Transcript Sarkostnader och samvinster for Gotlandstrafiken fran Oskarshamns

 Gotlandstrafiken
Särkostnader och samvinster
för Gotlandstrafiken från
Oskarshamns hamn
Rapport 2012-03-13 Författare:
Anders Sjöblom, Oskarshamns Hamn AB
Lars Ljung, Oskarshamns Kommun
Kaj Nilsson, Oskarshamns Kommun Inledning
Trafikverket – förhandlingsfrågor 2012-04-17
1. Vilka rationaliseringar/effektiviseringar kan ske inför och under korttidsavtalet? - Den nya terminalen kommer innebära en betydligt mer effektiv och förbättrad logistik såväl på hamnplan som i terminalbyggnaden. - Under korttidsavtalet och den fortsatta trafiken efter 2017 kommer fartygen att reducera restiden med cirka 15 min och därmed minskade bunkerkostnader. - För operatören av rederitrafiken innebär den nya terminalen kraftigt minskade driftskostnader gällande el/uppvärmning. - Inga avgifter för mottagning av svart/gråvatten. - Planering för järnvägsanslutning till nya terminalområdet ingår. 2. Hur har de investeringar som gjorts för Gotlandstrafiken skrivits av? a. Redovisa större investeringsprojekt avskrivningsplan (belopp, anskaffningsår, ek livslängd och slutår) - Investeringar har under den senaste koncession betalats via tilläggsavtal till huvudavtalet och till fullo betalats via hamnavgiften med slutdatum 2009‐01‐01. - Efter 2009‐01‐01 har inga större investeringar gjorts med hänvisning till att den nya färjeterminalen som projekteras vid Månskensviken. - Under nuvarande avtal har investeringar skett i stuveriutrusning t.ex. 2 stycken nya dragfordon/Terberg dragare 3. På vilket sätt har fartygshamnavgifter respektive varuhamnsavgifter använts under innevarande avtalsperiod? a. Redovisning av Gotlandstrafikens särkostnader och intäkter (se avtal) - Fartygshamnavgiften används för att hålla farleden i bästa skick med underhåll av bojar/prickar med mera. - Projekt tillsammans med Sjöfartsverket att ”bredda” farleden genom nyanskaffning av bojar samt flytta befintliga prickar enligt lotsarnas rekommendationer pågår. - Hamnavgiften används även till bogserbåtsverksamheten med beredskap för assistans av bogserbåtar och att hålla hamnen fri från is vintertid. - Kostnader för kontroll av kajer och dess hållfasthet ingår samt asfaltering. - Varuhamnsavgiften står mot all ISPS kostnad med underhåll av staket/kameror/terminalbyggnaden/filter/underhåll kajer/snöröjning/belysning av terminalområdet/amortering dragfordon. - Kraven på ISPS standard enligt rederiets önskemål. - Hamnavgiften svarar för sludgekostnader/sopor, gällande all fartygstrafik. 4. Vilken kostnadssänkning är möjligt i korttidsavtalet? - Tidtabellen - Rederiets krav på bemanning kan reducera kostnaden. - Redovisning av särkostnader/intäkter visas separat vid mötet 2012‐04‐16. - Förändrad tidtabell, samsyn personalorganisation, ev. outsourcing. Oskarshamns Hamn arbetar i föreningen CARGOTO där ett uttalat mål är att stärka transporter och infrastruktur till terminalen i Oskarshamn vilket på sikt effektiviserar landtransporter till terminalen i Oskarshamn. 1
Innehåll: Del 1
Ny färjeterminal i Oskarshamn
Sidan 3
Del 2
Hamnsaneringen – start våren 2013
Sidan 4
Del 3
Strategiska transportnoder i Småland
Sidan 5
Del 4
Samordning Oskarshamn
Sidan 6
Del 5
Besöksnäringen nytta av Gotlandstrafiken
Sidan 7
Del 6
Del 6 Utveckling Oskarshamn
Sidan 8
Del 7
Oskarshamns Kommun arbetar för
Sidan 10
Del 8
Samvinster och särkostnader Oskarshamn
Sidan 11
Bilaga 1 Sammanställning av aktuella utredningar och
rapporter för infrastruktur och godsflöden i
Småland
Sidan 12
Referenslista
Sidan 16
2
Del 1
Ny färjeterminal i Oskarshamn
En ny färjeterminal planeras klar för drift under 2015. Huvudanledningen till nytt läge för
färjeterminalen är att trafiksituationen vid nuvarande läge är besvärlig vid tömning av färjan under
högsäsong. Senare har andra argument som att ombilda inre hamnen från ett verksamhetsområde
för fartygstransporter till en trivsam stadsdel för boende och turism.
