Transcript VP2012 Utbildningdnämnden (5 MB, pdf)

Verksamhetsplan 2012
Utbildningsnämnden
Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2012
ProduktionUtbildningsförvaltningen
Grafisk form omslag b-e-r-g.se
Fotograf
Björn Tesch, Ulrica Zwenger
Tryck
Östertälje tryckeri 2012
Upplaga
1000 ex
UTBILDNINGSNÄMNDEN
DNR 11-102/8561
SID 1 (67)
Verksamhetsplan 2012 Utbildningsnämnden
Utbildningsnämnden fattade den 15 december 2011 följande beslut om verksamhetsplan
och budget för 2012.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2012 godkänns.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1 097,9 mnkr, se bilaga 2.
3. Resultatenheter för 2012 godkänns enligt bilaga 2.
4. Förvaltningen får i uppdrag att under 2012 utreda hanteringen av skolpliktsbevakning
samt att under 2012 utreda möjligheten att utöka antalet antagningsplatser vid
kommunala gymnasieskolor med mycket högt söktryck. se avsnitt 2.1 och 2.2.
5. Skrivelse till utbildningsnämnden om rättning av nationella prov från Lotta Edholm
(FP), Johanna Sjö (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anses
besvarad, se avsnitt 2.2.2 samt bilaga 29 a.
6. Skrivelse till utbildningsnämnden om översyn av måluppfyllelse för funktionsnedsatta
från Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Tobias Gillberg (C) och Erika Svanström
(KD) anses besvarad, se avsnitt 2.2 samt bilaga 29 b.
7. Elevpeng till grundskola, elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 6, 8, 9, 12 a och 12 b respektive
15.
8. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive
gymnasiesärskola godkänns, bilaga 7, 11, 14 c och d respektive 17.
9. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 13 a och 13 b respektive 16.
10. Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola fastställs enligt bilaga
18.
11. För år 2012 överförs 1,5 mnkr för en vid stadsledningskontoret placerad skoljurist till
kommunstyrelsen från utbildningsnämndens budget.
12. Bidrag beviljas till Europeiska ungdomsparlamentet med 70 000 kronor för år 2012.
13. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och
tillbyggnadsåtgärder vid byggnaden Fridhemsskolan tillhörande Kungsholmens
grundskola, Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan samt Sköndalsskolan och
SID 2 (67)
uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med förslag till genomförandebeslut. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
14. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsärende avseende skoletablering vid f.d. lärarhögskolan på Konradsberg och ger förvaltningen i uppdrag att
uppta förhandlingar med Akademiska Hus. Förvaltningen får i uppdrag att pröva om
kostnaden för skoletablering vid Sveaplans gymnasium kan komma ner till en rimlig
nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är ett bättre
alternativ för staden. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
15. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att avveckla Bussenhusskolans
lokaler och att överföra verksamheten till Gullingeskolan. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga
28.
16. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upphöra med intag av förskoleklass till Bredbyskolan och att successivt avveckla lokalerna sommaren 2012 och
2013. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
17. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag med
anledning av överkapacitet i Vantör. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
18. Utbildningsnämnden ställer sig bakom inriktningen för den fortsatta utredningen för
att uppnå kapacitetshöjningar i området ”Midsommarkransen, Lövholmen och
Årstadal” respektive ”Älvsjö”. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
19. Utbildningsnämnden anmäler till ekonomiutskottet att evakueringen av Engelbrektsskolan förlängs sex månader och att nämnden därför avser att förlänga hyresavtal för
evakueringslokaler på Konradsberg och Gärdesskolan. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
20. Föreslagna organisatoriska förändringar fastställs, avsnitt 3.2.1 avseende gymnasieskola.
21. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, se bilaga 20.
22. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 24.
23. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se bilaga 26.
24. Beslutet justeras omedelbart.
Utbildningsnämnden anförde därutöver:
De lagändringar som nu sker på skolområdet är kanske de största reformerna i skolan på
mer än hundra år. Det kommer att ta tid för skolan att anpassa sig och implementera de
nya förändringarna. I ett så brett arbete som vi har framför oss är det viktigt att inte tappa
fokus: alla elever ska nå kunskapsmålen. I verksamhetsplanen för 2012 finns en lång rad
initiativ och satsningar för att lyfta kunskapsresultaten. Samtidigt är det viktigt att vara
medveten om den betygsinflation som existerar idag. En forskningsstudie har visat att andelen elever i hela Sverige som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen ökat med 28
gånger mellan 1997 och 2007. Samtidigt har inte resultatet på de nationella proven ökat
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 3 (67)
proportionerligt. Det är ingen hemlighet att många lärare sätter glädjebetyg även i Stockholm. Därför föreslås en rad insatser för att komma till bukt med problemen.
Arbetet för att öka kunskapsresultaten behöver fokuseras dit behoven är som störst. Vissa
skolor behöver extra stöd. En stor potential i måluppfyllelsen finns hos nyanlända och
sent anlända elever och inte minst asylsökande ensamkommande barn. Självklart är det
svårare att nå målen om man är nyanländ och lika självklart är att det dessa elever ska få
extra stöd. Den absolut viktigaste integrationssatsningen vi kan göra är att ge dessa elever
en bra skolgång.
Arbetet med att ge placerade barn en bra skolgång är prioriterat. Det är aldrig acceptabelt
att barn placeras i hem utan avtal med skola. Barn ska inte bli placerade i HVB-hem som
endast erbjuder så kallad särskild undervisning.
Regeringen har tidigare aviserat en satsning på matematik – mattelyftet. Stockholm ska i
så stor utsträckning som möjligt ta del av denna satsning. Det är av högsta vikt att vi har
kompetenta och behöriga lärare i detta mycket viktiga ämne.
I den nya grundskolan finns fokus på entreprenöriellt lärande och i gymnasieskolan har
entreprenörskap införts i alla program. Stockholm ska ligga i framkant när det gällande
jobbskapande insatser och entreprenöriellt tänkande. I en ny kunskapsdriven ekonomi
krävs det att våra elever lär sig brett om företagande.
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens lärande; därför har Stockholm infört
lärarcoacher. Samtidigt är skolans ledning också en viktig faktor för skolans resultat. De
skolledningar som behöver extra hjälp och stöd ska få det. Att bli utvecklingslärare eller
coach ska även kunna vara en karriärväg; det är en viktig del i att öka läraryrkets attraktivitet.
Vi ser ett fortsatt underskott på manliga förebilder i skolan, vilket vi kommer att arbeta
aktivt för att förändra. Men i grunden handlar det om att hitta tydliga karriärutvecklingsmöjligheter, höjd status och att den pedagogiska utbildningen lockar såväl kvinnor
som män.
Skolan har ett fostrande ansvar men också föräldrarna måste ta sitt ansvar när det gäller
barnens inställning till studier, skolan och ansvar för sin egen framtid. Här är det viktigt
att föräldrarna känner sig delaktiga och ansvariga att stötta sina barn i samarbete med
skolan, för att utveckla såväl studieresultat som personlig mognad och ansvarstagande.
Brukarundersökningen visar tydligt att det behövs ytterligare insatser för att öka tryggheten och studieron. Det är oacceptabelt att stökiga klassrum hindrar våra elever från att
lära sig och nå sin fulla potential.
_______
Protokollet i sin helhet, med reservationer, kan erhållas från nämndsekretariatet via e-post
[email protected]
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 4 (67)
Innehåll
Inledning ...................................................................................................................................................................... 7
Förutsättningar ........................................................................................................................................................... 7
Utgångspunkter och inriktning .................................................................................................................................. 8
Målstruktur ...............................................................................................................................................................10
1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök ...12
1.1 Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i norra Europa .........................................12
1.1.1 Utbildningsnämnden bidrar till att höja utbildningsnivån bland stadens invånare ......................................13
Internationell skola ...................................................................................................................................................13
Yrkesutbildning/Gymnasial lärlingsutbildning .........................................................................................................13
1.1.2 Utbildningsnämnden upphandlar flera delar av verksamheten i konkurrens .............................................13
1.2 Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande .................................................................................14
1.2.1 Utbildningsnämnden ska verka för att andelen 20-åringar med slutförd gymnasieutbildning ökar ..........14
Förbättrad studie- och yrkesvägledning, samverkan grund- och gymnasieskola .................................................15
Utvecklingen av introduktionsprogrammen ...........................................................................................................15
Uppföljningsansvaret ................................................................................................................................................15
1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar ...............................................................................................................16
1.3.1 Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö ............................................................................17
Hållbar utveckling .....................................................................................................................................................17
Energiförbrukning .....................................................................................................................................................17
1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm .....................................17
1.6.1 Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur och delta i idrottslivet ............................18
1.7 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt renhållning ....................................................19
1.7.1 Utbildningsnämnden bidrar till en säker och trygg verksamhet ..................................................................19
2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras............................................................................................20
2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald ..............................................................................21
Tillhandahållaruppdraget ..........................................................................................................................................22
2.1.1 Utbildningsnämnden ger goda förutsättningar för vårdnadshavares och elevers val av förskola och skola.
...................................................................................................................................................................................23
Information till brukare............................................................................................................................................23
2.1.2 Utbildningsnämnden verkar för att alla barn och elever erbjuds verksamheter av god kvalitet oavsett
anordnare..................................................................................................................................................................24
Förskola.....................................................................................................................................................................24
Skola ..........................................................................................................................................................................25
2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas .........................25
2.2.1 Utbildningsnämnden ska följa upp resultaten för de fristående skolorna i staden ....................................28
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt
utifrån läroplansmålen ..............................................................................................................................................29
Skola på vetenskaplig grund .....................................................................................................................................30
Reformarbetet ..........................................................................................................................................................31
Skolorganisation .......................................................................................................................................................31
Utvecklingssatsningar ...............................................................................................................................................31
Elevhälsa ....................................................................................................................................................................33
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 5 (67)
Elever i behov av särskilt stöd .................................................................................................................................34
Nyanlända och sent anlända ....................................................................................................................................35
Digitala verktyg för skolutveckling ..........................................................................................................................36
Ny ungdoms- och elevdatabas ................................................................................................................................37
Fritidshemmet...........................................................................................................................................................37
Spets- och profilskolor.............................................................................................................................................37
Attraktiva gymnasieskolor .......................................................................................................................................38
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö 39
Ökad trygghet och studiero ....................................................................................................................................40
Frånvaro ....................................................................................................................................................................41
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse
för sitt eget lärande ..................................................................................................................................................42
2.2.5 a + b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ......................43
Samverkan förskola, skola, stadsdelar och polis ....................................................................................................43
Entreprenörskap.......................................................................................................................................................44
Samverkan med yrkesbranscher .............................................................................................................................44
Samverkan med högskola/universitet .....................................................................................................................44
Internationalisering ...................................................................................................................................................45
2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten ...................................45
2.4.1 Utbildningsnämnden ger förutsättningar för medarbetare att kunna ta initiativ till att utveckla sig och
sitt uppdrag ...............................................................................................................................................................46
2.4.2 Utbildningsnämnden ger förutsättningar för chefer att utöva ett ledarskap med fokus på verksamhetens
måluppfyllelse och medarbetares utveckling ..........................................................................................................46
Kompetensförsörjning – kompetensutveckling .....................................................................................................46
Chefsprogram ...........................................................................................................................................................48
Lönebildning - förhållandet mellan resultat och lön ..............................................................................................48
Skolornas arbetsorganisation ..................................................................................................................................49
Arbetsmiljö – samverkan – hälsa - rehabilitering...................................................................................................49
Jämställdhet och mångfald........................................................................................................................................50
3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva .............................................................................................51
3.1 Budgeten ska vara i balans .................................................................................................................................51
3.1.1 Utbildningsnämnden ökar kostnadsmedvetenheten och prognossäkerheten............................................51
Nämndens ekonomiska förutsättningar 2012 ........................................................................................................51
Budget per verksamhetsområde .............................................................................................................................53
Investeringar .............................................................................................................................................................62
Resultatenheter ........................................................................................................................................................62
Anslagsenheter .........................................................................................................................................................63
Omslutningsförändringar .........................................................................................................................................63
Särskilda redovisningar.............................................................................................................................................63
3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva .................................................................................63
3.2.1 Utbildningsnämnden ökar resurserna till kärnverksamheterna genom en effektivare administrationsoch lokalhantering ....................................................................................................................................................64
Skolbyggnation för ett växande Stockholm ............................................................................................................64
Omstruktureringar gymnasieskola ..........................................................................................................................65
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 6 (67)
Organisationsförändringar avseende gymnasieområdesindelning ........................................................................66
Ramavtal ....................................................................................................................................................................66
Tillgänglighet .............................................................................................................................................................67
Skolkök ......................................................................................................................................................................67
Informationshantering ..............................................................................................................................................67
Bilagor
Bilaga 1 Antal barn, elever och studerande 2012
Bilaga 2 Budget 2012, Omslutningsförändringar/budgetjusteringar, Investeringsbudget, Resultatenheter
Bilaga 3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden 2012
Bilaga 4 Kommunala grundskolor och gymnasieskolor
Bilaga 5 Tjänsteutlåtande 11-400-4664 Förändring av kriterier för socioekonomisk tilldelning
Bilaga 6 Elevpeng för grundskola, fritidsklubb, fritidshem inkl. tillägg för särskoleelever i fritidshem
Bilaga 7 Interkommunal ersättning, grundskola
Bilaga 8 Resursfördelning, verksamhetsstöd, för elever i behov av särskilt stöd, grundskola
Bilaga 9 Elevpeng för grundsärskola inklusive skolskjuts
Bilaga 10 Ersättning till fristående grundsärskola
Bilaga 11 Interkommunal ersättning, grundsärskola
Bilaga 12 a och 12 b Elevpeng för gymnasieskola Gy 94 resp. Gy 2011
Bilaga 13 a och 13 b Ersättning till fristående gymnasieskola Gy 94 resp. Gy 2011
Bilaga 14 a och 14 b Interkommunal ersättning, gymnasieskola inom KSL Gy 94 resp. Gy 2011
Bilaga 14 c och 14 d Interkommunal ersättning, gymnasieskola utanför KSL Gy 94 resp. Gy 2011
Bilaga 15 Elevpeng för gymnasiesärskolan
Bilaga 16 Ersättning till fristående gymnasiesärskola
Bilaga 17 Interkommunal ersättning, gymnasiesärskola
Bilaga 18 Ersättning 2012 för modersmål till grundskola och gymnasieskola
Bilaga 19 Regler för resultatenheter
Bilaga 20 Modell för prissättning vid försäljning av tjänster
Bilaga 21 a och 21 b Riktlinjer för investeringar och Fördelning investeringsmedel 2012
Bilaga 22 Prislista serviceförvaltningen
Bilaga 23 Prislista IT-kostnader 2012
Bilaga 24 Aktivitetsplan för upphandling
Bilaga 25 Arbetsområden och insatser 2012-2014
Bilaga 26 Risk- och väsentlighetsanalys med arbetsplan för intern kontroll
Bilaga 27 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012
Bilaga 28 Skolbyggnation för ett växande Stockholm, VP 2012
Bilaga 29 a och b Skrivelser till utbildningsnämnden som besvaras i verksamhetsplanen
Bilaga 30 Ansökan om bidrag till Europeiska ungdomsparlamentet
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 7 (67)
Inledning
Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens arbetsuppgifter och utvecklingsinsatser för 2012 och riktning för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Den beskriver nämndens målbilder och det förväntade resultatet i ett längre perspektiv än
ett år. Till verksamhetsplanen bifogas en förteckning över de arbetsområden, insatser och
projekt som fortsätter alternativt initieras under 2012, bilaga 25.
Verksamhetsplanen är utgångspunkt för avdelningars och enheters verksamhetsplaner och
skolenheternas arbetsplaner för 2012.
All verksamhet som bedrivs inom förvaltningen har som huvudsyfte att bidra till optimala
förutsättningar för lärande och utveckling som leder till en högre måluppfyllelse och där
det dagliga mötet mellan barn och elever och verksamheternas personal utgör den viktigaste basen. Då skola och utbildningsverksamhet är ett stort och komplext arbetsområde
medför det att verksamhetsplanen innehåller ett stort antal arbetsuppgifter som nämnd och
förvaltning har att planera, genomföra och följa upp. För att inte detta ska skymma sikten
vill vi redan inledningsvis markera några utmaningar och områden som mer strategiska
och långsiktiga än andra. Dessa frågor berör i huvudsak
•
•
•
•
det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet
- tydliga uppdrag till skolans chefer att utveckla arbetsorganisation och
undervisning utifrån forskning och beprövad erfarenhet
- uppföljning och dialoger utifrån olika underlag som statistik, rapporter
och resultatsammanställningar
det pedagogiska arbetet i skolor med låg måluppfyllelse
- tillhandahålla resurser och strategiskt stöd, både generella insatser i
implementeringen av reformer och riktade insatser utifrån behovsanalys
det framtida behovet av personal- och kompetens
- rekrytering, karriärvägar och tjänster
organisationsutveckling
- ledarskap
- organisera skolor i bärkraftiga enheter med en ledningsorganisation som
möjliggör en nära ledning av den pedagogiska verksamheten och med en
effektiv administrativ stödfunktion
- skol- och lokalorganisation anpassad efter elevantalsförändringar
Förutsättningar
I Stockholms stad finns cirka 78 400 elever i förskoleklass och grundskola och cirka
26 200 gymnasieelever hemmahörande i kommunen. Av dessa stockholmselever går cirka
77 procent av grundskoleeleverna i en kommunal skola i Stockholm, cirka 2 procent i
kommunal skola i annan kommun och cirka 20 procent i en fristående skola. Ungefär
hälften av alla grundskoleelever väljer en annan skola än den som ligger närmast hemmet.
Inom gymnasieskolan går cirka 48 procent av stockholmseleverna i en kommunal gymnasieskola i Stockholm, cirka 14 procent i kommunal skola i annan kommun och cirka 38
procent i en fristående gymnasieskola.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 8 (67)
En viktig utmaning för utbildningsnämnden att möta är att organisera skolor och lokaler
utifrån befolkningsprognoser. Inom grundskolan sker en expansion av verksamheten då
elevantalet ökar samtidigt som gymnasieskolan har att möta minskande elevkullar. Detta
ställer krav på en offensiv lokal och organisationsplanering.
Grundskola i egen regi
Höstterminen 2011 gick ungefär 61 900 elever i Stockholms stads grundskolor. Av dessa
gick cirka 7 300 elever i förskoleklass och nästan700 elever i särskolan.
Antalet elever i de kommunala grundskolorna har ökat med cirka 700 elever sedan samma
tid föregående läsår. Så gott som hela ökningen kan hänföras till elever i förskoleklassen.
Antalet elever i särskolan har minskat något i de kommunala grundskolorna.
Antalet barn i fritidshem har ökat med cirka 1 400 barn sedan förra året. Sammanlagt
finns 26 868 barn i fritidshem (F-klass-åk 3) i Stockholms stads grundskolor. Grundskolorna har även egna fritidsklubbar (årskurs 4-6). Dessutom finns i flera skolor en
fritidsklubb som drivs i samarbete med stadsdelens fritidsgård.
Under ett läsår genomför lärarna i stadens grundskolor inklusive särskolan cirka
1 800 000 undervisningstimmar, vilket innebär cirka 50 000 undervisningstimmar i
veckan eller 10 000 undervisningstimmar per dag.
Gymnasieskola i egen regi
Den 15 september 2011 var elevantalet 17 240 elever i stadens 25 skolor, 83 procent av
eleverna gick på nationella program och 17 procent på individuellt program/introduktionsprogram. I förhållande till samma tid 2010 har elevantalet minskat med cirka 500
elever.
Under ett läsår genomför lärarna cirka 600 000 undervisningstimmar i stadens gymnasieoch gymnasiesärskolor, det vill säga nästan 17 000 undervisningstimmar i veckan eller
drygt 3 000 undervisningstimmar per dag.
Utgångspunkter och inriktning
Utbildningsnämndens främsta uppgift är att bidra till en kvalitativt bra utbildning för
stadens innevånare. Samtidigt som barn och unga ges en god utbildning som inbegriper
både bildning och fostran, ska nämnden verka för att utbildningsnivån höjs och att
näringslivets behov av utbildad arbetskraft tillgodoses. Allt i syfte att Stockholm ska vara
en attraktiv stad för både boende och företagande. Nämndens möjligheter att påverka den
utvecklingen görs i huvudsak genom att leda och styra kärnverksamheterna inom nämndens ansvarsområden förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola.
En skola i världsklass är en skola där varje elev möts av höga förväntningar, undervisningen är evidensbaserad och varierad samt utgår från varje barns/elevs förutsättningar
och behov och utvecklar hela barnets/elevens potential. Lärare och skolledare arbetar i en
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 9 (67)
organisation som har frigjort tid till kärnuppdraget att utveckla och ge en god undervisning genom att systematiskt analysera, reflektera över, följa upp och utvärdera sin
praktik i ljuset av didaktisk teori, annan relevant forskning och beprövad erfarenhet.
Eleverna är delaktiga i och tar ansvar för sitt eget lärande och verksamheten genomsyras
av medvetenhet om allas lika värde, allas olika behov och förmågor. Eleverna blir väl
förberedda för yrkesverksamhet och vidare utbildning och som medborgare med ett miljöoch hälsoperspektiv med förmåga och vilja att skapa sig ett gott liv.
Alla medarbetare har goda möjligheter att utveckla sig själva utifrån sitt uppdrag och
chefer har också rika möjligheter att utveckla sitt kommunikativa ledarskap med fokus på
ökad måluppfyllelse och medarbetarnas utveckling.
Förväntningarna gentemot fristående förskolor följs upp genom godkännande av nya
verksamheter, tillsyn, och inspektion. Fristående grund- och gymnasieskolor erbjuds
utvärderings- och utvecklingsinsatser då ansvaret för tillstånd och tillsynen av dessa ligger
på statliga myndigheter. I förhållande till de kommunala skolorna har nämnden ett
fullständigt ansvar även för resultatutvecklingen.
Arbetet ska utgå från skollag, förordningar och de olika läroplanerna samt aktuell och
relevant forskning. Lärares betydelse, ledarskapet och organisationsformer ska vara utgångspunkt för analyser och utvärderingar som ska genomföras med ett vetenskapligt
förhållningssätt. De insatser som initieras och leds av central förvaltning ska utgå från de
mål och riktlinjer som beslutats i kommunfullmäktige och utbildningsnämnd samt bidra
till att de uppfylls.
Behovet och insatsernas inriktning och omfattning för verksamheter i egenregi ska
identifieras i de resultatdialoger som förs mellan ansvarig chef och skolledning utifrån en
kvalificerad analys. Alla insatser som startas ska ha en tydlig planering, både för genomförande och för uppföljning. Koppling mellan mål, resultat och insatta resurser ska vara
tydliga. I resultatpresentationer och analyser bör skillnader synliggöras ur flera perspektiv, där bland annat genus och elevers olika villkor framträder. Utvecklingsinsatserna
kopplas till respektive skolas förutsättningar och behov, såsom de redovisas i kvalitetsredovisningar och utvecklingsdialoger. Skolor som har en hög andel elever som inte når
målen kommer att prioriteras och insatserna i högre grad riktas till de skolor där behovet
är som störst. Målet är att skapa en mer integrerad helhet i utvecklingsarbetets olika delar
för att insatser i högre utsträckning ska leda till förbättrade resultat. Utvecklingsarbetets
olika delar integreras med de statliga reformer som under perioden behöver förankras och
genomföras.
Insatserna ska bidra till att förbättra lärares och skolledares kompetens och därigenom
undervisningen i syfte att öka elevers måluppfyllelse och resultat. Effekterna på sikt bör
även innebära att skolan som helhet, med dess medarbetare, genererar en kunskap och
beredskap för att möta och genomföra kommande behov av utveckling och förändring.
Genomförande av utvecklingsinsatser kan förutom kompetensutveckling och annat stöd
även innebära förändring i system/rutiner, ansvars- och arbetsfördelning och dylikt. Där
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 10 (67)
så är lämpligt deltar de olika skolformernas personal tillsammans i insatser/projekt för att
bidra till erfarenhetsutbyte och ökad kunskap om varandras verksamheter.
Varje insats och projekt ska utvärderas och följas upp på olika nivåer. Uppföljningen ska
planeras vid start och utgå från mål och de resultat som förväntas uppnås. På skolnivå är
rektor ansvarig för uppföljning och utvärdering av verksamheten, kompetensutveckling,
skolutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans uppföljning och redovisning
i ILS-webben är det dokument som ska innehålla koppling mellan uppsatta mål och
genomförande för att nå målen och resultat. När det gäller de utvecklingsprojekt/insatser
och utvecklingsstöd där central förvaltning ansvarar för genomförandet sker uppföljning
och utvärdering av effekten i de enhets- och/eller avdelningsspecifika verksamhetsberättelserna.
Den övervägande delen av planering, genomförande och utveckling av verksamheten i
förvaltningen är kopplad till undervisningen på skolorna. I verksamhetsplanen för utbildningsnämnden fokuseras på vad förvaltningsnivån kan göra för att styra och leda
skolorna. Hur skolorna ska genomföra och utveckla kärnverksamheten redovisas i deras
lokala arbetsplaner.
Nämndens ekonomiska förutsättningar 2012
Utbildningsnämndens budget 2012, inklusive omslutningsförändringar, uppgår till
14 609,4 mnkr på kostnadssidan och 1 662,1 mnkr på intäktssidan. Nämndens budget från
kommunfullmäktige uppgår till 13 511,5 mnkr på kostnadssidan och 564,2 mnkr på
intäktssidan. Budgeten för investeringar uppgår till 90,0 mnkr.
Omslutningsförändringarna i nämndens verksamhetsplan uppgår till 1 097,9 mnkr.
Målstruktur
Vision 2030
Vision 2030 är den gemensamma långsiktiga visionen om hur staden ska utvecklas. Den
redovisar stadens långsiktiga mål, vilka utmaningar staden står inför samt strategier för en
långsiktig och hållbar utveckling.
Kommunfullmäktiges inriktningsmål
Under kommunfullmäktiges inriktningsmål ska nämnden sammanfattningsvis redogöra
för på vilket sätt nämnden bidrar till respektive inriktningsmål. Texten ska utgöra en sammanfattning av arbetet med underliggande verksamhetsmål. Utgångspunkten är nämndens
viktigaste prioriteringar. Tidsperspektivet är treårigt.
Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet
Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet konkretiserar inriktningsmålen i
förhållande till de verksamheter som bedrivs i staden. Målen är insorterade under respektive inriktningsmål. Under respektive mål ska nämnden sammanfattningsvis ange på
vilket sätt målet uppfylls. Utgångspunkt är nämndens viktigaste prioriteringar.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 11 (67)
Kommunfullmäktiges indikatorer/obligatoriska nämndindikatorer
Kommunfullmäktiges indikatorer med målvärden fastställs i budgeten och är en del i
mätningen av hur nämnder uppfyller fullmäktiges mål. Nämnden ska utgå från fullmäktiges indikatorer och dess målvärden och sätta årsmål för nämnden.
Kommunfullmäktiges aktiviteter
Aktivitet är en riktad insats under en begränsad tidsperiod. Aktiviteter tas fram för att
bidra till måluppfyllelsen och ska ha start- och slutdatum samt en ansvarig nämnd.
Nämnden ska i sin verksamhetsplan planera för kommunfullmäktiges aktiviteter.
Nämndens mål
Nämnden ska ta fram egna mål som stödjer kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. I verksamhetsplan 2012 ska nämnden beskriva vilka resultat som förväntas nås
under året för respektive nämndmål. Det förväntade resultatet är den målbild/målvärde,
vilket tillstånd, som ska uppnås. Syftet med detta är att tydliggöra vilka resultat nämnden
eftersträvar att nå, på några års sikt.
Nämndens indikatorer
Nämnder kan utöver fullmäktiges indikatorer besluta om indikatorer för de egna verksamhetsområdena. Dessa ska respektive nämnd följa upp.
Nämndens aktiviteter
Nämnden kan formulera aktiviteter som krävs för att nå nämndmålen. Det finns inget krav
på att de ska redovisas till kommunfullmäktige.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 12 (67)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 1:
1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och
växande stad för boende, företagande och besök
Utbildningsnämndens främsta uppgift är att bidra till en kvalitativt bra utbildning för
stadens innevånare. Barn och unga ska ges en god utbildning och nämnden ska verka för
att utbildningsnivån höjs och att arbetslivets behov av utbildad arbetskraft tillgodoses.
Nämnden bidrar till att höja utbildningsnivån bland stadens invånare genom att verka för
att en ökad andel elever slutför sin utbildning inom grundskola och gymnasieskolans
högskoleförberedande- och yrkesprogram. Förbättrad studie- och yrkesvägledning, samverkan grund- och gymnasieskola och utveckling av introduktionsprogrammen ska medverka till att andelen elever ökar som slutför sin utbildning med godkända resultat
Alla enheter ska överväga möjligheten att ta emot praktikanter från Jobbtorgen.
Skolorna ska ges fortsatt stöd för det pedagogiska arbetet avseende energiförbrukning och
hållbar utveckling.
Genom att underlätta samarbetet och kontakterna mellan förskola, skola och det fria
kulturlivet får fler elever ta del av stadens kulturutbud.
Nya strategier, riktlinjer och stödmaterial för säkerhetsarbetet ska implementeras, som
stöd i det lokala säkerhetsarbetet.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.1 Företag ska välja etableringar i Stockholm framför andra städer i
norra Europa
För att underlätta och skapa förutsättningar för företag att etablera sig i staden är
befolkningens utbildning och kompetens av central betydelse. Undersökningar ger vid
handen att det redan nu råder en obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.
Utbildningsnämnden bidrar till en kvalitativt bra utbildning för stadens innevånare.
Nämnden ska verka för att utbildningsnivån höjs och att arbetslivets behov av utbildad
arbetskraft tillgodoses.
En internationell utbildning på grundskolenivå startar från och med höstterminen 2012.
Staden ska erbjuda attraktiva yrkesutbildningar bland annat genom att lokala och regionala programråd nära samverkar med respektive yrkesbransch. Gymnasial lärlingsutbildning ska erbjudas på samtliga nationella yrkesprogram i staden.
I aktivitetsplan för upphandling i konkurrens redogörs för strategiska ställningstaganden i
upphandlingsfrågor samt pågående och planerade upphandlingar inom utbildningsnämnden.
KF:s indikatorer
Andel upphandlad verksamhet i konkurrens
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
Årsmål KF:s årsmål
35 %
35 %
Periodicitet
År
SID 13 (67)
NÄMNDMÅL:
1.1.1 Utbildningsnämnden bidrar till att höja utbildningsnivån bland
stadens invånare
Förväntat resultat/målbild
Genom att aktivt verka för att en ökad andel elever slutför sin utbildning inom kortast
möjliga tid inom grundskola och gymnasieskolans högskoleförberedande- och yrkesprogram med godkända resultat underlättas övergång till arbetsliv och högre yrkes- eller
universitetsutbildning.
Utbildningsnämndens främsta uppgift är att bidra till en kvalitativt bra utbildning för
stadens innevånare. Samtidigt som barn och unga ges en god utbildning som inbegriper
både bildning och fostran, ska nämnden verka för att utbildningsnivån höjs och att arbetslivets behov av utbildad arbetskraft tillgodoses.
Internationell skola
En viktig faktor när företag/organisationer väljer att etablera sig på en ort är tillgången på
utbildning av hög kvalitet för medarbetarnas barn och ungdomar. Nyckelpersoner som
rekryteras från hela världen och som kommer att stanna i Sverige under en begränsad tid
efterfrågar internationell utbildning på grundskole- och gymnasial nivå för sina barn.
Staden har redan etablerade IB-utbildningar på gymnasial nivå vid Kungsholmens gymnasium och IB School South på Södermalm. För att ytterligare öka attraktiviteten av
Stockholms som etableringsort kommer IB School South från och med höstterminen 2012
att kompletteras med internationell utbildning på grundskolenivå; Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP). Elevantalet beräknas till cirka 100
elever hösten 2012.
Yrkesutbildning/Gymnasial lärlingsutbildning
Tillgången på yrkesutbildad arbetskraft kommer för de flesta branscher att understiga
kommande behov i länet samtidigt som allt färre ungdomar väljer en yrkesutbildning
inom gymnasieskolan. Staden ska erbjuda attraktiva yrkesutbildningar vilka bland annat
genom lokala och regionala programråd nära samverkar med respektive yrkesbransch. I
informationen om yrkesutbildning i gymnasieskolan ska det tydligt framgå den rätt
eleverna på yrkesprogram har att erhålla grundläggande högskolebehörighet. Gymnasial
lärlingsutbildning ska erbjudas på samtliga nationella yrkesprogram i staden och strävan
ska vara att de ungdomar som så önskar ska erbjudas gymnasial lärlingsutbildning.
NÄMNDMÅL:
1.1.2 Utbildningsnämnden upphandlar flera delar av verksamheten i
konkurrens
Förväntat resultat/målbild
Ökad säkerhet och kunskap i upphandling och avtalsförvaltning av övergripande ramavtal
och enheternas egna tecknade avtal.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 14 (67)
Förvaltningen deltar i de av kommunfullmäktige beslutade centrala upphandlingarna.
Stöd ges till enskilda enheter inom verksamheten i upphandlingsfrågor, avtalsuppföljning
inklusive att öka nämndens avtalstrohet gentemot avtalade leverantörer.
I aktivitetsplan för upphandling i konkurrens, bilaga 24, redogörs för strategiska ställningstaganden i upphandlingsfrågor samt pågående och planerade upphandlingar inom
utbildningsnämnden. Under året avslutas upphandlingar av bemanningstjänster för de
pedagogiska verksamheterna samt tjänster inom skolstöd. Ramavtal beräknas träda i kraft
från och med läsåret 2012/2013.
En inventering av fördelningen mellan tjänster utförda i egen regi respektive privat regi på
skolenheterna inom områdena skolmåltider och lokalvård kommer att genomföras under
2012 som underlag för överväganden om fortsatt konkurrensutsättning.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.2 Invånare i Stockholm ska vara eller bli självförsörjande
Genom uppföljning på individnivå ska förvaltningen skaffa sig en bättre uppfattning om
studieavbrotten inom gymnasieskolan och dess orsaker för att skapa bättre betingelser för
ett förebyggande arbete som syftar till att minska studieavbrott.
Förbättrad studie- och yrkesvägledning, samverkan grund- och gymnasieskola samt utveckling av introduktionsprogrammen ska medverka till att andelen elever ökar som
slutför sin utbildning med godkända resultat, så att övergången till arbetsliv och högre
yrkes- eller universitetsutbildning underlättas.
KF:s indikatorer
Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi
Årsmål KF:s årsmål
70
öka
Periodicitet
År
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
I dialog med Jobbtorg Stockholm ta fram och tillhandahålla
praktikplatser som passar stadens aspiranter
2012-01-01
2012-12-31
NÄMNDMÅL:
1.2.1 Utbildningsnämnden ska verka för att andelen 20-åringar med
slutförd gymnasieutbildning ökar
Förväntat resultat/målbild:
Eleverna når i högre utsträckning behörighet till nationella program. För de elever som
går introduktionsprogram, bidrar dessa till att färre elever hoppar av sin gymnasieutbildning. Introduktionsprogrammen är effektiva i att föra över elever till nationella
program. Eleverna slutför i större utsträckning sin gymnasieutbildning.
Ett stort antal undersökningar pekar på att en icke slutförd gymnasieutbildning ofta leder
till arbetslöshet och utanförskap. För att fler ungdomar ska slutföra sin gymnasieutbildning krävs en rad insatser som sammantaget bidrar till en högre måluppfyllelse. Gemen-
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 15 (67)
samma utvecklingsområden för grund- och gymnasieskolan är här bland annat formativ
bedömning, likvärdig bedömning och betygssättning, olika bemötandefrågor, trygghet och
trivsel, arbetsro på lektionerna, arbetet mot frånvaron, arbetet med elever i behov av
särskilt stöd såsom åtgärdsprogram och arbetet kring nyanlända och sent anlända.
Gemensamt är också ett fokus på skolor med låg måluppfyllelse. Ovanstående viktiga
utvecklingsområden för målet att fler ska slutföra gymnasieutbildning beskrivs närmare
på andra platser i verksamhetsplanen. Här nedan beskrivs utvecklingsområden som är mer
specifika för gymnasieskolan.
Genom uppföljning på individnivå ska förvaltningen skaffa sig en bättre uppfattning om
studieavbrotten inom gymnasieskolan och dess orsaker. Genom en ökad kunskap som ska
återföras till skolledningarna skapas bättre betingelser för ett förebyggande arbete som
syftar till att minska studieavbrotten.
I och med att det krävs synnerliga skäl för att en behörig elev ska kunna föras över till ett
introduktionsprogram måste i den nya gymnasieskolan olika former av stöd till elever
med studiesvårigheter på nationella program sättas in där eleven går, det vill säga inom
ramen för det nationella programmet. Det kan kräva nya sätt att organisera stödet för
dessa elever och utvecklingen av detta kommer att följas.
Förbättrad studie- och yrkesvägledning, samverkan grund- och
gymnasieskola
En studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet bidrar till att minska studieavbrott,
program- och skolbyten. En förbättrad verksamhet förutsätter att eleverna har tillgång till
utbildade studie- och yrkesvägledare, att vägledarna erhåller en god kompetensutveckling
och information samt att samverkan och informationsöverföring mellan grund- och gymnasieskolan vid övergången mellan skolformer och mellan olika skolhuvudmän utvecklas.
Utvecklingen av introduktionsprogrammen
De nya introduktionsprogrammen startade höstterminen 2011. Förvaltningen kommer
bland annat genom rådet för introduktionsprogrammen (IM-rådet) och rådet för Språkintroduktion att noga följa utvecklingen av verksamheten. Råden ska skapa förutsättningar
för ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan skolorna i syfte att öka måluppfyllelsen
inom introduktionsprogrammen så att fler elever blir behöriga till nationellt program.
Skapandet av särskilda yrkesutbildningar inom yrkesintroduktionen, i samarbete med
respektive bransch, kommer att vara en viktig fråga för de regionala programråden.
Uppföljningsansvaret
Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16-19 år har överförts till arbetsmarknadsnämnden. Utbildningsnämnden har fortsatt ansvar för registret Walter och att
vägleda ungdomar och finna lämpliga utbildningsalternativ. arbetsmarknadsförvaltningen/
Jobbtorgen, utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och arbetsförmedlingen
kommer att intensifiera samarbetet för att erbjuda olika insatser för målgruppen.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 16 (67)
NÄMNDMÅL:
1.2.2 Genom att erbjuda olika utbildnings- och praktikplatser bidrar
utbildningsnämnden till att fler personer kan bli anställningsbara
Förväntat resultat/målbild
Förvaltningen tar emot praktikanter från Jobbtorgen och arbetsförmedlingen på alla sina
arbetsplatser.
Utbildningsnämnden har en hög ambition när det gäller att stadens egna skolor tar emot
praktikanter från Jobbtorgen. Alla enheter ska överväga möjligheten att ta emot
praktikanter.
Alla enheter ska sträva efter att ta emot ungdomar för 1-3 veckors sommarjobb. Utbildningsnämnden beräknar att 70 platser kan erbjudas år 2012.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar
Fortsatt stöd ska ges för skolornas pedagogiska arbete för en ökad medvetenhet hos
personal och elever avseende energiförbrukning och hållbar utveckling. Utbildningsinsatser genomförs för att öka andelen ekologiska livsmedel.
Uppdraget att minska energianvändningen fortsätter.
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Andel dubbdäck
0%
tas fram av
nämnden
År
Andel elbilar
8%
öka
År
Andel miljöbilar i stadens bilflotta
100 %
100 %
Månad
Andel miljöbränslen i stadens miljöbilar
85 %
tas fram av
nämnden
Halvår
Andel relevanta upphandlingar av varor och produkter där
krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår
100 %
fastställs 2012
År
65 kWh
76 kWh
År
Elanvändning per kvadratmeter
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
Ta fram och besluta om miljöhandlingsplan utifrån Stockholms
miljöprogram 2012-2015
2012-01-01
2012-12-31
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 17 (67)
NÄMNDMÅL:
1.3.1 Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö
Förväntat resultat/målbild
Skolorna har strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta
vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för
vår gemensamma livsmiljö och hälsa.
Hållbar utveckling
Fortsatt stöd för skolornas pedagogiska arbete för en ökad medvetenhet hos personal och
elever avseende energiförbrukning och hållbar utveckling ska ges. I detta arbete ingår
bland annat att stimulera fler skolor att kvalificera sig för Grön flagg och andra liknande
certifieringar.
Genom informationsinsatser kommer implementering av strategi för kost/skolmåltider att
ske. Riktlinjer och stödmaterial kommer att tas fram. Fortsatta utbildningsinsatser kommer att ske för att öka medvetenheten kring ekologiska produkter i syfte att öka andelen
ekologiska livsmedel. För de av stadens skolor som har upphandlad skolmåltid ställs krav
på minst den andel ekologiska livsmedel som gäller som kommunfullmäktiges årsmål vid
upphandlingen.
I samband med ny-, om- och tillbyggnadsprojekt inarbetas åtgärder så att till exempel
sortering av matavfall möjliggörs, vilket är en värdefull resurs som kan utnyttjas för framställning av bland annat biogas.
Förvaltningen återkommer med anledning av stadens miljöprogram i samband med
tertialrapport 1 2012.
Energiförbrukning
Uppdraget att minska energianvändningen fortsätter genom uppföljningar av förbrukning
på skolnivå och olika stöd- och stimulansåtgärder.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm
Arbetet med kulturfrågor utgår från stadens kulturplan ”Kultur i ögonhöjd”. Genom att
underlätta samarbetet och kontakterna mellan förskola, skola och det fria kulturlivet får
fler elever ta del av stadens kulturutbud.
Skolorna ska bedriva ett aktivt hälsoarbete. Idrottsprofileringar utvecklas vidare i Farsta i
grundskolans årskurs 6-9 och i gymnasieskolan.
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
Utbildningsnämnden ska i dialog med stadsdelsnämnderna,
kulturnämnden och det fria kulturlivet utveckla Kulan för att ge fler
barn och unga i skola och förskola möjlighet till kulturupplevelser
2012-01-01
2012-12-31
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 18 (67)
NÄMNDMÅL:
1.6.1 Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur
och delta i idrottslivet
Förväntat resultat/målbild
Genom samverkan med stadsdelsnämnderna, kulturnämnden och det fria kulturlivet
fungerar Kulan så att fler barn och unga i skola och förskola tar tillvara på möjligheter till
kulturupplevelser.
En utökad samverkan mellan skola, stadsdelsförvaltning, idrottsförvaltning och
idrottsföreningar i stadsdelen Farsta bidrar till bättre hälsa, mindre segregation, stärkta
föreningsstrukturer och att fler elever väljer skolor i stadsdelen.
Arbetet med kulturfrågor utgår från stadens kulturplan ”Kultur i ögonhöjd”. Från 2012
övergår samordningsansvaret för portalen Kulan till utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och kulturförvaltningen fortsätter att samverka
kring och utveckla Kulan. Genom att underlätta samarbetet och kontakterna mellan
förskola, skola och det fria kulturlivet får fler elever ta del av stadens kulturutbud vilket är
ytterligare en resurs för att berika elevernas lärmiljö. Förvaltningen ska också säkerställa
att stadens grundskolor tar del av den statliga satsningen Skapande skola. Förvaltningen
deltar i kulturförvaltningens arbete med att ta fram en ny biblioteksplan för staden.
I samband med Strindbergsåret 2012 kommer elever i stadens skolor att i samverkan med
organisationen för litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, ges en gåva i form
av en bok för att ytterligare stärka språk, läsande och kulturupplevelser.
Stockholmskällan ska utvecklas vidare. En ny överenskommelse om drift och utveckling
tecknas mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet. Ett
verktyg för kontinuerlig utvärdering av utbildningssektorns nyttjande av Stockholmskällan ska tas fram. Webbplatsen kommer att nylanseras under våren.
Fortsatt samverkan med idrottsföreningar inom Idrottslyftet sker på skolorna i Farsta.
Intentionerna är att skolorna i Farsta ska bedriva ett aktivt hälsoarbete med dagliga
rörelseaktiviteter och med inriktning mot Hälsodiplomering. De tre berörda förvaltningarna planerar gemensamt för idrotts- och hälsoaktiviteter i stadsdelen. Idrottsprofileringar utvecklas vidare i grundskolans årskurs 6-9 och i gymnasieskolan.
Simundervisning
Den simundervisning eleverna får genom skolan spelar för många elever en avgörande
roll för att de ska uppnå kursplanemålet om simkunnighet.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 19 (67)
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.7 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt
renhållning
Nya strategier, riktlinjer och stödmaterial för säkerhetsarbetet ska implementeras, till stöd
för skolor och central förvaltning i det lokala säkerhetsarbetet.
KF:s indikatorer
Andel identifierade sårbarheter som styrelse/nämnd avser
förebygga eller minimera under året
Antal krisledningsövningar i nämnd/bolag på ledningsnivå
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
100 %
100 %
År
1 st
47 st
År
NÄMNDMÅL:
1.7.1 Utbildningsnämnden bidrar till en säker och trygg verksamhet
Förväntat resultat/målbild
Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna
kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser
minimeras. Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del av skolans ordinarie verksamhet
med ständiga förbättringsåtgärder och syftar till att garantera en säker arbetsmiljö för
barn, elever och personal samt till ökad trygghet.
Den centrala krisledningen förändras så att den ger bättre förutsättningar för en sammanhållen ledning i samverkan med olika aktörer i och utanför utbildningsförvaltningen.
Under 2012 kommer en övning att genomföras med den centrala krisledningen.
Under 2012 ska nya strategier, riktlinjer och stödmaterial för säkerhetsarbetet implementeras. De ska vara ett stöd till skolor och central förvaltning i det lokala säkerhetsarbetet. Den lokala förankringen och materialanpassningen är avgörande för att arbetet
ska kunna fungera.
I det förebyggande säkerhetsarbetet är incidentrapporteringen i RISK grundläggande.
Under 2012 kommer utbildnings- och informationsinsatser att genomföras för att öka
medvetenheten om vikten av att rapportera samtliga incidenter. Kostnader för skador
såväl som skadeförebyggande åtgärder ska redovisas.
Det systematiska brandskyddsarbete (SBA) på skolorna ska följas upp och utvecklas med
utgångspunkt i det arbete som genomförts tillsammans med brandförsvaret.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 20 (67)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 2:
2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras
Barn och ungdomar och vuxna har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får
likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Alla barn och elever ska få möjlighet
att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.
På Jämför Service publiceras aktuell och värdeneutral information om stadens skolor och
förskolor, oavsett huvudman. E-tjänsten för skolval ska utvecklas.
Genom en tydlig koppling mellan godkännande av tillståndsansökningar och tillsyn av
fristående förskolor samt förskoleinspektion främjas en likvärdig utbildning av god
kvalitet i stadens förskolor oavsett huvudman.
Rutiner för insyn i fristående grund- och gymnasieskolor i syfte att ta till vara medborgarnas intresse kommer att tas fram.
Kvaliteten i skolpliktsbevakningen ska öka för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till.
Arbetsområden och insatser för utveckling anges under respektive nämndmål. Verksamhetsplanen innehåller ett stort antal arbetsuppgifter som nämnd och förvaltning har att
planera, genomföra och följa upp. Dessa frågor berör i huvudsak
•
•
•
•
det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet
- tydliga uppdrag till skolans chefer att utveckla arbetsorganisation och
undervisning utifrån forskning och beprövad erfarenhet
- uppföljning och dialoger utifrån olika underlag som statistik, rapporter
och resultatsammanställningar
det pedagogiska arbetet i skolor med låg måluppfyllelse
- tillhandahålla resurser och strategiskt stöd, både generella insatser i
implementeringen av reformer och riktade insatser utifrån behovsanalys
det framtida behovet av personal- och kompetens
- rekrytering, karriärvägar och tjänster
organisationsutveckling
- ledarskap
- organisera skolor i bärkraftiga enheter med en ledningsorganisation som
möjliggör en nära ledning av den pedagogiska verksamheten och med en
effektiv administrativ stödfunktion
- skol- och lokalorganisation anpassad efter elevantalsförändringar.
Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer ska prägla stadens skolor. Genom noggrann uppföljning och en bra undervisning ska kunskapsnivåerna höjas. Arbetet i stadens
skolor ska fokusera på att utveckling av undervisnings- och lärandeprocesser i skolan sker
och att ett mer vetenskapligt förhållningssätt utvecklas på samtliga nivåer. Utveckling av
analys och bedömning av resultat ska fortsätta. Kopplingen mellan mål, resultat och
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 21 (67)
insatta resurser ur olika perspektiv ska tydliggöras i alla skolformer. Alla nivåer bör förbättra sin förmåga att följa sina processer för att kunna göra en kvalitativ analys av om
valda insatser/processer ger framgångsrika resultat eller inte.
För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen krävs tydliga och riktade insatser.
Satsningar ska göras för att attrahera nya medarbetare med efterfrågad kompetens
samtidigt som medarbetares nuvarande kompetenser kartläggs och utifrån organisationens
behov erbjuds medarbetare nödvändig kompetensutveckling för att svara mot skärpta krav
i skollag och förordningar.
För att öka forskningsanknytningen och bidra till skolans utveckling ges fler lärare och
rektorer möjlighet att studera på avancerad nivå genom magisterprogram och forskarskolor.
Det strategiska hälsoarbetet bedrivs med fokus på förebyggande åtgärder och tidiga
insatser samt fortsatt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
2.1 Stockholmarna ska erbjudas valfrihet och ökad mångfald
På Jämför Service publiceras aktuell och värdeneutral information om stadens skolor och
förskolor, oavsett huvudman. Informationen om utbildningsnämndens verksamheter och
tjänster ska utvecklas och ses över utifrån ett medborgarperspektiv.
Förskolekön och dess regelverk ska utredas. För att kunna underlätta för vårdnadshavare
vid val av förskola, ska de hinder som finns för fristående förskolors deltagande i den
gemensamma kön definieras.
Utvecklingen av e-tjänsten för skolval fortsätter för att omfatta fler årskurser och ett ökat
deltagande av fristående verksamheter inom grundskolan.
Genom en tydlig koppling mellan godkännande av tillståndsansökningar och tillsyn av
fristående förskolor samt förskoleinspektion främjar förvaltningen en likvärdig utbildning
av god kvalitet i stadens förskolor oavsett huvudman. Genom samverkan med de fristående verksamheterna och erbjudanden om olika former av stöd för verksamhetsutveckling
bidrar staden till en högre måluppfyllelse.
En särskild satsning görs på det kommunala myndighetsuppdraget att genomföra tillsyn
av fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt av fristående fritidshem som inte är
kopplade till en skola.
Kvaliteten i skolpliktsbevakningen ska öka för att säkerställa att alla elever får den utbildning de har rätt till.
KF:s indikatorer
Andel brukare som upplever att de har valmöjlighet inom
skola
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
Årsmål KF:s årsmål
85 %
öka
Periodicitet
År
SID 22 (67)
Tillhandahållaruppdraget
Oberoende av vilken skola eleverna väljer ska de få möjlighet att nå kunskapsmålen och
få tillgång till en allsidig demokratisk och medborgerlig fostran. Utbildning i världsklass
leder till elever i världsklass som växer med kunskap och har lust till fortsatt sökande efter
bildning livet igenom.
Det finns ett stort och brett utbud av skolor för stadens invånare att välja bland. Lika
naturligt som friheten att välja förskola eller skola ska det vara att alla skolor, offentliga
såväl som fristående, lever upp till högt ställda kvalitetskrav. För att kunna göra ett
välgrundat val utifrån den enskilde individens förutsättningar och behov krävs det kunskap om skolornas kvalitet och resultat. Det är stadens ansvar att ge medborgarna tillgång
till korrekt och aktuell information om vad som kännetecknar varje skola och kunna
jämföra skolor med varandra.
Skolreformerna ställer höga krav på skolhuvudmännen att ansvara för att utbildningarna
håller hög kvalitet och att de är likvärdiga oberoende av huvudman. Barn och ungdomar
och vuxna har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att
nå utbildningens mål. I skollagen slås även fast att alla barn och elever ska få möjlighet att
utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar.
Stockholm ska ha en skola i världsklass, en skola där varje elev möts av höga förväntningar, ges möjlighet att utveckla hela sin potential och får det stöd som krävs för att nå
såväl de nationella målen som sina egna mål. Kunskap, bildning och lust att lära ska stå i
centrum. De elever som har svårt att nå målen ska tidigt uppmärksammas och erbjudas det
stöd som behövs. Skolan ska vara en plats där elever och lärare känner den trygghet och
studiero som krävs för att de ska lyckas. Dessa förväntningar gäller alla skolor, fristående
lika väl som kommunala.
Stärka ytterstaden
Skolorna i Stockholm har olikartade förutsättningar på grund av socioekonomiska förhållanden. Stadens resursfördelningssystem fungerar kompensatoriskt i detta avseende. I
den uppföljande och stödjande verksamheten differentieras insatser med utgångspunkt i
skolornas resultat.
Inom ramen för vision Järva 2030 och Söderortsvisionen genomförs en rad åtgärder för att
motverka segregation och höja utbildningsresultaten. Denna satsning på ytterstadsområdena fortsätter och innebär bland annat samverkan med andra aktörer såsom företagare,
bostadsförvaltare och föreningsliv.
Implementeringen av den framtagna strategin för Järva och Söderort fortsätter. Syftet är
på att på sikt lyfta kunskapsresultaten i de skolor som har låg måluppfyllelse. Målet är att
ytterstadsskolornas attraktionskraft ska öka. En delrapport om resultatet kommer efter
läsårets slut och är klar hösten 2012.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 23 (67)
Farsta Modellområde avslutas 2012. Utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningen i
Farsta och berörda landstingsverksamheter i Farsta samverkar för att alla barn och ungdomar som behöver extra stöd och hjälp ska få det snabbt och effektivt. En hemsida som
riktar sig till alla föräldrar i Farstaområdet har producerats för lättillgänglig information
av de insatser som finns för barn och unga ska göras känd.
Arbetet med idrotts- och hälsoprofil i Farsta ligger inom ramen för Söderortsvisionen och
där finns visionen om Farsta som Stockholms idrottsnav. Genom ett nära samarbete
mellan staden, skolorna och föreningar ska breda satsningar på ungdomsverksamhet med
idrott och hälsa planeras och genomföras under 2012.
NÄMNDMÅL:
2.1.1 Utbildningsnämnden ger goda förutsättningar för vårdnadshavares och elevers val av förskola och skola.
Förväntat resultat/målbild
Stockholmarna ges via Jämför Service en korrekt, kvalitetssäkrad och värdeneutral
information om samtliga förskolor och skolor. De jämförelser som görs är relevanta,
rättvisande och tar hänsyn till verksamheternas olika förutsättningar.
För att förenkla för vårdnadshavare, elever och skolor är e-tjänsten för skolval utbyggd
till att omfatta alla skolval. Så många fristående förskolor och skolor som möjligt deltar i
förskolekön och skolvalet.
Utifrån information och vägledning av hög kvalitet kommer flertalet barn och elever in på
sitt förstahandsval (gäller alla val: förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola).
Detta resulterar i färre skolbyten, färre programbyten och färre avhopp från
gymnasieskolan.
Information till brukare
På Jämför Service publiceras aktuell och värdeneutral information om stadens skolor och
förskolor, oavsett huvudman. Informationen om utbildningsnämndens verksamheter och
tjänster ska utvecklas och ses över utifrån ett medborgarperspektiv. Innehållet ska i
möjligaste mån göras tillgängliga för exempelvis personer med annat modersmål, minoritetsspråk och funktionshinder.
Utbildningsförvaltningen säkerställer att informationen om skolor i Jämför Service
presenteras i sådan form att den kan återanvändas av privatpersoner eller företag på en
informationsmarknad, i enlighet med stadens Handlingsplan för öppen data.
Samverkan med Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och stadsledningskontoret
(SLK) fortsätter för att skapa en gemensam plattform för jämförelse av kvalitet i Stockholms läns gymnasieskolor.
I samverkan med SLK ska förändringar av förskolekön och dess regelverk utredas.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 24 (67)
För att kunna underlätta för vårdnadshavare vid val av förskola, genomförs en probleminventering som ska definiera vilka hinder som finns för fristående förskolors deltagande i
den gemensamma kön.
Utvecklingen av e-tjänsten för skolval fortsätter för att omfatta fler årskurser och ett ökat
deltagande av fristående verksamheter inom grundskolan.
NÄMNDMÅL:
2.1.2 Utbildningsnämnden verkar för att alla barn och elever erbjuds
verksamheter av god kvalitet oavsett anordnare
Förväntat resultat/målbild
Stockholms barn får en förskoleverksamhet av god kvalitet i enlighet med nationella och
kommunala styrdokument. Stockholms elever får sin skolgång i en verksamhet av god
kvalitet som utvecklas mot en allt högre måluppfyllelse och som genomförs i enlighet
med tillämpliga styrdokument.
Förskola
En god samverkan mellan förvaltning och fristående anordnare ska utvecklas. Genom en
tydlig koppling mellan godkännande av tillståndsansökningar och tillsyn av fristående
förskolor samt förskoleinspektion främjar förvaltningen en likvärdig utbildning av god
kvalitet i stadens förskolor oavsett huvudman. Genom samverkan med de fristående verksamheterna och erbjudanden om olika former av stöd för verksamhetsutveckling bidrar
staden till en högre måluppfyllelse.
Under 2012 görs en särskild satsning på det kommunala myndighetsuppdraget att genomföra tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt av fristående fritidshem
som inte är kopplade till en skola. Omfattningen av tillsynsverksamheten är ungefär tredubblad jämfört med de senast föregående åren. Under de senaste åren har nästan ingen
tillsyn av enheter för pedagogisk omsorg/familjedaghem genomförts. Under 2012 kommer huvuddelen av dessa enheter att omfattas av tillsynsinsatser. Tillsynen kommer att i
ökad utsträckning utformas i enlighet med en risk- och väsentlighetsanalys. Syftet med
tillsynen är att kontrollera att de fristående verksamheterna uppfyller lagstiftningens krav
och strävar mot läroplanernas mål med godtagbar kvalitet. Tillsynen utförs primärt genom
inspektion i kombination med beslut om eventuella anmärkningar och förelägganden samt
vid behov genom förberedande av utbildningsnämndens beslut om återkallande av godkännande. En genomlysning av öppettider i fristående förskolor är påbörjad och kommer
att slutföras inom den förstärkta tillsynen 2012. En del av tillsynen är en förstärkt och
systematiserad hantering av klagomål rörande fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt fristående fritidshem som inte är kopplade till en skola. Tillsyn kommer att
genomföras på varje enhet minst en gång vart fjärde år.
Åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsyn inom förskoleverksamheten
Inom ramen för tillsynsverksamheten inom förskola följs efterlevnaden av Lagen om
registerkontroll upp.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 25 (67)
Förskoleplan
Under 2012 ska Stockholms stads förskoleplan revideras i bred samverkan med nämnder
och medborgare.
Skola
Inspektionsverksamheten i dess nuvarande form upphör och ersätts av extern utvärdering.
Verksamheten riktas mot både kommunala och fristående skolor och fritidshem. Den
syftar till att genom utvärdering av skolornas kvalitet ge skolledare underlag och stöd i
arbetet med att öka kvalitet och måluppfyllelse i skolan.
Rutiner för insyn i fristående grund- och gymnasieskolor i syfte att ta till vara medborgarnas intresse kommer att tas fram. Under året inrättas ett branschråd även för grundskolan.
Utbildningsnämnden föreslås ge förvaltningen i uppdrag att utreda skolpliktsbevakningen.
Målet är att öka kvaliteten i skolpliktsbevakningen för att säkerställa att alla elever får den
utbildning de har rätt till.
En kartläggning av romska barns skolsituation genomförs.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för
att lära och utvecklas
Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer ska prägla stadens skolor. Genom noggrann uppföljning och en bra undervisning ska kunskapsnivåerna höjas.
Den främsta åtgärden för att bidra till elevernas lärande och utveckling är de tiotusentals
undervisningstimmar som bedrivs på skolorna varje dag.
Arbetsområden och insatser för en ytterligare ökad måluppfyllelse, utöver skolornas
ordinarie verksamhet, som beskrivs i avsnittet är bland annat
-
utvecklad insyn och kommunikation med fristående verksamheter via branschråd och
andra regelbundna möten
utveckling av analys och bedömning, tydlig koppling mellan mål, resultat och insatta
resurser
lyfta skolor med låg måluppfyllelse, sprida goda exempel avseende skolor som trots
sina förutsättningar når goda resultat.
försöksverksamhet där lärare vid annan skola rättar avidentifierade nationella prov
utveckling av resultatdialoger på och mellan alla nivåer
ökad samverkan kring FoU-frågorna och forskningssamverkan med
högskola/universitet
fler lärare/skolledare med examen på avancerad nivå, uppdrag som utvecklingslärare
utveckla strategier för särskilt begåvade elever
förbättra skolsituationen/undervisningen för nyanlända/sent anlända
matematiktest i gymnasiet i full skala
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 26 (67)
-
-
samla lärarresurser inom naturvetenskap och teknik för utvecklingsstöd till skolorna
pågående satsningar på läs- och språkutveckling fortsätter
coacher erbjuds lärare/skolledare som stöd i det lokala utvecklingsarbetet
säkerställa och utveckla studie- och yrkesvägledningsfunktionen
tydliga krav på ledning, ansvar och uppdrag avseende elevhälsoarbetet utifrån
kvalitetsprogrammet för elevhälsoarbetet
ingen elev ska placeras (HVB) utan att elevens skolgång är säkrad
ökad samverkan och samlad kompetens rörande mottagande av nyanlända och sent
anlända elever
särskilt följa skolornas arbete med ”Program för delaktighet för personer med
funktionsnedsättning” och nya rutiner för uppföljning elever med
funktionsnedsättning
anpassning och implementering av ny it-strategi
utvecklingsplan för fritidshemmen
undersöka möjligheten utöka antalet platser vid stadens attraktiva gymnasieskolor
implementering av de gemensamma riktlinjerna för trygghet och studiero
elevernas ansvar och inflytande är viktigt perspektiv i det fortsatta
implementeringsarbetet av Lgr11 och Gy 2011.
