde i affären för att kolla varifrån varorna kommer. Grupperna ska nu markera produkter som kan produceras i Sverige med ett kryss och produkter som kan produceras nära deras hem med en cirkel.
Vill ni ta reda på om det är möjligt att rent faktiskt få tag på dessa produkter, kan man leta sig fram på
www.matvision.se, som innehåller mycket konkret information om närproducerad mat.
”Att bara se på miljön i Sverige utan att ta hänsyn till miljön i andra länder,
det är ohållbart i en värld som blir allt mer globaliserad. Det kan ju leda till
att vi minskar påverkan på den svenska miljön men flyttar över problemen på
till exempel Kina”. Tom Hedlund, chef för miljömålskansliet vid Naturvårdsverket.
Moment 6. Mat har flera värden
- Mat har ett ekonomiskt värde, d v s ett pris i kronor.
- Mat har också ett näringsvärde, d v s mängden näringsämnen som ett livsmedel innehåller; hur bra det är för kroppen.
- Mat kan också ha rättvisevärde och miljövärde.
Rättvisevärde, d v s hur bra maten är för dem som producerat den. Det handlar om producenternas och arbetarnas arbetsvillkor och förhållanden, om det förekommer barnarbete, löner, sociala förmåner och liknande. Ju bättre för producenterna och arbetarna, desto högre rättvisevärde. Miljövärde, d v s hur bra maten är för miljön. Det handlar om konstgödsel, bekämpningsmedel, energiförbrukning, utsläpp o s v. Ju bättre för miljön, desto högre miljövärde.
Berätta för eleverna om matens fyra olika värden. Grupperna ska därefter resonera sig fram till en gemensam bedömning av hur viktiga dessa värden är. De ska visa detta genom att dela in en cirkel i fyra ”tårtbitar”. Ju större ”tårtbit”,
desto högre värde. Be grupperna i tur och ordning redovisa sin indelade cirkel och ge argument för sina val. När alla
grupper redovisat kan en diskussion i hela klassen genomföras. Använd nedanstående exempel på hur ett sammanvägande av de olika värdena fungerar i samband med konkreta val.
Kött
Att transportera kött från Brasilien på båtar ger inte så stora utsläpp. Det är uppfödningen som ger de största utsläppen.
I Brasilien betar korna utomhus och då bildas metangas som ökar växthuseffekten. Boskap i Sverige har ofta fötts upp på
sojabönor som odlats i Brasilien, där man måste skövla regnskog för att odla dem och använder bekämpningsmedel som
är förbjudna i Sverige. Grisar och kycklingar i Sverige äter mer sojabönor än kor men släpper ut mindre växthusgaser.
Åker man bil till gårdsbutiken ute på landet för att köpa närproducerad mat ger det mycket utsläpp. Köper man kött från
Brasilien, så får ett land med många fattiga större inkomster som de kan använda till utbildning, hälsa, vägar osv.
Bönor
Bönor innehåller liksom kött proteiner som vi behöver. Proteinet i bönor har högt näringsvärde. Produktionen av ett kilo
bönor orsakar ett utsläpp av 0,2 kilo koldioxid medan en svensk kyckling orsakar 2,7 kilo koldioxid. Bönor från Brasilien
har alltså ett högre miljövärde än kycklingar från Sverige. Att köpa bönor från Brasilien ger också landet inkomster, som
de fattiga kan få del av.
Tomater
Tomatens miljövärde beror bl a på säsongen. Tomater från Holland under sommaren har lågt miljövärde, eftersom de
odlas i växthus, som förbrukar mycket energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. Då har närodlade svenska tomater
högre miljövärde. Men om man åker bil ut på landet för att köpa dem sjunker deras miljövärde, eftersom bilen släpper
ut stora mängder växthusgaser. På vintern har de spanska tomaterna högre miljövärde än de holländska och de svenska
växthusodlade.
Så här mycket koldioxid per kilo släpper de olika tomaterna ut:
Svenska tomater Spanska tomater
Holländska tomater
750 gram
500 gram
2 900 gram
De lantarbetare som plockar tomaterna i Spanien och Italien är ofta så kallade illegala invandrare från Nordafrika. De
lever för det mesta under dåliga arbetsförhållanden, får låga löner och har knappast några rättigheter eller skydd.
Tomater har miljövärde och människorättsvärde som beror på säsongen och var de producerats.
Vad kan vi göra?
Se lektionsförslag 7: Lägg märke till märkning.
Där finns förslag på hur klassen kan arbeta med rättvise- och miljömärkningarna.
Fördjupningsmaterial
På nedanstående hemsidor finns mer kunskap, information om material och förslag på pedagogiska arbetssätt:
Sveriges konsumenter, www.sverigeskonsumenter.se
Svenska naturskyddsföreningen, www.naturskyddsföreningen.se
Livsmedelsverket, www.livsmedelsverket.se
Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se
Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se/internationellt
Kommerskollegium, www.kommers.se
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN
Var kommer maten ifrån?
Fyll i tabellen och fundera kring hur de olika årstiderna påverkar.
PRODUKT
PRODUKTIONSLÄNDERNÄRPRODUCERAT/IMPORTERAT
Mjölk
Ost
Olja
Vete
Ris
Potatis
Kålrot
Morot
Purjolök
Aubergine
Tomat
Vitkål
Paprika
Vindruvor
Bananer
Äpple
Pärom
Jordgubbar
Kyckling
Lamm
Nötkött
Griskött
Fisk
Bönor (torkade)
Linser (torkade)
Kryssa i vilken årstid det är:
sommar
höst
vinter vår
faktaruta
Länder som producerar VAROR åt
Sverige och vad de producerar:
Brasilien
Danmark Tyskland Indien
Colombia USA Italien
Elfenbenskusten
Irland
Spanien
Nederländerna
Kenya
kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor
svin, kor, mjölk, korn
raps, svin, mjölk, kor
bomull, ris, kaffe, tobak,
kaffe, bananer, bomull, kor
sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete,
kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps
kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango
kor, mjölk, svin, får
grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver
kor, mjölk, svin
kaffe, te, avokado, bönor, ananas
”Sverige importerar allt mer mat.
För 15 år sedan var andelen importerad mat 25%
av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.”
Kan man få nog?
Maakera tur & retur Sidan 6-7
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på frågan om konsumtion som meningsbärande livsinnehåll och alternativen sedda utifrån ett
perspektiv av hållbar utveckling. För att ge eleverna möjlighet att förstå vad detta innebär utgår förslaget från en fiktiv
scen, där ett drastiskt köpstopp införs under ett år.
Ett radiomeddelande är utgångspunkten för två alternativa arbetssätt. I alternativ A väljer eleverna först sammansättning av ett hushåll och skriver sedan var sin berättelse. I alternativ B väljer eleverna mellan olika reaktioner på meddelandet som underlag för samtal och funderingar. Båda alternativen utgår från att Sverige är mångkulturellt. Därför läses
meddelandet på flera språk.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Syftet är att stimulera eleverna till kritiskt tänkande kring konsumtion, livsstil och värderingar i förhållande till hållbar utveckling.
Översättningar till för klassen aktuella språk av radiomeddelandet. Ta till exempel hjälp av
hemspråkslärare. OH eller PowerPoint-presentation av hushållens sammansättning i alternativ A, se arbetsbladet Vilket hushåll väljer du? sist i detta lektionsförslag. Kopior av arbetsbladet Reaktioner på radiomeddelandet i alternativ B. Arbetsbladet finns sist i detta lektionsförslag.
Varje alternativ: Två lektioner
Genomförande
Moment 1. Radiomeddelandet
Läs upp nedanstående situation för hela klassen. Be elever läsa upp radiomeddelandena på de
språk som är representerade i klassen, om du inte själv talar dem.
Situationsbeskrivning
Medlemmarna i ett hushåll sitter och äter frukost en lördag morgon. Radions P3 är påslagen, men knappt någon lyssnar.
Plötsligt bryts sändningen, volymen höjs av sig själv och ni hör en speakerröst säga:
”Detta är ett viktigt meddelande! Om en timme kommer alla butiker att stängas, endast livsmedel och apoteksvaror
kommer att säljas det närmaste året. Inget nytt kommer att kunna köpas. Begagnade varor kommer att få säljas och
reparationer kommer att kunna utföras. Detta beslut har regeringen och företagen tagit tillsammans på grund av den
svåra resursbrist som uppstått till följd av överkonsumtionen.”
”This is an important message! Within an hour all shops will be closed and only food and pharmacy products will be
sold. You will not be able to buy anything new for a year. Recycled products can be purchased and repairs will be carried
out. The government and the companies have together taken this decision because of the grave shortage of resources,
which is a consequence of over-consumption.” Meddelandet läses upp på andra språk.