Byggstart för den nya terminalen
är beroende av när
hamnsaneringen kommer igång
eftersom en del muddringsarbeten
av besparingsskäl måste
genomföras innan färjeterminalen
kan byggas. Hamnsaneringen är
delvis finansierat genom bidrag
från Naturvårdsverket.
Beslut om när pengar beviljas har
dragit ut på tiden men vi kan nu på
goda grunder planera för en start
senast våren 2013.
Idesskiss Tengboms Ny färjeterminal i Oskarshamn
Det nya färjeläget planeras för att på bästa sätt tillgodose resenärer och gods till och från Gotland.
Logistiken för fordon är välplanerad med gott om plats för uppställning av både personbilar och
lastbilar/trailers. Passagerare som reser kollektivt till Oskarshamn kan nu välja på tåg eller buss.
Kommunen planerar att samla all buss och tågtrafik till ett resecentrum vid nuvarande
järnvägsstation. Skyttelbussar kommer att finnas mellan färjeterminalen och resecentrum.
Färjan kommer att
kunna lossas och
lastas väl inom de
tidsramar som
man satt upp.
Utfart från
terminalområdet
sker genom
Gröndalsgatan
som medger två
km lång
”fordonsrad”
innan gatan
ansluter till större
trafikerad gata.
Anslutning till
E22 längs kusten
och väg 37/47
västerut ligger
Planskiss över terminalområdet SWECO
nära.
3
Del 2 Hamnsaneringen – start våren 2013
Sanering av Oskarshamns hamn är ett av de mest angelägna miljöprojekten i landet. Det pågår en
spridning av miljöfarliga ämnen, bl.a. tungmetaller och dioxiner, som inte är acceptabelt.
Saneringen är kostnadskrävande, storleksordningen en halv miljard kronor.
Arbetena, muddring och omhändertagande av ca 500 000 m3 muddermassor, planeras börja senast
under våren 2013. Muddring kommer att börja utanför nya färjeterminalen så att den kan göras
klar och tas i bruk. Den inre hamnen blir därefter inte lika trafikerad och muddringsarbetena blir
lättare att genomföra.
Sedimenten som tas upp planeras bli använda som utfyllnadsmaterial för att bygga upp ett nytt
hamnområde lägre ut i hamnen som därigenom kan utvecklas med större ytor för sin verksamhet.
Hamnens operativa område kommer genom flytt av färjeterminalen och nya ytor att flytta längre ut i hamnbassängen.
För hamnen blir resultatet bland annat kortare insegling och bättre manöverområde för fartyg.
4
Del 3 Strategiska transportnoder i Småland
Strategiska transportnoder enligt EU TEN-T (eller enligt EU förslag CORE TENT-T och
Comprehensive TEN-T där Oskarshamn som enda hamn på Smålandskusten som kommer
uppfylla kraven för Comprehensive TEN-T) inom regionen är Höglandsterminalen i Nässjö och
hamnen i Oskarshamn. För dra nytta av infrastrukturprojekt genom EU tex Motorways of the Seas
och Marco Polo, är det viktigt att centralisera transporter till dessa noder. Om transporterna delas
upp mellan flera noder och hamnar riskerar regionen fortsatt gå miste om övergripande satsningar
i infrastruktur till/från och mellan noder. Det är viktigt att Gotlandstrafiken inte ses som en enskild
fråga utan följer den regionala strategierna för infrastruktur där Oskarshamn är prioriterad av
Trafikverket och Regionförbundet i Kalmar.
Västervik
Vimmerby/
Mörlunda
Mönsterås
Nybro Bild CARGOTO.
Oskarshamns hamn, Oskarshamn är den enda djuphamnen utmed Smålandskusten mellan Norrköping och
Karlshamn. Oskarshamns är dessutom geografiskt mitt mellan närliggande strategiska hamnarna Norrköping och
Karlskrona/Karlshamn.
