Transcript Br0 - BIV
BIVs stöd för tillämpning vid brandteknisk dimensionering av Br0-‐byggnader Förord I och med introduktionen av den nya brandtekniska byggnadsklassen Br0 i BBR 19 har ett behov av vägledning för dimensionering av dessa byggnader identifierats. Inom BIV togs initiativet att bilda en arbetsgrupp för att utveckla ett första förslag till vägledning för Br0-‐ byggnader. Arbetet har pågått i drygt ett halvår och resultatet finns i denna rapport. Syftet har varit att komma en bit på vägen avseende vägledning vid dimensionering av denna typ av byggnader. Vi hoppas att denna vägledning är till nytta för projektörer och övriga aktörer i byggprocessen och bidrar till en enhetlig och god projektering av Br0-‐ byggnaders brandskydd. Lund 2013-‐XX-‐XX Peter Arnevall, Uppsala brandförsvar Dan Cornelius, Prevecon AB Torkel Danielsson, Brandskyddslaget AB Andreas Hanner, ÅF Martin Nilsson, Avdelningen för brandteknik och riskhantering, LTH Magnus Norberg, Brandkonsulten AB Fredrik Nystedt, WUZ Risk Consultancy AB Tomas Rantatalo, Fire Safety Design AB Björn Yndemark, WSP brand och risk Mattias Ödén, Säkerhetspartner Norden AB Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................................................... 1 1.1 Syfte .................................................................................................................................. 1 1.2 Mål .................................................................................................................................... 1 1.3 Arbetssätt .......................................................................................................................... 2 1.4 Begränsningar .................................................................................................................... 2 2 Introduktionen av BBR 19 och Br0-‐byggnader .............................................................. 2 2.1 Byggandet i Sverige ............................................................................................................ 5 2.1.1 Tidigare BBR och konsekvensbeskrivningar ..................................................................................... 6 3 Övergripande diskussion kring begränsad omfattning – Lokal och global påverkan ..... 7 4 Brandskyddets robusthet ............................................................................................. 8 5 Dimensioneringsprocessen för Br0-‐byggnader ............................................................ 11 5.1 Allmänt ............................................................................................................................ 11 5.2 Verifiering av byggnadens totala brandskydd ................................................................... 11 5.3 Verifiering av delar av brandskyddet ................................................................................ 12 5.3.1 Utförande efter förenklad dimensionering .................................................................................... 12 5.3.2 Utförande efter analytisk dimensionering ..................................................................................... 12 5.4 Kontroll av verifiering ...................................................................................................... 12 6 Metod för identifiering av krav där lösningar enligt förenklad dimensionering kan vara tillämplig respektive där analytisk dimensionering krävs ................................................. 14 6.1 Disposition av och begränsningar i avsnitt 6.2 till 6.5 ....................................................... 14 6.2 Höga byggnader (byggnader med fler än 16 våningsplan) ................................................ 15 6.2.1 De fyra aspekterna ......................................................................................................................... 15 6.2.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov .......................... 16 6.3 Samlingslokaler (Vk2b och 2c) .......................................................................................... 19 6.3.1 De fyra aspekterna ......................................................................................................................... 20 6.3.1 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov .......................... 21 6.4 Sjukhus (Vk5c) ................................................................................................................. 23 6.4.1 De fyra aspekterna ......................................................................................................................... 23 6.4.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov .......................... 25 6.5 Inlåsta personer (Vk5d) .................................................................................................... 27 6.5.1 De fyra aspekterna ......................................................................................................................... 28 6.5.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov .......................... 30 7 Referenser .................................................................................................................. 33 Bilaga A – Höga byggnader – Exempel kontorsbyggnad ................................................... 34 Bilaga B – Samlingslokaler ............................................................................................... 38 Bilaga C – Större sjukhus (Vk5c) ....................................................................................... 41 Bilaga D -‐ Inlåsta personer (Vk5d) .................................................................................... 44 1 Inledning I januari 2012 trädde BBR 19 i kraft med övergångsbestämmelser t o m 31 december 2012 (Boverket, 2011b). Detta innebär att 1 januari 2013 finns det inte längre ett alternativ att projektera enligt BBR 18 och föreskrifterna i BBR 19 måste efterlevas. I och med BBR 19 introducerades en ny brandteknisk byggnadsklass, Br0. Dessa byggnader ska dimensioneras med analytisk dimensionering (Boverket, 2011b) och förenklad dimensionering, dvs genom att följa de allmänna råden i BBR kan endast användas i begränsad omfattning, t ex enskilda rum, brandceller eller komponenter (Boverket, 2011a). Det ges alltså begränsade riktlinjer för hur Br0-‐byggnader ska dimensioneras och detta dokument syftar till att ge vägledning vid brandteknisk dimensionering av Br0-‐byggnader. Det är tänkt att ge brandskyddsprojektören input på viktiga delar att beakta vid dimensionering av sådana komplexa byggnader och dokumentet avser också att utgöra ett stöd för övriga iblandade i byggprocessen, såsom entreprenörer, räddningstjänst, fastighetsägare m.fl. Br0-‐byggnader är ofta unika och komplexa vilket medverkar till att stor noggrannhet krävs vid dimensionering av t ex utrymning och möjligheten till räddningsinsats. Dessutom kan det finnas anledning att fundera över konsekvenserna i händelse av brand som för dessa byggnader kan vara större. Ett exempel, en omfattande kollaps av en hög byggnad som kan påverka omkringliggande byggnader och verksamheter. Detta dokument ska inte ses som en heltäckande analys av Br0-‐byggnader och när lösningar enligt förenklad dimensionering kan tillämpas eller när analytisk dimensionering är enda alternativet. Dokumentet är tänkt att väcka tankar och frågor som bör ställas vid dimensionering samt ge exempel på när lösningar enligt förenklad eller analytisk dimensionering kan vara tillämplig. Alla Br0-‐byggnader är unika och avgörandet huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering är tillämplig eller ej för delar av byggnadens brandskydd måste avgöras från fall till fall och det är ytterst projektören som ansvarar för detta. 1.1 Syfte Med anledning av komplexiteten och de begränsade riktlinjerna för dimensionering av Br0-‐ byggnader har ett behov av ytterligare vägledning identifieras. Detta arbete avser att ge sådan vägledning men syftar även till att skapa en samsyn inom branschen (konsulter, räddningstjänst, byggindustri, kommuner etc.). 1.2 Mål Målet med denna skrift är att den ska fungera som ett stöd för projektören i tillämpningen av BBR vid dimensionering av Br0-‐byggnader. Vidare är målet att ge en bakgrundsbeskrivning till varför den brandtekniska byggnadsklassen Br0 har introducerats, beskriva vad som är speciellt med byggnadstypen och ge riktlinjer för hur det kan avgöras vilka föreskrifter i BBR som måste hanteras med analytisk dimensionering och vilka föreskrifter som eventuellt kan hanteras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 1 1.3 Arbetssätt Arbetet är ett initiativ av BIV och i arbetsgruppen för detta projekt har representanter från brand-‐ och riskkonsultfirmor, högskolor och räddningstjänst medverkat. Genom diskussioner, logiska resonemang och vägledning från Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering (Boverket, 2011a) har gruppen försökt identifiera föreskrifter i BBR 19 (Boverket, 2011b) där lösningar enligt förenklad dimensionering ofta, men inte alltid, kan vara tillämpbar samt föreskrifter där analytisk dimensionering i de flesta fall krävs. Då varje byggnad är unik har det fokuserats på hur man kan avgör om en föreskrift kräver analytisk dimensionering eller om lösningar enligt förenklad dimensionering är tillämplig, snarare än att faktiskt avgöra vilka föreskrifter som kan dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. Rapporten har varit ute på remiss enligt BIVs riktlinjer. 1.4 Begränsningar Detta dokument är den första versionen och ska ses som ett arbete under utveckling. Problemställningarna med Br0-‐byggnader är många och det har varit omöjligt att behandla alla dessa och dokumentet ska främst ses som en input i dimensioneringsprocessen och inte som ett universellt sätt att behandla och projektera samtliga Br0-‐byggnader. Varje Br0-‐byggnad är unik och vilka delar av en sådan byggnads brandskydd som kan dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering och vilka delar som kräver analytisk dimensionering måste i slutändan avgöras från fall till fall. Detta dokument kan därmed endast ses som en vägledning avseende vilka faktorer som kan vara aktuella att beakta samt för vilka delar av brandskyddet där det kan vara aktuellt att tillämpa lösningar enligt förenklad dimensionering. I tabellerna i bilagan ges exempel för fiktiva fall där riktlinjer för lösningar enligt förenklad respektive analytisk dimensionering ges. Det kan dock i praktiken finnas fall där lösningar enligt förenklad dimensionering inte är tillämplig trots att tabellerna anger att detta kan vara aktuell. Tabellerna är endast att beakta som exempel och ej allmängiltiga. Det är varje enskild projektörs ansvar att avgöra om lösningar enligt förenklad dimensionering är tillämpbar eller ej för det specifika projektet samt att tillse att dimensioneringen uppfyller BBR. Den som åberopar innehållet i denna rapport i något sammanhang bär själv ansvaret. BIV och författarna tar inget ansvar för annan part som åberopar resultaten/informationen i denna rapport i något sammanhang. 2 Introduktionen av BBR 19 och Br0-‐byggnader Målet med de nya byggreglerna var att få mer verifierbara funktionskrav och att ge en tillfredsställande säkerhetsnivå i alla typer av byggnader (Boverket, 2011c). Här utgör de s k Br0-‐byggnaderna ett problem för regelskrivaren och i förlängningen för de som ska tillämpa reglerna. Från Boverkets konsekvensutredning konstateras följande: ”På flera områden saknas dock tillräckligt underlag för att formulera sådana verifierbara funktionskrav. Utgångspunkten är därför fortsatt på flera områden att den nivå som ges av de erfarenhetsbaserade byggreglerna, s.k. förenklad dimensionering, utgör grunden för 2 säkerhetsnivån. För unika byggnader och nya byggmetoder saknas dock förenklad dimensionering, såsom för mycket höga byggnader.” (Boverket, 2011c) Det kan alltså konstateras att för Br0-‐byggnaderna saknas förenklad dimensionering trots att det är den förenklade dimensioneringen som utgör grunden för säkerhetsnivån. Boverkets konsekvensutredning ger också följande kommentar: ”Det kommer därför att vara nödvändigt att även för dessa byggnader identifiera de krav som kan användas vid förenklad dimensionering men att dessa enbart kan ses som en nivå att jämföra säkerheten i byggnaden emot. Därför behövs verifieringsmetoder som kan beskriva byggnaders brandskydd på ett korrekt sätt och att dessa metoder kan jämföras mot de säkerhetsnivåer som antingen förenklad dimensionering ger eller som dimensioneringskriterier ger. Grunden är dock även för dessa byggnader att funktionskraven i föreskrifterna ska uppfyllas även om detaljerade kravnivåer saknas på vissa områden.” (Boverket, 2011c) Frågan hur man verifierar att en Br0-‐byggnads brandskydd uppfyller samhällets krav är alltså högaktuell och inte helt enkel att svara på. Klart är att funktionskraven i föreskrifterna ska uppfyllas och Boverket pekar på att man skulle kunna jämföra med förenklad dimensionering och den säkerhetsnivå som detta ger. Boverket fortsätter i sin konsekvensutredning: ”För byggnader i byggnadsklass Br0 ska brandskyddet verifieras analytiskt. Samtidigt är det svårt att relatera tillfredsställande brandskydd till en referensbyggnad eftersom det inte går att dimensionera byggnader i byggnadsklass Br0 enligt förenklad dimensionering baserat på allmänna råd i BBR avsnitt 5. Det allmänna rådet anger dock att brandskyddet lägst bör motsvara en referensbyggnad i närmast motsvarande byggnadsklass. Dessutom kan jämförelser av enskilda system eller rum göras med vad som hade gällt i förenklad dimensionering. I det allmänna rådet anges även särskilt viktiga aspekter som kan vara aktuella att hantera i denna typ av byggnader.” (Boverket, 2011c) Det allmänna rådet som omnämns i citatet ovan återfinns i Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd och lyder enligt följande: ”Byggnadsklass Br0 Allmänt råd Byggnadens utformning verifieras mot