ALTERNATIV A: SKRIV EN BERÄTTELSE
Varje elev ska nu skriva en berättelse om vad som händer kring frukostbordet efter detta meddelande. Vad säger
medlemmarna i hushållet? Vad gör de? Vad tänker de? Men först ska de sätta samman sitt hushåll
Moment 1. Välj ett hushåll
Förklara för eleverna att hushåll kan ha väldigt olika sammansättning och använd gärna statistik från faktarutan. Ta
gärna lite tid att prata om det, så att eleverna kan göra ett medvetet val av hushåll innan de börjar skriva sin berättelse.
Presentera sedan de olika hushållssammansättningarna. Hushåll 5 är en möjlighet för eleven att skapa sin egen sammansättning. Se kopieringsunderlaget ”Vilket hushåll väljer du?”
Moment 2. Nu kan eleverna skriva sina berättelser
faktaruta: hushållens sammansättning i sverige
Av 30 elvaåringar bor
- 20 tillsammans med sina
ursprungliga föräldrar, inklusive
adoptivföräldrar. Adoptivföräldrar kan vara av samma kön.
- 6 tillsammans med en av sina
ursprungliga föräldrar.
- 1-2 tillsammans med en
ursprunglig förälder och en
styvförälder.
ALTERNATIV B: SAMTAL OCH REFLEKTION
OM REAKTIONER PÅ MEDDELANDET
Hur många som bor tillsammans med mor- eller farföräldrar finns det tyvärr ingen
statistik på.
Moment 1. Reaktioner
Efter radiomeddelandet får varje elev listan som visar några olika typer av reaktioner, se kopieringsunderlaget
”Reaktioner på radiomeddelandet”. Eleven kan sätta tre kryss i högerspalten fördelade så här:
- Ett kryss för elevens egen reaktion.
- Ett kryss för hur eleven tror kompisarna skulle reagera.
- Ett kryss för hur eleven tror vuxna vid frukostbordet skulle reagera.
Den nedersta raden är till för att eleverna ska kunna skriva en egen reaktion, om de inte tycker att alternativen på listan
passar. Ge eleverna tid att fundera.
Moment 2. Samtal och funderingar
Samla in elevernas ifyllda listor och sammanställ dem på ett OH-blad eller i en PowerPoint-presentation.
Presentera den sammanställda listan för klassen. Den ger en bild av opinionsläget och utifrån den kan ett samtal
utvecklas om livsstil och värderingar. Först tittar man på vad man kan se av sammanställningen.
- Finns det skillnad på hur eleven själv svarat och vad eleven tror om kompisarnas reaktion? - Skillnader mellan eleven själv och vuxna?
- Skillnader mellan vad eleven tror om vuxna och kompisar?
Därefter resonerar man sig fram till en indelning av de olika reaktionerna på radiomeddelandet i tre kategorier: positiv,
negativ och positiv/negativ.
Nedan finner du en indelning så som idégivaren tänkt sig, men det är fullt möjligt att klassen kan resonera sig fram till
en annan uppdelning.
Positiv Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i affärer och får mer tid att spela gitarr.
Då går jag och lägger mig igen och läser en bok.
Vad mycket pengar vi får över. Vad ska vi göra med dem? Negativ
Men jag bara MÅSTE ha ett par märkesjeans, annars blir jag retad i skolan.
Får vi inga julklappar nu? Födelsedagspresenter?
Vad ska vi göra på lördagarna nu då, när affärerna är stängda?
Positiv/negativ Kom, vi åker genast till köpcentret och handlar tusen nya saker.
Förklara för mig vad de sa, för jag kan inget av de språk som meddelandet kom på.
Moment 3. Samtal och funderingar
Nu ska samtalet formas i en öppen och tillåtande atmosfär för att fördjupa reflektionen över konsumtion, livsstil och
värderingar. Nedanstående frågor, som kan ha fler svar än ett, kan användas:
vad tycker du?
- Varför finns det en skillnad – om den finns – mellan vad eleven själv svarat och vad eleven tror om andra?
- Finns det en skillnad mellan vad man tycker innerst inne och vad man kan säga högt att man tycker?
- Vem bestämmer vad man kan säga högt att man tycker?
- Hur vet man vad man tycker innerst inne? Hur tar man reda på det?
- Är det viktigt att man tycker lika?
- Eller är det viktigt att det finns olika åsikter i en klass, i en kompisgrupp, i samhället?
Jordens resurser
- Tror du att det är resursbrist i världen? T ex på olja, mat, mineraler, skog, vatten o s v?
- Tror du att vi måste börja spara på jordens resurser? - Eller kommer vi att hitta nya tekniska lösningar, så att vi inte behöver ändra vår livsstil?
- Ska vi lära oss att tänka långt in i framtiden så att resurserna räcker till dem?
- Eller tror du att de kommer att fixa det själva?
Konsumtion
- Har alla människor på jorden rätt till samma levnadsstandard?
- Om alla skulle leva med den levnadsstandard som finns i Sverige, skulle det behövas tre jordklot till. Det finns inte.
Så vad gör vi?
- Om det blev köpstopp och ert hushåll fick mycket tid över, vad tycker du att ni då skulle göra?
- Vad skulle ni använda tiden till?
- Kan man någonsin bli nöjd med vad man har?
- Kan det vara roligt att hitta på sätt att återanvända och reparera?
Känslor
- Vad blir du allra mest glad av?
- Vad är allra viktigast för dig?
- Är det något man kan köpa eller är det något som inte förbrukar jordens resurser?
- Kan man köpa det du längtar allra mest efter?
- Kan man ändra sig?
Titta på listan över reaktioner och tänk efter om du skulle svara likadant nu eller om du ändrat dig efter samtalet?
Vad kan vi göra?
Publicera elevernas berättelser på skolans hemsida och gör reklam för den på anslagstavlor och i kommunikationen mellan skola och föräldrar. Sammanställ berättelserna i ett häfte och låt eleverna sälja signerade exemplar till självkostnadspris till t ex familj, släkt, vänner, grannar och vid olika samlingar i skolan. Inkomsterna kan gå till klasskassan.
Fördjupningsmaterial
En köpfri dag. www.bnd.nu
Mycket vill ha mer. Forskning och Framsteg 8/2006.
www.fof.se/tidning
Världsnaturfonden. Om Overshoot-day, den dag på året då vi
överskridit jordens biologiska produktionsförmåga.
www.wwf.se
www.footprintnetwork.org
Zygmunt Bauman: Konsumtionsliv. Daidalos 2008.
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Kan man få nog?
vilket hushåll väljer du?
Hushåll 1: 11-årig flicka, pappa, farmor som pratar tigrinja men inte svenska, 17-årig storebror.
Hushåll 2: 11-årig pojke, mamma, tre bröder som är 20 år, 15 år och 2 år.
Hushåll 3: 11 årig pojke, två pappor, kompis som är 11 år.
Hushåll 4: 11-årig flicka eller pojke, mamma, pappa, äldre storasyster på 13 år.
Hushåll 5: bestäm själv vem som sitter vid frukostbordet.
Reaktioner på radiomeddelandet
Reaktioner på radiomeddelandet
Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i
affärer och får mer tid att spela gitarr.
Men jag bara måste ha ett par märkesjeans,
annars blir jag retad i skolan.
Och jag som tänkt riva ut köket och sätta in ett
helt nytt. Vad ska jag nu hitta på att göra i höst?
Får vi inga julklappar nu?
Födelsedagspresenter?
Kom, vi åker genast till köpcentret
och handlar tusen nya saker.
Då går jag och lägger mig igen
och läser en bok.
Vad ska vi göra på lördagarna nu då
när affärerna är stängda?
Vad mycket pengar vi får över.
Vad ska vi göra med dem?
Förklara för mig vad de sade, för jag kan inget av
de språk som meddelandet kom på.
Jag
Kompisarna
Vuxen
Sopkonst och konstiga sopor
Maakera tur & retur Sidan 8-9
Beskrivning
Detta förslag vill stimulera till nytänkande kring frågor om sopor och inspirera till nyskapande konst av sådant som
slängs. Det innehåller underlag för samtal och kritiskt tänkande kring sopor och hänvisar till nutida konstnärer och designer, som inspiration till eget skapande av sopkonstverk.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Syftet är att eleverna ska öva upp sitt kritiska tänkande, upptäcka att vad vi kallar sopor beror på hur man ser på det och använda sin kreativitet.
Kopior av arbetsbladet Vad är sopor? som finns sist i lektionsförslaget
Diverse material, se de enskilda förslagen under Genomförande moment 4 .
Moment 1-3: En lektion.
Moment 4: En lektion för varje enskilt aktivitet.