När man sammanställer de mest transporberoende företagen i Småland skapas en tydlig bild av att
de mest intensiva transporterna sker i ost västlig led mellan Oskarshamn, Nässjö/Jönköping och
Göteborg. Regionförbunden i Kalmar och Jönköping arbetar därför gemensamt för att samverka
för utvecklig av infrastruktur i stråket. Oskarshamns hamn och dess ägare arbetar på
Näringsdepartementets, Trafikverkets och Regionförbundens inrådan för samverkan mellan
hamnar och godsnoder. Pågående projekt är CARGOTO - en förening där ett av det uttalande
strategierna är att genom befintliga flöden beskriva en godskorridor i ost- västlig riktning
Göteborg- Jönköping/Nässjö-Oskarshamn. Dessutom pågår diskussioner med Kalmar kommun
och Kalmar Hamn AB för samverkan mellan hamnarna samt dialog med Nybro kommun för
utbyggnad av godsterminal för järnvägstransporter i Nybro.
GODSTÅG PER ÅR 2006
Sträcka
Vimmerby-Hultsfred
Nässjö C- Hultsfred
Hultsfred-Berga
Berga-Oskarshamn
Tåg per år
178
504
302
302
Lokaltåg
178
392
302
302
Systemtåg
0
112
0
0
Antal och typ av godståg per år. Källa Banverket 2006. Sen 2006 har volymen varierat med en långsiktig trend på
ökning. Efterfrågan har ökat markant men bromsas av dag bristfällig infrastruktur.
5
Del 4 Samordning Oskarshamn
Eftersom industrin i Oskarshamn är en motor för transporterna i regionen pågår flera projekt i
Oskarshamn. Regionen egna godsvolymer är inte tillräckliga, varför samordning av projekt och
transporter av avgörande betydelse för resultatet.
För att uppnå kritisk volym till utveckling av infrastruktur och ekonomisk långsiktighet i driften
krävs att Oskarshamn utvecklas till en logistiknod som står på fem ben:
1. Etablering av logistikområde Kvastmossen i
anslutning till väg E22, Riksväg 37/47 och
järnväg.
2. Export av sågade trävaror i bulk från
Resurser:
Oskarshamns hamn.
Personal
Maskiner
3. Gotlandstrafiken från Oskarshamns hamn.
Infrastruktur
Administration
4. Framtida trafik från Oskarshamn till Baltikum
Marknadsunderlag
med upptagningsområde södra Sverige.
5. Kustbevakningens etablering och verksamhet i
Oskarshamn.
Lyfter man bort ett av de fem benen riskerar den kritiska volymen att bli för liten. Något som kan
innebära att tillräckliga statliga satsningar på infrastruktur uteblir. Samma förhållande gäller för
driften. En samordning av resurser (personal, maskiner, infrastruktur, administration,
marknadsunderlag) en förutsättning för att ekonomin skall nå upp till den kritiska volymensom
krävs för ekonomisk långsiktig lönsamhet.
Redovisning av verkliga volymer för
CARGOTO stråket april 2011.
Marknadsundersökningen påvisar att
attraktionskraften för framtida linje
Oskarshamn Ventspils är
kombinationen av
järnvägstransporter från Göteborgs
Hamn till hamn på Smålandskusten
och kortare överfart till Baltikum.
Utan järnvägstransporter från
Göteborgs hamn väljer enheter
transporterade på landsväg annan
hamn med tätare fartygsavgångar
och fler linjer d.v.s.
Stockholmsområdet. Resultatet är att
utan CARGOTO korridoren leds
volymer från Göteborgs hamn och
Västra Götaland över Stockholm.
CARGOTO korridoren förkortar
resan Göteborg-Moskva med 65
timmar och beräknat 20% lägre
transportkostnader. Motsvarande
förhållande gäller för trafik till och
från Gotland att enheter tenderar att
transporteras via Stockholm
/Nynäshamn till Gotland.
Källa CARGOTO
6
Del 5 Besöksnäringen nytta av Gotlandstrafiken
Av det totala underlaget i Sverige för passagerartrafik till Gotland skulle ca 15% få en längre
transportsträcka till Gotland om man flyttar södra linjen längre norr ut än Oskarshamn. Därtill
skulle 6% få sämre kommunikationsmöjligheter genom att man inte kan nyttja järnvägstransporter
från Malmö, Göteborg via Nässjö till Oskarshamn. Alla utländska turister från Danmark,
Tyskland, Holland mm skulle få längre transportsträcka till Gotland vilket med sannolikhet
påverkar turism och tjänsteresor till Gotland negativt.