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Andel behöriga lärare i grundskolan
84 %
Öka
År
Andel elever i skolundersökningen i årskurs 8 som är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
87 %
Öka
År
Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen
79 %
Öka
År
Andel elever som har klarat samtliga delprov i matematik
på de nationella proven i årskurs 3
78 %
fastställs 2012
År
Andel elever som har klarat samtliga delprov i svenska på
de nationella proven i årskurs 3
81 %
fastställs 2012
År
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
77 %
Öka
År
Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella
proven i årskurs 6
82 %
Öka
År
Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella
proven i årskurs 9
89 %
Öka
År
Andel elever som är behöriga till nationella program
89 %
Öka
År
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2,5 %
Minska
År
Andel behöriga lärare i gymnasieskolan
85 %
Öka
År
Andel elever med grundläggande behörighet till högskola
och universitet
94 %
Öka
År
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 27 (67)
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella
proven i gymnasiet
96 %
Öka
År
Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i
slutbetyget vid vårterminens slut (exkl. IV-programmet)
70 %
Öka
År
Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år
84 %
Öka
År
Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen avseende
lugn och ro i skolan
60 %
Öka
År
Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen avseende
möjligheten att känna sig trygg i skolan
92 %
Öka
År
Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan
5%
Minska
År
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
2012-01-01
Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna
utarbeta skriftliga riktlinjer för rutiner vid övergången mellan förskola
och skola
2012-12-31
En omfattande satsning inom matematik, naturvetenskap och teknik
genomförs i grund- och gymnasieskolan
2011-01-01
2014-10-31
Erbjuda lärare möjlighet till kompetensutveckling samt skapa nya
karriärvägar för lärare genom karriärtjänst och forskning
2011-01-01
2014-12-31
Förbättra tillsyn och kontroll av enskilt driven verksamhet genom ett 2012-01-01
tätare tidsintervall samt utifrån en samlad risk- och
väsentlighetsanalys
2014-12-31
Lässatsningen fortsätter i år 0-6 i grundskolan
2011-01-01
2014-12-31
Säkerställa rutiner och arbete för att se till att eleverna fullgör sin
skolplikt
2012-01-01
2014-12-31
Ta fram en handlingsplan för fritidshem med inriktning på högre andel 2012-01-01
pedagogiskt utbildad personal
2012-06-30
Ta fram en utvecklingsplan för fritidshem med inriktning på mer
pedagogiskt innehåll samt större tillgång/högre användningsgrad av it
2012-01-01
2012-06-30
Ta fram förslag på kriterier och metoder för att värdera och
premiera skickliga lärare
2012-01-01
2012-12-31
Ta fram konkreta handlingsplaner för de olika pedagogiska
2012-01-01
verksamheternas fortsatta arbete med att införa it i pedagogiken samt
it i de administrativa rutinerna
2012-12-31
Ta fram rutiner för att säkerställa att alla elever som är folkbokförda i 2012-01-01
kommunen får en skolplacering
2014-12-31
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 28 (67)
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
2012-01-01
Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen ska i samråd ta fram
förslag på kriterier och metoder för att värdera och premiera duktiga
lärare. Förslaget bör prövas och utvärderas i samband med
kommande löneöversyn
2012-12-31
Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen ska i samråd undersöka
möjligheterna för månadsvis avläsning för grundskolan
2012-01-01
2012-12-31
Utbildningsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna
genomföra en granskning av placerade barns skolsituation
2012-01-01
2012-12-31
Utreda möjligheten till en central satsning på "elevhälsa på nätet"
2012-01-01
2012-12-31
Utveckla metoder för att öka kunskapen om den totala
frånvarosituationen
2012-01-01
2014-12-31
Utbildningsnämnden får i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa 2012-01-01
att de elever som påbörjar gymnasiestudier även fullföljer dessa
2012-12-31
Nämndens aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
Måluppfyllelsen för elever med funktionsnedsättningar ska följas upp
2012-01-01
2012-12-31
Tillgången till anpassat undervisningsmaterial för elever med
funktionsnedsättning ska ses över. Undervisningsmaterialet ska
levereras i tid.
2012-01-01
2012-12-31
Tillgängligheten på webben för elever och vårdnadshavare med
funktionsnedsättningar ska ses över
2012-01-01
2012-12-31
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Utbildningsnämnden ska följa upp resultaten för de fristående
skolorna i staden
Förväntat resultat/målbild:
Förvaltningen utvecklar stadens insyn i de fristående skolorna genom en förbättrad kommunikation med verksamheterna genom olika mötesformer och informationsinsatser.
Genom att samla in och redovisa befintlig statistik för de fristående skolorna kan både
informationen i Jämför service och information till nämndens politiker förbättras.
Genom en utvecklad insyn och kommunikation, via bland annat branschråd och andra
regelbundna möten, förbättras stadens möjligheter att bidra till en värdeneutral och utvecklad information till medborgarna.
Då staden inte har möjlighet att styra de fristående verksamheterna genom indikatorer är
det i huvudsak olika nyckeltal som kommer till användning i uppföljningen av resultaten.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 29 (67)
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen
Förväntat resultat/målbild:
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och
kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna
planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur
undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning
som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i
undervisningen. Bedömning i formativt syfte används både för att synliggöra och stödja
elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra
undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer ska prägla stadens skolor. Genom noggrann uppföljning och en bra undervisning ska kunskapsnivåerna höjas. De beskrivna
förväntningarna i målbilderna kan mätas/följas upp genom indikatorerna. Dessa är enbart
kopplade till skolor i egen regi. Alla skolor i staden, kommunala såväl som fristående, ska
dock leva upp till högt ställda kvalitetskrav.
När årsmål sätts för indikatorer anges ett realistiskt mål för året, sett till föregående års
resultat och verksamheternas förutsättningar. Ambitionen är att resultaten förbättras varje
år och genom att variationerna mellan olika skolor blir tydlig kan adekvata åtgärder sättas
in. En självklar utgångspunkt är att alla elever ska ges förutsättningar att uppfylla hela sin
potential, det vill säga att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen och att betyget
godkänt inte är slutmålet.
Arbetet i stadens skolor ska fokusera på att utveckling av undervisnings- och lärandeprocesser i skolan sker och att ett mer vetenskapligt förhållningssätt utvecklas på samtliga
nivåer. Utveckling av analys och bedömning av resultat ska fortsätta. Kopplingen mellan
mål, resultat och insatta resurser ur olika perspektiv ska tydliggöras i alla skolformer. Alla
nivåer bör förbättra sin förmåga att följa sina processer för att kunna göra en kvalitativ
analys av om valda insatser/processer ger framgångsrika resultat eller inte.
Det matematiktest som utarbetats och prövats under 2011 vid ett antal gymnasieskolor ska
under 2012 genomföras av alla elever i stadens gymnasieskolor och testet ska även
erbjudas de fristående gymnasieskolorna. Matematiklärarna i gymnasieskolan får på detta
sätt ett underlag för hur matematikundervisningen bör läggas upp och resultaten ska även
återkopplas till elevernas grundskola, oavsett anordnare.
Insatserna för att skapa en mer likvärdig bedömning av elevernas kunskaper fortsätter. I
skolplanen för Stockholms stad sägs att samtliga elever i Stockholms stads skolor ska
delta i nationella prov. De nationella ämnesproven ska rättas av en annan lärare än den
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 30 (67)
som sätter elevens betyg. Utbildningsförvaltningen ska under året ta tillvara på de erfarenheter som görs i den försöksverksamhet som ska bedrivas våren 2012, där skolor byter
avidentifierade prov med varandra i syfte att åstadkomma en mer likvärdig bedömning.
De skolor som under en längre period visat på stora avvikelser mellan elevers förväntade
och faktiska resultat på gymnasieskolan i stadens egen uppföljning ska följas upp. Detta
analyseras tillsammans med Skolverkets uppföljning av förhållandet mellan resultat på
nationella ämnesprov och slutbetyg. I arbetet kommer också det nya matematikprovet i
gymnasieskolans första år att användas.
Skrivelse 2011-05-23 (bilaga 29 a) till utbildningsnämnden om rättning av nationella prov
från Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD)
anses besvarad i och med det ovanstående.
Den centrala förvaltningen fortsätter att utveckla övergripande analysmetoder för att
kunna följa skolors verksamhet över tid, liksom att sätta in adekvata åtgärder för att stödja
och stimulera skolor utifrån var de befinner sig i sin utveckling.
Arbetet med resultatdialoger på alla nivåer ska utveckla. Dialogerna ska utformas så att de
både stödjer, utmanar och tydliggör uppdraget. I de dialoger grundskolecheferna/gymnasiecheferna har med skolornas ledningsgrupper ska fokus ligga på hur ett gott ledarskap
kan skapa förutsättningar för undervisning och elevernas lärande. Rektors ansvar och
betydelse för skolans arbete mot målen ska poängteras. Genom att efterfråga skolornas
systematiserade resultatredovisningar och analysen av dem kommer fokus att hamna på
skolledningens ansvar för att eleverna får förutsättningar att lyckas. I samband med resultatdialoger ska skolor med ett utvecklat kvalitetsarbete uppmanas att anmäla sig till
stadens kvalitetsutmärkelse.
Skola på vetenskaplig grund
Den nya skollagen tydliggör att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Kunskap om
aktuell forskning om vad det är som påverkar resultaten i förskola och skola och
framförallt vilka kompetenser och förmågor en framgångsrik lärare har behöver synliggöras. Den centrala förvaltningen kommer att verka för en ökad medvetenhet om och
nyttjande av aktuell skolforskning som grund för skolans arbete på olika nivåer. Detta
sker exempelvis via pedagogstockholm, språkforskningsinstitutet och i resultatdialogerna.
Samarbete med andra kommuner och intressenter kring FoU-frågorna ska öka.
Genom att stärka skolledares och lärares kompetens att identifiera viktiga forskningsområden kan samverkan med högskolor och universitet i länet, nationellt och internationellt
leda till att dessa blir intresserade att forska om de områden som identifierats.
Satsningarna på att fler förskollärare, lärare och skolledare får examen på avancerad nivå,
både magister-, master- och forskarnivå fortsätter. Skolorna ska utnyttja denna kompetens. Skolorna ska ha utvecklingslärare som en naturlig del i sin arbetsorganisation. Ett
långsiktigt mål är att varje skola anställer minst en lektor.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 31 (67)
Forskningen om vilka framgångsfaktorer som påverkar en skolas resultat pekar på vikten
av den enskilda lärarens insats. I den sammanfattande forskningsöversikten ”Synligt
lärande” (Sveriges kommuner och landsting, SKL, 2011) finns tydliga exempel på vad
som påverkar elevers studieresultat. Rektorerna ska stödjas i att använda denna kunskap
för att tillsammans med alla lärare reflektera över undervisningen.
Reformarbetet
Implementeringsarbetet med ny skollag och nya samlade läroplaner för samtliga skolformer fortsätter under 2012. Den centrala förvaltningen kommer att aktivt medverka i
implementeringsprocessen och följa de egna skolornas lokala arbete. Elevers lärande,
utveckling av undervisningens innehåll och bedömningen av elevers lärande kommer
under hela implementeringsprocessen att vara i fokus. Inom ramen för detta arbete ska
särskolans kunskapsuppdrag utvecklas och stärkas. Arbetet med de nya styrdokumenten
ska aktivt kopplas till övriga utvecklingssatsningar. Särskilt viktigt är att arbetet med
bedömning och betyg integreras i reformarbetet.
Stockholms stads skolplan ska revideras under 2012.
Skolorganisation
Flera av de skolreformerna påverkar vilken skolorganisation som över tid är den mest
lämpliga. Lärarutbildningen inriktas på lärare med behörighet för respektive stadium –
F-3, 4-6, 7-9 - i grundskolan. Kursplanerna är uppdelade stadievis. De nationella proven
genomförs i slutet av respektive stadium. Betygssättning sker i årskurserna 6 till 9. Det
finns goda skäl till att skolor som har ansvar för undervisningen också har ansvar för att
genomföra nationella prov och för att sätta betyg. Det talar för att skolorganisationen över
tid bör anpassas till grundskolans stadier. De närmaste åren kommer de demografiska
förändringarna att styra skolorganisationen på många ställen i staden. Det gäller att
praktiskt klara av att ta emot stora årskullar och hitta lösningar att lotsa dessa genom
grundskolan.
Utvecklingssatsningar
Strategier för högre måluppfyllelse
Den framtagna strategin för Järva och Söderort ska fortsatt utgöra utgångspunkt för att på
sikt lyfta kunskapsresultaten i de skolor som har låg måluppfyllelse.
Förvaltningen avser även att fördjupa sin analys för att hitta skolor som trots sina förutsättningar når bättre resultat. En identifiering av deras strategier ska göras för att dessa ska
kunna användas av andra skolor.
Kompetens ska byggas upp så att skolorna ska kunna identifiera särskilt begåvade elever
och hitta lärstrategier för att möta dessa elevers behov.
I samverkan ska kompetens byggas upp för att förbättra skolsituationen och undervisningen för nyanlända och sent anlända elever.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 32 (67)
Sommarundervisningen/sommarskola inom grund- och gymnasieskolan fortsätter även
under 2012. En försöksverksamhet med lördagsundervisning för gymnasieelever som inte
nått målen ska under 2012 starta vid en gymnasieskola.
Gymnasieskolans preparandutbildning bedrivs även fortsättningsvis på några grundskolor.
Det kompletterar den möjlighet som finns att inom grundskolans ram gå om en årskurs.
Matematik
Fortsatt arbete och särskilda satsningar kommer under året att genomföras inom matematik. En ny utvecklingsplan med en tydlig FoU-profil tas fram i samverkan med
Nationellt Centrum för Matematik (NCM) med flera. De skolor som i resultatdialogerna
visat sig behöva utveckla verksamheten inom detta område kommer att få stöd i att
fördjupa sin analys. Utifrån den analysen riktas stöd till respektive verksamhet. De nationella satsningarna inom matematik som aviserats ska samordnas så att de används på ett
optimalt sätt.
Stockholm deltar i EU-projektet ”E-math: Improving Competence in Mathematics using
New Teaching Methods and ICT”. Projektet styrs från Åbos utbildningsförvaltning och
övriga samarbetspartners är Tallin, Åbo akademi, Åbo universitet och Åland.
Naturvetenskap och teknik
Arbetet för att forskningsanknyta och samla olika lärresurser inom naturvetenskap och
teknik fortsätter, så att de på bästa sätt kan användas för att stödja utvecklingen i stadens
skolor och bidra till elevernas intresse för dessa ämnen och öka måluppfyllelsen.
Den tekniskt/naturvetenskapliga utbildningen i stadens gymnasieskolor ska stärkas genom
att en gymnasieskola, Bromma gymnasium, från och med höstterminen 2012 kommer att
delta i försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år, den så kallade gymnasieingenjörsutbildningen. Genom projektet ”Stockholm Science & Innovation School Kista” kommer
ett nytt teknikprogram i samarbete med bland annat Järvalyftet, företagen i Kista Science
City, KTH och Stockholms universitet att starta höstterminen 2013. Skolan, som knyts till
Kista gymnasium, får en entreprenörprofil med IKT-inriktning.
Läs- och språkutveckling
De pågående satsningarna på läs- och språkutveckling inom grundskolan fortsätter.
Insatserna som erbjuds av flera avdelningar inom förvaltningen, samlas och kopplas till
respektive skolas förutsättningar och behov, såsom det redovisas i skolornas resultatuppföljning och i resultatdialoger. FoU-kopplingen säkerställs.
Lärarcoacher
Lärarcoacher och coachning till skolledare erbjuds till grundskolor och grundsärskolor
som stöd för det lokala skolutvecklingsarbetet.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 33 (67)
Genus och jämställdhet
Verksamhetsdata i LIS som redovisas uppdelat på kön för att synliggöra könsrelaterade
resultatskillnader ska analyseras och sedan leda till att åtaganden utformas för att öka
elevernas måluppfyllelse.
Utveckling av språkval
Eleverna vid ett antal gymnasieskolor kan idag välja kinesiska som språkval. Det ökade
elevintresset är en effekt av Kinas växande betydelse på en rad områden. Andra länder/
regioner med en växande betydelse ekonomiskt och internationellt eller som är föremål
för ett växande intresse är det portugisisktalande Brasilien, de arabisktalande regionerna
och Ryssland. Möjligheterna ska undersökas för ytterligare skolor att erbjuda kinesiska
och ryska som språkval och att portugisiska och/eller arabiska kan erbjudas som språkval
vid någon eller några gymnasieskolor.
Studie- och yrkesvägledning
Arbetet med att utveckla skolformsövergripande nätverk gällande studie- och yrkesvägledning fortsätter. Arbetet för att säkerställa och utveckla den lokala studie- och
yrkesvägledningsfunktionen intensifieras liksom samverkan mellan skola och arbetsliv.
En analys av kompetensutvecklingsbehovet kommer att göras.
Elevhälsa
Utbildningsnämndens kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet inklusive den specialpedagogiska verksamheten i Stockholms skolor avser att säkra elevers rätt till stöd och bidrar
till alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Tydliga krav ställs på hur elevhälsoarbetet
ska ledas samt på ansvar och uppdrag, utifrån lag och förordning, för såväl rektor som
elevhälsans yrkesprofessioner och övrig personal i skolan. Det är viktigt att skolans
insatser inom elevhälsoområdet genomförs skyndsamt.
Som ett led i kvalitetsutvecklingen kommer arbete att bedrivas för att sprida de erfarenheter och resultat som den årliga elevhälsorapporten omfattar, så att skolorna kan använda
detta material i framtagandet av sina lokala arbetsplaner. Även fristående skolor kommer
att erbjudas att ingå i den granskning som ingår i de områden som redovisas i elevhälsorapporten. Detta inleds med att ett insynsarbete påbörjas i stadens fristående skolors
elevhälsa.
Regeringen har aviserat ett tillfälligt riktat statsbidrag under åren 2012 och 2013 till
landets skolhuvudmän för att möjliggöra en förstärkning av elevhälsan. Den största delen
av satsningen är ett statsbidrag kommuner och skolhuvudmän kan söka för att anställa fler
skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Statsbidraget är 250 000 kronor per heltidstjänst och år under maximalt två år.
Statsbidraget avser också fortbildning för personal inom elevhälsan. Ansökan om statsbidrag förbereds.
Ungdomsmottagningen bör samverka nära med andra liknande mottagningar i staden.
Avtal med landstinget tecknas tillsammans med stadens övriga ungdomsmottagningar.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 34 (67)
En central satsning på Elevhälsa på nätet inom ramen för elevhälsans förebyggande och
hälsofrämjande uppdrag ska utredas.
Arbete med att tillgängliggöra journaler genom en e-tjänst avslutas.
Elever i behov av särskilt stöd
Enligt skollagen ska alla elever i skolan få stimulans att utvecklas så långt som möjligt
utifrån sina förutsättningar. Skolan har dock ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Den nya skollagen stärker elevers rätt till ett åtgärdsprogram. För att stärka
kompetensen om elever i behov av särskilt stöd kommer riktlinjer och stödmaterial att
uppdateras och förtydligas.
I likhet med den vägledning/”sluss” som finns för gymnasieelever för att hitta rätt utbildning/skola – oavsett driftsform - finns samma behov för grundskolans elever/vårdnadshavare. Detta gäller framförallt elever i behov av särskilt stöd. Hur detta behov tillgodoses
ska utredas.
Inkluderande arbetssätt
För att kunna möta alla elever utifrån deras förutsättningar fortsätter arbetet med inkludering som utgångspunkt för hur skolor utvecklar förhållningssätt och arbetsmetoder för hur
undervisningen läggs upp och genomförs. Ett inkluderande arbetssätt ställer stora krav på
att skolorna har rätt kompetens och strategier för att anpassa lärandemiljön utifrån alla i
elevgruppen.
Utbildning i inkluderande förhållnings- och arbetsätt har under tre år genomförts på
Harvard Graduate School of Education med grupper av skolledare och lärare på grundoch gymnasieskolan. Även under kommande två läsår genomförs utbildningen.
Åtgärdsprogram
I och med den nya skollagen kan betydligt fler beslut överklagas, bland annat beslut om
upprättande av, och innehåll i, åtgärdsprogram samt rektors beslut om att inte upprätta
åtgärdsprogram. Rektorerna ska ges utbildning och stöd så att de kan fatta välgrundade
beslut. Rektorerna ska också ges mer juridiskt stöd. Den särskilda satsningen på kompetensutveckling för skolornas speciallärare/specialpedagoger när det gäller åtgärdsprogram
och elevdokumentation fortlöper fram till och med våren 2012. Den centrala förvaltningen kommer därefter att ge konsultativt stöd till de rektorer som behöver hjälp i sina
bedömningar och sitt beslutsfattande om vad som är särskilt stöd och att utfärda åtgärdsprogram.
Elever med funktionsnedsättning
Samarbetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten kommer att intensifieras, detta
bland annat för att säkerställa att skolorna får den kompetens som är nödvändig för att se
till att elever med funktionsnedsättningar får sina behov tillgodosedda enligt lagstiftning/
regelverk, Stockholms stads Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016, utbildningsnämndens riktlinjer och stödmaterial för elever i behov av
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 35 (67)
särskilt stöd och kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet. Skolornas arbete med aktuella mål
i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning kommer att följas.
Initiativ tas under året till samverkan med stadsdelsnämnder och Stockholms läns landsting i syfte att i Västerort inrätta en språkförskola för barn med grava språkstörningar.
Projektet Hugis, som syftar till att förbättra måluppfyllelsen för gymnasieelever med
hörselskada/dövhet fortsätter under våren 2012. Förslag kommer att läggas som dels avser
förbättringar för de inom målgruppen som går integrerade i gymnasieskolan och dels
avser den del av målgruppen som eventuellt bedöms behöva gå helt eller delvis i särskilda
hörselklasser förlagda till någon gymnasieskola.
Nya rutiner för att underlätta uppföljning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning kommer att skapas. En kartläggning av studieresultat för elever med funktionsnedsättning genomförs och förslag på riktade åtgärder utarbetas.
Skrivelsen 2011-11-24 (bilaga 29 b) till utbildningsnämnden Översyn av måluppfyllelse
för funktionsnedsatta från Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Erika Svanström (KD)
och Tobias Gillberg (C), föreslås besvarad i och med det ovanstående.
S:t Örjan
Sedan 2007 har antalet särskilda undervisningsgrupper inom S:t Örjans skolor halverats.
Grundskolornas ambitioner att inkludera elever i behov av särskilt stöd i ordinarie verksamhet påverkar hur S:t Örjan utvecklas och organiseras. Med detta samt den nya skollagen som utgångspunkter fortsätter översynen av S:t Örjan. En ny organisation planeras
träda i kraft höstterminen 2012.
Nyanlända och sent anlända
Skolverkets definition av sent anlända elever är de elever som när de kommer till Sverige
påbörjar något av grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gymnasieskolan.
Nyanlända elever är de elever som nyligen anlänt och påbörjar något av grundskolans
tidigare år.
Skolorna ska ges stöd i arbetet att validera alla nyanlända elevers kunskapskvaliteter i
olika ämnen så att skolans undervisning utformas utifrån varje elevs skolbakgrund och
behov. Ambitionen är att elever på ett tidigt stadium ska få en god och kvalitativ skolgång.
För att underlätta för skolorna i detta arbete samlas och utvecklas kompetensen inom
ramen för mottagandet av nyanlända/sent anlända elever. Samarbetet mellan grundskola
och gymnasieskola ska öka. Vikten av en kvalitetssäker mottagandeprocess för nyanlända
är påtaglig i syfte att skapa optimala förutsättningar för goda studieresultat. I samverkan
med arbetsmarknadsförvaltningen utreds hur mottagning av hela familjer kan stödja
elevens skolgång. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet för dessa
elever ska förbättras. Detta i syfte att säkra att elever inte tappar viktig tid i sin läroprocess
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 36 (67)
inom områden där eleven tidigare tillgodogjort sig kunskaper. Den kunskap och erfarenhet om språkutveckling som finns ska tas tillvara.
Digitala verktyg för skolutveckling
Arbetet med att vidareutveckla tillämpningen av stadens lednings- och informationssystem, LIS, fortsätter för att öka användarvänligheten och möjligheten till analysstöd för
rektorer och andra berörda användare. LIS ska även fungera som databas för lagring av
information och som distributionskanal till Jämför Service. Ambitionen är att all verksamhetsdata i LIS ska redovisas uppdelat på kön för att synliggöra könsrelaterade resultatskillnader.
Det långsiktiga arbetet med att samordna och förändra befintliga verksamhetssystem
(Fronter, Hanna, Stockholm Skolwebb och BoSko) till ett mer gemensamt och effektivt
verktyg för elever, vårdnadshavare, pedagoger och skolledning fortsätter under 2012.
Ett arbete med ett nytt tjänstebaserat verksamhetssystem har påbörjats där förändring av
Frisko (verktyg för ersättning till fristående skolor) och de delar som avser vuxenutbildningen har inletts. På sikt kommer även Hanna och BoSko att ingå i ett gemensamt
system för samtliga pedagogiska verksamheter.
Vissa nyckelprocesser kommer att ha hög prioritet, nämligen frånvarohantering, dokumentation och uppföljning samt kommunikation med vårdnadshavare.
Samtliga skolor har nu trådlösa nätverk och samtliga lärare ska få tillgång till en egen
bärbar dator. Allt fler skolor arbetar med ett 1-1-koncept där även eleverna har en egen
bärbar enhet.
Denna satsning på en bättre infrastruktur och ökad datortillgänglighet kombineras med
fortsatt kompetensutveckling. Den omfattande satsningen på praktisk it- och mediekompetens (PIM) inom stadens skolor i egen regi avslutas för grundskolorna i slutet av
2012, men fortsätter inom stadens egna gymnasieskolor. Den ökade it-kompetens som
lärarna nu fått innebär att nästa utbildningssteg tas så att de kan skapa egna digitala
lärresurser. Denna utbildning erbjuds alla skolor och sker i samarbete med Intel och
Learnify. Samtidigt fortsätter utvecklingen av funktionen gällande elevdokumentation för
grundskolan. Syftet är att dokumentationen inte bara fungerar som ett administrativt stöd
utan även understödjer en god pedagogisk process.
Förvaltningen har fått i uppdrag att under året anpassa och implementera en it-strategi. I
detta arbete är syftet att höja lägsta nivån på samtliga skolor och samtidigt utse några
skolor som får stöd för att gå före och utgöra goda exempel som exempelvis inspirationsplatser.
Det ska säkerställas att det finns fungerande, väl utvecklade it-tjänster för registrering av
elevers utveckling vilket underlättar uppföljning och analys. Det finns ett varierat utbud
av pedagogiska applikationer som ska utökas och marknadsföras ytterligare. En särskild
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 37 (67)
insats kommer att göras för att utveckla en it-miljö för elever i behov av särskilt stöd,
liksom för att utveckla e-tjänster och mobila applikationer (appar).
En it-tjänst införs som ger vårdnadshavare möjlighet att få information om elevers
frånvaro via både SMS och e-post.
Ny ungdoms- och elevdatabas
Kommunförbundet Stockholms Län har handlat upp en för länet gemensam ungdoms- och
elevdatabas för gymnasieskolan. KSL kommer att ansvara för den administrativa driften
av systemet. KSL och respektive deltagande kommun sluter ett avtal om deltagande.
Databasen innehåller alla i länet folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern. Databasen ska
underlätta och säkerställa betalningsströmmarna mellan kommuner och mellan kommuner
och fristående skolor. Varje kommun och fristående skola får ett komplett/korrekt
betalningsunderlag och det är möjligt att få option på att lägga till ekonomirutin för automatiska utbetalningar. Databasen fungerar även som stöd i uppföljningsarbetet och beräknas vara i drift våren 2012.
Under våren 2012 utreder utbildningsförvaltningen om månadsutbetalningar av elevpeng
ska göras även till gymnasieskolor i egen regi. Utredningen görs för att se hur databasen
och utbetalningarna kan administreras.
Fritidshemmet
Fritidshemmen har i den nya skollagen fått ett ännu tydligare uppdrag, där utbildningen
på fritidshemmet ska komplettera utbildningen i grundskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation.
Under året kommer arbete med kvalitetsutveckling av fritidshemmen i staden att bedrivas.
Arbetet kommer att utgå från fritidshemmets pedagogiska uppdrag och formuleras i en
utvecklingsplan. Goda exempel ska spridas bland övriga och skolor ska uppmuntras att
presentera sin fritidsverksamhet på pedagogstockholm.
Fritidshemmets uppdrag som komplettering till grundskolan ska särskilt uppmärksammas.
Denna del som innehåller skapande arbete, entreprenörskap, lek och fysisk aktivitet inom
ramen för hela skoldagen, är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga
skolåren har detta stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Goda lösningar för att uppnå detta samt olika lösningar för läxhjälp på fritidshemmet ska spridas.
Användandet av it på fritidshemmen ska uppmärksammas.
Spets- och profilskolor
Förvaltningen kommer under 2012 att till Skolverket ansöka om ytterligare riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter och nationellt godkända idrottsutbildningar.
Förvaltningen kommer även att ansöka om att få starta spetsutbildning inom stadens
kommunala grundskolor.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 38 (67)
Attraktiva gymnasieskolor
Ett antal kommunala gymnasieskolor i Stockholm har ett mycket högt söktryck. Förvaltningen föreslås få i uppdrag av utbildningsnämnden att under 2012 utreda möjligheten att
utöka antalet antagningsplatser vid dessa skolor.
Samtidigt måste attraktionskraften öka när det gäller gymnasieskolor med ett lägre
söktryck. En del i detta arbete består i att se över sådana skolors programutbud. Andra
delar i ett sådant arbete ska för berörda skolor sammanlänkas med det arbete som pågår
inom Söderortsvisionen och Järvalyftet.
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i
slutbetyget
100 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i
slutbetyget
100 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i
slutbetyget
98 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som
andraspråk B i slutbetyget
96 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i
engelska 5
98 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i
matematik 1
93 %
År
Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i
svenska 1
96 %
År
Andel elever som börjar naturvetenskapligt program
30 %
År
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
76 %
År
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
65 %
År
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet
i engelska i år 6
83 %
År
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet
i matematik i år 6
81 %
År
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet
i matematik i årskurs 3
78 %
År
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet
i svenska i år 6
75 %
År
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 39 (67)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet
i svenska i årskurs 3
81 %
År
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i
engelska i år 9
91 %
År
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
matematik i år 9
82 %
År
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i
svenska i år 9
90 %
År
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
77 %
År
Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM
100 %
År
Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM
40 %
År
Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM
20 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag
kan rekommendera min/mitt barns skola (grundsärskolan)
90 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag
kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
80 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag
kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
83 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag
kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
80 %
År
Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV)
15,5
År
Meritvärde i årskurs 9
225
År
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö (Normer och värden)
Förväntat resultat/målbild:
Alla i skolan känner sig trygga och har goda förutsättningar att kunna fokusera på sina
arbetsuppgifter i lärmiljön. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska
hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar.
Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande
arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 40 (67)
Ökad trygghet och studiero
Stockholms skolor ska präglas av förtroende och respekt mellan elever, mellan vuxna och
elever samt mellan vuxna. Trygghet och studiero i en god lärmiljö är en förutsättning för
utveckling och lärande. En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar också barns
och ungas psykiska och fysiska hälsa. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig
trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra. På så sätt finns ett nära samband
mellan lärande och hälsa. Gemensamma riktlinjer för samtliga skolformer har tagits fram
för att stödja skolorna i detta arbete. Riktlinjerna har uppdaterats bland annat utifrån den
nya skollagen och ska implementeras i skolorna.
I såväl grundskolans som gymnasieskolans brukarundersökningar har studieron under
flera år fått låga värden. Forskningen visar att studiero på lektionerna är en viktig faktor
för måluppfyllelse. En närmare analys behöver göras av vad det är för faktorer som gör att
så många elever är missnöjda med studieron och av hur elever uppfattar arbetsro eller
studiero som begrepp. Skolorna kommer att få i uppdrag att särskilt redovisa resultatet av
analysen i nästkommande resultat- och kvalitetsuppföljning.
Samtliga skolor ska ha ett systematiskt arbete och tillräckliga kunskaper för att förebygga
och hantera diskriminering, nätmobbning, trakasserier och kränkande behandling. Extra
uppmärksamhet ska ägnas åt att upptäcka och motverka nätmobbning. I detta sammanhang ska tydliggöras vad som är skolans respektive hemmens ansvarsområde. Tydliga
likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling måste finnas för att leva upp till
skyldigheten att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som behövs. Alla insatser
ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Förvaltningen ska verka för att både egna och fristående skolor tar del av den information
och det material kring trygghet och studiero som finns på Pedagog Stockholm, bland
annat med länkar till Skolverkets material. Förvaltningen avser att under året stimulera till
att det skapas fler inspirationsplatser i skolor med ett gott värdegrundsarbete för att sprida
goda exempel.
Samverkan skola – socialtjänst med flera.
Samverkan fortsätter med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna kring elever
som far illa eller befaras fara illa (elever i behov av särskilt stöd). Vad gäller elever i hem
för vård eller boende (HVB), familjehem och jourhem är det särskilt viktigt att beakta
barnets/den unges skolgång. Ingen ska placeras utan att skolgången är säkrad. Detta
innebär att alla elever placerade i HVB ska ha utbildade lärare i undervisningen eller gå i
en kommunal skola alternativt att HVB bedriver en godkänd fristående skola.
Utbildningsförvaltningen deltar i polismästardistriktens tre chefssamråd, som är samarbetsforum med fokus på det strategiska förebyggande arbetet för barn och ungdomar
utifrån stadens brottsförebyggande program. I chefsamrådet deltar också socialtjänsten,
landstinget, berörda stadsdelsförvaltningar, SL med flera samt representanter från angränsande kommun/kommuner. Varje år tas ställning till inriktningar och fokusområden
för arbetet i lokala brottsförebyggande råd.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 41 (67)
Elever med skolplikt, men som av olika skäl inte fullgör denna har identifierats och består
av flera olika grupper som av olika skäl inte fullgör sin skolgång. I de fall som rör såväl
skola som socialtjänst pågår ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningen. I de delar som rör samverkan med Stockholms läns
landsting sker samverkan inom ramen för BUS-arbetet (Barn och unga som behöver stöd
från både kommun och landsting), där nästa steg är att staden tecknar avtal med landstinget.
I detta sammanhang utreds också behovet av kompetensutveckling när det gäller HVB
och insatser av utbildning för elever vars vårdnadshavare vistas inom ”skyddat boende”.
Behovet av en så kallad skolakut för grundskoleelever utreds för närvarande. Avsikten
med denna är bland annat att ge möjlighet till akuta placeringar av elever i grundskolan
som tillfälligt behöver flyttas från den egna skolan enligt rektors beslut och ge eleven en
fungerande skolgång och förutsättningar för att återvända till sin ”gamla” skola.
Frånvaro
För att ge möjlighet till uppföljning av elevers frånvaro ska samtliga skolor registrera
elevers frånvaro digitalt. Redovisningen av elevernas frånvaro ska ske i Stockholm
Skolwebb och Fronter. Ogiltig frånvaro ska även redovisas på skol- och kommunnivå.
Från och med vårterminen 2012 ska respektive grundskoleelevs ogiltiga frånvaro anges i
terminsbetyget och gymnasieelevs ogiltiga frånvaro anges i utdrag ur betygskatalogen
varje termin. Frånvaroregistreringen, kopplingen till verksamhetssystemet och informationen till elevens vårdnadshavare om frånvaron ska följas upp.
CSN:s nuvarande regler för skolornas uppgiftsskyldighet till CSN när det gäller elevers
ogiltiga frånvaro ändras från och med den 1 januari 2012. Uppgiftsskyldigheten inträffar
idag när den ogiltiga frånvaron överstiger 20 procent av undervisningstiden. Från och med
2012 blir det elevens skola som gör bedömningen när uppgift om ogiltig frånvaro till CSN
ska anmälas. Gemensamma rutiner för anmälan till CSN ska utarbetas.
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
90 %
År
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan
85 %
År
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag känner mig trygg i skolan
90 %
År
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 42 (67)
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande (Ansvar
och inflytande)
Förväntat resultat/målbild:
Lärare i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess
vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras på de
skriftliga omdömena. Inför varje arbetsområde formuleras i grundskolan en planering där
det tydligt framgår vilka förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla inom ramen för
undervisningen samt hur bedömningen ska gå till. I gymnasieskolan ska eleven ha en
studieplan som regelbundet följs upp i utvecklingssamtalen. Arbetet för att eleverna ska
förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig
feedback, kamratbedömning och bedömningsmatriser. Med ökad ålder ökar elevers
delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om
sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en
positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull.
Eleverna ska ha huvudrollen i sitt eget lärande. När skolan ger eleverna kunskap och
förståelse för mål och bedömning av sitt kunnande skapas förutsättningar för eleverna att
ta eget ansvar och ha inflytande över sina studier. Att detta perspektiv ingår som en del av
den fortsatta implementeringen av de nya läroplanerna för grundskola grundsärskola och
gymnasieskola och gymnasiesärskola ska säkerställas.
All dokumentation av elevernas kunskapsutveckling inom grundskolan ska under 2012
ske via den berörda funktionen Stockholm Skolwebb. Detta sätt att dokumentera skapar
en bättre möjlighet för elever och föräldrar att följa elevens kunskapsutveckling och ger
också bättre förutsättningar för eleven att kunna ta ansvar för och skapa förståelse för sitt
eget lärande. Den digitala elevdokumentationen ska under året ytterligare utvecklas och
bidra till att skolorna får bättre underlag för verksamhetsanalyser och utvecklingsarbete.
Fusk i skolan
Skolorna ska arbeta aktivt för att motverka fusk. I lärarnas dialog med eleverna ska denna
fråga tas upp och skolorna ska bland annat med hjälp av verktyget Urkund kontrollera att
elevernas arbeten är genomförda på ett korrekt sätt.
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
82 %
År
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
70 %
År
Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om
vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt
gymnasieundersökningen
70 %
År
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 43 (67)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens
gång informerar om hur man ligger till, enligt
gymnasieundersökningen
60 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är
nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att
lära och utvecklas
80 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem
är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets
aktiviteter
75 %
År
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är
nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att
lära och utvecklas
83 %
År
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a + b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom
närområdet som internationellt (Samverkan)
Förväntat resultat/målbild:
a. Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och
elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande.
b. Samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra intressenter bidrar till att
förbereda barn och elever att aktivt delta i morgondagens samhälle och arbetsliv.
Samverkan förskola, skola, stadsdelar och polis
Förvaltningen kommer att fortsätta samverka med stadsdelsförvaltningarna runt bland
annat barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa i enlighet med de lokalt framtagna samverkansavtalen. De lokala samverkansöverenskommelserna omfattar även
brottsförebyggande arbete och säkerhet. Varje skola ska ha en namngiven kontaktperson
hos socialtjänsten. Utbildningsförvaltningens nya organisation med områdesansvarig
grundskole- respektive gymnasiechefer, avser att förbättra och förenkla samverkan mellan
stadsdelsnämndernas verksamheter och skolorna.
Chefssamråd finns i alla polismästardistrikt i Stockholms län och är ett komplement till de
lokala brottsförebyggande råden. I chefssamråden träffas beslutsfattare inom rättskedjan,
socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården med flera regelbundet för att utveckla det
strategiska brottsförebyggande arbetet tillsammans. Aktiviteter tas fram utifrån förutsättningar och behov i den aktuella stadsdelsnämnden.
Rutiner för övergång mellan förskola och skola tas fram, i samverkan med stadsdelsförvaltningarna, för att säkerställa kontinuitet för barnet och vårdnadshavarna. I detta arbete
läggs särskild vikt vid barn i behov av särskilt stöd.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 44 (67)
Entreprenörskap
Skolorna stöds i arbetet med att utveckla entreprenörskap och entreprenöriellt lärande
genom att initiera och etablera samarbeten med organisationer och företag som Mentor,
Transfer, Framtidsfrön, MeUniversity och Ung Företagsamhet. Inom grundskolan ska
samverkan med Ung Företagsamhet utvecklas och bland annat på Järvafältet utvecklas
samverkan med närings- och arbetsliv ytterligare genom informella lunchmöten, föreläsningar, mentorskap och läxläsning.
Inom gymnasieskolan anordnas under 2012 Global Entrepreneurship Programme. Elever
från olika skolor kommer att delta i en serie entreprenörskapsdagar och workshops ledda
av masterstudenter från National University of Singapore. Samarbetet med Ung Företagsamhet och Transfer fortsätter och ska ytterligare utvecklas.
Samverkan med yrkesbranscher
Enligt den nya skollagen är lokala programråd för yrkesprogrammen obligatoriska. Ett
kartläggningsarbete har pågått under hösten 2011 som syftar till att lokala programråd
2012 ska finnas för alla de yrkesprogram staden bedriver. Parallellt med detta har
Kommunförbundet Stockholms Län under 2011 i samverkan med länets kommuner och
de olika yrkesbranschernas organisationer bedrivit ett arbete med syfte att regionala
programråd ska vara konstituerade till 2012. De regionala programråden ska bland annat
vara ett forum för diskussion om utbudet av yrkesutbildning på länsnivå, utvecklingen av
länets yrkesutbildning och utgöra en länk till de nationella programråden för de olika
yrkesprogrammen.
Ett uppdrag genomförs under 2012 i samverkan med fordons- och transportbranschen när
det gäller Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium. Syftet är att finna nya
samverkansformer som ytterligare höjer kvaliteten på utbildningen och som kan utgöra en
modell för annan gymnasial yrkesutbildning.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting samverkar för att utveckla Vård- och omsorgscollege i Stockholm. Utbildningen i stadens regi permanentas från och med 2012 och
i ett regionalt samverkansavtal regleras bland annat hur finansieringen fördelas mellan
avtalsparter på regional nivå. Med utgångspunkt i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utökas från och med 2012 samverkan med Haninge och
Sollentuna för att strategiskt säkerställa hög kvalitet på vård- och omsorgsutbildning.
Vård- och omsorgscollege certifierades 2010 och under 2012 väntas även vård- och omsorgscollege i Haninge och Sollentuna bli certifierade.
Samverkan med högskola/universitet
Den redan omfattande samverkan mellan gymnasieskolans högskoleförberedande program och universitet, högskolor och andra avnämare ska ytterligare byggas ut. Den strukturerade samverkan med Stockholms akademiska forum som inleddes 2011 med syfte att
skapa mötesarenor mellan gymnasieskolorna och Stockholms högskolor och universitet
fortsätter under 2012 med bland annat föreläsningar där eleverna möter forskare, lärare
och studenter från olika högskolor/universitet. Syftet är att ge eleverna en bild av hög-
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 45 (67)
skolevärlden, forskarstudier och forskning i framkant. Möjligheterna för elever inom de
högskoleförberedande programmen att läsa högskolekurser under gymnasietiden ska öka
genom en förbättrad samverkan mellan gymnasieskolor och universitet/högskolor.
Internationalisering
Global Citizen Programme innebär att gymnasieelever genomför studiebesök, projektarbeten och arbetsplatsförlagd utbildning på plats i Kina eller Indien. Erfarenheterna från
studiebesöken kommer under 2012 att spridas via skolledare, lärare och elever vid
seminarier, skolbesök och pedagogstockholm. Förvaltningen samverkar också med skolförvaltningar och lärosäten i andra länder.
Nämndens indikatorer
Externa myndighetsmedel för internationalisering uttryckt i
kronor per elev
Årsmål
30 kr/elev
Periodicitet
År
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och
utmanande arbeten
För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen krävs tydliga och riktade insatser.
Satsningar ska göras för att attrahera nya medarbetare med efterfrågad kompetens
samtidigt som medarbetares nuvarande kompetenser kartläggs och utifrån organisationens
behov erbjuds medarbetare nödvändig kompetensutveckling för att svara mot skärpta krav
i skollag och förordningar.
För att öka forskningsanknytningen och bidra till skolans utveckling ges fler lärare och
rektorer möjlighet att studera på avancerad nivå genom magisterprogram och forskarskolor.
Chefer ska få stöd i uppdraget att utveckla verksamheterna genom att stärka ledarskapet
för ökad måluppfyllelse och en skola i världsklass. Fokusområden i detta arbete är chefsförsörjning, utbildning och utveckling.
Det interna arbetet med att höja kvalitén i arbetet med lönebildningen fortsätter. Ambitionen att tydligare sammanbinda goda resultat med löneutveckling fortsätter.
Genom att utveckla och erbjuda en förbättrad resultat- och statistikredovisning ges
enheterna möjligheter att undersöka samband mellan arbetsmiljö och hälsa hos elever och
medarbetare samt, i förekommande fall, dess relation till skolresultaten.
Det strategiska hälsoarbetet bedrivs med fokus på förebyggande åtgärder och tidiga
insatser samt fortsatt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 46 (67)
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Aktivt Medskapandeindex
-
fastställs 2012
År
Andel medarbetare på deltid som erbjuds heltid
-
fastställs 2012
År
Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare
-
fastställs 2012
År
Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete
-
fastställs 2012
År
4,3 %
4,5 %
År
Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag)
NÄMNDMÅL:
2.4.1 Utbildningsnämnden ger förutsättningar för medarbetare att
kunna ta initiativ till att utveckla sig och sitt uppdrag
2.4.2 Utbildningsnämnden ger förutsättningar för chefer att utöva ett
ledarskap med fokus på verksamhetens måluppfyllelse och
medarbetares utveckling
Förväntat resultat/målbild:
Medarbetarna är kompetenta och engagerade i sin yrkesutövning och bidrar i arbetet
med att utveckla en god arbetsmiljö och skolans kvalitet för ökad måluppfyllelse för
eleverna. Chefer utövar ett nära och kommunikativt ledarskap med tydliga krav på sina
medarbetare samt stödjer dem i sitt yrkesutövande. Chefer kan genom systematiska
resultatuppföljningar och utvärderingar organisera verksamheten så att den bidrar till att
medarbetares kompetenser och erfarenheter tillvaratas och utvecklas i en organisation
som ständigt strävar efter en högre måluppfyllelse. Lärare är behöriga i de ämnen de
undervisar i, med god kompetens inom både kunskapsområde och didaktik och erbjuds
kompetens- och karriärutveckling i olika former. Lärarna bidrar till skolans utveckling
och relaterar till relevant forskning och beprövad erfarenhet.
Kompetensförsörjning – kompetensutveckling
Stockholms stad har sedan tidigare beslutat att endast behöriga lärare får anställas tillsvidare. Utifrån kommande pensionsavgångar, förväntad elevantalsökning och införandet
av lärarlegitimation finns stora rekryteringsbehov av behöriga och kompetenta lärare. För
att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen krävs tydliga och riktade insatser.
Satsningar ska göras för att attrahera nya medarbetare med efterfrågad kompetens samtidigt som medarbetares nuvarande kompetenser kartläggs och utifrån organisationens
behov erbjuds medarbetare nödvändig kompetensutveckling för att svara mot skärpta krav
i skollag och förordningar. Medarbetare förväntas även ta eget ansvar för sin kompetensutveckling.
En databas ska tillgodose behovet av behörighets-/legitimationsinformation för lärare och
förskollärare på både lokal och central nivå. Detta system ska användas för planering av
kompetensutvecklingsinsatser och som ett verktyg för personalplanering.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 47 (67)
Det långsiktiga arbetet med kompetensinsatser och karriärvägar riktade mot förskolans
personal fortsätter för förskollärare och barnskötare. Möjligheterna ökas för förskollärare
att delta i forskning utifrån sin praktik.
Vid rekrytering inom fritidsverksamheten ska målet vara att höja andelen pedagogiskt
utbildad personal. En handlingsplan ska tas fram som stöd för rektorer i detta arbete och
utifrån behov ska olika utbildningsinsatser för att utveckla medarbetarnas kompetens
genomföras. Insatserna kommer att utgå från de behov som framkommer i dialog med
stadens rektorer. En viktig insats blir att ordna ytterligare en distansutbildning för barnskötare till lärare med inriktning mot arbete i fritidshem.
Utbildningsförvaltningen ska nyttja Lärarlyftet II och prioriterar och subventionerar
kompetensutveckling inom de ämnesområden där behovet av behöriga lärare är som
störst. I huvudsak handlar detta om matematik i grundskolans tidigare år, matematik i
årskurs 7-9 och i gymnasieskolan, naturorienterande ämnen och teknik för grundskolan
svenska som andraspråk i alla åldrar och skolformer och dessutom engelska i F-6.
Obehöriga lärares deltagande i andra former av behörighetskompletterande insatser, till
exempel vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL), prioriteras och beslutas av
rektor.
Samverkan sker både med arbetsmarknadsförvaltningens intensivsvenska för akademiker
och med Stockholms universitet kring olika utbildningsvägar för att ge förutsättningar för
deltagarna att nå en fullständig lärarexamen.
Aktivt arbete för att attrahera och rekrytera lärare ska bedrivas. I nära samverkan med
länets lärarutbildningar möjliggörs för lärarstudenter att genomföra sin verksamhetsförlagda del i stadens skolverksamheter (VFU). Ett försök med VFU-skolor ska genomföras och kombinationstjänster som lärarutbildare och lärare prövas.
Med anledning av den nya lärarutbildningen initieras ett introduktionsprogram för nyanställda och nyexaminerade lärare och detta kopplas till kompetensutveckling för
mentorer och rektorer i att handleda och bedöma nyexaminerade lärares introduktionsår.
För att öka forskningsanknytningen och bidra till skolans utveckling ges fler lärare och
rektorer möjlighet att studera på avancerad nivå genom magisterprogram och forskarskolor. Lärare får möjlighet att dokumentera sin professionsutveckling och meriteras som
skickliga lärare. Staden ska delta i de statliga aktiviteterna med meritering och
karriärvägar.
Den centrala förvaltningens arbete med att stödja skolor i att inrätta tjänster och anställa
lektorer ska utvecklas. Detta arbete sker parallellt med att skolor stöds för att i olika
former inrätta lokala utvecklingslärartjänster så att erfarenheter och kompetenser tas
tillvara. Alla skolor ska inrätta utvecklingsläraruppdrag som naturliga delar av sin arbetsorganisation. Fördjupad kompetens ska tillvaratas och ett långsiktigt mål är att alla skolor
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 48 (67)
ska anställa minst en lektor. De förvaltningsövergripande utvecklingssatsningarna och
pågående FoU-projekten kopplas ihop mer och ska bemannas med utvecklingslärare med
flera med fördjupad kompetens.
Riktade kompetensutvecklingsinsatser även till andra grupper av anställda kommer att
genomföras. I detta arbete prioriteras yrkesgrupper som är ensamma representanter för sin
yrkesgrupp på sina enheter.
Chefsprogram
Chefer ska få stöd i uppdraget att utveckla verksamheterna genom att stärka ledarskapet
för ökad måluppfyllelse och en skola i världsklass. Fokusområden i detta arbete är chefsförsörjning, utbildning och utveckling. Arbetet utgår från utbildningsförvaltningens chefsoch ledarstrategi och stadens personalpolicy. Cheferna ges tillgång till redskap som bidrar
till att de kan kommunicera målen och ställa tydliga krav på medarbetarna.
Framtagna ledningsverktyg vidareutvecklas och används för analys och verksamhetsutveckling. Tillgängliga stödresurser styrs från förvaltningsledningen för att öka måluppfyllelsen för eleverna.
Fokus i utbildnings- och utvecklingsinsatser för chefer kommer att vara på arbetsorganisation och hur skolledare observerar och diskuterar undervisningen.
Det ordinarie uppföljningsarbetet av chefer och rektorer fortsätter enligt plan. Under 2012
görs en första uppföljning av chefer inom den nya gymnasieorganisationen och biträdande
rektorer inom grundskolan. Arbetet med fokus på tydliga uppdragsbeskrivningar för
chefer fortgår liksom arbetet med att förankra och följa upp rekryteringsprocessen vid
rekrytering av samtliga chefer.
Medarbetare med intresse och potential för chefs- och ledarskap inom stadens grund- och
gymnasieskolor identifieras i medarbetarsamtal. Även andra sätt att finna och rekrytera
möjliga skolledare prövas.
Under 2012 tas en strategi fram för att öka antalet sökande till chefstjänster i stadens
ytterområden.
Lönebildning - förhållandet mellan resultat och lön
Det interna arbetet med att höja kvalitén i arbetet med lönebildningen fortsätter. Ambitionen att tydligare sammanbinda goda resultat med löneutveckling fortsätter. Grundskolans arbete med att låta analyser av skolors resultat ge underlag för löneöversyner
fortsätter. Gymnasiet påbörjar en motsvarande utveckling. Skolledarnas löner ska ha en
tydlig koppling till prestation och resultat.
Efter genomförd löneöversyn 2012 kommer en utvärdering att göras av om de nya
lönekriterierna för lärare fungerat som ett hjälpmedel i arbetsgivarens strävan att öka
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 49 (67)
lönespridningen. Arbetet med att skapa tydliga kriterier för lärares möjlighet till löneutveckling fortsätter.
Ett partsgemensamt arbete pågår med de fackliga organisationerna DIK och Vårdförbundet för att utveckla befintliga lönekriterier för skolbibliotekarier och skolsköterskor.
Skolornas arbetsorganisation
Den centrala förvaltningen fortsätter arbetet med att på olika sätt stödja en utveckling av
skolornas arbetsorganisation, bland annat utifrån det centrala avtalet HÖK 10. Syftet är att
säkerställa att resurser används effektivt, till exempel att mer tid används till undervisning
och stöd till elevers lärande så att måluppfyllelsen kan öka. Inom ramen för detta prövas
olika metoder och arbetssätt, till exempel Lean och resultatbaserad styrning. 2012
planeras en försöksverksamhet i samarbete med SKL och McKinsey på två skolor.
Förvaltningen kommer också att utreda vilka arbetsuppgifter som utförs av lärare och
skolledare, som skulle kunna utföras av andra eller rationaliseras i syfte att underlätta för
kärnverksamheten och avlasta dessa yrkesgrupper.
Arbetet inom grundskolan att se över den lokala arbetsorganisationen och stödfunktionerna fortsätter med samma syfte. Former för att stimulera och underlätta rörligheten
för lärare mellan skolor i staden ska utvecklas.
Arbetsmiljö – samverkan – hälsa - rehabilitering
Förvaltningens centrala samverkansorgan, förvaltningsgruppen, följer årligen upp det
systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet och minska
antalet förelägganden från Arbetsmiljöverket.
Genom att utveckla och erbjuda en förbättrad resultat- och statistikredovisning ges enheterna möjligheter att undersöka samband mellan arbetsmiljö och hälsa hos elever och
medarbetare samt, i förekommande fall, dess relation till skolresultaten. Utifrån dessa
analyser samt analyser av brukarundersökningar och medarbetarenkäter ska enheterna vid
behov ta fram handlingsplaner som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplanen integreras i enheternas planering och uppföljning av verksamheten.
Kompetensutveckling inom området ges i form av arbetsmiljöutbildningar till chefer och
skyddsombud samt genom handledning till chefer och samverkansgrupper.
Hälsa – sjukfrånvaro
Det strategiska hälsoarbetet har fokus på förebyggande åtgärder och tidiga insatser samt
fortsatt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare. Arbetet utgår från Stockholms stads
rehabiliteringsprocess. Alla enheter har ett tydligt uppdrag att aktivt arbeta för att sänka
sjukfrånvaro och bidra till medarbetares hälsa. Förvaltningens chefer ges stöd i detta
arbete. Samarbetet med Försäkringskassan stärks för att ytterligare effektivisera rehabiliteringsarbetet och minska kostnaderna.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 50 (67)
De tidigare påbörjade riktade insatserna i syfte att minska korttidssjukfrånvaron (dag 214) fortsätter. Med Stockholms stads rehabiliteringspolicy som grund har det skapats en
tydlig process för hur cheferna ska agera gentemot medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro. Det är viktigt att dessa insatser intensifieras och kontinuerligt utvärderas.
Pilotprojektet, i samarbete med företaget MedHelp, avseende sjuk- och friskanmälan
inklusive sjukvårdsrådgivning fortsätter. Inriktningen för 2012 är att cirka 5 000 medarbetare ska ingå. Effekterna utvärderas innan beslut om en eventuell fortsättning av
projektet fattas.
Omställningsarbete/personalplanering
All kompetens som behövs tas tillvara på ett effektivt sätt. Arbetet med personalplanering
och omställning sker utifrån stadens riktlinjer för hantering av övertalighet och utbildningsförvaltningens personalplaneringsprocess. Arbetsgivarens inriktning är att begränsa
anställningsformen allmän visstidsanställning (AVA) till förmån för tillsvidareanställningar. Allmän visstidsanställning ska endast användas där behovet av kompetens uppenbart är tidsbegränsat.
Arbete pågår också med pensions- och avgångslösningar för att minimera konsekvenserna
av neddragningsbeslut i verksamheterna.
Jämställdhet och mångfald
Under 2012 görs en översyn av rutiner och strukturer för utbildningsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsarbete. Syftet med översynen är en effektivisering av arbetet mot
diskriminering, kränkningar och mobbning. Arbetet ska integreras i ordinarie rutiner och
processer. Rektorers och andra chefers uppdrag/ansvar ska också göras tydligare.
I den treåriga jämställdhets- och mångfaldsplanen 2010-2012 för utbildningsförvaltningen, se bilaga 27, har information uppdaterats om förvaltningen i siffror ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 51 (67)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 3:
3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva
Nämndens verksamheter ska hålla budget. Goda analyser ska bidra till hög prognossäkerheten. Flexibelt lokalutnyttjande och effektiv administration ska frigöra resurser till
kärnverksamheterna.
Kommunstyrelsens utredning ”Skolplanering för ett växande Stockholm” föreslås att
ytterligare nio nya skolor etableras utöver redan beslutade Lugnets skola och Mariehällsskolan. Som komplement till detta föreslås en kapacitetshöjning i ett antal skolor.
Utbildningsförvaltningen har initierat projektet ”Skolbyggnation för ett växande
Stockholm” och i verksamhetsplanen finns en lägesrapport med första förslag till inriktningsärenden (bilaga 28). En mer detaljerad översyn planeras till nämndens planeringsunderlag för 2013-2015.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
3.1 Budgeten ska vara i balans
Nämndens verksamheter ska hålla budget. Styrningen ska samordnas och formerna för
uppföljning vara tydliga. Vid befarade underskott ska åtgärder för att få balans i
ekonomin omedelbart vidtas.
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar
100 %
100 %
Tertial
Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar
100 %
100 %
Tertial
Nämndens prognossäkerhet T2
+/- 1 %
+/- 1 %
År
NÄMNDMÅL:
3.1.1 Utbildningsnämnden ökar kostnadsmedvetenheten och
prognossäkerheten
Förväntat resultat/målbild
Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten
är hög.
Nämndens ekonomiska förutsättningar 2012
Utbildningsnämndens budget 2012, inklusive omslutningsförändringar, uppgår till
14 609,4 mnkr på kostnadssidan och 1 662,1 mnkr på intäktssidan. Nämndens budget från
kommunfullmäktige uppgår till 13 511,5 mnkr på kostnadssidan och 564,2 mnkr på
intäktssidan. Budgeten för investeringar uppgår till 90,0 mnkr.
Omslutningsförändringarna i nämndens verksamhetsplan uppgår till 1 097,9 mnkr.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 52 (67)
Driftverksamhet, mnkr
Utfall 2010
Summa kostnader
Drift och underhåll
Prognos 2011
T2
Budget 2012
14 271,8
14 466,0
14 609,4
14 235,5
14 422,8
14 561,3
36,3
43,2
48,1
Summa intäkter
Kapitalkostnader
-1 778,5
-1 597,8
-1 662,1
Summa netto
12 493,3
12 868,2
12 947,3
Investeringsverksamhet, mnkr
Investeringsutgifter
Utfall 2010
68,1
Prognos 2011
T2
Budget 2012
79,5
90,0
Förändringen jämfört med 2011 beror främst på ökade prestationer i form av fler barn/
elever inom förskola, fritidshem och grundskola och på höjda schabloner till förskola,
fritidshem, grundskola och gymnasieskola.
Det genomsnittliga antalet elever inom grundskolan beräknas öka med 1 300 elever
jämfört med 2011. Inom gymnasieskolan minskar antalet elever med 800. En detaljerad
redovisning av barn- och elevantalet finns i bilaga 1.