funktionskraven i BBR. Brandskyddet för byggnaden bör värderas i en helhetsbedömning utifrån byggnadens riskbild. För byggnader i byggnadsklass Br0 kan de allmänna råden i BBR avsnitt 5 endast i begränsad omfattning användas som referenssystem. Med begränsad omfattning avses t.ex. skydd som enbart är relaterat till utformning av enskilda rum, brandceller eller komponenter. Utformningen av brandskyddet bör minst motsvara vad som gäller för motsvarande byggnadsklass, t.ex. byggnadsklass Br1 för byggnader med tre eller fler våningsplan eller byggnadsklass Br2 för byggnader i ett våningsplan med samlingslokaler i verksamhetsklass 2B eller 2C. 3 Kriterierna som ges i dessa allmänna råd kan utgöra nivån för vad som är tillfredsställande brandsäkerhet. Särskild hänsyn bör tas till följande aspekter – om utvändig släckinsats inte kan genomföras, – om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, – om den befarade konsekvensen är mycket stor, – om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter.” (Boverket, 2011a) Utifrån ovanstående kan det konstateras att det är ett antal viktiga aspekter som Boverket anser behöver beaktas, de fyra sista punkterna i det allmänna rådet ovan. Vidare anger Boverket att man i begränsad omfattning kan använda de allmänna råden, dvs lösningar enligt förenklad dimensionering, för t ex enskilda rum, brandceller eller komponenter. Detta har varit en utgångspunkt i arbetet som genomförts. Vad begränsad omfattning innebär för respektive byggnadstyp med brandteknisk byggnadsklass Br0 har försökt avgöras. Utifrån detta har ett resonemang förts kring hur man kan avgöra vilka delar av byggnadens brandskydd som kan dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering och vilka delar av byggnaden som kräver analytisk dimensionering. Bedömningen om delen av byggnadens brandskydd kan beaktas som ”begränsad omfattning” har gjorts med utgångspunkt i de aspekter som särskilt bör tas hänsyn till enligt det allmänna rådet ovan. Det handlar om möjligheter till utvändig släckinsats, invändig räddningsinsats, utrymning och om den befarade konsekvensen är stor, kopplat till påverkan för enskilda föreskrifter i BBR. Svårigheterna med utrymning och släckinsats kan medföra att Br0-‐byggnaderna kräver mer skydd eller annorlunda materialval. Det kanske är nödvändigt med en obrännbar fasad i mycket höga byggnader med hänsyn till att utvändig släckinsats är svår. Det kan kanske också vara så att en kollaps av en hög byggnad kan skada andra verksamheter och byggnader varför risken för kollaps måste minimeras. Å andra sidan kan man nog tänka sig att krav på byggnadens bärförmåga vid brand i ett sjukhus kanske kan utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering om utrymning kan säkerställas. Att vägledande markering ska se ut på ett visst sätt och ha en viss storlek förändras förmodligen inte för att det är en Br0-‐ byggnad om inte utrymningsstrategin är mycket speciell såsom t.ex. hissutrymning. Detektering och sprinkler kan med största sannolikhet utföras på samma sätt som för om verksamheten fanns i en Br1-‐byggnad men det krävs kanske en högre redundans och en noggrannare kontroll av anläggningarna i byggnader där en brand och samtidig felfunktion kan ge katastrofala konsekvenser. Frågorna avseende utformningen av Br0-‐byggnader är många. Det kanske krävs högre krav på bärförmåga vid brand i höga byggnader, högre krav på avskiljande klass där utrymning sker till säker plats, osv. En outredd fråga är dock hur mycket högre? Denna fråga behandlas inte i detta dokument utan fokus har varit att identifiera verifieringsbehovet. Lite vägledning ges i konsekvensutredningen avseende brandskyddsnivån i Br0-‐byggnader: ”Uppdraget har inte varit att höja brandsäkerheten i samhället och därför har reglerna utgått från den brandskyddsnivå som finns idag. Det till trots ökar kraven på brandskyddet inom ett par områden, exempelvis ställs det krav på sprinkler i sjukhus (Vk5C) och 4 räddningshiss i höga byggnader. Boverket har bland annat utgått från skadebilden för att identifiera var skyddsbehovet är störst och kostnader har vägts in i de beslut som har tagits.” (Boverket, 2011c) Då avsikten inte varit att höja skyddsnivån mer än på vissa specifika punkter är det intressant att titta på hur BBR såg ut tidigare. I och med revideringen av BBR 2002 infördes begreppet analytisk dimensionering och konsekvensutredningen beskriver följande: ”Detta förs in då det för flera typer av objekt ifrågasatts om de detaljkrav och råd som anges i nuvarande regler ger en tillfredställande säkerhet i byggnaden. I rådet har Boverket identifierat de byggnader där man anser det lämpligt att dimensionering av brandskyddet sker analytiskt. Exempel på byggnader där analytisk dimensionering kan vara nödvändig är mycket stora eller öppna samlingslokaler i flera plan eller under markplanet. Exempel på detta är stora idrottsarenor, större affärsgallerier eller diskotek under markplanet. Andra exempel kan vara höga byggnader som är från ca 50 meter och uppåt, komplexa byggnader som större sjukhus eller byggnader under mark, exempelvis undermarkstationer för järnväg. Analytisk dimensionering kan även användas för andra typer av mindre komplicerade byggnader som ett sätt att få ett bättre, mer flexibelt och kostnadseffektivt brandskydd.” (Boverket, 2002) Det kan alltså konstateras att kravet på analytisk dimensionering för den typ av byggnader som nu klassas i den brandtekniska byggnadsklassen Br0 redan 2002 hade krav på att utföras med analytisk dimensionering och är ett krav som branschen har handskats med och hanterat i 10 år. Dock är BBR 19 tydligare formulerad vad gäller krav på verifiering och det kan upplevas som ett högre krav än tidigare, vilket nog egentligen inte är fallet. Detta oaktat så finns det ett behov av vägledning vid dimensionering Br0-‐byggnader. 2.1 Byggandet i Sverige Nedan ges en kort historisk tillbakablick av byggandet i Sverige med avseende på Br0-‐ byggnader. De byggnader som klassificeras som Br0-‐byggnader enligt BBR 19 är följande: Utdrag från föreskriften 5:22 (Boverket, 2011b) ”Byggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. – Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0 Allmänt råd Byggnader med fler än 16 våningsplan, större byggnader med verksamhetsklass 5C, byggnader med verksamhetsklass 5D och byggnader med vissa typer av samlingslokaler bör utformas i byggnadsklass Br0. Med vissa typer av samlingslokaler avses: – Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvå-‐ ningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer. – Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer. – Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer.” 5 I följande delar av detta dokument delas dessa in i höga byggnader, större sjukhus, lokaler med inlåsta personer och samlingslokaler. Historiskt har man i Sverige byggt relativt lågt och erfarenheten av brand i höga byggnader i Sverige är därmed begränsad. Med tiden har dock viljan att bygga på höjden ökat och fler projekt involverar höga byggnader. För byggnader t o m 16 våningar kan förenklad dimensionering tillämpas men över 16 våningar anser Boverket att det finns en så stor osäkerhet huruvida förenklad dimensionering ger en tillfredställande säkerhetsnivå att analytisk dimensionering måste tillämpas. På senare tid har mer komplexa samlingslokaler uppförts i samhället. Det byggs fler arenor och köpcentra med öppenhet i flera plan. I arenorna är det heller inte ovanligt med alkoholservering vilket innebär en svårighet i utrymningssituation. Även här kan det alltså konstateras att erfarenheten från bränder i denna typ av byggnad är begränsad varför det är osäkert om förenklad dimensionering ger en tillfredställande säkerhetsnivå eller ej. Äldre sjukhus har oftast liknande utformning med ett korridorsystem med två större trapphus i var ände och med möjlighet att förflytta patienter horisontellt vidare till andra avdelningar i händelse av brand. Detta har utgjort grundstommen i brandskyddet i sjukhusen tillsammans med val av madrasser och tyger som är fördelaktiga ur brandsynpunkt och automatiskt brandlarm. Det har dock skett en förändring i utformningarna av sjukhusen där stora sjukhus kan ha många olika hyresgäster och avdelningarna ska dessutom erbjuda enkelrum till alla. Det sker ofta ombyggnader, tillbyggander och nybyggnader. Det är inte ovanligt med sovrum för läkare och boenderum för anhöriga och det finns vårddelar som måste hållas låsta. Sammanfattningsvis kan man konstatera att komplexiteten i våra sjukhus ökar och det kan därmed ifrågasättas om förenklad dimensionering är tillämplig eller ej för dessa stora sjukhus. Det finns även här en osäkerhet i huruvida lösningar enligt den förenklade dimensioneringsmetoden ger en tillfredställande skyddsnivå och därför ska brandskyddet verifieras med analytisk dimensionering. Nytt i dessa byggnader är kravet på automatisk vattensprinkler som utgör en av grundstommarna i brandskyddet för dessa byggnader. Detta är ett sätt att höja skyddsnivån i dessa byggnader men medför också en något förändrad brandskyddsstrategi och det är svårt att i nuläget veta vilken effekt en sådan åtgärd får. En viktig del i och med införandet av ett aktivt system blir att titta på tillförlitligheten för systemet. Gemensamt för både sjukhus och inlåsta personer är att de som vistas i dessa miljöer har svårt att utrymma på egen hand. En del som då bör beaktas i projekteringen av byggnadens brandskydd är behovet av personalens insats i händelse av brand. Byggreglerna kan inte ställa detta krav men Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, kan komma att kräva detta med hänsyn till att man ska uppnå ett tillfredställande brandskydd. 2.1.1 Tidigare BBR och konsekvensbeskrivningar I och med införandet av BBR 19 försvinner avsnitt 5:11 avseende alternativ utformning. 5:11 gav möjligheten att utforma byggnadens brandskydd på ett annat sätt än vad som angavs i BBR och det var möjligt att göra avsteg från föreskrifter om man kunde visa att den totala brandskyddsnivån inte försämrades. Denna möjlighet finns inte kvar i BBR 19 och samtliga föreskrifter måste uppfyllas, detta medför en tydlighet som inte funnits tidigare men också utmaningar för projektören då det ska verifieras att samtliga föreskrifter uppfylls. 6 I konsekvensbeskrivningen från 1994 och i nuvarande konsekvensbeskrivning anges på nästan samma sätt att analytisk dimensionering ger möjlighet till flexibel utformning av brandskyddet och att forskningen på byggnadstekniskt brandskydd utvecklats har inneburit att man i större grad kunnat formulera funktionskrav. Det finns alltså en vilja till ett mer flexibelt brandskydd och en ökad verifierbarhet, dock är riktlinjerna för Br0-‐byggnaderna fortfarande begränsade. 3 Övergripande diskussion kring begränsad omfattning – Lokal och global påverkan Svårigheten med Br0-‐byggnader är alltså hur man verifierar att byggnaden uppfyller samhällets krav och att den slutgiltiga lösningen ger en acceptabel risknivå. Detta innefattar detaljutformning av specifika delar av byggnadens brandskydd men också en helhetsbedömning av brandskyddet utifrån byggnadens riskbild. I detta avseende kan man tänka sig två huvudtyper av påverkan i händelse av brand, fortsättningsvis kallas detta för lokal och global påverkan för byggnaden eller de personer som befinner sig i byggnaden. En del av brandskyddet som endast har en lokal påverkan kan i större utsträckning anses uppfylla kraven för att ses som begränsad omfattning. Ett exempel på lokal påverkan på brandskyddet kan vara en enskild lägenhet i en hög byggnad. Att dimensionera denna lägenhets utrymningsstrategi med lösning enligt förenklad dimensionering förefaller möjligt då det är en begränsad omfattning. Att däremot dimensionera den fortsatta utrymningen, dvs när personen lämnat lägenheten låter sig inte lika enkelt göras. Om byggnaden är hög så kan utrymning till det fria vara förenat med svårigheter, lång vertikal förflyttning, utrymningshissar kanske är aktuellt och där finns också en global påverkan då flertalet lägenheter eller större folkmassor måste utrymma samtidigt och denna del bör därför dimensioneras med analytisk dimensionering. Sammanfattningsvis kan det konstateras att om det föreligger en risk för global påverkan så krävs med största sannolikhet analytisk dimensionering men delar av brandskyddet som endast har en lokal påverkan kan förmodligen i de flesta fall dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. Lokal och global påverkan har likheter och kan jämföras med begreppen individrisk och samhällsrisk. Ett resonemang som kan föras är att de allmänna råden går att tillämpa på lokal påverkansnivå, dvs de specificerar implicit en acceptabel individrisknivå men i samma stund som en mer global påverkan fås så är inte nivån i de allmänna råden tillämplig längre då Br0-‐byggnaderna är stora och komplexa och det är inte möjligt att säga att lösningar enligt förenklad dimensionering ger en acceptabel samhällsrisknivå. Det ska poängteras att jämförelsen med individrisk och samhällsrisk är teoretisk men illustrerar ett tankesätt. Att räkna fram individrisknivåer och samhällsrisknivåer för Br0-‐byggnader tillför i de flesta fall inte analysen något, anser författarna. Dock är tankesättet med lokal och global påverkan ett utmärkt sätt att bedöma vad som kan projekteras med lösningar enligt förenklad respektive analytisk dimensionering. 