Genomförande
Bara för att vi slänger något, försvinner det inte. Det förflyttas till en annan plats, omvandlas eller återvinns. Man kan
t o m göra konst av sopor. Ett flertal konstnärer arbetar i dag just med det vi kallar sopor. De kan vara inspiratörer för att
locka fram den kreativitet som behövs för att hitta nya lösningar på hur vi ska nå en hållbar utveckling.
Moment 1. Vad är en sopa?
Den här övningen syftar till att tänka kritiskt kring vår inställning till sopor. Dela in eleverna i mindre grupper om t ex
fem. Ge varje grupp en kopia på kopieringsunderlaget ”Vad är sopor?” och be dem diskutera sig fram till gemensamma
svar på vad de anser vara en sopa. I vänsterspalten antecknar de sina skäl för vad de tycker. De fyra tomma raderna är
till för elevernas egna exempel.
Moment 2. Samtal och funderingar
Gå igenom listan genom att ta upp en sak i taget och be grupperna redovisa hur de resonerade. Bygg vidare
på elevernas egna funderingar kring frågor som: När blir något en sopa? Vem bestämmer vad som är en sopa?
Är allt vi slänger verkligen sopor?
Moment 3. Återanvändning
Be nu grupperna komma på olika sätt att återanvända de olika sakerna och
anteckna dem i högerspalten i arbetsbladet. Be eleverna rapportera vad de
skrivit i högerspalten och anteckna förslagen på blädderblock, så att alla kan
se alla förslag. Med hjälp av övningarna ovan har eleverna börjat se på sopor
på ett annat sätt, börjat upptäcka möjligheterna för återanvändning. Nästa
steg är att upptäcka den kreativa möjligheten i att göra konst av sopor.
Moment 4. Göra konst av sopor
Det går att göra konst av (nästan) alla sopor. Här är förslag på fyra aktiviteter
som kan användas som de är eller fungera som inspiration till att hitta på
egna idéer.
PLASTBURKAR
Be eleverna att under en vecka ta med sig de plastburkar som slängs i deras
hushåll. Rengjorda, naturligtvis. Visa bilden nedan för eleverna som inspiration att göra egna plastburksfigurer. Be varje elev välja en av de insamlade
burkarna och göra en egen figur. Designern Jenny Lundgren har gjort figurer
av plastburkar. Se www.jennylundgren.se
METALLBURKAR
Be eleverna att under en vecka ta med sig de metallburkar som slängs i deras hushåll. Rengjorda, naturligtvis.
Samla dem i en låda, det synliggör mängden av en typ av sopor.
TEXTIL
Be eleverna att ta med sig något eller några plagg hemifrån som de tänkt slänga. Nytvättade, naturligtvis. Ta
fram överblivna tygbitar från textilslöjden. Om det behövs kan man komplettera med tyger inköpta i secondhand-butiker. Konstnären Ola Wikström har gjort ett flertal pixeltavlor.
Dem hittar man på http://jagvilltillaruba.blogspot.com/search/label/pixeltavlor
TRÄ
Spara alla små träbitar som bli över i träslöjden. Om det behövs kan man komplettera med gratis träbitar från
en brädgård. Konstnären Jacob Dahlgren gör skulpturer av träbitar. Hans verk finns på http://jacobdahlgren.
com
Vad kan man göra?
Gör en utställning av konstverken.
Lägg ut foton på skolans hemsida.
Fördjupningsmaterial
www.sopor.nu
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Sopkonst och konstiga sopor
vad är sopor?
Diskutera er fram till gemensamma svar på vad ni tycker är en sopa. I mittenspalten kan ni anteckna varför ni
tycker som ni tycker. De fyra tomma raderna är till för egna exempel. Högerspalten ska användas senare.
exempel på sakersopa eller inte?förslag på återanvändning
En T-shirt jag inte vill ha längre
En tom konservburk
En tom leksaksförpackning
En tom schampoflaska
En trasig stol
Vinden vänder
Maakera tur & retur Sidan 10-11
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på vindenergi som exempel på användning av förnyelsebara energikällor. Det börjar
med tillverkning av en vindsnurra. Den aktiviteten följs av undervisning om hur vinden kan omvandlas till
energi och om vindkraftens utbredning och betydelse i världen. Därefter kommer underlag för samtal om hur
eleverna individuellt och klassen gemensamt kan spara el.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska lära sig om den förnyelsebara energikällan vinden och börja fundera över hur de själva kan bidra till att minska energiförbrukningen.
MATERIAL
Två A4-papper i olika färger, en blompinne eller blyertspenna helst med suddgummi och en knappnål med stort huvud till varje elev. Sax och lim. Kopior på arbetsbladet Genomförande samt Energispar.
TIDSÅTGÅNG
Moment 1-3: En lektion.
Moment 4: En lektion för varje enskilt aktivitet.
Genomförande
Moment 1. Tillverka en vindsnurra
Tillverka vindsnurran utifrån instruktionerna på kopieringsunderlaget ”Tillverka en vindsnurra”.
Kolla vad som händer med snurran om du blåser bara lite och om du blåser allt du kan. Kan du blåsa lagom,
så att snurran snurrar på ett bra sätt? Detta experiment är relevant för undervisningsdelen under Vindkraft i
Sverige.
Moment 2. Undervisning
Förklara hur vindkraft kan omvandlas till energi och skillnaden mellan förnyelsebara och icke-förnyelsebara
energikällor. Information hämtar du på
Vattenfall AB, www.vattenfall.se
Svensk Energi AB, www.svenskenergi.se
Energimyndigheten, www.energikunskap.se
Moment 3. Vindkraft i världen
Föregångarna till vindkraftverken i dag är väderkvarnarna. Redan för tre tusen år sedan lär det ha funnits väderkvarnar i Kina och Japan. Under 1200-talet byggdes en stor mängd väderkvarnar i Europa och vinden blev
snart en av de viktigaste energikällorna ända fram till 1800-talets slut. Enligt teknikhistorikerna kan det under
1800-talet ha funnits så mycket som en halv miljon väderkvarnar i hela Europa och ungefär lika många i Kina.
Väderkvarnarna användes bland annat till att mala säd, till vattenpumpning för att torrlägga mark för jordbruk, för att driva sågverk och vid papperstillverkning.
Elproduktion med vindkraft är inte så omfattande i världen i dag, men i enskilda länder med tillgång till en
hög medelvindhastighet kan vindkraften ge ett bra tillskott till det totala energibehovet. I Danmark kommer
till exempel 23% av all el från vindkraft. Till andra stora vindkraftländer hör USA, Kina, Spanien, Tyskland och
Indien.
Globalt har produktionen av energi med hjälp av vindkraft fördubblats vart tredje år de senaste åren och de
flesta tror att intresset för vindkraft kommer at öka. Vindkraft är i dag den energiform som växer snabbast i
världen. Orsakerna till detta är flera. Den tekniska utvecklingen gör vindkraften allt mer effektiv och energipriserna förväntas stiga allt mer. Dessutom leder de globala klimathoten leder till att kraven ökar på en omställning från förbränning av fossila bränslen till förnybar energi.
I Sverige har vindkraften hittills inte haft någon större betydelse, men under senare år har man byggt allt fler
vindkraftverk. År 2008 fanns det 900 och 2010 finns det cirka 1 500 vindkraftverk utspridda i alla Sveriges län.
Västra Götaland har 332 vindkraftverk, flest av alla län, men det är Skånes vindkraftverk som producerar mest
vindkrafts-energi. Sveriges största vindkraftspark ligger ute till havs i Öresund. Den innehåller 48 vindkraftverk
och kan producera så mycket el som behövs för att värma upp 13 000 villor under ett år.
Det måste blåsa lagom för att vindkraftverken ska kunna ta tillvara vindens energi. Jämför med experimentet
med vindsnurran. Blåser det mindre än 4 meter per sekund eller mer än 25 meter per sekund stoppas elproduktionen. Det blåser mer i Sverige på vintern än på sommaren och det är bra, för det är då vi behöver mest
el.
1 kWh el räcker till för att en lågenergilampa ska lysa i 111 timmar men bara 25 timmar för en glödlampa.
Om du kokar med locket på, går det bara åt en tredjedel så mycket energi
jämfört med om du kokar utan lock.
En kort dusch på 5 minuter i stället för en kvart kan minska elförbrukningen med 500 kWh per år.
Moment 4. Spara el
Det är viktigt att spara energi. Vad gör du redan och vad kan du göra mer?
Kopiera underlaget Energispar och dela ut till varje elev. Be dem titta igenom listan och markera med ett kryss
vilka energibesparande åtgärder de redan gör.
Samtala sedan om vilka de kan tänka sig göra framöver och vilka klassen kan komma överens om att göra.
Vad kan vi göra?
Gör plakat som visar vilka energibesparande åtgärder eleverna i klassen redan genomför och sätt upp i skolan.
Utmana andra klasser i en tävling.