Effektiviseringskravet för utbildningsnämnden i 2012 års budget är 69,3 mnkr. Effektiviseringarna ligger inom schablonbudgeten för förskola, grundskola och gymnasieskola.
Arbetet med att utveckla effektivare och enklare rutiner avseende såväl central administration som enheternas egen administration fortsätter under 2012. Dessutom kan kostnadsminskningar uppnås genom energihushållning och minskning av sjukfrånvaron.
Nämndens verksamheter ska vara kostnadseffektiva och hålla budget. Styrningen ska
samordnas och formerna för uppföljning vara tydliga. Alla avdelningar och enheter ska
lämna in månadsprognoser nio gånger per år. Prognoserna ska förutom en ekonomisk
rapportering även innehålla en analys av helårsprognosen. Två gånger per år ska analyserna och den ekonomiska rapporteringen vara mer detaljerad och användas som underlag
till nämndens tertialrapporter per april och per augusti. Vid befarade underskott ska
åtgärder för att få balans i ekonomin omedelbart vidtas. Åtgärderna ska redovisas i
samband med månadsuppföljningarna. För att öka prognossäkerheten pågår kontinuerligt
åtgärder i form av utbildningsinsatser och dialog kring prognosvariationer med skolorna/
enheterna.
Obligatoriska bilagor återfinns som bilaga 2.
Samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor redovisas i bilaga 4.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 53 (67)
Budget per verksamhetsområde
Driftverksamhet, mnkr
Utfall 2010
Prognos 2011
T2
Budget 2012
Förskola
1 587,6
1 780,9
1 801,0
Grundskola inkl Fritidshem
7 572,2
7 811,5
7 889,6
Grundsärskola
319,4
408,6
422,3
Gymnasieskola
2 339,7
2 383,3
2 366,2
Gymnasiesärskola
143,3
165,6
157,4
Utbildning för vuxna
219,3
0,0
0
Nämnd och övergrip.
311,8
318,3
310,8
12 493,3
12 868,2
12 947,3
Summa netto
Förskola
Utbildningsnämnden har ett övergripande ansvar för förskolefrågor oavsett anordnare.
Kommunfullmäktiges budget för förskolan baseras huvudsakligen på schabloner per
inskrivet barn. Från och med år 2012 kommer tilldelningen från fullmäktige till utbildningsnämnden att baseras på månadsvisa avläsningar.
Utbetalningarna till fristående anordnare görs idag kvartalsvis. Under 2012 ska utredas en
övergång till månadsvisa utbetalningar, på samma sätt som sker till fristående grundskolor
och gymnasieskolor.
Huvuddelen av nämndens budget för förskola utgörs av ersättning till 427 fristående
förskolor och 242 fristående familjedaghem inom Stockholms stad. Därutöver betalas
ersättning för stockholmsbarn i andra kommuner inom såväl fristående som kommunal
verksamhet. Förskolorna ersätts med en peng per inskrivet barn. Antalet stockholmsbarn i
fristående förskoleverksamhet, familjedaghem, allmän förskola och i andra kommuner
beräknas uppgå till 18 500.
I förskoleverksamhetens budget ingår också medel för samordning av förskolefrågor,
kompetensutveckling av barnskötare och förskollärare, modersmål, barn i behov av särskilt stöd, inspektion och tillsyn samt e-tjänster. Nämnden har ett intäktskrav gällande
statsbidrag för maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder.
Fördelningen av resurser till fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg för
barn i behov av särskilt stöd kommer att ses över under våren 2012 för ny hantering från
och med andra halvåret 2012.
Grundskola och fritidshem
Antalet stockholmselever i grundskola och förskoleklass beräknas bli 78 400, varav
60 250 i egen regi, 16 250 i fristående skolor och 1 900 i andra kommuner samt internationella skolor. Därutöver går 1 800 elever från andra kommuner i Stockholms grundskolor. Antalet barn i fritidshem i egen regi uppgår till 27 100 och i fristående verksamhet
och i andra kommuner till 6 700. Dessutom finns 200 barn från andra kommuner i
Stockholms fritidshem.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 54 (67)
Förutom peng per elev utgår ett socioekonomiskt tilläggsanslag till grundskolorna. Det
socioekonomiska tilläggsanslaget från kommunfullmäktige ökar med 3,5 % jämfört med
2011. Utbildningsnämnden fattade under 2011 beslut om en ny modell för fördelning av
det socioekonomiska tilläggsanslaget. Den nya fördelningen beräknas utifrån antal inskrivna stockholmselever och viktning mot sex variabler; invandringsår, vårdnadshavares
högsta utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd, familjesituation, boendemiljö och skolmiljö.
Tjänsteutlåtandet finns i sin helhet i bilaga 5. Den nya fördelningen kommer successivt att
införas under två år med start år 2012. Under 2012 kommer det socioekonomiska tilläggsanslaget att fördelas ut med 50 % enligt ny modell och 50 % enligt gammal modell.
Anslaget omfattar både elever i skolor i egen regi och i fristående skolor. Skolor som inte
får någon socioekonomisk grundtilldelning, på grund av att de inte har tillräckligt antal
elever för att generera ersättning, kommer att tilldelas det genomsnittliga socioekonomiska beloppet per elev. Alla skolor får socioekonomisk tilldelning som en del av
grundbeloppet.
I resultatdialogerna ska följas upp hur de kommunala skolorna använder det socioekonomiska tilläggsanslaget, i syfte att lyfta fram kvalitativt goda insatser.
I nämndens budget är det socioekonomiska tilläggsanslaget som fördelas ut till skolorna,
inklusive tilläggspeng, också ökat med ca 3,5 %. Peng och det socioekonomiska tillägget
utgör tillsammans grundbeloppet.
Av det socioekonomiska anslaget avsätts 268,0 mnkr för att täcka kostnader avseende
verksamhetsstöd, elever i statliga specialskolor, förberedelseklasser samt elever med
mycket stort stödbehov. Om kostnaderna blir högre än 268,0 mnkr minskas den del som
fördelas till skolorna via de socioekonomiska nycklarna. Eventuell justering tas upp för
beslut i samband med tertialrapport 2. För fristående skolor medger skolförordningen
(SFS 2011:185) 14 kap 2 § 2 st att de återstående utbetalningarna under året minskas.
I enlighet med nya skollagen har medel avsatts för tilläggsbelopp gällande elever som
läser modersmål, se bilaga 18. Även dessa medel finansieras ur det socioekonomiska
anslaget och budgeten uppgår till 210,0 mnkr. Om den sammanlagda kostnaden för
modersmål blir högre än beräknat minskas tilldelningen som fördelas till skolorna via de
socioekonomiska fördelningsnycklarna. Eventuell justering tas upp för beslut i samband
med tertialrapport 2.
För grundskola och fritidshem utgår tilläggspeng för verksamhetsstöd enbart för nivåer
över 100 tkr. Ersättning för skolskjuts utgår i sin helhet enligt beslut. Nivåer under 100 tkr
är inkluderat i grundbeloppet, det vill säga peng plus socioekonomiskt tillägg. Ersättningen per nivå regleras per budgetår och framgår i bilaga 8. Uppföljningen av verksamhetsstödet fortsätter 2012, främst med fokus på rättstillämpningen.
Ansökan om verksamhetsstöd avseende läsåret 2012/2013 för elever som redan går på
skolan ska vara utbildningsförvaltningen tillhanda senast den 31 mars 2012. För nya
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 55 (67)
elever ska ansökan avseende läsåret 2012/2013 vara förvaltningen tillhanda senast den 31
oktober 2012.
Under våren 2012 utreds möjligheten att införa en schablon för beräkning av ersättning
för omsorg på tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, så kallad barnomsorg på
obekväm arbetstid.
Under 2012 kommer möjligheterna för att ha månadsvisa prestationsavläsningar för
grundskolan att utredas.
Grundskolans tilldelning grundar sig på schabloner från kommunfullmäktige per inskriven stockholmselev i grundskola och förskoleklass samt en del som utgörs av anslag.
Schablonerna till grundskolan har höjts med 2 % jämfört med 2011. Anslagen avser
socioekonomisk ersättning, skolpliktsbevakning samt kommunövergripande verksamhet.
Fritidshem ska erbjudas elever till och med vårterminen det år de fyller 10 år. Efter
särskilt beslut kan elever mellan 10 och 12 år gå kvar på fritidshemmet. För fritidshem
tilldelas utbildningsnämnden en grundschablon från kommunfullmäktige per inskrivet
barn. Schablonen för fritidshem har höjts med 1,8 % för skolår F-3 och 2,3 % för skolår
4-6.
Grundskola i egen regi
Pengen till grundskolan är 74,1 % av schablonen och är höjd med 2,26 % jämfört med
2011. Pengbeloppen framgår av bilaga 6.
Lokalkostnaden utgör 18,5 % av grundskolans schablonbudget och 16,1 % av grundskolans budget inklusive anslag.
Inför läsåret 2012/2013 startar en internationell utbildning på grundskolenivå. Skolan ska
erbjuda Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP). Skolan
har extra kostnader eftersom en internationell skola med kommunal huvudman måste följa
två läroplaner, IB och den svenska. Skolan måste även sätta betyg enligt båda systemen.
Skolan finansieras förutom genom peng och socioekonomiskt anslag med ett extra anslag,
för 2012 innebär det en kostnad om 0,8 mnkr, vilket finansieras inom egen regi.
Fritidshem i egen regi
Schablonen för fritidshem har höjts med 1,8 % för skolår F-3 och 2,3 % för skolår 4-6.
Pengen för skolår 0-3 är 72,4 % respektive 72 % för skolår 4-6 av schablonen och höjd
med 1,9 % och med 2,3 % jämfört med 2011. Se bilaga 6.
Ersättning till fristående och annan kommuns grundskola och fritidshem
Nämnden betalar ut ersättning i form av en skolpeng per inskriven stockholmselev till 215
fristående grundskolor och 140 fristående fritidshem. Pengbeloppen är fastställda av
kommunfullmäktige. Till fristående grundskolor och fritidshem utgör pengen schablonen
plus 6 % momskompensation.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 56 (67)
För stockholmselever i andra kommuners grundskolor och fritidshem betalas en interkommunal ersättning enligt bilaga 7.
Öppen fritidsverksamhet
Öppen fritidsverksamhet ska erbjudas elever från och med höstterminen det år de fyller 10
år till och med vårterminen det år de fyller 13 år. Detta finansieras genom ett anslag från
kommunfullmäktige. Avgiften för barn som deltar i öppen fritidsverksamhet i kommunal
regi är 350 kronor per termin och är oförändrad jämfört med 2011. Skolornas ersättning
för verksamheten uppgår till 3 250 kronor per termin och barn oavsett anordnare. Ersättningen är densamma som under 2011.
Gymnasieskola
Gymnasieskolan finansieras av en schablon från kommunfullmäktige per inskriven
stockholmselev och i viss utsträckning genom anslag. Gymnasieschablonen uppgår till
84 292 kronor vilket är en ökning med 1,7 % jämfört med 2011. Kommunfullmäktiges
budget bygger på 26 600 stockholmselever i gymnasieverksamhet. Nämndens prognos är
26 200 elever, varav 16 000 i egna och andra kommuners gymnasieskolor. Antalet stockholmselever i fristående skolor beräknas till 10 200. Antalet elever från andra kommuner
beräknas uppgå till 4 250.
Prislista för gymnasieutbildning i Stockholms län
Stockholmsområdet är en region bestående av många kommuner. Kommunikationerna är
goda och möjligheterna stora att bo i en kommun och studera i en annan. En gemensam
gymnasieregion är naturlig för hela Stockholmsområdet. Stockholm har från och med den
1 januari 2011 tillämpat KSL:s gemensamma prislistor för de nationella gymnasieprogrammen i Stockholms län, för ”gamla” och nya gymnasieskolan. Priserna redovisas i
bilaga 13 a och b (fristående gymnasieskola) respektive 14 a och b (mellan kommuner).
Pengen höjs generellt med 1,5 % enligt ett index.
Den gemensamma prislistan omfattar inte individuella program, introduktionsprogram,
International Baccalaureate, utbildning för yrkesdansare, reseersättning eller modersmålspeng. Ersättningsbelopp för dessa program framgår av bilagorna. Ersättningen beräknas
på samma grunder som för kommunens egna gymnasieskolor med motsvarande inriktning.
Godkända avvikelser från gymnasieskolans programstruktur
Skolverket har godkänt och prissatt vissa inriktningar inom Gy11 exempelvis yrkesmusiker. Det av Skolverket fastställda priset för dessa godkända avvikelser för Gy11
kommer att gälla under övergångsperioden till och med vårterminen 2013 och justeras
med skolindex och ingår i bilagorna.
Tilläggsbelopp under en övergångsperiod
För industriprogrammet, fordonsprogrammet, byggprogrammet och naturbruksprogrammet inriktning marinbiologi kommer Stockholm under en övergångsperiod att lämna ett
tilläggsbelopp till de fristående skolorna, bilaga 13 a och b.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 57 (67)
Programpeng för programinriktat individuellt val
Programpengen för introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, inom
Gy 11, består av en ersättning som motsvarar det yrkesprogram som programmet är inriktat mot, samt en del som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för
yrkesprogrammet. Eleven ska högst behöva läsa två ämnen för att nå behörighet. Ersättningen ska gälla i högst ett år och med ett belopp av 2 700 kr per elev och ämne. Därefter
gäller elevpengen för respektive yrkesprogram. Beloppen framgår i bilagorna.
Tilläggsanslag och särskilt stöd till gymnasieskolor
Ett socioekonomiskt tilläggsanslag infördes för gymnasieskolorna 2010 och beräknas
efter ett antal elevrelaterade bakgrundsvariabler där elevens meritpoäng väger tyngst.
Syftet med anslaget är att ge alla elever samma möjligheter att uppnå gymnasieskolans
mål. Det socioekonomiska tilläggsanslaget fördelas enligt samma principer mellan
stadens egna skolor och fristående skolor med program som inte omfattas av den gemensamma prislistan.
Under våren 2012 kommer möjligheter till gemensamma regler för fristående skolor och
skolor i egen regi att utredas avseende sökbara medel för elever med extraordinära behov.
De gemensamma reglerna ska gälla från och med hösten 2012.
I samband med införandet av Gy 11 infördes en av Skolverket beslutad tilläggsersättning
för nationellt godkända idrottsutbildningar. Ersättning utgår med 15 200 kr per elev och år
för lagidrott och med 18 300 kr per elev och år för individuell idrott, oavsett huvudman.
För elever som läser modersmål utgår ett tilläggsbelopp om 4 500 kr, se bilaga 18. Den
totala kostnaden för modersmålet beräknas bli ca 9,6 mnkr.
En ny dansutbildning
Kungliga Svenska Balettskolan bildades den 1 juli 2011 med enbart inriktning dans för
både grund- och gymnasieelever. I propositionen 2010/11:19 fastslås en tydligare statlig
styrning av dansarutbildningen i form av statsbidrag med tydliga krav på utförande och
kvalitet. Till åk 4 och 7 på grundskolan och åk 1 på gymnasieskolan väljs eleverna ut av
rådet för dansarutbildning. Vid fastställandet av den interkommunala ersättningen måste
hänsyn tas till hur mycket statsbidrag som lämnas, men även till hur många elever som
dansrådet väljer att ta in på skolan. Utbildningen har höga fasta kostnader oberoende av
antalet intagna elever. Den interkommunala ersättningen för danseleverna kan därför
behöva justeras ht 2012.
På grund av de höga fasta kostnaderna för utbildningen har nämnden valt en ersättningsmodell där skolan erhåller ett högt fast anslag i kombination med en lägre elevpeng.
Det leder till en minskad ekonomisk sårbarhet för utbildningen då skolan inte har
möjlighet att själv påverka antalet elever som dansrådet väljer att ta in på utbildningen.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 58 (67)
Gymnasieskolor i egen regi
Elevpeng till gymnasieskolor i egen regi framgår av bilagorna 12 a och 12 b. Målsättningen är att den enskilda skolan ska få så stor del av gymnasieschablonen som möjligt
och därigenom få en ökad självbestämmanderätt över den egna ekonomin. Elevpengen
ökar generellt med 1,8 %.
Hantering av SL-korten ska ske på skolorna och medför en höjning av den totala elevpengen med 15,0 mnkr.
Från och med hösten 2011 har stadens skolor tillgång till upphandlade alternativa utförare
av skolhälsovård. Gymnasieskolorna har därför från och med höstterminen 2011 möjlighet att avropa sin skolhälsovård mot befintligt ramavtal. Pengen justeras med tidigare
avsatt centralt belopp för detta; 3,3 mnkr.
Från och med hösten ska gymnasieskolorna själva avtala om sin modersmålsundervisning.
En schablon om 2 250 kr per elev och termin införs.
Inför 2011 tillsattes en arbetsgrupp som såg över programpengen och föreslog vissa
justeringar. Hösten 2011 startade den nya gymnasieskolan, Gy 11, vilket bland annat
innebar ett något förändrat programutbud. Ett förslag till ny prislista togs fram för de nya
programmen. Nämnden analyserade förändringarna i programinnehållet gentemot programmen i Gy94. Nämnden har strävat efter enhetliga programpriser och föreslår pris per
inriktning endast i ett fåtal fall. Särskilda priser, anpassade till att skolor och anordnare
bedriver utbildning med fördyrande innehåll, försvinner i den nya gymnasieskolan.
För introduktionsprogrammen har nämnden eftersträvat enkla och schabloniserade påslag
i förhållande till närmast jämförbara nationella programpris. För lärlingsutbildningarna
föreslås de nationella programpriserna gälla. Därtill kommer det särskilda statliga bidraget
om 25 000 kr per elev och år.
Nämnden kommer noga att följa kostnaderna för de nya programmen. När Gy 11 är helt
implementerat kommer en uppföljning av programpengen att genomföras.
Från och med den 1 juli 2011 indelas gymnasieskolorna i tio gymnasieområden, bilaga 4.
Dessa utgör i sin tur 17 ekonomiska enheter varav 10 resultatenheter och 7 anslagsenheter.
Under hösten 2011 har studentboendet Gula Huset inrättats. Det vänder sig i första hand
till elever vid RH-gymnasiet och Kungliga Svenska Balettskolan och finansieras med
statsbidrag samt elevavgifter.
Tre skolor, Bromma gymnasium, Stockholms RH-gymnasium och Farsta gymnasium, har
erhållit godkännande av Skolverket för att bedriva nationellt godkänd idrottsutbildning
(NIU). Elever antagna till NIU är berättigade till de särskilda tilläggsanslagen för lagidrott
alternativt individuell idrott.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 59 (67)
Till Ross Tensta gymnasium avsätts ett anslag om 2,0 mnkr för de särskilda kostnader
som uppstår för att skolan ska kunna arbeta enligt Rosskonceptet.
Fristående gymnasieskolor
För program som omfattas av den länsgemensamma prislistan kommer denna att
tillämpas. För övriga program, introduktionsprogrammen med flera beräknas bidrag på
samma grunder som för kommunens egna gymnasieskolor.
Interkommunal ersättning och skolor utanför det länsgemensamma samarbetet
Inom Stockholms län kommer den gemensamma prislistan att tillämpas mellan kommunerna. Belopp för interkommunal ersättning till gymnasieskola utanför Stockholms län
finns i bilaga 14 c och d.
Grundsärskola och gymnasiesärskola
Grundsärskola och gymnasiesärskola finansieras via prestationsrelaterade schabloner från
kommunfullmäktige.
I budgeten ingår ersättning till fristående skolor och till andra kommuner. Fristående
skolor föreslås få ersättning enligt bilagorna 10 och 16. Interkommunal ersättning till
grundsärskola respektive gymnasiesärskola framgår i bilagorna 11 och 17.
Antalet elever i grundsärskola i egen regi beräknas bli 630 och antalet stockholmselever i
fristående skola eller i annan kommun 190. Antalet stockholmselever i gymnasiesärskolan
i egen regi beräknas bli 240 och antalet stockholmselever i fristående skola eller annan
kommun 200.
Skolskjuts grundsärskola och gymnasiesärskola
Under 2011 har en genomlysning gjorts av skolskjutskostnaderna. Mellan 2009 och 2010
har skolskjutskostnaderna ökat med 20 % som följd av det nya skolskjutsavtalet. Framförallt är det kostnaderna för specialfordon som har ökat. Enligt nuvarande ersättningsmodell
erhåller grundskolor och gymnasieskolor i egen regi en peng baserad på behovsgrupp.
Skolorna får en peng för samtliga elever inskrivna i särskolan oavsett om eleven har
skolskjuts eller inte.
Till skillnad från skolor i egen regi ersätts fristående skolor med den faktiska kostnaden
för skolskjutsen.
Grundsärskola
Särskolans tilldelning baseras på prestationsrelaterade schabloner från kommunfullmäktige som består av dels samma grundschablon som för grundskolan och dels av en
tilläggsschablon. Tilläggschablonen har höjts med 2,0 % jämfört med 2011. Pengen till
särskolan utgörs av samma grundpeng som för grundskolan samt 91,8 % av tilläggsschablonen, vilket är samma tilläggsbelopp som 2011. Elevpengen framgår av bilaga 9.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 60 (67)
Fritidshem
För barn i särskolan som är inskrivna i fritidshem utgår samma grundschablon från kommunfullmäktige som för grundskolebarn i fritidshem. Dessutom utgår en tilläggschablon
som har höjts med 2 % jämfört med 2011. Skolan får ut samma grundpeng som för grundskoleelever i fritidshem samt 95,2 % av tilläggsschablonen, vilket är samma tilläggspeng
som för år 2011, se bilaga 9.
Gymnasiesärskola
Grundschablonen ökar med 1,7 % jämfört med 2011 och tilläggsschablonen ökar med
2,1 %. Någon generell ökning av programpengen till gymnasiesärskolor i egen regi har
inte gjorts och detta har sin orsak i att hyreskostnaderna för gymnasiesärskolan ökar år
2012 jämfört med 2011. De ökade hyreskostnaderna beror bland annat på Lindeparkens
flytt till Enskede gårds gymnasium.
Under hösten 2011 förväntas Riksdagen fatta beslut om hur den nya gymnasiesärskolan
ska utformas. Den nya gymnasiesärskolan kommer att träda i kraft tidigast läsåret
2013/2014. Nämnden kommer 2012 att utreda hur beslutet kan komma att påverka resursfördelningen. En genomgång kommer även att göras av resursfördelningen till de olika
programmen i den befintliga gymnasiesärskolan.
För fristående gymnasiesärskolor beräknas bidraget på samma grunder som för kommunens egna gymnasiesärskolor.
Elevpengen framgår av bilaga 15.
Fördelning av profilbidrag
Skolor som av utbildningsnämnden fått uppdrag utöver den ordinarie skolverksamheten
kan erhålla ett extra bidrag, ett så kallat profilbidrag. Bidraget fastställs årligen i utbildningsnämndens verksamhetsplan.
Ersättning kan ges till skolor som bedriver undervisning för elever tillhörande en nationell
minoritet, om de kan påvisa kostnader för att utföra sitt uppdrag som andra skolor inte
har.
De verksamheter som får extra tilldelning 2012 är de judiska klasserna vid Vasa Real och
Hillelskolan. Nytorpsskolans romska kulturklass, vars elever tillhör en nationell minoritet,
kommer från och med 2012 att erhålla profilbidrag. Skolan har extra kostnader för
läromedel i det romska språket Romani chib, vilket är ett traditionellt muntligt språk.
Skolan kommer att satsa på att utveckla skriftliga läromedel.
Adolf Fredriks musikklasser får extra tilldelning eftersom de har uppdraget att marknadsföra Stockholms stad nationellt och internationellt. Nämnden kan ge en skola uppdrag
utanför ordinarie skolverksamhet och också besluta om ersättning för uppdraget.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 61 (67)
Kungliga Svenska Balettskolan bedriver verksamhet på ett statligt uppdrag och är riksrekryterande.
Utbildningsnämnden har i uppdrag att samordna Nordiska skolspelen. Anslaget höjs 2012
till 0,3 mnkr. De år som Stockholm är arrangör får skolan ytterligare anslag.
Tidigare år har även de engelska klasserna i Rödabergsskolan och bild- och formklasserna
i Eriksdalsskolan erhållit bidrag. Motsvarande klasser finns på ett flertal andra skolor och
därför kommer bidraget att fasas ut under tre år. Under 2012 minskas bidraget med en
tredjedel för att från och med år 2014 helt upphöra.
Bidrag per skola (i mnkr)
2011
2012
2013
2013
Vasa Reals skola
0,9
0,9
0,9
0,9
Hillel-skolan
0,7
0,7
0,7
0,7
Nordiska Skolspelen
0,2
0,3
1,1*
0,2
Kungliga Svenska balettskolan
7,5
7,5
7,5
7,5
Adolf fredriks skola
0,2
0,2
0,2
0,2
Rödabergsskolan
0,6
0,4
0,2
0
Eriksdalsskolan
1,5
1,0
0,5
0
Romsk kulturklass/Nytorpsskolan
0
*uppskattat belopp om skolspelen arrangeras
0,8
0,8
0,8
Utbildning för vuxna
Ansvaret för vuxenutbildning flyttades från och med den 1 januari 2011 till arbetsmarknadsnämnden. Utbildningsnämnden har under 2012 fortsatt ansvar för elevförsäkringar,
kopieringskostnader, verksamhetssystemet Hanna samt de gymnasieskolor som bedriver
vuxenutbildning. Dessa ansvarsområden kommer även fortsättningsvis att finnas kvar
inom utbildningsnämnden och debiteras arbetsmarknadsnämnden.
Nämnd- och övergripande administration
Kostnaden för nämnd- och övergripande administration uppgår till 310,8 mnkr, vilket är
en minskning med 10,0 mnkr jämfört med VP 2011. Minskningen beror på att kostnaderna för kvarstående it-anpassningar och medel för oförutsedda utgifter blir lägre 2012.
Budgeten omfattar nämndverksamhet, ledning, information, ekonomi- och personaladministrativt stöd, strategiska it-frågor och andra förvaltningsgemensamma kostnader
som inte enkelt kan hänföras till någon verksamhet.
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att för år 2012 överföra 1,5 mnkr
för en vid stadsledningskontoret placerad skoljurist till kommunstyrelsen från utbildningsnämndens budget.
Resurser förs från nuvarande inspektion till ledningsstaben för utökning av arbetet med
intern kontroll och -revision.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 62 (67)
Åtgärder vidtas för att öka antalet inspektioner/externa utvärderingar inom befintlig
budget.
Resurser har avsatts för att hantera övergångskostnader i och med HPV-vaccination.
Inom tillhandahållaravdelningen har en enhet för samordning av förskolefrågor inrättats.
Modell för prissättning vid försäljning av tjänster finns i bilaga 20.
Kostnaden för den ekonomiadministration som nämnden köper från serviceförvaltningen
fördelas ut till enheterna, se bilaga 22.
Kostnaderna för IT-system och systemförvaltning fördelas ut till enheterna. Se bilaga 23.
Europeiska ungdomsparlamentet, EUP, har i många år arbetat med ungdomar runtom i
Europa och involverar årligen cirka 20 000 europeiska ungdomar. Målet med den nationella sessionen är att engagera svenska gymnasieelever i aktuella frågor som berör Europa
idag, Under februari 2012 kommer EUP att genomföra en nationell session i Stockholm
med deltagande ungdomar från hela Sverige, se bilaga 30.
Förvaltningen föreslår att Europeiska ungdomsparlamentet beviljas bidrag med 70 000
kronor för år 2012.
Investeringar
Nämndens investeringsram för år 2012 uppgår till 90,0 mnkr, vilket är oförändrat jämfört
med år 2011. Kapitalkostnaderna beräknas uppgå till 48,1 mnkr. En första fördelning av
investeringsmedel görs med utgångspunkt i antalet elever och därefter utifrån en ansökningsprocess där kort- och långsiktiga drift- och underhållskonsekvenser av investeringarna beaktas. Se bilaga 21 a och b. Beslut om ytterligare tilldelning tas av verksamhetsavdelningarna.
Alla investeringar bedöms utifrån kriterierna elevers lärande, ökad konkurrenskraft, ökad
kostnadseffektivitet och ska rangordnas och prioriteras.
Investeringar kopplade till centrala beslut finansieras med centrala medel, övriga kapitalkostnader bär enheterna själva.
Resultatenheter
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om resultatenheter i enlighet med
bilaga 2.4. Inrättande av nya resultatenheter sker under förutsättning av att de i bokslutet
inte redovisar ett underskott. Regler för resultatenheter återfinns i bilaga 19.
Vid resultatöverföring av underskott tillämpas principen att en utgående fond om ett
underskott maximalt kan uppgå till 5 procent av enhetens omslutning. Har en resultat-
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 63 (67)
enhet ett överskott i ingående fond, ska fonden först användas för att täcka uppkommet
underskott, därefter räknas överföring av underskottet.
Enheterna Stureby-Östbergaskolan och Vasa Real-Gustav Vasa föreslås delas och utgör
fyra separata resultatenheter från och med 1 januari 2012. Tio anslagsenheter föreslås
inrättas som resultatenheter och fem resultatenheter inrättas som anslagsenheter. Det innebär att 104 grundskolor kommer att vara resultatenheter och 16 grundskolor kommer att
vara anslagsenheter.
Som ett steg i gymnasieskolans organisationsförändring föreslås att gymnasieskolorna i
område 1, 2, 4, 5 och 9 bildar gemensamma resultatenheter. I gymnasieområde 8 bildar
Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium och Globala gymnasiet en ny
resultatenhet. Gymnasieverksamheten består därefter av 10 resultatenheter och 7 anslagsenheter, bilaga 4.
Anslagsenheter
Anslagsenheterna inom utbildningsnämnden framgår av bilaga 3.
Gymnasieskolorna i område 6 (Enskede Gårds gymnasium och Stockholms hotell- och
restaurangskola) föreslås bilda en anslagsenhet, liksom studentboendet Gula Huset. IVIKgymnasiet, Scengymnasiet i Stockholm, Farsta gymnasium, Stockholms RH gymnasium
och Kungliga svenska balettskolan fortsätter som anslagsenheter.
Omslutningsförändringar
För att ge en korrekt bild av nämndens faktiska bruttoomslutning ska nämnden i samband
med budgeten redovisa förändrad omslutning till följd av ökade externa intäkter för bland
annat statsbidrag och försäljning av verksamhet. Omslutningsförändringarna i nämndens
verksamhetsplan uppgår till totalt 1 097,9 mnkr. En specifikation av omslutningsförändringarna finns i bilaga 2.2.
Särskilda redovisningar
I bilaga 26 finns utbildningsnämndens risk- och väsentlighetsanalys samt arbetsplan för
intern kontroll 2012.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva
Genom ett effektivt lokalutnyttjande och en effektiv administration ska resurser frigöras
till kärnverksamheterna.
KF:s indikatorer
Årsmål KF:s årsmål
Periodicitet
Administrationens andel av de totala kostnaderna
2,8 %
Minska
År
Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen
15 st
tas fram av
nämnden
År
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 64 (67)
NÄMNDMÅL:
3.2.1 Utbildningsnämnden ökar resurserna till kärnverksamheterna
genom en effektivare administrations- och lokalhantering
Förväntat resultat/målbild
Ett flexibelt lokalutnyttjande och en effektiv administration har frigjort resurser till
kärnverksamheten.
Skolbyggnation för ett växande Stockholm
Under de närmaste tio åren beräknas antalet barn och ungdomar i grundskoleålder öka
med cirka 27 000. I budget 2011 fick kommunstyrelsen och utbildningsnämnden gemensamt i uppdrag att ta fram en plan för att möta den kraftiga ökningen av antalet grundskolebarn. Uppdraget resulterade i utredningen ”Skolplanering för ett växande Stockholm” som föreslår att ytterligare nio nya skolor etableras utöver redan beslutade Lugnets
skola och Mariehällsskolan. Som komplement till detta föreslås en kapacitetshöjning i ett
antal skolor. I flera områden är befolkningsökningen redan ett faktum och förvaltningens
egenregi kommer att ha svårt att åstadkomma kapacitetshöjningar som ligger i fas med
behovet.
Förvaltningen har också kontakter med fristående huvudmän som är intresserade av att
expandera på olika ställen i staden.
Utbildningsförvaltningen har initierat projektet ”Skolbyggnation för ett växande Stockholm”. Projektet har som första uppdrag att till utbildningsnämndens verksamhetsplan för
2012 leverera en lägesrapport med första förslag till inriktningsärenden (bilaga 28). En
mer detaljerad översyn av utredningens förslag planeras till nämndens planeringsunderlag
för 2013-2015.
Genom de i verksamhetsplanen föreslagna inriktningsärendena uppnås en kapacitetshöjning om cirka 2 500 platser fördelade på sex skolor. Den totala hyresökningen (summering av respektive projekts hyresökning år 1 med start 2014-2017) bedöms till cirka
65 mnkr.
Pågående arbete för att få ökad skolkapacitet i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö beskrivs
i bilaga 28 och nämnden föreslås ställa sig bakom redovisad inriktning för fortsatt
utredning. Älvsjö ingår även i form av förslag till utbyggnad vid Långbrodalsskolan.
Utökning vid Solhemsängen i Spånga och Lugnets skola i Hammarby Sjöstad föreläggs
nämnden som separata genomförandeärenden.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden fattar nedanstående beslut. Bakgrunden
beskrivs i bilaga 28.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid byggnaden Fridhemsskolan tillhörande Kungsholmens grundskola,
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 65 (67)
Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan, Sköndalsskolan och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med förslag till genomförandebeslut.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsärende avseende skoletablering
vid f.d. lärarhögskolan på Konradsberg och ger förvaltningen i uppdrag att uppta förhandlingar med Akademiska Hus. Förvaltningen får i uppdrag att pröva om kostnaden för
skoletablering vid Sveaplans gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ för staden.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att avveckla Bussenhusskolans lokaler
och att överföra verksamheten till Gullingeskolan.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upphöra med intag av förskoleklass
till Bredbyskolan och att successivt avveckla lokalerna sommaren 2012 och 2013.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag med anledning av överkapacitet i Vantör.
Utbildningsnämnden ställer sig bakom inriktningen för den fortsatta utredningen för att
uppnå kapacitetshöjningar i området ”Midsommarkransen, Lövholmen och Årstadal”
respektive ”Älvsjö”.
Utbildningsnämnden anmäler till ekonomiutskottet att evakueringen av Engelbrektsskolan
förlängs sex månader och att nämnden därför avser att förlänga hyresavtal för evakueringslokaler på Konradsberg och Gärdesskolan.
Omstruktureringar gymnasieskola
Årskullarna i gymnasieåldern befinner sig för närvarande i en sjunkande fas för att från
och med 2015 börja öka igen. Det inledda arbetet med ett effektiviserat lokalutnyttjande
inom gymnasieskolan fortsätter med beaktande av kommande ökande elevkullar. För att
säkra en stark position på en konkurrensutsatt marknad måste utbildningar av hög kvalitet
i välskötta, bärkraftiga skolor erbjudas. Det fria skolvalet i länet har medfört ett ökat tryck
på attraktiva skolor vilket ställer ökade krav på att i högre grad anpassa utbudet till
efterfrågan. Väsentligare lokaleffektiviseringar/-förändringar som planeras 2012 redovisas
nedan. Förvaltningen återkommer till utbildningsnämnden med särskilda ärenden för
respektive lokalfråga.
Kvarvarande gymnasieverksamhet i B-huset i Skärholmens gymnasium föreslås flyttas
och lokalerna sägs upp partiellt. Scengymnasiet och Riksgymnasiets gymnasiesärskola
föreslås flyttas till S:t Eriks gymnasium från och med läsåret 2012/2013. Riksgymnasiet
föreslås flytta till Farsta gymnasium, om möjligt från och med läsåret 2012/2013. De
totala hyreskostnaderna bedöms minska med 3,7 mnkr efter genomförda anpassningar i
mottagande skolor.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 66 (67)
Nuvarande International Baccalaurate (IB), IB South förlagt till Frans Schartau gymnasium föreslås kompletteras med internationell utbildning på grundskolenivå. Start
planeras till läsåret 2012/2013.
Lindeparkens gymnasiesärskola flyttas till Enskede Gårds gymnasium. I samband med
detta föreslås byggnation av idrottssal och fritidslokaler för gymnasiesärskolan. Hyreskostnaderna bedöms bli oförändrade. Verksamhetsanpassning för fastighetsprogrammet
vid Enskede Gårds gymnasium planeras ske under 2012.
Vård- och omsorgscollege behöver nya lokaler då nuvarande lokaler är uppsagda. I samband med ny lokalisering av utbildningen föreslås att enheten för ökad bärkraft/
attraktivitet kompletteras med samhällsvetenskapligt program med inriktning beteendevetenskap med profil hälsa - hållbar utveckling och ett hantverksprogram med inriktning
hudvård.
De yrkesutbildningar inom Hotell och turism som nu finns inom Frans Schartau gymnasium föreslås flytta till Stockholms Hotell- och restaurangskola. På Stockholms hotelloch restaurangskola finns möjligheter till att samordna verksamheter för att säkra kvalitet
och effektivitet i utbildningen.
Med syfte att öka antalet platser vid attraktiva gymnasieskolor undersöks förutsättningarna för tillbyggnader av Norra Real och Östra Real.
ESS-gymnasiet är utspritt på ett antal platser i staden. Under 2012 ska en översyn göras
av befintliga lokaler som syftar till omdisponeringar och lokalavveckling.
Förvaltningen återkommer med inriktningsärenden alternativt inhyrningsmedgivanden.
Organisationsförändringar avseende gymnasieområdesindelning
Scengymnasiet föreslås från och med den 1 juli 2012 övergå från gymnasieområde 8 till
gymnasieområde 2, som idag består av S:t Eriks gymnasium, Kista gymnasium och
Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium.
Gymnasiesärskoleverksamheten Svalan som idag tillhör gymnasieområde 10 föreslås från
och med den 1 januari 2012 övergå till gymnasieområde 7 som idag består av ESSgymnasiet och IVIK-gymnasiet.
Ramavtal
Ett nytt ramavtal mellan Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholms stad
genom kommunstyrelsen har tagits fram under 2011, beslut i frågan väntas och troligt
ikraftträdande är, enligt fullmäktiges budget, halvårsskiftet 2012. Utgångspunkten för det
nya avtalet är även fortsättningsvis självkostnad.
Enligt förslag till avtal ska el ingå i hyreskostnaden från SISAB. Förvaltningen kommer
att ta fram förslag till hantering under våren.
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
SID 67 (67)
Tillgänglighet
Den stora mängd skollokaler nämnden hyr medför att arbetet med att tillgänglighetsanpassa lokalerna är långsiktigt och fortgår enligt tidigare beslut i utbildningsnämnden.
Skolkök
Det finns ett behov av att se över och rusta upp de kommunala skolköken. En långsiktig
plan för prioritering av upprustningen ska göras.
Förvaltningen har som målsättning att under 2012 till utbildningsnämnden överlämna fem
inriktningsärenden rörande kök som ett resultat av genomlysningen av SISAB:s underhållsplaner och skolkökens behov.
Informationshantering
Alla elever, vårdnadshavare samt medarbetare ska känna sig trygga i vetskapen om att de
personuppgifter central förvaltning och skolorna administrerar hanteras på ett korrekt sätt.
Utbildningsförvaltningens arbete med att säkerställa att hanteringen av personuppgifter
sker i enlighet med personuppgiftslagen intensifieras.
Arbetet med att införa processorienterad informationsredovisning (PIR) fortgår. Tillsammans med stadsarkivet inleds arbete med att ansluta ett antal av förvaltningens system till
stadens e-arkiv. Ambitionen är att under året ansluta de stora verksamhetssystemen och
göra den första leveransen av digitalt material. Målsättningen är att samtliga system
successivt ska anslutas till e-arkivet. En strategi för digital långtidslagring ska arbetas
fram enligt stadsarkivets riktlinjer.
Nämndens indikatorer
Genomsnittlig hyra pedagogiska lokaler per kvadratmeter
Genomsnittlig hyreskostnad pedagogiska lokaler per
elev/studerande
Genomsnittlig yta per elev/studerande, kvm
_______
Verksamhetsplan 2012 utbildningsnämnden
Årsmål
Periodicitet
980 kr/kvm
År
15 700 kr/elev
År
15,5 kvm
År
Bilagor till verksamhetsplan 2012
BILAGOR
BILAGA 1
BILAGA 11
BILAGA 20
BILAGA 2
BILAGA 12 a och 12 b
BILAGA 21 a och 21 b
BILAGA 13 a och 13 b
BILAGA 22
Antal barn, elever och
studerande
Obligatoriska budgetbilagor
BILAGA 3
Anslagsenheter inom
utbildningsnämnden
BILAGA 4
Kommunala grund- och
gymnasieskolor
BILAGA 5
Tjänsteutlåtande 11-400-4664
Förändring av kriterier för
socioekonomisk tilldelning
BILAGA 6
Elevpeng för grundskola,
fritidsklubb, fritidshem inkl.
tillägg för särskoleelever i
fritidshem
BILAGA 7
Interkommunal ersättning,
grundskola
BILAGA 8
Resursfördelning, verksamhetsstöd, för elever i behov av
särskilt stöd, grundskola
BILAGA 9
Elevpeng för grundsärskola
inklusive skolskjuts
BILAGA 10
Ersättning till fristående
grundsärskola
Interkommunal ersättning,
grundsärskola
Elevpeng för gymnasieskola Gy
94 resp. Gy 2011
Ersättning till fristående
gymnasieskola Gy 94 resp. Gy
2011
BILAGA 14 a och 14 b
Modell för prissättning vid
försäljning av tjänster
Riktlinjer för investeringar och
Fördelning investeringsmedel
Prislista serviceförvaltningen
BILAGA 23
Prislista IT-kostnader
Interkommunal ersättning,
gymnasieskola inom KSL Gy 94
resp. Gy 2011
BILAGA 24
BILAGA 14 c och 14 d
Arbetsområden och insatser
2012-2014
Interkommunal ersättning,
gymnasieskola utanför KSL Gy
94 resp. Gy 2011
BILAGA 15
Elevpeng för gymnasiesärskola
BILAGA 16
Ersättning till fristående
gymnasiesärskola
BILAGA 17
Interkommunal ersättning,
gymnasiesärskola
Aktivitetsplan för upphandling
BILAGA 25
BILAGA 26
Risk o väsentlighetsanalys med
arbetsplan för intern kontroll
BILAGA 27
Jämställdhets- och
mångfaldsplan 2010-2012
BILAGA 28
Skolbyggnation för ett växande
Stockholm
BILAGA 29 a och b
BILAGA 18
Ersättning ör modersmål till
grundskola och gymnasieskola
Skrivelse till utbildningsnämnden som besvaras i
verksamhetsplanen
BILAGA 19
BILAGA 30
Regler för resultatenheter
Ansökan om bidrag till
Europeiska ungdomsparlamentet
Bilaga 1
Antal barn, elever och studerande 2012
Förskola
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
Stockholmsbarn i fristående förskolor/familjedaghem
16 939
17 920
17 600
17 813
18 400
Stockholmsbarn i annan kommun
68
80
120
99
100
Totalt förskola
17 007
18 000
17 720
17 912
18 500
Fritidshem
Stockholmsbarn i Stockholms skolor
Stockholmsbarn i annan kommun
Stockholmsbarn i fristående fritidshem
Totalt Stockholmsbarn i fritidshem
Barn från andra kommuner i Stockholms skolor
Grundskola
Stockholmselever i Stockholms skolor
Stockholmselever i annan kommun
Stockholmselever i fristående skolor
Stockholmselever i specialskolor
Stockholmselever i internationella skolor
Totalt Stockholmselever i grundskola
Elever från andra kommuner i Stockholms skolor
Gymnasieskola
Stockholmselever i Stockholms skolor
Stockholmselever i annan kommun
Stockholmselever i fristående skolor
Totalt Stockholmselever i gymnasieskola
Elever från andra kommuner i Stockholms skolor
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
24 167
25 700
26 100
25 558
27 100
198
200
185
188
200
5 783
6 290
6 180
5 934
6 500
30 148
32 190
32 465
31 680
33 800
220
190
200
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
58 136
59 000
59 100
58 754
60 250
1 308
1 100
1 220
1 329
1 100
14 262
15 400
15 300
14 930
15 840
220
300
300
259
410
729
700
800
781
800
74 655
76 500
76 720
76 053
78 400
1 760
1 800
1 870
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
13 900
14 000
13 925
13 425
13 220
2 700
2 700
2 785
2 790
2 780
9 850
10 300
10 305
10 400
10 200
26 450
27 000
27 015
26 615
26 200
4 005
4 010
4 250
Särskola
Grundsärskola
Stockholmselever i Stockholms skolor
Stockholmselever i annan kommun
Stockholmselever i fristående skolor
Totalt Stockholmselever i grundsärskola
Elever från andra kommuner i Stockholms skolor
Gymnasiesärskola
Stockholmselever i Stockholms skolor
Stockholmselever i annan kommun
Stockholmselever i fristående skolor
Totalt Stockholmselever i gymnasiesärskola
Elever från andra kommuner i Stockholms skolor
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
755
675
675
707
630
34
40
40
40
35
151
155
155
159
155
940
870
870
906
820
30
30
KF 2011 VP 2011
T2 2011 KF 2012 VP 2012
237
230
234
230
240
61
70
65
66
65
97
120
130
124
135
395
420
429
420
440
115
121
120
Utbildningsnämnden
Nämndens budget/verksamhetsplan 2012
Nämndens fördelning per verksamhetsområde
Mnkr
Driftverksamhet
Kostnader
Förskola
Grundskola inkl. fritidshem
Gymnasieskola
Utbildning för vuxna (inkl. sfi)
Grundsärskola
Gymnasiesärskola
Nämnd och övergripande verksamhet
Intäkter (-)
Förskola
Grundskola inkl. fritidshem
Gymnasieskola
Utbildning för vuxna (inkl. sfi)
Grundsärskola
Gymnasiesärskola
Nämnd och övergripande verksamhet
Verksamhetens nettokostnader
2012-01-31 13.57
Nämndens
ursprungliga
budget 2012
Av nämnden
redovisade
omslutningsförändringar
Av nämnden
begärda
budgetjusteringar
Nämndens budget
efter omslutningsförändringar och
begärda
budgetjusteringar
1
2
3
13 511,5
2 214,0
8 039,8
2 367,2
0,0
422,3
157,4
310,8
1 097,9
43,6
478,2
498,3
14,8
13,1
46,1
3,8
-1,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,5
14 607,9
2 257,6
8 518,0
2 865,5
14,8
435,4
203,5
313,1
14 271,8
2 028,8
8 174,4
2 841,0
356,2
346,2
189,0
336,2
14 465,9
2 247,1
8 367,0
2 853,6
24,6
419,7
212,9
341,0
-564,2
-413,0
-150,2
-1,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1 097,9
-43,6
-478,2
-498,3
-14,8
-13,1
-46,1
-3,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-1 662,1
-456,6
-628,4
-499,3
-14,8
-13,1
-46,1
-3,8
-1 778,5
-441,2
-602,2
-501,3
-136,9
-26,8
-45,7
-24,4
-1 597,7
-466,2
-555,5
-470,3
-24,6
-11,1
-47,3
-22,7
12 947,3
0,0
-1,5
12 945,8
12 493,3
12 868,2
(1+2+3)
4
utbn per verksamhetsområde
Utfall
2010
(VB 2010)
Prognos
2011
(Tertialrapport 2)
5
6
Utbildningsnämnden
Verksamhetsplan 2012
Specifikation av omslutningsförändringar och budgetjusteringar
Driftverksamhet
(-) = minskade kostnader/ökade intäkter
Mnkr
Kostnader
Intäkter Avskrivn
13 511,5
-­‐564,2
30,0
0,8
2,8
10,0
-­‐30,0
-­‐0,8
-­‐2,8
-­‐10,0
GRUNDSKOLA/FRITIDSHEM
Avgiftsintäkter stockholmselever i andra kommuner
Hyror
Kvarvarande medel kompetensfonden FoU
Kvarvarande medel kompetensfonden, lärarlyftet II
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
Statsbidrag, gyavd
Extern omslutning gyskolor
IK elever, gyavd
IK elever, grundskola och fritidshem
Asylsökande grundskoleelever
Försäljning korttidstillsyn stadsdelar
Statsbidrag grundskolor
Övriga intäkter grundskolor
1,1
11,8
6,0
10,0
26,3
4,3
2,8
6,9
187,0
10,0
12,0
100,0
100,0
-­‐1,1
-­‐11,8
-­‐6,0
-­‐10,0
-­‐26,3
-­‐4,3
-­‐2,8
-­‐6,9
-­‐187,0
-­‐10,0
-­‐12,0
-­‐100,0
-­‐100,0
GYMNASIESKOLA
Hyror
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
Statsbidrag, staben
Statsbidrag, gyskolor
Extern omslutning,gyskolor
lönebidrag
IK intäkter
0,8
4,1
20,1
28,5
38,5
0,3
406,0
-­‐0,8
-­‐4,1
-­‐20,1
-­‐28,5
-­‐38,5
-­‐0,3
-­‐406,0
UTBILDNING FÖR VUXNA
Försäkringskostnader studerande
Bonuskopiering
IT-kostnader
Inspektion
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
Extern omslutning gyskolor
0,3
1,0
2,4
0,1
4,6
6,4
-­‐0,3
-­‐1,0
-­‐2,4
-­‐0,1
-­‐4,6
-­‐6,4
GRUNDSÄRSKOLA
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
IK elever grundsärskola
0,1
13,0
-­‐0,1
-­‐13,0
GYMNASIESÄRSKOLA
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
Statsbidrag, gyskolor
Extern omslutning gyskolor
Korttidstillsyn
IK intäkter
0,1
0,8
0,6
12,9
31,7
-­‐0,1
-­‐0,8
-­‐0,6
-­‐12,9
-­‐31,7
2,7
0,3
0,1
0,2
0,3
0,1
-­‐2,7
-­‐0,3
-­‐0,1
-­‐0,2
-­‐0,3
-­‐0,1
Nämndens budget 2012 (kolumn 1 i agressorapporten)
Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3
agressorapporten)
Ökade kostnader/intäkter för:
FÖRSKOLA
Stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler
Avgifter stockholmsbarn i andra kommuner
Extern omslutning Uppdragsavdelningen
Ökade kostnader/intäkter förskola integrerade i grundskola
NÄMND- OCH ÖVERGRIPANDE VERKSAMHET
Cesam
Hyror
Lönebidrag
IT Trafikkontoret
Intäkter inkasso
AMS- bidrag
0,0
Internränta
0,0
Netto
12 947,3
Mnkr
Försäljning fastighetsservice
Kostnader
Intäkter Avskrivn
Internränta
Netto
0,1
-­‐0,1
0,0
0,0
1 097,9
0,0
0,0
-­‐1 097,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-­‐1,5
-­‐1,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-­‐1,5
-­‐1,5
14 607,9
-­‐1 662,1
0,0
0,0
12 945,8
Utgifter
Inkomster
Netto
90,0
0,0
90,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
90,0
0,0
90,0
Minskade kostnader/intäkter för:
Summa omslutningsförändringar:
Av nämnden begärda budgetjusteringar* (kolumn 4
agressorapporten)
Överföring av medel till KS avseende jurist
Summa budgetjusteringar:
Nämndens driftbudget efter redovisade
omslutningsförändringar och begärda budgetjusteringar
(kolumn 5 i agressorapporten)
Investeringar
(-) = minskade utgifter/ökade inkomster
Mnkr
Nämndens budget 2012 (kolumn 1 i agressorapporten)
Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3
agressorapporten)
Ökade utgifter/inkomster för:
Minskade utgifter/inkomster för:
Summa omslutningsförändringar:
Av nämnden begärda budgetjusteringar* (kolumn 4
agressorapporten)
Summa budgetjusteringar:
Nämndens investeringsbudget efter redovisade
omslutningsförändringar och begärda budgetjusteringar
(kolumn 5 i agressorapporten)
* avser endast de nämnder som uppmanats att begära bugdetjustering i verksamhetsplan 2012
Utbildningsnämnden
Investeringsbudget 2012 och kommande år
Prognos (mnkr)
Inventarier och maskiner
2012-01-31 13.58
Prognos 2011
VP 2012
75,0
Invent o maskiner
90,0
Plan 2013
90,0
Plan 2014
90,0
Plan 2015
90,0
Plan 2016
90,0
Utbildningsnämnden
Resultatenheter 2012
Respektive nämnd ska besluta om vilka enheter som är resultatenheter med en beslutsats.
Ange nedan vilka enheter som är resultatenheter och vilka som eventuellt avslutades under 2011.
Fördela resultatenheterna per verksamhetsområde.
Resultatenhetens namn
Abrahamsbergsskolan
Adolf Fredriks musikklasser
Akallaskolan /Stenhagsskolan
Alviksskolan
Aspuddens skola
Backluraskolan
Bagarmossen - Brotorp skolor
Bandhagens skola
Beckombergaskolan
Björkhagens skola
Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan
Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan
Blackebergsskolan
Blommensbergsskolan
Bredängsskolan
Bromstensskolan
Broskolan/Mockasinens träningsskola
Bussenhusskolan
Bäckahagens skola
Eiraskolan
Ekensbergsskolan
Elinsborgsskolan
Engelbrektsskolan
Enskede skola
Enskedefältets skola
Eriksdalsskolan
Fagersjö-/Magelungsskolan
Grimstaskolan
Gröndals- och Årstadalskolan
Gubbängsskolan
Gullingeskolan
Gustav Vasa
Gärdesskolorna
Hagsätraskolan/Ormkärrskolan
Hammarbyskolan
Hedvig Eleonora skola
Herrängens skola
Hjulsta/Hyllingskolor
Husbygårdsskolan
Hägerstensåsens-/Hägerstenshamnens skolor
Hässelby Villastadsskolan
Hässelbygårdsskolan
Högalidsskolan
Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan
Igelbäcksskolan
Johan Skytteskolan/Ekängens skola
2012-01-31 14.07
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Resultatenheter
Resultatenhetens namn
Johannes skola
Karlbergs skola
Katarina Södra Skola
Klastorpsskolan/Essinge skola
Kullskolan
Kungsholmens grundskola
Kvarnbacksskolan
Kvarnbyskolan
Lilla Adolf Fredriks skola
Lillolmsskolan/Ekholmsskolan
Loviselundsskolan
Maltesholmsskolan
Mariaskolan
Matteusskolan
Mälarhöjdens skola
Norra Ängby skolor
Nya Elementar
Nybohovsskolan
Nytorpsskolan/Österholmsskolan
Nälstaskolan
Olovslundsskolan/Nockebyhovsskolan
Oxhagsskolan
Rålambshovsskolan
Rödabergsskolan
Sjöstadsskolan
Sjöängsskolan
Skanskvarnsskolan
Skarpnäcks skola
Sköndalsskolan/Sandåkraskolan
Slättgårdsskolan
Smedshagsskolan
Smedslättsskolan
Snösätraskolan
Sofia Distans
Solbergaskolan
Solhemskolan
Spånga grundskola
Sturebyskolan
Sundbyskolan
Sätraskolan
Söderholmsskolan
Södermalmsskolan
Södra Ängby skola
Tallkrogens skola
Trollbodaskolan
Tullgårdsskolan
Vasa Real
Vinstaskolan
Vällingbyskolan
Västertorpsskolan
Ålstensskolan
Årstaskolan
Åsö Grundskola
Äppelviksskolan
Ärvingeskolan
2012-01-31 14.07
Inrättas ev. som resultatenhet 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Vasa Real/Gustav Vasa bildar två res.enh. 2012
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Resultatenheter
Resultatenhetens namn
Örbyskolan
Östbergaskolan
Östermalmsskolan
Inrättas ev. som res.enh. 2012
Gymnasieskolor
Bernadottegymnasiet/Brännkyrkagymnasiet/Södra Latins gymnasium
Kista gymnasium/St Eriks gymansium/ Stockholms transport och fordontekniska gymnasium
Norra Real
Ross Tensta gymnasium
Blackebergs gymnasium/Spånga gymnasium
Bromma gymnasium/Thorildsplans gymnasium
Ess gymnasiet
Kungsholmens gymnasium/Stockh musikgymnasium/Globala gymnasiet
Frans Schartaus gymnasium/ Kärrtorps gymnasium/ IB-skolan Syd
Östra reals gymnasium
Övriga
Uppdragsavdelningen - för stöd kring lärande och elevhälsa
2012-01-31 14.07
Resultatenheter
BILAGA 3
Sid 1 (1)
Anslagsenheter inom utbildningsnämnden 2012
Grundskolor
Bredbyskolan
Enbacksskolan
Fruängens skola
Höglandsskolan
Katarina Norra Skola
Knutbyskolan
Kvickenstorps-/Hästhagsskolan
Kämpetorpsskolan
Lugnets skola
Långbrodals skola
Rinkebyskolan/ Askebyskolan
Rågsvedskolan
S:t Örjans skola
Skarpaby-Tätorp skola
Sofia Skola
Vinstagårdsskolan
Gymnasieskolor
Avvecklas ev som res enh till 2012
Avvecklas ev som res enh till 2012
Avvecklas ev som res enh till 2012
Avvecklas ev som res enh till 2012
Avvecklas ev som res enh till 2012
Elevboendet Gula Huset
Enskede gårds gymnasium/Stockholms Hotell-och Restaurangskola
Farsta gymnasium
IVIK gymnasiet
Kungliga Svenska Balettskolan
Scengymnasiet i Stockholm
Stockholms RH gymnasium
Bilaga 4
sid 1 (5)
Grundskolor Område 1
Årskurs grundskola
Årskurs grundsärskola
Bromma
Abrahamsbergsskolan
F-9
Alviksskolan
F-9
Beckombergaskolan
F-5
Blackebergsskolan
F-5
Höglandsskolan
F-9 och gymnasium
Norra Ängby skolor
F-5
Nya Elementar
F-9
6-9
Olovslundsskolan/Nockebyhovsskolan
F-5, F-3
F-6
Smedslättskolan
F-5
Södra Ängby skola
F-9
Ålstensskolan
F-5
Äppelviksskolan
6-9
F-5
Gymnasiet avvecklas fr o m ht 2012
Skärholmen
Bredängsskolan
F-9
Lillholmsskolan/Ekholmsskolan
F-9
Slättgårdsskolan
F-9
Sätraskolan
F-9
Söderholmsskolan
F-9
Grundskolor Område 2
Årskurs grundskola
F-5
6-9
Årskurs grundsärskola
Östermalm
Engelbrektsskolan
F-9
Gärdesskolorna
F-9
Hedvig Eleonora skola
F-5
Östermalmsskolan
F-6
F-9
Enskede-Årsta-Vantör
Bandhagens skola
F-6
F-6
Bäckahagens skola
F-9
7-9
Enskede skola
F-9
Enskedefältets skola
F-6
Hagsätraskolan/Ormkärrskolan
F-9
Nytorpsskolan/Österholmsskolan
F-9
Rågsvedsskolan
F-9
Skanskvarnsskolan
F-6
Snösätraskolan
F-6
Sturebyskolan
F-9
Årstaskolan
F-9
Örbyskolan
F-6
Östbergaskolan
F-6
6-9
Bilaga 4
sid 2 (5)
Grundskolor Område 3
Årskurs grundskola
Årskurs grundsärskola
Farsta
Fagersjöskolan/Magelungsskolan
F-6
Gubbängsskolan
F-9
Hästhagsskolan/Kvickentorpsskolan
F-9
Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan
F-9
Sköndalsskolan/Sandåkraskolan
F-6
Tallkrogens skola
F-6
F-9
Hägersten-Liljeholmen
Aspuddens skola
F-9
Blommensbergsskolan
6-9
Ekensbergsskolan
F-5
Fruängens skola
F-9
Gröndals- och Årstadalskolan
F-5, F-5
Hägerstensåsens-/Hägerstenshamnens skolor
F-6, F-3
Mälarhöjdens skola
F-9
Nybohovsskolan
F-6
Västertorps skola
F-6
Grundskolor Område 4
Årskurs grundskola
F-9
Årskurs grundsärskola
Hässelby-Vällingby
Backluraskolan
F-5
Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan
F-6, F-5
Grimstaskolan
F-9
Hässelby Villastads skola
F-9
Hässelbygårdsskolan
F-9
6-9
Loviselundsskolan
F-6
F-6
Maltesholmsskolan
F-6
F-9
Nälstaskolan
F-6
Smedshagsskolan
F-9
Trollbodaskolan
F-9
Vinstagårdsskolan
6-9
Vinstaskolan
F-6
Vällingbyskolan
F-9
6-9
7-9
Kungsholmen
Eiraskolan
F-5
Kungsholmens grundskola
F-9
Klastorpsskolan/Essinge skola
F-5
Kullskolan
F-5
Rålambshovsskolan
6-9
F-9
Bilaga 4
sid 3 (5)
Grundskolor Område 5
Årskurs grundskola
Årskurs grundsärskola
Norrmalm
Adolf Fredriks musikklasser
4-9
Johannes skola
F-5
Karlbergs skolor
F-3
Lilla Adolf Fredriks skola
F-5
Matteusskolan
F-9
Rödabergsskolan
F-9
Gustav Vasa
F-5
Vasa Real
4-9
6-9
Rinkeby-Kista
Akallaskolan/Stenhagsskolan
F-9, F-6
Bredbyskolan
F-9
Husbygårdsskolan
F-3, 4-9
Igelbäcksskolan
F-5
F-9
Knutbyskolan
F-6
Kvarnbacksskolan
F-5
F-6
Kvarnbyskolan
F-6
1-6
Oxhagsskolan
F-6
F-6
Rinkebyskolan/Askebyskolan
F-9
F-9
Ärvingeskolan
6-9
6-9
Grundskolor Område 6
Årskurs grundskola
Årskurs grundsärskola
Bagarmossen - Brotorp skola
F-9
6-9
Björkhagens skola
F-9
Hammarbyskolan
F-5
Skarpaby - Tätorp skola
F-9
F-6
Skarpnäcksskolan
F-9
F-9
Skarpnäck
Södermalm
Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan
F-6
Eriksdalsskolan
F-9
Högalidsskolan
F-9
Katarina Norra skola
F-9
Katarina Södra skola
F-6
Lugnets skola
F-1
Mariaskolan
F-9
Sjöstadsskolan
F-9
Sofia skola/Sofia Distans
F-9
Södermalmsskolan
F-9
Tullgårdsskolan
F-6
Åsö Grundskola
6-9
Övriga
S:t Örjans skola
F-9
F-9
F-9
F-9
Bilaga 4
sid 4 (5)
Grundskolor Område 7
Årskurs grundskola
Årskurs grundsärskola
Spånga-Tensta
Bromstensskolan
F-6
Bussenhusskolan
F-6
Elinsborgsskolan
F-6
Enbacksskolan
F-9
Gullingeskolan
F-6
Hjulsta/Hyllingeskolor
F-9
Solhemsskolan
F-6
Spånga grundskola
7-9
Sundbyskolan
F-9
F-6
7-9
Älvsjö
Herrängens skola
F-5
Johan Skytteskolan, Ekängens skola
F-9
Kämpetorpsskolan
F-5
Långbrodalsskolan
F-5
Sjöängsskolan
F-9
Solbergaskolan
F-9
F-9
Bilaga 4
sid 5 (6)
Gymnasieskolor och gymnasieområden 2012
Gymnasieskolor
1
Anders Lundevi
Förslag 2012
resultatenhet
2
L-G Jonsson
resultatenhet
3
Inger Nyrell
4
Per Frithiofsson
resultatenhet
resultatenhet
resultatenhet
5
Anita Dehlbom
resultatenhet
6
Hans Kristian Widberg
anslagsenhet
ESS-gymnasiet
7
Lennart Phalen
IVIK-gymnasiet
Kungsholmens gymnasium/Stockholms
musikgymnasium/ Globala gymnasiet
resultatenhet
anslagsenhet
8
Peter Lyth
9
Liz Berg
resultatenhet
anslagsenhet
resultatenhet
10
Hans Nordmark
Bernadottegymnasiet
Område
Områdeschef
Brännkyrka gymnasium
Södra Latins gymnasium
Kista gymnasium
S:t Eriks gymnasium
Stockholms transport-och fordonstekniska gymnasium
Norra Real
Ross Tensta gymnasium
Blackebergs gymnasium
Spånga Gymnasium
Bromma gymnasium
Thorildsplans gymnasium
Enskede Gårds gymnasium
Stockholms Hotell- och restaurangskola
Scengymnasiet i Stockholm
Frans Scartaus gymnasium
Kärrtorps gymnasium
IB-skolan Syd
Östra Reals gymnasium
Farsta gymnasium
Stockholms RH-gymnasium
Elevboendet Gula Huset
resultatenhet
anslagsenhet
anslagsenhet
anslagsenhet
Bilaga 5
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 11 400/4664
SID 1 (18)
2011-05-30
KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN
Handläggare:
Christer Blomkvist tfn 508 33 689
Helena Fischer, tfn 508 33 019
Gunnar Kriegholm, tfn 508 33 976
Inger Willner, tfn 508 33 678
Till
Utbildningsnämnden
2011-06-16
Förslag till förändringar av kriterier för
socioekonomisk tilldelning inom skolan
Förvaltningens förslag till beslut
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till förändringar i
resursfördelningssystemet inom grundskolan.