7 4 Brandskyddets robusthet I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering så poängteras robustheten i byggnadens totala brandskydd och att en värdering av denna ska göras, vilket kan göras som en del i känslighetsanalysen (Boverket, 2011a). Begreppet robusthet är inte väldefinierat men behandlar på något sätt hur sårbar den valda lösningen för brandskyddet är. Lundin (2001) menar att egenskapen sårbarhet beskriver förutsättning för systemets överlevnad vid inre och yttre påfrestningar och kan tolkas som sannolikheten att systemet fungerar som det är dimensionerat. ”God förmåga att motstå störningar, god uthållighet och hög stabilitet är något som kännetecknar en låg sårbarhet och en god robusthet.” Inre påfrestningar och intern sårbarhet definieras på samma sätt som tillförlitlighet, exempelvis hotet mot systemets funktion p.g.a. komponentfel såsom att t ex sprinklerpumpen fallerar. Extern sårbarhet och yttre påverkan utgörs av utomstående faktorer såsom t.ex. strömbortfall, sabotage, anlagd brand, vindpåverkan för brandgasventilation osv. (Lundin, 2001). Normalt innebär ett mer komplicerat system en högre sårbarhet och därmed en sämre robusthet. Det blir då extra viktigt att beskriva funktionen av de olika systemen för att undvika misstag och missförstånd. Slitage och underhåll är viktiga komponenter för att tillse att förutsättningar för systemets överlevnad skapas. Generellt ska inte för stor del av byggnadens brandskydd baseras på ett och samma system, ett exempel kan vara introduktionen av ett sprinklersystem som när det fungerar ger stora fördelar till den brandtekniska utformningen. Frågan blir då aktuell, vilket resterande brandskydd som finns kvar i byggnaden om sprinklersystemet fallerar. Finns det fortfarande goda möjligheter för personer att utrymma om sprinklersystemet fallerar, finns det en brandcellsindelning som minskar brandspridning osv. Om förutsättningarna är goda för att hantera det uppkomna scenariot även då ett system fallerar så bidrar detta till en robusthet i brandskyddet. Ovanstående kan jämföras med att brandskyddet är utformat genom en rad olika skyddsbarriärer. Anta följande skyddsbarriärer finns i två likadana byggnader men med olika utformning av brandskyddet: Byggnad 1 Byggnad 2 Sprinklersystem Tät brandcellsindelning Gles brandcellsindelning (flera våningsplan i samma brandcell) Höga krav på ytskikt Lägre krav på ytskikt 30 meters gångavstånd 40 meters gångavstånd Två trapphus Ett trapphus I byggnad 2 förlitar sig stor del av byggnadens brandskydd på installation av ett sprinklersystem, detta har medfört möjligheten till längre gångavstånd, glesare brandcellsindelning och ett trapphus istället för två. Brandskyddet i byggnad 2 behöver inte vara sämre än det i byggnad 1, det kan kanske som helhet vara bättre. Det är dock troligtvis 8 så att brandskyddet och brandskyddsstrategin i byggnad 2 är mer sårbar och inte lika robust som i byggnad 1 då en stor del av skyddet förlitar sig på ett enda aktivt skyddssystem som har en felfunktion. Graden av integration i brandskyddet kan föranleda ”common cause failures” (CCF), dvs när flera mindre skyddsåtgärder ersätts med en skyddsåtgärd och sådana effekter måste beaktas och analyseras. Common cause failures innebär att när en funktion förloras så påverkar detta flera andra funktioner. Exempel på CCF kan vara: • Strömbortfall (kan påverka sprinkler, brandgasventilation, etc.) • Bortfall av kommunalt vatten (kan påverka både sprinkler och räddningstjänsten släckvatten) • Bortfall av enstaka för brandskyddet viktiga funktioner, där en rad andra skyddsbarriärer förlitar sig på denna viktiga funktion (exempelvis flertal tekniska byten med hänsyn till sprinkler, utebliven sprinklerfunktion vid brand kan resultera i en katastrof genom att en rad skyddsbarriärer förlitar sig på att sprinklern ska fungera) Ovanstående kan hanteras genom känslighetsanalys, vilka konsekvenser får scenariot när ett eller flera system fallerar. Det ska poängteras att naturligtvis kommer konsekvensen att öka när en skyddsbarriär fallerar vilket också måste accepteras, naturligtvis kommer skadan i en byggnad med sprinkler att bli större i det fall sprinklersystemet fallerar men det bör fortfarande finnas goda möjligheter att i viss mån hantera scenariot och finnas goda möjligheter för personer att utrymma. En annan del som i viss mån också berör robustheten i byggnadens totala brandskydd är tillförlitligheten på systemet, dvs sannolikheten att systemets eftersträvad funktion uppnås. Att systemets eftersträvade funktion inte uppnås kan vara kopplat till fel hos systemet eller att påfrestningen överstiger det som systemet är dimensionerat för (Lundin, 2001). I detta avseende finns anledning till eftertanke i samband med dimensionering av det byggnadstekniska brandskyddet. Det kan handla om att säkerställa att dörrar i brandcellsgränser inte ställs upp genom installation av magnetuppställning, att tilluftsöppningar till brandgasventilation placeras runt om byggnaden så att vindpåverkan minimeras, två oberoende sprinklerpumpar med olika kraftförsörjning etc. Dessa exempel behandlar främst fel hos systemet men det finns även exempel där projektören kan förutse att påfrestningen överstiger vad systemet är dimensionerat för, exempelvis installation av ett sprinklersystem som förutsätter en begränsning av lagringshöjden i butikers lager. I ett sådant fall är det kanske nödvändigt att dimensionera sprinklersystemet så att man kan lagra så högt som de övriga förutsättningarna tillåter och inte såsom dimensioneringen av sprinklersystemet tillåter. Det finns en risk att informationen avseende lagringshöjd går förlorad över tid och i händelse av brand så kan då påfrestningen medföra att sprinklersystemet inte klarar av att kontrollera branden trots att detta varit en förutsättning vid dimensioneringen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att vid en bedömning av brandskyddets robusthet i en byggnad så kan ett tankesätt med skyddsbarriärer vara av stor nytta. Beaktande av bortfall av enstaka eller flera skyddsbarriärer behöver göras, lämpligen i en känslighetsanalys. Vidare måste CCF och tillförlitlighet analyseras och en bedömning av hur 9 det resterande brandskyddet fungerar då skyddsbarriärer faller bort måste göras. Beroende på komplexiteten i det totala brandskyddets utformning kan olika nivåer av analys vara aktuella, kvalitativ bedömning, scenarioanalys eller kvantitativ riskanalys, se avsnitt avseende dimensioneringsprocessen. Mer information och diskussion avseende robusthet återfinns i skriften av Lundin (Lundin, 2001). 10 5 Dimensioneringsprocessen för Br0-‐byggnader 5.1 Allmänt För de flesta byggnader i byggnadsklass Br1-‐Br3 är förenklad dimensionering önskvärd och tillämpbar. För vissa byggnader har byggherren ett intresse att finna andra lösningar på brandskyddet genom att frivilligt använda analytisk dimensionering, medan det för Br0-‐ byggnader är ett krav på analytisk dimensionering. Enligt BBRAD (Boverket, 2011a) ska brandskyddet för byggnaden värderas i en helhetsbedömning utifrån byggnadens riskbild. Kravet på analytisk dimensionering för Br0-‐byggnader handlar därför i huvudsak om att studera hur de tekniska egenskapskraven och de övergripande funktionskraven för brandskyddet uppfylls i byggnaden. Syftet med att tvinga byggherren till analytisk dimensionering är inte nödvändigtvis det samma som att tvinga denna till att använda beräkningsmodeller för att kvantifiera brandriskerna. Syftet är snarare att försöka avgöra hur byggnadens övergripande brandskydd ska utformas för att hantera de särskilda förutsättningar och svårigheter som råder i byggnaden. Detaljer avseende brandskyddets utformning, exempelvis mått på utrymningsvägar, ytskikt på väggar, etc. skiljer sig troligen inte mellan Br0-‐ och Br1-‐byggnader. Därför bör förenklad dimensionering kunna användas som underlag för brandskyddets utformning i enskilda brandceller även för Br0-‐byggnader, se också avsnitt 3 avseende lokal och global påverkan. 5.2 Verifiering av byggnadens totala brandskydd Den analytiska dimensioneringen för Br0-‐byggnader bör således besvara följande: • Vilka särskilda förutsättningar råder i byggnaden? o Fokus bör ligga på utrymning vid brand, skydd mot brand-‐ och brandgasspridning inom och mellan byggnader, bärförmåga vid brand samt räddningspersonalens säkerhet. • Utformning av brandskyddsstrategi? • Vilka delar av brandskyddet kan utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering? • Vilka delar av brandskyddet måste dimensioneras med analytisk dimensionering? o Val av scenarier, dimensionerande bränder, karakteristiska värden, gränsvärden, acceptanskriterier och beräkningsmodeller. o Krav på känslighetsanalys och tillämpning av säkerhetsfaktorer. Verifieringen av byggnadens totala brandskydd bör innehålla en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder i byggnaden och vilka brandskyddssystem som används för att hantera dessa. Den befarade konsekvensens storlek ska belysas när de olika delarna sätts samman i den övergripande analysen, dvs. där delarna utförda med lösningar enligt förenklad dimensionering som referensram studeras utifrån ett helhetsperspektiv. Bedömningen av helhetsperspektivet bör utgå från funktionskraven i BBR samt de tekniska egenskapskraven i BVF och kan med hjälp av en kvalitativ riskbedömning redovisa vad som förväntas av byggnadens brandskydd med fokus på brand-‐ och utrymningssäkerhet. I 11 bedömningen ska effekten av fel på enskilda brandskyddssystem beskrivas, se även avsnitt 4 avseende brandskyddets robusthet. En hög tillförlitlighet är viktig för valda skyddssystem och i den övergripande bedömningen bör det redovisas vilka händelser och kombinationer av händelser som krävs för att orsaka en allvarlig felfunktion. Åtgärder för att reducera dessa bör presenteras. 5.3 Verifiering av delar av brandskyddet I samband med verifieringen finns det delar där risknivån inte skiljer sig från motsvarande byggnader i Br1, exempelvis en restaurang eller en affär inom t.ex. ett större byggnadskomplex. Brandskyddet i dessa delar kan dimensioneras med utgångspunkt i förenklad dimensionering eller med förenklad dimensionering som referensram för kravnivån. 5.3.1 Utförande efter förenklad dimensionering När brandskyddet utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering bör verifieringen, genom kvalitativ bedömning, visa motiven till att en sådan lösning kan användas för den aktuella delen av brandskyddet. 5.3.2 Utförande efter analytisk dimensionering När brandskyddet utformas med analytisk dimensionering bör brandskyddet för den aktuella delen verifieras enligt vad som anges i BBRAD (Boverket, 2011a). Verifieringen kan utföras med någon av de tre metoderna som beskrivs i BBRAD: • Kvalitativ bedömning. • Scenarioanalys. • Kvantitativ riskanalys. Den kvalitativa bedömningen bygger på logiska resonemang som behöver vara väl förankrade och dokumenterade, t.ex. genom statistik, tidigare experimentella studier eller utredningar. Ofta saknas möjlighet till sådana bedömningar och det är nödvändigt att projektören själv tar fram det underlag som krävs för att kunna avgöra om säkerheten är tillfredsställande. Här handlar det oftast om olika nivåer på beräkningar. Valet mellan scenarioanalys och kvantitativ riskanalys beror oftast inte på dimensioneringsproblemet, utan på hur konservativ projektören kan tillåtas vara. Scenarioanalysen innebär i princip en mer konservativ lösning, eftersom byggnadens brandsäkerhet inte mäts i explicita riskmått, utan i dess förmåga att ge tillfredsställande säkerhet för ett antal brandscenarier. Värdering av säkerheten bör göras direkt mot de kriterier som anges i BBRAD medan kriterier för bedömning av möjligheten till räddningsinsats bör fastställas i samråd med räddningstjänsten. Val av brandförlopp samt indata till beräkningar kan göras i enlighet med BBRAD och för verksamheter som inte finns redovisade i tabell 5 i BBRAD bör dimensionerande brandförlopp fastställas utifrån vad som kan beaktas som ”värsta troliga”. 5.4 Kontroll av verifiering Det finns ett utökat kontrollbehov för Br0-‐byggnader då brandskyddet i dessa byggnader ofta är unikt, utan möjlighet till normal erfarenhetsåtföring. För dessa byggnader 12 rekommenderas att egenkontrollen görs i form av en tredjepartskontroll för att säkerställa objektivitet och tillföra ytterligare kompetens i projektet. Tredjepartskontrollen kan göras av hela projekteringen omfattande tillämpbara föreskrifter och standarder, lämpligheten i antaganden, indata och beräkningsmetoder, samt om verifieringen omfattar nödvändiga aspekter och rätt slutsatser har dragits. Det är också möjligt att göra en tredjepartskontroll på endast en mindre del av projekteringen, t.ex. kvantifiering av brandförloppet och beräkning av kritisk påverkan vid brand. Tredjepartskontrollen ska endast beröra tekniska aspekter av projekteringen. Huruvida projektören har erforderlig utbildning och erfarenhet är en fråga för byggnadsnämnden vid beslut om kontrollplan för byggprojektet. Oavsett om tredjepartskontrollen görs för hela projekteringen eller delar av den så ska kontrollanten gå igenom de punkter nedan som är relevanta för kontrollen: • Tillämpbara föreskrifter, standarder och handböcker. • Målsättning med brandskyddet. • Antaganden gjorda av projektören i samband med verifieringen, t.ex. definitioner av kritisk påverkan, tolkning av erfordrade brandscenarier, materialegenskaper och mänskligt beteende. • Vald dimensioneringsmetodik. • Metoder och modeller som verifieringen grundar sig på. • Val av indata och hantering av förekommande osäkerheter. • Lämplighet i rekommendationer och slutsatser, med hänsyn till resultatet av verifieringen. • Kontroll av verifieringens tekniska utförande för att identifiera eventuella matematiska fel eller fel i tolkning av in-‐ och utdata. Det är viktigt att den som utför tredjepartskontrollen har ett objektiv förhållningssätt och inte har några intressen som står i konflikt med kontrollens utförande och det aktuella projektet. Kontrollanten måste ha tillräcklig kompetens inom brandingenjörsvetenskap för att kunna utvärdera föreslagen lösning och metodik. Ett sätt att avgöra om kontrollanten har tillräcklig kompetens är genom att bedöma om kontrollanten själv har förmågan att utföra motsvarande dimensionering. Tredjepartskontrollen bör ske löpande i projekteringen och det är betydelsefullt att det finns en kommunikation mellan projektören och kontrollanten. Senast då ”brandskyddsgenomgången” är sammanställd bör kontrollanten involveras i arbetet. Ett arbetssätt som underlättar projekteringen är att på ett tidigt stadium i projekteringen uppnå konsensus om: • Målsättning med brandskyddet. • Tillämpliga funktionskrav. • Dimensioneringskriterier. • Detaljer avseende de erfordrade brandscenarierna. • Förslag till brandskyddslösning. 