Transcript Karin Axberg - Experimentell kemi

23/06/2014
No- Experimentell kemi
11 augusti 2014
Gävle
10.45- 12.30 Säkerhet på labbet
• Ansvar, mål och policy
• Rutiner, information och instruktioner
• Undersöka, riskbedöma, åtgärda
• Rapportera och utreda
• Krishantering och säkerhetspärm
• Blandat med demonstrationsexperiment
Karin Axberg
[email protected]
[email protected]
1
23/06/2014
Myndigheter med ansvar för miljöoch säkerhetsarbete
 Arbetsmiljöverket
www.av.se
 Kemikalieinspektionen www.kemi.se
 Naturvårdverket
www.naturvardsverket.se
 Skolverket
www.skolverket.se
 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
(Krisberedskapsmyndigheten och
Styrelsen för psykologiskt försvar.
Räddningsverket – Sprängämnes
inspektionen)
www.msb.se
Föreskrifter vid laborationsarbete
 Allmänna
 AFS 2008:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete
(ändringar 2003:4 och 2008:15,)
 AFS 2008:13 Skyltar och signaler
 Övergripande
 AFS 1997:7 Första hjälpen
AFS 2009: 2 Arbetsplatsens utformning
AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2001:4 Gaser
 Specifika
 AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning
(ändringar 2009:8, 2010:11)
AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot
luftföroreningar
H339
Kemikalier i skolan
2
23/06/2014
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Rektor
 skall vidtaga åtgärder för att förebygga ohälsa och
olycksfall - skriftliga rutiner, årliga uppföljningar.
 skall se till att arbetstagarna är informerade om
riskerna i arbetet och att de får skydds- och
hanteringsinstruktioner
 skriftligt fördela miljöarbetet, ge befogenheter och
resurser. Skriv en delegering av arbetsuppgifter
 skall ta hänsyn till minderåriga elevers speciella
förutsättningar
Arbetstagarnas ansvar
 Elever i utbildning likställs med arbetstagare
 Skall känna till och följa givna föreskrifter samt använda
skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller
 Skall iaktta försiktighet så att ohälsa och olycksfall
förebyggs
 Skall anmäla till arbetsgivaren om arbetet innebär
omedelbar fara
 Göra riskbedömningar
 Skall anmäla olyckor och “nära-händelser”
 Även elever bör delta i arbetsmiljöarbetet.
Elevskyddsombud ska utses av eleverna.
3
23/06/2014
Skyddsutrustning mm.




Skyddsglasögon (olika sorter, spegel!)
Labrock/förkläde
Nöddusch Kontroll 1gg/halvår, utlösas krypande och stående
Fast och mobil ögonspolningsanordning Kontroll 1
g/månad (genomspolning varje dag)



ögonspolning vid tex. transport (bäst före datum)
Dragskåp (labbet, preppen, salen, kontroll och dokumentation)
Ventilerade kemikalieskåp (gifter, syror, baser, brandfarliga
ämnen och gaser, övriga gaser, torra kemikalier),




Värmehandskar (Gör en ”grytlapp” av brandfilt )
Hårsnodd (även för ärmar)
Första hjälpen-låda, – instruktioner hur hantera skador
Skyddsskärm för demonstrationer
4
23/06/2014
Information







Arbetsregler
Prov i säkerhet
Informera föräldrar om risker och rutiner kring en olycka.
Utrymningsplan
Information till nyanställda/vikarier
Checklistor inför terminsstart/avslutning
Rutiner: ”hur/var kalla på hjälp”, rädda, larma, släck,
brand/spill/första hjälpen, återkommande arbetsuppgifter,
 Riskbedömning av labbar och demon.
 Krispärm (senare)
Exempel på Rutiner
• Skyddsinstruktioner, instruktioner till personal
• Olyckor och nödsituationer
• Lämpliga arbetsmetoder vid vissa återkommande
rutinarbetsmoment
• Underhåll av utrustning (ventilation, brandutrustning,
nöddusch, ögondusch, gasdistribution mm)
• Städning av lokaler.
• Produktval och inköpsrutiner
• Mottagande av farligt kemiska ämnen, förvaring och
ompackning (märkning av labbuppsättningar)
• Avfallshantering
• Städning och uppsamling av utspillda ämnen
5
23/06/2014
CLP= Classification, Labeling, Packing
Start 1juni -09
EU klassificering
Faroklasser
1. Fysikaliska Faror
2. Hälsofaror
3. Miljöfaror
Definitioner enl CLP
Faroklass = Typ av skada (Fysikalisk, hälso- miljöfara)
Signalord = Varnar för potentiell fara
a) fara
= allvarlig fara
b) varning = något mindre allvarlig fara
Farokategori = Hur allvarlig faran är (1-7 eller A-F)
Piktogram = Grafisk bild på faran
Faroangivelse = Typ och grad av fara tex H220 (R-fras)
Skyddsangivele = Skyddsåtgärd vid användning och avfall
tex P 330 (S-fras)
Skilj mellan ämne, legering, blandning, vara, förpackning
6
23/06/2014
Krishantering……… för att vinna tid
(AFS 1999:7)
 Första hjälpen och krisstöd skall planeras
- snabb medicinsk vård
- psykiska och sociala omhändertagande
- beredskap och rutiner ska finnas
- anslag var utrustning för första hjälpen finns,
- vilka personer som kan ge första hjälpen,
- telefonnummer till utryckningsfordon, adress och
färdbeskrivning
 Säkerhetsarbete är viktigt ur pedagogisk synvinkel.
Starta ett säkerhetstänkande hos eleverna
 Hur görs och varför görs en riskbedömning? Hur
dokumenteras den?
7
23/06/2014
Falsk trygghet på labbet
Kemivärlden nr 4 2013
Undersökning av 2400 forskare i världen
• Hälften har skadat sig på labbet
• En tredjedel har sett större olyckor
• Ändå anser 86% dock att arbetsplatsen är säker!!
Äldre känner sig mer säkra än yngre.
Utbildning i säkerhet
• 60% har fått träning på säkerhet
• 60% anser att utbildningen kan förbättras
• 67% ensamarbete minst en gång per vecka
• Endast 12% svarade att säkerhet går före allt annat
Varför inte säkerhet
•
•
•
•
•
•
•
Tid och krångel
Vill inte….
Brist på engagemang för säkerhetstänkande
Brist på ledarskap
Följer bara regler än att öka förståelsen
Säkerhetsarbetet negativ inverkan på
produktiviteten
Det har alltid gått bra förr….
8
23/06/2014
Riskbedömning och dokumentation
 Risk bedömning innebär svar på två huvudfrågor:
Hur sannolikt är det att nåt går fel?
 Hur allvarligt är det om nåt går snett?
Ta reda på ämnenas farlighet och identifiera de
ingående och bildade ämnenas egenskaper
Ta reda på riskerna vid arbetsmomenten och
utrustning, exponering för elev och lärare,
förberedelser, efterarbete.
Riskreducerande åtgärder, om olyckan är framme,
antidot, lämplig information.
Riskbedömningen skall ta hänsyn till elevgrupp, lokaler,
utrustning, lärarens erfarenhet och andra på riskerna
inverkande omständigheter (personlig).





AFS 2011:19
Undersökning och riskbedömning är ett måste
Läraren ska göra en riskbedömning för att avgöra vilka
åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert.
Hanterings- och skyddsinstruktioner
Läraren ska upprätta hanterings- och skyddsinstruktioner och
andra rutiner så att arbetet kan utföras säkert.
Information ska lämnas och dokumentation finnas
Eleverna ska få information om riskerna. Riskbedömningen
ska finnas tillgängliga för eleverna.
.
9
23/06/2014
Om laborationen bedöms vara
icke riskfylld….
1.
2.
3.
4.
5.
Vilka delar/moment som har riskbedömts
Hur kemiska risker undanröjts/begränsats
Vilka skyddsåtgärder som finns
Vi har deltagit i bedömningen
När nästa riskbedömning ska göras
(AFS 2011:19)
Alla riskbedömningar ska skrivas under av
arbetsgivare! Men rektor kan delegera
uppgiften till kemilärare
10
23/06/2014
Lär dig och dina kollegor….