2. Utbildningsnämnden godkänner ett successivt införande av den nya modellen
för resursfördelning under två år.
Thomas Persson
Utbildningsdirektör
Johanna Engman
Avdelningschef
Sammanfattning
I strävan att förbättra stadens resursfördelningssystem för grundskolor gav
utbildningsförvaltningen 2008 stadens utrednings- och statistikkontor (USK) i
uppdrag att utveckla en ny modell för tilldelning av socioekonomiskt
tilläggsanslag. Den nya modellen skulle enligt uppdraget ge en större träffsäkerhet
avseende målsättningen att fördela resurserna på lämpligaste sätt utifrån skolors
olika socioekonomiska förutsättningar.
Syftet med det socioekonomiska tilldelningssystemet är att fördela de ekonomiska
resurserna på ett sådant sätt att skolorna ges resurser i förhållande till de
förutsättningar de har. Detta innebär i förlängningen att avsikten är att de
ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt Effektivitet betyder i
Box 22049. Hantverkargatan 2 F
Telefon 08-50833000. Fax 08-50833698
[email protected]
www.stockholm.se
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 2 (18)
detta sammanhang att det ekonomiska fördelningssystemet på bästa möjliga sätt
ska underlätta en god måluppfyllelse i alla stadens skolor. Förvaltningen anser att
den nya modellen är en betydligt bättre modell i detta perspektiv än den modell
som används idag.
Utbildningsförvaltningen föreslår därför att den nya modellen används som
underlag för tilldelning av socioekonomiskt tilläggsanslag till stadens grundskolor.
I enlighet med lagen om lika villkor för alla skolor oavsett huvudman, ska
modellen tillämpas likvärdigt för skolor i egen regi och fristående skolor.
Förändringen av modell för tilldelning av socioekonomiskt tilläggsanslag innebär
för somliga skolor relativt stora förändringar. En del skolor får betydligt större
resurser jämfört med vad de får i det nuvarande systemet. Vissa skolor kommer
dock att få väsentligt mindre resurser. För att underlätta omställningen för dessa
skolor bör förändringen göras successivt. Utbildningsförvaltningen föreslår att
genomförandet sker successivt under två år. Förslaget innebär att det socioekonomiska tilläggsanslaget för 2012 till 50 % baseras på den nuvarande modellen
och till 50 % på den nya modellen. Under 2013 föreslås tilldelningen helt baseras
på den nya modellen.
Den föreslagna modellen har bland annat utarbetats genom att de individrelaterade
bakgrundsfaktorer som hittills varit utgångspunkt för resursfördelningssystemet
brutits ner i mindre undergrupper, som provats mot befintlig statistik. Det har visat
sig, framför allt när det gäller elever med utländsk bakgrund, att en betydligt mer
komplex bild framträder vid denna sönderdelning än vad som framkommit i det
nuvarande systemet. Den nya föreslagna modellen är därför enligt förvaltningens
mening en betydligt bättre modell utifrån syftet med det socioekonomiska
tilläggsanslaget, att så långt som möjligt tilldela skolorna ekonomiska resurser
som står i proportion till skolornas förutsättningar.
Dessutom har i den nya modellen de individrelaterade faktorerna kompletterats
med grupprelaterade faktorer som handlar om skolmiljö och boendemiljö, vilka
statistiskt visat sig i hög grad samvariera med elevernas måluppfyllelse. Detta
stärker bilden av att den här föreslagna modellen är en bättre modell än den som
idag används för att fördela det socioekonomiska tilläggsanslaget.
Förvaltningen förväntar sig att genomförandet av en fördelning av
socioekonomiskt tilläggsanslag enligt den nya modellen ska bidra till förbättrad
genomsnittlig måluppfyllelse i stadens skolor. Förvaltningen har för avsikt att följa
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 3 (18)
upp i vilken utsträckning denna effekt uppstår, men också på vilka sätt och med
vilken effekt olika skolor använder sig av de tilldelade medlen.
Ärendets beredning
Detta ärende har utarbetats inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete
med andra berörda avdelningar inom utbildningsförvaltningen och med USK.
Bakgrund
Stockholms stad tillämpar en resursfördelningsmodell till skolorna med ett
socioekonomiskt tilläggsanlag som är avsett att ge skolorna ekonomisk
kompensation utifrån elevers socioekonomiska bakgrund, då denna statistiskt visat
sig i hög grad samvariera med elevgruppers resultat. Anslaget omfattar elever både
i fristående skolor och skolor i egen regi och fördelas enligt samma principer
oavsett huvudman. Det nuvarande socioekonomiska tilläggsanslaget, som
fastställs varje år av kommunfullmäktige, beräknas utifrån antal inskrivna
Stockholmselever och viktas mot tre lika tungt vägande variabler:



Utländsk bakgrund
Vårdnadshavares utbildningsnivå
Vårdnadshavares inkomst
Förvaltningen gav 2008 stadens utrednings- och statistikkontor (USK) i uppdrag
att se över resursfördelningsmodellen i syfte att ta fram en modell, som i högre
utsträckning än i nuvarande system tar hänsyn till variabler som enligt studier och
erfarenheter visat sig ha ett starkt samband med elevernas måluppfyllelse.
Anledningen till detta var bl.a., att bedömningar utifrån aktuell forskning gav vid
handen att de variabler som används i det nuvarande systemet ansågs vara väl
grova och inte ge underlag för en resursfördelning anpassade till lokala villkor i
tillräckligt hög utsträckning. Internationell forskning1 inom området har sedan
1960-talet tydligt visat på stora statistiska samband mellan elevers
socioekonomiska bakgrund och skolframgång.
Dessa belagda statistiska samband togs på sina håll som utgångspunkt för en
defaitistisk hållning beträffande skolors möjligheter att kompensera för elevers
ogynnsamma socioekonomiska bakgrund. Med start i slutet av 1970-talet
genomfördes dock stora forskningsstudier som påvisade att även om den
socioekonomiska bakgrunden har stort statistiskt samband med
1
T.ex. Coleman et al (1966) Equality of Educational Opportunity
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 4 (18)
utbildningsresultat, finns det skolor som bättre än andra kompenserar för
bakgrundsfaktorer, skolor där även elever från ogynnsamma förhållanden generellt
uppnår goda resultat.2
Fortsatta studier och metastudier under de senaste 40 åren har utvecklat en
fördjupad kunskap om såväl de stora statistiska sambanden mellan
socioekonomiska bakgrundsfaktorer och utbildningsresultat som om vilka faktorer
inom utbildningssystem och skolor som har stor betydelse för elevers lärande och
socialisering.
Den största metastudien, John Hatties ”Visible learning” (2009), anger att det som
ligger i ”eleven själv” samt i ”hemmet” genomsnittligt förklarar mellan 50 och 60
procent av elevers utbildningsresultat. I detta inkluderas de socioekonomiska
bakgrundsfaktorerna. Resterande 40 till 50 procent av resultaten förklaras enligt
Hattie av skolfaktorer. Den överlägset betydelsefullaste av dessa är lärarnas
kompetens och kvaliteten på undervisningen.
Som redovisas nedan finns det studier som kommer fram till att utbildningssystemet och den enskilda skolans kvalitet i genomförandet av sitt uppdrag
genomsnittligt påverkar elevernas resultat i mindre utsträckning än vad Hattie
säger, och att de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna spelar en mer avgörande
roll.
I kunskapsöversikten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” (2009)
skriver Skolverket: ”Resultat från såväl svensk som internationell forskning visar
att betydelsen av socioekonomisk bakgrund är betydligt starkare på skolnivå än på
individnivå. Ju mer homogen elevsammansättningen är desto starkare blir effekten
av social bakgrund. Forskningen har identifierat effekter som uppstår på skolnivå
och klassrumsnivå i form av kamrateffekter och lärarförväntningar som har starka
samband med elevers resultat.” (s 9) En slutsats utifrån Skolverkets analys är att
socioekonomiska bakgrundsfaktorer får extra stor betydelse i många av de skolor i
Stockholm, som domineras av elever med utländsk bakgrund vars föräldrar
genomgående är lågutbildade.
Skolverkets databas SALSA är skapad för att möjliggöra resultatjämförelser
mellan skolor och kommuner som har olikartad socioekonomisk bakgrund.
Skolverket beskriver SALSA-modellen så här: ”Hemmiljön och andra
bakgrundsfaktorer har betydelse för elevernas betygsresultat. Vi måste dock alltid
2
T ex Rutter et al (1979) Fifteen Thousand Hours: Secondary Schools and Their Effects on
Children
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 5 (18)
tänka på att det också är den arbetsprocess som pågår i skolan som har stor
betydelse för skolans och elevernas resultat. Detta förhållande är anledningen till
att de bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska (SALSA, vår anm.) modellen
förklarar ca 40 procent av variationen i betygsvärden. 60 procent av variationen
beror på andra faktorer.”
I den modell som USK tagit fram förfinas precisionen i uppdelningen av
bakgrundsfaktorerna och leder därigenom till en större träffsäkerhet när det gäller
att prognostisera elevernas studieresultat på gruppnivå. (Detta sagt utan andra
jämförelser med SALSA och dess beräkningsmodell i övrigt). Enligt USK:s egna
beräkningar är det statistiska sambandet mellan de i modellen ingående
variablerna och elevernas utbildningsresultat så hög som 80 procent.
En annan i sammanhanget mycket viktig forskningsfråga är vilken betydelse
ekonomiska resurser har för utbildningsresultat. Vilka samband som finns är i hög
grad omstritt. Fram till för drygt 20 år sedan tydde de flesta forskningsresultat på
att det inte går att utläsa något sådant samband över huvud taget, åtminstone inte
gällande kunskapsresultat.3
Senare studier har dock påvisat samband mellan exempelvis klasstorlek/lärartäthet
och utbildningsresultat.4 Gustafsson och Myrberg kommer i Skolverkets
kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” (2009) fram till
att forskningsresultat tyder på att effekterna av ekonomiska resurser är större för
yngre elever än för äldre och att de har större betydelse för elever från hem med
låg socioekonomisk status än för andra elever. (s 166) Den mest omfattande
studien som pekar mot dessa slutsatser är det mycket omfattande STAR-projektet
som genomfördes i den amerikanska delstaten Tennessee i slutet av 1980-talet.
Utöver att fungera som underlag för fördelning av resurser på ett mer förfinat sätt
än vad det nuvarande systemet möjliggör kan den av USK skapade modellen
också användas för utvärderingsinsatser av olika slag. Den ger goda möjligheter
att genomföra utvärderingar av skolornas resultat i förhållande till deras
förutsättningar i form av socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Sådana
utvärderingar har med hjälp av modellen redan börjat göras av
utbildningsförvaltningen.
Syftet med dessa utvärderingsinsatser är bland annat att tydliggöra vilka skolor
som utifrån sina socioekonomiska förutsättningar har särskilt goda respektive
3
4
Se t. ex. Hanushek (1989) The impact of differential expenditures on school performance
T ex Hedges et al (1994) Does money matter? (metaanalys)
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 6 (18)
särskilt svaga resultat. Beträffande de sistnämnda skolorna kan utvärderingarna
användas till att ta fram lämpliga utvecklingsinsatser. Modern skolutvecklingsforskning visar på att framgångsrika utvecklingsinsatser bör designas på olika sätt
beroende på vilken utvecklingsnivå en skola befinner sig på. Denna slutsats
betonas t.ex. i den rapport som nyligen presenterats av konsultföretaget McKinsey
& Co.5
Beträffande de skolor som genomgående har bättre resultat än förväntat i
förhållande till sina socioekonomiska bakgrundsfaktorer kan utvärderingarna
användas till att lyfta fram dem som goda exempel.
I förlängningen ges skolorna också själva bättre möjligheter att genom utnyttjande
av modellen utvärdera och planera verksamheten utifrån en bättre kunskap om
elevsammansättningen på respektive skola. Det finns forskning som pekar på att
framgångsfaktorerna för skolor delvis är olika beroende på deras socioekonomiska
förutsättningar.6
Förslag till ny resursfördelningsmodell
Den modell som här beskrivs är en vidareutveckling av modellen för det
nuvarande resursfördelningssystemet. En skillnad mellan den föreslagna modellen
och den som används nu är att de individrelaterade faktorerna som används i den
nuvarande modellen har delats upp i undergrupper.
En annan förändring är att modellen har utvecklats till att innehålla både variabler
på individnivå, nämligen




invandringsår,
vårdnadshavarnas utbildningsnivå,
om eleven bor i en familj där man har ekonomiskt bistånd och
om eleven bor med båda, en eller ingen av sina vårdnadshavare
och variabler på gruppnivå, nämligen


boendeområde och
skolmiljö
5
Mourshed, Chijioke, Barber (2010) How the world’s most improved school systems keep getting
better
6
T.ex. Nordenbo et al (2010) Input, Process, and Learning in primary
and lower secondary schools
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 7 (18)
Syftet med det socioekonomiska tilldelningssystemet är att fördela de ekonomiska
resurserna på ett sådant sätt att skolorna ges resurser i förhållande till de
förutsättningar de har. Detta innebär i förlängningen att avsikten är att de
ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt Effektivitet betyder i
detta sammanhang att det ekonomiska fördelningssystemet på bästa möjliga sätt
ska underlätta en god måluppfyllelse i alla stadens skolor. Förvaltningen anser att
den nya modellen är en bättre modell i detta perspektiv än den modell som
används idag.
Förvaltningen förväntar sig att genomförandet av en fördelning av
socioekonomiskt tilläggsanslag enligt den nya modellen ska bidra till förbättrad
genomsnittlig måluppfyllelse i stadens skolor. Förvaltningen har för avsikt att följa
upp i vilken utsträckning denna effekt uppstår, men också på vilka sätt och med
vilken effekt olika skolor använder sig av de tilldelade medlen.
Ett antal studier, till exempel det tidigare nämnda STAR-projektet i Tennessee, har
visat att ekonomiska resurser kan ha betydelse för elevers måluppfyllelse, särskilt
för yngre elever i socioekonomiskt underpriviligierade miljöer. Men bland annat
STAR-projektet har också visat att hur resurserna används troligen har ännu större
betydelse. Särskilt stor betydelse har lärarnas kompetens och kvaliteten på
undervisningen visat sig ha.
Den här föreslagna nya resursfördelningsmodellen visar tydligt att den grupp
elever som har svårast att nå målen är de som har invandrat till Sverige inom två
år innan slutförandet av grundskolan. Detta är inte förvånande eftersom det är
svårt att nå målen om man inte behärskar det svenska språket samtidigt som
undervisningen bedrivs på svenska. I den nya modellen är detta den kategori
elever som genererar störst socioekonomiskt baserad resurstilldelning.
Men det är av skäl som angetts ovan ytterst viktigt hur dessa tilldelade medel
används. Skolinspektionen har i olika sammanhang kritiserat kommuner för hur
undervisningen organiseras för denna grupp elever. Förvaltningen kommer att
följa upp hur det socioekonomiska tilläggsanslaget används för nyinvandrade
elever och vilka effekter resursanvändningen har.
Metod
I denna modell används som nämns ovan data både på individuell nivå
(egenskaper hos och förutsättningar för varje individ) och på en hierarkiskt högre
nivå (egenskaper som är gemensamma inom en skola eller boendemiljö). En sådan
modell kallas flernivåmodell.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 8 (18)
Grunden för förslaget till resursfördelning är en allmän modell. Målet med denna
modell är att för varje skola beräkna, eller prognostisera, den andel elever som
riskerar att inte nå skolans mål. Modellen och beräkningen baseras på ett antal
bakgrundsvariabler som hämtas ur SCB:s data- och befolkningsregister. Det
statistiska materialet hämtas på individnivå men kan enbart avläsas på skolnivå.
Det finns därför inga risker för att enskilda elever kan identifieras.
När modellen arbetas fram undersöks vilka variabler i elevernas bakgrund som har
statistiskt samband med elevernas måluppfyllelse. Exempelvis har tidigare studier
visat att elever med högutbildade vårdnadshavare genomsnittligt i betydligt högre
grad når målen än elever vars vårdnadshavare har lägre utbildning. ”Vårdnadshavarnas utbildningsnivå” är därför ett exempel på en variabel som ingått i
utvecklandet av modellen. Genom att studera bakgrundsvariablerna var för sig och
därefter i kombination med varandra har målet varit att hitta en modell som i så
hög grad som möjligt statistiskt förklarar variationer i elevgruppers skolresultat.
Förutom de variabler som finns i register och som kan användas i modellen finns
en rad individuella variationer av förutsättningar såsom studiemotivation, anlag,
intressen med mera, som inte kan mätas eller användas i ett modellbygge som
detta.
Målet med modellen är inte att förklara vad som starkast påverkar sannolikheten
för att en enskild elev når målen, utan att beräkna för olika grupper av elever hur,
för grupperna gemensamma, bakgrundsfaktorer statistiskt sett är användbara för
att förutspå studieframgång. Ett exempel på en sådan grupp som skapas i modellen
är ”nyinvandrade elever vars vårdnadshavare har låg utbildning men inte har
ekonomiskt bistånd”.
Modellen beräknar, baserat på statistik från tidigare år, vilken andel elever per
skola som förväntas att inte nå målen. Detta är alltså en rent statistisk beräkning.
De skolor som har högst andel elever som beräknas att inte nå målen tilldelas det
högsta tilläggsanslaget per elev. Tanken är att dessa skolor, med stöd av de extra
resurserna, ska kunna sätta in åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.
I modellen används logistisk regression. Kortfattat kan sägas att den logistiska
regressionsmodellen, i detta sammanhang, visar den sannolika risken för olika
grupper av elever att inte nå skolans mål.
För varje skola beräknas utifrån den specifika elevsammansättning som skolan har
den andel elever som inte förväntas nå målen. Denna andel är en beräknad andel
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 9 (18)
baserad på de statistiska samband som finns mellan elevers bakgrund och
skolresultat.
Den verkliga andelen kan sedan visa sig vara både högre och lägre. Om modellen
är tillräckligt bra är sannolikheten stor att skillnaden mellan den beräknade och
den verkliga andelen beror på kvaliteten i skolornas arbete. Detta medför också att
modellen i förlängningen ger huvudmannen möjlighet att på ett mer utvecklat sätt
göra mer rättvisande jämförelser mellan skolors resultat och variationen dem
emellan.
Som resultatvariabel i den föreslagna modellen används ”behörighet till
gymnasieskolans nationella program”, då det är det mått som genomgående visat
sig fungera bäst i modellarbetet. Alternativa mått såsom elevernas meritvärde och
andelen elever som ej nått godkända betyg i ett eller flera ämnen har prövats.
Orsaken till att dessa variabler inte kommit att bli den huvudsakliga
resultatvariabeln i modellen är att de på olika sätt är mer beroende och påverkade
av skolans kultur och bedömningsrutiner etc. (Mer om detta under avsnittet
Resultatvariabler.)
Förfinade och nya bakgrundsvariabler
Översynen av den hittills använda resursfördelningsmodellen har visat, att
sambandet mellan bakgrundsvariabler och skolframgång mätt som uppnådd
behörighet till gymnasieskolan är betydligt mer komplicerat än vad de variabler
som används i nuvarande resursfördelningssystem förmår visa. Även om de
variabler som används i den nya modellen i huvudsak finns inom samma
kategorier som tidigare faktorer, är de i den nya modellen mer förfinade och
uppdelade på undergrupper, som har visat sig ha olika stort statistiskt samband
med måluppfyllelsen.
Nedanstående kategorier av bakgrundsfaktorer och undergrupper är de som
utredningen i olika utsträckning har funnit ha samband med skolframgång:

Invandringsår
Invandrad 0-2 år före slutförandet av grundskolan
Invandrad 3-6 år före slutförandet av grundskolan
Invandrad mer än 6 år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 10 (18)

Vårdnadshavares högsta utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning

Ekonomiskt bistånd
Någon vårdnadshavare uppbär ekonomiskt bistånd
Ingen vårdnadshavare uppbär ekonomiskt bistånd

Familj
Eleven bor med båda sina vårdnadshavare
Eleven bor med en vårdnadshavare
Eleven bor inte med någon vårdnadshavare

Boendemiljö
Fyra intervall med olika andel av eleverna i området som beräknas nå
målen. Beräkningen görs utifrån de ovanstående individbaserade
variablerna.

Skolmiljö
Fyra intervall med olika andel av eleverna i skolan som beräknas nå målen.
Beräkningen görs utifrån de ovanstående individbaserade variablerna.
I den nya modellen har de olika bakgrundsvariablerna olika stor tyngd eftersom
det har visat sig att olika faktorer har olika starka statistiska samband med
elevernas resultat.
Nedan presenteras sambandseffekterna mellan undergrupperna i de fyra
individbaserade variablerna och elevers behörighet till gymnasieskolans nationella
program, innan dessa har sammankopplats med effekterna för de två
gruppbaserade variablerna.
1. Invandringsår
Elevens tid i Sverige har avsevärt starkare samband med skolframgång än den mer
generella faktorn utländsk bakgrund och det är också den variabel som enskilt har
störst statistiskt samband med elevens resultat. Statistiken visar att risken för att
elever, som invandrat för noll till två år sedan inte ska uppnå behörighet till
gymnasieskolans nationella program, är ungefär 15 gånger större än för gruppen
”invandrad mer än 6 år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad”. 73
procent av dessa elever saknar också betyg i minst ett av de 16 ämnen som är
obligatoriska i grundskolan.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 11 (18)
För elever som invandrat tre till sex år före slutförandet av grundskolan är risken
att inte uppnå behörighet ungefär 5gånger större än för gruppen ”invandrad mer än
6 år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad”. 43 procent av dem
saknar betyg i ett eller flera ämnen.
För de elever som invandrat längre tillbaka i tiden, mer än sex år före slutförandet
av grundskolan, visar modellen samma sannolikhet att uppnå behörighet som för
helt svenska elever. Däremot är sannolikheten för att de ska sakna betyg i något
ämne något större än för gruppen elever som inte har utländsk bakgrund.
De övriga individbaserade variablerna har följande gradering utifrån det påvisade
statistiska sambandet med utbildningsresultat som enskilda faktorer utan att
kombineras med andra faktorer:
2. Vårdnadshavarnas utbildningsnivå
För elever vars vårdnadshavares utbildningsnivå som högst är förgymnasial är
risken att inte uppnå behörighet ungefär 5 gånger större än för elever vars
vårdnadshavare som högst har högskoleutbildning. Elever vars vårdnadshavare
som högst har gymnasial utbildning löper ungefär 3 gånger större risk att inte nå
behörighet jämfört med gruppen med vårdnadshavare som har högskoleutbildning.
3. Ekonomiskt bistånd
För elever som har någon vårdnadshavare som uppbär ekonomiskt bistånd är
risken ungefär 3 gånger större att inte uppnå behörighet än för elever som inte har
någon vårdnadshavare med ekonomiskt bistånd.
4. Familjesammansättning
För elever som inte bor med någon av sina vårdnadshavare är risken ungefär
dubbelt så stor att inte nå behörighet som för elever som bor med båda sina
vårdnadshavare. Elever som bor med en av sina vårdnadshavare löper ungefär 1,5
gånger större risk att inte nå behörighet än de som bor med båda vårdnadshavarna.
Vid utarbetandet av modellen prövades också kön som variabel på individnivå.
Som enskild variabel betraktad gav den jämfört med övriga variabler ett mycket
litet tillskott till möjligheten att prognostisera elevernas skolframgång mätt som
behörighet till gymnasieskolans nationella program. Beräkningarna gav resultatet
att pojkar löper 1,14 gånger större risk att inte nå behörighet än flickor. När
variabeln kön kombinerades med andra variabler visade sig effekten vara mycket
liten. Av den anledningen ingår inte variabeln kön i modellen.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 12 (18)
Förutom ovanstående variabler, som alltså är beräknade på individnivå, ingår i
modellen också variabler på gruppnivå. Dessa är boendemiljö och skolmiljö, det
vill säga egenskaper som är gemensamma för ett boendeområde respektive för en
skola. Individvariablerna är alltså individuella för varje enskild elev, medan
gruppvariablerna har egenskaper som är genomsnittliga för en grupp av elever.
Variablerna skolmiljö och boendemiljö har visat sig ha starkt samband med
elevernas måluppfyllelse. Elever som bor i resurssvaga områden når
genomsnittligt bättre skolresultat om de går i en skola i en mer gynnsam miljö.
Detta kan vara ett resultat av en mer stimulerande skolmiljö, men kan kanske
också bero på att det finns en extra stark drivkraft hos elever och vårdnadshavare
från ”lågstatusområden”, som aktivt söker sig till skolor i ”högstatusområden”.
Samtidigt har elever som bor i ”högstatusområden” men som går i
”lågstatusskolor” genomsnittligt bättre resultat än elever i ”lågstatusskolor” som
bor i ”lågstatusområden”.
Forskning om sambandet mellan socioekonomiska bakgrundsfaktorer (främst i
form av föräldrars utbildningsnivå och inkomst) och utbildningsresultat har visat
att effekterna vanligen är starkare på gruppnivå än på individnivå.7
I Skolverkets kunskapsöversikt ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”
(2009) beskriver Monica Rosén hur den samlade internationella och svenska
forskningen på området pekar på tydliga samband mellan boendesegregation och
utbildningsresultat. (s 93 ff) En stor del av detta samband anses bero på de så
kallade kamrateffekterna: ”Redan på 60-talet visade Coleman (1966) att de skoloch klasskamrater en elev har kan vara en viktigare påverkansfaktor för
skolprestationer än undervisningens resurser och kvalitet.” (s 93)
Genom att man för in boendemiljö i resursfördelningsmodellen får skolor i mer
gynnsamma områden ett större anslag om skolan har elever som pendlar från
resurssvagare områden. Skolmiljön i modellen ger i sin tur utslag för de ökade
svårigheter som kan finnas i skolor, där den övervägande delen av eleverna har en
mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.
Skolmiljö och boendemiljö är uppdelade i fyra grupper vardera. Uppdelningen är
gjord efter elevstrukturen avseende den socioekonomiska sammansättningen i
skolorna respektive bostadsområdena, som representeras av stadens så kallade
7
T ex White (1982) The relation between Socioeconomic Status and Academic Achievement
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning in om skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 13 (18)
basområden. Som beräkningsgrund för den socioekonomiska sammansättningen
används de i modellen ingående fyra individbaserade kategorierna.
Skolmiljö 1 omfattar de skolor där lägst andel elever skattas ha svårighet att nå
målen. Bland dessa elever finns få, om några, nyinvandrade. Elevernas
vårdnadshavare är vanligen välutbildade och har i låg grad, om alls, ekonomiskt
bistånd. Eleverna bor i hög grad med sina vårdnadshavare.
Skolmiljö 4 är den miljö där många elever nyligen invandrat, där familjerna ofta
får ekonomiskt bistånd och andelen lågutbildade vårdnadshavare är hög liksom
andelen elever som bor med endast en eller ingen vårdnadshavare.
På samma sätt delades i utredningen stadens basområden in i fyra grupper.
Boendemiljö 1 är den mest gynnsamma och boendemiljö 4 den minst gynnsamma.
I tabell 1 i utredningsrapporten om framtagande av modellen, visas hur
boendemiljö och skolmiljö tillsammans samvarierar med elevernas genomsnittliga
meritvärden8.
Av tabellen framgår bland annat följande:
 Elever i skolmiljö 1 som bor i boendemiljö 1 har ett genomsnittligt
meritvärde (257) som motsvarar drygt VG i genomsnittsbetyg.
 Elever i skolmiljö 4 som bor i boendemiljö 4 har ett genomsnittligt
meritvärde (169) som motsvarar G i genomsnittsbetyg.
8
Meritvärdena är baserade på elevernas slutbetyg från grundskolan. G = 10 VG = 15 MVG = 20.
Meritvärdet beräknas på 16 ämnen. Maximalt meritvärde är sålunda 320.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 14 (18)


Elever i skolmiljö 4 som bor i boendemiljö 1 har ett genomsnittligt
meritvärde (231) som nästan motsvarar VG i genomsnittsbetyg. Trots en
ogynnsam skolmiljö lyckas alltså dessa elever nästan lika väl som
motsvarande elever i den mest gynnsamma skolmiljön. De lyckas mycket
bättre än eleverna i den skolmiljö som de har gemensamt, men som
kommer från den minst gynnsamma boendemiljön.
Elever i skolmiljö 1 som bor i boendemiljö 4 har ett genomsnittligt
meritvärde (213) som ligger ungefär mitt emellan genomsnittet för G och
VG. De lyckas genomsnittligt sämre än dem som har samma skolmiljö
men kommer från den mest gynnsamma boendemiljön. De lyckas dock
betydligt bättre än dem som kommer från samma boendemiljö som de
själva men går i den minst gynnsamma skolmiljön.
I den nedanstående tabellen beräknas den slutliga modellen med de effekter som
uppstår när alla variabler, på individnivå och gruppnivå, samverkar. Man kan
notera att de effekter av individvariablerna som presenterats tidigare förändras när
de samverkar med gruppvariablerna. De presenterade effekterna visar den förhöjda
statistiska risken jämfört med referensvärdet för varje kategori att eleverna inte
uppnår behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 15 (18)
Invandringsår
 Invandrad 0 – 2 år före slutförandet av grundskolan 13,49
 Invandrad 3 – 6 år före slutförandet av grundskolan 3,59
 Invandrad mer än 6 år före slutförandet av grundskolan eller ej invandrad
1 (referens)
Vårdnadshavarnas utbildningsnivå
 Förgymnasial utbildning 3,29
 Gymnasial utbildning 2,14
 Eftergymnasial utbildning 1 (referens)
Ekonomiskt bistånd
 Någon vårdnadshavare har ekonomiskt bistånd 1,98
 Ingen vårdnadshavare har bistånd 1 (referens)
Familj
 Eleven bor inte med någon vårdnadshavare 2,26
 Eleven bor med en vårdnadshavare 1,44
 Eleven bor med båda vårdnadshavarna 1 (referens)
Boendemiljö
 Boendemiljö 4: 2,35
 Boendemiljö 3: 1,61
 Boendemiljö 2: 1,45
 Boendemiljö 1: 1 (referens)
Skolmiljö
 Skolmiljö 4: 3,80
 Skolmiljö 3: 2,84
 Skolmiljö 2: 1,36
 Skolmiljö 1: 1 (referens)
Resursfördelningsmodellen fungerar så att effekterna genererar tilldelning av
resurser i förhållande till effektstorleken.
Resultatvariabler
En målsättning med modellen är att skapa ett verktyg baserat på de
socioekonomiska förutsättningarna eleverna och skolorna har, så fritt från
inverkan av kvaliteten i skolornas genomförande av sitt uppdrag som möjligt.
Den resultatvariabel som används i den föreslagna modellen är behörighet till
gymnasieskolans nationella program. I modellarbetet och i tidigare genomförda
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk till delning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 16 (18)
liknande studier har denna behörighet visat sig ha det starkaste sambandet med
elevernas bakgrund.
Det ska noteras att från och med innevarande läsår ändras behörighetsreglerna till
gymnasieskolans nationella program. Nu krävs antingen åtta godkända ämnen (till
yrkesprogram) eller tolv godkända ämnen (till högskoleförberedande program).
Därför är den valda resultatvariabelns formellt riktiga beteckning ”uppnått
godkäntnivån i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska”.
Det är en variabel som i högre utsträckning visat sig mer relaterad till elevernas
bakgrund och mindre till kvalitetsskillnader i skolornas arbete jämfört med andra
resultatvariabler. Till exempel är ett något högre eller lägre meritvärde mer
känsligt för skolans egen bedömningskultur.
Andra resultatvariabler som har diskuterats under översynen är ”nått målen i alla
ämnen eller i alla ämnen utom två”. Dessa variabler har visat sig ha ett sämre
samband med elevers bakgrund än variabeln behörighet. Elever kan avsluta
årskurs 9 utan betyg i några ämnen utan att det är ett utslag av att elevens
bakgrund är sådan att det krävs större resurser för att nå målen.
Att använda ”uppnått godkäntnivån i svenska/svenska som andraspråk, matematik
och engelska” till gymnasieskolan som resultatvariabel i modellen kan tyckas
kontroversiellt då skolan inte ska vara en ”treämnesskola” utan sträva efter att
eleverna ska nå målen i samtliga ämnen. Man bör då ha i åtanke att modellens
syfte är ett rent statistiskt syfte, att fånga skolans elevsammansättning så bra som
möjligt och därigenom fördela ett större tilläggsanslag till de skolor där behovet är
större.
Man bör därför använda en resultatvariabel som är relevant samtidigt som den ger
en bra modell. Detta ger en resursfördelning, som på bästa sätt kan uppfattas som
neutral till skolornas kvalitet i genomförandet av sitt uppdrag och som speglar
elevernas bakgrund och resursbehoven i så hög grad det är möjligt. Valet av
resultatvariabel ska inte förväxlas med en utbildningsideologisk ståndpunkt.
En mycket stor del av elevernas genom modellen framtagna prognostiserade
resultat stämmer överens med det verkliga resultatet. Samstämmigheten har visat
sig vara cirka 80 procent.
Skolverkets SALSA-mått kan enligt Skolverket statistiskt förutsäga ungefär 40 %
av skolors resultatutfall. Stadens modell och SALSA-modellen är till sin
utformning inte helt jämförbara, men värdena indikerar ändå att den här föreslagna
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 17 (18)
modellen är betydligt mer träffsäker att använda än SALSA, när skolors
förutsättningar och resultat ska jämföras.
Omfördelningseffekter
Den nya modellen innebär att främst skolor som har en stor andel elever som
nyligen har invandrat kommer att få utökade resurser. Även de flesta skolor med
en hög andel elever vars föräldrar har låg utbildning och/eller uppbär ekonomiskt
bistånd kommer att få ökade resurser.
Det är svårt att exakt förutse omfördelningseffekterna för enskilda skolor. En
orsak till detta är att det mellan olika år inträffar variationer i elevunderlagen för
skolorna. En variation gäller antalet elever, en annan kan vara förändringar i den
socioekonomiska bakgrunden. Den elevgrupp som börjar skolan kan ha en annan
socioekonomisk sammansättning än den elevgrupp som har lämnat den.
Omfördelningseffekterna påverkas också av framtida beslut om storleken på det
socioekonomiska tilläggsanslaget.
Omfördelningseffekterna vid övergången från den nuvarande modellen till den
nya bedöms bli försumbara när det gäller kommunala skolor som grupp gentemot
fristående skolor som grupp. Däremot kan effekterna bli betydande för enskilda
skolenheter, kommunala som fristående.
För att ge skolorna goda förutsättningar att verka inom det föreslagna
resursfördelningssystemet har en konsekvensanalys av ett införande på två
respektive tre års sikt genomförts.
Med utgångspunkt i konsekvensanalysen föreslår förvaltningen att genomförandet
sker successivt under en period av två år.
Modellen ska i enlighet med lagstiftningen om lika villkor användas på samma
sätt gentemot kommunala och fristående skolor. För huvudmän för fristående
skolor innebär lagstiftningen som reglerar resursfördelning en möjlighet att, om
huvudmannen har flera skolor, omfördela resurserna mellan skolorna enligt eget
gottfinnande. Det innebär alltså att det beträffande skolor i skolkoncerner inte är
säkert att resurserna kommer att fördelas slutligt på skolnivå i enlighet med
modellen.
Om det finns synnerliga skäl kan samma princip komma att tillämpas även för
omfördelning mellan kommunala skolor.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekonomisk tilldelning inom skolan
Bilaga 5
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 18 (18)
Förvaltningens synpunkter och förslag
Som framgår av ovanstående redogörelse uppfyller den här presenterade modellen
för tilldelning av socioekonomiskt tilläggsanslag i betydligt högre grad syftet med
denna typ av resursfördelning än den modell som används för närvarande.
Förvaltningen föreslår därför att denna nya modell ersätter den modell som
används idag.
I enlighet med lagen om lika villkor ska i princip samma system för
resursfördelning användas för kommunala och fristående skolor. Det innebär att
den nya modellen för tilldelning av socioekonomiskt tilläggsanslag om den
genomförs tillämpas på samma sätt för kommunala skolor och fristående skolor.
För att skolorna ska hinna anpassa sina organisationer utan att det får för stora
konsekvenser för verksamheten föreslås att genomförandet sker successivt under
två år. Förslaget innebär att det socioekonomiska tilläggsanslaget för 2012 till 50
% baseras på den nuvarande modellen och till 50 % på den nya modellen. Under
2013 föreslås tilldelningen helt baseras på den nya modellen.
Förslag till förändringar av kriterier för socioekon omisk tilldelning inom skolan
Bilaga 6
Peng 2012, grundskola, fritidsklubb,
fritidshem
inkl tillägg för särskoleelver
GRUNDSKOLA
Skolår 0-3
Skolår 4-6
Skolår 7-9
Myp/Pyp skolår 0-3
Myp/Pyp skolår 4-6
Myp/Pyp skolår 7-9
Dansen skolår 4-6
Dansen skolår 7-9
FRITIDSHEM
Skolår 0-3
Skolår 4-6
Familjedaghem 0-3
Familjedaghem 4-6
Schablon
Peng 2012 Peng i %
2012
66 744
49 470
74,1%
71 359
52 900
74,1%
82 994
61 520
74,1%
66 744
66 360
99,4%
71 359
69 790
97,8%
82 994
78 410
94,5%
71 359
20 500
28,7%
82 994
23 700
28,6%
Schablon
Peng 2012 Peng i %
2012
42 811
31 010
72,4%
34 411
24 780
72,0%
47 611
28 290
59,4%
47 611
28 290
59,4%
TILLÄGG FÖR SÄRSKOLEELEVER TilläggsPeng 2012 Peng i %
schablon
I FRITIDSHEM
2012
S1
107 329 102 150
95,2%
S2
121 299 115 450
95,2%
S3
152 156 144 810
95,2%
S 4-5
200 623 190 940
95,2%
FRITIDSKLUBB
Skolår 4-6
Peng 2012
6 500
Elevpengen kan eventuellt komma att justeras ner p.g.a. nytt lokalavtal med Sisab.
Bilaga 07
Interkommunal prislista för grundskolan 2011
Stockholmselever i kommunal skola i annan kommun
Ersättning 2012 Ersättning 2011
F-3
4-6
7-9
33 740
36 070
41 950
33 700
36 050
41 900
Skillnad,
procent
0,1%
0,1%
0,1%
Stockholmselever i kommunala fritidshem i annan kommun
F-3
21 410
21 000
4-6
17 210
16 800
Elever från annan kommun i grundskolor med profilerad undervisning
Ersättning 2012 Ersättning 2011
2,0%
2,4%
Skillnad,
procent
Judiska klasser år 7-9 (Vasa Real
och Hillelskolan)
45 050
44 170
2,0%
Engelskspråkig utbildning
(Rödabergsskolan)
F-3
4-6
7-9
35 370
37 740
43 730
34 680
37 000
42 870
2,0%
2,0%
2,0%
Dans - (Kungliga Svenska
Balettskolan) - utbildningar
påbörjade före ht 2011
4-6
7-9
83 200
89 000
68 100
73 970
22,2%
20,3%
Dans - (Kungliga Svenska
Balettskolan) - utbildningar
påbörjade ht 2011 och senare
4-6
7-9
129 200
135 100
Bild och form (Eriksdalsskolan)
F-3
4-6
7-9
35 680
38 050
44 030
34 980
37 300
43 170
2,0%
2,0%
2,0%
Musik (Adolf Fredriks
musikklasser)
4-6
7-9
36 850
42 840
36 130
42 000
2,0%
2,0%
International School of Stockholm
F-3
4-6
7-9
41 870
44 180
50 000
-
-
Romska klasser (Nytorpsskolan)
F-3
4-6
7-9
36 240
38 840
45 050
-
-
-
-
Bilaga 07
Modersmålsundervisning - elever från andra kommuner i Stockholms stads grundsko
Modersmålsundervisning
4 590
4 500
2,0%
Bilaga 8
Resursfördelning, verksamhetsstöd, för elever i behov av särskilt stöd i grundskolor 2012
Elevens behov bedöms efter tydliga kriterier i förhållande till en behovsgrupp. Inom varje behovsgrupp finns det ett spann som avgörs i
behovsbedömningen. Högsta ersättningen framgår av tabellen, ersättning utgår endast för nivåer över 100 000 kr.
Grundskola
Behovsgrupp
BOSKO
A 3 : 25
A 3 : 26
A 3 : 27
A 3 : 28
A 3 : 29
A 3 : 30
A 3 : 31
A 4 : 16
A 4 : 17
A 4 : 18
A 4 : 19
A 4 : 20
A 4 : 21
A 4 : 22
A 4 : 23
A 4 : 24
A 4 : 25
A 4 : 26
A 4 : 27
A 4 : 28
A 4 : 29
A 4 : 30
A 4 : 31
A5:1
B 2 : 16
B 2 : 17
B 2 : 18
B 2 : 19
B 2 : 20
B 2 : 21
Fritidshem
Behovsgrupp
BOSKO
A4:3
B2:3
B3:3
B4:3
B2:3x
B3:3x
B4:2x
B4:3x
Tillägg grundskola
101 410
103 840
109 230
111 260
119 080
125 010
134 860
100 200
100 220
111 330
114 220
114 230
121 910
125 350
133 790
135 920
144 360
147 810
155 500
158 380
169 520
177 960
191 980
0
100 210
100 210
111 350
114 220
114 220
121 910
Tillägg fritidshem
114 070
111 830
129 650
147 450
121 780
139 950
102 780
158 120
Behovsgrupp
BOSKO
B 2 : 22
B 2 : 23
B 2 : 24
B 2 : 25
B 2 : 26
B 2 : 27
B 2 : 28
B 2 : 29
B 2 : 30
B 2 : 31
B 3 : 13
B 3 : 14
B 3 : 15
B 3 : 16
B 3 : 17
B 3 : 18
B 3 : 19
B 3 : 20
B 3 : 21
B 3 : 22
B 3 : 23
B 3 : 24
B 3 : 25
B 3 : 26
B 3 : 27
B 3 : 28
B 3 : 29
B 3 : 30
B 3 : 31
B4:9
Skolskjuts
Behovsgrupp
BOSKO
A2
A3
A4
B2
B3
B4
Tillägg grundskola
125 360
133 810
135 920
144 360
147 820
155 500
158 380
169 520
177 960
191 980
101 100
115 060
115 070
125 630
125 640
139 600
143 220
143 230
152 830
157 190
167 760
170 420
180 990
185 350
194 950
198 580
212 540
223 110
240 700
100 430
Tillägg skolskjuts
5 080
13 550
47 410
13 550
47 410
74 500
Behovsgrupp
BOSKO
B 4 : 10
B 4 : 11
B 4 : 12
B 4 : 13
B 4 : 14
B 4 : 15
B 4 : 16
B 4 : 17
B 4 : 18
B 4 : 19
B 4 : 20
B 4 : 21
B 4 : 22
B 4 : 23
B 4 : 24
B 4 : 25
B 4 : 26
B 4 : 27
B 4 : 28
B 4 : 29
B 4 : 30
B 4 : 31
B5:1
Tillägg grundskola
105 640
117 220
117 220
121 560
138 340
138 350
151 080
151 080
167 870
172 210
172 210
183 780
188 990
201 730
204 910
217 650
222 860
234 440
238 770
255 560
268 300
289 430
0
Bilaga 9
Peng 2012, grundsärskola och skolskjuts
SÄRSKOLA
Skolår 0-3
S1
S2
S3
S 4-5
Skolår 4-6
S1
S2
S3
S 4-5
Skolår 7-10
S1
S2
S3
S 4-5
Grundtilldelning
Schablon
Peng 2012 Peng i %
2012
Tillägg särskola
Schablon
Peng 2012
2012
Peng i %
Grund plus tillägg
Schablon
Peng 2012
2012
Peng i %
66 744
66 744
66 744
66 744
49 470
49 470
49 470
49 470
74,1%
74,1%
74,1%
74,1%
104 472
160 453
256 912
386 949
95 950
147 370
235 960
355 390
91,8%
91,8%
91,8%
91,8%
171 216
227 197
323 656
453 693
145 420
196 840
285 430
404 860
84,9%
86,6%
88,2%
89,2%
71 359
71 359
71 359
71 359
52 900
52 900
52 900
52 900
74,1%
74,1%
74,1%
74,1%
104 056
160 036
256 497
386 533
95 570
146 980
235 580
355 010
91,8%
91,8%
91,8%
91,8%
175 415
231 395
327 856
457 892
148 470
199 880
288 480
407 910
84,6%
86,4%
88,0%
89,1%
82 994
82 994
82 994
82 994
61 520
61 520
61 520
61 520
74,1%
74,1%
74,1%
74,1%
104 110
160 091
256 550
386 588
95 620
147 030
235 630
355 060
91,8%
91,8%
91,8%
91,8%
187 104
243 085
339 544
469 582
157 140
208 550
297 150
416 580
84,0%
85,8%
87,5%
88,7%
Skolskjuts särskola
Schablon
Behovsgrupp
Peng 2012 Peng i %
2012
S1
5 338
5 080
95,2%
S2
14 232
13 550
95,2%
47 410
95,2%
S3
49 812
S 4-5
78 276
74 500
95,2%
För elever i behovsgrupp 5 utgår preliminär schablon enligt samma nivå som behovsgrupp 4. I samband med tertialrapport 2 kommer nämnden, efter prövning, att kompenseras i den mån schablonen inte räcker till.
Elevpengen kan eventuellt komma att justeras ner p.g.a. nytt lokalavtal med Sisab.
BILAGA 10
Ersättning till fristående grundsärskolor 2012
Undervisning
Schablon
Avdrag
KF
utbn ansvar
Moms
komp. 6%
Behovsgrupp 1 skolår 0-3
171 216
-2 220
Behovsgrupp 2 skolår 0-3
227 198
-2 220
Behovsgrupp 3 skolår 0-3
323 657
-2 220
Behovsgrupp 4 skolår 0-3
453 693
-2 220
Behovsgrupp 1 skolår 4-6
175 416
-2 220
Behovsgrupp 2 skolår 4-6
231 396
-2 220
Behovsgrupp 3 skolår 4-6
327 856
-2 220
Behovsgrupp 4 skolår 4-6
457 892
-2 220
Behovsgrupp 1 skolår 7-10
187 104
-2 220
Behovsgrupp 2 skolår 7-10
243 086
-2 220
Behovsgrupp 3 skolår 7-10
339 545
-2 220
Behovsgrupp 4 skolår 7-10
469 582
-2 220
Behovsgrupp 5, ersättning enligt överenskommelse
Tilläggsschablon för
särskoleelever i fritidshem
Tilläggsschablon
KF
Moms
komp 6%
10 140
13 499
19 286
27 088
10 392
13 751
19 538
27 340
11 093
14 452
20 239
28 042
Summa
ersättning
2012
Behovsgrupp 1 skolår 0-6
107 329
6 440
Behovsgrupp 2 skolår 0-6
121 299
7 280
Behovsgrupp 3 skolår 0-6
152 156
9 130
Behovsgrupp 4 skolår 0-6
200 623
12 040
Behovsgrupp 5, ersättning enligt överenskommelse
Utöver tilläggsschablon utgår grundschablon för elever i fritidshem
113 770
128 580
161 290
212 660
Summa
Ersättning
Skillnad
ersättning
2011
2012
176 227
1,7%
179 140
236 144
1,0%
238 480
339 383
0,4%
340 720
478 560
0,0%
478 560
180 578
1,7%
183 590
240 494
1,0%
242 930
343 734
0,4%
345 170
482 912
0,0%
483 010
192 730
1,7%
195 980
252 645
1,1%
255 320
355 885
0,5%
357 560
495 063
0,1%
495 400
Ersättning
2011
111 527
126 044
158 109
208 471
Skillnad
2,0%
2,0%
2,0%
2,0%
BILAGA 11
Interkommunal prislista för grundsärskola 2012
Avser elever från annan kommun i Stockholms stads grundsärskolor
Grundsärskola undervisning
Behovsgrupp/skolår
Behovsgrupp 1, skolår 0-3
Behovsgrupp 2, skolår 0-3
Behovsgrupp 3, skolår 0-3
Behovsgrupp 4 , skolår 0-3
Behovsgrupp 1, skolår 4-6
Behovsgrupp 2, skolår 4-6
Behovsgrupp 3, skolår 4-6
Behovsgrupp 4 , skolår 4-6
Behovsgrupp 1, skolår 7-10
Behovsgrupp 2, skolår 7-10
Behovsgrupp 3, skolår 7-10
Behovsgrupp 4, skolår 7-10
Kronor/termin
2012
87 300
115 850
165 050
231 400
89 450
118 000
167 200
233 500
95 400
123 950
173 150
239 500
Kronor/termin
2011
85 450
113 750
162 450
228 100
87 500
115 800
164 500
230 150
93 250
121 500
170 200
235 850
Skillnad
2,2%
1,8%
1,6%
1,4%
2,2%
1,9%
1,6%
1,5%
2,3%
2,0%
1,7%
1,5%
Kronor/termin
2011
73 650
80 450
95 600
119 350
69 450
76 250
91 400
115 150
Skillnad
1,9%
2,0%
2,0%
2,0%
2,0%
2,1%
2,1%
2,1%
Behovsgrupp 5, efter överenskommelse
Fritidshem
Behovsgrupp/skolår
Behovsgrupp 1 skolår
Behovsgrupp 2 skolår
Behovsgrupp 3 skolår
Behovsgrupp 4 skolår
Behovsgrupp 1 skolår
Behovsgrupp 2 skolår
Behovsgrupp 3 skolår
Behovsgrupp 4 skolår
0-6
0-3
0-3
0-3
4-6
4-6
4-6
4-6
Kronor/termin
2012
75 070
82 060
97 480
121 720
70 870
77 860
93 280
117 520
Behovsgrupp 5, efter överenskommelse
Bilaga 12 a
Elevpeng för gymnasieskolan (Gy 94) 2012
Gäller för pågående utbildningar och tills de är slutförda
Kod
Program
Elevpeng
Helår Elevpeng
2012* Helår 2011 Skillnad i %
Nationella program samt IB
BF
Barn- och fritidsprogrammet
46 760
45 157
3,6%
BP
Byggprogrammet
67 848
65 522
3,6%
EC
Elprogrammet
63 884
61 694
3,6%
EN
Energiprogrammet
64 614
62 399
3,6%
ES
Estetiskt program
61 932
59 809
3,6%
ESMU
Estetiskt program, gr musik
74 744
72 182
3,6%
FP
Fordonsprogrammet
75 193
72 615
3,6%
FPTR
Fordonsprogrammet, transport
100 384
96 943
3,6%
HP
Handels- och administrationsprogr
52 411
50 614
3,6%
HR
Hotell- och restaurangprogrammet
66 298
64 025
3,6%
HV
Hantverksprogrammet
60 848
58 762
3,6%
HVL001
Hantverksprogrammet, möbel o inredn
63 788
61 601
3,6%
IB
International Baccalaureate
76 156
73 545
3,6%
LP
Livsmedelsprogrammet
67 928
65 599
3,6%
MPME
Mediaprogrammet, medieproduktion
63 403
61 229
3,6%
NV
Naturvetenskapsprogrammet
52 246
50 455
3,6%
OP
Omvårdnadsprogrammet
50 817
49 075
3,6%
SP
Samhällsvetenskapsprogrammet
48 343
46 686
3,6%
TE
Teknikprogrammet
60 701
58 620
3,6%
BF-LL
Lärlingar, bf
51 049
49 299
3,6%
BP-LL
Lärlingar, bp
74 361
71 812
3,6%
EC-LL
Lärlingar, ec
70 240
67 832
3,6%
OP-LL
Lärlingar, op
55 510
53 607
3,6%
HP-LL
Lärlingar, hp
57 311
55 346
3,6%
HV-LL
Lärlingar, hv övr
66 733
64 445
3,6%
FP-LLF
Lärlingar, fp
82 518
79 689
3,6%
IV
Individuella pr
71 978
69 510
3,6%
IV-ADA
Ind.pr Elever med särskilda behov SSB2
126 628
122 287
3,6%
IV-ASP
Ind.pr Elever med särskilda behov SSB1
159 586
154 115
3,6%
IV/IVIK-BF
Ind pr, Barn- o fritidspr
79 233
76 517
3,6%
IV/IVIK-BP
Ind pr, Byggprogrammet
86 688
83 716
3,6%
IV/IVIK-EC
Ind pr, Elprogrammet
81 857
79 051
3,6%
IV/IVIK-ES
Ind pr, Estetisk program
80 452
77 694
3,6%
IVES-SB
Ind pr, Estetisk program sär beh
103 123
99 588
3,6%
IV/IVIK-FP
Ind pr, Fordonsprogrammet
84 991
82 077
3,6%
IVFP-SB
Ind pr, Fordonspr,särsk behov
109 642
105 883
3,6%
IV/IVIK-HP
Ind pr, Handels- o adm pr
IVHP-SB
Ind pr, Handels- o adm pr sär beh
Övriga program
79 342
76 622
3,6%
103 479
99 931
3,6%
Bilaga 12 a
Kod
Program
IV/IVIK-HR
Ind pr, Hotell- o rest pr
IVHR-SB
Ind pr, Hotell- o rest pr, sär beh
IV/IVIK-HV
Ind pr, Hantverkspr
IVIK-SB
Elevpeng
Helår Elevpeng
2012* Helår 2011 Skillnad i %
88 890
85 843
3,6%
113 027
109 152
3,6%
80 704
77 937
3,6%
Ind pr, Inv ungdom sär beh
102 867
99 340
3,6%
IVIK
Ind pr, Inv ung. intro/kurser
78 948
76 241
3,6%
IVIK-SLUSS
Ind pe, Ind pr, inv ung slussklass
78 948
76 241
3,6%
IV/IVIK-NV/SP
Ind pr, Inv ung.Intr. Nat Progr.
78 948
76 241
3,6%
IV-KOMP
Ind pr komplettering
37 267
35 989
3,6%
IV/IVIK-LP
Ind pr, Livsmedelspr
89 282
86 221
3,6%
IV/IVIK-MP
Ind pr, Mediepr, info o reklam
82 523
79 694
3,6%
IV-MVA
Ind pr, Mellanvårdsalternativet
111 904
108 068
3,6%
IV/IVIK-NP
Ind pr, Naturbrukspr
111 398
107 579
3,6%
IV/IVIK-OP
Ind pr, Omvårdnadspr
79 447
76 723
3,6%
IV-P
Ind pr, Preparandkurs nat pr
71 027
68 592
3,6%
IV-P-SB
Ind pr, Prep kurs nat pr, sär beh
103 123
99 588
3,6%
IVSP-SB
Ind pr, Samhällsvet pr, sär beh
83 608
80 742
3,6%
IV-SJUK
Ind pr, Sjukhus
98 961
95 568
3,6%
IVSP-STU
Ind pr, Studiemotiverande utb
82 069
79 255
3,6%
IV-UPPF
Ind pr, Uppföljningsansvaret
103 123
99 588
3,6%
IV-Spint
Ind.pr. Spint
78 948
76 241
3,6%
IV-Flex
Ind.pr Flexibelt lärande SB
159 586
154 115
3,6%
IV-UPPSÖK
Ind pr, Uppsök
109 800
106 036
3,6%
IV-XIST
Ind pr, Utbildning för flickor
110 827
107 028
3,6%
IV-YRK-SB
Ind pr, Yrkesinriktad utb, sär beh
110 184
106 407
3,6%
NPR114
Naturbruksprogr, lokal inriktning
94 084
90 859
3,6%
SMNVHM
Spec utf pr, nat vet, hälsa och miljö
56 780
54 833
3,6%
SMSPBG
Spec utf pr, sh vet, bild, global
53 425
51 593
3,6%
SMSPD
Spec utf pr, sh vet design
61 930
59 807
3,6%
SMES-Y
Spec utf pr, yrkesmusiker
103 490
99 942
3,6%
SMR01
Spec utf pr, yrkesdansare
31 893
150 960
-78,9%
SMSP-ME
Spec utf pr, medieinr
53 137
51 315
3,6%
SMES-M
Spec utf pr, es pr, gr musikal
74 736
72 174
3,6%
Pengen har generellt ökat med 1,8% samtidigt som kostnad för SL-kort samt elevhälsovård har lagts in i pengen.