13 • • Metoder. Antaganden och avgränsningar. 6 Metod för identifiering av krav där lösningar enligt förenklad dimensionering kan vara tillämplig respektive där analytisk dimensionering krävs I Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd anges att särskild hänsyn bör tas till följande aspekter. ”Särskild hänsyn bör tas till följande aspekter – om utvändig släckinsats inte kan genomföras, – om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, – om den befarade konsekvensen är mycket stor, – om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter.” Ovanstående aspekter medför att Boverket anser att brandskyddet i Br0-‐byggnader på något vis ska förstärkas jämfört med byggnader i övriga brandtekniska byggnadsklasser. Konsekvenserna av en brand i en Br0-‐byggnad kan bli värre om inte brandskyddet fungerar än det kan i övriga byggnader. Grunddefinitionen av en Br0-‐byggnad är att det är en byggnad med mycket stort skyddsbehov (Boverket, 2011b) vilket kan kopplas till utmaningarna som ovanstående aspekter medför. Utifrån aspekterna ovan tillsammans med att projektören ges möjligheten att utforma delar av brandskyddet i Br0-‐byggnader med lösningar enligt förenklad dimensionering och ett resonemang kring lokal och global påverkan på brandskyddet kan identifiering ske av de krav där lösningar enligt förenklad dimensionering kan vara tillämplig samt de krav där analytisk dimensionering krävs. I avsnitten nedan diskuteras de ovanstående aspekterna samt global och lokal påverkan på brandskyddet. Detta har sedan applicerats på de olika avsnitten i BBR för en exempelbyggnad och resulterat för denna byggnad återfinns i tabellerna i bilagorna. Det ska dock poängteras att robustheten i byggnadens totala brandskydd inte har analyserats för exemplen i tabellerna då detta måste göras utifrån den slutgiltigt valda lösningen. Därmed kan det inte sägas att om rekommendationerna i tabellerna appliceras så erhålls ett robust brandskydd eftersom detaljlösningarna inte är specificerade. Denna bedömning måste göras för helheten och aspekter som diskuterats i avsnittet om robusthet behöver beaktas. 6.1 Disposition av och begränsningar i avsnitt 6.2 till 6.5 I följande avsnitt behandlas respektive kategori av Br0-‐byggnader som innefattats i projektet. Först inom respektive avsnitt ges en sammanfattning av de aspekter som kan behövas tas hänsyn till enligt Boverkets Allmänna råd om analytisk dimensionering (Boverket, 2011a) och speciella faktorer att beakta med hänsyn till aspekterna. Därefter diskuteras specifikt respektive kategori av Br0-‐byggnad verifieringsbehovet och aspekter som kan vara aktuella att beakta. Respektive kategori av Br0-‐byggnad har sedan en tillhörande bilaga där ett specifikt exempel ges och där de olika avsnitten i BBR 19 gåtts 14 igenom och en bedömning gjorts för det specifika fallet huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering kan vara tillämplig eller ej. I allmänhet ska det poängteras att nyttja ett automatiskt släcksystem för att uppfylla kraven i föreskrifterna enligt avsnitt 5:111 i BBR inte är tillämpligt för Br0-‐byggnader då grunden är att byggnaderna ska dimensioneras med analytisk dimensionering. De fall som anges i 5:111 kan i allmänhet anses lösa det specifika tekniska problemet men verifiering med analytisk dimensionering krävs i större utsträckning med hänsyn till brandskyddets robusthet för Br0-‐ byggnader. Dvs i de fall som nedan anges där lösningar enligt förenklad dimensionering i stort kan tillämpas så förutsätter detta att ett installerat släcksystem inte nyttjas för att tillgodose kraven i föreskriften. Om det automatiska släcksystemet nyttjas är detta föremål för analytisk dimensionering. 6.2 Höga byggnader (byggnader med fler än 16 våningsplan) Att det finns ett mycket stort skyddsbehov i höga byggnader är relaterat till indelningen av byggnadsklasser enligt 5:22 i BBR. Klassindelningen ska beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman. Det är klart att konsekvensen av att en hög byggnad störtar samman är större än om byggnaden är låg. En kollaps av byggnaden kan påverka omkringliggande byggnader och ett stort antal personer kan befinna sig i byggnaden samtidigt. Vidare uppstår frågan om hela byggnaden ska totalutrymmas eller inte. 6.2.1 De fyra aspekterna Utvändig släckinsats – Brandspridning i/längs yttervägg (inkl fönster), materialval – Brandspridning till andra byggnader – Stegutrymning är ej möjlig – Taktäckning Invändig räddningsinsats -‐ Tydlighet och enkelhet för räddningstjänsten att hantera räddningshiss och övriga tekniska system -‐ Kommunikation med räddningstjänsten avseende vad de förväntas göra och info om tekniska system -‐ Långa inträngningsvägar då det är långt mellan personal och mark -‐ Om man vill använda sig av utrymningshiss finns en risk att detta krockar med rtj räddningshiss -‐ CCF avseende t.ex. sprinkler och räddningstjänstens stigarledningar. -‐ Vindpåverkan och stackeffekt för brandgasevakuering, trycksättning -‐ Information via högtalarsystem kopplat till zonad utrymning -‐ Svårighet för räddningstjänsten att veta byggnadens utrymningsstrategi -‐ Speciallösningar, varje hus är unikt och lösningarna är inte standardlösningar, 15 -‐ hur kommuniceras detta till räddningstjänsten, tex brandsäker zon? Mer än åtta våningar svårt att få med sig utrustning och svårt att hålla kommunikation. Rakel finns inte på rökdykarnivå, räckvidd för radioutrustning är begränsande. Befarad stor konsekvens -‐ Kollaps av byggnaden, hur påverkar det omkringliggande byggnader? -‐ Kollaps när personer fortfarande befinner sig i byggnaden? -‐ Behovet av skyddsbarriärer blir stort så att lösningen inte står och faller med en barriär. -‐ Brandspridning längs fasad Utrymningsförloppet -‐ Åldrande samhällsstruktur och stor höjdskillnad -‐ Utmattning av stor vertikal förflyttning -‐ En allt mer överviktig population -‐ Beroende av självutrymning då räddningstjänsten inte kan förväntas bistå. -‐ Zonad utrymning? Ska det dimensioneras för fullständig utrymning eller ej? -‐ Utrymningslarm respekteras dåligt? -‐ Tillgång till trapphus till följd av utrymningsstrategi. -‐ Utrymning via hissar? -‐ Säkra platser/zoner? -‐ Acceptabel risk? Komparativ jämförelse med närmst liggande Br1 byggnad? -‐ Räddningstjänst rör sig i fel riktning i trapphus? -‐ Tid för total utrymning? 6.2.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov Nedan diskuteras aspekter som kan ha betydelse för huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering kan tillämpas eller om analytisk dimensionering krävs. Avsnittet är uppdelat i avsnitt 5:2-‐5:7 i BBR och EKS. 6.2.2.1 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar För höga byggnader tillämpas verksamhetsklasser beroende på den verksamhet som försiggår i byggnaden och bestäms med förenklad dimensionering. Det är också definierat att byggnader med mer än 16 våningsplan ska utföras i brandteknisk byggnadsklass Br0 oberoende av verksamheten i byggnaden. 16 6.2.2.2 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Beroende på vilken del av byggnaden som beaktas så kan lösningar enligt förenklad dimensionering tillämpas för vissa delar och i andra avseenden krävs analytisk dimensionering. Genom tänket med global och lokal påverkan kan lösningar enligt förenklad dimensionering tillämpas för t.ex. de enskilda bostadslägenheterna, hotellrummen etc. eftersom det anses påverka brandskyddet endast i begränsad omfattning. Beroende på hur stora våningsplanen är och vilka verksamheter som förekommer så måste en bedömning göras huruvida utrymningen av hela våningsplanet kan dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering eller analytisk dimensionering krävs. Om det exempelvis förekommer en större samlingslokal på ett våningsplan så kan detta kanske vara något som medför att analytisk dimensionering krävs, förekommer endast bostadslägenheter kan troligtvis lösningar enligt förenklad dimensionering tillämpas. Det ska finnas minst ett Tr1-‐trapphus i byggnader med fler än 16 våningsplan och det framgår att enligt förenklad dimensionering så krävs minst två trapphus för byggnader med mer än 16 våningar. Då utrymning till säker plats från höga byggnader är förenad med svårigheter, se de fyra aspekterna i föregående avsnitt, krävs analytisk dimensionering för denna del av utrymningen. Saker som kan behöva beaktas är utrymningsstrategi, personbelastning, zonad utrymning, hissutrymning etc. Generellt kan det troligtvis anses vara acceptabelt med två av varandra oberoende utrymningsvägar, men dess kapacitet beror av utrymningsstrategin och behöver analyseras analytiskt. I verksamhetsklass 1 och 3 finns utrymme i föreskrifterna att ha en enda utrymningsväg i form av ett Tr1-‐trapphus men då det allmänna rådet påkallar att det bara är accepterat upp till 16 våningsplan krävs analytisk dimensionering om endast ett trapphus finns tillgängligt. För övriga verksamhetsklasser krävs alltid minst två trapphus. Utrymningsbredder (utrymningsvägar och dörrar) och kapacitet beror på val av utrymningsstrategi. Troligtvis kan det ofta anses vara en begränsad påverkan på brandskyddet inom våningsplanet och eventuella utrymningsvägar inom våningsplanet kan då dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. För de utrymningsvägar som löper vertikalt i byggnaden krävs troligtvis analytisk dimensionering. Slagriktning och beslagning på dörrar beror av antalet personer som kommer att nyttja dörren vid utrymning och riktlinjerna enligt förenklad dimensionering kan tillämpas medan belastningen per dörr bör avgöras inom ramen för den analytiska dimensioneringen och bero av utrymningsstrategin. Utformning och krav på utrymningsplatser kan generellt sätt anses ha en begränsad påverkan på brandskyddet och därmed i stora drag utföras enligt förenklad dimensionering. Dock finns det försvårande omständigheter avseende längre insatstider för räddningstjänsten i höga byggnader vilket medför att det i vissa fall kan vara tillämpligt att minska risken för brandspridning till utrymningsplatsen och den avskiljande förmågan kan ibland behöva dimensioneras med analytisk dimensionering. Krav på vägledande markeringar, allmänbelysning och nödbelysning anses i de flesta fall inte skilja sig från andra byggnader och kan därmed i de fall där sådana skillnader inte finns dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. En skillnad som skulle kunna innebära att denna typ av utrustning måste utformas med analytisk dimensionering kan vara 17 i de fall hissutrymning utnyttjas eller där tillfälliga säkra platser utgör en del av utrymningsstrategin. Utformning av utrymningslarm och brandlarm är kopplat till utrymningsstrategin och kräver därmed analytisk dimensionering. I övrigt bör aspekterna listade i tabellen i avsnittet ovan beaktas. 6.2.2.3 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Generellt sett har utrymmena som berörs av detta avsnitt begränsad påverkan på brandskyddet och kan utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.2.2.4 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytskikt på väggar, tak och golv är viktiga för utrymningssäkerheten i byggnaden och det ställs redan i dagsläget höga krav på dessa vid förenklad dimensionering. Den förenklade dimensioneringen är dessutom uppdelad avseende utrymningsvägar och specifika utrymmen där ytskikten är av extra stor vikt. Generellt bör lösningar enligt förenklad dimensionering för Br1-‐byggnader kunna tillämpas. Kraven på vilka utrymmen som ska utgöra egna brandceller bör generellt sett inte skilja sig från Br1-‐byggnader och lösningar enligt förenklad dimensionering kan i stort tillämpas. Dock kan det finnas att behov att i vissa fall förstärka brandcellsindelningen om t.ex. system viktiga för brandskyddet behöver extra skydd. Vidare kan det också finnas ett behov av att skapa säkra zoner inom byggnaden, dels för personsäkerhet men även för att minimera konsekvenserna av en brand. Detta skulle kunna göras med brandcellsgränser med högre avskiljande förmåga, än vad som normalt krävs för de andra brandcellerna, där ett antal våningsplan grupperas inom en sådan zon för att åstadkomma ett högre skydd mot brandspridning. Skydd mot omfattande brandspridning kan därmed inte direkt anses kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering utan eftertanke och analytisk dimensionering är nog det lämpligaste. Vidare är den avskiljande förmågan på säkra platser föremål för analytisk dimensionering med hänsyn till utrymningsstrategin och räddningstjänstens förväntade insatsförmåga/tid. Då utvändig släckinsats för höga byggnader är ytterst komplicerad krävs att såväl taktäckning som yttervägg inklusive fönster dimensioneras med analytisk dimensionering. En brandspridning längs fasaden eller en brand i yttertaket kan få stora konsekvenser för byggnaden. 6.2.2.5 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader De stora fasadytorna och ofta stora fönsterareor i denna typ av byggnader bidrar till att risken för brandspridning till närliggande byggnader ökar samtidigt som räddningstjänsten har svårt att bekämpa en brand vid utvändig insats. Vidare kan kollaps av byggnaden få påverkan på närliggande byggnader. Detta medför att skydd mot brandspridning mellan byggnader och byggnadsavstånd måste dimensioneras med analytisk dimensionering där även bärförmåga vid brand beaktas som en del av helheten. 