• Vilka egenskaper kemiska ämnen har särskilt de
farliga och hur de kan påverka hälsa och miljö
• Veta var men hittar information och farliga ämnen
och hur de hanteras
• Kännedom om lagstiftning som berör kemiska ämnen
• Känna till grundläggande principer hur man jobbar
förebyggande och skyddar sig mot kemiska
hälsorisker
Ge dig tid - Tänk efter före…
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Gör upp säkerhetsföreskrifter tillsammans med elever
Brännarkörkort & allmänt labsäkerhets-körkort
Låt eleverna riskbedöma laborationer & diskutera dem
Låt elever fundera på situationer i hemmet kemiska
produkter. Riskbedöm ättiksyra, städskåpet, garaget
Hur kan riskfyllda kemikalier göras mindre riskfyllda?
Skyddsutrustningens betydelse? Antidot
Låt elever fundera över farligt/ofarligt, giftigt/inte giftigt
Påpeka betydelsen av att ALLTID läsa på etiketten innan
man använder innehållet i en burk/flaska
Varför städa och diska efter sig på labbet?
Fotografera slafsig efterlämnad kemiutrustning
Anmäl alla händelser och nära-händelser. Prata om risker
11
23/06/2014
Hur vi påverkas av kemikalier
•
•
•
•
•
•
•
•
Skärskador, brännskador (vanligast)
Frätskador
Exponeringsvägar
- hudupptag
- förtäring
- inandning
Akut förgiftning (kumulerad förgiftning)
Synergieffekter
Cancer
Allergier
Fosterskador och barnlöshet
Förslag på förändringar….
•
•
•
•
•
En ledningsfråga (rektor är oftast inte kemist!)
Anmäl alla skador. Alla skador anmäls inte!
Ta även in ergonomiska skador och allergier
Det måste få kosta med säkerhet
De som har råkat ut för en olycka vet hur man borde
göra….
Alla ska inte behöva göra den erfarenheten!
12
23/06/2014
Börja tänka på dig själv!!
Egen hälsa
Eget engagemang
Känna till risker för att kunna
förebygga risker
och ohälsa
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Krispärm
En väl fungerande organisation
13
Säkerhetslabbar
Gävle 11 augusti 2014
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Små demonstrationer som Introduktionstips: ........................................................................ 2
Skyddsglasögon och kontaktlinser ...................................................................................... 3
Det brinnande ljuset och Davys gruvlampa .......................................................................... 5
Pulver som brinner ............................................................................................................ 6
Demonstration av en bensinexplosion i Pringlesrör ............................................................... 7
Demonstration på hur matolja brinner .................................................................................. 8
Demonstration av etanol i PET- flaska ................................................................................. 9
Metanolkanonen .............................................................................................................. 10
Demonstrationsförsök med magnesium och silvernitrat ....................................................... 11
Varför brinner det kring jul? .......................................................................................... 12
Karin Axberg e-post [email protected]
1
1. Små demonstrationer som Introduktionstips:
a) Förväxlingsrisk
Visa två ofärgade lösningar (tex NaCl och AgNO3). De ser lika ut men. Häll ihop!
b) Mängden avgör
Gör ett farligt experiment: Klorat och svavel (mycket små mängder). KMnO4 och glycerol
(självantänder efter en stund). Vad skulle kunna hända om man dubblerade mängderna? Vad händer
om man dubblar mängderna! Hur stora satser vågar vi ta! Vad kan hända? Blir det roligare om man
dubblar? Blir det farligare!?
c) Prata om olyckor och nära-händelser!
Visa bilder på olyckor, ”nära på” olyckor. Diskutera vad man borde ha gjort. Vilken
säkerhetsutrustning man borde ha osv. Låt eleverna titta i tidningar, fråga föräldrar/vänner/grannar om
olyckor.
d) Vilket ljus slocknar först?
I en stor vanna monteras tre ljus på olika höjd.Tag ett ljus i botten, ett högt
upp och ett mittemellan. Tänd ljusen och låt de brinna en stund. Be
eleverna ha en hypotes om vilket ljus som slocknar först? Informera dem
att det är koldioxid som bildas när stearin brinner. Säg också att koldioxid
har en molekylvikt på 44 U och är alltså tyngre än luft (lufts
medelmolekylmassa är 28,9 U). Lägg sedan på en skiva. Hitta en
förklaring. Hur ska man bete sig om det brinner i ett hus? Krypa ut! Varm
koldioxid stiger och tränger undan luften. Man ska alltid krypa ut ett
brinnande hus. ”Kall” och rumstempererad koldioxid är tyngre än luft!
mm.
2
2. Skyddsglasögon och kontaktlinser
Rita ett öga på OH-film. Placera en exakt passande petriskål ovanpå
”ögat”.
Ta äggvitan från ett ägg eller tillverka en koncentrerad proteinlösning, t.ex.
albuminlösning (en stor sked albumin i 50 ml vatten i god tid före försöket, svårt att lösa).
Täck petriskålens botten med lösningen. Undvik grumlig lösning.
Droppa ca 4M salpetersyra på proteinerna.
Proteinet (äggvitan) koagulerar och blir ogenomskinlig
Förklaring:
Ögat är uppbyggt av proteiner. Ett proteins uppbyggnad karakteriseras av primär-,
sekundär- och tertiärstruktur. Vid denaturering bryts de bindningar, som håller ihop
sekundära och tertiära strukturer, varvid molekylens form och därmed egenskaper
förändras. Denaturering kan ske till exempel genom uppvärmning, pH-ändring, tillsats av
tungmetalljoner. I detta försök ändras pH och proteinet koagulerar, vilket innebär en
irreversibel denaturering.
Tips: Använd INTE natriumhydroxid då det tar för lång tid innan det koagulerar.
Egentligen är bas mycket farligare i ögat än syra, men just denna koagulering passar inte
som demonstration. Diskutera vad som skulle hända med en bas.
KONTAKTLINS
Ett stort öga på OH-film täcks med en utklippt ”kontaktlins” (OH-film).
Droppa till en stark färgad lösning t.ex. karamellfärg eller metylenblått. Det beror på
plastens egenskaper. Rengör plasten för bättre resultat.
Kapillärkrafter suger snabbt in lösningen under ”kontaktlinsen”.
Försöken illustrerar nödvändigheten av att använda skyddsglasögon vid laboratoriearbete.
Riskbedömningsunderlag:
4 M salpetersyra frätande R 34,35 och S (1/2), 23, 26, 36, 45
Metylenblått Hälsoskadligt R 22 och S 2, 46
Hushållsfärg inte märkespliktigt
Idén från Stig Olsson, Lund
3
4
3. Det brinnande ljuset och Davys gruvlampa
Humphry Davy (1778-1829) var en
brittisk kemist. Arbetsförhållandena för
gruvarbetare blev mycket säkrare efter att
Davy uppfann en gruvlampa (Davys
säkerhetslampa). Metan som förekommer i
gruvor kunde explodera av en gnista eller i
kontakt med eld.
Material: ljus, bronsnät eller koppartråd
virat till kon, liten aluminiumpajform,
tändstickor, tång och grytlapp eller
liknande.
Riskbedömning: Man ska alltid vara
försiktig med eld! Se till att inte ha
brännbara material i närheten. Ha tillgång
till vatten för släckning.
Utförande:
1.
Experiment 1: Tänd ljuset och låt det brinna i minst 20 sek.
2.
Blås ut det stående brinnande ljuset och för sedan försiktigt en brinnande tändsticka mot
”röken” från det utblåsta ljuset. Vad händer? Vad består röken av och i vilket form
(aggregationstillstånd) är det? Förklara dina observationer.
3.
Experiment 2: Håll men hjälp av en degeltång håll ett nät (av koppar eller brons) över
lågan. I andra handen tar du ett filterpapper i en annan degeltång. Sänk ner pappret mot
nätet. Tar filtrerpapperet eld!?
4.
Tag bort nätet men rör inte filterpappret. Var försiktig med elden! Vilken effekt hade
nätet?
Till läraren:
1) Röken som bildas när man släcker ett ljus består av kondenserad stearin. Detta kan lätt ta
eld igen.