*Elevpengen kan eventuellt komma att justeras ner på grund av nytt lokalavtal med Sisab
Modersmålsundervisning
För behöriga och deltagande elever
Per elev
och termin
2 250
Bilaga 12 b
Elevpeng för gymnasiskolan (Gy 11) 2012
Gäller för utbildningar påbörjade Ht 2011
Nationella program samt lärlingsutbildning*
Kod
Program
Elevpeng Gy
11 Helår 2012 Elevpeng Gy
** 11 Helår 2011
Skillnad i %
BA
Bygg- och anläggningsprogrammet
69 299
66 923
3,6%
BAANL
BA programmet, anläggningsfordon
101 835
98 344
3,6%
BF
Barn- och fritidsprogrammet
48 211
46 558
3,6%
EE
El- och energiprogrammet
65 335
63 095
3,6%
EK
Ekonomiprogrammet
48 343
46 686
3,6%
ES
Estetiska programmet
61 932
59 809
3,6%
ESMUS
ES programmet, musik
74 744
72 182
3,6%
FT
Fordons- och transportprogrammet
76 643
74 015
3,6%
FTTRA
FT programmet, transport
101 835
98 344
3,6%
HA
Handels- och administrationsprogrammet
53 862
52 015
3,6%
HT
Hotell- och turistprogrammet
53 862
52 015
3,6%
HU
Humanistiska programmet
48 343
46 686
3,6%
HV
HVFIN
Hantverksprogrammet
HV programmet, finsnickeri
62 299
65 238
60 163
63 001
3,6%
3,6%
IB
International Baccalaureate
76 156
73 545
3,6%
NA
Naturvetenskapsprogrammet
52 246
50 455
3,6%
NBDJU
Naturbruksprogrammet, djur
95 535
92 260
3,6%
RL
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
69 379
67 000
3,6%
SA
Samhällsvetenskapsprogrammet
48 343
46 686
3,6%
SAMED
SA programmet, media
53 137
51 315
3,6%
TE
Teknikprogrammet
60 701
58 620
3,6%
VF
VVS- och Fastighetsprogrammet
66 065
63 800
3,6%
VO
Vård- och omsorgsprogrammet
52 268
50 476
3,6%
71 978
69 510
3,6%
Introduktionsprogram
Individuella alternativ
IMIND
IA, Individuellt alternativ Övrigt
IMINDSB
IA Individuellt alternativ SB Övrigt
78 026
75 351
3,6%
IMINDSA
IA Samhällsvetenskaplig inriktning
71 430
68 981
3,6%
IMINDBSB
IA Estetiskt program SB
102 041
98 543
3,6%
IMINDMSB
IA Estetiskt program inriktn musik SB
102 041
98 543
3,6%
IMINDASP
IA, Elever med särskilda behov SSB1
159 586
154 115
3,6%
IMINDAD
IA, elever med särskilda behov SSB2
126 628
122 287
3,6%
IMINDXX
IA Flexibelt lärande, SB
159 586
154 115
3,6%
IMINDXX
IA, Uppsök
109 216
105 472
3,6%
IMINDXX
IA, Uppföljningsansvaret
109 216
105 472
3,6%
IMINDXX
IA, Mellanvårdsalternativet
109 216
105 472
3,6%
IMINDXX
IA Sjukhus
109 216
105 472
3,6%
IMINDXX
IA För unga kvinnor SB
109 216
105 472
3,6%
Programinriktat individuellt val
Elevpeng Gy
11 Helår 2012 Elevpeng Gy
** 11 Helår 2011
Bilaga 12 b
Skillnad i %
IMPROBF
PRIV, Barn- o fritidsprogr
48 211
50 293
-4,1%
IMPROBA
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr
69 299
70 658
-1,9%
IMPROBAANL
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr Anläggn.fordon
101 835
102 079
-0,2%
IMPROEE
PRIV, El- och energiprogr
65 335
66 829
-2,2%
IMPROFT
PRIV, Fordon- och transportpr
76 643
77 750
-1,4%
IMPROFTTR
PRIV, Fordon- och transport Transport
101 835
102 079
-0,2%
IMPROHA
PRIV, Handels- o adm pr
53 862
55 750
-3,4%
IMPROHT
PRIV, Hotell- o turismprogrammet
53 862
55 750
-3,4%
IMPROHV
PRIV, Hantverksprogr Övrigt
62 299
63 898
-2,5%
IMPROHVFIN
PRIV, Hantverksprog Finsnickeri
65 238
66 736
-2,2%
IMPRORL
PRIV, Restaurang och livsmedel
69 379
70 735
-1,9%
IMPROVO
PRIV, Vård- och omsorgsprogr
52 268
54 211
-3,6%
IMPROVF
PRIV, VVS- och fastighetsprogr
66 065
67 535
-2,2%
IMPRONA
PRIV, Naturbrukspr
95 535
95 995
-0,5%
Yrkesintroduktion
IMYRKBF
Yrkesintr, Barn- och fritidsprogr
71 546
69 093
3,6%
IMYRKBA
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr
82 070
79 256
3,6%
IMYRKBAANL
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr Anläggn.fordon
123 527
119 292
3,6%
IMYRKEE
Yrkesintr, El- och energiprogr
77 401
74 747
3,6%
IMYRKFT
Yrkesintr, Fordon- och transportprogr
91 804
88 657
3,6%
IMYRKFTTR
Yrkesintr, Fordon- och transportprogr Transp
123 527
119 292
3,6%
IMYRKHA
Yrkesintr, Handels- och administrationsprogr
80 544
77 783
3,6%
IMYRKHT
Yrkesintr, Hotell- och turismprogr
80 544
77 783
3,6%
IMYRKHV
Yrkesintr, Hantverksprogr
73 278
70 766
3,6%
IMYRKHVFIN
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri
76 893
74 257
3,6%
IMYRKRL
Yrkesintr, Restaurang- och Livsmedelsprogr.
82 674
79 840
3,6%
IMYRKVO
Yrkesintr, Vård- och omsorg
76 841
74 207
3,6%
IMYRKVFFAS
Yrkesintro VVS- och fastighet
78 443
75 754
3,6%
IMYRKNA
Yrkesintr, Naturbruksprogrammet
113 666
109 769
3,6%
IMYRKBFSB
Yrkesintro Barn- o fritidsprogr SB
78 241
75 559
3,6%
IMYRKBASB
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr SB
91 647
88 505
3,6%
139 796
135 003
3,6%
86 451
83 487
3,6%
103 175
99 638
3,6%
139 796
135 003
3,6%
IMYRKBAANLSB Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr Anl.ford SB
IMYRKEESB
Yrkesintro El- och energiprogr SB
IMYRKFTSB
Yrkesintro Fordons- och transportpr SB
IMYRKFTTRASB Yrkesintro Fordon- och transport Transport
IMYRKHASB
Yrkesintro Handels- o adm pr SB
88 169
85 146
3,6%
IMYRKHTSB
Yrkesintro Hotell- o turismprogrammet SB
88 169
85 146
3,6%
IMYRKHVSB
Yrkesintro Hantverksprogrammet SB
81 515
78 720
3,6%
IMYRKHVFINSB Yrkesintro Hantverksprogrammet Finsnickeri SB
85 635
82 699
3,6%
IMYRKRLSB
Yrkesintro Restaurang och livsmedel SB
92 646
89 470
3,6%
IMYRKVOSB
Yrkesintro Vård och omsorgspr SB
IMYRKVFFASSB Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr SB
83 862
80 987
3,6%
87 729
84 721
3,6%
IMYRKNPSB
Yrkesintro Naturbruksprogrammet SB
127 265
122 902
3,6%
IMYRKASPSSB
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB1
159 586
154 115
3,6%
IMYRKADSSB
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB2
126 628
122 287
3,6%
Språkintroduktion
IMSPRXX
Språkintr programinriktat
IMSPR-SLSB
Språkintroduktion SB
IMSPRSL
Språkintr nyanlända IVIK-gymnasiet
ESMUSVS
Spec utf pr, yrkesmusiker
RXYRK
Spec utf pr, yrkesdansare**
Elevpeng Gy
11 Helår 2012 Elevpeng Gy
** 11 Helår 2011
Bilaga 12 b
Skillnad i %
77 806
75 139
3,6%
113 645
109 749
3,6%
80 807
78 037
3,6%
103 490
99 942
3,6%
31 893
277 586
-88,5%
66 153
63 885
3,6%
35 989
34 755
3,6%
Särskilda varianter
Peparandutbildning
IMPRE
Preparandutbildning
Komplettering nationellt program
Komplettering
Pengen har generellt ökat med 1,8% samtidigt som kostnad för SL-kort samt elevhälsovård har lagts in i pengen
* Ersättning för lärlingsutbildningen är samma som det motsvarande nationella programmet
** Elevpengen kan eventuellt komma att justeras ner på grund av nytt lokalavtal med Sisab
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Ersättning
per år
Tilläggsersättning för lagidrott
15 200
Tilläggsersättning för individuell idrott
18 300
Programinriktat individuellt val
Ersättning
per år
Tilläggsersättning för behörighet till
nationella program belopp per ämne. Gäller under ett år och maximalt två ämnen
2 700
För elever med ett fjärde tekniskt år
Försöksverksamheten startar hösterminen 2012,
ersättningen för det fjärde året är densamma som för teknikprogrammet
Modersmålsundervisning
För behöriga och deltagande elever
Per elev och
termin
2 250
Ej engelska
För gymnasielever på nationellt program som läser in grundskoleengelska
tillkommer
10 000
Ersättning till fristående gymnasiskolor (Gy 94) 2012
Bilaga 13 a
Gemensam prislista
Gäller för pågående utbildningar och tills de är slutförda
Nationella program
Kod
BF
Program
Barn- och fritidsprogrammet
BP
Byggprogrammet
EC
Elprogrammet
EN
ES
ESMU
Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning
exkl Helår 2012 Helår Helår 2012 Helår 2011 Skillnad i
2011 moms exkl. moms inkl.moms inkl.moms %
72 016
73 100
77 486
76 337
1,5%
102 683
104 200
110 452
108 844
1,5%
94 454
95 900
101 654
100 121
1,5%
Energiprogrammet
100 351
101 900
108 014
106 372
1,5%
Estetiskt program
92 127
93 500
99 110
97 655
1,5%
Estetiskt program, gr musik
104 875
106 400
112 784
111 168
1,5%
FP
Fordonsprogrammet
118 351
120 100
127 306
125 452
1,5%
FPTR
Fordonsprogrammet, transport
158 933
161 300
170 978
168 469
1,5%
HP
Handels- och administrationsprogr
76 510
77 700
82 362
81 101
1,6%
HR
Hotell- och restaurangprogrammet
108 014
109 600
116 176
114 495
1,5%
HV
Hantverksprogrammet
93 761
95 200
100 912
99 387
1,5%
IB
International Baccalaureate
99 119
100 810
106 859
105 066
1,7%
IP
Industriprogrammet
100 919
102 400
108 544
106 974
1,5%
LP
Livsmedelsprogrammet
118 929
120 700
127 942
126 065
1,5%
MP
Mediaprogrammet
100 504
102 000
108 120
106 534
1,5%
NP
Naturbruksprogrammet
141 780
143 900
152 534
150 287
1,5%
NV
Naturvetenskapsprogrammet
75 193
76 300
80 878
79 705
1,5%
OP
Omvårdnadsprogrammet
75 782
76 900
81 514
80 329
1,5%
SP
Samhällsvetenskapsprogrammet
68 371
69 400
73 564
72 473
1,5%
TE
Teknikprogrammet
82 349
83 600
88 616
87 290
1,5%
Avvikande program
ESMK
Es progr musik ( NM, SMK, SE)
104 875
106 400
112 784
111 168
1,5%
ESMK
Es progr musik (övriga skolor)
104 875
106 400
112 784
111 168
1,5%
HVLLF
Hantverkspr, lärlingar (Hantverksakademin)
93 761
95 200
100 912
99 387
1,5%
IVEN
Ind pr, Energi
144 051
146 820
155 629
152 694
1,9%
IVES-MK
Ind pr, Es musik
128 760
131 190
139 061
136 486
1,9%
IV-ID
Ind pr, Idrott, (Fryshuset)
95 078
96 780
102 587
100 782
1,8%
IVIP
144 393
146 570
155 364
153 057
1,5%
151 603
154 370
163 632
160 699
1,8%
182 396
185 630
196 768
193 340
1,8%
100 132
104 000
110 240
106 140
3,9%
141 780
143 900
152 534
150 287
1,5%
NP
Ind pr, Industri
Ind pr, Naturbruk (Akademin, Djurgy, Järna,
Real, Telge)
Ind pr, Naturbruk (Bollerup, Dille, Gamleby,
Hvilan, Marina, Ryssby, Säbyholm)
Ind pr, Samhällsvetenskap (Stadsmissionen,
Norra Djurgårdsgy.)
Naturbr pr, (Bollerup, Dille, Gamleby, Marina,
Hvilan, Ryssby, Säbyholm)
Naturbr pr, (Akademin, Djurgy, Järna, Real,
Telge)
141 780
143 900
152 534
150 287
1,5%
NVMV
Naturvetsk pr, inr miljövetenskap, (Doctus)
75 193
76 300
80 878
79 705
1,5%
OP
Omvårdnadsprogrammet, (Doctus)
75 782
76 900
81 514
80 329
1,5%
SMNV
Specialutformat pr, nat vet
75 193
76 300
80 878
79 705
1,5%
SMOP
Specialutformat pr, omvårdnad
75 782
76 900
81 514
80 329
1,5%
SMSP
Specialutformat pr, sam hällsvet
68 371
69 400
73 564
72 473
1,5%
IVNP
IVNP
IVSP
NP
SP-DYX
Samhällsvet, dyslexiklass
Övriga program
68 371
69 400
73 564
72 473
1,5%
Ersättning Ersättning Ersättning Ersättning
exkl Helår 2012 Helår Helår 2012 Helår 2011 Skillnad i
2011 moms exkl. moms inkl.moms inkl.moms %
BFLLF
Lärlingar, bf
72 016
73 100
77 486
76 337
1,5%
BPLLF
Lärlingar, bp
102 683
104 200
110 452
108 844
1,5%
ECLLF
Lärlingar, ec
94 454
95 900
101 654
100 121
1,5%
ENLLF
Lärlingar, en
100 351
101 900
108 014
106 372
1,5%
FPLLF
Lärlingar, fp
118 351
120 100
127 306
125 452
1,5%
HPLLF
Lärlingar, hp
76 510
77 700
82 362
81 101
1,6%
HRLLF
Lärlingar, hr
108 014
109 600
116 176
114 495
1,5%
HVLLF
Lärlingar, hv övr
93 761
95 200
100 912
99 387
1,5%
IPLLF
Lärlingar, ip
100 919
102 400
108 544
106 974
1,5%
LPLLF
Lärlingar, Ip
118 929
120 700
127 942
126 065
1,5%
NPLLF
Lärlingar, np, kategori 1
141 780
143 900
152 534
150 287
1,5%
OPLLF
Lärlingar, op
75 782
76 900
81 514
80 329
1,5%
IV
Individuella pr
90 165
91 800
97 308
95 575
1,8%
IV-ADA
Ind pr, Elever med särskilda behov SSB2
146 081
148 840
157 770
154 846
1,9%
IV-ASP
Ind pr, Elever med särskilda behov SSB1
177 179
180 480
191 309
187 810
1,9%
IV/IVIK-BF
Ind pr, Barn- o fritidspr
97 945
99 680
105 661
103 822
1,8%
IV/IVIK-BP
Ind pr, Byggprogrammet
140 710
142 620
151 177
149 153
1,4%
IV/IVIK-EC
Ind pr, Elprogrammet
116 762
118 740
125 864
123 768
1,7%
IV/IVIK-ES
Ind pr, Estetisk program
110 830
112 610
119 367
117 480
1,6%
IVES-SB
Ind pr, Estetisk program sär beh
120 444
122 730
130 094
127 671
1,9%
IV/IVIK-FP
Ind pr, Fordonsprogrammet
154 857
157 150
166 579
164 148
1,5%
IV/IVIK-FPTR Ind pr, Fordonsprogrammet, transport
196 931
200 500
212 530
208 747
1,8%
IVFP-SB
Ind pr, Fordonspr,särsk behov
178 117
180 810
191 659
188 804
1,5%
IV/IVIK-HP
Ind pr, Handels- o adm pr
106 150
107 790
114 257
112 519
1,5%
IVHP-SB
Ind pr, Handels- o adm pr sär beh
128 925
130 960
138 818
136 661
1,6%
IV/IVIK-HR
Ind pr, Hotell- o rest pr
136 415
138 110
146 397
144 600
1,2%
IVHR-SB
Ind pr, Hotell- o rest pr, sär beh
159 190
161 280
170 957
168 741
1,3%
IV/IVIK-HV
Ind pr, Hantverkspr
112 283
114 200
121 052
119 020
1,7%
IVIK-SB
Ind pr, Inv ungdom sär beh
119 312
121 450
128 737
126 471
1,8%
IVIK
Ind pr, Inv ung. intro/kurser
96 742
98 490
104 399
102 547
1,8%
IVIK-SLUSS
Ind pe, Ind pr, inv ung slussklass
96 742
98 490
104 399
102 547
1,8%
IV/IVIK-NV/SP Ind pr, Inv ung.Intr. Nat Progr.
96 742
98 490
104 399
102 547
1,8%
IV-KOMP
Ind pr komplettering
54 712
55 800
59 148
57 995
2,0%
IV/IVIK-LP
Ind pr, Livsmedelspr
140 135
141 930
150 446
148 543
1,3%
IV/IVIK-MP
Ind pr, Mediepr, info o reklam
133 983
135 960
144 118
142 022
1,5%
IV-MVA
Ind pr, Mellanvårdsalternativet
132 188
134 710
142 793
140 119
1,9%
IV/IVIK-NP
Ind pr, Naturbrukspr
149 013
151 720
160 823
157 954
1,8%
IV/IVIK-OP
Ind pr, Omvårdnadspr
102 431
104 190
110 441
108 577
1,7%
IV-P
Ind pr, Preparandkurs nat pr
89 268
90 880
96 333
94 624
1,8%
IV-P-SB
Ind pr, Prep kurs nat pr, sär beh
119 554
121 690
128 991
126 727
1,8%
IVSP-SB
Ind pr, Samhällsvet pr, sär beh
101 140
102 960
109 138
107 208
1,8%
106 502
108 160
114 650
112 892
1,6%
IVTE/IVIK-TE Ind pr, Teknikprogrammet
Priset för godkända särskilda varianter faställs av skolverket och justeras med skolindex
Nationellt godkända idrottsutbildningar
exkl. moms inkl.moms
Tilläggsersättning för lagidrott
15 200
16 112
Tilläggsersättning för individuell idrott
18 300
19 398
Modersmålsundervisning
exkl. moms inkl.moms
För behöriga och deltagande elever
4 500
4 770
Till ovanstående ersättningsbelopp tillkommer:
Ersättning för elevresor mellan skolan och bostaden om avståndet är minst 6 km
Ersättning för elever med särskilt behov efter ansökan
För elever i IV-programmen samt programmet International Baccalaureate utgår ersättning enligt stockholms
socioekonomiska fördelning
Övergångslösningar för programmen
exkl. moms inkl.moms
Byggprogrammet
4 110
4 357
Fordonsprogrammet
7 700
8 162
Industriprogrammet
6 730
7 134
Naturbruk inriktning marinbiologi
2 180
2 311
Ersättning till fristående gymnasiskolor (Gy 11) 2012
Bilaga 13 b
Gemensam prislista
Gäller för utbildningar påbörjade Ht 2011
Nationella program samt lärlingsutbildning*
Kod
BA
Program
Bygg- och anläggningsprogrammet
Prislista
exkl.moms
2012
104 200
Prislista
inkl.moms
Helår 2012
110 452
Prislista
inkl.moms
Helår 2011 Skillnad i %
108 844
1,5%
BAANL
BA programmet, anläggningsfordon
161 300
170 978
168 469
1,5%
BF
Barn- och fritidsprogrammet
73 100
77 486
76 337
1,5%
EE
El- och energiprogrammet
95 900
101 654
100 121
1,5%
EEENE
El-och energiprogr. Energiteknik
101 900
108 014
106 372
1,5%
EK
Ekonomiprogrammet
69 400
73 564
72 473
1,5%
ES
Estetiska programmet
93 500
99 110
97 655
1,5%
ESEST
Estetiska programmet, media
97 400
103 244
101 760
1,5%
ESMUS
ES programmet, musik
106 400
112 784
111 168
1,5%
FT
Fordons- och transportprogrammet
120 100
127 306
125 452
1,5%
FTTRA
Fordons- och transportprogrammet, transport
161 300
170 978
168 469
1,5%
HA
Handels- och administrationsprogrammet
77 700
82 362
81 101
1,6%
HT
Hotell- och turistprogrammet
77 700
82 362
81 101
1,6%
HU
Humanistiska programmet
69 400
73 564
72 473
1,5%
HV
Hantverksprogrammet
95 200
100 912
99 387
1,5%
IB
International Baccalaureate
100 810
106 859
105 067
1,7%
IN
Industritekniskaprogrammet
110 800
117 448
115 700
1,5%
NA
Naturvetenskapsprogrammet
76 300
80 878
79 705
1,5%
NB
Naturbruksprogrammet
143 900
152 534
150 287
1,5%
RL
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
120 700
127 942
126 065
1,5%
SA
Samhällsvetenskapsprogrammet
69 400
73 564
72 473
1,5%
SAMED
SA programmet, media
86 900
92 114
90 736
1,5%
TE
Teknikprogrammet
83 600
88 616
87 290
1,5%
VF
VVS- och Fastighetsprogrammet
101 900
108 014
106 372
1,5%
VO
Vård- och omsorgsprogrammet
76 900
81 514
80 329
1,5%
91 800
97 308
95 575
1,8%
105 620
111 957
110 212
1,6%
Introduktionsprogram
Kod
IMIND
Individuella alternativ
IA, Individuellt alternativ Övrigt
IMINDSB
IA Individuellt alternativ Övrigt SB
IMINDSA
IA Samhällsvetenskaplig inriktning
98 830
104 760
102 822
1,9%
IMINDBSB
IA Estetiskt program SB
148 290
157 187
155 104
1,3%
IMINDMSB
IA Estetiskt program inriktn musik SB
148 290
157 187
155 104
1,3%
IMINDASP
IA, Elever med särskilda behov SSB1
180 480
191 309
187 810
1,9%
IMINDASB
IA, elever med särskilda behov SSB2
148 840
157 770
154 844
1,9%
IMINDHV
IA Hantverksprogrammet
120 010
127 211
125 223
1,6%
IMINDTE
IA Teknikprogrammet
116 120
123 087
125 317
-1,8%
Programinriktat individuellt val
Prislista
exkl.moms
2012
Prislista
inkl.moms
Helår 2012
Prislista
inkl.moms
Helår 2011 Skillnad i %
67 030
71 052
73 590
-3,4%
IMPROBF
PRIV, Barn- o fritidsprogr
IMPROBA
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr
116 530
123 522
125 557
-1,6%
IMPROBAANL
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr Anläggn.fordo
174 540
185 012
185 102
0,0%
IMPROEE
PRIV, El- och energiprogr
96 860
102 672
104 663
-1,9%
IMPROFT
PRIV, Fordon- och transportpr
137 290
145 527
146 966
-1,0%
IMPROFTTR
PRIV, Fordon- och transport Transport
174 540
185 012
185 102
0,0%
IMPROHA
PRIV, Handels- o adm pr
78 860
83 592
86 096
-2,9%
IMPROHT
PRIV, Hotell- o turismprogrammet
78 860
83 592
86 096
-2,9%
IMPROHV
PRIV, Hantverksprogr
91 410
96 895
98 992
-2,1%
IMPROHVFIN
PRIV, Hantverksprog Finsnickeri
108 320
114 819
116 907
-1,8%
IMPRORL
PRIV, Restaurang och livsmedel
113 740
120 564
122 763
-1,8%
IMPROVO
PRIV, Vård- och omsorgsprogr
74 460
78 928
81 351
-3,0%
IMPROVF
PRIV, VVS- och fastighetsprogr
100 160
106 170
107 787
-1,5%
IMPRONB
PRIV, Naturbrukspr
134 250
142 305
143 546
-0,9%
Yrkesintroduktion
IMYRKBF
Yrkesintro Barn- och fritidsprogr
98 340
104 240
102 603
1,6%
IMYRKBA
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr
139 570
147 944
146 013
1,3%
IMYRKBAANL
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr Anl.ford
210 800
223 448
219 489
1,8%
IMYRKEE
Yrkesintro El- och energiprogr
114 820
121 709
119 703
1,7%
IMYRKFT
Yrkesintro Fordon- och transportprogr
165 430
175 356
172 822
1,5%
IMYRKFTTR
Yrkesintro Fordon- och transport Transport
210 800
223 448
219 489
1,8%
IMYRKHA
Yrkesintro Handels- och administrationsprogr
118 340
125 440
123 790
1,3%
IMYRKHT
Yrkesintro Hotell- och turismprogr
118 340
125 440
123 790
1,3%
IMYRKHV
Yrkesintro Hantverksprogr
107 750
114 215
112 322
1,7%
IMYRKHVFIN
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri
129 110
136 857
134 992
1,4%
IMYRKRL
Yrkesintro Restaurang- och Livsmedelsprogr.
136 820
145 029
143 247
1,2%
IMYRKVO
Yrkesintro Vård- och omsorg
109 330
115 890
114 159
1,5%
IMYRKVFFAS
Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr
118 480
125 589
123 199
1,9%
IMYRKNB
Yrkesintro Naturbruksprogrammet
159 860
169 452
166 610
1,7%
IMYRKBFSB
Yrkesintro Barn- o fritidsprogr SB
107 310
113 749
112 026
1,5%
IMYRKBASB
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr SB
156 850
166 261
164 253
1,2%
IMYRKBAANLSB Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr Anl.ford S
238 010
252 291
248 180
1,7%
IMYRKEESB
Yrkesintro El- och energiprogr SB
128 300
135 998
133 884
1,6%
IMYRKFTSB
Yrkesintro Fordons- och transportpr SB
186 540
197 732
195 114
1,3%
IMYRKFTTRASB Yrkesintro Fordon- och transport Transport SB
238 010
252 291
248 180
1,7%
IMYRKHASB
129 630
137 408
135 666
1,3%
Yrkesintro Handels- o adm pr SB
IMYRKHTSB
Yrkesintro Hotell- o turismprogrammet SB
129 630
137 408
135 666
1,3%
IMYRKHVSB
Yrkesintro Hantverksprogrammet SB
120 010
127 211
125 223
1,6%
IMYRKHVFINSB Yrkesintro Hantverksprogrammet Finsnickeri SB
144 710
153 393
151 457
1,3%
IMYRKRLSB
Yrkesintro Restaurang och livsmedel SB
154 130
163 378
161 512
1,2%
IMINDVOSB
Yrkesintro Vård och omsorgspr SB
119 290
126 447
124 637
1,5%
IMYRKVFFASSB Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr SB
132 220
140 153
137 661
1,8%
IMYRKNBSB
Yrkesintro Naturbruksprogrammet SB
179 070
189 814
186 811
1,6%
IMYRKASP
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB1
180 480
191 309
187 810
1,9%
IMYRKAD
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB2
148 840
157 770
154 844
1,9%
Språkintroduktion
Prislista
exkl.moms
2012
Prislista
inkl.moms
Helår 2012
Prislista
inkl.moms
Helår 2011 Skillnad i %
IMSPRXX
Språkintr programinriktat
104 140
110 388
108 646
1,6%
IMSPRSLSB
Språkintroduktion SB
152 620
161 777
159 580
1,4%
89 940
95 336
93 757
1,7%
48 810
51 739
50 534
2,4%
Peparandutbildning
IMPRE
Preparandutbildning
Komplettering nationellt program
Komplettering
Priset för godkända särskilda varianter faställs av skolverket och justeras med skolindex
* Ersättning för lärlingsutbildningen är samma som det motsvarande nationella programmet
Nationellt godkända idrottsutbildningar
exkl.moms inkl.moms
Tilläggsersättning för lagidrott
15 200
16 112
Tilläggsersättning för individuell idrott
18 300
19 398
Modersmålsundervisning
exkl.moms inkl.moms
För behöriga och deltagande elever
Programinriktat individuellt val
4 500
4 770
exkl.moms inkl.moms
Tilläggsersättning för behörighet till
nationella program belopp per ämne. Gäller under ett år och ma
Ej engelska
2 700
2 862
exkl.moms inkl.moms
För gymnasielever på nationellt program som läser in grundskoleengelska
tillkommer
10 000
10 600
För elever med ett fjärde tekniskt år
Försöksverksamheten startar hösterminen 2012,
ersättningen för det fjärde året är densamma som för teknikprogrammet
Till ovanstående ersättningsbelopp tillkommer dessutom
Ersättning för elevresor mellan skolan och bostaden om avståndet är minst 6 km
Ersättning för elever med särskilt behov efter ansökan
För elever i introduktionsprogrammen samt programmet International Baccalaureate utgår ersättning enligt
stadens socioekonomiska fördelning
Bilaga 14 a
Interkommunal prislista för gymnasieskolan (Gy 94) 2012 Inom
Stockholms län
Gemensam prislista
Gäller för utbildningar påbörjade Ht 2010 och tills de är slutförda
Nationella program
Kod
Nationella program samt IB
BF
BP
EC
EN
ES
ESMK
FP
FPTP
HP
HR
HV
HVL001
IB
LP
MPME
NV
OP
SP
TE
Program
Kronor/
termin 2012 Prislista 2011
Skillnad i %
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiskt program
Estetiskt program, gr musik
Fordonsprogrammet
Fordonsprogrammet, transport
Handels- och administrationsprogr
Hotell- och restaurangprogrammet
Hantverksprogrammet
Hantverksprogrammet, möbel o inredn
International Baccalaureate
Livsmedelsprogrammet
Mediaprogrammet, medieproduktion
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
36 550
52 100
47 950
50 950
46 750
53 200
60 050
80 650
38 850
54 800
47 600
47 600
55 150
60 350
51 000
38 150
38 450
34 700
41 800
36 008
51 342
47 227
50 176
46 064
52 438
59 176
79 467
38 255
54 007
46 881
46 881
54 200
59 465
50 252
37 597
37 891
34 186
41 175
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,6%
1,5%
1,5%
1,5%
1,8%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
1,5%
Lärlingar, bf
Lärlingar, bp
Lärlingar, ec
Lärlingar, hp
Lärlingar, hv övr
Lärlingar, fp
Individuella pr
Ind.pr Elever med särskilda behov SSB2
Ind.pr Elever med särskilda behov SSB1
Ind pr, Barn- o fritidspr
Ind pr, Byggprogrammet
Ind pr, Estetisk program
Ind pr, Estetisk program sär beh
Ind pr, Fordonsprogrammet
Ind pr, Fordonspr,särsk behov
Ind pr, Handels- o adm pr
Ind pr, Handels- o adm pr sär beh
Ind pr, Hotell- o rest pr
Ind pr, Hotell- o rest pr, sär beh
Ind pr, Hantverkspr
Ind pr, Inv ungdom sär beh
36 550
52 100
47 950
38 850
47 600
60 050
50 450
82 050
99 650
54 950
77 200
61 550
67 900
85 050
98 200
59 000
71 900
74 850
87 750
62 400
67 100
36 008
51 342
47 227
38 255
46 881
59 176
49 500
80 450
97 700
53 950
76 000
60 500
66 550
83 600
96 500
58 050
70 700
73 800
86 450
61 250
65 850
1,5%
1,5%
1,5%
1,6%
1,5%
1,5%
1,9%
2,0%
2,0%
1,9%
1,6%
1,7%
2,0%
1,7%
1,8%
1,6%
1,7%
1,4%
1,5%
1,9%
1,9%
Övriga program
BFLLF
BPLLF
EC-LL
HP-LL
HV-LL
FP-LLF
IV
IV-ADA
IV-ASP
IVBF/IVIK-BF
IVBP/IVIK-BP
IV/IVIK-ES
IVES-SB
IV/IVIK-FP
IVFP-SB
IV/IVIK-HP
IVHP-SB
IV/IVIK-HR
IVHR-SB
IV/IVIK-HV
IVIK-SB
Bilaga 14 a
Nationella program
Kronor/
termin 2012 Prislista 2011
Kod
Program
IVIK
Ind pr, Inv ung. intro/kurser
54 250
53 250
IVIK-SLUSS
Ind pe, Ind pr, inv ung slussklass
54 250
53 250
IV/IVIK-NV/SP
Ind pr, Inv ung.Intr. Nat Progr.
54 250
53 250
IV-KOMP
Ind pr komplettering
30 700
30 100
IV/IVIK-LP
Ind pr, Livsmedelspr
76 900
75 750
IV/IVIK-MP
Ind pr, Mediepr, info o reklam
73 700
72 500
IV-MVA
Ind pr, Mellanvårdsalternativet
74 200
72 700
IV/IVIK-NP
Ind pr, Naturbrukspr
82 900
81 250
IV/IVIK-OP
Ind pr, Omvårdnadspr
57 200
56 200
IV-P
Ind pr, Preparandkurs nat pr
50 100
49 150
IV-P-SB
Ind pr, Prep kurs nat pr, sär beh
67 250
66 000
IVSP-SB
Ind pr, Samhällsvet pr, sär beh
56 800
55 750
IV-SJUK
Ind pr, Sjukhus
67 600
66 250
IVSP-STU
Ind pr, Studiemotiverande utb
57 200
56 000
IV-UPPF
Ind pr, Uppföljningsansvaret
67 250
66 000
IV-Spint
Ind.pr. Spint
54 250
53 250
IV-Flex
Ind.pr Flexibelt lärande SB
99 650
97 700
IV-UPPSÖK
Ind pr, Uppsök
70 800
69 500
IV-XIST
Ind pr, Utbildning för flickor
72 550
71 100
IV-YRK-SB
Ind pr, Yrkesinriktad utb, sär beh
106 050
104 400
NPR114
Naturbruksprogr, lokal inriktning
71 950
71 050
SMNVHM
Spec utf pr, nat vet, hälsa och miljö
38 150
42 050
SMSPBG
Spec utf pr, sh vet, bild, global
34 700
38 550
SMSPD
Spec utf pr, sh vet design
34 700
48 200
SMES-Y
Spec utf pr, yrkesmusiker*
71 000
71 000
SMNV-NVK (Kungsholmens gNaturvetenskapsprogrammet inr. musik
39 250
37 597
SMSP-SPK (Kungsholmens gySamhällsvetenskapsprogrammet inr. mu
37 855
34 186
NVNV-TE/NVNV-MU (Östra RNaturvetenskapsprogrammet inr. natur
39 250
37 597
SMR01
Spec utf pr, yrkesdansare**
155 100
81 900
SMSP-ME
Spec utf pr, medieinr
34 700
42 650
SMES-M
Spec utf pr, es pr, gr musikal
53 200
53 500
* Den av skolverket faställda Interkommunala ersättningen för 2012 gäller. Justeras med skolindex.
** Det intekommunala priset kan komma att ändras efter beslut om statsbidrag samt med elevantalet Ht 2012
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Tilläggsersättning för lagidrott
Tilläggsersättning för individuell idrott
Modersmål
För behöriga och deltagande elever
Tillägg per
termin
7 600
9 150
2 250
Kostnaden för SL-kort tillkommer
Tillägg RH-elever
Tillägg Hörsel-elever
20 000
168 500
Skillnad i %
1,9%
1,9%
1,9%
2,0%
1,5%
1,7%
2,1%
2,0%
1,8%
1,9%
1,9%
1,9%
2,0%
2,1%
1,9%
1,9%
2,0%
1,9%
2,0%
1,6%
1,3%
-9,3%
-10,0%
-28,0%
0,0%
4,4%
10,7%
4,4%
89,4%
-18,6%
-0,6%
Interkommunal prislista för gymnasieskolan (Gy 11) 2012
Inom Stockholms län
Bilaga 14 b
Gemensam prislista
Gäller för utbildningar påbörjade Ht 2011
Nationella program samt lärlingsutbildning *
Kronor/
termin 2012
52 100
Prislista
2011 Skillnad i %
51 342
1,5%
Kod
BA
Program
Bygg- och anläggningsprogrammet
BAANL
BA programmet, anläggningsfordon
80 650
79 467
1,5%
BF
Barn- och fritidsprogrammet
36 550
36 008
1,5%
EE
El- och energiprogrammet
47 950
47 227
1,5%
EEENE
El-och energiprogr. Energiteknik
50 950
50 176
1,5%
EK
Ekonomiprogrammet
34 700
34 186
1,5%
ES
Estetiska programmet
46 750
46 064
1,5%
ESMED
Estetiska programmet, media
48 700
48 000
1,5%
ESMUS
ES programmet, musik
53 200
52 438
1,5%
FT
Fordons- och transportprogrammet
60 050
59 176
1,5%
FTTRA
FT programmet, transport
80 650
79 467
1,5%
HA
Handels- och administrationsprogrammet
38 850
38 255
1,6%
HT
Hotell- och turistprogrammet
38 850
38 255
1,6%
HU
Humanistiska programmet
34 700
34 186
1,5%
HV
Hantverksprogrammet
47 600
46 881
1,5%
IB
International Baccalaureate
50 405
49 552
1,7%
NA
Naturvetenskapsprogrammet
38 150
37 597
1,5%
NBDJU
Naturbruksprogrammet, djur
71 950
70 890
1,5%
RL
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
60 350
59 465
1,5%
SA
Samhällsvetenskapsprogrammet
34 700
34 186
1,5%
SAMED
SA programmet, media
43 450
42 800
1,5%
TE
Teknikprogrammet
41 800
41 175
1,5%
VF
VVS- och Fastighetsprogrammet
50 950
50 176
1,5%
VO
Vård- och omsorgsprogrammet
38 450
37 891
1,5%
Introduktionsprogram
Individuella alternativ
IMIND
IA, Individuellt alternativ
50 450
49 500
1,9%
IMINDSB
IA Individuellt alternativ SB
57 900
56 900
1,8%
IMINDSA
IA Samhällsvetenskaplig inriktning
54 400
53 300
2,1%
IMINDBSB
IA Estetiskt program SB
80 700
79 450
1,6%
IMINDMSB
IA Estetiskt program inriktn musik SB
80 700
79 450
1,6%
IMINDASP
IA, Elever med särskilda behov SSB1
99 650
97 700
2,0%
IMINDASB
IA, elever med särskilda behov SSB2
82 050
80 450
2,0%
IMINDFXSB
IA Flexibelt lärande, SB
99 650
97 700
2,0%
IMINDUPPS
IA, Uppsök
70 250
69 000
1,8%
IMINDUPPF
IA, Uppföljningsansvaret
70 250
69 500
1,1%
IMINDMVA
IA, Mellanvårdsalternativet
71 500
71 400
0,1%
IMINDMVAS
IA Sjukhus
71 500
72 450
-1,3%
IMINDKVSB
IA För unga kvinnor SB
71 500
70 000
2,1%
Bilaga 14 b
Programinriktat individuellt val
Kronor/
termin 2012
Prislista
2011 Skillnad i %
IMPROBF
PRIV, Barn- o fritidsprogr
36 900
38 250
-3,5%
IMPROBA
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr
63 150
64 150
-1,6%
IMPROBAANL
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr Anläggn.fordo
95 400
95 250
0,2%
IMPROEE
PRIV, El- och energiprogr
52 950
54 000
-1,9%
IMPROFT
PRIV, Fordon- och transportpr
74 550
75 200
-0,9%
IMPROFTTR
PRIV, Fordon- och transport Transport
95 400
95 250
0,2%
IMPROHA
PRIV, Handels- o adm pr
43 100
44 450
-3,0%
IMPROHT
PRIV, Hotell- o turismprogrammet
43 100
44 450
-3,0%
IMPROHV
PRIV, Hantverksprogr Övrigt
49 950
51 050
-2,2%
IMPROHVFIN
PRIV, Hantverksprog Finsnickeri
58 750
59 800
-1,8%
IMPRORL
PRIV, Restaurang och livsmedel
61 650
62 700
-1,7%
IMPROVO
PRIV, Vård- och omsorgsprogr
40 850
42 100
-3,0%
IMPROVF
PRIV, VVS- och fastighetsprogr
55 000
55 800
-1,4%
IMPRONB
PRIV, Naturbrukspr
73 250
73 800
-0,7%
IMYRKBF
Yrkesintr, Barn- och fritidsprogr
53 900
53 000
1,7%
IMYRKBA
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr
75 450
74 300
1,5%
IMYRKBAANL
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr Anl.ford
114 850
112 500
2,1%
IMYRKEE
Yrkesintr, El- och energiprogr
62 650
61 550
1,8%
IMYRKFT
Yrkesintr, Fordon- och transportprogr
IMYRKFTTR
Yrkesintro Fordon- och transport Transport
IMYRKHA
Yrkesintroduktion
89 550
88 050
1,7%
114 850
112 500
2,1%
Yrkesintro Handels- och administrationsprogr
64 450
63 500
1,5%
IMYRKHT
Yrkesintro Hotell- och turismprogr
64 450
63 500
1,5%
IMYRKHV
Yrkesintro Hantverksprogr
58 800
57 750
1,8%
IMYRKHVFIN
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri
69 850
68 800
1,5%
IMYRKRL
Yrkesintro Restaurang- och Livsmedelsprogr.
74 000
72 950
1,4%
IMYRKVO
Yrkesintro Vård- och omsorg
59 700
58 700
1,7%
IMYRKVFFAS
Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr
64 900
63 550
2,1%
IMYRKNB
Yrkesintr, Naturbruksprogrammet
87 100
85 500
1,9%
IMYRKRLSB
Yrkesintro Restaurang och livsmedel SB
83 250
82 100
1,4%
IMYRKBFSB
Yrkesintro Barn- o fritidsprogr SB
58 750
57 800
1,6%
IMYRKBASB
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr SB
84 650
83 450
1,4%
IMYRKEESB
Yrkesintro El- och energiprogr SB
69 950
68 750
1,7%
IMINDVOSB
Yrkesintro Vård och omsorgspr SB
65 100
64 050
1,6%
IMYRKVFFASSB
Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr
72 300
70 900
2,0%
IMYRKFTSB
Yrkesintro Fordons- och transportpr SB
100 850
99 250
1,6%
IMYRKHASB
Yrkesintro Handels- o adm pr SB
70 500
69 500
1,4%
IMYRKHTSB
Yrkesintro Hotell- o turismprogrammet SB
70 500
69 500
1,4%
IMYRKHVSB
Yrkesintro Hantverksprogrammet SB
65 400
64 250
1,8%
IMYRKHVFINSB
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri SB
78 200
77 050
1,5%
IMYRKNBSB
Yrkesintro Naturbruksprogrammet SB
97 500
95 750
1,8%
IMYRKASP
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB1
99 650
97 700
2,0%
IMYRKAD
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB2
82 050
80 450
2,0%
Språkintroduktion
IMSPRXX
Språkintr programinriktat
57 150
56 150
1,8%
IMSPRSLSB
Språkintroduktion SB
83 450
82 150
1,6%
IMSPRSLSB
Språkintr nyanlända IVIK-gymnasiet
59 400
58 400
1,7%
Bilaga 14 b
Särskilda varianter
Kronor/
termin 2012
Prislista
2011 Skillnad i %
ESMUSVS
Spec utf pr, yrkesmusiker**
71 000
71 000
0,0%
RXYRK
Spec utf pr, yrkesdansare***
237 900
164 000
45,1%
NAMUSVE
Naturvetenskapsprogrammet inr. musik **
39 250
37 597
4,4%
SABETVE
Samhällsvetenskapsprogrammet inr. musik **
37 855
34 186
10,7%
NAESEVE
Naturvetenskapsprogrammet inr. naturestet**
39 250
37 597
4,4%
49 350
48 500
1,8%
27 100
26 500
2,3%
Peparandutbildning
IMPRE
Preparandutbildning
Komplettering nationellt program
Komplettering
*
Ersättning för lärlingsutbildningen är samma som det motsvarande nationella programmet
** Den av skolverket faställda Interkommunala ersättningen för 2012 gäller. Justeras med skolindex.
*** Det intekommunala priset kan komma att ändras beslut om statsbidrag samt elevantalet Ht 2012
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Tillägg per termin
Tilläggsersättning för lagidrott
7 600
Tilläggsersättning för individuell idrott
9 150
Modersmål
För behöriga och deltagande elever
2 250
Programinriktat individuellt val
Tilläggsersättning för behörighet till
nationella program belopp per ämne. Gäller under ett år
1 350
För elever med ett fjärde tekniskt år
Försöksverksamheten startar hösterminen 2012,
ersättningen för det fjärde året är densamma som för teknikprogrammet
Kostnaden för SL-kort tillkommer
Tillägg RH-elever
Tillägg Hörsel-elever
20 000
168 500
Bilaga 14 c
Interkommunal prislista för gymnasieskolan (Gy 94) 2012 utanför
Stockholms län
Gäller för pågående utbildningar och tills de är slutförda
Nationella program Program
BF
BP
EC
EN
ES
ESMU
FP
FPTR
HP
HR
HV
HVL001
IB
LP
MPME
NV
OP
SP
TE
Kronor/
termin
2012 *
Prislista
2011 Skillnad i %
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiskt program
Estetiskt program, gr musik
Fordonsprogrammet
Fordonsprogrammet, transport
Handels- och administrationsprogr
Hotell- och restaurangprogrammet
Hantverksprogrammet
Hantverksprogrammet, möbel o inredn
International Baccalaureate
Livsmedelsprogrammet
Mediaprogrammet, medieproduktion
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
36 600
62 800
52 650
54 700
49 550
55 100
74 250
95 050
42 800
58 900
49 650
58 450
55 600
61 300
59 500
40 900
40 500
37 050
48 350
35 950
61 850
51 700
53 500
48 700
54 000
72 900
92 950
42 150
58 050
48 750
57 500
54 700
60 450
58 500
40 200
39 800
36 400
47 550
1,8%
1,5%
1,8%
2,2%
1,7%
2,0%
1,9%
2,3%
1,5%
1,5%
1,8%
1,7%
1,6%
1,4%
1,7%
1,7%
1,8%
1,8%
1,7%
Lärlingar, bf
Lärlingar, bp
Lärlingar, ec
Lärlingar, hp
Lärlingar, hv övr
Lärlingar, fp
Individuella pr
Ind pr, Elever med särskilda behov SSB2
Ind pr, Elever med särskilda behov SSB1
Ind pr, Barn- o fritidspr
Ind pr, Byggprogrammet
Ind pr, Elprogrammet
Ind pr, Estetisk program
Ind pr, Estetisk program sär beh
Ind pr, Fordonsprogrammet
Ind pr, Fordonspr,särsk behov
Ind pr, Handels- o adm pr
Ind pr, Handels- o adm pr sär beh
Ind pr, Hotell- o rest pr
Ind pr, Hotell- o rest pr, sär beh
Ind pr, Hantverkspr
Ind pr, Inv ungdom sär beh
Ind pr, Inv ung. intro/kurser
Ind pe, Ind pr, inv ung slussklass
38 850
66 250
56 000
45 400
52 750
78 100
50 900
82 500
100 100
55 400
77 650
65 300
62 000
68 350
85 500
98 650
59 450
72 350
75 300
88 200
62 850
67 550
54 700
54 700
38 200
65 200
55 000
44 700
51 800
76 700
50 000
80 900
98 200
54 450
76 500
64 150
61 000
67 050
84 100
97 000
58 550
71 200
74 300
86 900
61 750
66 350
53 750
53 750
1,7%
1,6%
1,8%
1,6%
1,8%
1,8%
1,8%
2,0%
1,9%
1,7%
1,5%
1,8%
1,6%
1,9%
1,7%
1,7%
1,5%
1,6%
1,3%
1,5%
1,8%
1,8%
1,8%
1,8%
Övriga program
BF-LL
BP-LL
EC-LL
HP-LL
HV-LL
FP-LLF
IV
IV-ADA
IV-ASP
IV/IVIK-BF
IV/IVIK-BP
IV/IVIK-EC
IV/IVIK-ES
IVES-SB
IV/IVIK-FP
IVFP-SB
IV/IVIK-HP
IVHP-SB
IV/IVIK-HR
IVHR-SB
IV/IVIK-HV
IVIK-SB
IVIK
IVIK-SLUSS
Bilaga 14 c
Nationella program Program
IV/IVIK-NV/SP
IV-KOMP
IV/IVIK-LP
IV/IVIK-MP
IV-MVA
IV/IVIK-NP
IV/IVIK-OP
IV-P
IV-P-SB
IVSP-SB
IV-SJUK
IVSP-STU
IV-UPPF
IV-Spint
IV-Flex
IV-UPPSÖK
IV-XIST
IV-YRK-SB
NPR114
SMNVHM
SMSPBG
SMSPD
SMES-Y
SMR01
SMSP-ME
SMES-M
Ind pr, Inv ung.Intr. Nat Progr.
Ind pr komplettering
Ind pr, Livsmedelspr
Ind pr, Mediepr, info o reklam
Ind pr, Mellanvårdsalternativet
Ind pr, Naturbrukspr
Ind pr, Omvårdnadspr
Ind pr, Preparandkurs nat pr
Ind pr, Prep kurs nat pr, sär beh
Ind pr, Samhällsvet pr, sär beh
Ind pr, Sjukhus
Ind pr, Studiemotiverande utb
Ind pr, Uppföljningsansvaret
Ind.pr. Spint
Ind.pr Flexibelt lärande SB
Ind pr, Uppsök
Ind pr, Utbildning för flickor
Ind pr, Yrkesinriktad utb, sär beh
Naturbruksprogr, lokal inriktning
Spec utf pr, nat vet, hälsa och miljö
Spec utf pr, sh vet, bild, global
Spec utf pr, sh vet design
Spec utf pr, yrkesmusiker
Spec utf pr, yrkesdansare**
Spec utf pr, medieinr
Spec utf pr, es pr, gr musikal
Kronor/
termin
2012 *
54 700
31 150
77 350
74 150
74 650
83 350
57 650
50 550
67 700
57 250
68 050
57 650
67 700
54 700
100 100
71 250
73 000
106 500
72 950
43 300
39 750
49 550
71 700
155 550
43 850
55 100
Prislista
2011 Skillnad i %
53 750
30 600
76 250
73 000
73 200
81 750
56 650
49 650
66 450
56 250
66 700
56 500
66 450
53 750
98 200
69 950
71 600
104 900
71 550
42 550
39 050
48 700
70 300
82 400
43 150
54 000
* Kostnader för SL-kort ingår
** Det intekommunala priset kan komma att ändras beslut om statsbidrag samt elevantalet Ht 2012
RH
Tillägg RH-elever
Tillägg Hörsel-elever
Tillägg per
termin
20 000
168 500
Modersmål
För behöriga och deltagande elever
2 250
1,8%
1,8%
1,4%
1,6%
2,0%
2,0%
1,8%
1,8%
1,9%
1,8%
2,0%
2,0%
1,9%
1,8%
1,9%
1,9%
2,0%
1,5%
2,0%
1,8%
1,8%
1,7%
2,0%
88,8%
1,6%
2,0%
Bilaga 14 d
Interkommunal prislista för gymnasieskolan (Gy 11) 2012 utanför
Stockholms län
Gäller för utbildningar påbörjade Ht 2011
Kronor/
termin 2012
**
Kod
Nationella program inkl. lärling*
BA
Bygg- och anläggningsprogrammet
63 600
62 600
1,6%
BAANL
BA programmet, anläggningsfordon
95 850
93 700
2,3%
BF
Barn- och fritidsprogrammet
37 350
36 700
1,8%
EE
El- och energiprogrammet
53 400
52 450
1,8%
EK
Ekonomiprogrammet
37 050
36 400
1,8%
2011 Skillnad i %
ES
Estetiska programmet
49 550
48 700
1,7%
ESMUS
ES programmet, musik
55 100
54 000
2,0%
FT
Fordons- och transportprogrammet
75 000
73 650
1,8%
FTTRA
FT programmet, transport
95 850
93 700
2,3%
HA
Handels- och administrationsprogrammet
43 550
42 900
1,5%
HT
Hotell- och turistprogrammet
43 550
42 900
1,5%
HU
Humanistiska programmet
37 050
36 400
1,8%
HV
Hantverksprogrammet
50 400
49 500
1,8%
HVFIN
HV programmet, finsnickeri
59 200
58 250
1,6%
IB
International Baccalaureate
55 600
54 700
1,6%
NA
Naturvetenskapsprogrammet
40 900
40 200
1,7%
NBDJU
Naturbruksprogrammet, djur
73 700
72 300
1,9%
RL
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
62 100
61 200
1,5%
SA
Samhällsvetenskapsprogrammet
37 050
36 400
1,8%
SAMED
SA programmet, media
43 850
43 150
1,6%
TE
Teknikprogrammet
48 350
47 550
1,7%
VF
VVS- och Fastighetsprogrammet
55 450
54 250
2,2%
VO
Vård- och omsorgsprogrammet
41 300
40 550
1,8%
Introduktionsprogram
Individuella alternativ
IMIND
IA, Individuellt alternativ
50 900
50 000
1,8%
IMINDSB
IA Individuellt alternativ SB
58 350
57 400
1,7%
IMINDSA
IA Samhällsvetenskaplig inriktning
54 850
53 800
2,0%
IMINDBSB
IA Estetiskt program SB
81 150
79 950
1,5%
IMINDMSB
IA Estetiskt program inriktn musik SB
81 150
79 950
1,5%
IMINDASP
IA, Elever med särskilda behov SSB1
100 100
98 200
1,9%
IMINDASB
IA, elever med särskilda behov SSB2
82 500
80 900
2,0%
IMINDFXSB
IA Flexibelt lärande, SB
100 100
98 200
1,9%
IMINDUPPS
IA, Uppsök
70 700
69 500
1,7%
IMINDUPPF
IA, Uppföljningsansvaret
70 700
70 000
1,0%
IMINDMVA
IA, Mellanvårdsalternativet
71 950
71 900
0,1%
IMINDMVAS
IA Sjukhus
71 950
72 950
-1,4%
IMINDKVSB
IA För unga kvinnor SB
71 950
70 500
2,1%
Bilaga 14 d
Programinriktat individuellt val
Kronor/
termin 2012
**
2011 Skillnad i %
IMPROBF
PRIV, Barn- o fritidsprogr
37 350
38 750
-3,6%
IMPROBA
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr
63 600
64 600
-1,5%
IMPROBAANL
PRIV, Bygg- och anläggningsprogr Anläggn.fordon
95 850
95 750
0,1%
IMPROEE
PRIV, El- och energiprogr
53 400
54 450
-1,9%
IMPROFT
PRIV, Fordon- och transportpr
75 000
75 700
-0,9%
IMPROFTTR
PRIV, Fordon- och transport Transport
95 850
95 750
0,1%
IMPROHA
PRIV, Handels- o adm pr
43 550
44 900
-3,0%
IMPROHT
PRIV, Hotell- o turismprogrammet
43 550
44 900
-3,0%
IMPROHV
PRIV, Hantverksprogr Övrigt
50 400
51 550
-2,2%
IMPROHVFIN
PRIV, Hantverksprog Finsnickeri
59 200
60 300
-1,8%
IMPRORL
PRIV, Restaurang och livsmedel
62 100
63 200
-1,7%
IMPROVO
PRIV, Vård- och omsorgsprogr
41 300
42 600
-3,1%
IMPROVF
PRIV, VVS- och fastighetsprogr
55 450
56 300
-1,5%
IMPRONB
PRIV, Naturbrukspr
73 700
74 300
-0,8%
54 350
53 500
1,6%
Yrkesintroduktion
IMYRKBF
Yrkesintr, Barn- och fritidsprogr
IMYRKBA
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr
IMYRKBAANL
Yrkesintr, Bygg- och anläggningsprogr Anl.ford
75 900
74 800
1,5%
115 300
113 000
2,0%
IMYRKEE
Yrkesintr, El- och energiprogr
63 100
62 050
1,7%
IMYRKFT
Yrkesintr, Fordon- och transportprogr
90 000
88 550
1,6%
IMYRKFTTR
Yrkesintro Fordon- och transport Transport
115 300
113 000
2,0%
IMYRKHA
Yrkesintro Handels- och administrationsprogr
64 900
63 950
1,5%
IMYRKHT
Yrkesintro Hotell- och turismprogr
64 900
63 950
1,5%
IMYRKHV
Yrkesintro Hantverksprogr
59 250
58 200
1,8%
IMYRKHVFIN
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri
70 300
69 250
1,5%
IMYRKRL
Yrkesintro Restaurang- och Livsmedelsprogr.
74 450
73 450
1,4%
IMYRKVO
Yrkesintro Vård- och omsorg
60 150
59 200
1,6%
IMYRKVFFAS
Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr
65 350
64 050
2,0%
IMYRKNB
Yrkesintr, Naturbruksprogrammet
87 550
86 000
1,8%
IMYRKRLSB
Yrkesintro Restaurang och livsmedel SB
83 700
82 600
1,3%
IMYRKBFSB
Yrkesintro Barn- o fritidsprogr SB
59 200
58 300
1,5%
IMYRKBASB
Yrkesintro Bygg- och anläggningsprogr SB
85 100
83 950
1,4%
IMYRKEESB
Yrkesintro El- och energiprogr SB
IMYRKFTSB
Yrkesintr, Fordon- och transportprogr SB
IMYRKVOSB
Yrkesintro Vård och omsorgspr SB
IMYRKFTTRSB
Yrkesintro Fordons- och transportpr SB
IMYRKHASB
Yrkesintro Handels- o adm pr SB
70 400
69 200
1,7%
101 300
99 700
1,6%
65 550
64 550
1,5%
127 450
127 450
0,0%
70 950
70 000
1,4%
IMYRKHTSB
Yrkesintro Hotell- o turismprogrammet SB
70 950
70 000
1,4%
IMYRKHVSB
Yrkesintro Hantverksprogrammet SB
65 850
64 750
1,7%
IMYRKNBSB
Yrkesintro Naturbruksprogrammet SB
97 950
96 250
1,8%
IMYRKVFFASSB
Yrkesintro VVS- och fastighetsprogr SB
72 750
71 400
1,9%
IMYRKHVFINSB
Yrkesintro Hantverksprogr Finsnickeri SB
78 650
77 550
1,4%
IMYRKASP
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB1
100 100
98 200
1,9%
IMYRKAD
Yrkesintro Elever med särskilda behov SSB2
82 500
80 900
2,0%
Bilaga 14 d
Språkintroduktion
IMSPRXX
Språkintr programinriktat
57 600
56 650
1,7%
IMSPRSLSB
Språkintroduktion SB
83 900
82 650
1,5%
IMSPRSL
Språkintr nyanlända IVIK-gymnasiet
59 850
58 850
1,7%
ESMUSVS
Spec utf pr, yrkesmusiker***
71 000
71 000
0,0%
RXYRK
Spec utf pr, yrkesdansare****
238 350
164 000
45,3%
NAMUSVE
Naturvetenskapsprogrammet ***
39 250
40 200
-2,4%
SABETVE
Samhällsvetenskapsprogrammet ***
37 855
36 400
4,0%
NAESEVE
Naturvetenskapsprogrammet***
39 250
40 200
-2,4%
49 800
49 000
1,6%
27 550
27 000
2,0%
Peparandutbildning
IMPRE
Preparandutbildning
Komplettering nationellt program
Komplettering
*
Ersättning för lärlingsutbildningen är samma som det motsvarande nationella programmet
** Kostnader för SL-kort ingår
*** Den av skolverket faställda Interkommunala ersättningen för 2012 kommer att gälla. Justeras med skolindex.
**** Det intekommunala priset kan komma att ändras beslut om statsbidrag samt elevantalet Ht 2012
Nationellt godkända idrottsutbildningar
Tillägg per
termin
Tilläggsersättning för lagidrott
7 600
Tilläggsersättning för individuell idrott
9 150
Modersmål
För behöriga och deltagande elever
2 250
Programinriktat individuellt val
Tilläggsersättning för behörighet till
nationella program belopp per ämne. Gäller under ett år
1 350
För elever med ett fjärde tekniskt år
Försöksverksamheten startar hösterminen 2012,
ersättningen för det fjärde året är densamma som för teknikprogrammet
RH
Tillägg RH-elever
Tillägg Hörsel-elever
20 000
168 500
Bilaga 15
Elevpeng för gymnasiesärskolan 2012
KOD
PROGRAM
Nationella program
ES
Estetiskt program, 1
ES
Estetiskt program, 2
ES
Estetiskt program, 3
ES
Estetiskt program, 4
ES
Estetiskt program, 5
HP
Handels- och adm progr, 1
HP
Handels- och adm progr, 2
HP
Handels- och adm progr, 3
§
Handels- och adm progr, 4
§
Handels- och adm progr, 5
HR
Hotell- och restaurangprogr, 1
HR
Hotell- och restaurangprogr, 2
HR
Hotell- och restaurangprogr, 3
HR
Hotell- och restaurangprogr, 4
HR
Hotell- och restaurangprogr, 5
Specialutformade program
OP
Omvårdnadsprogrammet, 1
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
OP
Omvårdnadsprogrammet, 4
OP
Omvårdnadsprogrammet, 5
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 1
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 2
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 3
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 4
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 5
MPHP
Media, inriktning handel, 1
MPHP
Media, inriktning handel, 2
MPHP
Media, inriktning handel, 3
MPHP
Media, inriktning handel, 4
MPHP
Media, inriktning handel, 5
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 1
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 2
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 3
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 4
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 5
Individuellt program
Ind
Individuellt program, 1
Ind
Individuellt program, 2
Ind
Individuellt program, 3
Ind
Individuellt program, 4
Ind
Individuellt program, 5
Elevpengen kan eventuellt komma att justeras ner p.g.a. nytt lokalavtal med Sisab.