18 6.2.2.6 5:7 Möjlighet till räddningsinsats Räddningstjänsten är den sista skyddsbarriären i brandskyddet och det är av stor vikt att de förutsättningar som krävs för en god räddningsinsats är så oberoende det går av andra system för brandskyddet och detta bör innefattas i en analytisk dimensionering tillsammans med en dialog med räddningstjänsten. Om t.ex. ett sprinklersystem installeras i byggnaden och detta i händelse av brand skulle fallera så kan konsekvensen vara förödande om stigarledningarna är kopplade till sprinklerpumpen om det är denna som medfört felfunktion av sprinklersystemet. Sådana beroenden bör undvikas för att öka brandskyddets robusthet. Kraven i övrigt för stigarledningar kan generellt utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering. För räddningsväg och tillträdesväg kan i princip riktlinjerna för förenklad dimensionering tillämpas med hänsyn till att det krävs såväl stigarledningar som räddningshiss. Det som bör beaktas inom ramen för analytisk dimensionering är analys av komplikationer avseende att räddningstjänstens tillträdesvägar i byggnaden krockar med utrymningsvägarna. Detta beror av utrymningsstrategin. Brandgasventilation av trapphus påverkas av byggnadens höjd och skiljer sig från övriga byggnader. Med anledning av detta ska brandgasventilation dimensioneras med analytisk dimensionering. Brandgasventilation av källare kan oftast dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering då detta inte skiljer sig från en vanlig Br1-‐byggnad. Den specifika utformningen av räddningshissen torde vara tillfredställande om lösningar enligt förenklad dimensionering följs. Dock kan behov av antal räddningshissar behöva analytiskt verifieras och de 900 m2 som anges i det allmänna rådet kanske inte är tillämpligt. Faktorer såsom nyttjande vid utrymning kan påverka. I övrigt bör aspekterna i tabellen för de fyra faktorerna ovan beaktas. 6.2.2.7 EKS Kollaps av en hög byggnad medför stora konsekvenser. En av anledningarna till att brandsäkerhetsklass 5 tillämpas istället för brandsäkerhetsklass 4 för byggnader med mer än 5 våningsplan, dvs R 90 istället för R 60, är att konsekvenserna av en kollaps av en högre byggnad är större. Höjningen från R 60 till R 90 ska ses som en extra säkerhetsfaktor för att ta hänsyn till detta. På samma vis föreskrivs att det vid dimensionering som baseras på modell av naturligt brandförlopp (för att behålla samma säkerhetsfaktor) ska använda brandbelastningen fast med en ökning av 50%. Med detta som bakgrund kan konstateras att Boverket anser att det krävs en högre säkerhet mot kollaps för högre byggnader och med anledning av detta bör bärförmåga vid brand dimensioneras med analytisk dimensionering som visar att risken (en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens) för den höga byggnaden inte är högre än för närmst motsvarande Br1-‐byggnad. Kvantitativ riskanalys förefaller vara den mest tillämpliga verifieringsmetoden. 6.3 Samlingslokaler (Vk2b och 2c) Verksamhetsklass 2 omfattar i enlighet med BBR5:212 publika lokaler där individerna inte kan förväntas ha god lokal kännedom men förväntas vara vakna och kunna sätta sig själv i säkerhet. Verksamhetsklass 2B innefattar samlingslokaler för fler än 150 personer och kan inkludera verksamheter såsom sporthall, skola, biograf, varuhus och restaurang. För att en 19 verksamhet skall falla under 2C skall personbelastningen överstiga 150 personer samtidigt som alkohol serveras i mer än begränsad omfattning. Exempel på verksamheter som kan falla under 2C är pubar, diskotek och nattklubbar. Lokaler med verksamhetsklass 2B klassificeras som byggnadsklass Br0 vid personbelastningar som överstiger 1000 personer i kombination med att utrymmet ej ligger i markplan. Verksamhetsklass 2C klassificeras som byggnadsklass Br0 om personbelastningen överstiger 600 personer om lokalen ligger i markplan eller 300 personer om lokalen ej är lokaliserad i markplan. Att ovannämnda lokaler anses ha ett mycket stort skyddsbehov är direkt avhängigt på de stora personbelastningarna vilket kan medföra stora konsekvenser i händelse av brand. För verksamhetsklass 2C påverkas riskbilden också av alkoholkonsumtion och att dess effekter kan påverka beteendet vid en eventuell utrymning. 6.3.1 De fyra aspekterna Utvändig släckinsats – Brandspridning i/längs yttervägg (inkl fönster), materialval – Brandspridning till andra byggnader – Vid placering av samlingslokaler i höghus skall även parametrar avseende höga byggnader inarbetas Befarad stor konsekvens -‐ Stora folksamlingar ger potentiellt stort skadeutfall -‐ Behovet av skyddsbarriärer blir stort så att lösningen inte står och faller med en barriär. Invändig räddningsinsats -‐ Tillgänglighet till låsta utrymmen med jalusier t ex i köpcentra -‐ Har alla utrymt, krävs livräddningsinsats, hur vet man? -‐ Hantering av folk som är berusade -‐ Stora utrymmen som gör det svårt att orientera sig om det är mycket rök, vad har man sökt av? -‐ Man kommer 50 m in och sen ut och ta en annan väg in, långa inträngningsvägar -‐ Speciallösningar för brandskyddet. Utrymningsförloppet -‐ Berusning, hur fungerar varseblivning, beslut och reaktionstid? (Talat meddelande, tända städbelysning, stänga ned ljudanläggning etc.) -‐ Dimensionering av utrymningsvägar (bredd, hinder) -‐ Vägvisning till andra vägar ut än huvudentré kräver tydlighet -‐ Acceptabel maximal utrymningstid oavsett kritiska förhållanden eller ej -‐ Ställa krav på stegdjup/steghöjd? -‐ Kontrastmarkeringar vid höjdförändringar -‐ Spiraltrappor alltid dåligt? -‐ Stora folkmassor, tryck? 20 6.3.1 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov Nedan diskuteras aspekter som kan ha betydelse för huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering kan tillämpas eller om analytisk dimensionering krävs. Avsnittet är uppdelat i avsnitt 5:2-‐5:7 i BBR och EKS. 6.3.1.1 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Boverkets byggregler (Boverket, 2011b) ger riktlinjer för när byggnader innehållande samlingslokaler bör klassificeras i brandteknisk byggnadsklass Br0. Följande samlingslokaler bör klassificeras i brandteknisk byggnadsklass Br0. • Samlingslokaler i verksamhetsklass 2B som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 1 000 personer. • Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som ligger i bottenvåningen, och som är avsedda för fler än 600 personer. • Samlingslokaler i verksamhetsklass 2C som inte ligger i bottenvåningen och som är avsedda för fler än 300 personer. 6.3.1.2 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Generellt bör analytisk dimensionering med scenarioanalys av utrymningssituationen inom publika delar tillämpas för att ge en nyanserad bild av ett potentiellt brand-‐ och utrymningsförlopp. Inom icke publika delar där personerna är väl förtrogna med omgivningarna finns möjlighet att tillämpa lösningar enligt förenklad dimensionering med hänsyn till den lägre riskbilden i dessa delar. Utrymningsbredder (utrymningsvägar och dörrar och trappor) och utrymningskapacitet beror på lokalernas utformning och val av utrymningsstrategi. Särskilt viktigt att beakta är effekten av konvergerande personflöden både vid horisontell utrymning och vid trapputrymning. Vid lokaler med flera plan i en och samma brandcell är det ofta problematiskt för individerna på de övre planen att utrymma med hänsyn till kö i trappor och kortare tid till kritiska förhållanden. Slagriktning och beslagning på dörrar beror av antalet personer som kommer att nyttja dörren vid utrymning och riktlinjerna enligt förenklad dimensionering kan tillämpas men personbelastning per dörr bör avgöras inom ramen för den analytiska dimensioneringen och beror av utrymningsstrategin. Utformning och krav på utrymningsplatser kan generellt sätt anses ha en begränsad påverkan på brandskyddet och därmed i stora drag utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. Dock finns det försvårande omständigheter avseende längre insatstider för räddningstjänsten i större byggnader såsom köpcentra vilket medför att det i vissa fall kan vara lämpligt att minska risken för brandspridning till utrymningsplatsen och den avskiljande förmågan kan ibland behöva dimensioneras med analytisk dimensionering. För byggnader med verksamhetsklass 2B och 2C som faller under byggnadsklass Br1 kan utrymningsplats exkluderas vid installation av automatiskt släcksystem. Krav på vägledande markeringar, allmänbelysning och nödbelysning anses i de flesta fall inte skilja sig från andra byggnader och kan därmed i de fall där sådana skillnader inte finns dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. En skillnad som skulle kunna innebära att denna typ av utrustning måste utformas med analytisk dimensionering kan vara 21 i de fall hissutrymning utnyttjas eller där tillfälliga säkra platser utgör en del av utrymningsstrategin. Utformning av automatiskt släcksystemet, brand-‐ och utrymningslarm är kopplat till utrymningsstrategin och kräver därmed analytisk dimensionering. I övrigt bör aspekterna listade i tabellen i avsnittet ovan beaktas. 6.3.1.3 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Generellt sett har utrymmena som berörs av detta avsnitt begränsad påverkan på brandskyddet och kan utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.3.1.4 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytskikt inom utrymningsvägar bör utföras helt i enlighet med de allmänna råden. Ytskikt inom lokalerna kan också utföras i enlighet med de allmänna råden för samlingslokaler. Dock kan eventuella lättnader såsom förekomst av brännbara ytskikt i lägst klass D-‐s1,d0 inkluderas i den analytiska verifieringen. Brandcellsindelning är bland annat beroende av vilka tekniska system som installeras samt vilken utrymningsstrategi som tillämpas och bör därmed inkluderas i den analytiska dimensioneringen. Brand-‐ och brandgasspridning i ventilationssystemet kan utformas i enlighet med förenklad dimensionering. Vid installation av automatiskt släcksystem kan lättnader i kanalisolering utföras, detta skall då inkluderas i den analytiska dimensioneringen och i robusthetsanalysen vid ett eventuellt bortfall av släcksystem. Imkanaler utformas i enlighet med de allmänna råden, dvs med lösningar enligt förenklad dimensionering. Ytskikt på fasader bör utföras i med lösningar i enlighet med förenklad dimensionering för byggnadsklass Br1 under förutsättning att byggnaden inte faller inom kategorin höga byggnader. 6.3.1.5 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Möjlighet till lösningar enligt förenklad dimensionering finns vid byggnadshöjder upp till 16 våningar. För högre byggnader hänvisas till tidigare kapitel. 6.3.1.6 5:7 Möjlighet till räddningsinsats Avseende uppställningsplatser och tillträdesvägar, räddningshiss, stigarledningar och brandgasventilation av trapphus bedöms lösningar enligt förenklad dimensionering kunna tillämpas. Dock kan det i vissa fall vid mycket stora insatsdjup i byggnader som understiger 8 våningsplan vara lämpligt att anordna ett brandvattensystem för att förbättra räddningstjänstens insatsmöjligheter men detta måste utredas i varje specifikt fall. Vid stora personbelastningar måste räddningstjänstens insatsvägar beaktas så att utrymningsflödet ej påverkas. Korta utrymningstider minimerar sannolikheten för att räddningstjänstens insats påverkar utrymningssituationen. 22 6.3.1.7 EKS Konsekvensen av kollaps av bärande byggnadsdelar är framförallt kopplat till byggnadens höjd vilket också följer av indelningen i brandsäkerhetsklasser enligt EKS. Byggnadens bärande delar bör därmed generellt kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering med kravbild som en byggnad i klass Br1 för motsvarande höjd. Vid högre byggnader än 16 våningarna skall den bärande konstruktionen verifieras på samma sätt som Br0 byggnader över 16 plan. 6.4 Sjukhus (Vk5c) Att det finns ett stort skyddsbehov i sjukhus, och att dessa därigenom tillhör byggnadsklass Br0, kan konstateras redan genom definitionen av Vk5, ” Verksamhetsklassen omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade, eller inga, förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet”. Utrymningsförloppet är alltså förenat med stora svårigheter då sängliggande patienter ska transporteras ut på sängar eller räddningslakan etc. Andra patienter kan ha svårigheter att röra sig, operationer som inte kan avbrytas kan vara pågående o.s.v. Således kan konsekvensen bli mycket stor om en eller flera säkerhetsbarriärer brister. 