Gör plakat med vilka energibesparande åtgärder eleverna kan tänka sig göra och sätt upp i klassrummet. Följ
upp några gånger, t ex efter en vecka, en månad och tre månader.
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Vinden vänder
Tillverka en vindsnurra
1. Limma ihop två olikfärgade A4-papper.
2. Vik pappret så att ena kortsidan ligger precis längs dess långsida.
3. Klipp bort den del av de ihoplimmade pappren som inte är dubbelvikt.
4. Då får du en triangel. Vik denna triangel på mitten.
5. När du vecklar upp triangeln ska den se ut som en kvadrat med ett vikt kors.
6. Klipp sedan från varje hörn ca 10 cm in mot mitten så att det blir flikar som kan vikas.
7. Gör ett hål nära papperskanten på höger sida av varje klipp.
8. Stick en knappnål eller liknande med stort huvud genom hålen på flikarna så att de överlappar varandra.
9. Stick därefter nålen genom papprets mitt precis där de vikta korsarmarna möts.
10. Stick slutligen nålen in i spetsen på en pinne eller i suddgummit på en blyertspenna.
11. Har du gjort rätt, ska nu vindsnurran snurra runt när du blåser på den.
Energispar
Nedan hittar ni olika sätt att spara energi. Sätt ett kryss för de energisparande handlingar du redan gör
och de du kan tänka dig att börja göra.
energispar
Det här gör jag redan
Släcka ljuset på mitt rum
när jag går ut ur det Använda lågenergilampor
Sätta lock på kastrullen när
jag kokar mat och vatten
Använda vattenkokare för
att koka vatten i
Använda mikrovågsugn för att
värma en liten portion mat
Lufttorka kläder i stället för att
använda torkskåp eller tumlare
Skölja disken i en balja och inte
under rinnande vatten
Duscha 5 minuter
Sänka temperaturen till 15 grader
i mitt rum när jag åker bort
Dra för gardiner, fälla ner persienner när det är mörkt utanför
Inte ställa möbler
framför element
Inte låta vattnet rinna när
jag borstar tänderna Ha TV:n helt avstängd, inte bara
på stand-by, när jag inte tittar
Påminna familjen att
vi ska spara el Det här kan jag
tänka mig att göra
Lägg märke till märkningen
Maakera tur & retur Sidan 13-15
Beskrivning
Detta förslag innehåller undervisning, elevernas egen research i verkligheten, kunskapssökande och redovisning
samt reflekterande samtal.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska förstå vad miljö- och rättvisemärkning av en vara innebär, vad de olika märkningarna står för och vilken betydelse de har för människor och miljö.
MATERIAL
Bilder av fem olika märken, papper och pennor, se arbetsblad sist i lektionsförslaget.
TIDSÅTGÅNG
Moment 1: två lektioner.
Moment 2-3: två lektioner.
Genomförande
Moment 1. Märkningsdetektiver
PRESENTATION AV MÄRKNINGAR
Märkning av varor utifrån miljö- och rättviseperspektiv startade för mer än 20 år sedan för att underlätta för
konsumenter att välja produkter som minskar belastningen på miljö och människor. I dag finns det ett flertal
märkningar. Presentera de viktigaste för eleverna.
Fairtrade
Fairtrade betyder rättvis handel. Fairtrade är den enda produktmärkning
vars kriterier syftar till att motverka fattigdom och stärka graden av inflytande och medbestämmande bland människor i världens utvecklingsländer. Kriterierna baseras på ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i
arbetslivet samt syftar till ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
Det innebär att:
•
•
•
•
•
Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
Barnarbete och diskriminering motverkas
Demokratin och organisationsrätten främjas
Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
Fairtrade-märkta produkter är bland annat kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan
färskt frukt, juice/läsk, ris, quinoa, glass, socker, kryddor, nötter, snacks/godis och honung. Dessutom går det att
köpa Fairtrade-märkt vin, blommor, sportbollar och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull.
Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Aktiebolaget ägs av Svenska kyrkan och LO; föreningens medlemmar är ideella organisationer. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International, FLO. www.fairtrade.se
Svanen
Svanen är Nordens officiella miljömärkning och leds i Sverige av Miljömärkning Sverige AB, där det sitter
representanter för regeringen, miljöorganisationer och företag. Svanen utvecklar kriterier utifrån ett livscykelperspektiv - från råvara till avfall. Ofta handlar det om att utveckla kriterier för produkter som används i stor
mängd och av många människor. Det finns drygt 6 500 svanenmärkta produkter. Svenska Miljömärkningsnämnden, som bedömer frågor rörande EUs Ecolabel, EU-blomman, är knutet till Miljömärkning Sverige AB.
www.svanen.se
EU-blomman
EU-blomman fungerar på samma sätt som Svanen och är EU:s officiella märkning. Både Svanen och EU-blomman granskar produkten eller tjänsten hela vägen från råvara till avfall. www.svanen.se/EU-Ecolabel
Bra miljöval/Falken
Bra Miljöval, även kallad Falken, är Naturskyddsföreningens miljömärkning. Grundidéerna för märkningen är
att vi måste spara på naturresurserna. Den biologiska mångfalden och människans hälsa får inte hotas. Material ska kunna återföras till naturens kretslopp, användas på nytt eller återvinnas. Märket Bra Miljöval hittar du
bland annat på vardagskemikalier, textil, el, transporter och livsmedelsbutiker.
www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval
Svanen
KRAV
KRAV
EU-Blomman
EU-märket Falken/Bra
miljöval
Svenskt sigill
KRAV-märkningen står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. KRAV är symbolen för ekologiskt framtagna produkter. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer (GMO)
får inte användas. Djurens hälsa och naturliga beteende värnas. KRAV drivs som en ekonomisk förening med
26 rikstäckande medlemsorganisationer. KRAV hittar man främst på livsmedel, men även restauranger, butiker,
fröer och odlad fisk kan KRAV-märkas. www.krav.se
EU-märket för ekologiskt jordbruk
EU-märket för ekologiskt jordbruk är EU:s motsvarighet till KRAV och i Sverige kontrolleras märkningen också
av KRAV. På vissa punkter har KRAV hårdare regler än EU. www.ec.europa.eu/agriculture/organic
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill är ett kontrollmärke som garanterar att råvarorna har producerats av svenska kontrollerade gårdar och odlingar. Höga krav ställs på säkra livsmedel, miljöhänsyn, god djuromsorg och öppna svenska landskap. Bakom märket står Sveriges bönder och odlare. www.svensktsigill.se
Spaning
Dela in eleverna i mindre grupper och ge grupperna var sitt märke. De ska nu spåra upp var de hittar just det
märke de tilldelats.
Här är förslag på platser:
- livsmedelsbutiker
- skolköket
- hemkunskapsrummet
- fritidsgården
- förskolan
En grupp kan få till uppgift att på biblioteket titta igenom tidningar och tidskrifter för att hitta reklam för en
eller flera av märkningarna. Märkningsdetektiverna kan dessutom få i uppdrag att visa sitt märke för några
vuxna och fråga om de vet vad det står för. Be varje grupp redovisa för hela klassen hur många märken de hittade, på vilka produkter de fann sitt märke och vad de intervjuade visste om märkningarna. Moment 2. Kunskapsdetektiver
Nu ska grupperna upptäcka vad de lärt sig, vad de mer behöver veta och hur man kan få reda på det.
Ge varje grupp nedanstående lista (den finns även på arbetsbladet sist i lektionsförslaget). Kan de svara på frågorna vet
de vad de vet. Kan de inte svara på frågorna, ska de söka på
hemsidorna för märkningarna.
Spaningsfrågor:
Hur länge har märkningen funnits i Sverige?
Vem står bakom märkningen?
Vilka är kriterierna för märkningen?
Vilka produkter kan märkas med detta märke?
På www.miljomarkarna.se finns en översikt
med länkar till några av de olika
miljömärkningarnas hemsidor.
Moment 3. Samtal och funderingar
Grupperna redovisar för hela klassen vad de upptäckt som kunskapsdetektiver,
varefter samtal förs med eleverna utifrån följande frågor:
- Vad anser du om de olika märkningarna?
- Är de bra?
- För vem är de bra?
- Varför ska man köpa varor med dessa märken?
- Varför ska man inte köpa dem?
- Vad blir skillnaden om man köper eller inte?
- För dig?
- För dem som tillverkat/odlat dem?
- För miljön?
Vad kan vi göra?
Gör en utställning som innehåller bilder på märkena, exempel på varor med märket, exempel på reklam för
märket, spaningsfrågorna med svar.