2) Lågan går inte över nätet. Det ser ut som om lågan slocknar med tänds så fort nätet höjs
(tillräckligt fort! Det finns en gräns), Nätet/virade tråden absorberar värme och kyler ner
filtrerpappret under antändningstemperaturen.
Sir Humphrey Davy uppfann på 1600-talet gruvarbetarlampan som fungerade enl. den här
principen. Stearinljus försågs med ett nät omkring i en så kallad säkerhetslampa. Den
hindrade lågan att antända andra brännbara gaser i gruvan. Nätet hindrar filtrerpappret att ta
eld.
Förklaringen av Davys säkerhetslampan: För att något ska brinna och för att branden ska
underhållas krävs syre, värme och något brännbart. Metallnätet leder bort värmen och
förhindrar därmed fortsatt brand. I gruvor kan det finnas metangas. Om metangas eller gasol
från en gaskran finns runtomkring en lampa med metallnät så antänds inte gasen av lampan.
5
4. Pulver som brinner
Teori: För att få en lägereld att ta sig så späntar man stickor och finfördelar man träet. Elden att ta
sig bättre. Hur går det om man finfördelar annat material?
Material: Grovt sugrör med ett knä och nikt (lycopodium) eller annat pulver t.ex potatismjöl,
majsmjöl eller liknande.
Risker vid experimentet: En riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande:
Tänd brännaren eller ett ljus
Böj upp den korta delen av sugröret.
Fyll den korta ”knä-änden” av sugröret med lite pulver.
Blås in pulvret underifrån och uppåt i gaslågan/ljuset
Frågor att besvara: Vad har alla pulvren gemensamt? Kan man använda vilket pulver som helst?
Till Läraren: Om eleverna ska göra demonstrationen måste de med långt hår innan experimentet
genomförs sätta upp håret med nät, hårband eller liknande.
Svar på frågor: Vad har alla pulvren gemensamt? De är alla finfördelade och brännbara.
Kan man använda vilket pulver som helst? Ja, dammexplosioner kan ske där det finns finfördelat
material: De flesta ämnena brinner i finfördelad form. Cacaopulver smutsar ner!!
Riskbedömningsunderlag: Laborationen kan anses som mindre riskfylld om hårnät där så kräv
används.
”Risker vid experimentet” gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att
beskrivna koncentrationer, mängder och metod används.
Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp.
6
5. Demonstration av en bensinexplosion i Pringlesrör
Teori: Bensin blandat med luft används i våra
ottomotorer, där blandningen antänds av
tändstiftet. Vid bensinstationer får man inte
röka! Blandas bensinånga och luft i rätt
proportioner behövs det bara en liten gnista för
att det skall explodera. Risken för explosion är
störst på vintern, då är luftcirkulationen låg och
”rätt” förhållande mellan bensinånga och luft
kan bildas vid markhöjd.
BENSIN
Material: Pringlesrör med plastlock, pappersbit,
tändare och bensin.
Risker vid experimentet: Bensin är brandfarlig
se upp med öppen eld. Använd skyddsglasögon
och personlig skyddsutrustning.
En riskbedömning ges av undervisande lärare.
Utförande:
1. Gör ren ett Pringlesrör med lock.
(Potatischips)
2. Klipp/borra/stick ett hål på ena kortsidan
med en diameter på 0,5 cm och ca 1 cm upp
på sidan.
3. Lägg i en bit tidningspapper, ca 3x3cm.
Droppa 3-5 droppar ren bensin på
pappret och lägg ner det i förpackningen. Sätt på locket, håll tummen över ”hålet”. Skaka
länge så att bensinen hinner förångas. (Man kan inte skaka för länge!).
4. Ställ förpackningen på en trefot eller på kanten av skrivbordet men håll tummen för hålet
så länge som möjligt.
5 För en brinnande tändsticka till det uppklippta hålet, flytta på tummen och håll i paketet. Rikta
det inte mot någon. Locket flyget av med en ”smäll”
Till Läraren Om bensinen får tillräcklig tid att förångas så bildas en explosiv blandning mellan
bensin och luft. En rejäl smäll uppstår. Variera gärna försöket med olika antal droppar bensin, fler
än 20 droppar ger en blandning som knappt exploderar. Passar bra när man talar om kolväten,
fossila bränslen eller om brand brandsläckning.
Tänkt formel (Fullständig förbränning)
2 C8H18 + 25 O2 → 16 CO2 + 18 H2O + energi (exoterm reaktion)
Riskbedömningsunderlag:
Bensin Giftigt mycket brandfarligt R 11, 45, 38, 65, 67, 51, 53 och S 53, 45 y.
Koldioxid en märkespliktigt
7
6. Demonstration på hur matolja brinner
MATOLJA
Utförande: Demonstrationen ske i ett dragskåp eller utomhus
1.
Fyll en degel eller degellock med 2 cm3 matolja (man kan ta lite mera olja om
man är utomhus)
2.
Värm med gaslåga, tills oljan tar fyr.
3.
Tillsätt en droppe vatten med en lång pipett från sidan!! Då man "släcker"
elden med vatten, får man istället en praktfull eldkvast.
Flytande paraffin (luktar mindre än matolja) värms i en liten metallburk (gammal
filmburk), fastsatt i ett stativ. Klämmaren får inte vara tillverkad av någon lättmetalllegering utan helst av stål eller järn.
Så ska man inte släcka brinnande olja!
Elden måste kvävas. I liten skala använder man t.ex. ett grytlock. I större skala kväver
man elden med hjälp av koldioxid.
Visa rätt släckningsmetod med brinnande T-sprit i en stekpanna och släck genom
kvävning med ett lock.
Förklaring:
Fett antänds vid temperaturer över 400C. Som bekant kokar vatten redan vid 100C. Då
man häller vatten på brinnande fett kommer vattnet omedelbart att övergå i ånga. Då den
varma vattenångan stiger drar den med sig brinnande fettdroppar, vilket resulterar i ett
katastrofalt eldklot.
Riskbedömningsunderlag_
Paraffinolja brännbart R 45, 65, 53 och S 53 45, 62Y
8
7. Demonstration av etanol i PET- flaska
Material: PET – flaska, 1,5 l, eller en genomskinlig läskedrycksflaska och 95% etanol (eller TRöd).
Riskbedömning: Eftersom etanol är brandfarligt bör man iaktta försiktighet. Etanol har följande
farokoder, risk och skyddsfraser F, R11 och S 2, 7, 16
Utförande: Häll några cm etanol (T-Röd) i en tomma Pet – flaska, skruva på korken och skaka
om. Håll flaskan upp och ner ett tag så all vätska rinner ner till korken. Gör nästa moment snabbt
så inte etanolångorna försvinner. Töm flaskan helt, skruva på korken igen. Placera den på ett fast
underlag. Öppna korken och för snabbt en brinnande tändsticka till flaskmynningen från sidan!
Resultat: Etanolångorna antänds med en visslande tjutande ljud och en hög eldkvast bildas.
Varning: luta er inte över flaskan!! Om det finns vätska (droppar) kvar i flaskan kanske
etanolen bara brinner i tippen på flaskan. Om inte etanolen är ren (konc 95%) så får man inte
samma effekt.
Tips: Efter experimentet notera att flaskan blivit varm och att det har bildats vatten. Om man
ska göra om experimentet måste flaskan göras torr och luftas (blås in luft)
Under
Övre (Volym -% i luft)
Ammoniak 15
28
Aceton
4
12
Bensin
2
9
Etan
4
34
Etanol
3
19
Gasol
4
11
Koloxid
12
72
Metan
8
15
Metanol
7
38
Vätgas
5
72
Ättiksyra
4
20
Om koncentrationen av en gas är mellan den övre och den undre koncentrationen ovan finns
risk för explosion. Under den undre gränsen är det inte tillräckligt koncentrerat och över den
övre gränsen är blandningen för ”fet” för explosion.
9
8. Metanolkanonen
En kanon tillverkas av en aluminiumburk och ett plaströr.
hål
Al-burk
plaströr
Som projektil används en skumgummiboll och som drivmedel används metanol
Utförande:
1. Sätt i skumgummibollen i röret
2. Tillsätt metanol i hålet med en liten pipett (ung. 1 - 2 cm3 beror på hur stort röret
är. Det måsta provas ut).