6.4.1 De fyra aspekterna Utvändig släckinsats – Brandspridning i/längs yttervägg (inkl Invändig räddningsinsats -‐ Förväntas räddningstjänsten starta och vara fönster), materialval samt val av taktäckning. behjälpliga i utrymningsförloppet. – Sjukhus är ofta komplexa, vidsträckta och -‐ Är räddningstjänstens uppgift att vara höga varvid utvändiga släckinsatser kan vara förenade med stora problem – Stegutrymning delar som inte är Vk5C, exempelvis Vk1 -‐ behjälplig i utrymningen eller är den att släcka en eventuell brand. Hur mycket kan förväntas vara utrymt vid räddningstjänstens ankomst -‐ Information till räddningstjänsten avseende tekniska system så som sprinkler, brandlarm, brandgasventilation och så vidare. -‐ Tillgång till ritningar och underlag för Insatsplanering -‐ Långa inträngningsvägar och slangdragningar -‐ Information via högtalarsystem kopplat till zonad utrymning -‐ Svårighet för räddningstjänsten att känna till byggnadens utrymningsstrategi -‐ Speciallösningar, varje hus är unikt och lösningarna är inte standardlösningar, hur kommuniceras detta till räddningstjänsten, till exempel brandsäker zon. -‐ Kommunikationssvårigheter då tjocka väggar etc. begränsar räckvidden i radiossytemen. Rakel finns inte på rökdykarnivå, räckvidd för 23 radioutrustning är begränsande. -‐ Horisontell utrymning kan medföra att patienter vistas i samma utrymmen som räddningstjänsten. -‐ Kommunikation mellan organisationen på plats och räddningstjänsten. -‐ Insatsförmågan kopplad till avståndet mellan räddningsledning och rökdykare -‐ Säkerställandet av att tillträdesvägen inte överstiger 50 meter samt hur det påverkar insatsen om man kommer 50 m in och sen måste vända ut för att ta en annan väg in -‐ Säkerställandet av livsuppehållande funktioner, exempelvis oxygenledningar, och prioriteringarna av dessa -‐ Kulvertsystem i fler plan under mark och insatser i dessa, m.a.p. bland annat långa inträngningsvägar, brandgasventilering o.s.v. -‐ Stigarledningar och dess placering samt funktion avseende tryckfall, uttagsförekomst, avstånd m.m. bör analyseras. -‐ Stora utrymmen som gör det svårt att orientera sig om det är mycket rök och vad man har sökt av. Befarad stor konsekvens Utrymningsförloppet -‐ Det kan vara problematiskt att evakuera alla -‐ Utrymningen är beroende av verksamheten -‐ -‐ patienter ut i det fria och således kan personer fortfarande befinna sig i byggnaden. -‐ Behovet av skyddsbarriärer blir stort så inte brandskyddet står och faller med en barriär. Ska det dimensioneras för fullständig utrymning av byggnaden -‐ Utrymningsstrategi och eventuellt zonad utrymning samt säkra platser -‐ -‐ Tid för att genomföra utrymning En brand kan pågå under längre tid då räddningstjänsten eventuellt måste prioritera evakuering och utrymning av patienter och dess organisation om räddningstjänsten inte kan förväntas bistå. Svårigheter i att snabbt förflytta patienter mellan avdelningarna -‐ Risken för anlagd brand kan vara högre än i andra typer av verksamheter. -‐ Personer som inte kan utrymma på egen hand. -‐ Ett väl fungerande organisatorisk brandskydd kan vara en förutsättning för att hantera uppkomna bränder och möjliggöra utrymning. -‐ Vid en utrymningssituation kan det av olika anledningar finnas personer som behöver flyttas ut enskilt t.ex. pga smittorisker -‐ Ett väl fungerande organisatorisk 24 -‐ Sårbarheten i vissa system, exempelvis försörjningen av oxygen, el till livsupphållande apparater, sterilcentraler o.s.v. brandskydd kan vara en förutsättning för en säker utrymning. -‐ Svårigheten i att avbryta pågående operationer -‐ Svårigheten i att avbryta pågående operationer -‐ Svårigheten i att förflytta patienter med mycket stora vårdbehov, exempelvis BRIVA -‐ Svårigheten i att förflytta patienter med mycket stora vårdbehov, exempelvis BRIVA -‐ -‐ Vindpåverkan och skorstenseffekter kan uppstå i byggnaden. Vid användning av utrymningshiss finns en risk att detta krockar med användandet av räddningshiss -‐ Går det att säkerställa att alla har utrymt 6.4.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov Nedan diskuteras aspekter som kan ha betydelse för huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering kan tillämpas eller om analytisk dimensionering krävs. Avsnittet är uppdelat i avsnitt 5:2-‐5:7 i BBR och EKS. För att kunna avgöra vad som behöver analyseras analytiskt inom en Br0 byggnad avseende sjukhus kan man utgå ifrån vad som kan göras inom ramen för förenklad dimensionering. Till exempel kan man bygga ett oändligt stort sjukhus i två våningar (Br1) utan horisontell utrymning, d.v.s. utrymning sker via trapphus från samtliga avdelningar. 6.4.2.1 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar I det allmänna rådet till 5:22 anges att ”större byggnader med verksamhetsklass 5C bör utformas i byggnadsklass Br0.” Vad som avses med ”större byggnader” är dock inte mer specificerat i BBR. Däremot ger definitionen av Br1 och Br2 byggnader lite mer vägledningen, vilket illustreras nedan: Vk5C Ex. Vk1 Vk5C Ex. Vk1 Ex. Vk1 Vk5C Vk5C Vk5C Vk5C Br0 Br1 Br2 När Vk5C hamnar på plan 3 eller högre är BIVs rekommendation att byggnaden alltid betraktas som en Br0 byggnad. Komplexiteten och analysnivån torde sedan öka med byggandens storlek. Även lägre byggnader med Vk5C kan vara lämpliga att klassas som Br0, exempelvis: • Vk5C i källarplan • Mycket vårdkrävande patienter, exempelvis operationsavdelningar, intensivvårdsavdelningar eller dylikt. 25 Det kan konstateras att det är just förekomsten av Vk5C som gör byggnaden till Br0. Övrig verksamhet som bedrivs i sjukhuset, restaurang, kök, cafeteria, apotek o.s.v., borde kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.4.2.2 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Om utgångspunkten tas att den lokala påverkan på brandskyddet är definierat genom förenklad dimensionering i Br1 och Br2 sjukhuset så är det alltså inte brandskyddet inom eller utrymningssituationen från en avdelning som behöver analyseras. I alla fall inte så länge utrymning minst kan ske via två oberoende trapphus ner maximalt en våning och vidare till det fria eller horisontellt till närliggande avdelning. Horisontell utrymning är alltså inget krav men kanske en förutsättning för att kunna bygga högt/stort. Således är det utrymning vid den globala påverkan då en eller flera av barriärerna i brandskyddet fallerar som behöver beaktas. Skillnaden mot Br1 scenariot är att vid övergången till global påverkan är utrymmande ute i det fria. Således är det hur utrymningen i Br0 byggnaden ska kunna fortsätta om branden riskerar att sprida sig utanför den avdelning som först drabbades som blir föremål för analytisk dimensionering. Utrymning av övriga verksamheter, exempelvis Vk1, behöver beaktas inom ramen för analytisk dimensionering avseende de flöden som eventuellt kan påverka utrymningen av Vk5C. Krav på vägledande markeringar, allmänbelysning och nödbelysning anses i de flesta fall inte skilja sig från Br1 byggnader och kan därmed i de fall där sådana skillnader inte finns dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. En skillnad som skulle kunna innebära att denna typ av utrustning måste utformas med analytisk dimensionering kan vara i de fall hissutrymning utnyttjas eller där tillfälliga säkra platser utgör en del av utrymningsstrategin. Utformning av brandlarm och eventuellt utrymningslarm är kopplat till utrymningsstrategin och bör därför vara en del av den analytiska verifieringen. Det bör även tilläggas att vissa delar av utrymning som helhet från Vk5C, även i Br1 och Br2 byggnader, bör dimensioneras med analytisk dimensionering. Detta då vissa delar av den verksamhet som bedrivs inom Vk5C innebär att utrymning inte kan initieras direkt eller är förenat med stora svårigheter, exempelvis operationsavdelningar, brännskadeintensiven, kardiologintensiven o.s.v. Även i dessa fall, d.v.s. där utrymning ej är genomförbart p.g.a. pågående operation eller patienternas livsuppehållande maskiner endast i korta stunder kan kopplas ur från eluttagen, bör utrymningen och dess barriärer dimensioneras analytiskt. 6.4.2.3 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Generellt sett har utrymmena som berörs av detta avsnitt begränsad koppling till verksamhetsklass 5C och kan utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.4.2.4 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytskikt på väggar, tak och golv är viktiga för utrymningssäkerheten i byggnaden och det ställs redan vid förenklad dimensionering höga krav på dessa. Den förenklade dimensioneringen är dessutom uppdelad avseende utrymningsvägar och specifika utrymmen där ytskikten är av 26 extra stor vikt. Generellt bör lösningar enligt förenklad dimensionering för Br1-‐byggnader kunna tillämpas. Kraven på vilka utrymmen som ska utgöra egna brandceller bör generellt sett inte skilja sig från Br1-‐byggnader och lösningar enligt förenklad dimensionering kan i stort tillämpas. I stora sjukhus är tätheten av patienter med ett mycket stort vårdbehov högre än i mindre sjukhus. T.ex. förekommer det i stora sjukhus stora operationsavdelningar eller annan intensivvård där själva utrymningen av patienten kan medföra livsfara. Hur många av dessa vårdtagare som kan accepteras inom samma brandcell är inte definierat utan bör ingå i en analys av denna typ av avdelning och bör utföras med analytisk dimensionering. Det kan finnas ett behov att i vissa fall förstärka brandcellsindelningen i vissa sektioner kopplat till utrymningsstrategin. Detta skulle kunna göras med brandcellsgränser med högre avskiljande förmåga eller brandcellsgränser som med högre sannolikhet uppfyller tänkt funktion, än vad som normalt krävs för de andra brandcellerna. Ex: Avdelningar bredvid varandra ska kanske försörjas av olika ventilationssystem för att öka byggnadens robusthet. 6.4.2.5 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Problembilden med stora sjukhus är kopplat till verksamheten inne i byggnaden. Skydd mot brandspridning mellan byggnader borde därför i de flesta fall kunna utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.4.2.6 5:7 Möjlighet till räddningsinsats Räddningstjänstens insatsmöjligheter kan vara begränsade och/eller förenade med stora svårigheter i Vk5C. Br0 byggnader som inhyser Vk5C är i många fall komplexa och stora, både till ytan och höjden. Det ska även beaktas att svenska brandförsvar och räddningstjänster är dimensionerade för insatser mot lägenhets/villabränder och inte för att vara behjälpliga i exempelvis utrymningen av hela vårdavdelningar. Komponenter såsom stigarledningar, brandgasventialtion och räddningshiss kan sannolikt utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. I övrigt bör aspekterna i tabellen för de fyra faktorerna ovan beaktas. 6.4.2.7 EKS Konsekvensen av kollaps av bärande byggnadsdelar är framförallt kopplat till byggnadens höjd och inte till dess horisontella utbredning, vilket också följer av indelningen i brandsäkerhetsklasser enligt EKS. Byggandens bärande delar borde därmed generellt kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.5 Inlåsta personer (Vk5d) Att det finns ett mycket stort skyddsbehov för byggnader med Vk5D är tydligt då verksamheter med inlåsta personer medför att utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Personerna som är frihetsberövade kan av olika anledningar vara svåra att förflytta inom byggnaden eller vidare ut till det fria då de exempelvis kan vara våldsamma, rymningsbenägna etc. Med hänsyn till att lokalerna är låsta kan räddningstjänstens invändiga insats vara förknippad med stora svårigheter. I likhet med Vk5C kan den befarande 27 konsekvensen bli mycket stor om brandskyddet inte fungerar som tänkt det vill säga om en eller flera barriärer brister (jmf avsnitt för Vk5C). Följande verksamheter medger inlåsning av personer och därmed kan klassning enligt Vk5D vara aktuell: • • • • • • • Fängelse, (anläggning för dömda personer, Fängelselagen (2010:610)) Häkte, (anläggning för anhållna personer, Häkteslag (2010:611) Arrestlokal (anläggning enligt Polislag (1984:387) eller enligt Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.) Rättspsykiatrisk vård och psykiatrisk tvångsvård, (anläggning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård). Missbrukarvård, (anläggning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870)) Ungdomsvårdsanläggning, (anläggning enligt LVM, lagen om vård av unga (1990:52), LVU, eller lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603) Karantänbyggnad (anläggning personer frihetsberövade enligt smittskyddslagen (2004:168)) Värt att notera är att det i vårdanläggningar för t.ex. dementa personer inte är tillåtet att låsa in de boende. Ett väl fungerande organisatoriskt brandskydd är i många fall centralt i Vk5D och kan vara en förutsättning för att erhålla en acceptabel säkerhetsnivå för de frihetsberövade personerna i händelse av brand. Personalen kan behöva hjälpa till med utrymning av de inlåsta personerna, genomföra en inledande släckinsats, hjälpa räddningstjänstens så att de kan komma in i lokalerna etc. Det organisatoriska brandskyddets betydelse och tänkta uppgift i händelse av brand bör dokumenteras och tydligt specificeras i brandskyddsbeskrivningen, särskilt i de fall det är en förutsättning för ett acceptabelt brandskydd. 6.5.1 De fyra aspekterna Utvändig släckinsats – Brandspridning i/längs yttervägg (inkl fönster), materialval samt val av taktäckning. – Brandspridning till andra byggnader – Stegutrymning är ej möjlig – Icke krossbara fönster – Det kan på grund av murar, stängsel och så vidare vara omöjligt att ställa upp höjdfordon, komma åt utsidan med mera Invändig räddningsinsats -‐ Förväntas räddningstjänsten starta och vara behjälpliga i utrymningsförloppet. -‐ Information avseende tekniska system så som sprinkler, brandlarm, brandgasventilation och så vidare. -‐ Tillgång till ritningar och underlag för Insatsplanering -‐ Långa inträngningsvägar och slangdragning genom låsslussar -‐ Information via högtalarsystem kopplat till zonad utrymning -‐ Svårighet för räddningstjänsten att känna till byggnadens utrymningsstrategi -‐ Speciallösningar, varje hus är unikt och lösningarna är inte standardlösningar, hur kommuniceras detta till räddningstjänsten, 28 -‐ -‐ -‐ -‐ -‐ till exempel brandsäker zon. Kommunikationssvårigheter då tjocka väggar etc. begränsar räckvidden i radiossytemen. Rakel finns inte på rökdykarnivå, räckvidd för radioutrustning är begränsande. Horisontell utrymning kan medföra att intagna/patienter vistas i samma utrymmen som räddningstjänsten. Kommunikation mellan organisationen på plats och räddningstjänsten. Möjligheten till brandgasventilering på grund av icke öppningsbara fönster och liknande Insatsförmågan kopplad till avståndet mellan räddningsledning och rökdykare Befarad stor konsekvens -‐ Det kan vara problematiskt att evakuera alla intagna/patienter ut i det fria och således kan personer fortfarande befinna sig i byggnaden. -‐ Behovet av skyddsbarriärer blir stort så inte brandskyddet står och faller med en barriär. -‐ En brand kan pågå under längre tid då räddningstjänstens insats är problematisk, exempelvis med avseende på låsgränser etc. -‐ Risken för anlagd brand kan vara högre än i andra typer av verksamheter. -‐ Utrymningsförloppet -‐ Utrymning en är beroende av verksamheten och dess organisation om räddningstjänsten inte kan förväntas bistå. -‐ Ska det dimensioneras för fullständig utrymning av byggnaden -‐ Utrymningsstrategi och eventuellt zonad utrymning samt säkra platser -‐ Tid för att genomföra utrymning -‐ Hur erhålls två av varandra oberoende utrymningsvägar -‐ Ett väl fungerande organisatorisk brandskydd kan vara en förutsättning för -‐ att hantera uppkomna bränder och möjliggöra utrymning. -‐ -‐ -‐ 29 Svårigheter i att snabbt förflytta intagna och personal mellan avdelningarna Personer som hålls inlåsta och inte kan utrymma på egen hand. Personerna som hålls inlåsta kan vara rymningsbenägna och kan således inte slussas ut till det fria utan att det finns en organisation som möter upp. Vid en utrymningssituation kan det av olika anledningar finnas personer som behöver flyttas ut enskilt t.ex. pga att de är våldsamma (utrymningen måste ske i olika omgångar). Ett väl fungerande organisatorisk brandskydd kan vara en förutsättning för en säker utrymning. 