Till ovanstående belopp tillkommer ersättning för skolskjuts
Behovsgrupp 1
Behovsgrupp 2
Behovsgrupp 3
Behovsgrupp 4
Behovsgrupp 5
Elevpeng
Elevpeng
Skillnad
2012
2011
Procent
151 409
174 431
218 704
278 031
278 031
141 526
164 548
208 821
268 148
268 148
157 997
181 019
225 292
284 619
284 619
151 409
174 431
218 704
278 031
278 031
141 526
164 548
208 821
268 148
268 148
157 997
181 019
225 292
284 619
284 619
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
142 625
165 647
209 920
269 247
269 247
157 997
181 019
225 292
284 619
284 619
141 526
164 548
208 821
268 148
268 148
142 625
165 647
209 920
269 247
269 247
142 625
165 647
209 920
269 247
269 247
157 997
181 019
225 292
284 619
284 619
141 526
164 548
208 821
268 148
268 148
142 625
165 647
209 920
269 247
269 247
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
196 383
200 810
249 511
417 750
417 750
196 383
200 810
249 511
417 750
417 750
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Peng
2012
5 232
13 952
48 831
76 734
76 734
Peng
2011
5 232
13 952
48 831
76 734
76 734
Skillnad
Procent
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
0,0%
Bilaga 16
Ersättning till fristående gymnasiesärskolor 2012
KOD
PROGRAM
Centrala
Summa Prislista 2012 Prislista 2011
Elev-peng kostnader exkl moms
inkl moms
inkl moms
Skillnad i
procent
Nationella program
ES
Estetiskt program, 1
151 409
48 216
199 625
211 603
204 204
3,6%
ES
Estetiskt program, 2
174 431
48 216
222 647
236 006
228 606
3,2%
ES
Estetiskt program, 3
218 704
48 216
266 920
282 935
275 534
2,7%
ES
Estetiskt program, 4
278 031
48 216
326 247
345 822
338 420
2,2%
ES
Estetiskt program, 5
278 031
48 216
326 247
345 822
338 420
2,2%
HP
Handels- och adm progr, 1
141 526
44 275
185 801
196 949
190 099
3,6%
HP
Handels- och adm progr, 2
164 548
44 275
208 823
221 352
214 502
3,2%
HP
Handels- och adm progr, 3
208 821
44 275
253 096
268 282
261 430
2,6%
HP
Handels- och adm progr, 4
268 148
44 275
312 423
331 168
324 315
2,1%
HP
Handels- och adm progr, 5
268 148
44 275
312 423
331 168
324 315
2,1%
HR
Hotell- och restaurangprogr, 1
157 997
74 232
232 229
246 163
236 254
4,2%
HR
Hotell- och restaurangprogr, 2
181 019
74 232
255 251
270 566
260 656
3,8%
HR
Hotell- och restaurangprogr, 3
225 292
74 232
299 524
317 495
307 584
3,2%
HR
Hotell- och restaurangprogr, 4
284 619
74 232
358 851
380 382
370 470
2,7%
HR
Hotell- och restaurangprogr, 5
284 619
74 232
358 851
380 382
370 470
2,7%
Specialutformade program
OP
Omvårdnadsprogrammet, 1
142 625
44 275
186 900
198 114
191 243
3,6%
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
165 647
44 275
209 922
222 517
215 645
3,2%
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
209 920
44 275
254 195
269 447
262 573
2,6%
OP
Omvårdnadsprogrammet, 4
269 247
44 275
313 522
332 333
325 459
2,1%
OP
Omvårdnadsprogrammet, 5
269 247
44 275
313 522
332 333
325 459
2,1%
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 1
157 997
99 064
257 061
272 485
260 299
4,7%
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 2
181 019
99 064
280 083
296 888
284 701
4,3%
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 3
225 292
99 064
324 356
343 817
331 629
3,7%
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 4
284 619
99 064
383 683
406 704
394 515
3,1%
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 5
284 619
99 064
383 683
406 704
394 515
3,1%
MPHP
Media, inriktning handel, 1
141 526
44 275
185 801
196 949
190 099
3,6%
MPHP
Media, inriktning handel, 2
164 548
44 275
208 823
221 352
214 502
3,2%
MPHP
Media, inriktning handel, 3
208 821
44 275
253 096
268 282
261 430
2,6%
MPHP
Media, inriktning handel, 4
268 148
44 275
312 423
331 168
324 315
2,1%
MPHP
Media, inriktning handel, 5
268 148
44 275
312 423
331 168
324 315
2,1%
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 1
142 625
48 399
186 900
198 114
191 243
3,6%
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 2
165 647
48 399
209 922
222 517
215 645
3,2%
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 3
209 920
48 399
254 195
269 447
262 573
2,6%
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 4
269 247
48 399
313 522
332 333
325 459
2,1%
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 5
269 247
48 399
313 522
332 333
325 459
2,1%
Individuellt program
Ind
Individuellt program, 1
196 383
44 275
240 658
255 097
250 679
1,8%
Ind
Individuellt program, 2
200 810
48 216
249 026
263 968
259 189
1,8%
Ind
Individuellt program, 3
249 511
74 232
323 743
343 168
336 000
2,1%
Ind
Individuellt program, 4
417 750
99 064
516 814
547 823
538 375
1,8%
Ind
Individuellt program, 5
417 750
99 064
516 814
547 823
538 375
1,8%
BILAGA 17
Interkommunal prislista för gymnasiesärskolan 2012
Program/studievägskod
Program/studieväg
IKE 2011
Procent
103 800
115 300
137 400
167 100
167 100
96 800
108 300
130 400
160 100
160 100
120 700
132 200
154 300
184 000
184 000
100 800
112 300
134 500
164 100
164 100
94 100
105 600
127 800
157 400
157 400
116 100
127 600
149 700
179 400
179 400
3%
3%
2%
2%
2%
3%
3%
2%
2%
2%
4%
4%
3%
3%
3%
97 300
108 800
131 000
160 600
160 600
133 700
145 200
167 300
197 000
197 000
96 800
108 300
130 400
160 100
160 100
97 300
108 800
131 000
160 600
160 600
94 700
106 200
128 300
158 000
158 000
127 600
139 100
161 200
190 900
190 900
94 100
105 600
127 800
157 400
157 400
94 700
106 200
128 300
158 000
158 000
3%
2%
2%
2%
2%
5%
4%
4%
3%
3%
3%
3%
2%
2%
2%
3%
2%
2%
2%
2%
124 200
128 500
166 400
263 600
263 600
122 700
126 800
163 100
258 800
258 800
1%
1%
2%
2%
2%
Kronor/ termin
Nationella program
ES
Estetiskt program, 1
ES
Estetiskt program, 2
ES
Estetiskt program, 3
ES
Estetiskt program, 4
ES
Estetiskt program, 5
HP
Handels- och adm progr, 1
HP
Handels- och adm progr, 2
HP
Handels- och adm progr, 3
HP
Handels- och adm progr, 4
HP
Handels- och adm progr, 5
HR
Hotell- och restaurangprogr, 1
HR
Hotell- och restaurangprogr, 2
HR
Hotell- och restaurangprogr, 3
HR
Hotell- och restaurangprogr, 4
HR
Hotell- och restaurangprogr, 5
Specialutformade program
OP
OP
Omvårdnadsprogrammet, 1
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
OP
Omvårdnadsprogrammet, 2
OP
Omvårdnadsprogrammet, 4
OP
Omvårdnadsprogrammet, 5
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 1
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 2
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 3
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 4
MF
Miljö- och fastighetsteknik, 5
MPHP
Media, inriktning handel, 1
MPHP
Media, inriktning handel, 2
MPHP
Media, inriktning handel, 3
MPHP
Media, inriktning handel, 4
MPHP
Media, inriktning handel, 5
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 1
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 2
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 3
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 4
SBOP
Service-, barn- och omvårdnadspr, 5
Individuellt program
Ind
Individuellt program, 1
Ind
Individuellt program, 2
Ind
Individuellt program, 3
Ind
Individuellt program, 4
Ind
Individuellt program, 5
Bilaga 18
Ersättning 2012 för modersmål till
grundskola och gymnasieskola i egen regi och fristående
Skolform
Grundskola egen regi
Grundskola fristående
Gymnasieskola egen regi
Gymnasieskola fristående
Peng 2012
9 000
9 000
4 500
4 500
Momskompensation
0
540
0
270
Total peng
9 000
9 540
4 500
4 770
s
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 19
2011-11-22
Sida 1 (2)
REGLER FÖR RESULTATENHETER
I stadens regler för ekonomisk förvaltning definieras vad som avses med regler för
resultatenheter och resultatöverföring mellan åren. Förvaltningen föreslår nedanstående regler för resultatenheter för 2012.
Definition av resultatenheter
För att definieras som resultatenhet krävs att enheten huvudsakligen erhåller
medel efter prestation enligt schablon eller motsvarande eller i form av intäkter.
Med resultatenhetschef avses rektor eller chef för enheten.
Inrättande av resultatenheter
Resultatenheter inrättas, förändras eller avvecklas i samband med nämndens
ordinarie verksamhetsplan. Endast i undantagsfall kan förutsättningarna upphävas
eller förändras under pågående verksamhetsår. Vid delning av resultatenhet ska
utgående resultat delas proportionellt mellan de enheter som bildas. Berörd avdelningschef fattar beslut om grunden för fördelning.
Budgetansvar
Resultatenhetschefens budgetansvar omfattar resultatenheternas samtliga kostnader och intäkter.
För skolorna ska de ekonomiska resurserna i största möjliga utsträckning läggas ut
i enheternas lokala ramar med ett tydligt ekonomiskt ansvar kopplat till givna
uppdrag.
Budgetuppföljning
Resultatenhetschefen ska medverka i förvaltningens övergripande uppföljningsarbete och lämna erforderliga underlag till detta i samband med tertialrapporter
och annan ekonomisk uppföljning. Resultatenhetschefen ska därutöver löpande
följa upp sin budget och verksamhet och vidta åtgärder vid befarat underskott samt
snarast i samband med månadsrapporteringen informera berörd avdelningschef
och respektive budgetcontroller om vilka åtgärder som avses vidtas för att undvika
avvikelser under året. Underskott får inte uppkomma till följd av bristande
ekonomisk uppföljning.
Den prognos som resultatenheten gör i tertialrapport 2 bör överensstämma med det
slutliga resultatet i bokslutet. Det ska också finnas en korrelation mellan
prognosen i tertialrapport 1 och i tertialrapport 2. I samband med verksamhetsberättelsen ska resultatenhetschefen lämna en slutlig ekonomisk redovisning för
sin resultatenhet med kommentarer för det avslutade budgetåret till respektive
avdelningschef och controller. Kommentarerna ska koppla det ekonomiska
resultatet till verksamheten under perioden.
s
SIDA 2 (2)
Eget handlande
En förutsättning för att föra över resultat till nästa år är att det uppstått som ett
resultat av enhetens eget handlande. Vad som är eget handlande ska tolkas brett.
Ett underskott som uppstår på grund av t.ex. organisatoriska förändringar eller
brister i den ekonomiska uppföljningen ska ses som ett resultat av eget handlande.
Resultatöverföring vid överskott
En förutsättning för resultatöverföring är att överenskomna åtaganden har uppfyllts när det gäller mål och kvalitet. Överskottet ska således vara ett resultat av
enhetens eget handlande.
Om resultatenheten visar överskott för budgetåret ska 100 procent av överskottet
överföras till nästa år, dock maximalt 5 procent av enhetens omslutning. Det överförda resultatet ska användas i verksamheten. Överskott får ackumuleras från år
till år till maximalt 10 procent av bruttobudget.
Vid avveckling av en resultatenhet får hela överskottet föras över till nästa år och
användas i nämndens verksamhet.
Resultatöverföring vid underskott
Vid resultatöverföring av underskott tillämpar förvaltningen principen att en
utgående fond maximalt kan uppgå till 5 procent av enhetens omslutning. Har en
resultatenhet ett överskott i ingående fond, ska fonden först användas för att täcka
uppkommet underskott, därefter räknas överföring av underskottet.
Ett redovisat underskott ska alltid analyseras och åtgärder vidtas för att undvika
upprepning. Underskott får inte ackumuleras. Uppkomna underskott år 1 ska
täckas under år 2 och redovisas i samband med bokslutet för år 2. Upprepade eller
ackumulerade underskott ska medföra att enheten upphör som resultatenhet.
Om en resultatenhet inte har täckt uppkommet underskott senast året efter underskottet har uppkommit ska nämnden avveckla enheten i samband med verksamhetsberättelse/bokslut och underskottet överförs till nästkommande år.
Vid avveckling av en resultatenhet år 1 ska hela underskottet föras över till år 2
och ha täckts av nämnden senast i samband med bokslutet år 2.
Resultatöverföring vid intraprenad eller avknoppning
När en resultatenhet övergår till intraprenad eller avknoppas ska eventuellt överoch underskott inte följa med enheten utan täckas/ianspråktas av nämnden.
Återinträde som resultatenhet
Enhet som av organisatoriska eller andra skäl upphört att vara resultatenhet kan
tidigast efter två år åter bli resultatenhet om förutsättningar på nytt föreligger.
För enheter som förlorat sin resultatenhetsstatus ska nämnden upprätta en
handlingsplan för hur enheten ska kunna återinrättas som resultatenhet.
___________
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA 20
SID 1 (2)
2011-11-22
MODELL FÖR PRISSÄTTNING INOM
UPPDRAGSAVDELNINGEN
Riktlinjer för intern prissättning
Kommunfullmäktige har följande riktlinjer enligt stadens budget för 2012,
bilaga 8.
1. Öppenhet
Prissättningen ska ske utifrån förtroendefulla relationer, vilka förutsätter en
öppenhet kring redovisningen av beräkningsgrunderna vid prissättningen så att
köpande förvaltning vet vad den betalar för.
2. Stabila priser
En förutsättning för en effektiv hushållning är möjlighet till långsiktig planering.
Priserna ska därför fastställas av nämnden senast i samband med verksamhetsplanen.
De priser som fastställs ska vidare redovisas inklusive och exklusive
lokalkostnader för att möjliggöra jämförelser mellan kostnadsnivåer som inte
beror på variationer i kostnader för lokaler.
3. Överenskommelser
Överenskommelser som i detalj beskriver tjänsten ska alltid upprättas mellan
säljande och köpande förvaltning eller enhet.
4. Självkostnad
Priset för en tjänst får endast avse kostnaden för tjänsten. Ett lägre pris på en tjänst
får sålunda inte kompenseras med ett för högt pris på en annan tjänst. I självkostnadspriset inkluderas:
• Direkta kostnader, som exempelvis personal, material, lokaler och hyror.
• Indirekta kostnader, det vill säga verksamhetens overheadkostnader
Kalkylmodell
Uppdragsavdelningen har tagit fram följande kalkylmodell vilken utgör den
gemensamma beräkningsgrunden vid prissättningen:
Direkta kostnader
• Lokalkostnader, vari ingår drift och städning samt tillfälliga lokalkostnader
• Personalkostnader:
löner
resekostnader
rehabiliteringskostnader
friskvård
handledning
Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan 2 F
Telefon 08-50833000
www.stockholm.se
SID 2 (2)
• Utvecklingskostnader
utbildning
utveckling och framtagande av nya tjänster
marknadsföringskostnader
litteratur
• Material, såsom
läromedel
testmaterial
datorer
telefoner
infomaterial
• Köpta tjänster:
Handledning
• Enhetens ledning och lokala administration:
löner för chef och administratör(er)
telefoner
datorer
kontorsmaterial
Indirekta kostnader
personaladministration
ekonomiadministration
IT-kostnader
ledning, löner och material
utbildning
arkiv, registratur
internkontroll
information och intern service
inventarier
lokaler
Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan 2 F
Telefon 08-50833000
www.stockholm.se
Bilaga 21 a
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
INVESTERINGAR
FÖRDELNING AV INVESTERINGSMEDEL
Investeringsmedel fördelas till skolorna utifrån samma princip som år 2011 d.v.s.
med utgångspunkt i antalet elever och med 500 kronor per elev, enligt bilaga 21 b.
Grundskoleenheter som är anslagsenheter och som ska omstruktureras eller
avvecklas tilldelas inte den schablonmässiga fördelningen, utan ansöker om
investeringsmedel i särskild ordning.
Beslut om ytterligare tilldelning av investeringsmedel tas av verksamhetsavdelningarna som gör en bedömning om sökande enhet/avdelning bör göra investeringen eller inte. Enheters förmåga att hantera kort- och långsiktiga drift- och
underhållskonsekvenser beaktas. Alla investeringar bedöms utifrån kriterierna
elevers lärande, ökad konkurrenskraft, ökad kostnadseffektivitet och ska
rangordnas och prioriteras.
Investeringar som finansieras av driftavdelningar
Beslut om nyetablering, omorganisation eller avveckling fattas inte av enskilda
enheter. De besluten kan medföra investeringsbehov och kapitalkostnader. I de fall
sådana beslut påverkar en enhet kan driftavdelningen bekosta kapitalkostnaderna.
Byte av kokgrytor som leder till byggnadsåtgärd och där totala beloppet överstiger
500 tkr hanteras helt som byggnadsåtgärd (se investeringar i förhyrda lokaler) och
finansieras av driftavdelningarna.
Grundskolor söker medel från grundskoleavdelningen och gymnasieskolor från
gymnasieavdelningen. Särskilda medel för nyetablering eller avveckling för
grundskolor kan sökas enligt villkor nedan.
Nyetableringsstöd
Nyetableringsstöd utgör i huvudsak centralt finansierat investeringsutrymme i
samband med ny- om- eller tillbyggnationer som leder till kapacitetshöjning.
Bidraget kan även användas för vissa specifika driftkostnader och utgår även i
samband med lokalavveckling.
Box 22049, 104 22 Stockholm
Telefon 08-508 330 00
www.stockholm.se
Bilaga 21 a
SID 2 (4)
Skolenheters ansvar för mindre ombyggnationer upp till 500 tkr 1 per beställning
påverkas inte.
För 2012 föreslås följande gälla:
Nystartsbidrag beviljade under 2011 men som ej har används fullt ut kan användas
även under 2012 och då uteslutande för investeringar i form av inventarier och
maskiner.
Nystartsbidrag uppgår 16 tkr per elev och avser del av lärosal, grupprum,
personalrum, bibliotek, matsal, och utrustning/inventarier som det inte ligger på
hyresvärden att ansvara för. Därutöver utgår nystartsbidrag om 500 tkr för första
idrottssalen respektive 350 tkr per ytterligare gymnastiksal, NO-sal och sal för träoch metallslöjd.
Vid lokalavveckling och inflyttning i befintliga lokaler utgår halvt bidrag, d.v.s.
8 tkr per elev. Bidraget utgår även när externa lokaler för skolbarnomsorg
avvecklas och verksamheten flyttar in i huvudskolan.
Bidrag kan enbart utgå för hel grupp.
Nyetableringsstödet är i huvudsak till för investeringar i form av inventarier och
maskiner.
Del av bidraget kan användas för driftkostnader i form av mindre
byggnadsåtgärder, flyttkostnader och lokalavvecklingskostnader.
Skolenheter får del av nystartsbidraget genom ansökan. Anvisningar kommer att
skickas ut efter att budgeten för 2012 har fastställts.
Anläggningstillgång/Investering
En investering är anskaffning av en anläggningstillgång. Med anläggningstillgång
menas en tillgång som är avsedd för stadigvarande innehav. Med stadigvarande
innehav menas att anläggningstillgången har en nyttjandeperiod på tre år eller mer
och inte är av ringa värde. I Stockholms stad gäller att beloppsgränsen är ett
prisbasbelopp exklusive moms. Gränsen ett prisbasbelopp 44 000 kr, år 2012
exklusive moms räknas för maskiner och inventarier per inköpsbeslut.
1
500 tkr är beloppsgräns för när en byggnadsåtgärd kan hyresföras. I delegationsordningen
framgår att rektor har rätt att beställa och kontantbetala upp till f n 600 tkr. Samtliga beställningar
som leder till hyresjustering ska hanteras centralt.
Box 22049, 104 22 Stockholm
Telefon 08-508 330 00
www.stockholm.se
Bilaga 21 a
SID 3 (4)
Vid anskaffning av flera inventarier med ett naturligt samband, ska anskaffningen
avse det samlade anskaffningsvärdet.
Inköp av en grupp av inventarier som betraktas som en fungerande enhet, ska
betraktas som en investering om den uppgår till ett prisbasbelopp eller mer, fastän
enskilda delar har ett lägre värde t.ex. inventarier till en konferenslokal eller
utrustning till en NO-sal inför nyetablering.
Samtliga utgifter för förvärvet/färdigställande ska ingå, vilket inkluderar exempelvis utgifter för montering, installation och frakt.
Avskrivningar används i redovisningen för att fördela utgiften för en tillgång över
tillgångens nyttjandeperiod. Motivet är att ge en rättvisande bild av förbrukningen
för respektive redovisningsperiod.
Nedan följer en förteckning över de vanligaste förekommande investeringar inom
utbildningsförvaltningens olika verksamheter med föreslagna avskrivningstider.
Ambitionen har inte varit att göra en fullständig förteckning över anläggningstillgångar i verksamheterna utan att endast att exemplifiera några tillgångar utifrån
skolans specifika värld.
Det finns tre avskrivningstider som kan användas:
Avskrivningstid
3 år = 36 mån
5 år = 60 mån
10 år= 120 mån
Omfattar i huvudsak
Interaktiva skrivtavlor, projektorer, högtalare,
kopieringsmaskiner
Möbler i elevmiljö, dataskåp, gymnastikredskap.
Personalmöbler, maskiner för storkök
Investeringar i förhyrda lokaler
För åtgärder i lokaler, som ska klassas som investeringar, fordras ett framåtsyftande hyresförhållande om minst tre år.
I ramavtalen med SISAB och Micasa finns särskilda regler gällande mindre
projekt/byggåtgärder som anger att samtliga åtgärder understigande en kostnad om
500 tkr ska kontantfinansieras, detta oavsett om de är att betrakta som investering
eller underhåll. Kommunfullmäktiges beslut i dessa delar kan således resultera i
avsteg från vad som betraktas som god redovisningssed.
I bokslutet ska direktfinansierade åtgärder i fastigheter ägda av SISAB och
Micasa, som per definition kan betraktas som investeringar, men som understiger
en kostnad om 500 tkr redovisas särskilt.
Box 22049, 104 22 Stockholm
Telefon 08-508 330 00
www.stockholm.se
Bilaga 21 a
SID 4 (4)
Åtgärder som syftar till att återställa eller bibehålla en fastighet i dess ursprungliga
skick kostnadsförs direkt det år de utförs och är således inte investeringar.
Verksamhetsanpassningar understigande 500 tkr beställs och finansieras genom
skolenheten. För initiering av projekt över 500 tkr upprätts en projektbeskrivning
på särskild blankett.
Bokföring
Investeringar ska bokföras på konto 402x med projektkod 9.
Investeringar i förhyrda lokaler undantas, kontantfinansieras och bokförs med
projektkod 1.
Box 22049, 104 22 Stockholm
Telefon 08-508 330 00
www.stockholm.se
Bilaga 21 b
Fördelning av Investeringsmedel
Enheter/avdelningar
Grundskolor
Abrahamsbergsskolan
Adolf Fredriks musikklasser
Akalla / Stenhagssskolan
Alviksskolan
Aspuddens skola
Backluraskolan
Bagarmossen - Brotorp skolor
Bandhagens skola
Beckombergaskolan
Björkhagens skola
Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan
Björngårdsskolan
Blackebergsskolan
Blommensbergsskolan
Bredängsskolan
Bromstensskolan
Broskolan/Mockasinens träningsskola
Bussenhusskolan
Bäckahagens skola
Eiraskolan
Ekensbergsskolan
Elinsborgsskolan
Engelbrektsskolan
Enskede skola
Enskedefältets skola
Eriksdalsskolan
Fagersjö-/Magelungsskolan
Grimstaskolan
Gröndals- och Årstadalskolan
Gubbängsskolan
Gullingeskolan
Gärde/Hjorthagen/Olaus Petriskola
Hagsätraskolan
Hammarbyskolan
Hedvig Eleonora skola
Herrängens skola
Hjulsta/Hyllingskolor
Husby/Husbygårdsskolan
Hägerstensåsens skola
Hässelby Villastadsskolan
Hässelbygårdsskolan
Högalidsskolan
Hökarängs/Skönstaholmsskolan
Igelbäcksskolan
Johan Skytteskolan
Johannes skola
Antal elever
644
725
398
937
1 009
264
763
330
386
854
825
531
228
421
493
444
217
464
439
158
308
603
897
511
952
366
516
556
702
229
949
632
329
464
457
544
477
570
844
505
568
593
303
800
395
Investeringsram, tkr
322,0
362,5
198,8
468,5
504,3
132,0
381,3
165,0
192,8
427,0
412,3
265,3
114,0
210,3
246,3
222,0
0,0
108,3
231,8
219,5
79,0
154,0
301,3
448,5
255,3
476,0
182,8
258,0
277,8
351,0
114,3
474,5
316,0
164,3
232,0
228,3
271,8
238,3
284,8
422,0
252,5
283,8
296,5
151,5
400,0
197,5
Bilaga 21 b
Enheter/avdelningar
Karlbergs skola
Katarina Södra Skola
Klastorp/Essinge skolor
Kullskolan
Kungsholmens grundskola
Kvarnbacksskolan
Kvarnbyskolan
Lilla Adolf Fredriks skola
Lillolm/Ekholmsskolan
Loviselundsskolan
Maltesholmsskolan
Mariaskolan
Matteusskolan
Mälarhöjdens skola
Norra Ängby skolor
Nya Elementar
Nybohovsskolan
Nytorpsskolan
Nälstaskolan
Olovslundsskolan
Oxhagsskolan
Rålambshovsskolan
Rödabergsskolan
Sjöstadsskolan
Sjöängsskolan
Skanskvarnsskolan
Skarpnäcks skola
Sköndalsskolan/Sandåkraskolan
Slättgårdsskolan
Smedshagsskolan
Smedslättsskolan
Snösätraskolan
Sofia Distans
Solbergaskolan
Solhemskolan
Spånga gymnasium/grundsk
Stureby- Östbergaskolan
Stureby- Östbergaskolan
Sundbyskolan
Sätraskolan
Söderholmsskolan
Södermalmsskolan
Södra Ängby skola
Tallkrogens skola
Trollbodaskolan
Tullgårdsskolan
Vasa Real/Gustav Vasa
Vasa Real/Gustav Vasa
Antal elever
254
553
469
173
746
275
357
399
644
348
377
803
506
1 124
763
733
152
260
521
536
315
569
514
663
719
373
759
559
499
253
316
365
0
286
721
360
1 104
924
509
449
707
676
433
838
345
1 147
Investeringsram, tkr
127,0
276,3
234,3
86,5
372,8
137,5
178,5
199,5
322,0
173,8
188,5
401,5
252,8
561,8
381,3
366,3
75,8
130,0
260,5
267,8
157,3
284,3
257,0
331,3
359,3
186,5
379,5
279,3
249,5
126,3
158,0
182,5
0,0
142,8
360,5
180,0
552,0
0,0
462,0
254,5
224,5
353,5
338,0
216,5
418,8
172,3
573,5
0,0
Bilaga 21 b
Enheter/avdelningar
Antal elever
329
688
342
Vinstaskolan
Vällingbyskolan
Västertorpsskolan
Ålstensskolan
Årstaskolan
Åsö Grundskola
Äppelviksskolan
Ärvingeskolan
Örbyskolan
Östermalmsskolan
Grundskoleavdelningen, Nyetablerings- avvecklingsstöd
Grundskoleavdelningens kompletteringsansökningar
Totalt Grundskolan
584
658
476
633
276
511
486
Gymnasieskolor
Blackebergs gymnasium
Bromma gymnasium
Brännkyrka/Bernadotts gymnasium
Enskede Gårds gymnasium
ESS-gymnasiet
Farsta gymnasium
Frans Schartaus gymnasium
Globala gymnasiet
IVIK
Höglandsskolan
IB-skolan Syd
Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasiu
Kärrtorps gymnasium
Norra Real
Riddarfjärdens gy/Kungliga Svenska Balettskolan
Ross Tensta gymnasium
S:t Erik/Kista gymnasium
Scengymnasiet i Stockholm
Spånga gymnasium
Stockholms Hotell- och restaurangskola
Stockholms RH-gymnasium
Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium
Södra Latins gymnasium
Thorildsplans gymnasium
Östra Reals gymnasium
Gymnasieavdelningen
Totalt Gymnasieskolan
1 143
911
907
580
400
725
655
537
251
15
154
1 247
1 232
1 019
60
737
1 512
188
613
551
25
239
1 082
1 185
1 143
0
Avdelningar
Total Investeringsram
Investeringsram, tkr
164,3
343,8
170,8
292,0
329,0
237,8
316,3
138,0
255,5
243,0
20 000,0
46 978,3
571,5
455,3
453,5
289,8
200,0
362,3
327,3
268,5
125,3
0,0
77,0
623,5
616,0
509,5
40,0
368,5
756,0
93,8
306,5
275,3
40,0
119,5
540,8
592,5
571,3
16 416,3
25 000,0
10,0
90 000,0
Bilaga 21 b
Enheter/avdelningar
Antal elever
Investeringsram, tkr
Bilaga 22
sid 1 (1)
Prislista serviceförvaltningen (SF) 2012
LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATIVA TJÄNSTER
- lön/ers via LISA-självservice eller LISA-tid
- lön/ers via manuell inrapportering *
- akut utbetalning via Girovision**
Kronor per person/utbetalningstillfälle
58,00 kr
95,00 kr
395,00 kr
* för brådskande utbetalning via Agresso utgår kostnad för manuell lön plus 50 kr för manuell
leverantörsfaktura/utbetalningsunderlag
** för akut utbetalning via Girovision utgår kostnad för manuell lön plus 300 kr för utbetalning via
Girovision
EKONOMIADMINISTRATIVA TJÄNSTER
- elektronisk leverantörfaktura
- manuell leverantörsfaktura/utbetalningsunderlag
- förskottskassa
- betalningspåminnelse/inkassokrav
- inläst kundfaktura från försystem
- abonnemangsfaktura
- manuell kundfaktura med eller utan bilaga
- makulering/delmakulering av kundfaktura
- återbetalning till kund per faktura
ÖVRIGA TJÄNSTER
- systemförvaltning och drift av Tyck till
-gemensam växel samt kontaktcenter
Kr per st
15,00 kr
50,00 kr
100,00 kr
100,00 kr
9,00 kr
50,00 kr
60,00 kr
100,00 kr
100,00 kr
Kr per anst och år
62,00 kr
55,00 kr
Bilaga 23
Prislista IT-kostnader
Licenser och driftskostnader
- Plattform för applikationsserverdrift
- Arbetsplatssystem
- Datakommunikation (St Erik kom)
- Servicecentrum
- Stockholm webb
- E-tjänstplattformen
- ID-portalen
- Microsoftlicenser
- CRM
- PC ware licenshantering och tilläggsavrop
- Gemensam IT
- Fiberkostnad, engångsavgifter, LAN-drift
Verksamhetssystem
- Bosko
- Stockholm Skolwebb
- Hanna
- Fronter
- LISA
Kostnad (kr)
per
anställd/år
Kostnad
(kr) per
elev/år
0
306
253
366
563
513
278
0
50
253
146
123
143
275
81
125
144
224
222
540
Övrigt
- Prof Doc
- Learnify
- Skolaccesser, gymnasier
- Skolaccesser, grundskola
Priserna är beräknade på antal anställda och antal elever den 30/9 2011
28
30
65
76
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 1 (16)
2011-11-22
Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens 2012
Inledning
De övergripande upphandlingar som hittills genomförts för utbildningsnämndens verksamheter är ramavtal både vad gäller varor och
tjänster bl.a. tjänster inom elevhälsa, bemannings- och handledningstjänster. Nedanstående förslag att upphandla avser tjänster som
inte utgör myndighetsutövning eller strategisk ledningsfunktion. Skolformerna grund- och gymnasieskola vad gäller undervisning kan
inte konkurrensutsättas, ej heller upphandlas enligt nuvarande regelverk. Däremot finns inga hinder att undervisning i s.k. karaktärsämnen inom gymnasieskolan kan upphandlas. Uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen får lämnas på entreprenad.
Inom utbildningsförvaltningens verksamheter är följande funktioner/tjänster möjliga att upphandla:
- elevhälsan
- skolmåltider
- lokalvård
- vaktmästeri
- reception
Övergripande för utbildningsförvaltningens verksamheter är följande funktioner/tjänster möjliga att upphandla:
- beställarstöd IT och telefoni
- omvärldsbevakning
- HR/PA-stöd till verksamheterna
- Vikarier inom modersmåls- och minoritetsspråken
- Strömmande media inom AV-stödet
Närmare redovisning av skälen härtill redovisas under respektive avdelning.
Stadens policy för konkurrens och valfrihet
I kommunfullmäktiges (KF) beslut om Policy för konkurrens och valfrihet framgår följande;
”All verksamhet som inte är myndighetsutövning eller strategisk ledningsfunktion skall upphandlas i konkurrens eller erbjudas brukarna genom valfrihetssystem.”
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 2 (16)
2011-11-22
KF:s beslut innebär i korthet att all verksamhet ska upphandlas med följande tre undantag:
• myndighetsutövning
• strategisk ledningsfunktion
• verksamhet som erbjuds brukarna genom valfrihetssystem
Av stadsledningskontorets (SLK) anvisningar för aktivitetsplanen framgår att det i aktivitetsplanen endast ska redovisas ”köp av verksamhet, så kallad konkurrensutsättning” medan ”köp till den egna verksamheten” inte ska redovisas i aktivitetsplanen.
Vad som avses med ”verksamhet” preciseras inte närmare i policydokument. Förvaltningen anser att all aktivitet inom en skolenhet är
att betrakta som en verksamhet vilket innebär att rektor, inom ramen för gällande mål och riktlinjer för verksamheten, beslutar om en
tjänst ska utföras av anställda medarbetare eller köpas från annan (inom eller utom kommunen).
Undantaget vad gäller myndighetsutövning grundas på de rättsliga hinder som föreligger för att upphandla myndighetsutövning. Däremot finns det möjlighet att inom lagstiftningens regler från utomstående konsulter köpa utredningstjänster m.m. som sedan ligger till
grund för beslut som innebär myndighetsutövning.
Köp av tjänster, inom och utom staden
För verksamheter inom förvaltningsorganisationen Stockholms stad finns det inga hinder utifrån gällande upphandlingslagstiftning att
utan föregående upphandling ”fritt” köpa tjänster inom den egna förvaltningen, eller från annan förvaltning i staden.
I de fall tjänster köps från utomstående (annan kommun, kommunalägt eller privatägt bolag etc.) ska reglerna i lagen (2007:1091) om
offentlig upphandling (LOU) tillämpas.
Försäljning av tjänster, inom och utom staden
För verksamheter inom förvaltningsorganisationen Stockholms stad finns det inga hinder utifrån gällande lagstiftning att, utan föregående upphandling, ”fritt” sälja tjänster inom den egna förvaltningen, eller till annan förvaltning i staden under förutsättning att det är
förenligt med nämndens uppdrag.
I det fall tjänster säljs till utomstående (annan kommun, kommunalägt eller privatägt bolag eller liknande) krävs att försäljningen är
förenlig med reglerna i bl.a. kommunallagen (1991:900) och inte strider mot den kommunala kompetensen, främst lokaliseringsprincipen och näringsförbudet eller annan speciallagstiftning. Säljverksamheten får heller inte strida mot konkurrenslagen (2008:579) och
dess regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet om försäljningen snedvrider eller är ägnad att snedvrida förutsättning-
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 3 (16)
2011-11-22
arna för en effektiv konkurrens på marknaden eller hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv
konkurrens. Enligt gällande rättspraxis har kommunerna endast i undantagsfall befogenhet att gå ut med sina interna tjänster och produkter på den allmänna marknaden för att utnyttja en tillfällig överkapacitet i verksamheten.
Stadens upphandlingspolicy samt regler för ekonomisk förvaltning
Av kommunfullmäktiges (KF) beslut om regler för ekonomisk förvaltning definieras stadens nämnder och bolag som upphandlande
myndigheter.
I stadens upphandlingspolicy anges att nämnden har det yttersta ansvaret för upphandling och träffade avtal inom sitt ansvarsområde. I
det förvaltningsövergripande uppdraget ingår att ansvara för att de medarbetare som arbetar med upphandling och avrop har kompetens för detta. Vidare ska förvaltningen bedriva ”ett aktivt arbete för att uppnå en effektiv inköpsverksamhet och ta vara på de ekonomiska fördelar som ett sådant arbete innebär”. På förvaltningen ska finnas en funktion som samordnare i upphandlingsfrågor. Förvaltningen kan utifrån eget ställningstagande delta i gemensamma upphandlingar med andra upphandlande nämnder och bolag i staden.
Enligt policyn ska centralupphandlingar genomföras för vissa områden. KF beslutar om områden för centralupphandling vilket innebär att dessa upphandlingar är tvingande för stadens nämnder att delta i såvida inte KF beslutat om undantag för viss nämnd.
Serviceförvaltningen
Serviceförvaltningens upphandlingsavdelning ansvarar på uppdrag från kommunstyrelsen för genomförande av de av KF beslutade
centralupphandlingarna för stadens samtliga förvaltningar. Serviceförvaltningen fungerar också som internkonsult och genomför på
uppdrag från stadens olika förvaltningar och enheter hela eller delar av upphandlingar mot självkostnadsersättning beslutad av servicenämnden.
Entreprenadverksamhet i skolan
Enligt gällande lagstiftning är att det inte är möjligt att upphandla undervisning inom grund- och gymnasieskola. Undantag från detta
är undervisning i karaktärsämnen i gymnasieskolan som har en yrkesinriktad eller en estetisk profil och är möjliga att upphandla.
Om det föreligger särskilda skäl kan kommun ansöka hos regeringen om att få uppdra till annan att bedriva undervisning inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdomar.
Självstyrande skolor i Stockholms stad
När det gäller de kommunalt drivna skolorna är det en uttalad ambition att skolorna utifrån mål- och resultatstyrning ska vara självständiga i sina processer med ett decentraliserat ansvar. Den lokala friheten för rektorer ska förstärkas.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 4 (16)
2011-11-22
Omställning av personal
Då det inte genomförts några verksamhetsupphandlingar enligt stadsledningskontorets definition inom förvaltningen finns inga volymer att redovisa. Enskilda skolenheter genomför i mindre omfattning nya upphandlingar av lokalvård och skolmåltider som innebär
verksamhetsövergång men det går i dagsläget inte att redovisa i vilken omfattning och därför kan nämnden inte ange hur många anställda som kan bli berörda, inte heller vilka huvudsakliga arbetsgrupper som kan bli aktuella.
Utbildningsförvaltningens organisation
Nämndens tre kärnverksamheter är att erbjuda utbildning oavsett anordnare och att driva kommunala grundskolor respektive kommunala gymnasieskolor. Vid sidan av kärnverksamheterna finns inom förvaltningen också en rad stödverksamheter (administration, personal samt lärande och elevhälsa) vars primära uppdrag är att stödja kärnverksamheterna.
Från och med 1 juli 2011 gäller följande organisation:
• Förvaltningschef med ledningsstab och kommunikationsfunktion
• Tillhandahållaravdelning
• Grundskoleavdelning
• Gymnasieavdelning
• Personalavdelning
• Administrativ avdelning
• Uppdragsavdelning - för stöd kring lärande och elevhälsa
Förvaltningschef med ledningsstab och kommunikationsfunktion
Ledningsstabens uppgift är att på olika sätt underlätta och stödja förvaltningsledningens arbete genom att följa upp verksamheten på
en strategisk nivå och vidta de övergripande åtgärder som krävs för att verksamheten ska fungera på en hög kvalitativ nivå och visa på
goda resultat. Staben ansvarar för kommunikationskanalerna internt och externt, liksom för förvaltningens internkontroll/internrevision i syfte att säkerställa att förvaltningen arbetar i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer etc. Ledningsstab och
kommunikationsfunktionen utgör en strategisk lednings- och stödfunktion och undantas från upphandling.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 5 (16)
2011-11-22
Avdelningar med kärnverksamheter
Tillhandahållaravdelningen
Tillhandahållaravdelningens (T) uppdrag är att se till att medborgarna erbjuds en god utbildning inom förskola och skola oavsett anordnare. Uppdraget innebär bl.a. att tillhandahålla ett resursfördelningssystem som säkerställer konkurrensneutralitet mellan kommunala och fristående anordnare.
På T-avdelningen finns funktioner för övergripande planering, inspektion och annan övergripande uppföljning (inklusive elevhälsa),
resursfördelning, skolval och skolpliktsbevakning, mottagande i särskola, systemförvaltning samt strategiska utvecklingsfrågor som
forskning och utveckling (FoU), informations- och kommunikationsteknologi, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), samordningsfunktion för förskolefrågor samt de funktioner som tidigare fanns på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet inklusive tillstånd för och tillsyn av enskilt drivna förskolor. De ekonomifunktioner som ligger på T-avdelningen avser att samordna förvaltningens planerings- och uppföljningsprocesser, fatta beslut om ersättningar till alla anordnare och hantera allmänna resursfördelningsfrågor oavsett anordnare.
Avdelningen består av fyra enheter;
• planering och resursfördelning
• uppföljning
• FoU
• IKT
Stora delar av uppdragen inom enheterna FoU och IKT innehåller myndighetsutövning och uppdrag av strategisk lednings- och stöd
och undantas upphandling. Omvärldsbevakning (FoU) samt beställarstöd till verksamheterna omfattande telefoni/IT (IKT) är möjlig
att upphandla.
Grundskoleavdelningen
Grundskoleavdelningen har i uppdrag att driva de kommunala skolorna så att de visar hög kvalitet, goda resultat och kostnadseffektivitet utifrån visionen om en skola i världsklass. Verksamheterna måste också kunna verka professionellt på den skolmarknad som
finns i staden och regionen.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 6 (16)
2011-11-22
Grundskoleavdelningen består av sju grundskoleområden för de kommunala skolorna samt en grundskolestab för ledning av rektorer
och verksamhet.
Avdelningen ansvarar för drift och utveckling av den dagliga verksamheten inom:
• Förskoleklass
• Grundskola
• Fritidshem
• Obligatorisk särskola
• S:t Örjans skolor
• Fh-klasser
Samtliga skolor undantas upphandling på grund av att de erbjuds brukarna genom valfrihetssystem. Grundskoleavdelningens centrala
administration utgör en strategisk lednings- och stödfunktion och undantas från upphandling.
Öppen fritidsverksamhet för 10-12-åringar bör anses vara en del av den pedagogiska verksamheten vid respektive skola och undantas
därmed från det generella kravet på upphandling. Detta innebär att rektor avgör om verksamheten ska utföras i egen regi eller upphandlas.
S:t Örjans skolor är en intäktsfinansierad verksamhet. Köp av undervisningstjänster för elever i behov av särskilt stöd från S:t Örjan är
en del av de kommunala skolornas verksamhet och undantas från kravet på upphandling. Skollagens regler innebär dessutom att det
inte är möjligt att upphandla den undervisning som S:t Örjan erbjuder.
Upphandling
Inom grundskolan upphandlas i olika omfattning följande tjänster:
• Skolmåltider
• Lokalvård
Tjänster inom vaktmästeri- och reception är möjliga att upphandla.
Ovanstående tjänster bör i enlighet med KF:s mål och anvisningar också i fortsättningen upphandlas.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 7 (16)
2011-11-22
Mellan åren 2008-2011 har förvaltningsövergripande upphandlingar av ramavtal genomförts inom följande områden:
• bemanningstjänster vid tillfälliga vakanser för de pedagogiska verksamheterna
• sociala trygghetstjänster
• handledningstjänster för de pedagogiska verksamheterna
• elevhälsa omfattande skolsköterskor, skolläkare, skolpsykiatriker och psykologer
Gymnasieavdelningen
Gymnasieavdelningen har i uppdrag att driva de kommunala skolorna så att de visar hög kvalitet, goda resultat och kostnadseffektivitet utifrån visionen om en skola i världsklass. Verksamheterna måste också kunna verka professionellt på den skolmarknad som finns i
staden och regionen.
Avdelningen består av 10 gymnasieområden samt gymnasieslussen och ansvarar för drift och utveckling av den dagliga verksamheten
inom:
• Gymnasieskola
• Gymnasiesärskola
• Gymnasieslussen
Samtliga skolor undantas på grund av att de erbjuds brukarna genom valfrihetssystem. Gymnasieavdelningens centrala administration
utgör en strategisk lednings- och stödfunktion och undantas från upphandling.
Upphandling
Inom gymnasieskolan upphandlas i olika omfattning följande tjänster:
• Skolmåltider
• Lokalvård
Tjänster inom vaktmästeri- och reception är möjliga att upphandla.
Ovanstående tjänster bör i enlighet med KF:s mål och anvisningar också i fortsättningen upphandlas.
Undervisning i karaktärsämnen inom gymnasieskolan som har yrkesinriktad eller estetisk profil kan upphandlas vilket också sker idag
bl.a. inom barn och fritids- samt omvårdnadsprogrammen.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 8 (16)
2011-11-22
Mellan åren 2008-2011 har förvaltningsövergripande upphandlingar av ramavtal genomförts inom följande områden:
• bemanningstjänster vid tillfälliga vakanser för de pedagogiska verksamheterna
• sociala trygghetstjänster
• handledningstjänster för de pedagogiska verksamheterna
• elevhälsa omfattande skolsköterskor, skolläkare, skolpsykiatriker och psykologer
Stödavdelningar
De tre stödavdelningarna har i uppdrag att tillgodose kärnverksamheternas (på avdelnings- och enhetsnivå) behov av olika typer av
stöd. Stödet ska hålla en hög kvalitet, förmedla gällande lagar, avtal, riktlinjer m.m. och bidra till att relationerna med brukarna kännetecknas av tydlighet, förtroende och tillit.
Personalavdelningen
Avdelningen ansvarar för:
• HR/PA-stöd
• Lönebildningsfrågor
• Registratur och arkiv
• Nämndsekreteriat
• Samverkansfrågor inklusive kontakter med de fackliga organisationerna
• Chefsrekrytering och ledarskapsutveckling
Utöver den myndighetsutövning som ligger inom avdelningens ansvarsområde är största delen av verksamheten att anse som strategisk lednings- och stödfunktion och undantas därmed upphandling.
HR/PA-stöd är möjligt att upphandla.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 9 (16)
2011-11-22
Administrativa avdelningen
Avdelningen ansvarar för stödfunktioner till kärnverksamheterna:
• Ekonomi
• Upphandling och konkurrens
• Lokaler
• Säkerhetsfrågor
• Kostfrågor
• Förvaltningsservice
Flertalet av ovanstående funktioner är av strategisk betydelse för förvaltningen men vissa delar är möjliga att upphandla. För tjänster
enligt ovan finns det av staden och förvaltningen tecknade ramavtal som gör det möjligt att avropa tjänster, t.ex. lokal- och upphandlingskonsulter och ekonomihandläggare av olika slag.
Förvaltningens två upphandlingssamordnare är organisatoriskt placerade direkt under avdelningschefen för administrativa avdelningen
med uppgift att bl.a. samordna förvaltningens övergripande upphandlingar och delta i de av kommunfullmäktige beslutade centrala
upphandlingarna för att säkerställa och tillvarata förvaltningens behov och intressen. Uppdraget omfattar också stöd till enheterna i
deras upphandlingar av bl.a. skolmåltider och lokalvård, information om LOU, erbjuda intern fortbildning i upphandling, avtalsförvaltning inklusive att öka nämndens avtalstrohet gentemot avtalade leverantörer. Vidare ingår att ta fram och upprätthålla rutiner i
syfte att säkerställa att nämndens upphandlingar genomförs på ett rättssäkert sätt enligt gällande regelverk.
Upphandling
Vaktmästeri- och receptionstjänster (ingår i förvaltningsservice) vid central förvaltning är upphandlad.
Uppdragsavdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa
Avdelningen ansvarar för följande enheter:
• Medioteket
• Skolhälsan
• Psykologenheten
• Skolstöd
• Språkcentrum
• Frivillig återvandring
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 10 (16)
2011-11-22
Flertalet av ovanstående funktioner är av strategisk betydelse för förvaltningen och innehåller viss myndighetsutövning som köps av
förvaltningschefen och är därför inte möjlig att upphandla. Avdelningen säljer också tjänster till kommunala och grund- och gymnasieskolor såsom elevhälsa och skolstöd. Några av enheterna säljer också tjänster till fristående skolor och andra kommuner, t.ex. Medioteket och skolhälsan.
Språkcentrum
Språkcentrum säljer undervisning i modersmål och minoritetsspråk till skolorna. De rättsliga begränsningarna att upphandla undervisning på entreprenad innebär att det inte möjligt att upphandla modersmålsundervisning. Vikariebehov vid ordinarie personals frånvaro
kan upphandlas och bör då lämpligen ingå i ramavtalet bemanningstjänster inom de pedagogiska verksamheterna.
Medioteket
Inom Medioteket samlas en rad stöd- och servicefunktioner för grund- och gymnasieskolan. De huvudsakliga delarna i Medioteket är
skolbibliotek, AV-stöd (inkl skolbiografer) och kursverksamhet. Delar av den IT-verksamhet som Medioteket ansvarar för bör karaktäriseras som strategisk utveckling (digital teknik, edu.stockholm.se etc). Även utveckling av skolbiblioteken bör anses vara strategiskt
för staden.
En genomlysning av Medioteket genomfördes 2008 för att undersöka möjligheten att konkurrensutsätta verksamheten. Förvaltningens
slutsats av genomlysningen var att det inte skulle vara kostnads- och verksamhetseffektivt att konkurrensutsätta Medioteket. Utvecklingen av ny teknik inom AV-stöd t.ex. strömmande media har öppnat upp möjligheter till upphandling.
Skolhälso- och psykologverksamheten
Delar av nuvarande verksamhet är av strategisk betydelse för nämnden och köps av förvaltningschefen. Det gäller främst omvärldsbevakning, uppföljning, utvärdering, samverkan mellan uppdragsavdelningens tre elevhälsoenheter samt analys som underlag (delta i
beredningen) för beslut om mål, organisation och arbetsprocesser i syfte att säkerställa kvaliteten. Vidare är det en strategisk ledningsfråga att på olika sätt företräda staden och nämnden i dessa frågor.
Hälso- och sjukvårdslagstiftningen ställer krav på att det finns funktioner i den kommunala verksamheten med verksamhetschefsansvar för skolsköterskor, läkare och psykologer. Av utbildningsnämnden beslutat kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet inklusive specialpedagogisk verksamhet i Stockholms skolor samt ledningssystem för skolhälsovården och psykologverksamheten 1 ligger till grund
för upphandlade ramavtal för dessa tjänster.
1
Tjänsteutlåtande dnr 09-510/4059
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 11 (16)
2011-11-22
Skolstöd
Delar av nuvarande verksamhet bör anses vara av strategisk betydelse för nämnden och därmed staden; främst omvärldsbevakning,
uppföljning, utvärdering och analys som underlag (delta i beredningen) för beslut om riktlinjer, policys, resursfördelning etc. Att på
olika sätt företräda staden och nämnden är en strategisk ledningsfunktion. Vidare bör delar av IT-stödet för funktionshindrade, hjälpmedelsbedömning, vägledning för föräldrar, elever och personal när det gäller elever i behov av särskilt stöd anses vara av sådan strategisk betydelse att de undantas från upphandling.
Upphandling
Utifrån de verksamhetsförutsättningar som idag gäller finns inga hinder att även genomföra ramavtalsupphandling som ger rektor
möjlighet att köpa aktuella tjänster inom skolstöd från utomstående. Upphandling av vissa tjänster inom skolstöd har påbörjats under
hösten 2011 med planerad avtalsstart hösten 2012.
Sammanfattning av funktioner/tjänster som är möjliga att upphandla
I den sammanfattande bilagan till aktivitetsplanen redovisas alla övergripande upphandlingar/avtal, funktioner som är upphandlade
och möjliga att upphandla. I de avtalsperioder som redovisas i bilagan ingår inte de förlängningsoptioner som normalt ingår i avtalen.
Nämnden har normalt möjlighet att förlänga träffade avtal i två år med ett år i taget, dock längst i fyra år.
För samtliga verksamheter:
• Upphandlingen av ramavtal för elevhälsovård och skolpsykologer avslutades hösten 2011.
• Ramavtal för skolstöd (kuratorer, specialpedagoger, arbetsterapeuter, studievägledare (SYV) har påbörjats under hösten 2011,
planerad avtalsstart hösten 2012.
• beställarstöd IT och telefoni
• omvärldsbevakning
• HR/PA-stöd till verksamheterna
• Vikarier inom modersmåls- och minoritetsspråken
• Strömmande media inom AV-stödet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 12 (16)
2011-11-22
För de enskilda skolenheterna
• Skolmåltidstjänster (upphandlingar sker löpande ute på skolenheterna)
• Lokalvårdstjänster (upphandlingar sker löpande ute på skolenheterna)
• Vaktmästeri- och receptionstjänster
• Undervisning i karaktärsämnen inom gymnasieskolan med yrkesinriktad eller estetisk profil
Personalövertagande av verksamhet och utmaningsrätt
I utbildningsnämndens aktivitetsplan redovisar utbildningsförvaltningen hur arbetet med att informera och stödja personal som vill ta
över sin verksamhet samt hur handläggning av utmaningar ska ske.
I stadens anvisningar för personalövertagande av verksamhet undantas skolverksamheten. Detta betyder att grund-, gymnasie- eller
särskola inte är möjliga att avknoppa från stadens organisation. Fortsättningsvis är det inom utbildningsnämndens ansvarsområde
endast möjligt att ta över fritidshem (med sedvanlig tillståndsprövning), fritidsklubbar och verksamhet som i dag upphandlas; som
tillagning av skolmåltider, lokalvård med mera.
Upphandlingssamordnarna vid administrativa avdelningen är utsedda att vara kontaktpersoner för frågor rörande personalövertagande
av verksamhet och utmaning. I arbetet ingår att delta i stadens nätverk för kontaktpersoner för dessa frågor, ge all nödvändig information och stöd till personal som har ambitioner att ta över sin verksamhet samt handlägga ärenden som rör utmaningar av verksamhet.
Varje personalövertagande av verksamhet och utmaning har sina specifika villkor och förutsättningar och därför går det inte i detalj
att definiera hur arbetet ska gå till. Här nedan följer en redovisning av hur arbetet övergripande ska genomföras.
Utbildningsnämnden beviljar tillstånd att bedriva fritidshem i privat regi. Handläggning av personalövertagande/utmaning av fritidshem sker som regel i två faser och ofta parallellt. Ansökan om personalövertagande/utmaning av verksamheten lämnas till nämnden
och samtidigt analyserar förvaltningen behovet som ansökan avser samt bedömer sökandens lämplighet att bedriva verksamheten.
Processen avslutas med att förvaltningen föreslår nämnden att godkänna eller avslå ansökan om personalövertagande/utmaning Om
ansökan godkänns måste nämnden fatta beslut om att verksamheten i kommunal regi avvecklas.
I olika skeden i ärenden om personalövertagande/utmaning kommer frågor att hanteras som berör övertagande/erbjudande för personal att arbeta i den nya organisationen, inventarier, hyreskontrakt mm. Som hjälp i handläggningen finns olika stödfunktioner och
anvisningar framtagna för arbetet.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 13 (16)
2011-11-22
Personalövertagande av fritidshem
En förutsättning för personalövertagande av fritidshem är att processen stöds av en majoritet av föräldrar och personal. I samband
med beslut om personalövertagande ska också beslut tas om att lägga ned berörd enhet samt överföra hyreskontraktet till ny utförare.
Personalövertagande av övrig verksamhet
Personalövertagande av övriga verksamheter beslutar nämnden om. Ett positivt beslut om personalövertagande följs alltid av upphandling som genomförs enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) vilket möjliggör att övriga intresserade aktörer på marknaden
också kan lägga anbud på verksamheten.
Utmaning av fritidshem och övrig verksamhet
I stadens policy för upphandling och konkurrens är beslutat att ”vem som helst – medarbetare, enskilda eller företag – har rätt att kräva att viss verksamhet skall upphandlas” vilket vedertaget i staden kallas ”utmaningsrätt”. Varje nämnd i staden har i uppdrag att seriöst analysera och ta ställning till varje enskild utmaning och därefter besluta att bevilja eller avslå denna.
Varje enskild utmaning har sina specifika förutsättningar och önskemål och det går inte att ange några entydiga generella riktlinjer för
detta arbete. Förutom att kontrollera tillstånd m.m. bör bedömningen av utmaningar genomföras med liknande utgångspunkter som
vid personalövertagande av fritidshem och övrig verksamhet.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
BILAGA 24
SID 14 (16)
2011-11-22
Analys
Anvisningar
Avsnittet nedan ska innehålla en analys av nämndens hela verksamhet utifrån ett konkurrensutsättningsperspektiv och skall övergripande visa hur nämnden avser arbeta för att
uppnå av KF fastställda mål, som att säkerställa verksamhetens kvalitet samt att mindre aktörer ges möjlighet att konkurrera. Om det enligt nämndens uppfattning finns verksamheter som inte kan upphandlas ska motiven för detta redovisas. Nämnden ska också kommentera vald starttidpunkt för upphandlingsprojekten. Tips: Använd tabb-knappen
(eller uppåt- och nedåtpil) för att förflytta dig mellan fälten i formuläret. Det går endast att skriva text i de avsedda rutorna i denna mall. Du kan inte ändra övrig text.
En uppdaterad analys av utbildningsnämndens verksamhet vad avser upphandling i konkurrens lämnas i denna bilaga till verksamhetsplan 2012.
Huvudregeln är att det inte är möjligt att köpa undervisningen i skolan från utomstående via upphandling enligt skollagen. Den möjlighet som erbjuds är att söka tillstånd hos Skolverket att bilda fristående skola och därmed bli ”sin egen” huvudman. Enligt lagstiftningen finns följande undantag från huvudregeln och denna är:
- undervisning i karaktärsämnen i gymnasieskolan som har en yrkesinriktad eller estetisk profil
All aktivitet inom en skolenhet är att betrakta som en verksamhet, vilket innebär att rektor inom ramen för gällande mål och riktlinjer för verksamheten beslutar om en tjänst ska utföras av anställda medarbetare eller köpas från annan utförare. Undantaget vad gäller myndighetsutövning grundas på de rättsliga hinder som föreligger för att upphandla myndighetsutövning. Det finns däremot möjlighet att inom ramen för gällande lagstiftning från utomstående konsulter köpa utredningstjänster m.m. som ska ligga till grund för beslut som utgör myndighetsutövning.
Generellt är tjänster inom central administration undantagen upphandling i konkurrens då dessa tjänster har definierats utgöra lednings- och stödfunktioner.
Verksamhet som idag i olika omfattning upphandlas inom grund- och gymnasieskolans ansvarsområde och som även fortsättningsvis utifrån KF:s
mål och anvisningar bör upphandlas är skolmat, lokalvård och vaktmästeri- och receptionstjänster. En inventering av fördelningen mellan tjänster
utförda i egen regi respektive privat regi på skolenheterna inom områdena skolmåltider och lokalvård kommer att genomföras under 2012 som underlag för överväganden om fortsatt konkurrensutsättning. Under 2012 kommer former och organisation utvecklas för ökat stöd till skolorna vad
gäller upphandling av tjänster inom områdena skolmåltid, städning, administration mm.
Inom uppdragsavdelningens ansvarsområde har upphandling av ramavtal för tjänster inom elevhälsan genomförts och ramavtal för tjänster inom
skolstöd har upphandling påbörjats. Avtal har tecknats fr.o.m. ht 2011 för elevhälsan och för skolstöd planeras avtalsstart from ht 2012.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
BILAGA 24
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
SID 15 (16)
2011-11-22
Egenregianbud
Anvisningar
Redovisa inom vilka verksamhetsgrenar egenregianbud kommer att utarbetas.
Utbildningsnämnden tar i varje enskild upphandling ställning till om egenregianbud ska lämnas eller inte.
Förteckning över planerade verksamhetsupphandlingar och befintliga verksamhetsavtal
Område: Utbildning
Anvisning: redovisa, i tabellen nedan, för verksamhetsområdet vilka verksamheter som nämnden planerar upphandla i konkurrens. Ange tidsangivelser för när upphandling ska
ske samt planerad avtalsperiod. Redovisa även gällande verksamhetsavtal och entreprenadöverenskommelser för det aktuella verksamhetsområdet.
Tips: Använd tabb-knappen (eller uppåt- och nedåtpil) för att förflytta dig mellan fälten i formuläret. Det går endast att skriva text i de avsedda rutorna i denna mall.
Verksamhetens namn
(t.ex. boendets namn)
Verksamhet/objekt
(beskrivning)
Planerat start- Avtalsperiod
datum för
(fr.o.m. - t.o.m.)
upphandling
Uppskattat
upphandlingsvärde, tkr/år.
Planerade verksamhetsupphandlingar
Grundskole- och gymnasieavdelningen
Grundskole- och gymnasieavdelningen
Ramavtal skolsköterskor, skolläkare och psykologer
Ramavtal för skolstöd (kuratorer, specialpedagoger, arbetsterapeuter, SYV)
110801-130731
tkr
Hösten 2011
120801-140831
tkr
Hösten 2011
(förnyad upphandling)
120801-140731
tkr
Gällande verksamhetsavtal/entreprenadöverenskommelser
Grund-, gymnasieskola/ fritidshem
(gemensamt med samtliga stadsdelsnämnder (förskola))
Ramavtal för vikarieförmedling inom de pedagogiska verksamheterna
Grund- o gymnasieskolan
Sociala trygghetstjänster
090801-110731
tkr
Grund- o gymnasieskolan
Handledningstjänster
110801-130731
tkr
Central förvaltning
Reception och vaktmästeri på central förvaltning
090101-111231
tkr
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
AKTIVITETSPLAN FÖR UPPHANDLING I KONKURRENS
A D M I N I S T R AT I VA AV D E L N I N G E N
BILAGA 24
SID 16 (16)
2011-11-22
Kontaktuppgifter
Anvisning
Redovisa nedan kontaktuppgifter till den eller de personer som utsetts till förvaltningens kontaktperson/er i frågor rörande upphandling och konkurrens.