Resor till: GOTLANDS LÄN
2010
Turistresor Tjänstersor
Stockholm stad
141 000
118 000
Övriga Stockholms län
134 000
125 000
Uppsala län
26 000
26 000
Södermanlands län
23 000
23 000
Östergötlands län
20 000
20 000
Älvsborgs län (exkl Dalsl)
19 000
15 000
3 000
3 000
Dalsland
Värmlands län
7 000
7 000
Örebro län
21 000
16 000
Västmanlands län
10 000
6 000
Dalarnas län
16 000
7 000
6 000
6 000
Gävleborgs län
Västernorrlands län
3 000
3 000
Jämtlands län
7 000
7 000
Västerbottens län (exkl Lappl)
3 000
3 000
Norrbottens län (exkl Lappl)
3 000
3 000
Lappland södra
Lappland norra
Summa upptagningsområde 1
442 000
388 000
Göteborgs stad
8 000
8 000
Övriga Bohuslän
6 000
6 000
Jönköpings län
4 000
4 000
Hallands län
4 000
4 000
Skaraborgs län
13 000
5 000
Summa upptagningsområde 2
35 000
27 000
Malmö stad
Övriga Skåne län
5 000
5 000
54 000
54 000
Kronobergs län
4 000
4 000
Småland
7 000
7 000
Öland
8 000
5 000
Blekinge län
Summa upptagningsområde 3
Gotlands län
Summa totalt
4 000
4 000
82 000
79 000
28 000
12 000
586 000
507 000
Trafiken uppdelad på tre upptagningsområden där:
Upptagningsområde 1: trafik via norra linjen Nynäshamn
Upptagningsområde 2: trafik via södra linjen Oskarshamn
Upptagningsområde 3: trafik via södra linjen Oskarshamn
Notera: Östergötland är redovisad på norra linjen men
många prioriterar södra linjen på grund av enklare
resa till terminal. Källa Resurs
För turismen från Gotland till Småland visar statistik att Gotlänningar i första hand väljer att resa
till Kalmar för weekendresor och shopping. Detta har en positiv följd för Småland för utveckling
av handel, infrastruktur och kollektivtrafik. Motsvarande förhållande visar att Gotlänningar gärna
väljer högskoleutbildningar på Linnéuniversitet i Kalmar och Växjö.
7
Del 6 Utveckling Oskarshamn
Oskarshamns Kommun projekterar för
 Färjeterminalen flyttas längre ut i hamnområdet
o Resultat
 Minskar restiden Visby-Oskarshamn med ca 15 minuter
 Större ytor för uppställning av gods
 Direktanslutning av järnväg för gods och persontransporter till terminal
o Projektering pågår. Klart oktober 2015
o Kostnad 200 miljoner kronor
o Finansiär SKB mervärdesavtal, Oskarshamns Kommun, Oskarshamns Hamn AB,

Renovering farled
o Resultat
 Farleden in till Oskarshamn enslinjen Grimskallen breddas
 Klart 2013
 Kostnad 500 000 kr
 Finansiär Sjöfartsverket, Oskarshamns Hamn AB

Etablering av logistikområde Kvastmossen
o Resultat
 Järnvägstransporter för gods från upptagningsområde Nässjö, Göteborg,
Malmö och Europa
 Pågår
 Kostnad XXX kr
 Finansiär Oskarshamns Kommun, SKB mervärdesavtal

Flytt av resecentrum
o Resultat
 Koncentration av all buss- och järnvägstrafik till en punkt i Oskarshamn
med skyttel för passagerare till terminalen.
 Projektering pågår
 Kostnad XXX kr
 Finansiär Trafikverket, Kalmar Länstrafik (KLT), Oskarshamns kommun

Ny infart södra infarten från väg E22
o Resultat
 Kortare och säkrare avfart och infart från väg E22 till färjeterminal och
hamn
 Förstudier pågår
 Kostnad XXX kr
 Finansiär Trafikverket, Oskarshamns kommun
8
Utveckling järnvägen Nässjö-Oskarshamn
Oskarshamn är anslutet till stambanenätet genom järnvägen Oskarshamn – Nässjö. Banan är
enkelspårig, oelektrifierad och saknar fjärrblockering. Persontrafik på banan återupptogs på
sträckan Oskarshamn – Nässjö/Jönköping i december 2011 med 3 dubbelpar per dag. Trafiken
kommer att utökas till 6 dubbelpar 2013. Ankomst och avgångstider är delvis anpassade till
Gotlandstrafiken. Banan trafikeras även med godståg. Stambanan Stockholm –
Malmö/Köpenhamn kan även nås med buss via Kalmar och Växjö/Alvesta.