Fördjupningsmaterial
Föreningen Medveten Konsumtion är ett nätverk av människor som hjälper varandra att kunna ta mer
medvetna konsumtionsbeslut ur miljö- och rättviseperspektiv. www.medvetenkonsumtion.org
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
spaningsfrågor
Här hittar du spaningsfrågor som du kan fundera över när du är ute och spanar:
1. Hur länge har märkningen funnits i Sverige?
2. Vem står bakom märkningen?
3. Vilka är kriterierna för märkningen?
4. Vilka produkter kan märkas med detta märke?
På www.miljomarkarna.se finns en översikt med
länkar till några av de olika miljömärkningarnas hemsidor.
Plastburkens eviga liv
Maakera tur & retur Sidan 8-9
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på återvinning och bygger på att eleverna tar med sig återvinningsbara produkter hemifrån för att synliggöra förbrukningen. Här finns också underlag för elevernas eget kunskapssökande.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska lära sig urskilja vilka sopor som går att återvinna, lära sig var
för man ska återvinna, själva fortsätta sortera och återvinna samt främja återvinningen i sin närmiljö.
MATERIAL
Se varje specifik punkt under Genomförande moment 1.
TIDSÅTGÅNG
Moment 1: Cirka en kvart om dagen under en vecka.
Moment 2-3: En till två lektioner.
Tidsåtgången är beroende av vilket av förslagen man väljer att genomföra.
Genomförande
MOMENT 1
Insamling av återvinningsbara produkter för att tydliggöra hur mycket som kan återvinnas och hur sortering
för återvinning ser ut.
Papper
För att illustrera förbrukningen av pappersförpackningar ska eleverna under en vecka ta med sig alla tomma
toapappersrullar hemifrån. Trä dem på ett snöre. Det blir mest effektfullt om man fäster snöret i tak och golv.
Om inte det går, hänger man upp det mellan två väggar.
Metall
För att illustrera förbrukningen av metall ska eleverna under en vecka ta med sig alla metallburkar som slängs
hemma. Påminn dem om att de ska vara rengjorda. Bygg ett burkberg allt eftersom burkarna kommer in.
Limma ihop burkarna med lämpligt lim.
Glas
För att illustrera förbrukningen av glas ska eleverna under en vecka ta med sig alla glasburkar och -flaskor som
slängs hemma. Påminn dem om att de ska vara rengjorda. Man kan t ex ställa glasburkarna och flaskorna i
fönsterkarmarna.
Plast
För att illustrera förbrukningen av plast ska eleverna under en vecka ta med sig alla plastförpackningar som
slängs hemma. Påminn dem om att de ska vara rengjorda. Gör ett hål i botten på förpackningarna och trä
dem på ett snöre. Häng upp snöret.
Moment 2. Kunskapssök
Dela in klassen i fyra grupper så att varje grupp får en avfallssort. Ge grupperna i uppgift att söka svar på
nedanstående frågor och skriva ner dem på ett blädderblocksblad. Svaren hittar de på: www.sopor.nu
- Vad gör man glas, metallburkar, toapappersrullar och plastförpackningar av?
- Görs dessa av förnyelsebara eller icke-förnyelsebara resurser?
- Hur mycket energi förbrukas för att producera glas, metallburkar, toapappersrullar och plastförpackningar?
- Hur mycket glas, metallburkar, toapappersrullar och plastförpackningar återvinns i Sverige?
- Hur mycket energi förbrukas vid återvinning av glas, metallburkar, toapappersrullar och plastförpackningar?
Moment 3
Grupperna redovisar sina resultat för klassen och sätter upp sitt blädderblocksblad vid respektive avfallsprodukt.
Vad kan vi göra?
A. Skapa snygga sorteringskärl i skolan.
Av vanliga lådor i passande storlek kan eleverna göra sorteringskärl till klassrummet eller andra utrymmen i
skolan. Lådorna målas i olika färger och förses med text om och bilder på respektive återvinningsprodukt.
B. Eleverna kan skapa återvinningslådor som de säljer till släkt, grannar och vänner för att få fler att återvinna
och för att få in pengar till klasskassan.
C. På skolans hemsida kan eleverna lägga ut foton på det de gjort i Genomförande moment 1 tillsammans
med svaren på frågorna i Genomförande moment. De kan lägga ut foton på sina lådor och kanske också göra
reklam för sina sorteringslådor.
D. När klassen genomfört detta ska allt självklart till sist till en återvinningsstation. Det kanske kan bli ett
studiebesök?
Fördjupningsmaterial
På www.sopor.nu finns en bra film på tio minuter, som berättar om sortering och återvinning, samt
annat intressant material.
Miljöförbundet Jordens vänner, www.mjv.se
Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Hur mycket vatten kostar det?
Maakera tur & retur Sidan 17-19
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på vatten som en alltmer överutnyttjad resurs. Det innehåller underlag för elevernas
aktiva bearbetning, fakta att använda i undervisning om vatten, pedagogiskt illustrativa exempel på vattentillgång och förbrukning samt underlag för samtal och funderingar. I slutet på förslaget finns exempel på räkneuppgifter om vatten.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska bli medvetna om vattnets betydelse för människor och miljö, om bristen på vatten i världen och om konsumtionens roll inklusive deras egen för att kunna fatta informerade beslut och påverka.
MATERIAL
Kopior av arbetsbladen Hur mycket vatten kostar det? och Hur mycket vatten går det åt? i Genomförande moment 1 och 2, arbetsbladen finns sist i lektionsförslaget.
Olika kärl för vatten i Genomförande moment 3
Lista från arbetsbladet i lektionsförslag 3 Värl(l)den på tallriken
(Genomförande moment 3).
TIDSÅTGÅNG
Moment 1: En lektion
Moment 2-3: En lektion
Moment 4: En lektion
Genomförande
Moment 1. Hur mycket vatten kostar det?
När vi köper något, frågar vi oftast vad det kostar och så får vi ett pris räknat i kronor. Det är ett sätt att tala
om vad en vara är värd. Man kan också fråga hur mycket vatten en vara kostar; det vill säga hur många liter
vatten har gått åt för att producera varan. Dela in klassen i grupper om fyra eller fem elever och ge varje grupp
en kopia av kopieringsunderlaget ”Hur mycket vatten kostar det?” som finns sist i lektionsförslaget. I vänsterspalten finns en rad varor och i högerspalten vattenåtgången vid produktion av varorna, alltså svaret på frågan
Hur mycket vatten kostar det? Men det är inte rätt svar på denna lista. Grupperna ska nu dra ett streck från
varan till rätt vattenkostnad. Eftersom syftet med denna övning är att stimulera eleverna att sätta in konsumtion i ett resursförbrukningsperspektiv, är det viktigt att ge grupperna tid att fundera och diskutera.
Informationen om hur man beräknar vattenkostnaden kan ges innan eleverna gör övningen. Den kan också
ges efteråt. Då blir övningen ett sätt för eleverna att ta reda på hur mycket de redan vet och stimulerar deras
lust att lära sig mer. Gissa hur mycket vatten varje vara kostar, dra ett streck mellan en vara och rätt siffra. Gå
igenom listan vara för vara med hela klassen. Jämför deras gissningar med rätt svar och ge dem tid att reagera
på denna jämförelse.
RÄTT SVAR
1 glas apelsinjuice
1 mugg kaffe med lock
1 kopp te
1 potatis (100g)
1 hamburgare 1 T-shirt
1 A4 papper 170 liter
208 liter
35 liter
25 liter
2 400 liter
4100 liter
10 liter
1 kopp kaffe Ett par jeans
1 påse chips
1 kg nötkött
1 kg socker
1 skiva bröd
140 liter
10 000 liter
185 liter
16 000 liter
1500 liter
40 liter
Hur Beräknas vattenkostnaden?
För varje vara har det gjorts en beräkning av den totala mängd vatten som går åt för att odla en gröda och
under bearbetningsprocessen av en produkt. Denna mängd vatten kallas virtuellt vatten och siffrorna är ungefärliga. Hur mycket vatten som behövs vid produktionen av livsmedel varierar från plats till plats beroende på
jordens kvalitet, klimatet, bevattningsmetoder, produktionsmetoder, o s v.
Nedan finns kortfattad information om några produkter. Detaljerad information finns på:
www.waterfootprint.org
Kaffe
Vatten behövs vid skalning, rostning, malning och bryggning av kaffet.
Kaffe i mugg
Det går åt vatten vid framställning av pappers- eller plastmuggar, lock och förpackning.
Te
Te kräver inte lika mycket bearbetning som kaffe innan det dricks och är därför inte lika
vatten-kostsamt.
Hamburgare
Det mesta av vattnet går åt till produktionen och bearbetningen av köttet men även till
produktionen av förpackningarna.
T-shirt
T-shirts görs av bomull, som odlas på fält. Dessa bevattnas, regnvatten avdunstar från fälten och vatten behövs för att spä ut det vatten som försämrats av mycket
konstgödsel och bekämpningsmedel. Under tillverkningen används vatten vid blekning, färgning och tryck.