3. Håll för hålet med tummen. Vänd röret upp och ner många gånger.
4. Rikta! Antänd i hålet med en tändsticka eller hellre än tändare
5. Misslyckas avfyringen. Kyl och häll ut bildad koldioxid och upprepa försöket tex
med tryckluft eller vänta!
Förklaring:
Reaktionen 2 CH 3OH ( g )  3O2 ( g )  2 CO2 ( g)  4 H 2O( g ) är exoterm.
Den bildade energin tillsammans med volymökning skjuter ut bollen.
Riskbedömningsunderlag:
Metanol Giftigt mycket brandfarligt R 11, 23/24/25, 39/23/24/25 och S (1/2) 7,16, 36/37, 45
Explosionsrisk mellan 7-28 volym-%
Idén från Stig Olsson, Lund
10
9. Demonstrationsförsök med magnesium och silvernitrat
Teori: Redoxreaktion mellan magnesium och silverjoner, beror på att
spänningsskillnaden mellan metallerna är ”stor”, magnesium och silver står långt ut i varsin ände
av spänningsserien.
Material: Magnesiumpulver, silvernitrat, mortel, droppipett, spatel och ett nät.
Riskbedömning: Magnesium mycket brandfarlig och har R fraserna 15 och 17 och följande S
fraser (2), 7/8 och 43e dvs. vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser och
självantänder i luft. Dessutom förvaras magnesium förpackningen väl tillsluten och torrt, vid
brandsläckning använd torr natriumkarbonat, Na2CO3 (torr sand). Använd aldrig vatten.
Silvernitrat är frätande och miljöfarligt och har följande R fraser 34, 50 och 53, och S fraser
(1/2), 26, 45, 60 och 61, (förvaras i låst utrymme och oåtkomligt för barn.), vid kontakt med
ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare, vid olycksfall, illamående eller
annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten. Detta material och/eller
dess behållare skall tas om hand som farligt avfall. Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda
instruktioner/säkerhetsdatablad.
En fullständig riskbedömning ges av undervisande läraren.
Utförande:
1. Tag en knivsudd silvernitrat i en mortel och finfördela nitratet med en pistong.
2. Tillsätt två knivsuddar magnesiumpulver i morteln och blanda med en sked i morteln. (Man
kan ta ett litet överskott med magnesiumpulver för bästa reaktionsblandning).
3. Placera blandningen på ett torrt trådnät i ett dragskåp. Gör en liten grop/antydning i
blandningen så att en droppe vatten kan stanna.
4. Tillsätt en droppe vatten från sidan med en lång plastpipett!! (och inte uppifrån). Tvätta
händerna.
Frågor att besvara: Vad är det som sker? Skriv reaktionsformel.
Till Läraren: Det som sker är en redoxreaktion, magnesiet oxideras och silver reduceras
När vattendroppen droppas i startar en redoxreaktion:
Mg  2 Ag   Mg 2  2 Ag
Värmen från denna reaktion är tillräcklig för att antända kvarvarande magnesium och
silver(I)nitrat:
Mg  2 AgNO3  MgO  Ag 2 O  2 NO2
5Mg  2 AgNO3  5MgO  Ag 2 O  N 2
Observera att det kan bildas andra kväveoxider!
Den undre reaktionen är nog den mest troliga och den som sker i störst skala.
När silveroxid upphettas bildas silver och syre:
2 Ag 2 O  4 Ag  O2
11
10.
Varför brinner det kring jul?
Bakgrund: Första advent ökar antal bränder i hemmen! En av
anledningarna kan vara att det är adventsstaken som brinner.
Adventsstakarna är ibland dekorerade med fönsterlav eller med renlav.
I affärer säljs laven felaktigt som "vitmossa" men den är faktiskt ingen
mossa. Vitmossor är de vanligaste mossorna i våta miljöer och något
helt annat.(sphagnum).
Material: Fönsterlav, natriumklorid, tändstickor.
Uppgift: Att göra fönsterlav mindre brandbenägen! En klassisk metod är
att doppa fönsterlaven i mättad natriumklorid.
Utförande:
1. Samla in lav, antingen fönsterlav (toppig) eller renlav (gulvit).
2. Dela i laven i två delar. Behandla den ena med koncentrerad
Figur 1: Förstoring
saltlösning. Låt den andra vara obehandlad.
av fönsterlav
3. Låt torka.
,Cladonia stellaris
4. Brinner den behandlade och den obehandlade på lika bra?
Slocknar del lika fort. Planera försöket. Utför experimenten så
lika som möjligt mellan behandlat och obehandlat. Anteckna brinntider, höjd på låga
mm. Dra slutsatser.
Till läraren: Att behandla lav med koksalt är en gammal klasiskt metod. Saltet lägger sig
som en hinna på laven. Idag används ofta bromider till elektriska apparater, tyger, möbler.
Bromiderna är dyrare än kloriden. Natriumsulfat ger ett visst skydd.
12
Riskreducerande åtgärder
Ämne
Aceton
Vallas in med inert absorbtionsmedel, ex Vermikulit eller Chemizorb.
Uppsamlas. Spola rent med stora mängder vatten
Acetylsalicylsyra
Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Skicka till destruktion. Gör rent med
vatten.
Alkalimetaller
Rester av alkalimetaller K, Na får reagera med etanol. Efter reaktion tillsätt
lite vatten. Det bildas vätas och ger NaOH och KOH som neutraliseras med
syra.
Aluminiumkarbid
Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2.
Undvik antändningskällor. Liten lagringstid.
Rester reagerar med vatten i dragskåp, aluminiumhydroxid samlas i kärl för
rester av syror och baser
Aluminiumklorid
Samlas försiktigt upp i täta behållare. Undvik dammbildning. Rengör
förorenade ytor grundligt. Förhindra utsläpp till dricksvattenkällor, avlopp
eller jordmån
Aluminiumpulver
Rester av aluminiumpulver förbränns i dragskåpet. Kan irritera
andningsorgan. Andningsskydd Sopa ihop och samla upp.
Vid brandsläckning använd sand, soda, koksalt, aldrig vatten. Efter avslutad
reaktion tillsätts försiktigt vatten i stort överskott och spolas ned i avlopp
med mycket vatten.
Rester förbränns till aluminiumoxid. Hanteras som farligt avfall.
Eliminera alla antändningskällor. Åtgärder mot elektrostatisk laddning..
Undanröj kontakt med vatten
Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Förhindra
utsläpp i avlopp.
Aluminiumsulfat-xhydrat
Undvik upphettning. Farliga gaser bildas. Neutralisation av avfallet tar bort
lukt. Luftkoncentrationer mellan 15 och 28 volyms- % ammoniak är
explosivt.
Brand kan släckas med pulver eller koldioxid.
Lösningar över 4M kan ge allergiska reaktioner.
Ammoniumdikromat Håll produkten fuktig. Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med
vatten. Lös i vatten, tillsätt natriumvätesulfit eller Fe2+-salt. Gör surt med
3M H2SO4. Om det rör sig om stora mängder, bör krom fällas som sulfid.
Späd ut med stora mängder vatten före tömning i avlopp. Spola rent med
Ammoniumnitrat
stora mängder vatten
Ammoniumtiocyanat Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras
fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som
oxidationsmedel.
Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra.
Skall om möjligt återvinnas
Antimon
Ammoniak
Asbest
Hantering förbjuden. Riskavfall.
Ersätt med nät av keramisk fyllning.
Bariumföreningar
Lösliga bariumföreningar fäller man med sulfat. Detta gäller även andra
lösliga tungmetallsalter som man försöker få så svårlösliga föreningar av
som möjligt. Skyddsbladen ger bra tips.
Bensen
Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas
med halogenerat avfall. Hindra statisk elektricitet, dragskåp. Förhindra
utsläpp i vask. Explosionsrisk, använd vermikulit
Förtäring framkalla ej kräkning. Drick vatten
Blyoxid
.
Både rester av blyoxid bildat bly blandat med kol och samlas in i en tät
metall-låda. Informera om risker som det innebär att laborera med bly och
vad som händer om det kommer ut i naturen och in i t ex människokroppen.
