Transcript Anteckningar från arbetsmöte för gymnasienätverket

Anteckningar från arbetsmöte för gymnasienätverket 201000520 Deltog Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland (antecknade) Cecilia Ekdahl‐Valdo, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping Karin Odelblad, Komvux Norrköping Per Ödman, Hagagymnasiet, Norrköping Lena Dunér, Birgitta/Elsa, Linköping Lena Fogelberg Carlsson Katedralskolan, Linköping Ann Wågman, Carlsund utbildningscentrum, Motala Agneta Blomgren, Ebersteinska gymnasiet, Norrköping Lena Hartman, Anders Ljungstedts Gymnasium, Linköping Elisabeth Karlsson Svahn, Vretagymnasiet Charlott Westerlund, Anders Ljungstedts Gymnasium, Linköping Tony Strid, Berzeliusskolan Linköping Susanne Bentfors, Kungshögaskolan Mjölby Kerstin Johansson,, Nyströmska skolan, Söderköping Marianne Auby Huddén, Nyströmska skolans bibliotek, Söderköping Petter Edlund, De Geergymnasiet, Norrköping Jenny Aspling, Bergska skolan, Finspång Göran Brolund, Fyrisskolan, Uppsala Carina Bergman, Platengymnasiet Motala Marie Molander, Platengymnasiet Motala Anna‐Karin Nystedt‐Johansson, Platengymnasiet, Motala Läromedelshantering ‐ exempel och rutiner från olika skolor Sju bibliotek med ansvar för läromedel har skickat in exempel på hantering och rutiner. Bifogas som sep. bilaga. Ytterligare exempel och synpunkter framfördes i diskussionen: ‐ ALG har infört regel att man inte får låna om man har två läroböcker som är försenade. ‐ Carlsund skickar krav via sms vilket fungerar utmärkt. ‐ Nyströmska kräver via e‐post, fungera bra och på en lite skola är det värt arbetet att lägga in adresserna. ‐ Bra att biblioteket har ansvar, det underlättare för lärare och blir lika för alla. ‐ Viktigt att jobba på att få in extrapersonal annars tar det för mycket av tiden. ‐ Läromedelsutlåningen medför inga problem på den lilla skolan. ‐ Vad säger juridiken? Får man hindra elever från att ta del av undervisningen ‐ få sina läromedel? ‐ Om man har accepterat och skrivit under lånereglerna är det okej. Planer och uppföljning för gymnasiebibliotek Vi hann enbart titta på och nämna några olika typer och exempel, verksamhetsplan, skrivningar om biblioteket i skolans arbetsplan, kommunens biblioteksplan och plan för informationskompetens däribland Göran Brolunds exempel från Fyrisskolan: http://www.infokompetens.net/Infoplan.htm Jenny Aspling beskrev sitt pågående uppdrag där hon bl a gör en plan för informationskompetens. Hon har inspirerats av Görans plan och av IFK‐handboken på gymnasiebiblioteket i Håbo: http://www.habo.se/sv/Kultur‐‐Bibliotek/Habo‐bibliotek/Gymnasiebibliotek/Informationskompetens/ Sammanställning av enkät om gymnasiebiblioteken i Sörmland delades ut. Sammanställning av "snabbenkät" (bifogas som sep bilaga) Gymnasienätverket framöver ‐ förslag om ändrad form Referensgruppen fick i uppdrag att diskutera nya arbetsformer för nätverket. Övrigt ‐ Stora brister i elevers arbete i skolbiblioteken Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) givit ut kunskapsöversikten Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket och där kartlagt forskningen om elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket. Såväl svenska som internationella studier visar att fokus i undervisningen bör flyttas från sökteknik till hur elever använder och förstår information. http://www.skolbiblioteksgruppen.se/ Samarbete lärare och bibliotekarie ‐ en nödvändig möjlighet, föreläsning och workshop. Medv. Göran Brolund, lärare Fyrisskolan i Uppsala. Spridda anteckningar från Görans föreläsning (i övrig se powerpoint och material som delades ut): Om samarbete: ‐ Jag jobbar jämt ihop med bibliotekarie! ‐ David V. Loertschers taxonomi, (amerikansk professor vid School of Library and