Moment 2. Hur mycket vatten förbrukar jag?
Gör samma process som ovan med det vatten som en person i Sverige förbrukar under en dag. Ge grupperna
listan nedan som finns i kopieringsunderlaget ”Hur mycket vatten förbrukar jag” som finns sist i lektionsförslaget, och be dem dra streck mellan text och siffra. Be grupperna rapportera sina gissningar, skriv upp rätt svar
på tavlan och jämför. Ge eleverna tid att reagera på jämförelsen.
RÄTT SVAR
Dryck och mat
WC-spolning Disk 10 liter
35 liter
35 liter
Tvätt Personlig hygien
Övrigt 25 liter
65 liter
10 liter
Moment 3. Världens vatten och mitt vatten
Vattnet i världen
Ställ fram fyra vanliga tioliters skurhinkar med vatten. De symboliserar jordens totala mängd vatten, d v s 1,4
miljarder kubikmeter. Häll en liter vatten från en av hinkarna i ett litermått. Det utgör jordens 35 miljoner
kubikmeter sötvatten. Häll upp ett par deciliter vatten från litermåttet i ett glas. Det är ungefär den mängd
sötvatten som det är någorlunda lätt för människor att använda, omkring 7 miljoner kubikmeter, dvs
7 000 000 000 liter vatten. Fördelar vi det rättvist, så att alla människor får lika mycket sötvatten, hur många
droppar får varje människa då?
Det finns knappt 7 miljarder människor och cirka 7 miljarder liter sötvatten. Det blir ca 1 liter per person. OBS:
Gör klart för eleverna att denna uträkning inte tar hänsyn till vattnets kretslopp. Information om detta finns
på www.skolvision.se/Nkdel005Klotet2024.html
Jämför sötvattenstillgången i världen med nedanstående fakta:
-
Sedan 1950 har vattenförbrukningen i världen tredubblats.
-
Sedan 2000 har världens vattenförbrukning ökat mer än dubbelt så mycket som befolkningstillväxten.
-
Lägger man samman allt vatten, både det virtuella och det reella så förbrukar en person i Sverige
ungefär 5 900 liter per dygn. Det är knappt 40 normalstora badkar, som rymmer omkring 150 liter.
-
Den genomsnittliga förbrukningen av vatten per person och år räknat i kubikmeter i olika länder
(virtuellt vatten).
Världen USA Sverige Storbritannien Indien Malawi
1.564
2.895
2.150
1.695
980
370
Kubikmeter
Drygt 1,1 miljarder människor i världen har inte tillräckligt med vatten för att uppfylla grundläggande behov
och 2,6 miljarder människor saknar tillräckliga sanitära system, d v s sådant som hör ihop med hygienen.
En vegetarian förbrukar två och en halv kubikmeter vatten per dag för att producera sin mat. Äter man kött
behövs fem kubikmeter vatten per dag.
Resonera med eleverna kring vattentillgång, vattenförbrukning och rättvisa.
Var förbrukas vattnet?
I lektionsförslag 3 Vär(l)den på tallriken, Genomförande moment 2 med rubriken Min ”gård” i världen, finns en
lista på de länder som producerar mat för Sverige. Jämför denna lista med rätt svar på frågan hur mycket
vatten varje vara kostar. Då ser man var det vatten finns som förbrukas vid konsumtion av olika varor.
Här är några exempel:
- Dricker man en kopp kaffe förbrukar man vatten i Brasilien, Indien, Kenya
- Äter man en hamburgare förbrukar man vatten i Brasilien, Irland, Colombia
- Köper man en T-shirt eller ett par jeans förbrukar man vatten i Indien, USA, Elfenbenskusten.
Samtala med eleverna utifrån följande frågor:
- Vems är vattnet? - Bör vattnet fördelas lika mellan alla människor?
- Eller har de som kan betala rätt till mer vatten än de som inte kan betala?
- Vad ska prioriteras när det är brist på vatten: rent dricksvatten åt alla, kött till köttätare, bomull till kläder,
chips?
Moment 4. Räkneuppgifter
Med hjälp av ovanstående information kan en mängd olika räkneuppgifter sättas ihop. Här är några förslag.
Uppmana eleverna att själva formulera räkneuppgifter.
A. Omvandla den genomsnittliga förbrukningen av vatten per person i olika länder från kubikmeter till liter.
B. Omvandla dessa litermått till badkar.
C. Hur många badkar vatten går det åt till att producera ett kilo nötkött?
D. Hur många badkar vatten går det åt till att producera en hamburgare, en hamburgare till alla i klassen?
E. Hur många badkar vatten går det åt till att producera de T-shirts du köper under ett år?
F. Hur många gånger mer är vattenförbrukningen per person i Sverige jämfört med en person i Indien eller
Malawi?
Fördelar vi det rättvist, så att alla människor får lika mycket sötvatten,
hur många droppar får varje människa då?
Vad kan vi göra?
A. Diskutera med eleverna följande förslag på minskning av vattenförbrukningen:
- Låta bli att äta hamburgare eller äta färre hamburgare?
- Äta mer bönor och linser och mindre kött?
- Sluta dricka läsk eller dricka mindre läsk? (p g a sockerinnehållet)
- Duscha kortare tid och inte så ofta?
- Inte köpa så mycket nya kläder?
- Få de vuxna att dricka mer te och mindre kaffe?
B. Av kunskapen inhämtad i detta lektionsförslag kan eleverna göra informativa planscher till en utställning.
Eleverna kan rita egna teckningar av badkar och produkterna, göra urklipp i tidningar eller göra collage och
kombinera dem med fakta. Mängden vatten kan synliggöras med hinkar. Resultaten från räkneuppgifterna kan
också illustreras av elevernas teckningar.
C. Av materialet kan eleverna göra något till skolans hemsida.
Fördjupningsmaterial
FAO. FN:s organ för livsmedel och jordbruksfrågor. www.fao.se
Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se
Klicka på internationellt arbete, internationella nyheter, material med tema vatten
Stockholm International Water Institute, www.siwi.org
Vattenfotavtryck, www.waterfootprint.org
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Hur mycket vatten kostar det?
Hur mycket vatten kostar det?
Varan Vattenpriset i liter
1 kopp kaffe 35
1 pappersmugg kaffe med lock
2400
1 kopp te
140
1 potatis (100g)
16 000
1 hamburgare 25
1 T-shirt
10
1 A4 papper 4100
1 skiva bröd 1500
1 kg socker 75
1kg nötkött 208
1 påse chips, 300 g 185
Ett par jeans 170
1 glas apelsinjuice
10 000
Hur mycket vatten förbrukar jag?
Aktivitet Vattenförbrukning
i liter per dygn
Dryck och mat
65
WC-spolning 10
Disk 35
Tvätt 35
Personlig hygien
25
Övrigt 10
Totalt 180 l/person/dygn
Fördelar vi det rättvist, så att alla människor får lika mycket sötvatten,
hur många droppar får varje människa då?
Luften, bilen och jag
Maakera tur & retur Sidan 18-21
Beskrivning
Detta förslag sätter fokus på luften. Det börjar med ren luft som en nödvändighet för människors hälsa och
granskar därefter effekten av utsläppen från bilar både för människors hälsa och för den globala uppvärmningen. Förslaget innehåller experiment, fakta och undervisande delar samt underlag för samtal och funderingar
kring elevernas eget förhållningssätt till biltransporter.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska uppleva och förstå betydelsen av ren luft, hur olika
transportmedel men framför allt bilar påverkar luften och vad de själva kan
göra för att få renare uft.
MATERIAL
Se Genomförande moment 2 OH eller PowerPoint på listor i Genomförande moment 3 och 5, listorna finns som arbetsblad sist i lektionsförslaget. Kopior på arbetsbladet Vad väljer du att göra? i Genomförande moment 6
TIDSÅTGÅNG
2 -3 lektioner om hela förslaget genomförs
Genomförande
Moment 1. Vi måste andas
Be eleverna stå upp, dra ett djupt andetag och hålla andan så länge de kan. När eleven måste andas in igen,
sätter hon/han sig ner.
Det här är en konkret upplevelse av hur beroende människor är av luft. Alla djur och människor på land måste
kunna andas. Så har det varit sedan de första landvarelserna klev upp ur havet. Vi kan helt enkelt inte låta bli
att andas. Hur ren eller smutsig, förorenad, luften än är, så andas vi in den. Men vad händer i människor när
luften inte är ren?
Moment 2. Trafikluft och skogsluft
A. Ta blad från ett träd vid en starkt trafikerad gata och blad från ett träd i skogen. Torka dessa blad med var
sin liten vit trasa och titta på trasorna. Kan man se någon skillnad?