Blujoner reagerar med svavel i cystein.
Brom
Täck över med en riklig mängd fast Na2CO3 och rikligt med vatten och
blanda noga tills all brom (mörkröd olja) har blandat sig med sodalösningen
(gul färg). Spola ut i avloppet med mycket vatten.
Framställning av bromvatten ur kaliumbromid med KMnO4 i svagt sur
vattenlösning för att slippa hantera brom. Överblivet bromvatten kan
förstöras med tiosulfat och spolas ut i avloppet (mkt vatten)
Bromföreningar som bildas kan förstöras med 50/50 T-röd /konc NH3.
Oxiderande substanser blandas med natriumtiosulfat eller natriumsulfit i
fast form.
Späd ut och hälls ut i vasken
Tillsätt cyaniden en starkt basisk lösning av Ca(OCl)2 eller natriumklorat
(natriumhypoklorat. Upprätthåll överskottet av bas. Låt detta stå i 24
timmar före tömning i avlopp. Skölj efter med mycket vatten. Arbeta i
dragskåp eller vid punktutsug.
BTB
Cyanider
Cyklohexen
Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas
med halogenerat avfall. Åtgärder mot statisk elektricitet
Iandning konstgjord andning, kontakta läkare framkalla ej kräkning
Ångor tyngre än luft.
Använd vanlig matolja som exempel på en omättad förening
Etanol
Ämnet reagerar kraftigt med flera oxidationsmedel, däribland AgNO3. Får
inte blandas med halogenerat avfall.Gå igenom brandregler
Förtäring framkalla ej kräkning. Drick mycket vatten (ej matolja eller
mjölk), andningsvägar öppna. Späd ut till mindre än 37% då detta ej är
brännbart.
Etylenglykol
Får inte blandas med halogenerat avfall.
Fluorider
Tillsätt aldrig syra på fluorider då bildas lättflyktigt vätefluorid.
Tillsätt Na2CO3 och Ca(OH)2, blanda och låt stå en stund. Filtrera och
deponera fällningen. Dekantera och neutralisera med 6M HCl före tömning
i avlopp. Fällningen kan sändas till sopstation. Vid förtäring ge genast ett
par glas mjölk eller vatten att dricka om den skadade är vid fullt
medvetande. Till läkare/sjukhus om mer än en obetydlig mängd svalts.
Fosfor röd
Små mängder kan brännas i dragskåp. Explosivt vid stöt, friktion, eld eller
annan antändningsorsak. Bildar känsliga explosiva metallförening. Kan
antändas av slag eller upphettning. Vid upphettning bildas korrosiva gaser
fosforoxid. Undvik kontakt med oxidationsmedel tex peroxider.
Undvik solljus. Olämplig att släcka med koldioxid. Bör släckas med skum
eller pulver
Fosfor vit/gul
Självantänder i luft. Kan explodera vid kontakt med syreavgivande ämnen.
Se till att fosfor ej kommer i kontakt med andra ämnen. Reagerar
explosionsartat vid kontakt med oxidationsmedel såsom klor, klorater,
nitrater, permanganater, peroxider samt vid upphettning av svavel. Små
mängder kan brännas i dragskåp. Förvaras under vatten. Självantänder i
luft. Vid brand bildas frätande rök.
Täck spill med vatten eller i annat fall med våt sand eller jord för att
förhindra kontakt med luft och samla upp. Släckningsvatten kan vara
frätande. 2%-ig kaliumpermanganatlösning bör finnas tillgänglig för
hudtvätt.
Jod (I)
Jod är starkt korroderande på metaller och ska därför inte spolas ned i
avloppet direkt. Jod reduceras till jodid med natriumtiosulfat
Små mängder överbliven jod kan även låta reagera med lite stålull i
vattenlösning över natten. Lösningen kan sedan spolas ned i vasken. Skölj
stålullen och kasta den med soporna
Flertalet tungmetallers joner kan med fördel fällas och avfiltreras som
sulfider. Vid brandsläckning använd sand, koldioxid eller pulver. Använd
aldrig vatten. Undvik dammbildande hantering, undvik inandning. Sörj för
god ventilation
Låta kalciumkarbidresterna reagera med vatten i dragskåpet. Använd endast
"torra" släckmedel, som pulver eller CO2.
Undvik antändningskällor. Liten lagringstid.
Järn(III)kloird
Kalciumkarbid
Kaliumpermanganat Vi laborerar en del med kaliumpermanganatlösningar och eleverna får
instruktion om att överbliven lösning från laborationen ej får hällas ut i
avloppet utan ska samlas upp i avfallskärl. Kaliumpermanganatlösningen
reduceras med C-vitamintablett eller annat reduktionsmedel. Skickas med
farligt avfall.
Kemikaliespill
Sanering av utspillande kemikalier kan absorberas upp med hjälp av
”vermiculit” de som används av kemikalieleverantörer vid transporter.
Släng därefter i respektive ”farligt avfall” organiska lösningsmedel
Kopparjoner
Kopparjoner fräter på vattenledningar om man spolar ut kopparsulfat i
avloppet. Därför bör man lösa kopparsulfat i vatten och sätta till stålull.
Kopparjonerna faller då ut som ren koppar medan järnet går i lösning.
Sedan kan man hälla lösningen i avloppet (om det handlar om små
mängder).
Tex. Kopparsulfat
(CuSO4)
Kvicksilver
Kvicksilver uppsamlas med Zn-bleck som sedan går till destruktion
Natrium
Blanda och överför detta försiktigt till en behållare med butylalkohol. Efter
24 timmar späds lösningen med vatten och töms i avlopp tillsammans med
mycket vatten. OBS: Icke reagerat Na kan reagera kraftigt med vatten!
Brand slacks med pulver ock täcks med sand. Undvik kontakt med
oxidationsmedel. Reagerar explosionsartat vid kontakt med halogenerade
kolväten.
Förtäring, drick vatten, mjölk eller grädde. Framkalla ej kräkning! Risk
för perforering
Bör ej användas av grundskoleelever utan endast av gymnasieelever
Pikrinsyra
Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Bildar mycket
känsliga explosiva metallföreningar. Giftigt vid inandning, hudkontakt och
förtäring. Bör ej användas i skolan.
Små mängder löses i överskott av utspädd NaOH och spolas ut i avlopp i
dragskåp med mycket vatten.
Silvernitrat
Får ej slås ut i avloppet. Silverjoner är giftigare än kvicksilverjoner. Fäll ut
silverjonerna med kloridjoner.
Ammoniakalisk silverjonlösning (Tollens reagens) kan bilda explosiva
kväveföreningar. Surgör överbliven lösning för att oskadliggöra den.
Framkalla ej kräkning! Drick vatten eller mjölk- ej kräkning.
Tiocyanater
Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras
fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som
oxidationsmedel.
Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra.
Vid tillverkning av tomtebloss: Pappret som tomteblossen har torkat på ska
eldas upp.
Tomtebloss
Ättiksyra
Mer än 90%
Täck med NaHCO3, eventuellt Na2CO3, och blanda med vatten.
Värm ej konc ättiksyra! Många kemilärare tänker inte på att konc ättiksyra
är brandfarligt. Reagerar under kraftig värmeutveckling med alkali, aminer,
svavelsyra och explosionsartat med starka oxidationsmedel såsom
kromtrioxid, salpetersyra, och väteperoxid
Förtäring, drick mycket vatten, neutralisera ej, framkalla ej kräkning
Checklistaförgasanläggningsamtgasolflaskor
Ja Nej Anmärkning/Åtgärder Är den allmänna ordningen tillfredställande? Förvaras de lösa gasflaskorna i EI 30 skåp. (om volymen är understigande 250 l) Är ventilationen till EI 30 skåp tillfredsställande? Används förvaringsutrymme – EI 30 skåp enbart för gasflaskor? Är alla gasflaskor stående? Har de icke anslutna flaskorna tätpropp? Finns mindre gasflaskor framme i lektionssalen. < 5 liter. Är gasolslangarna till brännarna max 1,5 m och i bra skick? Är anslutningar till ventiler, brännare och flaskor kontrollerade med såptest? Är denna kontroll dokumenterad? Är brännarna i gott skick, kan man på dem tydligt se när gasen är avstängd? Finns varnings och förbudsskyltar uppsatta? Finns det tillräckligt med gasol? Finns det en föreståndare för gasolflaskorna? Finns tillstånd från kommunens byggnadsnämnd och räddningstjänsten? Finns skriftliga instruktioner om hur gasolflaskorna ska skötas: ‐Dagligen ‐Månadsvis ‐Årligen Ja
Nej
Anmärkning/Åtgärd
Checklistaförförstahjälpen
Undervisande lärare har genomfört och kan Första hjälpen
Ögondusch kontrollerad
Nöddusch kontrollerad
Nödstopp fungerar
Tydlig instruktions skylt om Första hjälpen finns i salen
Ett fullständigt första hjälpen set finns i salen
Plåster och sårtvätt finns i salen
Tydligt utmärkt telefon och aktuellt telefonnr.