Regionförbundet i Kalmar genomför en studie tillsammans med Vectura med syfte att analysera
hur godstrafiken på järnvägen Nässjö/Hultsfred-Oskarshamn påverkas av ökad standard genom
fjärrblockering, mötesspår och elektrifiering. Syftet är att bemöta framtida transportbehov från
Scania i Oskarshamn där långsiktiga strategierna är järnväg till större containerhamnar och
järnväg för transporter mellan Zwolle, Angers och Oskarshamn. Uppdraget faller inom
Trafikverkets princip att lyfta gods från väg till järnväg och sjötransporter.
Nulägesanalys Marknad
Transnationellt Regionalt Åtgärder bana Effekter på kapacitet
tillgänglighet, transportkostnader, ledtider och sårbarhet Effektanalys: Ökad attraktivitet för För godstransporter på järnväg Metod för studie järnvägstransporter Oskarshamn-Nässjö-Göteborg
Utveckling vägar till Oskarshamn
Oskarshamn genomkorsas i nordsydlig riktning av Europaväg 22, E22, som sträcker sig från
Trelleborg/Malmö till Norrköping över Kalmar. Mot väster går riksväg 37/47. RV 37 löper mot
Växjö och RV 47 mot Jönköping/Göteborg. Standarden på E22 är i dag relativt hög. Sträckan
Norrköping till Malmö håller successivt på att byggas om till motorväg (Skåne län) och mötesfri
väg med omkörningsfil. Vägstandarden på RV47 har under de sista åren genomgått väsentliga
förbättringar genom nya vägsträckningar väster om Oskarshamn vid Mörlunda och Målilla. För
fjärrtrafiken till Jönköping/Göteborg är den nya vägsträckningen Tenhult – Jönköping stor
betydelse för körtid och trafiksäkerhet. För RV37 har inga större förändringar företagits än
ombyggnader i och omkring Växjö.
En planering har påbörjats för att flytta RV37/47 anslutning till Oskarshamn och E22 till stadens
södra infart i syfte att avlasta centrum från trafik och för att här skapa ett nav för trafik och
godsflöden till och från hamnen (bl.a. Gotland) och för logistikförsörjningen av den närliggande
Scaniafabriken.
9
Del 7 Oskarshamns kommun arbetar för




Samarbete mellan hamnarna på Smålandkusten där respektive hamn stärker sig på sitt
uppdrag. Samordning av gemensamma kostnader som administration, uppköp, isbrytning,
underhåll.
Effektivisering och samordning av logistiktjänster i Oskarshamn.
Stärka Oskarshamn som logistiknod genom verka för att stärka infrastrukturen i ost västlig
riktning mot Nässjö/Jönköping och Göteborg samt Malmö.
Gemensamt med Kalmar Länstrafik (KLT) utveckla buss och tågtrafiken genom kortare
restider och tätare avgångar i syfte att skapa större arbetsmarknadsområde för Oskarshamn.
Vilket påverkar Gotlandstrafiken positivt.
10
Del 8 Samvinster och särkostnader Oskarshamn
Samvinster Oskarshamns Hamn:
 Regionala satsningar i infrastruktur där regionen gemensamt arbetar för Oskarshamns
hamn som regional hamn och Comprehensive TEN-T.
 Två separata färjeläger med RORO ramp och uppställningsområde i hamnen.
 Farleden till Oskarshamns hamn har djupgående på 10,5 meter och fartygsbegräsning 200
meter.
 Järnvägsspår till Oskarshamn från Nässjö med godspendlar till Oslo, Göteborg, Malmö
och Europa.
 Samtransporter export från Oskarshamn tex Scania, SAFT, Skrotfrag, Stena, Press och
plåt, OKAB, Södra mfl.
Särkostnader Oskarshamns Hamn:
 Samutnyttjande av personal inom bolaget med bulkhamnen, 3-partlogistik och framtida
trafik till Baltikum samt administration.
 Samutnyttjande med andra godsflöden, t.ex. Scania och bulkhamnen, av infrastruktur.
 Oskarshamn Hamn AB har och driver två bogserbåtar som används för beredskap och
assistans samt till isbrytning.
 Samutnyttjande av persontransporter till Oskarshamn som har stor inpendling av
arbetskraft.