Lägg trasorna i var sin burk med vatten och låt dem ligga där cirka 20 minuter. Sila därefter vattnet från de
båda burkarna i två olika vita kaffefilter. Kan man se någon skillnad?
B. Placera en vit strumpa på ett avgasrör, starta bilen och låt motorn vara på en minut, den vanligaste tid som
är tillåten för tomgångskörning. Titta på resultatet. Hur ser den vita strumpan ut nu?
Moment 3. Vad är smutsig luft?
Berätta om vad smutsig luft innehåller utifrån nedanstående fakta.
Den luft vi andas är ofta smutsig. Det finns tusentals ämnen i avgaser från bilar, gaser och partiklar i olika
storlekar. Dessa ämnen påverkar liv som finns nära marken - människor, djur, växter, jord, vatten o s v. De påverkar också uppåt - himlen och ozonskiktet. Många av dessa gaser och partiklar gör oss sjuka om de överskrider vissa gränser. Några människor, t ex barn, åldringar och sjuka är mer känsliga och klarar bara låga halter.
När man har mätt höga halter av partiklar i luften, har antalet människor som lagts in på sjukhus och som
dött ökat, t ex i Göteborg. Dessutom försuras sjöar och åkrar övergöds. Avgaserna, t ex koldioxid, tunnar ut och
gör hål i ozonskiktet, vilket ökar uppvärmningen av luften kring jorden och skapar klimatproblem.
Flyg, båtar, tåg, mopeder och bilar släpper ut koldioxid och kväveoxider, som är farliga både för människor och
miljö. Vilka transportslag är värst? Titta på sammanställningen över transporter i Sverige 2008. Tabellen nedan
finns även som arbetsblad, sist i lektionsförslaget.
Transportslag All vägtrafik
Varav personbilar
Inrikes flyg
Inrikes sjöfart
Tåg
Övrigt (t ex moped, utombordare)
Totalt
Koldioxid i kiloton
19 208
10 149
626
443
68
162
20 508
Kväveoxider i kiloton
69, 83
2.61
4,96
1,44
1,25
80.09
För att bättre förstå dessa siffror räknar vi om dem till personkilometer. En personkilometer betyder att 1 person transporterats 1 kilometer med något transportmedel. Om 10 personer åker 10 kilometer med en buss, så
har bussen åkt 100 personkilometer. Tabellen nedan finns även som arbetsblad, sist i lektionsförslaget.
Transportslag
Tåg
Buss
Moped
Flyg Bil
1 person
6, 7 g koldioxid
56 g koldioxid
107 g koldioxid
160 g koldioxid
190 g koldioxid
Dela in klassen i fem grupper, en för varje transportslag. Be dem att stapla t ex duplo eller legobitar som
motsvarar utsläppen: en duplo/legobit symboliserar 1 gram koldioxid/personkilometer. Räkna ut hur mycket
koldioxid klassen tillsammans släpper ut för varje transportslag.
Moment 4. Förklara att utsläppen från bilarna
påverkar människor, miljö och klimat.
Lokalt Biltrafiken på hårt trafikerade gator i städer skapar ohälsa för människor. I dag bor mer än hälften av jordens
befolkning i städer.
Regionalt
Kväveoxider i avgaserna bidrar till försurning och övergödning av skogs- och jordbruksmark. Utsläppen påverkar markernas produktionsförmåga och förändrar levnadsförutsättningarna för vilda växter och djur. Det
senare hotar den s.k. biologiska mångfalden.
Globalt
Utsläpp av metan och koldioxid förändrar atmosfären kring jorden. Vi får en förstärkt växthuseffekt, något som
förändrar klimatet på jorden.
Moment 5. Berätta att det blir fler och fler bilar i världen.
I början på 1900-talet fanns det 25 000 bilar i världen.
Sen har det ökat så här
1914 1940
1974
2007
500 000 bilar
50 000 000 (femtio miljoner) bilar
300 000 000 (trehundra miljoner) bilar
900 000 000 (niohundra miljoner) bilar
Be eleverna räkna ut hur många duplo/legobitar som behövs för varje årtal om en duplo/legobit är 25 000
bilar. Kommer det att fortsätta så här? Många tror det. För i framförallt Kina och Indien växer en medeklass
fram som vill ha bil på samma sätt som i Europa och USA. I dag finns det 42 miljoner bilar i Kina och 2020
kan det finnas 170 miljoner, lika många som i USA.
Moment 6. Lilla jag och bilen
Dela ut arbetsbladet Vad väljer du att göra? till eleverna, som finns sist i lektionsförslaget. Be dem fundera
över de beskrivna situationerna och ringa in det alternativ de väljer samt motivera det. För varje situation
finns plats för elevens eget alternativ.
Gå igenom varje situation med hela klassen, lyssna till svaren och motiveringarna. Antagligen är elevernas
egna svar de mest intressanta att diskutera.
7. Vad kan vi göra?
Gör en utställning av de olika delarna, tex kaffefiltren, strumpan, duplo/legobitarna och uträkningen i
Genomförande 5.
Fördjupningsmaterial
Miljöföreläsning 9: Städernas luftföroreningar och reningsteknik. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k9trafik.pdf
Svenska miljöinstitutet, www.ivl.se
Kemikalieinspektionen, www.kemi.se Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Luften, bilen och jag
transporter i sverige 2008
Transportslag All vägtrafik
Varav personbilar
Inrikes flyg
Inrikes sjöfart
Tåg
Övrigt (t ex moped, utombordare)
Koldioxid i kiloton
19 208
10 149
626
443
68
162
Kväveoxider i kiloton
69, 83
Totalt
20 508
80.09
2.61
4,96
1,44
1,25
personkilometer
Transportslag
Tåg
Buss
Moped
Flyg Bil
1 person
6, 7 g koldioxid
56 g koldioxid
107 g koldioxid
160 g koldioxid
190 g koldioxid
Klassens antal
Idag finns det 170 miljoner bilar i USA. Om 9 år kan det finnas lika många bilar i Kina...
En delad jord
Maakera tur & retur Sidan 16-17
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på människors beroende av jordens resurser, hur dessa förbrukas orättvist och vad
hållbar resursförbrukning kan innebära. Förslaget innehåller pedagogiskt illustrativa exempel, som konkretiserar
förbrukningen och underlag för samtal, undervisande delar samt underlag för funderingar och ställningstaganden.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska förstå vad begreppet hållbar utveckling innebär och sätta det i relation till sin egen verklighet.
MATERIAL
Elevernas framställningar av jordklotet i Lektionsförslag 1 Förundran och kunskap.
Småkakor, köttbullar och batterier, se Genomförande moment 2.
Små tändsticksaskar, se Genomförande moment 3.
Blädderblocksark, pennor och kritor, olikfärgade papper och sax, se Vad kan vi göra?
TIDSÅTGÅNG
2 -3 lektioner
Genomförande
Moment 1. Att dela Jorden
Ta fram och titta på de jordklot som visades och som skapades i första lektionen Förundran och kunskap, alltså
jorden sedd från rymden. På denna planet bor i dag knappt 7 miljarder människor. De och vi måste bo här, för
det finns inga andra planeter i vårt solsystem som passar för människor. Vi är alla beroende av och måste dela
på det som jorden ger oss, jordens resurser, och på det som vi kan producera av dessa resurser.
Moment 2. Klassen som världens befolkning
Tänk dig att klassen är som världens befolkning. Om klassen består av 28 elever, så utgör alltså dessa 28
människor alla de 7 miljarder människor på jordklotet. Här är några pedagogiskt illustrativa exempel, som ger
eleverna en konkret upplevelse av hur orättvist jordens resurser förbrukas.
A. Förbrukning av jordens resurser.
Ställ fram 28 småkakor som symbol för världens resurser. Fem elever ska ta 22 småkakor och 23 elever ska
dela på fem småkakor. (16-20 % av världens befolkning förbrukar 80 % av världens resurser)
B. Ställ fram 28 köttbullar som symbol för världens kött- och fiskproduktion. Fem elever ska ta 13 köttbullar
och 23 elever ska dela på 15 köttbullar. (20 % av världens befolkning äter 45 % av världens kött- och fiskproduktion)
C. Ställ fram 28 batterier som symbol för all elektricitet i världen. Fem elever ska ta 19 batterier och 23 elever
ska dela på 9 batterier. (20 % av världens befolkning förbrukar 68 % av all elektricitet)
D. Lägg fram 28 ark A4 papper. Fem elever ska ta 23 ark och 23 elever ska dela på fem ark.
(20 % av världens befolkning förbrukar 84 % av pappersproduktionen)
Vi delar på jorden och vad den kan ge oss, men orättvist.
Moment 3. Vem vill städa?