Finns rutiner för hur man ska agera vid kemiska olyckor?
Är eleverna informerade om rutinerna?
Känner lärarna till rutinerna?
Finns telefon tillgänglig för att påkalla hjälp vid en olycka?
Finns personal utbildad till att ge första hjälpen alltid tillgänglig
på skolan?
Finns rutiner för omhändertagande av elever och lärare
som varit med, men inte själva skadats fysiskt, vid en olycka?
Finns utrustning för första hjälp?
Finns anslag/skyltning om första hjälpen?
ChecklistaSystematiskarbetsmiljöarbetepåkemiinst.
Planen är ett levande dokument och uppdateras med nya kontrollpunkter om behov finns.
Frågeställningar
1. Finns det en klar fördelning av
arbetsuppgifter på kemiinstitutionen?
2. Finns det delegeringar av ansvar till
institutionsföreståndare, lärare och till
föreståndare för gas?
3. Är denna delegering och fördelning
av arbetsuppgifter dokumenterad?
4. Finns namn och telefonnummer på
institutionsansvarig, övriga kemilärare,
skyddsombud, föreståndare för gas och
vaktmästare lättillgängliga på
institutionen.
5. Finns det en fördelning samt en
beskrivning av olika
arbetsmiljöuppgifter. Finn den
nerskriven?
6. Görs det riskbedömningar av alla
laborationer?
7. Dokumenteras riskbedömningarna i
en pärm på institutionen?
8.Finns det instruktioner och blanketter
för riskbedömningar och
riskreducerande åtgärder.
9. Har de lärare som har till uppgift att
utföra riskbedömning tillräckliga
kunskaper för detta?
10. Har de lärare som har till uppgift att
leda kemilaborationer tillräckliga
kunskaper för detta?
11. Har lärare och elever kännedom om
de risker som finns med
laboratoriearbete?
12. Finns det skriftliga hanterings och
skyddsinstruktioner för
laboratoriearbete?
Finns det:
-Arbetsregler för lärare
-Information till nyanställda
-Information till vikarier
-Information till föräldrar och elever
-Ordningsföreskrifter till elever
13.Finns följande lättillgängligt på
institutionen:
Ja
Nej
Kommentar
-AFS:ar
-Risk- och skyddsfraser
-Farosymboler
-Kemikalier i skolan
-Säkerhetsdatablad
-Aktuell kemikalieförteckning
-Checklista för institutionen
14. Finns och kontrolleras följande
säkerhetsåtgärder regelbundet med en
checklista:
-Brandsläckare
-Dragskåp
-Nödduschar
-Gas och gasanläggningar
-Personlig skyddsutrustning ink första
hjälpen
-Ögondusch, fast och transportabel
15. Finns följande skriftliga
instruktioner:
-Instruktion för att larma SOS,
-Instruktion för telefonen
-Instruktion första hjälpen
-Instruktion om hur och vem skjutsar
skadad person till sjukhus
-Instruktion om hur och vem som
kontaktar föräldrar/anhörig
-Telefonnummer till syster, giftcentral,
vårdcentral.
-Åtgärdsrutiner vid personskada.
-Skriftliga rutiner - vid brand.
-Utrymningsplan med återsamlingsplats
-Blankett för olycksfallsrapportering –
kommunal OSIS-blankett.
16. Finns följande skriftliga rutiner:
-Rutiner för avfall/ riskavfall
-Rutiner för inventering,
-Rutiner för leverans av varor
-Rutiner för städning
-Rutiner för uppdatering av
rutiner/information
-Rutiner inför kursstart, säkerhetsarbete
-Rutiner inför laboration/efter
laboration
-Rutiner vid inköp
-Rutiner vid spill
-Rutiner vid spädning av syror/baser
-Rutiner för övriga återkommande
arbetsmoment.
17. Har övrig personal, t.ex.
städpersonal, informerats om riskerna
på kemilaboratoriet?
18. Får elever arbeta ensamma med
laboratorieförsök utan tillsyn av lärare
eller annan vuxen person med
tillräcklig kunskap?
19. Har skolan tillstånd från
räddningstjänst och kommun för
gasanvändning / förvaring?
20. Finns följande lättillgängligt på
institutionen:
- Säkerhetspärm
- Plan för systematiskt
arbetsmiljöarbete
-Alla skriftliga rutiner
-Alla skriftliga instruktioner
-Alla skriftliga checklistor
Följande kemikalier bör inte komma i kontakt med varandra vid förvaring: Aceton
Konc. Salpetersyra och svavelsyra
Acetylen etyn
Klor, brom. Silver fluor
Aktivt kol
Kalciumhypoklorit
Alkalimetaller
Vatten, koldioxid, koltetraklorid, andra klorerade kolväten
Aluminiumkarbid
Vatten fukt syror
Aluminiumklorid
Vatten fukt
Ammoniak
Kvicksilver, halogener, kaciumhypoklorit, fluorväte
Zink och aluminium bildar vätgas
Ammoniumnitrat
Syror, metallpulver, finfördelat organiskt material, brännbara ämnen
och vätskor, klorater, nitrater, svavel
Anilin
Salpetersyra, väteperoxid ozon
Brom
Ammoniak, acetylen, butanmm vätgas, terpentin, metallpulver
Cyanider
Syror, alkalimetaller
Divätesulfid
Med luft bildas explosiva blandningar, perklorater, rykande
salpetersyra
Vätesulfid
Fenol
Aluminiumklorid svavelsyra, natriumnitrit, natriumnitrat,
formaldehyd
Fluorider
Syror
Fosfor (vit)
Luft, syre
Fosforpentoxid
Vatten, organiska materiel
Jod
Ammoniak, väte
Kalcium
Syror vatten
Kalciumkarbid
Vatten
Kalium
Vatten, koldioxid
Kaliumklorat
Syror
Kaliumpermanganat Glycerol, etylenglykol, bensaldehyd, svavelsyra
Klorater
Ammoniumsalter, syror, metallpulver, svavel, fint fördelat organiskt
material, brännbara ämnen och kol
Klorgas
Ammoniak, organiska ämnen, finfördelad metall
Kolväten
Halogener, kromsyra, natriumperoxid
Koppar
Väteperoxid
Kromsyra
Ättikssyra, naftalin, kamfer, alkoholer, glycerol, terpentin, brännara
vätskor
Natriumnitrat
Syror oxidationsmedel
Natriumperoxid
Metanol, ättikssyra, bensaldehyd, glycerol, etylacetat
Nitrater
Metallpulver, brännbart
Oxalsyra
Silver, kvicksilver
Perklorsyra
Ättikssyraanhydrid, alkoholer, organiska material såsom papper och
trä
Salpetersyra
Ättikssyra, krom- och cyanvätesyra, anilin, kol, brännbara vätskor
och gaser, glycerol
Svavelsyra
Klorater, perklorater, permanganater, vatten
Vätefluorid
Ammoniak
Väteperoxid
Metaller och deras salter, brännbara vätskor, anilin
Zink
Syror, hydroxider
Ättiksyra
Kromsyra, salpetersyra, hydroxylhaltiga föreningar, etylenglykol,
perklorsyra, peroxider, permanganater
Följande kemikalier är vattenkänsliga (bör beaktas vid eldbekämpning):
Litium, natrium, kalium, kalcium, hydrider, nitrider, sulfider, karbider.