Upphandling och konkurrens: Mechthild Kleinschmidt (508 33 879) och Claes Hermansson (508 33 941)
Personalövertagande av verksamhet: Claes Hermansson och Mechthild Kleinschmidt (tfn som ovan)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA 25
SID 1 (14)
2012-01-31
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
Utbildningsförvaltningen genomför ett stort antal insatser i olika former. Insatserna berör policies, samverkan,
kompetensutveckling och utvecklingsarbeten av skiftande slag. Syftet med bilagan är att kortfattat synliggöra de insatser som ska
genomföras, vem som är ansvarig (eller vilka som bör samarbeta/samverka kring insatsen). Dessa uppgifter ska sedan ligga till
grund för förvaltningens avdelnings- och enhetsvisa verksamhetsplaner och vara en del av nästa års verksamhetsuppföljning.
Gulmarkerat visar huvudansvar för samordning.
Utbildningsnämnden bidrar till att höja utbildningsnivån bland stadens invånare
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Internationell skola - internationell skola på grundskolenivå startar höstterminen 2012
GY
Yrkesutbildning/
- erbjuda attraktiva yrkesutbildningar, lokala och regionala programråd
LS/GY
lärlingsutbildning
samverkar med respektive yrkesbransch
- lärlingsutbildning inom alla yrkesprogram
GY
Utbildningsnämnden upphandlar flera delar av verksamheten i konkurrens
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Upphandling
- förvaltningen deltar i centrala upphandlingar
A
- upphandlingsstöd ges till enheter
A
- under året avslutas upphandlingar av bemanningstjänster för de
A
pedagogiska verksamheterna och tjänster inom skolstöd
Utbildningsnämnden ska verka för att andelen 20-åringar med slutförd gymnasieutbildning ökar
Studieavbrott
- förbättrad uppföljning av studieavbrott, skolbyten och programbyten
GY/T
på individnivå
www.stockholm.se
SID 2 (14)
- stöd för elever med svårigheter inom ramen för nationellt program
GY
- eleverna ska ha tillgång till utbildade studie- och yrkesvägledare
GR/GY
- kompetensutvecklingen av och informationen till syv ska utvecklas
GR/GY
- samverkan vid övergången gr/gy ska utvecklas
GR/GY/T
Introduktionspro- utveckling av de nya introduktionsprogrammen under medverkan av
GY
gram
råden för introduktionsprogrammen och rådet för språkintroduktion
- branschsamverkan för utveckling av nya yrkesutbildningar inom
GY
yrkesintroduktion
Uppföljnings- intensifiera samarbetet mellan gymnasieslussen, arbetsmarknadsGY
ansvaret
förvaltningen/Jobbtorgen, stadsdelsförvaltningarna och
arbetsförmedlingen för att erbjuda olika insatser för målgruppen
Genom att erbjuda olika utbildnings- och praktikplatser bidrar utbildningsnämnden till att fler personer
kan bli anställningsbara
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Praktikanter
- praktikanter från Jobbtorgen samt ungdomar för sommarjobb tas emot
P
Utbildningsnämnden bidrar aktivt till en hållbar livsmiljö
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Hållbar utveckling - stöd till skolornas arbete med energiförbrukning
A/GR/GY
- stöd till skolornas arbete med hållbar utveckling
GR/GY/A
- stimulera fler skolor att bli certifierade, bl.a. för Grön Flagg
A/GR/GY
- implementering av riktlinjer för kost/skolmåltider
A/GR/GY
- utbildningsinsatser för ökad medvetenhet kring ekologiska produkter
A/GR
- åtgärder för bl.a. sortering av matavfall
GR/GY/A
- arbetet med att minska elförbrukningen fortsätter
GR/GY/A
- ta fram och besluta om miljöhandlingsplan
GR/GY/A
Studie- och
yrkesvägledning
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 3 (14)
Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur och delta i idrottslivet
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Kultur
- fortsatt utveckling av portalen Kulan
GR/GY/T
- aktivt deltagande i Skapande skola
GR
- fortsatt utveckling Stockholmskällan, nytt avtal, verktyg för kontinuerlig
LS
utvärdering, nylansering av webbplatsen
- Strindbergsåret. I samverkan med Alma gåva i form av en bok
GR/GY
Idrott
- utveckling av idrottsprofileringar i Farsta stadsdel
LS/GR/GY
- Idrottslyftet i Farsta
LS/GR/GY
Utbildningsnämnden bidrar till en säker och trygg verksamhet
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Säkerhetsarbete/
- övning ska genomföras med den centrala krisledningen
A
krishantering
- strategier, riktlinjer och stödmaterial för säkerhetsarbetet ska
A
implementeras
- utbildnings- informationsinsatser om RISK ska genomföras
A
- det systematiska brandskyddsarbetet ska följas upp och utvecklas
A
Utbildningsnämnden ger goda förutsättningar för vårdnadshavares och elevers val av förskola och skola.
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Jämför Service/
- Jämför Service ska utvecklas och göras tillgänglig både för personer
T
Förskolekön/
med ett annat modersmål, minoritetsspråk och personer med
e-tjänsten
funktionsnedsättning
- informationen i Jämför Service ska kunna återanvändas på en
T
informationsmarknad i enlighet med stadens handlingsplan för
öppen data
- samverkan med KSL och SLK för en gemensam plattform för
T/GY
kvalitetsjämförelse av Stockholms läns gymnasieskolor
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 4 (14)
- probleminventering avseende hinder för fristående förskolors
T
deltagande i den gemensamma kön
- e-tjänster för skolval ska utvecklas till att omfatta fler årskurser och ett
T
ökat deltagande av fristående verksamheter inom grundskolan
- i samverkan med SLK ska förändringar av förskolekön och dess
T
regelverk utredas
Utbildningsnämnden verkar för att alla barn och elever erbjuds verksamheter av god kvalitet oavsett
anordnare
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Förskola
- särskild satsning på tillsyn av fristående förskolor, pedagogisk omsorg
T
och fristående fritidshem, tillsyn av varje enhet minst en gång vart fjärde
år
- efterlevanden inom förskolan av lagen om registerkontroll ska följas upp T
- stadens förskoleplan ska revideras
T
Skola
- rutiner för insyn i fristående grund- och gymnasieskolor ska tas fram
T
- extern utvärdering av skolor och fritidshem
T
- utredning av hanteringen av skolpliktsbevakningen
T
- öka kvaliteten i skolpliktsbevakningen för att säkerställa att alla elever får T/GR
den utbildning de har rätt till
- branschråd för grundskolan inrättas
T/GR
- kartläggning av romska barns situation ska genomföras
LS
Utbildningsnämnden ska följa upp resultaten för de fristående skolorna i staden
Uppföljning
- olika nyckeltal används i uppföljning av fristående skolor
T
fristående skolor
- genom utvecklad insyn/kommunikation utvecklar staden en värdeneutral
T
information till medborgarna
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 5 (14)
Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt
utifrån läroplansmålen
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Analys och
- utveckling av analys och bedömning ska fortsätta, tydlig koppling mål.
T/LS/GR/GY
bedömning
resultat och insatta resurser
Nationella prov
- försöksverksamhet där lärare vid annan skola rättar avidentifierade
T/GR/GY
nationella prov
Resultatdialoger
- utveckling av resultatdialoger på och mellan alla nivåer
T/GR/GY/LS
- skolor med ett utvecklat kvalitetsarbete ska uppmanas
GR/GY
delta i stadens kvalitetsutmärkelse
Skola på veten- spridning av aktuell forskning genom bl.a. pedagogstockholm
T/GR/GY
skaplig grund
- ökad samverkan kring FoU-frågorna
T/GR/GY
-forskningssamverkan med högskola/universitet
T/GR/GY
- fler lärare skolledare med examen på avancerad nivå
GR/GY/T
- uppdrag som utvecklingslärare i skolan
GR/GY/T
- långsiktigt mål att varje skola anställer en lekrorstjänst
GR/GY/T
Skolplan
- stadens skolplan ska revideras
LS/T/GR/GY
Reformarbetet
- fortsatt reformimplementering och uppföljning av skolornas lokala arbete GR/GY
- bedömning och betyg
GR/GY
- förtydligande av grundsärskolans kunskapsuppdrag
GR
- implementering Gysär 2013
GY
Utvecklingssatsningar
Strategier för högre - lyfta skolor med låg måluppfyllelse, Järva/Söderort utgångspunkt
LS/T/GR/GY
måluppfyllelse
- sprida goda exempel avseende skolor som trots sina förutsättningar når
GR/GY
goda resultat.
- utveckla strategier för särskilt begåvade elever
GR/GY
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 6 (14)
Matematik
Naturvetenskap
och teknik
Läs- och
språkutveckling
Lärarcoacher
Genus och
jämställdhet
Utveckling av
språkval
Studie- och
yrkesvägledning
- kompetens för att förbättra skolsituationen/undervisningen för
nyanlända/sent anlända
- sommarskola
- lördagsundervisning
- preparandutbildning förlagt till några grundskolor
- utvecklingsplan i samverkan med NCM tas fram
- matematiktest gymnasiet i fullskala
- e-math
- samla lärresurser inom naturvetenskap och teknik för utvecklingsstöd
till skolorna
- T-4 Bromma gymnasium
- Start-up School Kista
- pågående satsningar på läs- och språkutveckling fortsätter
GR/GY
GR/GY
GY
GY/GR
LS/GR/GY
T/GY
GY
T/GR/GY
GY
GY
GR
- coacher erbjuds lärare/skolledare som stöd i det lokala utvecklingsarbetet
- variationer utifrån genus/jämställdhetsperspektiv ska analyseras och leda
till åtaganden i arbetsplanerna, för att öka måluppfyllelse
- fler utomeuropeiska språkval inom gymnasieskolan (kinesiska,
portugisiska, arabiska och ryska)
- utveckla skolformsövergripande syv-nätverk
- säkerställa och utveckla den lokala syv-funktionen
- analys av kompetensförsörjningsbehov studie- och yrkesvägledare
T/GR
T/GR/GY
- tydliga krav på ledning, ansvar och uppdrag avseende elevhälsoarbetet utifrån kvalitetsprogrammet för elevhälsoarbetet
- ansökan om medel från tillfälligt riktat statsbidrag avseende bl.a. fler
GR/GY
GY
GR/GY/LS
GR/GY/LS
GR/GY/LS
Elevhälsa
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
A/GR/GY
SID 7 (14)
skolsköterskor, kuratorer
- ingen elev ska placeras (HVB) utan att elevens skolgång är säkrad
- elever på HVB-hem ska ha utbildade lärare
- samverkan med bl.a. socialförvaltningen om hemmasittare
- elevhälsa på nätet
- insynsarbete fristående skolors skolhälsovård
- arbetet med tillgänglighet till journaler genom e-tjänst avslutas
- avtal med landstinget och ungdomsmottagning
Nyanlända och
- stöd till skolorna validering nyanlända
sent anlända
- ökad samverkan och samlad kompetens rörande mottagande av nyanlända
och sent anlända
- studiehandledning/ämnesundervisning på modersmål ska förbättras
Elever i behov av särskilt stöd
- vägledning/”sluss” för grundskoleelever
Inkludering
- utbildning hos Harvard Graduate School of Education i inkluderande
arbetssätt
Åtgärdsprogram
- riktlinjer, stödmaterial avseende åtgärdsprogram ska uppdateras/
förtydligas
- utbildning och juridiskt stöd till rektorer avseende bl.a. åtgärdsprogram
- kompetensutveckling speciallärare/specialpedagoger
Elever med
- ökad samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten
funktionsned- särskilt följa skolornas arbete med ”Program för delaktighet för personer
sättning
med funktionsnedsättning”
- språkförskola i Västerort
- Hugis rörande elever med hörselskada/dövhet i gymnasieskolan fortsätter
- nya rutiner för uppföljning elever med funktionsnedsättning
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
GR/GY
GR/GY
GR/GY
T/GR/GY
T
ULE
T
GR/GY
GR/GY
GR/GY
LS
T/GR/GY
GR/GY
GR/GY
GR/GY
GR/GY
GR/GY
T
GY
T/GR/GY
SID 8 (14)
S:t Örjan
- utveckling/anpassning av verksamheten inom S:t Örjan
Digitala verktyg för skolutveckling
LIS
- ökad användarvänlighet och möjlighet till analysstöd i LIS
- LIS ska fungera som databas för informationslagring och som
distributionskanal till Jämför Service
- alla data i LIS ska redovisas uppdelat på kön
Samordning/föränd - Fronter, Hanna, Stockholms Skolwebb, BoSko och Frisko utvecklas till
-ring befintliga
ett gemensamt verktyg/ system för samtliga pedagogiska verksamheter
verksamhets- frånvarohantering, dokumentation, uppföljning, kommunikation med
system
vårdnadshavare prioriteras
Kompetens- PIM-gr avslutas under 2012
utveckling
- PIM-gy fortsätter, skolorna ökat ansvar, egna examinatorer
- egna digitala lärresurser genom samverkan med Intel och Learnify
It-strategi
- implementera it-strategi
- it-relaterade indikatorer utarbetas
- stöd till några skolor som får stöd att gå före som goda
exempel/inspirationsplatser
IT-pedagogisk
- UtbF, Kista-mässan och Rektorsakademien genomför en it-pedagogisk
mässa
mässa
Paketerade
- ett varierat utbud av pedagogiska applikationer ska utökas och mark
applikationer
nadsföras ytterligare, utveckla e-tjänster och mobila applikationer (appar)
- it-tjänst införs som ger vårdnadshavare möjlighet att få information om
elevers frånvaro via både SMS och e-post
iPad
- förslag utarbetas vilka e-tjänster/funktioner åtkomliga från bl.a. iPad
- webbtjänsters kompatibilitet med iPad
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
GR
T
T
T
T
T/GR/GY
GR
GY
GR/GY
LS/GR/GY
LS/T
GR/GY/LS
LS
GR/GY
T/LS
T/GR/GY
SID 9 (14)
Elever i behov av
särskilt it-stöd
(SITS)
Ungdomselevdatabas
- behovsanalys, översyn befintliga lösningar som underlag för ökad
T
tillgänglighet för elever med funktionshinder
- utveckla en it-miljö för elever i behov av särskilt stöd
T
- ny ungdoms- och elevdatabas i KSL-regi i drift våren 2012
T/GY/LS
- under våren 2012 utreder utbildningsförvaltningen om
T
månadsutbetalningar av elevpeng ska göras även till gymnasieskolor i
egen regi
Fritidshemmet
- utvecklingsplan för fritidshemmen
GR
- goda lösningar ska spridas bl.a. läxhjälp och it-användningen på
GR
fritidshem
Spets- och profil- ansökan om bl.a. särskilda varianter till skolverket
GY
skolor
- ansöka om spetsutbildning inom stadens kommunala grundskolor
GR
Attraktiva
- uppdrag att under 2012 utreda möjligheten att utöka antalet
GY
gymnasieskolor
antagningsplatser vid dessa skolor
- öka attraktiviteten på gymnasieskolor med lågt söktryck
GY
Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Trygghet
- implementering av de gemensamma riktlinjerna för trygghet och
GR/GY
studiero
- tydliggöra vad som är skolans respektive hemmens ansvarsområde för att GR/GY
upptäcka och motverka nätmobbning.
- inspirationsplatser skolor med gott värdegrundsarbete
T/GR/GY
Studiero
- analys av orsakerna till de låga värdena för elevernas uppfattning om
GR/GY
arbetsro utreds
Samverkan med
- alla HVB-placerade elever ska ha utbildade lärare i undervisningen
GR/GY
socialtjänst m.fl.
- samverkan med socialförv. om skolpliktiga elever som inte fullgör sin
GR
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 10 (14)
skolgång
- utreda behov av undervisning för elever i särskilt boende och föreslå
GR
åtgärder
- behovet av en så kallad skolakut för grundskoleelever utreds
GR
Frånvaro
- frånvaron registreras digitalt i Stockholms Skolwebb och Fronter
GR/GY
- rutiner för anmälan av ogiltig frånvaro till CSN
GY
Samtliga elever i stadens kommunala ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt
eget lärande (Ansvar och inflytande)
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Elevernas ansvar
- säkerställa perspektivet i det fortsatta implementeringsarbetet av Lgr11
GR/GY
inflytande
och Gy 2011
Kunskapsutveck- all dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan ska
GR
ling
ske via Stockholms skolwebb
- den digitala elevdokumentationen ska utvecklas
GR
Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt (Samverkan)
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Förskola, skola,
- implementering samverkansavtalen
GR/GY
stadsdelar, polis
- brottsförebyggande arbetet
GR/GY
- rutiner för övergång mellan förskola och skola tas fram, i samverkan med T
stadsdelsförvaltningarna
Entreprenörskap
- Global Entrepreneurship Programme
GY
- Samverkan med Ung Företagsamhet, Transfer samt ex. Mentor,
GR/GY
Framtidsfrön, MeUniversity,
Yrkesbranscher
- nya samverkansformer mellan STFG och branschen
- vård- och omsorgscollege
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
GY
GY
SID 11 (14)
Högskola/univer- samverkan med Stockholms akademiska forum
GY
sitet
- öka möjligheterna för eleverna att läsa högskolekurser i gymnasieskolan
GY
Internationaliser- Global Citizen Programme, studie besök/APL Kina/Indien
LS/GY
ing
Utbildningsnämnden ger förutsättningar för medarbetare att kunna ta initiativ till att utveckla sig och
sitt uppdrag
Utbildningsnämnden ger förutsättningar för att chefer utövar ett ledarskap med fokus på
verksamhetens måluppfyllelse och medarbetares utveckling
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Kompetensförsörj- - insatser för långsiktig kompetensförsörjning
P/T/GR/GY
ning/Kompetens- kartläggning medarbetares kompetens
P/LS
utveckling
- erbjudande om kompetensutveckling med anledning av skärpta krav
P/T/GR/GY
- databas för behörighets-/legitimationsinformation
P/LS
- kompetensinsatser och karriärvägar för förskolans personal
T/ P
- ökade möjligheter för förskollärare att delta i forskning
T/P
- handlingsplan för ökad andel pedagogiskt utbildad personal inom
GR /P/T
fritidshemmen
- distansutbildning för barnskötare och lärare med inriktning fritidshem
T/P/GR
- Lärarlyftet 2 ska nyttjas. Prioritet matematik tidigare år, matematik senare
år, no-ämnen, teknik, svenska som andraspråk, engelska
T/P/GR/GY
- obehöriga lärares deltagande i behörighetskompletterande insatser
P/T/GR/GY
- intensivsvenska för akademiker
P/T
- introduktionsprogram för nyanställda
T/P/GR/GY
- bedömning lärare inom introduktionsår
T/P/GR/GY
- fler lärare/rektorer ges möjlighet att studera på avancerad nivå
T/P/GR/GY
- fler lektorer, långsiktigt mål minst en lektor per skola
GR/GY/P/T
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
SID 12 (14)
Chefsprogram
Lönebildning
Skolornas
arbetsorganisation
Arbetsmiljö
- dokumentation av lärares professionsutveckling för meritering som
skickliga lärare
- olika former av utvecklingsläraruppdrag
- riktade utvecklingsinsatser även till andra grupper av anställda
- VFU, försök med VFU-skolor
- uppföljning av chefer inom nya gy.org. och biträdande
rektorer inom gr
- chefsutbildning med fokus på arbetsorganisation och undervisning
- fokus på tydliga uppdragsbeskrivningar för chefer och uppföljning
av rekryteringsprocessen
- identifiering av medarbetare med potential/intresse för chefsuppdrag
- strategi för att öka antalet sökande till chefstjänster
- analys/utveckling av samband resultat/löneutveckling och utvärdering
av funktionaliteten av de nya lönekriterierna efter löneöversynen 2012
- utvärdera hur lönekriterierna för lärare fungerat för lönespridning samt
utveckla kriterierna
- partsgemensamt arbete med DIK/Vårdförbundet för utveckling av
lönekriterier bibliotekarier/skolköterskor
- projekt för utveckling av skolornas arbetsorganisation.
- försöksverksamhet i samarbete med SKL och McKinsey på två skolor
- partsgrupp för förändrad arbetsorganisation för högre måluppfyllelse
utifrån HÖK10
- ökad rörlighet lärare
- årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
- vid behov handlingsplaner för systematiskt arbetsmiljöarbete
- arbetsmiljöutbildningar chefer/skyddsombud
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
T/P/GR/GY/LS
T/P/GR/GY
P/GR/GY
T/GR/GY
P/GR/GY
P/GR/GY
GR/GY/P
P/GR/GY
P/GR/GY
P/GR/GY
PGR/GY
P/GR/GY
LS/P/ GR/GY
GR
P/GR/GY/LS
LS/P/ GR/GY
P/GR/GY
P
P
SID 13 (14)
- handledning chefer och samverkansgrupper
- alla enheter har ett tydligt uppdrag att sänka sjukfrånvaron och bidra
till medarbetares hälsa, stöd ges till chefer
- stärkt samarbete med Försäkringskassan
- insatser för minskad korttidsfrånvaro
- samarbete med MedHelp avseende sjuk-/friskanmälan, utvärdering av
effekterna
Omställningsarbete - pensions- avgångslösningar för minimerade konsekvenser av
/Personalplanering
neddragning i verksamheterna
Jämställdhet och
- översyn av rutiner/struktur förvaltningens jämställdhets- och
mångfald
mångfaldsarbete
Utbildningsnämnden ökar kostnadsmedvetenheten och prognossäkerheten
Område
Insats/aktivitet
Ökade medel till
- effektivare administration
kärnverksamheten - minskad energiförbrukning
- minskade kostnader för sjukfrånvaro
Förskola
- månadsvis tilldelning till fristående anordnare utreds
- fördelning till fristående förskolor/pedagogisk omsorg av resurser för
barn i behov av omfattande särskilt stöd ses över
Grundskola/
- användningen av socioekonomiskt tilläggsanslag följs upp
fritidshem
- utredning om månadsvisa prestationsavläsningar för grundskolan
- schablonberäkning ersättning omsorg under tid då förskola/
fritidshem inte erbjuds utreds
- tilläggspeng för verksamhetsstöd ska följas upp med fokus på
rättstillämpningen
Hälsa-sjukfrånvaro
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
P
P/GR/GY
P
P/GR/GY
P
P/GR/GY
P/T/GR/GY
Ansvar
A/ALLA
A/ALLA
P/ALLA
T/A
T/A
T/A
T/A
T/A
T/A
SID 14 (14)
Gymnasieskolan
- utredning av gemensamma regler för kommunal/fristående gymnasieT/A/GY
skola avseende fördelning av medel för elever med extra ordinära behov
- uppföljning programpeng när Gy2011 är implementerat
A/GY
- ev. justering av interkommunal ersättning danselever hösten 2012
A/GY
Särskolan
- utredning om konsekvenserna av Gysär 2013 för resursfördelningen
A/GY
- genomgång resursfördelningen till de olika programmen nuvarande Gysär A/GY
Utbildningsnämnden ökar resurserna till kärnverksamheterna genom en effektivare administrationsoch lokalhantering
Område
Insats/aktivitet
Ansvar
Lokaler
- projektet Skolbyggnation för ett växande Stockholm
A/GR
grundskolan
Lokaler gymnasie- - Lokaleffektivisering gymnasieskolan
A/GY
skolan
Ramavtal
- nytt ramavtal med SISAB under 2012
A
Tillgänglighet
- fortsatt långsiktigt arbete med tillgänglighetsanpassning av lokaler
A/GR/GY
Skolkök
- långsiktig plan för upprustning av skolköken
A/GR/GY
Informations- intensifierat arbete med att säkerställa hantering av personuppgifter
T
hantering
enligt PUL
- tydliggöra rutiner enligt PUL på skolorna
GR/GY/P
- anslutning av förvaltningens system till stadens e-arkiv
T/P
- strategi för digital långsiktslagring
T/P
ARBETSOMRÅDEN OCH INSATSER 2012-2014
www.stockholm.se
ILS 2012: Risk & Väsentlighet Indikatorer - 2012 (Utbildningsnämnden)
Verksamhetsområde
Indikator
Arbetsmarknadsåtgärder Antal ungdomar som fått
sommarjobb i stadens regi
(alla nämnder/bolag)
(Utbildningsnämnden)
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
öka
Bilaga 26
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
Information/styrning
Att målet inte
kommuniceras ut i
organisationen
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Effektivitet
Administrationens andel av
de totala kostnaderna (alla
nämnder)
(Utbildningsnämnden)
minska
Ledarskap
att de administrativa
processerna inte utvecklas
så att administrationen blir
effektivare och kan minska
sin andel av den totala
kostnaden
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ekonomi
Nämndens budgetföljsamhet
efter resultatöverföringar
(alla nämnder)
(Utbildningsnämnden)
100 %
Befogenhet
att beslut för att hålla
budget inte verkställs
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Information
att den information som
finns inom
utbildningsförvaltningen inte
kommuniceras och används
på ett sådant sätt att
budget hålls.
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Skydd av tillgångar
att skyddet av tillgångar
inte är tillräckligt så att
kostnaden att ersätta dem
ökar.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Befogenhet
att beslut för att hålla
budget inte verkställs
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Information
att den information som
finns inom
utbildningsförvaltningen inte
kommuniceras och används
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Nämndens budgetföljsamhet
före resultatöverföringar (alla
nämnder)
(Utbildningsnämnden)
100 %
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
på ett sådant sätt att
budget hålls.
Skydd av tillgångar
att skyddet av tillgångar
inte är tillräckligt så att
kostnaden att ersätta dem
ökar.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
+/- 1 %
Information
att den information som
finns om ekonomin i
utbildningsförvaltningen inte
kommuniceras på ett öppet
sätt
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel behöriga lärare i
grundskolan
(Utbildningsnämnden)
öka
Kompetensförsörjning
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
behöriga lärare för att
ersätta de som går i pension
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel elever i
skolundersökningen i årskurs
8 som är nöjda med Jag
känner mig trygg i skolan
(Utbildningsnämnden)
öka
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens
3 - Möjlig
3 - Kännbar
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Värdegrund
att värdegrundsarbetet inte
genomsyrar arbetet
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Nämndens prognossäkerhet
T2 (alla nämnder)
(Utbildningsnämnden)
Grundskola och
skolbarnomsorg
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
Andel elever i årskurs 9 som
uppnått målen i alla ämnen
(Utbildningsnämnden)
öka
Ej aktuell
Ej aktuell
Verksamhetsområde
Indikator
Andel elever som har klarat
samtliga delprov i matematik
på de nationella proven i
årskurs 3
(Utbildningsnämnden)
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
fastställs
2012
Andel elever som har klarat
fastställs
samtliga delprov i svenska på
2012
de nationella proven i årskurs
3 (Utbildningsnämnden)
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Verksamhetsområde
Indikator
Andel elever som läser med
flyt i årskurs 3
(Utbildningsnämnden)
Andel elever som uppnått
kravnivån på de nationella
proven i årskurs 6
(Utbildningsnämnden)
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
öka
öka
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
resultat.
Andel elever som uppnått
kravnivån på de nationella
proven i årskurs 9
(Utbildningsnämnden)
Andel elever som är behöriga
till nationella program
(Utbildningsnämnden)
Ogiltig frånvaro i grundskolan
(Utbildningsnämnden)
öka
öka
minska
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att utbildningsförvaltningen
inte kan ta fram information
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
om frånvaron på olika
summeringsnivåer
Gymnasieskola
Andel behöriga lärare i
gymnasieskolan
(Utbildningsnämnden)
öka
Kompetensförsörjning
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
behöriga lärare för att
ersätta de som går i pension
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel elever med
grundläggande behörighet till
högskola och universitet
(Utbildningsnämnden)
öka
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel elever som uppnått
kravnivån på de nationella
proven i gymnasiet
(Utbildningsnämnden)
öka
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
Andel gymnasieelever med
godkänt i alla kurser i
slutbetyget vid vårterminens
slut (exkl. IV-programmet)
(Utbildningsnämnden)
Andel gymnasieelever som
fullföljt utbildningen inom fyra
år (Utbildningsnämnden)
Andel nöjda elever i
öka
öka
öka
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att informationen om
studieresultat inte används
eller inte finns tillgänglig så
att insatser kan göras rätt
tid.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
gymnasieundersökningen
avseende lugn och ro i skolan
(Utbildningsnämnden)
Andel nöjda elever i
gymnasieundersökningen
avseende möjligheten att
känna sig trygg i skolan
(Utbildningsnämnden)
Miljö
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
öka
Ogiltig frånvaro i
gymnasieskolan
(Utbildningsnämnden)
minska
Andel elbilar
(Utbildningsnämnden)
öka
Andel miljöbilar i stadens
bilflotta
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
100 %
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Värdegrund
att värdegrundsarbetet inte
genomsyrar arbetet
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Kompetens
att utbildningsförvaltningen
inte lyckas rekrytera
personal med rätt
kompetens.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Ledarskap
att inte resurserna inom
verksamheten används på
ett sådant sätt att man
uppnår bästa möjliga
resultat.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Värdegrund
att värdegrundsarbetet inte
genomsyrar arbetet
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
att utbildningsförvaltningen
inte kan ta fram information
om frånvaron på olika
summeringsnivåer
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information/styrning
Att målet inte
kommuniceras ut i
organisationen.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information/styrning
Att målet att enbart ha
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Verksamhetsområde
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
(Utbildningsnämnden)
Personalpolitik
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
miljöbilar inte
kommuniceras ut i
organisationen.
Resurser
Att utbildningsnämnden inte
har de resurser som behövs
för att byta ut alla bilar till
miljöbilar.
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Andel relevanta
upphandlingar av varor och
produkter där krav ställts på
att miljö- och hälsofarliga
ämnen inte ingår
(Utbildningsnämnden)
fastställs
2012
Information/styrning
att information om målet
inte kommuniceras till dem
som genomför
upphandlingarna
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Elanvändning per
kvadratmeter
(Utbildningsnämnden)
76 kWh
Resurser
Att utbildningsnämnden inte
har resurser att genomföra
tillräckligt många
energibesparande projekt.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Aktivt Medskapandeindex
(Utbildningsnämnden)
fastställs
2012
Information
Att information om målet för
indikatorn inte når ut till de
ansvariga cheferna
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Andel medarbetare på deltid
som erbjuds heltid
(Utbildningsnämnden)
fastställs
2012
Information
Att målet att erbjuda
deltidsanställda heltid inte
sprids i organisationen
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Chefer och ledare ställer
tydliga krav på sina
medarbetare
(Utbildningsnämnden)
fastställs
2012
Information
att informationssystemen
inte fungerar
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Medarbetare vet vad som
förväntas av dem i deras
arbete (Utbildningsnämnden)
fastställs
2012
Ledarskap
att ledarna i organisationen
inte lyckas att förmedla
målen med verksamheten
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
4,5 %
Arbetsmiljö
att den fysiska arbetsmiljön
är dålig
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Sjukfrånvaro (alla
nämnder/bolag)
(Utbildningsnämnden)
Verksamhetsområde
Säkerhet
Valfrihet
Indikator
KF:s
Årsmål Risk
årsmål
Genomförs
Finns
löp.
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
rutinbeskr.
kontroller
Ledarskap
att inte enheten inte lyckas
skapa ett arbetsklimat där
medarbetare trivs.
3 - Möjlig
3 - Kännbar
100 %
Resurser
att utbildningsförvaltningen
inte har resurser att arbeta
med alla de identifierade
sårbarheterna
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Antal krisledningsövningar i
nämnd/bolag på ledningsnivå
(Utbildningsnämnden)
47 st
Resurser
att utbildningsförvaltningen
inte har resurser att
genomföra antalet
krisledningsövningar
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Andel brukare som upplever
att de har valmöjlighet inom
skola (Utbildningsnämnden)
öka
Information
att information om
möjligheterna att välja skola
inte kommer ut till brukarna
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
35 %
Information/styrning
att information om att
upphandlingen ska öka inte
når ut i organisationen
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Tid
det är lång tidsperiod från
beslut till genomförd
upphandling
2 - Mindre
sannolikt
2 - Lindrig
Information/styrning
att information om att
upphandlingen ska öka inte
når ut i organisationen
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Tid
det är lång tidsperiod från
beslut till genomförd
upphandling
2 - Mindre
sannolikt
2 - Lindrig
Andel identifierade
sårbarheter som
styrelse/nämnd avser
förebygga eller minimera
under året
(Utbildningsnämnden)
Andel upphandlad
verksamhet i konkurrens (alla
nämnder)
(Utbildningsnämnden)
Andel upphandlad
verksamhet i konkurrens (alla
nämnder)
(Utbildningsnämnden)
35 %
ILS 2012: Risk & Väsentlighet väsentliga processer - 2012 (Utbildningsnämnden)
Verksamhet Väsentliga processer
Risk
Genomförs
Finns
löp.
rutinbeskr.
kontroller
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
Inköp/betalning till leverantörer
Attest
Ja
Att attestanterna inte gör de kontroller som ska
göras. Detta kan medföra att
utbildningsförvaltningen betalar för varor/tjänster
som inte levererats, att varor/tjänster köps in
som inte behövs i verksamheten osv.
Ja
4 - Sannolikt
4 - Allvarlig
Inventarier
Inköp av utrustning och inventarier
till verksamheterna
Skydd av tillgångar
att utrustningen och inventarierna förvaras så att
de kan utnyttjas hela livslängden och inte
försvinner ur verksamheten.
Ja
4 - Sannolikt
3 - Kännbar
Lokaler
Felaktiga beslutsunderlag
Felaktiga beslutsunderlag kan i värsta fall
innebära att en skola byggs utan att den behövs.
Det finns kontrollstationer i form av
beslutstillfällen, inriktningsbeslut och
genomförandebeslut. Varje gång prövas
beslutsunderlaget.
Ja
Ja
2 - Mindre
sannolikt
4 - Allvarlig
Oklar eller felaktig ambitionsnivå
Projekt kan bli onödigt dyra på grund av att
1. man gör för mycket
2. man gör för lite
Ja
Nej
2 - Mindre
sannolikt
3 - Kännbar
Delegation
Beslutsfattare följer inte delegationen
Ja
Ja
3 - Möjlig
4 - Allvarlig
Information
Fel/avsaknad av information kan medföra att
anställda får fel lön.
Ja
Ja
4 - Sannolikt
4 - Allvarlig
Användning av ramavtal
Ja
Enheter använder inte de ramavtal som
utbildningsnämnden är ansluten till. Kan medföra
skadeståndskrav eller att ramavtalen blir sämre
än de skulle vara.
Ja
4 - Sannolikt
4 - Allvarlig
Kravspecifikation
Nej
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Lokalprojekt bygger till viss del på
standardiserade lösningar för att
underlätta/snabba på genomförande.
Löneutbetalning
Upphandling
Ja
Verksamhet Väsentliga processer
Genomförs
Finns
löp.
rutinbeskr.
kontroller
Sannolikhet Väsentlighet Aktivitet
Ja
Ja
4 - Sannolikt
4 - Allvarlig
Utvärdering av anbud
Ja
Anbuden som kommit in utvärderas på annat sätt
än vad som angivits i förväg. Om så sker och
upphandlingen överklagas kan det innebära att
upphandlingen kan behöva göras om.
Nej
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Externa anordnare får ekonomiska problem
Ja
Ekonomiska problem hos anordnare kan få två
konsekvenser
- verksamheten inte får den kvalitet som
överenskommits
- kommunen har ansvaret för att barnen/eleverna
får omsorg/utbildning
Ja
3 - Möjlig
3 - Kännbar
Information
Fel i informationen kan ge felaktiga utbetalningar
och orsaka staden kostnader. Fel kan uppstå i
flera ställen under processen, de viktigaste är:
1. Att fel i informationen från anordnarna inte
upptäcks.
2. Att underlagen för utbetalningarna blir fel
3. Att felaktiga utbetalningar inte upptäcks
Ja
4 - Sannolikt
4 - Allvarlig
Risk
En otillräcklig kravspecifikation gör att
utbildningsnämnden upphandlar fel kvalitet eller
kvantitet
Uppföljning av avtal
Otillräcklig upphandling av avtal kan medföra att
utbildningsförvaltningen betalar för en sämre
vara/tjänst än vad som är överenskommet.
Utbetalning av bidrag till externa
anordnare av förskola och skola
Utbildningsnämnden betalar ut
bidrag till enskilt drivna förskolor
och fritidshem, friskolor samt till
andra kommuner för
stockholmsbarn och -elever.
Ja
ILS 2012: Internkontrollplan - 2012 (Utbildningsnämnden)
Indikator Väsentliga processer
Risk
Sannolikhet Väsentlighet Kontrollmoment
Ansvarig
Frekvens
Inköp/betalning till
leverantörer
(Utbildningsnämnden)
Attest
4 - Sannolikt 4 - Allvarlig
Att attestanterna inte gör de kontroller
som ska göras. Detta kan medföra att
utbildningsförvaltningen betalar för
varor/tjänster som inte levererats, att
varor/tjänster köps in som inte behövs i
verksamheten osv.
Attest och delegationsordning
Kontroll av enheters tillämpning av
attestinstruktion och
delegationsordning. 10 enheter.
Styrdokument attestinstruktionen.
Peter
VB/ÅR
Alexandersson
Inventarier
(Utbildningsnämnden)
Skydd av tillgångar
att utrustningen och inventarierna
förvaras så att de kan utnyttjas hela
livslängden och inte försvinner ur
verksamheten.
4 - Sannolikt 3 - Kännbar
Kontroll av enheternas hantering av
inventarier
Inventering och genomgång av 10
enheters hantering av inventarier.
Styrdokument
utbildningsförvaltningens rutin.
Peter
VB/ÅR
Alexandersson
Löneutbetalning
(Utbildningsnämnden)
Delegation
Beslutsfattare följer inte delegationen
3 - Möjlig
Kontroll av löneutbetalningar
Peter
VB/ÅR
Personalavdelningen (eller
Alexandersson
motsvarande) gör efterkontroller av
löneutbetalningar (stickprov). Syftet
är att kontrollera att rätt person
fattat beslut om löneutbetalningarna.
Information
Fel/avsaknad av information kan
medföra att anställda får fel lön.
4 - Sannolikt 4 - Allvarlig
Upphandling
(Utbildningsnämnden)
4 - Allvarlig
Uppföljning av avtal
4 - Sannolikt 4 - Allvarlig
Otillräcklig upphandling av avtal kan
medföra att utbildningsförvaltningen
betalar för en sämre vara/tjänst än vad
som är överenskommet.
Kontroll av uppföljning av
löneutbetalningar
Kontroll av enheters rutiner för att
följa upp lönekostnader. 10 enheter.
Utbildningsförvaltningens rutiner i
personalhandbok. Kontroll av
flöden/rutiner för lönerapportering
Peter
VB/ÅR
Alexandersson
Uppföljning av avtal
Peter
VB/ÅR
Kontroll av hur avtal följs upp av den Alexandersson
upphandlande enheten. X avtal.
Styrdokument Lagen om offentlig
upphandling
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
PERSONALAVDELNINGEN
Jämställdhets- och mångfaldsplan för
Utbildningsförvaltningen 2010-2012
2009-11-16
2011-11-28
Förvaltningsövergripande jämställdhets- och mångfaldsarbete
Enligt KF:s Riktlinjer för nämnder och styrelsers jämställdhets- och
mångfaldsarbete som konkretiserar lagstiftningen ska utbildningsförvaltningen upprätta en jämställdhets- och mångfaldsplan som redovisas som
bilaga till verksamhetsplanen. Planen följs upp årligen i samband med
verksamhetsberättelsen med redovisning av eventuella avvikelser från mål.
I verksamhetsberättelsen ingår redovisning av eventuella diskrimineringsärenden med tillhörande kostnader.
Analys och utvärdering av resultatet från denna planperiod redovisas i
efterföljande jämställdhets- och mångfaldsplan. Personalavdelningen samordnar detta arbete. I planen redovisar respektive avdelning förvaltningsövergripande mål och åtgärder med utgångspunkt i kartläggning och
behovsanalys och enligt KF:s riktlinjer.
Den förvaltningsövergripande planen innehåller också riktlinjer för det
lokala (SVG-nivå) jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom utbildningsförvaltningen.
CEMR:s deklaration om jämställdhet på lokal och regional nivå
Staden undertecknade 2008 CEMR:s deklaration om jämställdhet på lokal
och regional nivå. Respektive avdelning bör därför planera för att inom sitt
ansvarsområde fullgöra sina åtaganden enligt deklarationen. För att säkerställa att dessa åtaganden fullgörs förbinder sig varje undertecknare att
upprätta en jämställdhetsplan där den redovisar sina prioriteringar och
åtgärder samt de resurser som skall tilldelas för ändamålet.
Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass (i detta dokument fortsättningsvis benämnt ”Hållbar jämställdhet”)
Inom personalavdelningen har under andra halvåret 2009 utvecklingsarbetet ”Hållbar jämställdhet - Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass”
inletts. Utvecklingsarbetet är finansierat av Sveriges kommuner och landsting, SKL tom 2010-12-31 varefter åtgärder som visat sig stödja stadens
och lagstiftningens jämställdhetspolitiska mål permanentas/utvecklas
vidare. Utvecklingsarbetet ”Hållbar jämställdhet” genomförs under 2010 i
första hand i samarbete med bl a grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och kvalitets- och ekonomiavdelningen. Utvecklingsarbetets
mål är utforma styr- och uppföljningssystem som säkerställer att verksamheten utformas och att resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot båda
könens villkor och behov. Under året fortsätter utvecklingen av ett index
som speglar jämställdhetsarbetet vid respektive enhet. Ett sådant index
förbättrar jämförservicen för brukarna samtidigt som det ger vägledning
för enhetens målinriktade åtgärder på området.
Inom ramarna för utvecklingsarbetet ges utbildning till bl a förvaltningsledning, rektorer, strategiska funktioner samt riktad handledning till
grupper inom ett antal pilotskolor.
Forum för jämställdhet, mångfald och likabehandling
Personalavdelningen ger genom ”Forum för jämställdhet, mångfald och
likabehandling” enheterna stöd och inspiration i det lokala arbetet med
jämställdhet, mångfald och likabehandling genom att erbjuda
kompetensutveckling och tillfällen till erfarenhetsutbyte. Under 2010
kommer arbetet att bedrivas i nära samarbete med utvecklingsarbetet
”Hållbar jämställdhet”. I arbetet anlitas extern kompetens samtidigt som
kunskaper, erfarenheter och goda exempel från våra verksamheter
tillvaratas och sprids. Lyhördhet för behov och önskemål inom
organisationen präglar arbetet. Exempelvis stöds olika former av
nätverksbyggande. Inom ramen för FORUM erbjuds kompetensutveckling
på såväl grundläggande som på mer avancerad nivå.
Bilaga 27
Samverkansavtalet
Samverkan i Stockholms stad – FAS 05 innebär en integration av
arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Grunden för
samverkan är delaktighet för alla anställda. Alla medarbetare tillhör en
arbetsplatsträff, APT och ges där tillfälle till dialog med chef/arbetsgivare.
Fackliga representanter och arbetsgivaren samverkar i SVG
(samverkansgrupper) och FVG (förvaltningsgrupp). Jämställdhets- och
mångfaldsfrågor hanteras i FVG och bereds i FVG:s PA-utskott. För att
fånga upp idéer och behov och för att arbeta fram förslag på området till
PA-utskottet finns en partssammansatt grupp, ”Jämställdhets och
mångfaldsgruppen” där personalavdelningen är sammankallande.
Information/utbildning
Information och utbildning på området jämställdhet, mångfald och
likabehandlig riktad särskilt till ”nya” chefer ges i första hand inom
ramarna för ”introduktionsutbildning för nya chefer”. Chefer informeras
fortlöpande om förändringar och erbjuds återkommande kompetensutveckling.
Råd och stöd i fall av diskriminering
Alla ska ha samma möjligheter att arbeta eller söka arbete i Stockholms
stad utan att riskera att utsättas för diskriminering.
Ingen i stadens verksamhet får diskrimineras på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Den
som upplever sig diskriminerad kontaktar i första hand sin chef, i andra
hand Personalavdelningen. Den som även efter dessa kontakter behöver
råd och stöd kan även kontakta stadens diskrimineringsfunktion.
JÄMIX (ett index som med nio nyckeltal som speglar jämställdheten i
organisationen).
Utbildningsförvaltningen tar årligen i samarbete med SLK och Nyckeltalsinstitutet fram ett index kallat JÄMIX som speglar jämställdheten i
organisationen. (ett högt poäng indikerar hög grad av jämställdhet i organisationen) Utbildningsförvaltningens fick 2008 122 poäng (2007 116
poäng). 2008 fick Stockholm stad som helhet 133 poäng. Resultat 2008
visar på bl a följande förbättringsområden; lång sjukfrånvaro (kvinnor
överrepresenterade), tillsvidareanställda (kvinnor underrepresenterade),
sysselsättningsgrad (kvinnor arbetar i mindre utsträckning heltid) yrkesgrupper (låg andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning, inom 40-60%).
Läs mer om JÄMIX 2008 för Utbildningsförvaltningen.
2
Bilaga 27
Utbildningsförvaltningens riktlinjer för lokalt jämställdhets- och mångfaldsarbete
Från 2009-01-01 infördes den nya sammanhållna diskrimineringslagstiftningen och stadens (KF:s) Riktlinjer för nämnder och styrelsers jämställdhets- och mångfaldsarbete. Enligt utbildningsförvaltningens riktlinjer ska
varje skola/enhet (SVG) ha en plan för det lokala jämställdhets- och mångfaldsarbetet som utgår från lokala behov och förutsättningar (enligt kartläggning och analys på relevanta nivåer) och som följer KF:s riktlinjer.
Planen ska utgöra en del av/bilaga till lokal arbetsplan/verksamhetsplan.
Verka för att bryta traditionella yrkesval och könsuppdelning på
arbetsmarknaden
•
Analysera förändringsförslag ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. ”
För stöd i arbetet:
• ”Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja
likabehandling” en handledning från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barn- och elevombudet,
Skolinspektionen/BEO eller Utbildningsförvaltningens riktlinjer
Trygghet och studiero i skolan
Kartläggning och analys (statistik, enkäter, utvecklingssamtal mm) av
verksamheten, bl a ur ett jämställdhetsperspektiv bildar utgångspunkt för
mål och åtgärder. Målen ska vara mätbara och möjliga att följa upp.
Åtgärder för att nå målen ska i första hand vara framåtsyftande och av
generell eller kollektiv natur. Planen omfattar två perspektiv och förankras
inom ramarna för samverkanssystemet.
•
Metodförteckning ”Hållbar jämställdhet”
Arbetsgivarperspektiv (medarbetare, arbetssökande, praktikanter,
allmänheten)
Servicegivarperspektiv (elever, vårdnadshavare, allmänhet)
Det yttre perspektivet kan tillgodoses med hänvisning till skolenhetens
likabehandlingsplan (diskrimineringslagstiftningen, 3 kap. 14- 16 §§) och
plan mot kränkande behandling (skollagen 14 a kapitel). Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling kan sammanföras till en plan
under förutsättning att denna uppfyller kraven i respektive lagstiftning. I en sammanhållen plan är det särskilt viktigt att inte någon av
diskrimineringsgrunderna* ”tappas bort”.
Arbetet ska bedrivas enligt (KF:s) Riktlinjer för nämnder och styrelsers
jämställdhets- och mångfaldsarbete Lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter”. Utgångspunkt för lokala mål och åtgärder är enhetens kartläggning och analys av arbetsmiljön, t ex medarbetarenkäten ur ett könsperspektiv.
* kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder
Arbetet ska bedrivas i enlighet med KF:s riktlinjer vilket bl a innebär
att:
• ”Utveckla metoder i syfte att synliggöra, motverka och bryta
diskriminerande föreställningar och strukturer i relation till
brukarna av stadens service. Detta ska ske på ett aktivt och planmässigt sätt med uppsatta mål och årlig uppföljning.
•
•
Rättvist fördela resurser med beaktande av diskrimineringsgrunderna.
3
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
Utvärdering
Alla anställda ska känna till
aktuell lagstiftning, stadens och
UtbF:s styrdokument.
Resultat av
förfrågan/enkät ska
minst motsvara
föregående år
Alla anställda ska informeras om aktuell
lagstiftning, stadens och UtbF:s
styrdokument.
Respektive chef,
tillser att lagstiftning
och styrdokument
behandlas i SVG
och APT
Personalavdelningen gör
förfrågan/enkät om så skett
till enheternas rektorer/
kontaktpersoner följs upp i
VB/ utvärderas i
efterföljande plan
Personalchefen
jämställdhets- och
mångfaldssamordnaren
Personalavdelningen
följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan
Enkät till rektorer/chefer
Diskrimineringslag
(2008:567)
1 kap 1 § Lagens ändamål
Genomföra minst 4
aktiviteter/år
Denna lag har till ändamål att
motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
Arbetsförhållanden
3 kap 4 § Arbetsgivaren ska
Uppnå KF:s årsmål för
NMI (nöjd medarbetargenomföra sådana åtgärder
index) i medarbetarsom med hänsyn till
enkäten
arbetsgivarens resurser och
omständigheterna i övrigt kan 2009: 60
2010: 62
krävas för att
2011: 63
arbetsförhållandena ska lämpa 2012: 64
sig för alla arbetstagare
redovisat både efter kön
oavsett kön, etnisk
och etnicitet, såväl för
tillhörighet, religion eller
Utbf som helhet, som
annan trosuppfattning.
lokalt (SVG-nivå).
Inom ramarna för ”FORUM för
Jämställdhet, mångfald och
likabehandling” erbjuds medarbetare
kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte
och tillfälle till reflektion genom t ex
föreläsningar, seminarier och workshops.
Medarbetare på alla nivåer ska ges ökade
förutsättningar att i samband med
beslutsfattande och vid planering och
genomförande av verksamheten kunna
se, beakta och integrera jämställdhets,
mångfalds- och likabehandlingsaspekter i
verksamheten.
Personalchefen
Medarbetarenkät (USK)
Kartläggning/ nulägesanalys är
(Hållbar
vägledande för jämställdhets- och
Jämställdhet)
mångfaldsarbetet på såväl
förvaltningsövergripande som lokal, t ex
SVG-nivå. NMI, (nöjd medarbetarindex).
2008 var NMI inom UtbF som helhet 58 i
medeltal för både kvinnor och män.
Varje enhet (SVG-nivå) förses med NMI
efter kön och etnicitet för att ges ökade
förutsättningar att utveckla det lokala
jämställdhets- och mångfaldsarbetet.
Personalavdelningen
följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
Utvärdering
Att under planperioden
öka:
a) antalet
befattningsgrupper som
minst motsvarar NMI
enligt KF:s årsmål
ovan.
b) antalet
befattningsgrupper där
NMI är lika efter kön
och etnicitet.
Kommande resultat av
medarbetarenkäten (USK) redovisas
uppdelad på 26 befattningsgrupper
utifrån kön och etnicitet på samma/eller
liknande sätt som medarbetarenkät 2008
redovisas i denna plan.
Personalchefen
(Hållbar
Jämställdhet)
Personalavdelningen
följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan
__________________
Under planperioden
minska kvinnors långa
sjukfrånvaro för att
därmed nå höjd poäng
(12 poäng 2008) för
nyckeltalet skillnad i
lång sjukfrånvaro i
JÄMIX.
________________________________ ________________
JÄMIX (se vidare under
Personalchefen
förvaltningsövergripande jämställdhetsoch mångfaldsarbete ovan)
Inom Utbf var 2008 kvinnors långa
sjukfrånvaro 5,6 % och mäns 3,0 % d.v.s.
en skillnad på 86 %.
I samarbete med bl a
personalavdelningens
sjukfrånvaroprojekt analysera
bakgrunden till skillnaderna och ett
eventuellt samband med arbetsmiljön för
att få underlag till generella
förebyggande åtgärder.
5
____________________
Personalavdelningen
följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan.
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
3 kap § 14-16 Utbildning
14§ (utdrag)
Utbildningsanordnaren ska
bedriva ett målinriktat arbete för
att aktivt främja lika rättigheter
och möjligheter för de barn,
elever eller studenter som deltar i
eller söker till verksamheten,
oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning.
Under planperioden öka
andelen indikatorer,
undersökningar,
redovisningar,
uppföljningssystem och
statistisk som
inkluderar ett
könsperspektiv.
Verksamheten behöver kartläggas och
analyseras utifrån ett könsperspektiv för
att få underlag för centrala och lokala
åtgärder som aktivt främjar lika
rättigheter och möjligheter för barn och
elever.
Exempel på kartläggningsinstrument:
• KF:s indikatorer för
verksamhetsområdet skolor
• obligatoriska nämndindikatorer
• kvalitetsredovisningar
• inspektörsrapporter
• elevhälsorapporter
• brukarundersökningar
Personalavdelningen Personalavdelningen
och ”Hållbar
följs upp i VB/ utvärderas i
Jämställdhet”
efterföljande plan
i samarbete med
berörda avdelningar
och externa aktörer.
Projekt Hållbar Jämställdhet har inlett en
granskning av skolornas
likabehandlingsarbete och har då
konstaterat betydande brister. Med stöd
av bl a kartläggningar enligt ovan
kommer projektet att stödja skolor och
enheter i likabehandlingsarbetet. Vid ett
antal pilotskolor kommer projektet
genom handledning och
kompetensutveckling utveckla och
dokumentera metoder och åtgärder.
Arbeta för att utveckla en ”mall” som
stödjer och underlättar arbetet med
upprättandet av likabehandlingsplaner
samt stödjer en kvalitetssäkring av
likabeahandlingsarbetet.
Personalavdelningen Personalavdelningen
följs upp i VB/ utvärderas i
och ”Hållbar
efterföljande plan
Jämställdhet”
i samarbete med
kvalitets- och
ekonomiavd,
grundskoleavd,
gymnasieavd och ev
andra berörda
avdelningar och
externa aktörer
Ökad andel
likabehandlingsplaner
som inkluderar ett
könsperspektiv och som
systematisk kartlägger,
åtgärdar och följer upp
verksamheten på ett sätt
som utvecklar
likabehandlingsarbetet
enligt handledning
utgiven av DO, BEO
och Skolinspektionen
6
Utvärdering
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
Utvärdering
3 kap § 5
Arbetsgivaren ska underlätta
för både kvinnliga och manliga
arbetstagare att förena
förvärvsarbete och
föräldraskap.
Kvinnor och män som
vill utnyttja sin rätt till
föräldraledighet skall
uppmuntras.
De olika punkterna under målområdet
följs upp av Personalavdelningen genom
enkät till chefer.
Varje chef
Personalavdelningen gör
sammanställning av
måluppfyllelsen under
rubrikens delmål.
följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan.
Trakasserier på grund av kön,
könsöverskridande identitet
Föräldralediga erbjuds
att ta del av
information, kurser mm
under ledigheten.
Varje chef
Den som är
föräldraledig skall
inbjudas till
arbetsplatsmöten.
Varje chef
Sammanträden och
lärares scheman skall i
görligaste mån
förläggas med hänsyn
till småbarnsföräldrars
(partiellt
föräldraledigas) behov.
Varje chef
Rutiner för kontakten
med föräldralediga
skall diskuteras i APT
och fastställas i SVG.
Varje chef
Varje enhet (SVG) ska
ha lokala rutiner för att
Anställda ska veta till vem/vilka de ska
vända sig i fall av sexuella trakasserier
7
Varje chef
Personalavdelningen
kontaktar enheternas
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
eller uttryck, etnisk
tillhörighet, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder
skall inte förekomma inom
UtbF:s verksamheter.
förebygga och hantera
sexuella trakasserier.
(Varje enhet (SVG) ska
enligt AFS 2001:1,
systematiskt
arbetsmiljöarbete, ha
rutiner för att förebygga
och hantera kränkande
särbehandling).
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
.
Utvärdering
kontaktperson/rektor för
att ta reda på om så är
fallet. följs upp i VB under
planperioden/ utvärderas i
efterföljande plan.
Diskrimineringslag 2008:567
3 kap § 7 Rekrytering
Kompetensbaserad
Kvalitetssäkra
rekrytering har
rekryteringsförfarandet så att det tillämpats vid alla
inte missgynnar och/eller
rekryteringar av chefer.
diskriminerar
grupper eller individer.
Under planperioden
utbilda minst 50 chefer
i ickediskriminerande
kompetensbaserad
rekrytering.
Etniciteten bland chefer inom
UtbF ska spegla förhållandena i
stadens befolkning.
.
Andelen deltagare i
förvaltningens
chefsrekryteringsutbildning med annan
etnicitet än svensk
(utrikes född, eller
inrikes född med två
utrikes födda föräldrar)
ska under planperioden
nå en nivå som
ungefärligt speglar
Genom att systematiskt tillämpa en
kompetensbaserad rekryteringsprocess
säkerställs att diskriminering inte
förekommer vid chefsrekrytering.
Genomföra utbildning i
ickediskriminerande kompetensbaserad
rekrytering för chefer.
Interna rekryteringsutbildningar för
presumtiva chefer med ca 20
deltagare/omgång startar var 18:e månad.
Andelen deltagare med annan etnicitet än
svensk har tidigare varit obetydlig men
har i den senaste omgången ökat.
8
Personalchefen
fortlöpande under
planperioden
Chefsprogrammet följer
upp i VB årligen under
planperioden/utvärderas i
efterföljande plan
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
Ansvarig/
färdigt
Utvärdering
2007-07-01 infördes förbud för
arbetsgivare att missgynna en
arbetssökande eller en arbetstagare av
skäl som har samband med
föräldraledighet enligt denna lag bl a när
arbetsgivaren tillämpar löne- eller andra
anställningsvillkor.
Personalavdelningen genomför
informationsinsatser för ökad
medvetenhet på området.
Personalchefen
Personalavdelningen
följs upp i VB/ utvärderas i
efterföljande plan
Genomförd lönekartläggning om
förhållandena december 2008.
Lönekartläggningar har även genomförts
2002-2006 enligt aktuella krav i
jämställdhetslagen.
Personalchefen
Redovisas i PA-utskottet i
november 2009 och
årligen återkommande vid
samma tid med
uppföljning i VB under
planperioden. Utvärdering
av arbetet med att bedriva
en jämställd lönepolitik
redovisas i efterföljande
plan.
etniciteten hos stadens
befolkning för att skapa
ökade förutsättningar
för mångfaldsorienterad
chefsrekrytering.
16 § Föräldraledighetslag
Motverka negativ löneutveckling Redovisa genomförda
pga föräldraledighet.
insatser.
Diskrimineringslag 2008:567
3 kap §§ 10 -11 Lönefrågor
Samtliga befattningar
vid UtbF (med 10 eller
fler befattningshavare)
ingick i
lönekartläggningen för
2008.
Syftet med kartläggning och analys av
löner enligt
diskrimineringslagstiftningens
bestämmelser är att upptäcka, åtgärda
och förhindra osakliga löneskillnader
mellan kvinnor och män som utför arbete
som är att betrakta som lika eller
likvärdigt.
Lönekartläggning/analys vid UtbF
9
Långsiktigt
mål
Mätbara
mål
Konkreta åtgärder/
Bakgrund - nulägesbeskrivning
(Intranätet) omfattar månadsavlönad
personal (med 10 eller fler
befattningsinnehavare) och baseras på
löneuppgifter per 2008-12-31.
Kartläggningen omfattar dels kvinnor
och män i lika arbeten (befattningar),
dels kvinnors och mäns medianlöner i
likvärdiga arbeten (gäller arbeten som
hittills har omfattats av stadens
respektive UtbF:s arbetsvärdering enligt
BAS).
Resultat av lönekartläggning/analys:
Vid en jämförelse av mäns och kvinnors
medianlön i lika och likvärdiga
befattningar har inga osakliga
löneskillnader beroende på kön hittats.
10
Ansvarig/
färdigt
Utvärdering
Styrdokument
Bilaga 1
Mänskliga rättigheter och internationella konventioner (urval):
Arbete med jämställdhet och mångfald har som grund internationella konventioner om mänskliga rättigheter som t ex FN:s allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor
och FN:s Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Aven EU:s arbete bygger på principerna om frihet,
demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Läs mer om mänskliga rättigheter på regeringens hemsida
Nationella styrdokument (urval):
•
Nationella Jämställdhetspolitiska mål
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En förutsättning för att
kunna uppnå detta är att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden.
•
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94
•
Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf 94’
Gemensamt för de båda läroplanerna är bla:
Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med
kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Diskrimineringslag (2008:567)
1. kön
2. etnisk tillhörighet
3. religion och annan trosuppfattning
4. sexuell läggning
5. funktionshinder
6. ålder
7. könsöverskridande identitet eller uttryck (exempelvis transpersoner)
11
Styrdokument
•
Bilaga 1
Skollag (1985:110)
Citat ur skollagen: ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var
och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt
skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Kommunövergripande styrdokument i Stockholm stad (urval):
•
Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter - Stadens riktlinjer för nämnders och bolagsstyrelsers jämställdhets- och
mångfaldsarbete.