De 20 % av världens befolkning som förbrukar mest av jordens resurser är också dem som genom sin konsumtion smutsar ner mest. I Sverige släpper varje person i genomsnitt ut 10-12 ton växthusgaser varje år om
man räknar in de varor som importeras från andra länder. I Kina släpper en person ut 4 ton och i Etiopien 0,1
ton. Växthusgaser sprider sig över hela jordklotet och upp i atmosfären. Det som släpps ut i Sverige eller Kina
får konsekvenser i Etiopien.
Ställ fram 28 små tändsticksaskar som ska symbolisera utsläpp av växthusgaser. Fem elever ska ta 17 askar
och 23 elever ska dela på 11 askar. Berätta för eleverna att de snart ska kasta ut tändstickorna över hela klassrummet, för att få en upplevelse av hur växthusgaser sprids över hela jordklotet och upp i rymden. Men innan
de gör det, ska de komma överens om vem som ska plocka upp dem. Klargör att det inte kommer någon annan och städar upp efter utspridningen.
Ställ till exempel följande frågor:
- Ska de fem som har kastat ut flest tändstickor plocka upp flest också?
- Ska alla plocka upp lika många?
- Ska flickor eller pojkar plocka upp flest?
- Ska de som har mobil med sig i dag plocka upp fler?
- Eller de som har något grönt på sig?
- Är det någon som ska slippa plocka upp?
Hur motiverar eleverna sina beslut? Det är resonerandet i frågan som är poängen med denna övning. I klimatförhandlingarna i FN är det just frågan om vem som bär ansvaret för klimatförändringarna och vem som ska
stå för finansieringen av minskningen och anpassningen, som det är svårt att komma överens om.
Skulle eleverna - mot förmodan - efter resonerandet komma överens om att kasta ut tändstickorna, rekommenderas att respektera beslutet och genomföra uppröjningen som de beslutat.
Moment 4. Vem är de rika?
20 % av världens befolkning, 1,4 miljarder människor, har samma livsstil. De har tillgång till bil, handlar på
likartade köpcenter, köper de globala kläd- och elektronikmärkena, ser likadana filmer och TV-serier, åker på
turistresor och har pengar. De bor inte bara i rika industriländer som Sverige, USA, Japan och Tyskland utan
också i länder som Brasilien, Kina och Indien.
20 % av världens befolkning lever på mindre än en dollar om dagen och ytterligare 20 % lever på mindre än
två dollar om dagen. Nästen hälften av världens befolkning försöker alltså överleva från dag till dag. De har
inte tillgång till rent vatten, många barn dör innan de fyllt fem år. Fattiga människor bor inte bara i fattiga
länder utan fattiga och rika människor finns i nästan alla länder. Även om många fått det bättre de senaste 10
åren har skillnaden mellan de fattigaste och rikaste blir större och större.
Moment 5. Om världen vore svensk
I augusti 2010 hade mänskligheten gjort slut på alla de resurser som jorden producerar under ett år om det
ska vara hållbart, alltså om jorden ska klara av att återskapa det vi tar ut och städa upp efter det vi smutsar
ner. 2009 hände detta i september.
De fattiga kan alltså inte få det bättre om de rika fortsätter att leva som de gör i dag. Om alla människor i
världen skulle leva som de flesta i Sverige lever i dag behövs det ungefär tre jordklot till. De finns inte.
Vad kan vi göra?
Frågan är nu vad vi kan göra för att världen ska bli hållbar, d v s för att det ska bli rättvist för alla som lever nu
och för dem som kommer att födas, samtidigt som vi inte förbrukar mer än jorden tål och inte förstör den.
Om ni har genomfört de tidigare lektionsförslagen kan ni gå tillbaka och se vilka idéer och förslag som eleverna kommit med då och kanske konkretisera dem. Om ni inte genomfört några tidigare lektionsförslag, presenteras nedanstående lista för klassen. Varje elev väljer en aktivitet. De som valt samma aktivitet bildar en grupp,
som ska göra en reklamaffisch för förslaget. Ge varje grupp ett blädderblocksark, pennor och kritor, olikfärgade
papper och sax.
- Inte slänga mat
- Inte köpa så mycket prylar
- Åka cykel och buss i stället för bil
- Ge pengar till fattiga
- Prata med politiker
- Återanvända kläder
Fördjupningsmaterial
Gapminder är ett nedladdningsbart datorprogram som visar olika länders ekonomiska utveckling relaterade till
mänsklig utveckling som barnadödlighet, utbildningsnivå, kvinnors inflytande o dyl. Gapminder har startats av
professor Hans Rosling. Hans pedagogiska föreläsningar finns på video på www.gapminder.se eller på Youtube.
Världsnaturfonden, www.wwf.se. Overshoot-day, den dag på året då vi överskridit jordens biologiska
produktionsförmåga.
Sida, www.sida.se
Richard Heinberg www.richardheinberg.com. Författare, talare och lärare som skriver om behovet av att
övergå till hållbar användning av jordens resurser.
På Youtube: Videoinspelningar av föreläsningar av Hans Rosling och Fredrik Härén.
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Hur gjorde de förr?
Maakera tur & retur Sidan 21-23
Beskrivning
Detta förslag fokuserar på äldre generationers erfarenhet av en mindre resurskrävande livsstil, vilka värderingar
och värden som bestämde livsstilen samt frågor om livskvalitet då och nu.
Förslaget innehåller frågor som eleverna kan ställa i intervjuer med äldre personer. Intervjuerna kan genomföras som hemläxa eller äldre personer kan bjudas in till klassrummet för intervjuer. Frågorna tar sin utgångspunkt i de tidigare elva lektionsförslagen.
SYFTE
Syftet är att eleverna ska få en inblick i hur en äldre generation uppväxt i Sverige eller i ett annat land kunde leva som barn och därigenom få perspektiv på sin egen livsstil.
MATERIAL
Papper och penna
TIDSÅTGÅNG
Genomgång av intervjufrågor i ca 20 minuter.
Genomförande av intervjun är hemläxa.
Skriva rent intervjun tar en lektion eller kan vara hemläxa.
Intervjufrågor
Här är en lista med förslag på frågor som kan ställas till en eller flera personer företrädesvis över 60 år.
Frågorna finns även som arbetsblad sist i lektionsförslaget. Det är en fördel om det finns människor som växt
upp utanför Sverige bland de intervjuade. Det ger större möjligheter att upptäcka olika livsstilar.
- Hur upplevde du det när de första människorna landade på månen?
- Hur var det att komma till Sverige?
- Har du någonsin besökt ett främmande land? Hur var det?
- Har du någon gång bjudit hem någon du inte kände? Vad hände då?
- Har du blivit hembjuden till någon du inte kände? Vad hände då?
- Vad åt ni när du var i min ålder? Varifrån kom maten?
- Vad brukade du köpa när du var i min ålder?
- Vad gjorde ni av soporna när du var i min ålder?
- Vad hade du för kläder när du var i min ålder?
- Vad lekte ni med när du var i min ålder?
- Hur kom du till skolan när du var i min ålder?
- Vad gjorde du på fritiden när du var i min ålder?
- Berätta vad du inte hade som jag har.
- Var ni rädda om miljön när du var i min ålder?
- Vad var bättre förr – när du var i min ålder – jämfört med nu?
- Vad var sämre förr – när du var i min ålder – jämfört med nu?
Vad kan vi göra?
Gör ett häfte av elevernas intervjusammanställningar, kopiera det och låt eleverna sälja det till grannar, släkt,
vänner o s v. Inkomsten kan gå till klasskassan. Kontakta lokalradion och hör om de är intresserade av att ni
gör en inspelning där eleverna läser upp sina egna intervjusammanställningar. Kontakta den lokala tidningen
och föreslå att de ska göra intervjuer med eleverna om intervjuprojektet.
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Hur gjorde de förr?
Intervjufrågor
- Hur upplevde du det när de första människorna landade på månen?
- Hur var det att komma till Sverige?
- Har du någonsin besökt ett främmande land? Hur var det?
- Har du någon gång bjudit hem någon du inte kände? Vad hände då?
- Har du blivit hembjuden till någon du inte kände? Vad hände då?
- Vad åt ni när du var i min ålder? Varifrån kom maten?
- Vad brukade du köpa när du var i min ålder?
- Vad gjorde ni av soporna när du var i min ålder?
- Vad hade du för kläder när du var i min ålder?
- Vad lekte ni med när du var i min ålder?
- Hur kom du till skolan när du var i min ålder?
- Vad gjorde du på fritiden när du var i min ålder?
- Berätta vad du inte hade som jag har.
- Var ni rädda om miljön när du var i min ålder?
- Vad var bättre förr – när du var i min ålder – jämfört med nu?
- Vad var sämre förr – när du var i min ålder – jämfört med nu?
”Vad lekte ni med när du var i min ålder?”
”Berätta vad du inte hade som jag har.”