11
Bilaga 1 Sammanställning av aktuella utredningar och
rapporter för infrastruktur och godsflöden i Småland
1. Rikstrafiken För att uppfylla framtidens krav på effektiva ledtider projekterar
Oskarshamns kommun och Oskarshamn Hamn AB för en ny terminal klar för drift januari
2015. Genom ny terminal uppfyller Oskarshamn kraven med tillräckliga ytor, minska
ledtiden till Gotland samt öka möjligheterna för intermodala transporter till och från
Nässjö och Göteborg.
2. Regionförbundet i Kalmar arbetar för Oskarshamns hamn som regional hamn på
Smålandskusten och att hamnen är en godsnod som ingår bland strategiska
hamnar/godsnoder för TEN-T. Regionförbundet i Kalmar län är aktiva med remissvar och
skrivelser till Trafikverket och Näringsdepartementet för utveckling av Oskarshamns hamn
att stärka sin position som TEN-T hamn och därmed utveckla infrastrukturen i regionen till
Oskarshamns hamn.
3. CARGOTO. En transportkorridor som genom gods på väg/järnvägen GöteborgJönköping/Nässjö-Oskarshamn sammanlänkar de föreslagna CORE TEN-T hamnarna
Göteborg och Ventspils med TEN-T noderna Höglandsterminalen i Nässjö och
Oskarshamns hamn. Genom att aktivt arbeta för godskorridor Göteborg-Oskarshamn stärks
infrastrukturen för Gotlandstrafiken.
4. Trafikverkets godsstrategier för ökad intermodalitet och för utveckling av gröna
korridorer genom att infrastruktur prioriteras mellan utpekade godsnoder.
5. Godstransportrådet i Småland Beställarsamverkan kring långväga godstransporter i
Småland genom kombitrafik mellan Göteborg och Oskarshamn.
12
1 Rikstrafiken Samrådsversion Långsiktig hållbar linjesjöfart till Gotland 2015-2030, daterad
2010-01-10, genomfördes med ”syftet med utredningen är att utgöra underlag för beslut om vilken
trafik som är aktuell under nästa avtalsperiod” d.v.s. när nuvarande trafikavtal för Gotlandstrafiken
löper ut den 31 januari 2015.
Enligt Samrådsversionen är ”mycket av godset på den södra linjen kommer från, eller ska till,
området söder om Oskarshamn. Oskarshamns hamns egna analyser visar på att 40% av totala
godset kommer från eller ska till område söder om Oskarshamn. Göteborgsområdet är också en
betydelsefull start- och målpunkt på den södra linjen.” Rikstrafikens samrådsversion beskriver
miljö och kostnadsskillnader mellan Oskarshamn och Västervik som sydlig hamn. Analysen
avslutas med att ”Sammantaget bedöms dock val av Västervik som sydlig hamn leda till sämre
måluppfyllelse avseende godsdelen av målet - Förutsättningar för Gotland att leva och utvecklas.”
”Totalt sett visar denna analys att Oskarshamn är det bättre alternativet som sydlig hamn.” Skulle
Om enhamnsalternativet Oxelösund skulle bli aktuellt påverkar det principen att leva och
utvecklas på Gotland negativt. Dessutom påverkar enhamnsalternativet Småland och
Smålandskusten negativt då Gotlandstrafiken är betydande för utveckling av infrastruktur i
sydöstra Sverige.
Med den utgångspunkten driver därför Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län tillsammans
med Nässjö (Höglandsterminalen) och Oskarshamns hamn genom CARGOTO transporter för
ökad intermodalitet på järnväg från Göteborg via Nässjö till Oskarshamn. Oskarshamns kommun
och Oskarshamns Hamn AB kommer även investera i ny färjeterminal vilket beräknar korta
restiden till Visby med ca 15 minuter. Därtill arbetar kommunerna gemensamt med
länstrafikbolagen i Småland att även persontransporter går på järnväg mellan Nässjö och
Oskarshamn.
På sikt är samvinsterna för infrastruktur stora eftersom Gotlandstrafiken nyttjar samma
infrastruktur som övrigt gods t.ex. Scania, containers, export av sågade trävaror, framtida
Baltikumtrafik. Oskarshamns hamn arbetar även med förberedelser för möjligheterna att anlägga
en LNG terminal i hamnområdet. Konsumenter för LNG är Gotlandstrafiken, Smålandstrafik och
övrig fordonstrafik i Småland.