Farosymboler
Starkt frätande eller frätande: Om man dricker ett sådant
ämne kan det bli obotliga skador i matstrupen. Huden blir röd
och det svider om man får ämnet på sig. Ögonen är extra
känsliga om olyckan är framme kan man bli blind. Använd
därför alltid skyddsglasögon, förkläde och gummihandskar.
Brandfarligt: Ämnet kan antändas.
Mycket brandfarligt: Sådana ämnen tar lätt eld och får inte
förvaras nära öppen eld eller stark värme.
Oxiderande: Om ämnet kommer i kontakt med andra ämnen
kan det börja brinna.
Explosivt: Om ämnet utsätts för värme, eld eller stötar kan det
explodera.
Miljöfarligt: Ämnet skall förvaras och användas så det inte
skadar miljön.
Varning: Ämnet är farligt eller måttligt farligt,.
Med ”varning” menas en mindre fara. Man måste
läsa varningstexten innan man använder ämnet.
Farligt och irriterande: Ämnena har oftast stark lukt och ångorna svider i
ögonen och retar halsen
Giftig/Mycket giftig: Kan ge bestående eller livshotande skador
vid inandning, hudkontakt eller förtäring.
Gaser under tryck
Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser,
kompletterande faroinformation och kompletterande märkning
Del 1. Faroangivelser
1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror
H200 Instabilt, explosivt.
H201 Explosivt. Fara för massexplosion
H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken.
H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken.
H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken
H205 Fara för massexplosion vid brand
H220 Extremt brandfarlig gas
H221 Brandfarlig gas
H222 Extremt brandfarlig aerosol
H223 Brandfarlig aerosol
H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga
H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga
H226 Brandfarlig vätska och ånga
H228 Brandfarligt fast ämne
H240 Explosivt vid uppvärmning
H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning
H242 Brandfarligt vid uppvärmning
H250 Spontanantänder vid kontakt med luft
H251 Självupphettande. Kan börja brinna.
H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna.
H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända
H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser
H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande.
H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande.
H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande.
H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning.
H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador.
H290 Kan vara korrosivt för metaller
1.2 Faroangivelser för hälsofaror
H300 Dödligt vid förtäring
H301 Giftigt vid förtäring
H302 Skadligt vid förtäring
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna
H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4
H311 Giftigt vid hudkontakt
H312 Skadligt vid hudkontakt
H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon
H315 Irriterar huden
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion
H318 Orsakar allvarliga ögonskador
H319 Orsakar allvarlig ögonirritation
H330 Dödligt vid inandning
H331 Giftigt vid inandning
H332 Skadligt vid inandning
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning
H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna
H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad
H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt
bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd>
<ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är
känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några
andra exponeringsvägar>
H362 Kan skada spädbarn som ammas
H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång
eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom
lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte
kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt
H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning
H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning
H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt
H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4
H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring
H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt
H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning
H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning
H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning”
1.3 Faroangivelser för miljöfaror
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer
H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären”
Del 2. Kompletterande faroinformation
EUH001 Explosivt i torrt tillstånd
EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft
EUH014 Reagerar häftigt med vatten
EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas
EUH019 Kan bilda explosiva peroxider
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra
EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare
EUH059 Farligt för ozonskiktet
EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen
EUH071 Frätande på luftvägarna
Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller
blandningar
EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga.
EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4
Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser,
kompletterande faroinformation och kompletterande märkning
Del 1. Faroangivelser
1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror
H200 Instabilt, explosivt.
H201 Explosivt. Fara för massexplosion
H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken.
H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken.
H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken
H205 Fara för massexplosion vid brand
H220 Extremt brandfarlig gas
H221 Brandfarlig gas
H222 Extremt brandfarlig aerosol
H223 Brandfarlig aerosol
H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga
H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga
H226 Brandfarlig vätska och ånga
H228 Brandfarligt fast ämne
H240 Explosivt vid uppvärmning
H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning
H242 Brandfarligt vid uppvärmning
H250 Spontanantänder vid kontakt med luft
H251 Självupphettande. Kan börja brinna.
H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna.
H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända
H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser
H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande.
H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande.
H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande.
H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning.
H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador.
H290 Kan vara korrosivt för metaller
1.2 Faroangivelser för hälsofaror
H300 Dödligt vid förtäring
H301 Giftigt vid förtäring
H302 Skadligt vid förtäring
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna
H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4
H311 Giftigt vid hudkontakt
H312 Skadligt vid hudkontakt
H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon
H315 Irriterar huden
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion
H318 Orsakar allvarliga ögonskador
H319 Orsakar allvarlig ögonirritation
H330 Dödligt vid inandning
H331 Giftigt vid inandning
H332 Skadligt vid inandning
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning
H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna
H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad
H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt
bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd>
<ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är
känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några
andra exponeringsvägar>
H362 Kan skada spädbarn som ammas
H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång
eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom
lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte
kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt
H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning
H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning
H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt
H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4
H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring
H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt
H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning
H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning
H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning”
1.3 Faroangivelser för miljöfaror
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer
H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären”
Del 2. Kompletterande faroinformation
EUH001 Explosivt i torrt tillstånd
EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft
EUH014 Reagerar häftigt med vatten
EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas
EUH019 Kan bilda explosiva peroxider
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra
EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare
EUH059 Farligt för ozonskiktet
EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen
EUH071 Frätande på luftvägarna
Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller
blandningar
EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga.
EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4
EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.
EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser
(klor).
EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från
tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna.
EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning
EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning
EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera
EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.
EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.
EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser
(klor).
EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från
tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna.
EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning
EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning
EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera
EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.
Tipstorg om regler och praktiskt arbete inom No
Här följer några tips om hur man kan integrera kemikunskaper och säkerhet
med vardagshändelser och hemma-kemikalier/produkter.
1) Startexperiment
a) Ögonskada: Häll en äggvita i en kristallisationsskål och ställ på en overhead. Droppa
på 2 M lösningar av hydroxid och syra. Äggvitan liknar ett öga. Vad händer när man får
syra/bas i ögat? Syran fungerar bäst på detta experiment men basen ger mycket mera
skador på ögat. (lösningar men konc över 0,0001 M pH 4 och 10 kan ge permanenta
skador)
Gör även experiment på farligheten med kontaktlinser. Rita ett öga med iris på en
overhead. Klipp ut en ny iris (kontaktlinsen) och lägg ovanpå ögat. Droppa en droppe
metylenblått vid i kanten av ”linsen”. Se hur fort metylenblått dras in under linsen.
b) Dammexplosion: Klipp ett sugrör med ”knä” ca 1 cm under knäet. Fyll knäet med ett
pulver (nikt, potatismjöl, cacao = finfördelat ämne) blås i ett ljus (eller bättre i en
gasollåga).
c) Vilket ljus slocknat först? I en stor vanna monteras tre ljus på olika höjd. En ljus i
botten, ett högt upp och ett mittemellan. Tänd ljusen och lägg på en skiva. Hitta en
förklaring. Hur ska man bete sig om det brinner i ett hus? Krypa ut!
d) Bensinexplosion: I en mjölkkartong klipps ett lock av och ersätts med ett plastlock.