Information Science i San José), kan användas för att mäta samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och skolledning. Se bilaga 1. Om att använda sociala medier i undervisningen: ‐ Om man spelar på elevens hemmaplan kan det gå lite lättare Om Gy 2011: ‐ Gå in på Skolverkets hemsida och läs kursplanerna! Titta vad som står om infosök och kritisk granskning – Där är ni skitviktiga! (Skolverket, kursplaner: http://www.skolverket.se/sb/d/165) Om Kuhlthau och ISP (Informationssökningsprocessen): ‐ Kuhlthau har kopplat ihop allt till ett helhetsperspektiv ‐ ISP är ett sätt att lugna ner de som är stressade över en uppgift. ‐ Handledarsamtalen ska komma i början av arbetet. Och de ska genomföras av lärare och bibliotekarien tillsammans! På Fyrisskolan har man gjort en egen grafisk modell av ISP som delas ut till eleverna. Om källkritik: ‐ Jag brukar undvika ordet källkritik det är så tråkigt… Göran låter eleverna skriva bedömningar av de källor som använts. Se exempel i elevarbeten på denna sida: http://www.infokompetens.net/Elevarbeten.htm Tre uppgifter fick grupperna välja på i gruppdiskussionerna: Plan för informationskompetens – Fyrisskolans plan är 3‐4 år gammal hur kan man modernisera den? Hur skulle den tas upp och förankras på din skola? Scientific Litarature Review (SLR) – Förbered ett arbete om klimathot eller ngt annat – Hur gör ni intro? Wikipedia – Ni ska på 1‐2 lektioner intressera eleverna för Wikipedia Från gruppdiskussionerna: ‐ Viktigt i samarbete att bestämma vem som gör vad. ‐ Ett exempel är att ta upp plagiat och fusk – att förstå vad det innebär. ‐ Bakvägen – idé från Jenny – eleverna får agera databasadminsitratör och berätta om ”sin” databas. De får demonstrera hur man ska använda Wikipedia. ‐ Hur lägga upp lektion om Wikipedia – Läsa Gullbrandsens bok, rollspel en elev, en lärare. Gå igenom vad en wiki är, historik, redigering Nästa lektion: pröva att redigera ‐ Bästa källkritikträningen är att använda Wikipedia ihop med andra källor. ‐ Viktigt att hjälpa lärarna på vägen. Föreslå t ex att eleverna använder några engelskspråkiga källor eller att alla lärare ber eleverna tycka om sina källor i alla arbeten. ‐ Källgranskningen behöver komma in i betygskriterierna! ‐ Förslag till Informationskompetensplan i fyra delar: 1. Vad är en källa? 2. Hur skriver man ett abstract, notapparat? 3. ISP Kuhlthau 4. Vetenskaplig metod Skolbibliotekets taxonomi för delaktighet i undervisningen Bil 1
Ur: David V. Loertscher, Taxonomies of the school library media program (2 uppl.
2000, San Jose, Hi Willow Research and Publishing. Fritt översatt till svenska av
Christer Holmqvist.
Bibliotekets roll ur bibliotekariens perspektiv
ICKE-INBLANDNING
Biblioteket uppfattas som en lagerlokal.
LAGERLOKAL MED SJÄLVBETJÄNING
Kräver ordning, systematik (som hushållsarbete syns ej).
INDIVIDUELL REFERENSTJÄNST
Lärare/elever serveras med det material de frågar efter; folkbiblioteksnivån.
(älskas av många bibliotekarier, trollar fram information).
SPONTAN MEDVERKAN
Någon elev tar sig ner till biblioteket för att hitta svar på någon fråga
(oplanerat).
FLYKTIG PLANERING
Spontan planering t.ex. i fikarummet eller vid kopiatorn.
PLANERAD MATERIALFÖRSÖRJNING
När läraren förvarnar om tema och projekt, så att bibliotekarien är ”lite”
förberedd, ofta sent.
TILLFÄLLIGA UTÅTRIKTADE BIBLIOTEKARIEINSATSER (”Missionerande”.)
Bokprat, kampanjer, skapar positiva attityder men inga varaktiga
effekter.
FORMELL PLANERING
Bibliotekarien tas med i planeringen och kan därför handleda eleverna.
UNDERVISNINGSPLANERING
Bibliotekarien är med i uppläggning, genomförande och utvärdering.
Jämbördig med lärare.
PEDAGOGISKT UTVECKLINGSARBETE
Bibliotekarien deltar i själva planeringsarbetet av undervisningen på skolan.