6.5.2 Förenklad kontra analytisk dimensionering – identifiering av verifieringsbehov Nedan diskuteras aspekter som kan ha betydelse för huruvida lösningar enligt förenklad dimensionering kan tillämpas eller om analytisk dimensionering krävs. Avsnittet är uppdelat i avsnitt 5:2-‐5:7 i BBR och EKS. 6.5.2.1 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Enligt BBR blir en byggnad som innehåller lokaler i Vk5D en Br0-‐byggnad oavsett storlek. Detta betyder dock inte att hela byggnadens brandskydd behöver dimensioneras med hjälp av analytisk dimensionering. Det är endast de lokaler som ingår i Vk5D samt de delar av byggnaden som direkt påverkar dessa lokaler som skall dimensioneras analytiskt. Övriga delar av byggnaden kan utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering, såvida inte analytisk dimensionering krävs p.g.a. att avsteg görs från förenklad dimensionering eller att byggnaden i övrigt klassas som en Br0-‐byggnad till exempel p.g.a. antalet våningsplan. 6.5.2.2 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Då Vk5D utgörs av verksamheter där personer hålls inlåsta och således inte kan utrymma på egen hand så måste utrymningsförloppet som helhet analyseras analytiskt. Utrymningen är beroende av personalen, sker genom låsta slussfunktioner, utrymningsvägarna hålls låsta o.s.v. Det enda i kapitel 5:3 som stipuleras för Vk5D är det maximala gångavståndet, 30 meter, vilket kan nyttjas som längsta gångavstånd. Särskilt viktiga aspekter att beakta i analysen av utrymningen specificeras i tabellen avsnitt 6.5.1. ovan. De delar av byggnaden där personer inte hålls inlåsta, exempelvis personalutrymmen, kontor eller dylikt och lokaler med verksamheter som inte har nått samröre med de delar där personer hålls inlåsta kan utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.5.2.3 5:4 Skydd mot uppkomst av brand Generellt sett bör förekomsten av utrymmen som berörs av detta avsnitt vara ytterst begränsat i Vk5D. I förekommande fall bör påverkan på brandskyddet vara begränsad och kan utföras med lösningar enligt förenklad dimensionering. 6.5.2.4 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytskikt på väggar, tak och golv är mycket viktiga för utrymningssäkerheten i Vk5D och bör således dimensioneras analytiskt. Det ska särskilt beaktas att risken för anlagd brand kan vara högre än i andra verksamheter. Med hänsyn tagen till risken för anlagd brand, ytskikten och svårigheterna med utrymningsförloppet bör ett automatiskt släcksystem installeras och dess utformning analyseras analytiskt i syfte att begränsa brand och brandgasspridningen. Högsta krav på ytskiktsklass bör också övervägas (A-‐klass). Brandcellsindelningen samt ventilationssystemets uppbyggnad är även det komplicerat och kan inte utföras förenklat. Särskild hänsyn bör tas till slussfunktioner, svårigheterna i brandgasventilering, horisontell utrymning etc. Krav på brandcellsgränserna bör kunna utföras genom lösningar enligt förenklad dimensionering enligt kraven för Br1-‐byggnader. Detsamma gäller kraven på bjälklag, dörrar 30 mot utrymningsväg och övriga dörrar. Att utföra varje cell som egen brandcell ger en extra säkerhet och tid för personal att vidta åtgärder. Det kan finnas behov av att skapa brandsäkra zoner inom byggnaden, dels för personsäkerhet men även för att minimera egendomsskadorna till följd av en brand. Detta kan göras med brandcellsgränser med högre avskiljande förmåga än vad som normalt krävs för de andra brandcellerna, där ett antal avdelningar grupperas inom en sådan zon för att åstadkomma ett högre skydd mot brandspridning. Skydd mot omfattande brandspridning kan därmed inte direkt anses kunna dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering utan eftertanke, så analytisk dimensionering bör användas. Vidare är den avskiljande förmågan på säkra platser föremål för analytisk dimensionering med hänsyn till utrymningsstrategin och räddningstjänstens förväntade insatsförmåga/tid. 6.5.2.5 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader I flera fall bör avstånden till andra byggnader av naturliga skäl vara stort, exempelvis p.g.a. stängsel och murar, för dessa typer av byggnader varvid lösningar enligt förenklad dimensionering kan användas. Dock bör hänsyn tas till att räddningstjänsten kan ha svårt att genomföra en utvändig insats. 6.5.2.6 5:7 Möjlighet till räddningsinsats Räddningstjänsten är den sista skyddsbarriären i brandskyddet och det är av stor vikt att de förutsättningar som krävs för en god räddningsinsats är så oberoende det går av andra system för brandskyddet och detta bör innefattas i en analytisk dimensionering tillsammans med en dialog med räddningstjänsten. Om t.ex. ett sprinklersystem installeras i byggnaden och detta i händelse av brand skulle fallera så kan konsekvensen vara förödande om stigarledningarna är kopplade till sprinklerpumpen om det är denna som medfört felfunktion av sprinklersystemet. Sådana beroenden bör undvikas för att öka brandskyddets robusthet. Kraven i övrigt för stigarledningar kan generellt utformas med lösningar enligt förenklad dimensionering. För räddningsväg och tillträdesväg kan i princip riktlinjerna för förenklad dimensionering tillämpas. Det som bör beaktas genom analytisk dimensionering är eventuella komplikationer avseende att räddningstjänstens tillträde och tillträdesvägar i stora delar är kopplad till låsningen av avdelningarna, slussfunktioner samt är beroende av personalen med mera. Med hänsyn till byggnadernas skalskydd och övriga utformning för att förhindra rymningar, exempelvis okrossbara och icke öppningsbara fönster, bör brandgasventilationen dimensioneras med analytisk dimensionering. Brandgasventilation av källare kan oftast dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering då detta inte skiljer sig från en vanlig Br1-‐byggnad. Den specifika utformningen av räddningshissen torde vara tillfredställande om lösningar enligt förenklad dimensionering följs. I övrigt bör aspekterna i tabellen för de fyra faktorerna ovan beaktas. 31 6.5.2.7 EKS Bärverket kan dimensioneras med lösningar enligt förenklad dimensionering som om byggnaden vore en Br1-‐byggnad. 32 7 Referenser Boverket (2002), Konsekvensutredning -‐ Förslag till ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) Boverket Byggregler, BBR avsnitt 5-‐brandskydd, Karlskrona: Boverket. Boverket (2011a), Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd -‐ BFS 2011:27, BBRAD 1, Karlskrona: Boverket. Boverket (2011b), Brandskydd, i Regelsamling för byggande, BBR 2012, Boverkets Byggregler, BFS 2011:6, med ändringar t.o.m. BFS 2011:26, Karlskrona: Boverket, s. 117-‐195. Boverket (2011c), Konsekvensutredning -‐ för revidering (BFS 2011:26) av avsnitt 5 Brandskydd i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:26) -‐ för allmänt råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BFS 2011:27), Karlskrona: Boverket. Lundin, J. 2001, Verifiering, kontroll och dokumentation vid brandteknisk projektering, Rapport 3122, Lund: Brandteknik, Lund tekniska högskola, Lunds Universitet. 33 Bilaga A – Höga byggnader – Exempel kontorsbyggnad Nedan ges exempel på bedömning för en 25 våningars kontorsbyggnad med följande övriga förutsättningar: • Försedd med automatisk vattensprinkleranläggning. • 300 m2 per plan • Två trapphus, ett Tr1 och ett Tr2 • Ingen hissutrymning • Inga publika lokaler FD i tabellen nedan innebär lösningar enligt förenklad dimensionering och innebär att krav för lägst Br1-‐byggnad uppfylls. Det ska också poängteras att inte alla avsnitt av BBR har tagits med, då de inte anses tillämpliga i det specifika fallet. I allmänhet ska det poängteras att nyttja ett automatiskt släcksystem för att uppfylla kraven i föreskrifterna enligt avsnitt 5:111 i BBR inte är tillämpligt för Br0-‐byggnader då grunden är att byggnaderna ska dimensioneras med analytisk dimensionering. De fall som anges i 5:111 kan i allmänhet anses lösa det specifika tekniska problemet men verifiering med analytisk dimensionering krävs i större utsträckning med hänsyn till brandskyddets robusthet för Br0-‐ byggnader. Dvs i de fall som nedan anges där lösningar enligt förenklad dimensionering i stort kan tillämpas så förutsätter detta att ett installerat släcksystem inte nyttjas för att tillgodose kraven i föreskriften. Om det automatiska släcksystemet nyttjas är detta föremål för analytisk dimensionering. BBR Avsnitt Rubrik 5:2 Brandtekniska klasser Bedömning AD/FD. Verksamhetsklass FD: Vk1 Byggnadsklass Br0 då högre än 16 våningar 5:3 Utrymning vid brand Tillgång till utrymningsvägar Allmänt AD: § Utrymningsstrategi § Personbelastning § En ut alla ut § Zonad utrymning § Fullständig utrymnings-‐dimensionering av utrymning då personer lämnat kontor och beger sig vidare till säker plats FD: Utformning enligt 5:321. Minst två utrymningsvägar tillgängliga (Tr1 + Tr2) (AD: § § Utformning och framkomlighet Gångavstånd En enda utrymningsväg Hissutrymning) FD: Maximalt gångavstånd enligt 5:331 för enskilda kontorslägenheter, 45 m 34 FD: Gångavstånd inom utrymningsväg AD: § Förlängt gångavstånd för ovanstående FD med hänsyn till sprinkler § Förlängt gångavstånd för ovanstående FD FD: Från enskilda kontorslägenheter Utrymningsbredd/kapacitet AD: § Övrig kapacitet beror av utrymningsstrategi Brandtekniska installationer Dörrar FD: Slagriktning (beror av hur många som använder den specifika dörren, beror av utrymningsstrategi) FD: Dörrbredd vid begränsad personbelastning, t ex från kontor FD: Beslagning (beror av hur många som använder den specifika dörren, beror av utrymningsstrategi) AD: Dörrar till det fria från trapphus och andra dörrar som samnyttjas Vägledande markering FD Allmän belysning FD Nödbelysning FD Brandlarm AD: Beror av utrymningsstrategi Utrymningslarm AD: Beror av utrymningsstrategi 5:4 Uppkomst av brand Generellt FD enligt 5:4 5:5 Brandspridning inom byggnad Ytskikt FD Brandcellsindelning FD: Utformning enligt 5:53, 5:531 samt 5:541 för Br1 AD: Förstärkt klass på avskiljande för att begränsa konsekvens Dörrar mot utrymningsväg FD: Utformning enligt 5:534 mellan korridor som är utrymningsväg och kontorslägenhet EI 30-Sa. AD: Dörr till trapphus skall även uppfylla Sm för att erhålla ett högre skydd mot vertikal brandspridning och påverkan på utrymmande dimensioneras klass etc analytiskt. Dörrar övriga FD: Samma klass som brandcellsgränsen i övrigt. Ventilationssystem FD: Utförande enligt 5:533, samma klass som brandcellsgräns i övrigt AD: § Ytterväggar Fläkt i drift AD: hela 5:55 35 Skydd mot omfattande brandspridning 5:6 AD: förstärkta brandcellsgränser för att begränsa konsekvens Brandspridning mellan byggnad Allmänt FD: Bör inte tillämpas för Br 0 byggnader AD: Speciellt för Br 0: De stora fönster areorna i fasaderna pga av stora brandceller och att man ofta vill ha glasfasader kan leda till mycket hög strålningspåverkan på intilliggande byggnader. Kollaps av konstruktioner även här glasfasader kan ge stora konsekvenser över större områden. Viktigt att titta på vad brand i stora byggnader ger för påverkan gällande strålning och även vid kollaps. Och att man med passiva eller aktiva system verifierar att man hanterat dessa risker Taktäckning 5:7 AD: Obrännbar på obrännbart Möjlighet till insats 5:71Allmänt FD: För att säkerställa invändig insats krävs stigarledning och Räddningshiss och här kan man följa standard. AD: Verifieringen torde innefatta utrymning med hiss och vilken kapacitet som krävs. Samt eventuell krock mellan utrymningsväg och insatsväg. 5:72 Åtkomlighet för räddningsinsatser 5:721 Räddningsväg FD: Räddningsväg för att kunna ställa upp sina fordon ingen stegutrymning är aktuell. Detta krav ställs på alla byggnader och här är i första hand möjligheten att nå byggnadens angreppspunkt viktig. AD: Stegbilarna utgör en extra säkerhet och det kan väl vara god ide att se till att de kan nå alla fasader även om de kanske inte når ända upp på översta planet i alla byggnader. 5:722 Tillträdesväg FD: Uppfylla kravet på utrymningsväg på varje plan gör att vi ofta klarar normal längd på tillträdesväg. Tillträdesväg till källare. AD: Krock mellan utrymningsväg och insatsväg. Brandihissen ska ses som en del av tillträdesvägen. 5:73 Installationer för släck och räddningsinsatser 5:731 Släckutrustning FD: Vid sprinkler krävs inte inomhusbrandposter och de flesta Br 0 byggnader är sprinklade. Om så inte är fallet följer man rekommendationerna från MSB eller andra kring placering 25 m max mellan släckutrustning. Alternativt gäller detta även för Br 0 som redundans. Men bör då inte ligga på samma inmatning som sprinkler dvs om sprinkler fallerar så fallerar även dessa eller tänker jag fel för sprinkler får väl aldrig fallera! AD: Kan väl vara en del i analysen gällande tillräcklig redundans i byggnadens brandskydd. 36 AD:? FD: Inte aktuellt mer än hur man aktiverar brandgasvent. AD: Förmodar att även trapphusoch källare i Br 0 ska förses med brandgasvent. All brandgas-ventilation ska verifieras analytiskt. Trapphusen ska klara utrymning och underlätta för insatspersonalen som ska kunna utnyttja trapphusen. 