Gör ett hål i nedre kanten. Droppa ca 10 droppar bensin på en bit tidningspapper (ca 3x5
cm) eller på en kork (av kork). Stoppa indränkt tidningspapper i mjölkförpackningen och
sätt på locket. Håll för hålet med ett finger och skaka (fördela gasen) så att det bildas
bensinånga. Tänd en tändsticka och för till hålet. Pang!
e) Låt bensinånga ”rinna ner” i en ränna och antändas av ett ljus: Vad är tyngs? Ånga
eller luft?
f) Tänd ett värmeljus och sätt i en hög bägare. Häll en nyöppnad cocacola vid sidan av
ljuset. Alt 1: lägg ner en brustablett (koldioxid) i en bägare där ett ljus flyter i vattnet. Alt
2:Lös upp bikarbonat i vattnet där ljuset flyter. Tillsätt ättiksyra. Vad händer? Varför?
g) Låt olja brinna i en bägare. Släck med att hälla på mera olja (fördelar värmen).
f) Klassisk frittösbrand Diskutera vad som skulle hända om man släckte den brinnande
oljan med vatten! Då kan brinnande oljan börja skvätta ut och ”allt” kan börja brinna.!
h) Vad händer om man fyller på med mera tändvätska direkt från flaskan på grillen som
inte vill ta sig ordentligt!! Flaskan kan explodera i handen.
i) Visa hur svavelsyra kan förkolna tyg. Visa på den exoterma reaktionen då svavelsyra
späds med vatten. SIV-reglen.
j) Häll salpetersyra på en nagelbit. Gulfärgas. Silvernitrat på en Pertorpsskiva (det tar tid
innan svart silver faller ut) tas bort med konc ammoniak. Men huden klarar inte av det.
k) Samla hår från din hårborste. Tänd eld på detta. Brinner bra och luktar illa. Vad kan
hända om man inte har hårband!
l) Blås upp en ballong och knyt. Fyll en annan ballong med ca 5 ml vatten, blås sedan
upp den och knyt. För luftballongen över ett värmeljus. Den smäller! Gör samma sak med
vatten-ballongen. Vatten tar upp/fördelar värme och klarar av ljuset (åtminstone en stund!)
2) Introduktionstips:
a) Visa två ofärgade lösningar (tex NaCl och AgNO3). De ser lika ut men. Häll ihop!
b) Gör ett farligt experiment: Klorat och svavel (mycket små mängder). KMnO4 och
glycerol (självantänder efter en stund). Vad skulle kunna hända om man dubblerade
mängderna?
c) Visa bilder på olyckor, ”nära på” olyckor. Diskutera vad man borde ha gjort. Vilken
säkerhetsutrustning man borde ha osv.
d) Gör massa ”fel” när du kommer till lektionen på låtsas och låt eleverna hitta ”fem fel”.
Dramatisera en incident. Visa bilder. Finn 5 fel, vad kan hända, säkerhetsutrustning mm.
3) Elever kan!:
a) Låt eleverna få visa sina föräldrar på ett föräldramöte om all säkerhetsutrustning som
finns på labb och berätta varför/hur de används.
b) Utse en elev som extra ansvarig för att personlig säkerhetsutrustning används på labbet.
d) Gå på studiebesök till en avfallsanläggning, vattenverk, avloppsreningsverk. Vad
händer med avfallet? Vad kan vi bidra med för att göra avfallet mera miljöanpassat.
e) Låt brandkåren komma på besök eller gör ett studiebesök.
f) Ta reda på statistik på olyckor och orsaker.
g) Låt eleverna inventera kemikalier hemma. Hur används, hur förvaras och vilka är
riskerna med kemikalien/produkten. Låt dem göra inordning pH-papper ( rödkålsavkok på
filterpapper) för att testa pH på kemikalierna.
h) Låt eleverna skriva och diskutera igenom arbetsregler själva. Motivationshöjande.
i) Låt syster komma eller låt eleverna ta reda på och berätta vad som kan göras vid en
olycka. Tex syra i ögat, brand i håret, utspilld kvicksilver mm.
j) Engagera elevskyddsombudet (och skyddsombudet).
g) Diskutera begrepp som olyckskorpar, (över-)modiga pojkar, (för) försiktiga flickor.
k) Regler, R-och S-fraser. Var används kemikalier. Skillnad mellan produkt och
kemikalie.
l) Visa runt i labbet. Låt eleverna ”leta rätt” på all säkerhetsutrusning (glöm inte dörren ut
och utrymningsvägen).
4) Läraren bör:
a) Berätta och diskutera olyckor och ”nära” olyckor. Berätta egna upplevelser. Låt även
eleverna berätta om något som de känner till eller har hört talas om.
b) Inbjud rektor till en laboration och låt eleverna berätta om faror och vad som skulle
kunna hända om man inte hade kunskap om kemi, säkerhetsutrustning och var försiktig.
c) Visa alla elever var huvudströmbrytaren, gaskranen, telefonen finns. Det kan lika gärna
vara läraren som råkar ut för en olycka
d) Informera föräldrar om regler som finns kring kemilaborationer och att olyckor kan
ske. Berätta rutinerna kring om något skulle hända. Samla in telefonnummer till föräldrars
arbetsplatser. Berätta att eleverna inte får laborera om de kommer för sent till en
laboration. Då har eleven inte fått den säkerhet information som ska ges innan
laborationen får ske.
e) Elever som bär linser: Eleverna bör ha glasögon vid laboration. Linser ökar risken vid
en olycka.
f) ”Kända faror” är mindre farliga! Om man känner till faran med en kemikalie/metod så
har man lättare att förstå var man ska vara försiktig. Med kunskap minskar faran.
5) Varför ett säkerhetstänkande:
a) Säkerhet betyder att vara närvarande, engagera sig och tänka efter före. Säkerhet ska
inte bara vara under en timme per år!! En enda genomgång av arbetsregler räcker inte.
b) De flesta olyckor sker i hemmet och inte på Kemilaboratoriet!
c) Säkerheten ökar för alla när alla förstår vad säkerhet är. Din säkerhet ökar när grannen
vet vad han/hon ska/får göra. Alla måste hjälpa alla.
d) I ett högteknologiskt samhälle blir kunskap om naturvetenskap viktigare. Alla bör veta
hur man hanterar kemikalier (lösningsmedel, färger, produkter mm). Det ska finnas en
allmänbildning i kemi. Denna utbildning måste ske på kemitimmarna på högstadiet.
Förslag till innehållsförteckning i en Säkerhetspärm
Rektors ansvar Förteckning av ansvarsområden
Delegering av ansvar till institutionsföreståndare, vaktmästare,
lokalvårdare, skolsköterska, lärare, elever, skyddsombud,
(elevskyddsombud)
Namn och telefonnummer på institutionsansvarig
2. Kontakter
skyddsombud, gasansvarig, syster, vaktmästare
Kontaktpersoner: avfallshantering, leverantörer
Arbetsregler för lärare
3. Information
Information till nyanställda
Information till vikarier
Information till föräldrar och elever
Ordningsföreskrifter till elever
AFS:ar
4. Litteratur
Farosymboler, risk- och skyddsfraser
Kemikalier i skolan
Myndigheter, organisationer nyttolänkar
Säkerhetsdatablad
5. Kemikalie-, gasförvaring, Kemikalieförteckning
Listor på A och B-kemikalier (förbjudna)
Skyltning, märkning, farosymboler
Checklista för institutionen
Brandsläckare
6. Kontroll av
Checklistor
säkerhetsfunktioner,
Dragskåp
Nödduschar
Gas och gasanläggningar
Personlig skyddsutrustning ink första hjälpen
Ögondusch, fast och transportabel
Instruktion för att larma SOS, instruktion för telefonen
7. Olyckfalls rapportering
Instruktion första hjälpen
Instruktion om hur och vem skjutsar skadad person till sjukhus
Instruktion om hur och vem som kontaktar föräldrar/anhörig
Telefonnummer till syster, giftcentral mm
Åtgärder vid personskada. Åtgärder vid brand
Utrymningsplan med återsamlingsplats
Blankett för olycksfallsrapportering
Instruktioner för riskbedömningar
8. Riskbedömningar
Riskbedömningar
Riskreducerande åtgärder
Rutiner för avfall/ riskavfall
9. Skriftliga rutiner
Rutiner för inventering,
Rutiner för leverans av varor
Rutiner för städning
Rutiner för uppdatering av rutiner/information
Rutiner inför kursstart, säkerhetsarbete
Rutiner inför laboration/efter laboration
Rutiner vid inköp
Rutiner vid spill
Rutiner vid spädning av syror/baser
Övriga återkommande arbetsmoment
Gaser, teknisk sprit, tomtebloss mm
10. Tillstånd
11. Skolans Arbetsmiljöarbete Lokala kursplaner, skolans miljövårdsarbete, Systematiskt
arbetsplan, Åtgärds-/handlingsplan,
1. Ansvarsfördelningen