2 Regionförbundet i Kalmar län
Regionförbundet i Kalmar läns yttrande, 2011-09-01, över Trafikverkets remiss Järnvägens behov
av ökad kapacitet- förslag på lösningar för åren 2012-2021 svarar Regionförbundet att det finns
mer potential för mer gods på järnväg. ”Näringslivets behov måste tillgodoses och det är angeläget
att kunna transportera mer gods på järnväg. Järnvägsförbindelsen till TEN-T-hamnen i
Oskarshamn måste särskilt uppmärksammas. Detta är en betydelsefull fråga för länets möjligheter
att utvecklas, för företag att stanna kvar och nya företag att etablera sig.”
Regionförbundet i Kalmar läns yttrande, 2011-11-29, till Näringsdepartementet över
Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det
transeuropeiska nätverket framhåller Regionförbundet vikten av att regeringen arbetar för en östvästligt transportkorridor mellan Ventspils och Oskarshamn. ”Genom en färjelinje mellan
Ventspils och Oskarshamn sammanbinds hamnarna Göteborg med Ventspils.” Regionförbundet
refererar till arbete som pågår genom CARGOTO och Oskarshamns hamn gemensamt med
Göteborgs hamn och speditörer för godspendel på järnväg från Smålandskusten via
kombiterminalerna i Nässjö (Höglandsterminalen) och Jönköping (Vaggeryd/Båramo och
Torsvik) till Göteborgs hamn. Godspendeln är strategisk för gods från Brittiska Öarna via
Göteborg hamn för produktionsindustrin i Västra Götaland samt företag i stråket GöteborgJönköping/Nässjö-Oskarshamn för transporter till/från Baltikum, Ryssland, Kazakstan och i
13
framtiden Kina. Godskorridor mellan Göteborg och Oskarshamn ökar effektiviteten och
säkerheten för varu och persontransporter via Oskarshamn till Gotland.
3 CARGOTO
Cargoto är ett initiativ från Regionförbunden i Kalmar och Jönköping för en färjelinje mellan
Ventspils och Oskarshamn. I CARGOTO ingår utöver de båda regionförbunden, trafikverket,
Jönköpings- Nässjö- Hultsfreds och Oskarshamns kommuner, Höglandsterminalen,
Torsviksterminalen och Vaggeryd (Båramo). CARGOTO arbetar gemensamt för att stärka
Gotlandstrafiken och genom infrastrukturen för Gotlandstrafiken som bas arbeta för linje från
Oskarshamn till Ventspils. För trafik till Ventspils kommer transporter på väg/järnväg av
container och trailer (hucypack) spela en avgörande roll. Därför arbetar CARGOTO gemensamt
med godsnoderna att volymer för gods och passagerare för Gotlandstrafiken på väg/järnväg till
Oskarshamn.
I projektering för ny färjeterminal i Oskarshamn ingår därför hantering med logistikområden av
godspendlar från Göteborgs hamn samt passagerartransporter via järnväg från Nässjö.
Från och med mars 2012 övergår CARGOTO till en förening med marknaden som fokus. Genom
föreningen utökas medlemmarna genom Free Port of Ventpils, Noord Natie Ventspils Terminals,
DB Schenker, EB Logistik, Börje Svenssons Åkeri och ordförande är XX. Dessutom ingår
Kinesiska institutet WTI, Waterbourne Transport Institute, som en del i partnerskapet.
Drivkraften i CARGOTO, ett godstransportstråk över Östersjön, står näringslivet för. Diskussion
pågår med rederier för drift och bland annat pågår diskussioner med Gotlandsbolaget att köra
Oskarshamn-Ventspils via Gotland.
4 Trafikverket
Trafikverket skickade, 2011-12-07, ut ett utkast till konkretisering av nationell godsstrategi för
Trafikverket Region Syd. I utkastet beskriver Trafikverket kombiterminalen i Nässjö
(Höglandsterminalen) som central terminal och att utredning pågår för eventuell central terminal i
Jönköping/Vaggeryd. De centrala hamnarna i Region Syd är Karlshamn/Karlskrona, Trelleborg,
Malmö och Helsingborg. Trafikverket bedömer ingen av hamnarna på Smålandskusten som
central. Trafikverket delar upp noder i en tre skalig skala med
1. Röd; De mest betydelsefulla godsnoderna i Region Syd där ingår Trelleborg, Malmö och
Helsingborg
2. Gul, Andra viktiga godsnoder inom Region Syd där ingår Jönköping, Nässjö, Oskarshamn,
Karlskrona, Karlshamn och Ystad
3. Blå; därutöver finns andra godsnoder som Västervik, Mönsterås, Kalmar, Nybro, Växjö,
Värnamo, Vaggeryd, Stockaryd, Alvesta, Älmhult, Hässleholm, Landskrona, Sturup och
Åhus.