5:732 Brandgasventilation 5:733 Stigarledning FD: Krav enligt 5:733 AD: Oberoende från sprinkleranläggning 5:734 Räddningshiss FD: Kravet gäller för Br 0 och ska utformas enligt BBR och standard. AD: Hur många behöver vi och ska man utrymma via dessa kräver analys. EKS Brandtekniska klasser Generellt --- AD 37 Bilaga B – Samlingslokaler Nedan ges exempel på bedömning för en samlingslokal i två plan i Vk2C med följande övriga förutsättningar: • Försedd med automatisk vattensprinkleranläggning. • Ingen hissutrymning FD i tabellen nedan innebär lösningar enligt förenklad dimensionering och innebär att krav för lägst Br1-‐byggnad uppfylls. Det ska också poängteras att inte alla avsnitt av BBR har tagits med, då de inte anses tillämpliga i det specifika fallet. I allmänhet ska det poängteras att nyttja ett automatiskt släcksystem för att uppfylla kraven i föreskrifterna enligt avsnitt 5:111 i BBR inte är tillämpligt för Br0-‐byggnader då grunden är att byggnaderna ska dimensioneras med analytisk dimensionering. De fall som anges i 5:111 kan i allmänhet anses lösa det specifika tekniska problemet men verifiering med analytisk dimensionering krävs i större utsträckning med hänsyn till brandskyddets robusthet för Br0-‐ byggnader. D.v.s. i de fall som nedan anges där lösningar enligt förenklad dimensionering i stort kan tillämpas så förutsätter detta att ett installerat släcksystem inte används för att tillgodose kraven i föreskriften. Om det automatiska släcksystemet används för att uppfylla en föreskrift skall denna parameter inkluderas i den analytiska dimensioneringen och robusthetsanalysen. BBR Avsnitt Rubrik 5:2 Brandtekniska klasser Bedömning AD/FD. Verksamhetsklass Samlingslokal med alkoholservering Vk2C Byggnadsklass Br0 Vk 2C i bottenvåning, > 600 personer Vk 2C ej i bottenvåning, > 300 personer 5:3 Utrymning vid brand Tillgång till utrymningsvägar Allmänt Utformning och framkomlighet Gångavstånd AD: § § § § § FD: Vk2C 15 m AD: § § Utrymningsstrategi Personbelastning Antal utrymningsvägar Placering av utrymningsvägar Rulltrappa används för utrymning > 1 Sprinkleravsteg vid användning av 20 m Förlängt gångavstånd Utrymningsbredd/kapacitet AD: Dörrar FD: Slagriktning § Verifieras analytiskt 38 FD: Dörrbredd från utrymme med begränsad personbelastning FD: Beslagning AD: Dörrbredder Brandtekniska installationer Utrymningsplats FD: utformning enligt 5:336, utgår vid automatisk släckanläggning Hiss Utformning enligt 3:144 samt BBRAD1 Vägledande markering FD Allmän belysning FD Nödbelysning FD Allmän belysning samt tändning av allmän belysning FD Brandlarm Förenklad dimensionering enligt 5:354 AD: § Styrningar § Larmlagring § Utglesning av detektion relativt SBF 110 § Byte av detektor typ Utrymningslarm Förenklad dimensionering enligt 5:354 AD: Typ av larm, larmzoner 5:4 Uppkomst av brand Generellt FD enligt 5:4 5:5 Brandspridning inom byggnad Ytskikt FD: Uppfyller krav enligt 5:521 och 5:522 för Br1 AD: Lättnader i ytskikt vid installation av släcksystem (ej brandavskiljda utrymningsvägar) Brandcellsindelning FD: Utformning enligt 5:531 för Br1 samt 5:542 för Vk2C AD: Storlek på brandcell till följd av automatisk släckanläggning, se även 5:6 Dörrar mot utrymningsväg FD: Utformning enligt 5:534 Vk3: EI 30 Sa Dörr till trapphus skall även uppfylla Sm AD: Till följd av automatisk släckanläggning: § E 30-C § Borttagande av röktäthet för varma gaser Sm Dörrar övriga FD: Krav enligt 5:534. EI 30/60-C (E 30/60-C, sprinkleravsteg) AD: § Om mer än ett sprinkleravsteg Ytterväggar FD i enlighet med 5:551 Fönster i ytterväggar FD i enlighet med 5:553 39 Ventilationssystem Släcksystem 5:6 FD: Utförande enligt 5:533 AD: Kanalisolering utgår, inkluderas i analytisk dimensionering/robusthetsanalys Som del av AD, utförande enligt 5:252 Skydd mot brandspridning mellan byggnader FD: Tillämpas för byggnader med samlingslokaler 5:7 Möjlighet till Räddningsinsatser Allmänt AD: Resonemang kring insats bör finnas med i utrymningsdimensioneringen så att Räddningstjänstens insats inte försvårar utrymning och tvärtom. Räddningsväg FD: Kan uppfyllas i alla delar AD: Placering av samlingsplats och räddningstjänsten uppställningsplats skall beaktas. Tillträdesväg Överlag enligt förenklad dimensionering AD: Om tillträdesväg är samma som utrymningsväg, viktigt att man tar hänsyn till det så att båda funktionerna finns samtidigt. Släckutrustning FD: Tillämpas Brandgasventilation Trapphus, källare, etc.: Enligt FD. Publika delar: Ev. som del av analytisk verifiering Stigarledning FD: Installeras ej i detta fall Räddningshiss FD: I allmänhet är det kraven i standard man följer. AD: Hur ser utrymningen ut? Ska man utrymma med stöd av Räddningshissen då ska detta analyseras. Åtkomlighet Installationer EKS Brandtekniska klasser Generellt --- FD – Förenklad dimensionering kan användas. Klass på bärverk enligt EKS (för likvärdig motsvarande byggnad) under förutsättning att utrymning kan säkerställas inom normal tid. 40 Bilaga C – Större sjukhus (Vk5c) Även om byggnaden innehållande Vk5C klassas som en Br0-‐byggnad behöver inte alla avsnitt i BBR dimensioneras analytiskt. Tabellen nedan är avsedd som ett inledande verktyg för att avgöra vilka avsnitt av BBR som normalt kan hanteras med lösningar enligt förenklad dimensionering i ett specifik fall. Exemplet nedan är baserat på ett sjukhus med fyra våningar ovan mark innehållande endast vård i de övre tre våningarna. Det finns i de tre övre planen flera avdelningar bredvid varandra varav vissa utryms via horisontal utrymning. I markplan finns blandade verksamheter med av Vk5D, Vk1 samt Vk2A. FD i tabellen nedan innebär lösningar enligt förenklad dimensionering och innebär att krav för lägst Br1-‐byggnad uppfylls. Det ska också poängteras att inte alla avsnitt av BBR har tagits med, då de inte anses tillämpliga i det specifika fallet. BBR Avsnitt Rubrik Bedömning AD/Förenklad dim. 5:2 Brandtekniska klasser Verksamhetsklass Sjukhus med Vk5C Vårdlokaler, Vk1 kontor och Vk2A för apotek, matsal, receptioner och så vidare Byggnadsklass Krav enligt 5:22. Br0. 5:3 Utrymning vid brand Tillgång till utrymningsvägar Allmänt AD: § Scenarioanalys av tänkt utrymning § Antal patienter inom en avdelning § Flöden från andra verksamheter § Patienter som är svåra att flytta, IVA, Operation m.m. FD: Krav enligt 5:321. Minst två utrymningsvägar FD: Krav enligt 5:357. Utrymning till annan vårdavdelning Gångavstånd AD: 40 m då fler än 1 sprinkleravsteg görs (FD: Krav enligt 5:331 30 m) Brandlarm FD: Krav enligt 5:357. Automatiskt brandlarm enligt 5:2511 AD: § Larmlagring m.m. Utrymningslarm FD: Krav enligt 5:357. Utrymningslarm enligt 5:2512 AD: § Styrning och typ av utrymningslarm Vägledande markering FD: Krav enligt 5:357. Utförande enligt 5:341 Nödbelysning FD: Krav enligt 5:357. Utförande enligt 5:343 41 5:4 Uppkomst av brand Generellt FD: Krav enligt 5:4. Utförande enligt 5:4 5:5 Brandspridning inom byggnad Krav på ytskikt, allmänna ytor Tak FD: Krav enligt 5:523. B-s1,d0 Väggar FD: Krav enligt 5:523. C-s2,d0 Golv FD: Inget krav enligt 5:524 Tak FD: Krav enligt 5:522. B-s1,d0 Väggar FD: Krav enligt 5:522. B-s1,d0 Golv FD: Krav enligt 5:524. Cfl-s1 Krav på ytskikt, utrymningsväg Brandcells-indelning - Krav på brandcellsgränser FD: Krav enligt 5:547. Vårdavdelning AD: § Storlek på brandcell, antal patienter m.m. - FD: Krav enligt 5:357. Luftsluss Väggar FD: Krav enligt 5:531. EI 60 AD: § Klass på brandcell i syfte att skapa ökade barriärer mellan varannan vårdavdelning Bjälklag FD: Krav enligt 5:531. EI 60 Dörrar mot utrymningsväg AD: E 30-C då fler än 1 sprinkleravsteg görs (FD: Krav enligt 5:534. EI 30-C) Dörrar övriga AD: E 30-C då fler än 1 sprinkleravsteg görs (FD: Krav enligt 5:534. EI 30-C) Ventilationssystem AD: § Varannan vårdavdelning förses med olika ventilationsaggregat i syfte att skapa extra barriär § Horisontell utrymning inom byggnad § Förhindra rökspridning via tilluft, t.ex. brand i fläkt eller utomhus Släcksystem FD: Krav enligt 5:547. Automatiskt släcksystem utförande enligt 5:252 5:6 Brandspridning mellan byggnader Avstånd FD: Krav enligt 5:61. Avstånd mellan byggnader 8 meter Taktäckning FD: Krav enligt 5:62. Broof + A2-s1,d0 / Broof + brännbart 42 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser Tillträdesvägar FD: Krav enligt 5:722. Max 50 meter AD: § Insatstid, rimlig § Påverkan utrymningsvägar § Lämpliga angreppspunkter Brandgasventilation Källare FD: Krav enligt 5:732. 0,5 % av golvytan Vind FD: Krav enligt 5:732. 1 % av golvytan Trapphus FD: Krav enligt 5:732. 1 m2 röklucka per trapphus Brandvatten FD: Krav enligt 5:733. Stigarledning > 24 meter AD: § Total slanglängd § Tryckfall EKS Bärverkets brandskydd Bärverk Vertikalt + Stomstab. FD: Krav enligt EKS. R30 / R60 / R90 Bjälklag FD: Krav enligt EKS. R30 / R60 / R90 Övrigt Områden som inte regleras i BBR Lös inredning EN 1021-2 eller högre Livsuppehållande system AD: I syfte att säkerställa livsuppehållande system så som oxygen, elkraft och gaser m.m. Brandfarlig vara Labmiljöer, etanol, diesel för reservkraft Övriga hanteringsrisker Syrgas, kemikalier Helikopterlandnings platser Släcksystem m.m. Farligt Godstransporter Särskild riskanalys 43 Bilaga D -‐ Inlåsta personer (Vk5d) Nedan ges ett exempel på bedömning för ett 1-‐plans fängelse med följande övriga förutsättningar: -‐ 4 avdelningar -‐ Automatisk vattensprinkler anläggning -‐ Publika delar, motsvarande besöksrum, personalrum och liknande, i annan byggnad. BBR Avsnitt Rubrik Bedömning AD/Förenklad dim. 5:2 Brandtekniska klasser Verksamhetsklass Vk5D Lokaler med inlåsta personer Byggnadsklass Krav enligt 5:22. Br0 5:3 Utrymning vid brand Tillgång till utrymningsvägar Allmänt AD: § Scenarioanalys av tänkt utrymning § Hur mycket personal behövs för att möjliggöra säker utrymning § Vart ska de frihetsberövade personerna förflyttas § Påverkar övriga verksamheter i byggnaden utrymningen från berörda lokaler FD enligt 5:321 (minst två utrymningsvägar) FD enligt 5:357 (utrymning till annan avdelning/brandcell ok) Gångavstånd Krav enligt 5:331. 30 m AD vid längre avstånd Brandlarm FD enligt 5:2511 (automatiskt brandlarm) AD: § Utrymningslarm Larmlagring m.m. FD enligt 5:2512 AD: § Styrning och typ av utrymningslarm Vägledande markering FD enligt 5:341 Nödbelysning AD: § Omfattning och minsta belysningsstyrka dock lägst enligt 5:343 (nödbelysning i kommunikationsytor inom berörd verksamhet) 44 5:4 Uppkomst av brand Generellt FD enligt 5:4 5:5 Brandspridning inom byggnad Krav på ytskikt, allmänna ytor Tak AD: Väggar § AD: § Golv Tak Väggar § Golv Krav på brandcellsgränser Väggar Klass på ytskikt dock lägst B-‐s1,d0 fäst på material av A2-‐ s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 AD: Klass på ytskikt dock lägst B-‐s1,d0 fäst på material av A2-‐ s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 AD: § Brandcellsindelning Klass på ytskikt dock lägst Dfl-‐s1 fäst på material av A2-‐s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 AD: § Klass på ytskikt dock lägst C-‐s2,d0 fäst på material av A2-‐ s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 AD: § Krav på ytskikt, utrymningsväg Klass på ytskikt dock lägst B-‐s1,d0 fäst på material av A2-‐ s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 Klass på ytskikt dock lägst Cfl-‐s1 fäst på material av A2-‐s1,d0 eller på beklädnad i brandteknisk klass K210/B-‐s1,d0 AD: § Omfattning (minst resp. rum där inlåst person befinner sig utförs som egen brandcell) § Luftsluss för horisontell utrymning FD enligt 5:531 eller 5:532 (dock lägst EI 60 kring rum där enskild inlåst person befinner sig) Alternativt AD: § Brandteknisk klass dimensioneras för att motstå ett fullständigt brandförlopp. (Observera att brandbelastningen kan förändras över tid, se vidare lös inredning under Övrigt.) § För att kunna skapa en zonindelad utrymning förstärks brandcellsgränsen mellan avdelningarna till EI 90. 45 Bjälklag FD enligt 5:531 eller 5:532 (dock lägst EI 60 kring rum där enskild inlåst person befinner sig) Alternativt AD: § Brandteknisk klass dimensioneras för att motstå ett fullständigt brandförlopp. (Observera att brandbelastningen kan förändras över tid, se vidare lös inredning under Övrigt.) Dörrar mot utrymningsväg FD enligt 5:534. EI 30-‐C Dörrar övriga FD enligt 5:534. EI 30-‐C Ventilationssystem FD enligt 5:533 Släcksystem (E 30-‐C, om automatisk släckanläggning installeras) AD: § Horisontell utrymning § Friskluftsintag/tilluft (skydd mot inträngande rök utifrån eller från brand i aggregat) Automatiskt släcksystem installeras med hänvisning till risk för brands uppkomst och som ytterligare säkerhetsbarriär. AD: § Utformning 5:6 Brandspridning mellan byggnader Avstånd Krav enligt 5:61. Avstånd mellan byggnader 8 meter Taktäckning Krav enligt 5:62. Broof + A2-‐s1,d0 / Broof + brännbart 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser Tillträdesvägar AD: Brandgasventilation Källare § Strategi § Insatstid, rimlig § Påverkan utrymningsvägar § Lämpliga angreppspunkter Krav enligt 5:732. 0,5 % av golvytan AD: § Vind Krav enligt 5:732. 1 % av golvytan AD: § Utformning Utformning 46 Trapphus 2 Krav enligt 5:732. 1 m röklucka per trapphus AD: § Släckvatten Utformning AD: § Anordning för att säkerställa tillgängligt släckvatten inom låsta avdelningar (problem vid slangdragning förbi låsgränser) dock lägst enligt 5:733. Stigarledning > 24 meter EKS Bärverkets brandskydd Bärverk Vertikalt + Krav enligt EKS. R30 / R60 / R90 Stomstab. Bjälklag Krav enligt EKS. R30 / R60 / R90 Övrigt Områden som inte regleras i BBR Risk för uppkomst av brand AD: Lös inredning och brandbelastning Organisatoriskt brandskydd Farligt Godstransporter § Hög risk för anlagd brand inom lokalerna? § Rökförbud lämpligt? § Utformning/placering av kaffebryggare, spisar etc.? AD: § Hög risk för anlagd brand inom lokalerna? § Hur mycket och vilken typ av lös inredning skall finnas inom lokalerna (svårantändligt och minimal brandbelastning)? § Finns risk att brandbelastningen inom lokalerna ökar över tid (t.ex. vid livstidsdömda med personliga tillhörigheter)? § Brandskyddskrav på madrasser och sängutrustning dock generellt enligt SS 876 00 01 och inom rum där den intagne själv kan tänkas antända madrassen, t.ex. obs-‐rum ska brandskyddskraven enligt SS 876 00 10 uppfyllas. AD: § Personalens roll och strategi vid utrymning. § Personalens funktion för att underlätta för räddningstjänstens insats. § Minsta personalstyrka för att säkerställa acceptabel utrymnings säkerhet. § Erforderlig utbildning av personal. Särskild riskanalys utförd? 47