Trafikverket beskriver vikten av att godsnoder samverkar för att skapa ”Gröna Korridorer”.
Genom att Oskarshamns hamn är Smålandskustens enda nod som servar containers, är hamnen
strategisk för export av sågade trävaror, för Gotlandstrafiken och för framtida trafik till Baltikum.
Här skapas en tydlig ”Grön korridor” mellan Göteborg och Oskarshamn som sammanbinder
Göteborg som CORE TEN-T hamn med CORE TEN-T hamnen Ventspils för vidare transport
Baltikum, Ryssland, Kazakstan och Kina.
Då Oskarshamn är en TEN-T hamn skapas här förutsättningar för att infrastruktur på land kommer
att utvecklas positivt från södra Sverige och för andra viktiga godsnoder med transporter till
Oskarshamns hamn. Regionförbundet i Kalmar län påpekar bland annat i sitt svar till remissen:
”Oskarshamn, Karlskrona och Karlshamn binds samman av väg E22 som föreslås ingå i TEN-T’s
14
Comprehensive Network. Däremot saknas järnväg ingående i TEN-T-nätverket till dessa hamnar.
De tre hamnarna har dock alla järnvägar som förbinder dem med Södra stambanan som ingår i
Core Network.” Regionförbundet anser även att Oskarshamns Hamn bör finnas med bland de s.k.
centrala hamnarna. Trafikverkets godsstrategier och Trafikverkets centrala terminaler anger
att godsnoder ska hantera alla trafikslagen väg, järnväg och sjö. Oskarshamns hamn arbetar därför
för utveckla befintlig kombitrafik i hamnen för Gotlandstrafiken, Containerflöden och framtida
trafik till Baltikum med koppling till prioriterade noderna Nässjö (Höglandsterminalen) och
Göteborgs hamn och därigenom vara en grön korridor. Gröna korridorer kommer prioriteras i
satsningar för infrastrukturen. För Gotlandstrafiken är det därför viktigt att ingå i gröna korridoren
enligt arbetet med CARGOTO.
5 Godstransportrådet Småland
Godstransportrådet i Småland genomförde under 2011 en studie gemensamt med ÅF
Beställarsamverkan kring långväga godstransporter i Småland daterad 2011-02-25.
Rapporten beskriver förutsättningar för transporter i Småland framförallt genom utveckling av
järnväg. Utöver med positiva effekterna för miljön och på sikt ekonomiska besparingar skapar
järnvägstransporter möjligheter att få tillgång till containers och säkrare containertransporter
genom godspendel mellan Oskarshamn och Göteborg. Rapporten beskriver även att
”Länstrafikenbolagen i Jönköpings län och Småland har i samråd med Oskarshamns och Gotlands
kommuner tagit initiativ till en transportlösning med koppling från järnvägspunkten Nässjö till
Oskarshamn med direktspår från Oskarshamns jvgstn ut till den planerade nya färjeterminalen.
Tågförbindelse Södra Sverige-Oskarshamn-Gotlandsfärjan är av yttersta vikt för Gotlandstrafiken
i Oskarshamn. Regionförbundet i Kalmar län genomför därför under våren 2012 en studie
genom Vectura för analysera hur godstrafiken på järnvägen Nässjö/Hultsfred-Oskarshamn
påverkas av ökad standard genom fjärrblockering, mötesspår och elektrifiering.
Beställarsamverkan kring långväga godstransporter i Småland beskriver även vikten av ökad
intermodalitet och
15
Referenslista:
För att rapporten ska vara objektiv och inte på något vis ta ställning för någon enskild
transportköpare eller transportör har dessa inte tagits med.
Trafikverket
Lars Bergström, Tanja Jevtic
Regionala Godstransportrådet i Småland
Minoo Akhtarzand
Regionförbundet i Kalmar
Irene Tallahage Lönn
CARGOTO
Anders Sjöblom
Sydsvenska Industri och Handelskammaren
Gustaf Lorentz
Oskarshamns Kommun
Lars Ljung
2012-03-13
Oskarshamns Hamn
VD Claes Winquist
16