•
Personalpolicy i Stockholms stad Citat ur personalpolicyn: ”stadens verksamheter skall kännetecknas av respekt och en insikt om alla
människors lika värde”
•
Handikappolitiskt program för Stockholms stad
•
Ny kurs för Stockholms skolor - skolplan för Stockholm stad
Citat ur skolplanen: ”Skolan skall hjälpa eleverna att utveckla empati och respekt för andra människors lika värde. Det innebär att
skolan aktivt skall arbeta mot mobbning, rasism, sexuella trakasserier och kränkande språkbruk. Skolan skall arbeta aktivt med
Jämställdhet mellan kvinnor och män. Flickor och pojkar skall få lika goda utvecklingsmöjligheter i skolan. ”
Kommunövergripande uppföljning (urval):
•
•
Kommunstyrelsens personal- och jämställdhetsutskott (Följer bl a upp förvaltningars och bolags jämställdhets- och mångfaldsplaner.)
Kommunstyrelsens integrationsberedning (Följer bl a upp förvaltningarnas insatser på integrationsområdet.)
Utbildningsförvaltningens styrdokument:
•
•
•
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Utbildningsförvaltningen
Jämställdhets- och mångfaldspolicy för Utbildningsförvaltningen
Lönepolitiskt program för utbildningsförvaltningen (2005-04-13)
12
Utbildningsförvaltningen i siffror ur ett jämställdhets- och mångfalsperspektiv
JÄMIX® är ett jämställdhetsindex med utgångspunkt i nio lätt mätbara nyckeltal om utgör indikatorer på centrala aspekter av
jämställdheten i organisationen. De nio nyckeltalen vägs samman till ett jämställdhetsindex - ett mått på hur långt jämställdheten har nått.
JÄMIX Utbf 2010: 125 poäng (Utbf 2009: 120 poäng) (median samtliga deltagande organisationer: 116 poäng)
Yrken: yrkesgrupper (40-60%).
Ledningsgrupp: högsta ledningsgrupp (40-60%)
Karriärmöjligheter: lika möjlighet bli chef?
Lön: lika lön?
Långtidssjukfrånvaro: långtidssjukfrånvaro
lika?
Föräldraskap: männens föräldraledighet (hur
många dagar tar män ut?)
Andel heltidstjänster: lika stor andel med
heltid?
Tillsvidareanställda: andel med
tillsvidareanställning lika?
Jämställdhetsplan: aktivt arbete nedlagt?
Ju högre poäng, eller ju längre ut i spindeldiagrammet, desto bättre jämställdhet.
Könsfördelning efter specialbestämmelse
(Ett jämställdhetspolitiskt mål är att inget kön har färre än 40 % av de anställda)
Specialbestämmelse (källa: lönesystemet LISA, oktober 2011)
Kommunalarbetare (skolmåltidspersonal, elevassistenter,
skolvaktmästare, barnskötare m fl)
Tekniskt arbete (filmtekniker, ljudtekniker, mediatekniker m fl)
Administrativt arbete (central förvaltning, expeditionspersonal,
IT-tekniker/-pedagoger/-samordnare, biblioteksassistenter m fl)
Socialt arbete (arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, läkare,
skolsköterskor m fl)
Fritid/kultur/skolledare
Förskollärare m fl
Lärare i allmänna skolväsendet
Summa
Kvinnor
1 866
Män
1 142
Totalt Kvinnor
3 008
62%
2
602
20
242
22
844
9%
71%
414
57
471
88%
451
1 377
5 235
9 947
234
417
2 045
4 157
685
1 794
7 280
14 104
66%
77%
72%
71%
Andel utrikes födda medarbetare 2010 % (källa Sweco)
Utbf
Staden
Samtliga
19,1
25,9
kvinnor
17,4
25,0
män
23,0
28,0
chefer
5,8
10,7
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BILAGA 28 VP 2012
ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN
SID 1 (28)
2011-12-01
SKOLBYGGNATION FÖR ETT VÄXANDE
STOCKHOLM – LÄGESRAPPORT OCH
INRIKTNINGSBESLUT
Skolbyggnation för ett växande Stockholm – lägesrapport och inriktningsbeslut ............... 1
Förslag till beslut.............................................................................................................. 3
Sammanfattning ............................................................................................................... 3
Ärendets beredning .......................................................................................................... 4
Bakgrund .......................................................................................................................... 5
Ärendet............................................................................................................................. 6
Lägesrapport ................................................................................................................ 6
Uppdrag i VP 2012 ...................................................................................................... 7
Förslag till inriktning för fortsatt utredning ................................................................. 8
Midsommarkransen, Lövholmen och Årstadal ........................................................ 8
Älvsjö ....................................................................................................................... 9
Vantör ...................................................................................................................... 9
Genomförandeförslag................................................................................................... 9
Tensta ..................................................................................................................... 10
Rinkeby .................................................................................................................. 11
Inriktningsförslag ....................................................................................................... 12
Kostnader ............................................................................................................... 13
Riskbedömning ...................................................................................................... 13
Inriktningsförslag för nyetablering av skolor............................................................. 14
Konradsberg, f.d. lärarhögskolan ........................................................................... 14
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 15
Tidsplan...................................................................................................... 16
Kostnader ................................................................................................... 16
Riskbedömning .......................................................................................... 16
Sveaplans gymnasium ............................................................................................ 17
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 17
Box 22049 104 22 Stockholm Telefon 508 33000
[email protected]
Besöksadress Hantverkargatan 2 F
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 2 (28)
Tidsplan...................................................................................................... 17
Kostnader ................................................................................................... 17
Riskbedömning .......................................................................................... 18
Inriktningsförslag för om- och tillbyggnad ................................................................ 18
Fridhemsskolan (tillhörande Kungsholmens grundskola) ..................................... 18
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 19
Tidsplan...................................................................................................... 20
Kostnader ................................................................................................... 20
Riskbedömning .......................................................................................... 20
Hägerstenshamnens skola ...................................................................................... 21
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 21
Tidsplan...................................................................................................... 22
Kostnader ................................................................................................... 22
Riskbedömning .......................................................................................... 23
Långbrodalsskolan ................................................................................................. 23
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 23
Tidsplan...................................................................................................... 24
Kostnader ................................................................................................... 24
Riskbedömning .......................................................................................... 25
Sköndalsskolan ...................................................................................................... 25
Om- och tillbyggnadsförslag ...................................................................... 26
Tidsplan...................................................................................................... 27
Kostnader ................................................................................................... 28
Riskbedömning .......................................................................................... 28
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 3 (28)
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende omoch tillbyggnadsåtgärder vid byggnaden Fridhemsskolan tillhörande Kungsholmens grundskola, Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan, Sköndalsskolan och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med förslag till
genomförandebeslut.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsärende avseende
skoletablering vid f.d. lärarhögskolan på Konradsberg och ger förvaltningen i
uppdrag att uppta förhandlingar med Akademiska Hus. Förvaltningen får i
uppdrag att pröva om kostnaden för skoletablering vid Sveaplans gymnasium kan
komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en
helt ny skola är ett bättre alternativ för staden.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att avveckla Bussenhusskolans
lokaler och att överföra verksamheten till Gullingeskolan.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upphöra med intag av
förskoleklass till Bredbyskolan och att successivt avveckla lokalerna sommaren
2012 och 2013.
Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag med
anledning av överkapacitet i Vantör.
Utbildningsnämnden ställer sig bakom inriktningen för den fortsatta utredningen
för att uppnå kapacitetshöjningar i området ”Midsommarkransen, Lövholmen och
Årstadal” respektive ”Älvsjö”.
Utbildningsnämnden anmäler till ekonomiutskottet att evakueringen av Engelbrektsskolan förlängs sex månader och att nämnden därför avser att förlänga
hyresavtal för evakueringslokaler på Konradsberg och Gärdesskolan.
Sammanfattning
Under de närmaste tio åren beräknas antalet barn och ungdomar i grundskoleålder
öka med cirka 27 000. I kommunfullmäktiges budget 2011 fick kommunstyrelsen
och utbildningsnämnden gemensamt i uppdrag att ta fram en plan för att möta den
kraftiga ökningen av antalet grundskolebarn. Uppdraget resulterade i utredningen
”Skolplanering för ett växande Stockholm” som föreslår att ytterligare nio nya
skolor etableras utöver redan beslutade Lugnets skola och Mariehällsskolan. Som
komplement till detta föreslås en kapacitetshöjning i ett antal skolor. I flera områden är befolkningsökningen redan ett faktum och förvaltningens egenregi
kommer att ha svårt att åstadkomma kapacitetshöjningar som ligger i fas med
behovet.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 4 (28)
Utbildningsförvaltningen har initierat projektet ”Skolbyggnation för ett växande
Stockholm”. Projektet har som första uppdrag att till utbildningsnämndens
verksamhetsplan (VP) för 2012 levererat en lägesrapport med första förslag till
inriktningsärenden. En mer detaljerad översyn av utredningens förslag planeras till
nämndens treårsplan. Genom de i VP föreslagna inriktningsärendena uppnås en
kapacitetshöjning om ca 2 500 platser fördelade på sex skolor. Den totala hyresökningen (summering av respektive projekts hyresökning år 1 med start 20142017) bedöms till ca 65 mnkr.
Pågående arbete för att få ökad skolkapacitet i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö
beskrivs och nämnden föreslås ställa sig bakom redovisad inriktning för fortsatt
utredning. Älvsjö ingår även i form av förslag till utbybyggnad vid Långbrodalsskolan. Utökning vid Solhemsängen i Spånga och Lugnets skola i Hammarby
sjöstad föreläggs nämnden som separata genomförandeärenden.
I utredningen ”Skolplanering för ett växande Stockholm” framgår att förvaltningen bör vidta åtgärder med anledning av överkapacitet i några områden.
Förslag redovisas vad gäller Rinkeby och Tensta. Förvaltningen föreslås återkomma med förslag med anledning av överkapacitet i Vantör.
Ekonomisk sammanfattning
Skola
Investering Tillkommande
Kapacitetshöjning (mnkr)
hyra (mnkr)
Konradsberg, f d
lärarhögskolan
F d Sveaplans gy
Fridhemsskolan, del av
Kungsholmens grund
Hägerstenshamnens
skola
Långbrodalsskolan
Sköndalsskolan
Totalt
795
540
35
120
13,8
20,0
315
150
10,7
205
170
490
2 515
57,4
59,6
101,3
523,3
4,9
4,9
10,0
64,3
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningens lokalenhet och projektet
”Skolbyggnation för ett växande Stockholm” i samverkan med grundskoleavdelningen. Projektets styrgrupp har behandlat ärendet. Samråd med Stadsledningskontoret har genomförts den 3 november. Samverkan med stadsdelsförvaltningar vad gäller samordning av förskola och skola och idrottsförvaltningen
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 5 (28)
vad gäller lokaler för idrott har påbörjats, men kommer i huvudsak att pågå under
ärendets fortsatta beredning. Kommunstyrelsens ekonomiutskott ska yttra sig över
ärenden överstigande 50 mnkr och behandlade ärendet den 30 november.
Bakgrund
I budget 2011 fick kommunstyrelsen och utbildningsnämnden gemensamt i
uppdrag att ta fram en plan för att möta den kraftiga ökningen av antalet
grundskolebarn. Under 2011 har ett projekt under ledning av stadsledningskontoret arbetat med att ta fram denna plan. Arbetet har letts av både en politisk
styrgrupp och en tjänstemannastyrgrupp under ledning av stadsdirektören. Utredningen ”Skolplanering för ett växande Stockholm” presenterades under september
månad och finns i sin helhet att hämta från www.stockholm.se .
Under den närmaste tio åren beräknas antalet barn och ungdomar i grundskoleålder öka med cirka 27 000, vilket är en kraftig ökning. Ökningen av antalet
elever beräknas ske i nästan hela staden. Det är i stort sett enbart Järvaområdet
som inte har någon kraftig ökning. Antalet barn i förskoleålder ökar enligt prognosen fram till 2015 för att sedan minska något kommande år. Trendbrottet har
däremot flyttats fram i varje ny prognos, varför minskningen bör behandlas med
försiktighet. Den största ökningen sker av barn i lägre grundskoleålder där kurvan
pekar brant uppåt. Antalet barn i årskurs F-6 beräknas öka med cirka 20 000.
I utredningen föreslås att stadens skolor i huvudsak ska organiseras i årskurserna
F-6, 7-9 och F-9. Förändringen behöver dock ske successivt. Vidare föreslås att
nya skolor byggs flexibelt för att kunna användas både för de yngre barnen/
eleverna och för de äldre då antalet elever i de olika åldrarna förändras över tid.
För att ytterligare förenkla och snabba på utbyggnadsprocessen bör utbildningsförvaltningen ta fram en skolmodell där riktlinjer för stadens skolor fastställs när
det gäller utformningen av lokalerna.
Utredningen föreslår att ytterligare nio nya skolor etableras utöver redan beslutade
etableringar. Som komplement till detta föreslås en kapacitetshöjning i ett antal
skolor. Då det i flera områden även finns ett stort behov av förskolelokaler kan
utbyggnaden av grundskolan med fördel ske i samarbete med stadsdelsnämnderna.
Arbetet behöver fortsätta i berörda nämnder och den detaljerade planeringen bör
enligt utredningen presenteras i samband med nämndernas verksamhetsplaner.
Utbildningsförvaltningen har med anledning av utredningens förslag om utbyggnad av kommunala skolor initierat projektet Skolbyggnation för ett växande
Stockholm.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 6 (28)
Befolkningsprognos 2011
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
2010
2011
2012
1-5 år
2013
2014
6-12 år
2015
2016
13-15 år
2017
2018
2019
2020
16-19 år
Ärendet
LÄGESRAPPORT
Projektets styrgrupp leds av grundskoledirektören och organisatoriskt ligger
projektorganisationen inom administrativa avdelningens lokalenhet. Organisationen är under uppbyggnad och en förstudie har tagits fram för att beskriva
uppdrag, avgränsa uppdrag, identifiera risker och bedöma resursbehov.
Projektet ska leverera förslag till beslut för att förvaltningen på rimligt sätt ska
säkerställa barn och ungdomars tillgång till skola i ett växande Stockholm. Det
förutsätter i många fall ett nära samarbete med bland annat stadsdelsförvaltningar,
SISAB, stadsbyggnadskontoret och exploateringsnämnden. Vidare förutsätts ett
nära samarbete med och stöd till skolorna i varje projekt. I flera områden är
befolkningsökningen redan ett faktum och projektet kommer att ha svårt att
åstadkomma kapacitetshöjningar som ligger i fas med behovet. Nuvarande
planering utgår från 2010 års elevantalsprognos och 2011 års befolkningsprognos.
En ny elevantalsprognos baserad på 2011 års befolkningsprognos levererades den
30 november och beaktas i det fortsatta arbetet.
Inom ramen för projektet ska en skolmodell vad gäller utformning av lokalerna tas
fram i form av ”funktionskrav för referensrum”. Initialt är arbetet inriktat på
tekniska specifikationer, men successivt övergår arbetet till att avse hur lokalerna
bäst kan utformas för att stödja lärandet. I denna del av projektet kommer bland
annat elever och pedagoger att ges möjlighet att delta i exempelvis workshops. Till
denna del av projektet kopplas en person från den pedagogiska verksamheten.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 7 (28)
Personen ska svara för den pedagogiska bedömningen, men även svara för
pedagogiska frågor i projekt där det ännu inte finns någon skolledning på plats.
Personen ska även bistå skolledningar i samband med tillbyggnad eller lokalavveckling.
I projektets projektplan inarbetas en uppdragslista utifrån utredningens innehåll
och uppdrag. Projektets längd bedöms i dagsläget till utgången av 2014 då flertalet
av inriktnings- och genomförandebeslut med bäring på perioden fram till 2020 bör
vara förelagda utbildningsnämnden.
Inom projektet finns en projektledare, två projekthandläggare och en förstärkning
av lokalenhetens lokalstrateger. Tjänster som är vakanta är två projekthandläggare,
en informatör, två handläggare för stöd till skolor, en projektassistent och en
person från den pedagogiska verksamheten. Lokalenheten har ordinarie funktioner
som utifrån sina uppdrag ingår i projektet i form av två lokalstrateger och fastighetsjurist. Därutöver ingår även enhetens samordnare i arbetet med referensrum
och enheten planerar att inrätta en controllerfunktion.
UPPDRAG I VP 2012
Projektet har i uppdrag att till utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2012
leverera en lägesrapport med första förslag till inriktningsärenden. Därutöver
föreläggs nämnden förslag till åtgärder med anledning av överkapacitet i några
områden. Parallellt med VP 2012 föreläggs nämnden två separata genomförandeärenden. En mer detaljerad översyn med ytterligare inriktningsbeslut planeras till
nämndens treårsplan.
I genomförd utredning inför VP 2012 har Älvsjö respektive Hägersten-Liljeholmen prioriterats. Pågående arbete för att få ökad skolkapacitet beskrivs under
rubriken ”Midsommarkransen, Lövholmen och Årstadal” respektive ”Älvsjö” och
nämnden föreslås ställa sig bakom den redovisade inriktningen för fortsatt
utredning.
Inriktningsförslag förslås avseende etablering av ny skola i lärarhögskolans f.d.
lokaler på Konradsberg. Förvaltningen föreslås få i uppdrag att uppta förhandlingar med Akademiska Hus. Förvaltningen ska pröva om kostnaden för
skoletablering vid Sveaplans gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt
alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ
för staden. Vidare föreslås inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid Fridhemsskolan tillhörande Kungsholmens grundskola, Hägerstenshamnens skola, Långbrodalssdskolan och Sköndalsskolan. Inriktningsbeslut
innebär att nämnden ställer sig bakom den redovisade inriktningen och tar det
ekonomiska ansvaret för utredningar fram till genomförandeslut.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 8 (28)
FÖRSLAG TILL INRIKTNING FÖR FORTSATT UTREDNING
Midsommarkransen, Lövholmen och Årstadal
Ett ökat antal elevplatser behövs i Årstadal med anledning av pågående och
planerad bostadsexploatering. Kapacitet behövs också i Lövholmen med anledning
av kommande bostadsexploatering. För Lövholmen innebär det att det bli
nödvändigt att etablera en ny kommunal skola i området. Tidplanen för bostadsexploateringen och skoletablering är avhängig Cementas flytt.
Årstadalsskolans behov av ökad kapacitet behöver lösas genom att lokaler hyrs in
och ställs om till skola. Skolan behöver däremot ny kapacitet redan till hösten
2012 för att kunna ta emot det prognostiserade ytterligare 70-talet elever. Det är
troligt att del av dessa kan inrymmas inom nuvarande byggnad då stadsdelsförvaltningen lämnar skolan till sommaren 2012. Det kan därför bli nödvändigt att
komplettera kapacitetshöjningen med viss ombyggnation eller en paviljongetablering. En paviljongetablering vid skolan bör undvikas. Tidplanen för inhyrning av nya lokaler kommer att påverka den kortsiktiga lösningen inför hösten
2012.
En ny kommunal skola föreslås etableras i Midsommarkransen. En majoritet av
eleverna i Midsommarkransen går idag i den fristående Västbergaskolan. Avsaknaden av en kommunal grundskola i området innebär att eleverna finns i såväl
Solbergaskolan, Nybohovsskolan, Aspuddens skola som Hägerstensåsens skola.
Eftersom en kommunal skola saknas så är det svårt att utifrån elevantalsprognoser
säkerställa behovet av kommunal skola i området. Idag saknas markanvisning för
ny skola i Midsommarkransen. Stadsbyggnadskontoret förväntas få i uppdrag av
stadsbyggnadsnämnden att ta fram ett program för området. Programarbetet
förväntas pågå under våren 2012. Utbildningsförvaltningen har efter kontakt med
stadsbyggnadskontoret förväntningar om att programarbetet ska resultera i en
markanvisning för ny skola.
Fram till dess att skoletableringar finns på plats i Årstadal, Lövholmen och Midsommarkransen bör en tillfällig paviljongetablering ske vid Brännkyrka gymnasium. Etableringen bör ske vid skolans grusplan alternativt parkeringsplats. En
etablering vid Brännkyrka gymnasium möjliggör samordning av funktioner som
kök och matsal. I anslutning till skolan finns även Brännkyrkahallen.
En sådan etablering gör det möjligt för Årstadalsskolan att flytta över elever när
den nya skolbyggnaden är klar. På samma sätt kan skolan i Midsommarkransen ha
ett elevunderlag från dag ett och föräldrar som väljer skolan kan känna trygghet i
vetskapen om den framtida skolan. Det är däremot inte önskvärt att göra en
paviljongetablering innan det är klarlagt var den permanenta lösningen kommer att
lokaliseras. Förvaltningen för samtal med stadsdelsförvaltningen, vilket kan
resultera i att del av paviljongetableringen behöver tidigareläggas.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 9 (28)
Älvsjö
Utredningen Skolplanering för ett växande Stockholm föreslår utbyggnad vid tre
av Älvsjös skolor. Inriktningsförslag för utbyggnad vid Långbrodalsskolan ingår i
detta ärende. Därutöver förbereds ärenden för kapacitetshöjning vid Kämpetorpsskolan och Herrängens skola. Preliminärt bedöms Kämpetorpsskolans behov av
utökad kapacitet till 260 platser och Herrängens skolas behov till 150 nya platser.
Skolornas organisation och förväntad bostadsutbyggnad kommer att analyseras
ytterligare innan nämnden föreslås besluta om utbyggnadsvolym. Hänsyn kan då
tas till den nya elevantalsprognos som bygger på 2011 års befolkningsprognos och
september månads elevantalsmätning. En samlad analys med inriktningsärende
förbereds till nämndens treårsplan. De två utbyggnadsprojekten förutsätts även
omfatta ombyggnation av kök och avveckling av tillfälliga byggnader. Den befintliga paviljongetableringen vid Johan Skytteskolan förutsätts fortsätta att användas
för befintlig verksamhet och för evakueringsbehov fram till att Älvsjös
permanenta kapacitet har byggts ut. Nuvarande kapacitet vid Johan Skytte/
Ekängen förutsätts behållas, vilket innebär att kapacitet i tillfälliga paviljonger på
sikt behöver ersättas. Eftersom ingen förändrad kapacitet föreslås så ingår i
dagsläget inte Johan Skytte/Ekängen i projektet ”Skolbyggnation för ett växande
Stockholm”.
Vantör
De kommunala skolorna har tillsammans cirka 2 600 elever och prognostiseras
öka med cirka 400 elever till år 2019. Skolorna i området har en kapacitet på cirka
3 300 platser. Trycket på de flesta skolorna i området är ganska begränsat och ser
ut att vara så över överskådlig tid. Det finns dock en viss variation mellan skolorna
i området. Framförallt är det Rågsvedsskolan och Bäckahagens skola som under
hela perioden beräknas ha kapacitetsöverskott. Det ska med anledning av
kapacitetsöverskottet ske en översyn av hur kapacitetsutnyttjandet kan förbättras.
Utbildningsnämnden föreslås ge förvaltningen i uppdrag att i flerårsplanen
återkomma med förslag med anledning av överkapacitet i Vantör.
GENOMFÖRANDEFÖRSLAG
Utökning vid Solhemsängen i Spånga och Lugnets skola i Hammarby sjöstad
föreläggs nämnden som separata genomförandeärenden.
Solhemsängens skola byggs ut från 5 till 10 klasser och blir en tvåparallellig skola
för årskurs F-4 och avlastar på så sätt Solhemsskolan och därmed även Spånga
grundskola och gymnasium som tillfälligt inrymmer Solhemsskolans årskurs 6. I
ett andra senare steg kommer nämnden att föreslås utbyggnadsåtgärder vid
Solhemsskolan.
Vad gäller Lugnets skola föreslås att den tillfälliga skollokalen utökas med ett
våningsplan i samma fastighet. Detta ger en utökad kapacitet med ca 185 elevplatser och Lugnets skola kommer då att ha en total kapacitet om 350 elevplatser
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 10 (28)
inför läsåret 2012/2013. Förvaltningen planerar att använda lokalen för de lägsta
årskurserna. Eleverna ska senare gå över till den nybyggda Lugnets skola som blir
en skola för elever upp till årskurs 6 och förskola.
Tensta
Befolkningsutvecklingen i åldern 6-15 år är begränsad. Totalt förväntas antalet
barn och ungdomar i den aktuella åldern öka med 172 personer mellan 2011 och
2020. I de kommunala skolorna går det 25 elever färre 2011 än 2010. Samtidigt
ligger elevantalsprognosen från 2010 något under det faktiska antalet elever 2011.
Två av sex skolor har ett kapacitetsutnyttjande över 80 %. Högst kapacitetsutnyttjandet har Elinsborgskolan med ett nyttjande på 92 %. Gullingeskolan är den
skola som har lägst kapacitetsutnyttjande störst samlad överkapacitet.
Närheten mellan skolorna i Tensta gör att lokalavveckling kan ske utan att elever
riskerar att sakna en skola nära hemmet. I syfte att identifiera vilka lokaler som är
lämpliga för avveckling har bland annat skolfastigheternas totala restvärden,
restvärden i form av ej slutbetalade verksamhetsanpassningar och fastighetsägarens långsiktiga beräknade underhållsbehov (2011-2019) jämförts. Bussenhus
är den skola som avviker mot övriga skolor genom högre beräknat framtida underhållsbehov och lägre bokfört värde. Samtliga skolor med undantag av Elinsborgsskolan har begränsade restvärden i form av verksamhetsanpassningar med kort
avbetalningstid och som kontantbetalas vid eventuell uppsägning av hyresavtal.
Högst bokfört värde och lägst framtida beräknat underhållsbehov har Enbacksskolan. Gullingeskolan en ny gymnastiksal.
Ovanstående faktorer talar för att förvaltningen bör lämna Bussenhusskolans
lokaler. Förvaltningen gör också bedömningen att Gullingeskolan genom sin nya
gymnastiksal, relativt goda skick, positiv utemiljö och det geografiska läget nära tbanan är en långsiktig etablering i området. Utbildningsnämnden föreslår därför
besluta att enheterna Bussenhusskolan och Gullingeskolan slås samman och att
verksamheten från och med höstterminen 2012 bedrivs i Gullingeskolans lokaler.
Genom att enheterna Bussenhusskolan och Gullingeskolan föreslås slås samman
överförs elever och personal till den nya enheten. Överkapacitet i övriga skolor
innebär att elever även har viss möjlighet att välja en annan skola än Gullingeskolan. Inför intaget av F-elever 2012 sker en översyn av Tenstas skolpliktsbevakningsområden. Under våren 2012 sker en översyn av Gullingeskolans lokaldisponering och viss lokalanpassning. Arbetsmarknadsnämnden bedriver för närvarande svenskundervisning för invandrare, sfi, i den närliggande Kämpingeskolan. Den skolan har ett föreläggande på grund av dålig ventilation och
lokalerna får inte användas efter 2012. Sfi verksamheten planerar därför att flytta
till Bussenhusskolans lokaler under hösten 2012.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 11 (28)
Kapacitetsutnyttjande 2011
Verksamhetskapacitet
Elevantal Kapacitetsutnyttjande
Skola
ÅK
Bussenhusskolan
F-6
330
237
72 %
Elinsborgsskolan
F-6
330
305
92 %
Enbacksskolan
F-9
450
385
86 %
Gullingeskolan
F-6
400
216
54 %
Hjulstaskolan
7-9
380
300
79 %
Hyllingeskolan
F-6
350
252
72 %
2240
1 695
76 %
Rinkeby
Befolkningsutvecklingen i åldern 6-15 år är begränsad. Totalt förväntas antalet
barn och ungdomar i den aktuella åldern öka med 91 personer mellan 2011 och
2020. Sammantaget går det 69 elever färre 2011 än 2010 i de kommunala
skolorna. I dagsläget har fyra av de fem skolorna ett kapacitetsutnyttjande över
80 %. Absolut högst kapacitetsutnyttjandet har Askebyskolan med ett nyttjande på
101 %. Bredbyskolan har ett kapacitetsutnyttjande på endast 60 % vilket delvis
kan förklaras med pågående avveckling av högstadiet.
Kapacitetsutnyttjande 2011
Verksamhetskapacitet
Elevantal Kapacitetsutnyttjande
Skola
ÅK
Askebyskolan
F-6
360
364
101 %
Bredbyskolan
F-6
400
240
60 %
Knutbyskolan
F-6
300
253
84 %
Kvarnbyskolan
F-6
460
370
80 %
Rinkebyskolan
7-10
420
362
86 %
1940
1 589
82 %
Närheten mellan skolorna i Rinkeby gör att lokalavveckling kan ske utan att elever
riskerar att sakna en skola nära hemmet. I syfte att identifiera vilka lokaler som är
lämpliga för avveckling så har skolfastigheternas totala restvärden, restvärden i
form av ej slutbetalade verksamhetsanpassningar och fastighetsägarens långsiktiga
beräknade underhållsbehov (2011-2019) jämförts. Bredbyskolan är den skola som
avviker mot övriga skolor genom högre beräknat framtida underhållsbehov och
lägre bokfört värde. Även Kvarnbyskolan har relativt högt beräknade underhållsbehov, men skolan har samtidigt ett högre bokfört värde. Askebyskolan är den
skola som har högst restvärde och lägst beräknade framtida underhållsbehov.
Tidigare har beslut tagits om att flytta högstadiet från Bredbyskolan till Rinkebyskolan. Förvaltningen föreslår att den pågående processen med att minska
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 12 (28)
elevantalet på Bredbyskolan fortgår och att det från och med läsåret 2012/2013
inte sker något intag till F-klass. Bredbyskolan består av flera byggnader som
föreslås avvecklas sommaren 2012 och 2013 i takt med att elevantalet förändras.
INRIKTNINGSFÖRSLAG
Utbildningsförvaltningen har för varje inriktningsärende genomfört en översiktlig
utredning vad gäller kapacitetsbehov och eventuell ny årskursindelning enligt
utredningens förslag. Utbyggnadsbehovet har justerats för att möjliggöra hela
paralleller. Även behov av att avveckla externa byggnader och paviljonger har
bedömts, liksom behov av kompletteringar för att undvika så kallade flaskhalsar.
Vanligast förekommande flaskhalsar är gymnastik och matsal.
Möjligheten att bygga vid respektive skola har bedömts i samverkan med SISAB.
Volymstudier har beställts för att klarlägga förutsättningar för byggnation och
möjliga lägen för tillbyggnad.
Genom nedan redovisade inriktningsärenden uppnås en kapacitetshöjning om
cirka 2 500 platser fördelade på sex skolor. Verksamhetskapaciteten för kommande
nya och renoverade/ventilationsåtgärdade klassrum anges generellt som 25 elever/
klass för lågstadiet, för mellanstadiet 25 alternativt 30 elever och för högstadiet 30
elever. Nya klassrum får ventilation för 34 personer. Teknisk kapacitet för samtliga
klassrum är 32 elevplatser.
Utöver kapacitetshöjning föreslås byggnation för att avveckla paviljonger och
ersätta dessa med permanenta byggnader. Paviljonger föreslås endast vid akut
kapacitetsbehov eller när behovet bedöms vara tillfälligt. Samtliga projekt
innehåller tillgänglighetsåtgärder i form av enkelt avhjälpta hinder vid skolans
publika lokaler. Utöver enkelt avhjälpta hinder föreslås i enlighet med utbildningsnämndens tidigare beslut att åtgärder vidtas för att göra dessa lokaler nåbara för
personer med funktionsnedsättningar. I de fall ytterligare åtgärder föreslås så
redovisas det i respektive inriktningsärende. Flera projekt innehåller även åtgärder
för kök, matsal och gymnastik.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 13 (28)
Kostnader
Den tillkommande hyreskostnaden (första året) bedöms uppgå till ca 65 mnkr.
Kostnader för ny-, om- och tillbyggnad har bedömts med hjälp av förenklade
schablonbelopp och kvm per elevgrupp. Vid inhyrning av befintliga byggnader har
existerande hyresnivåer och erfarenheter av tidigare hyresofferter använts.
Schabloner
Nybyggnation:
35 000 kr/kvm
Ombyggnation:
20 000 kr/kvm
Areabehov vid tillbyggnad: 120 kvm per grupp, d.v.s. 4 kvm per elev vid 30grupp och 4,8 kvm per elev vid 25-grupp (förutsätter
att delar av skolans befintliga ytor innehåller
gemensamma funktioner)
Gymnastik:
Hanteras separat i varje enskilt fall.
Kök/matsal:
Hanteras separat i varje enskilt fall.
Schablonerna är framtagna för kompletterande byggnation. Vid omfattande
nybyggnation/större kapacitetshöjning finns risk för att schablonerna överskattar
kostnaden per kvadratmeter och underskattar behovet av area. Det sammantagna
ekonomiska utfallet förefaller däremot ligga på rimlig nivå. Eftersom kostnaderna
endast har bedömts schablonmässigt av utbildningsförvaltningen har SISAB ännu
inte bedömt sina underhållskostnader. Den totala projektkostnaden bedöms därför
vara högre. Projekten ska när så är möjligt samordnas med såväl stadsdelsnämnders som idrottsnämndens eventuella behov, vilket ytterligare kan höja den
totala projektkostnaden.
Schablonerna för ny- och ombyggnation baseras på genomförda entreprenader
som beställts till ett fast pris. Produktionstiden har då innehållit tid för projektering, upphandling och entreprenad. För att reducera produktionstiden och samtidigt få in utbildningsförvaltningens och SISAB:s samlade kompetens om skolor i
byggprocessen, är partneringavtal mellan entreprenör, byggherre och brukare/
hyresgäst en alternativ väg för produktion av skolor. I genomförandeförslag till
nämnd har förvaltningen alltid presenterat fast pris utifrån SISAB:s så kallade
fastprisofferter. Vid partneringavtal presenteras en kostnadsbild, som innehåller
incitamentsavtalets förutsättningar med en nominell kostnad kompletterad med en
osäkerhetsbedömning. Det är inte möjligt att ta något generellt beslut om fast pris
eller partneringavtal eftersom det måste bedömas i varje enskilt fall och utifrån
gällande ramavtal med SISAB.
Riskbedömning
Generellt finns osäkerhet vad gäller det förväntade elevantalet i kommunala
skolor. Den enskilt största osäkerheten i befolkningsprognosen är tidpunkten för
inflyttning i nybyggda bostäder. I flera områden är däremot befolkningsökningen
redan ett faktum och projektet kommer att ha svårt att åstadkomma kapacitets-
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 14 (28)
höjningar som ligger i fas med behovet. Ofta är tillgången till mark eller lämpliga
objekt för ombyggnation begränsad. Det finns även risk för att friskolor inte når
upp till den prognostiserade volymen och att en ökad andel av befolkningsökningen behöver hanteras av de kommunala skolorna. Även skolors attraktivitet i
sig kan påverka sökmönster och enskilda friskoleetableringar kan påverka framförallt lokala sökmönster.
Projektet hanterar dessa risker genom att följa utvecklingen och vid osäkerhet
flyttas projekt fram i tiden. Projektet har utökat förvaltningens lokalstrateger med
en tjänst för att bland annat öka kontakterna med stadsbyggnadskontor och
exploateringskontor.
Osäkerheten är högre än i nämndens tidigare inriktningsärenden i och med den
korta tid som funnits mellan projektstart och framtagandet av inriktningsförslag.
Tyngdpunkten i genomförda utredningar ligger på att säkerställa behov och att
bedöma utbyggnadsvolym. Den stora befolkningsökningen innebär i sig att risken
för att behov saknas är låg. Det stora behovet av skolkapacitet för yngre elever
innebär samtidigt att stor vikt måste fästas vid att ny kapacitet ges rätt geografisk
placering. Vanligtvis genomförs relativt omfattande tekniska studier innan inriktningsärenden föreläggs nämnden. Förvaltningen gör däremot bedömningen att den
tekniska osäkerheten kan hanteras efter beställning av förslagshandling även om
det sannolikt kommer att resultera i större ekonomiska avvikelser mellan inriktnings- och genomförandeärendet än vad som normalt förekommer i nämndens
ärenden. Osäkerheten är däremot mindre vid nybyggnation än vid ombyggnation.
Osäkerhet som återstår vad gäller verksamheten kommer att utredas innan
förvaltningen beställer förslagshandling hos SISAB. Exempelvis ska undersökas
om det finns behov och förutsättningar att samordna de olika projekten med
byggnation av förskola. Behov av ytterligare utredning prövas i varje enskilt fall
innan beställning av förslagshandling. Osäkerhet och risk redovisas i respektive
projekt i de fall det finns särskild osäkerhet eller risk i det enskilda projektet.
INRIKTNINGSFÖRSLAG FÖR NYETABLERING AV SKOLOR
Konradsberg, f.d. lärarhögskolan
Elevantalet på Kungsholmen är starkt ökande och en utbyggnad av skolorganisationen erfordras. Den prognostiserade elevantalsökningen för stadsdelen, inklusive
Essingeöarna, mellan 2011 och 2019 är drygt 950 elever och ökningen berör alla
skolor utom Essingeskolan. Tillbyggnad har beslutats vad avser Kullskolan, där de
lokaler som en gång utgjorde Kristinebergs gymnasium åter hyrs av staden och nu
i form av grundskola. Vidare förslås en om- och tillbyggnad av Fridhemsskolan.
Dessa tillskott kommer emellertid inte att räcka till utan ytterligare skollokaler
krävs då omkring 350 platser förväntas saknas 2019 trots utökningen vid de
nämnda skolorna.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 15 (28)
Idag används delar av Lärarhögskolans före detta lokaler i Konradsberg på
Kungsholmen för evakueringen av Engelbrektsskolan. Enligt tidigare planering
skulle evakueringsbehovet upphöra årsskiftet 2012/2013. På grund av förseningar
för övriga byggnadsprojekt intill skolan har evakueringsbehovet förlängts till
sommaren 2013. Utbildningsnämnden anmäler till ekonomiutskottet att evakueringen av Engelbrektsskolan förlängs sex månader och att nämnden därför avser att
förlänga hyresavtal för evakueringslokaler på Konradsberg och Gärdesskolan.
Om- och tillbyggnadsförslag
Konradsberg är en lämplig lokalisering av ny grundskola på Kungsholmen och
kan initialt användas för evakuering av Fridhemsskolan. Beroende av vilken area
som är möjlig att hyra från Akademiska hus så kan eventuellt del av skolan
användas som förskola.
Skolan planeras för två alternativa organisationer; en två- respektive treparallellig
F-9-skola. Skulle det exempelvis inte gå att inrymma en femparallellig organisation i Fridhemsskolan kan istället ytterligare en parallell F-6 förläggas till
Konradsberg. En tvåparallellig skola bedöms ha en kapacitet om 530-560 elever
och en treparallellig 795-840 elever. Elevprognosen pekar fortsatt uppåt 2019 och
det faktum att prognosen förändras över tiden gör att något beslut om framtida
organisation inte bör fattas redan nu.
Många av de befintliga lokalerna kan användas i nuvarande skick men vissa
ombyggnader krävs bland annat för fritidshem och hemkunskap. Tillgängligheten
kommer att ses över. Idrottslokalerna förutsätts även fortsättningsvis timförhyras
av Akademiska hus.
Kungsholmen
4000
3500
3000
2500
2000
Utbyggnad Totalt
(+900)
Konradsberg (+700)
1500
Kungsholmens
grundskola (+200)
1000
Kapacitet
500
0
Elevprognos 2010
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 16 (28)
Tidsplan
Lokaler vid Konradsberg kan vara tillgängliga från sommaren 2013 då Engelbrektsskolans evakuering upphör. Tidpunkten bedöms inte sammanfalla med
ombyggnadsstarten för Fridhemsskolan men ombyggnation av lokaler vid
Konradsberg kan då genomföras före Fridhemsskolans evakuering årsskiftet
2013/2014 eller sommaren 2014.
Fakta om Konradsberg
Framtida
verksamhetskapacitet 2
paralleller
Elever
Grundskola åk F-3
Grundskola åk 4-6
Grundskola åk 7-9
Grundsärskola
Totalt antal elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm, (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
Framtida
verksamhetskapacitet 3
paralleller
200
180
180
0
560
300
225
270
0
795
30
6800
11,8
1 735
12,1
21 071
35
8000
13,8
1 725
10,1
17 358
Kostnader
Kostnaderna för ombyggnaden och eventuell upprustning kan i nuläget endast
grovt bedömas till att hamna kring 30-35 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om
cirka 3-3,5 mnkr. Den totala hyreskostnaden bedöms till 11,8 mnkr eller 13,8 mnkr
beroende av om skolan ska ha två eller tre paralleller.
Riskbedömning
Om lokalerna i Konradsberg inte hyrs efter Engelbrektsskolans utflyttning riskerar
staden att förlora möjligheten till framtida etablering i Konradsberg. Det finns en
risk i att projektet Fridhemsskolan försenas och att en evakuering till Konradsberg
därmed försvåras. Den geografiska placeringen minskar risken för outnyttjad
kapacitet då skolan är nåbar från olika delar av staden.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 17 (28)
Sveaplans gymnasium
När inflyttning påbörjas i norra Hagastaden ökar behovet av skolkapacitet i
Norrmalms norra delar. Någon befintlig skola med överskottskapacitet finns inte
utan nya lokaler måste förhyras. För att möjliggöra detta föreslås att Sveaplans
gymnasium tas i anspråk. Socialhögskolan hyr idag före detta Sveaplans
gymnasium av SISAB och kommer att lämna lokalerna kring 2015-2016, vilket
möjliggör för staden att åter hyra skolan och omvandla den till grundskola.
Idrottsförvaltningen planerar byggnation av idrottshall i närområdet.
Kostnaden per elev bedöms ligga i nivå med nybyggnation eller något högre än
nybyggnation. Den höga kostnaden bör ses utifrån byggnadens geografiska läge
och frånvaron av markanvisning för ny skola. En markanvisning skulle öppna för
andra möjligheter. I nuvarande planering ingår en eventuell markanvisning först i
Hagastadens etapp 3 som ännu inte är planlagd.
Om- och tillbyggnadsförslag
Nästan hela före detta Sveaplans gymnasium behöver byggas om i större eller
mindre omfattning för att fungera som grundskola. Bara några få klassrum finns
kvar, resten har byggts om till mindre lokaler samtidigt som yttre korridorer
byggts om till mindre lokaler. Det saknas också exempelvis kök, matsal och
specialsalar. Tillgängligheten kommer att ses över. Det kan komma att visa sig att
någon lokal blir billigare att nyuppföra. Ombyggnationens utformning kommer att
påverkas av framtida beslut om årskursindelning. Den tillkommande ytan för
befintlig byggnad är 7 200 m2.
Tidsplan
Ombyggnaden bedöms vara färdigställd till höstterminen 2017.
Kostnader
Kostnaderna för ombyggnaden kan i nuläget endast grovt bedömas till kring
120 mnkr, vilket ger en hyreshöjning om ca 11,5 mnkr per år. Kostnaden per elev
bedöms uppgå till 37 000 kr, vilket är i nivå med eller till och med överstiger
nybyggnadspris.
Fakta om f d Sveaplans gymnasium
Framtida
verksamhetskapacitet
Elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
540
120
7200
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 18 (28)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
20,0
2 778
13,3
37 037
Riskbedömning
Byggnaden Sveaplans gymnasium, uppförd 1936 som Norra flickläroverket, är
ritad av arkitekterna Nils Ahrbom och Elis Zimdahl och har ett högt kulturhistoriskt värde vilket kan komma att påverka hur skolan kan om- och eventuellt
tillbyggas.
Förvaltningen ska pröva om kostnaden för skoletablering vid Sveaplans
gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en
markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ för staden.
INRIKTNINGSFÖRSLAG FÖR OM- OCH TILLBYGGNAD
Fridhemsskolan (tillhörande Kungsholmens grundskola)
Elevantalet på Kungsholmen är i starkt ökande och en utbyggnad av skolan
behövs för att möta det framtida elevantalet. Den prognostiserade elevantalsökningen mellan 2011 och 2019 är cirka 370 elever, nästan alla inom F-6. Inga
större nybyggnationer av bostäder planeras inom skolans absoluta närområde, men
området gränsar till områden med omfattande bostadsbyggnation. På Kungsholmen i sin helhet, inklusive Essingeöarna, förväntas elevantalet i de kommunala
skolorna öka med drygt 950 elever fram till 2019 (se diagram under rubriken
Konradsberg). Beslut har tidigare tagits om att bygga ut nuvarande Kullskolan.
Skolenheten Kungsholmens grundskola består av två skolbyggnader; Fridhemsskolan (åk F-5) och Stadshagsskolan (åk 6-9). Skolan har flera externa lokaler
samt en paviljong för fritidshemsverksamheten.
Behov finns av en mindre idrottshall då även Kungsholmens grundskolas andra
etablering, Stadshagsskolan, använder Fridhemsskolans idrottssalar. Därutöver är
Sverigefinska skolan som ligger bredvid Fridhemsskolan i behov av idrottslokaler.
Fridhemsskolans tillagningskök levererar mat till andra skolor och är i behov av
upprustning.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 19 (28)
Kungsholmens grundskola
1400
1200
1000
Max Utbyggnad (+200)
800
Min Utbyggnad (0)
600
Elevprognos 2010
400
Kapacitet
200
0
Fakta om Fridhemsskolan, (del av Kungsholmens grundskola)
Befintlig
verksamhetskapacitet
Läsåret
11/12
Elever
Grundskola åk F-3
Grundskola åk 4-5/F-6
Grundskola åk 7-9
Grundsärskola
Totalt antal elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
Fyllnadsgrad
396
155
0
10
561
9868
9,3
942
17,6
16 578
98 %
Framtida
verksamhetskapacitet
400
175
0
0
575
500
375
0
15
890
9868
9,3
942
17,2
16 174
150
11495
20,0
1 740
12,9
22 472
Om- och tillbyggnadsförslag
Fridhemsskolan föreslås bli en femparallellig F-6-skola. Idag har skolan fyra
paralleller inom F-3 och tre paralleller inom årskurs 4-5 medan årskurs 6 endast är
tvåparallelligt. Kapacitetshöjningen uppgår till 300-375 elever och Fridhemsskolan totala kapacitet bedöms uppgå till 890-965 elever. För att klara utökningen
krävs tillbyggnad av cirka 10 klassrum, grupprum, fritidshem, personallokaler
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 20 (28)
med mera. Krocketeffekter kommer att uppstå då fler fritidshem integreras i
befintlig byggnad, vilket gör att fler klassrum placeras i den nya byggnaden.
Förhoppningen är att kunna binda samman skolans byggnader så att man kan nå
samliga lokaler torrskodd. Det behövs också kompletteringar vad avser
exempelvis kök och matsal, idrottslokaler och slöjdsalar. Tillgänglighetsanpassning i publika lokaler i enlighet med nivå 2 kommer att utföras.
Förvaltningen föreslår att samtliga annex, inklusive skolans paviljong, avvecklas
och att skolbarnomsorgen integreras med grundskolan. Tillbyggnaden förutsätts
ske på skoltomten i direkt anslutning till nuvarande skolbyggnad för att på så sätt
möjliggöra invändig passage. Mycket grovt uppskattat kommer nybyggnationen
att omfatta 3 700 m2. Den yta som samtidigt avyttras uppgår till 2 073 m2. Det
medför att skolgården kommer att minskas något.
Förslag finns att bygga en mindre idrottshall under skolgården. Kontakt har tagits
med idrottsförvaltningen för att utröna huruvida det finns intresse från deras sida
att istället bygga en fullstor idrottshall under skolgården. Idrottsförvaltningen har
avböjt och förordar att utbildningsförvaltningen bygger en sal med basketmått.
Basketmått motsvarar i princip en sal för årskurs F-9, vilket också är förvaltningens förslag. Det finns också förslag om att bygga bostäder på slänten mellan
skolgården och Fridhemsgatan, vilket bör samordnas med byggnation av mindre
idrottshall. Förvaltningen bör parallellt utreda möjligheten att ersätta bostadsbyggnationen med skola för att ha beredskap i det fall etableringen vid
Konradsberg inte bör eller kan genomföras.
Sannolikt kommer hela eller delar av skolan att behöva evakueras. Konradsberg
kan bli aktuellt för en sådan evakuering.
Tidsplan
Om- och tillbyggnaden kommer sannolikt att ta 1½ år och påbörjas tidigast vid
årsskiftet 2013/14.
Kostnader
Kostnaderna för den föreslagna om- och tillbyggnaden kan i nuläget endast grovt
bedömas till 150 mnkr, vilket skulle ge en hyreshöjning om ca 14 mnkr. I
kostnaderna ingår inte merkostnaden för att förlägga idrottshallen under jord.
Utbildningsförvaltningen vill pröva om denna markkostnad kan finansieras av
exploateringskontoret genom bostadsbebyggelsen.
Riskbedömning
Risk finns för att idrottshallen av ekonomiska eller tekniska orsaker inte kommer
till stånd. I så fall bör en mindre tillbyggnad för en fyrparallellig organisation
utföras samtidigt som organisationen i den föreslagna ”Konradsbergsskolan”
utvidgas.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 21 (28)
Hägerstenshamnens skola
Elevprognosen för Hägerstenshamnens skola pekar nedåt för prognosperioden och
detta beror sannolikt på att skolan har gjort förändringar i sin årskursindelning.
Aspuddens skola ligger i närheten och flertalet elever fortsätter till Aspuddens
skola. De två skolorna bör därför ses i ett sammanhang. Hägerstenshamnens skola
har en verksamhetskapacitet på 175 platser och en F-3-organisation med i snitt 25
elever i varje klass. Årskurs F och 3 är 2-parallellig och årskurs 1 och 2 är 1parallellig. Aspuddens skolas kapacitet uppgår till 962 platser, men saknar 103
platser läsåret 2012/2013 och 366 platser läsåret 2019/2020. På sikt kommer en ny
skola i Midsommarkransen att minska på trycket till Aspuddens skola.
Om- och tillbyggnadsförslag
Hägerstenshamnens skola förslås byggas ut med 205 platser för att avlasta
Aspuddens skola. Initialt bedöms den nya kapaciteten behövas för F-3, men på
sikt möjliggörs omställning till 2-paralleller F-6 med en total kapacitet på 380
platser.
Hägerstenshamnens och
Aspuddens skola
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Max Utbyggnad (+60)
Min Utbyggnad (+50)
Elevprognos 2010
Kapacitet
Skolans huvudbyggnad ses över för att öka kapacitetsutnyttjandet så att ytan på
den nya utbyggnaden kan hållas nere. Den tillfälliga paviljongen som finns på
skolan avvecklas och verksamheten inryms i utbyggnaden samt i viss utsträckning
i den permanenta. Ca 1 600 kvm uppskattas skolan behöva byggas ut för att
möjliggöra kapacitetsökningen. Utformningen av den nya byggnaden ska vara
flexibel i sin utformning för att det med små medel ska vara möjligt att ställa om
till F-6.
Nuvarande kök och matsal bedöms inte klara kapacitetsökningen. I kostnadsberäkningen ingår därför viss utökning av nuvarande mottagningskök och matsal.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 22 (28)
Inför omställning från F-3 till F-6 behövs även en utbyggnad av gymnastiksalen.
Tillgänglighetsanpassning i publika lokaler i enlighet med nivå 2 kommer att
genomföras i samband med utbyggnaden.
Tidsplan
Genomförandebeslut bedöms föreläggas nämnden under hösten 2012 och byggnationen bedöms färdigställas sommaren 2014.
Kostnader
Kostnaden har bedömts utifrån schabloner och uppgår sammantaget till 57,4 mnkr.
Det innebär en hyreskostnad första året efter färdigställandet om ca 5,7 mnkr.
Samtidigt avgår hyreskostnaderna för den befintliga paviljongen vilket innebär en
total hyresminskning om 0,8 mnkr för utbildningsnämnden. Nettoökningen av
hyreskostnaden bedöms till 4,9 mnkr.
Fakta om Hägerstenshamnen
Befintlig
Framtida
verksamhets- verksamhetskapacitet
kapacitet
Läsåret
11/12
Elever
Grundskola åk F-3
Grundskola åk 4-6
Grundskola åk 7-9
Grundsärskola
Totalt antal elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
Fyllnadsgrad
148
0
0
0
148
2293
2,2
959
15,5
14 865
85 %
175
200
180
0
0
380
57,4
3283
7,1
2 163
8,6
18 684
Den schablonberäknade hyreshöjande kostnaden om 57,4 mnkr fördelas med
21,2 mnkr för ersättning av befintlig paviljong, 34,7 mnkr för ny kapacitet och
1,5 mnkr för tillgänglighetsåtgärder.
Eftersom kostnaderna endast har bedömts schablonmässigt av utbildningsförvaltningen har SISAB ännu inte bedömt underhållskostnaderna. Den totala projektkostnaden bedöms därför vara högre. Projektet kan även komma att samordnas
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 23 (28)
med stadsdelsförvaltningens eventuella behov, vilket kan höja den totala
projektkostnaden ytterligare.
Riskbedömning
Osäkerhet råder om kapacitetshöjningens konsekvenser för nuvarande mottagningskök. Skolans framtida volym leder inte till behov av tillagningskök.
Situationen förändras om projektet kompletteras med förskola.
Långbrodalsskolan
Elevprognosen för skolan pekar på en ökning av antal elever under prognosperioden. 2012 förväntas skolan ha ett underskott på 56 platser och 2015 ett underskott på 136 platser vilket motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på 134 %. Viss
nybyggnation i området förekommer men den är ytterst marginell i direkt
anslutning till Långbrodalsskolan. Skolans verksamhetskapacitet är 400 platser.
Idag är skolan 3-parallellig i årskurs F, 4-parallellig i årskurs 1, 3-parallellig i
årskurs 2-5.
Om- och tillbyggnadsförslag
Skolan föreslås byggas ut för en 3-parallellig F-6 organisation och kapaciteten
ökar med 170 platser.
Långbrodalsskolans tomt har begränsat utrymme för en nybyggnad/utbyggnad.
Ytbehovet för den nya utbyggnaden bedöms bli ca 1 640 kvm. För att få plats med
den nya byggnaden krävs att den kan uppföras i minst två plan och att hus P rivs
och ersätts med en ny byggnad. Det finns även en paviljong och en extern
permanent byggnad som avvecklas.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 24 (28)
Skolans gymnastiksal är i dag integrerad i huvudbyggnaden och är en sal i mindre
storlek (ca 100 kvm). Salen är redan för dagens elevantal otillräcklig och skolan
timhyr externa lokaler. Det bör utredas om den gamla gymnastiksalen kan ställas
om till lektionssalar. Tillgången till gymnastiklokaler behöver samtidigt säkras i
byggnadsprojektet och troligtvis i kombination med fortsatt timförhyrning utanför
skolan.
Skolans kök och matsal behöver anpassas för elevantalsökningen. I kostnadsbedömningen ingår viss anpassning av kök och matsal, men omfattningen är ännu
inte klarlagd. Tillgänglighetsanpassning i publika lokaler i enlighet med nivå 2
kommer att genomföras i samband med utbyggnaden.
Tidsplan
Genomförandebeslut bedöms föreläggas nämnden under hösten 2012 och byggnationen bedöms färdigställas sommaren 2014.
Fakta om Långbrodal
Befintlig
Framtida
verksamhets- verksamhetskapacitet
kapacitet
Läsåret
11/12
Elever
Grundskola åk F-3
Grundskola åk 4-6
Grundskola åk 7-9
Grundsärskola
Totalt antal elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
Fyllnadsgrad
300
110
0
0
410
4872
3,8
780
11,9
9 268
103 %
400
300
270
0
0
570
59,6
5512
8,7
1 578
9,7
15 263
Kostnader
Kostnaden har bedömts utifrån schabloner och uppgår sammantaget till 59,6 mnkr.
Det innebär en hyreskostnad första året efter färdigställandet om ca 6,0 mnkr.
Samtidigt avgår hyreskostnaderna för Vivelvägen och befintlig paviljong vilket
innebär en total hyresminskning om 1,1 mnkr för utbildningsnämnden. Nettoökningen av hyreskostnaden bedöms till 4,9 mnkr. Den schablonberäknade hyreshöjande kostnaden om 59,6 mnkr fördelas enligt följande, 34,7 mnkr för ersättning
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 25 (28)
av befintliga paviljonger och avvecklade lokaler, 22,4 mnkr för ny kapacitet och
2,5 mnkr för tillgänglighetsåtgärder.
Eftersom kostnaderna endast har bedömts schablonmässigt av utbildningsförvaltningen har SISAB ännu inte bedömt underhållskostnaderna. Den totala
projektkostnaden bedöms därför vara högre. Projektet kan även komma att
samordnas med stadsdelsförvaltningens eventuella behov, men den begränsade
tillgången till mark medger ingen utökning av den föreslagna utbyggnaden.
Riskbedömning
I kostnadsbedömningen ingår viss anpassning av kök och matsal, men omfattningen är ännu inte klarlagd. Även skolans tillgång till gymnastiksal behöver
säkerställas.
Sköndalsskolan
Sköndalsskolan är en skola där elevprognosen pekar på en kraftig ökning av
antalet elever under hela prognosperioden som sträcker sig fram till 2019. Redan
2012 förväntas skolan ha ett underskott på 105 platser och 2019 saknas det 551
platser vilket motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på hela 257 %. I området sker det
en ganska kraftig nybyggnation av bostäder under prognosperioden samt en
generell ökning av antal barn särskilt i de lägre skolåldrarna 6-12 år. Idag är skolan
organiserad som 3-parallellig i årskurs F-3 och 2-parallellig i årskurs 4-5. Skolans
verksamhetskapacitet är i dag 350 platser. En fördubbling av kapaciteten på
Sköndalsskolan räcker inte för att täcka efterfrågan utan det krävs sannolikt en
samordning med exempelvis Sandåkraskolan. Enligt elevantalsprognosen behöver
ca 105 elever beredas plats på skolan hösten 2012. I den mån eleverna inte kan
inrymmas i befintliga lokaler så behöver samordning med Sandåkraskolan ske
redan inför hösten 2012.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 26 (28)
Sköndalsskolan
1 000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Elevprognos 2010
Max Utbyg. (+420)
Min Utbygg. (+350)
Kapacitet
Om- och tillbyggnadsförslag
Skolan byggs ut till 4-parallellig F-6 skola med kapacitet för särskola eller andra
särskilda undervisningsgrupper. På sikt kan skolan ställas om till en F-9 skola med
3 paralleller. Den ökade kapaciteten uppgår till 490 platser.
För att lösa den ökade kapaciteten kommer en ny byggnad behöva byggas med en
bedömd yta på ca 2 700 kvm. En volymstudie för Sköndalsskolan visar att det är
fullt möjligt att placera en tillräckligt stor byggnad på skolans tomt. Befintlig skolbyggnad bör dock ses över och anpassas så att en viss ökning av verksamhetskapaciteten kan ske även där.
Nuvarande lokal på Bagarfruvägen används för fritidsklubb och musikundervisning. Lokalen avvecklas och verksamheten planeras in i den nya byggnaden
samt i viss utsträckning i den befintliga permanenta byggnaden. Den nya
byggnaden bör vara flexibel i sin utformning för att med små medel möjliggöra för
Sköndalsskolan att ställas om till F-9 skola.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 27 (28)
Fakta om Sköndalsskolan
Befintlig
Framtida
verksamhets- verksamhetskapacitet
kapacitet
Läsåret
11/12
Elever
Grundskola åk F-3
Grundskola åk 4-6
Grundskola åk 7-9
Grundsärskola
Totalt antal elever
Lokaler och ekonomi
Bedömd hyreshöjande
projektkostnad (mnkr)
Skolans area (kvm)
Total årshyra (mnkr)
Årshyra/kvm (kr)
Kvm/elev
Årshyra/elev (kr)
Fyllnadsgrad
277
79
0
0
356
5799
4,1
707
16,3
11 517
102 %
350
300
270
270
0
840
101,3
8253
14,1
1 708
9,8
16 786
Nybyggnationen förutsätter att nuvarande förskolepaviljong avvecklas. Paviljongen är placerad på skolgården och har tillfälligt bygglov. Det ska undersökas
om stadsdelen vill införliva förskolan i nybyggnationen eller i någon av de
kringliggande skolorna.
Nuvarande kök och matsal klarar inte en kapacitetsökning med 490 elever.
Möjligheten att anpassa nuvarande kök till en ökad produktion ska utredas, men en
trolig lösning är att ställa om nuvarande kök och matsal till undervisning och
etablera kök och matsal i den nya byggnaden. Frågan kommer att utredas vidare i
syfte att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen. Merkostnaden för nytt kök
och matsal bedöms till 20-25 mnkr (ingår i den totala kostnadsbedömningen) och
innebär att nuvarande kök och matsal ställs om till undervisning.
Idrottslokalerna förutsätts komma att timförhyras även fortsättningsvis.
Tillgänglighetsanpassning i publika lokaler i enlighet med nivå 2 kommer att
genomföras i samband med utbyggnaden.
Tidsplan
Genomförandebeslut bedöms föreläggas nämnden under hösten 2012 och byggnationen bedöms färdigställas sommaren 2014.
www.stockholm.se
BILAGA 28
SID 28 (28)
Pågående projekt omfattande ventilation och tillgänglighet, utförs i tre etapper
med planerat färdigställande till höstterminen 2014.
Kostnader
Kostnaden har bedömts utifrån schabloner och uppgår sammantaget till
101,3 mnkr. Det innebär en hyreskostnad första året efter färdigställandet om ca
10,1 mnkr.
Samtidigt avgår hyreskostnaderna för lokal på Bagarfruvägen vilket innebär en
total hyresminskning om 0,2 mnkr för utbildningsnämnden. Nettoökningen av
hyreskostnaden bedöms till 9,9 mnkr.
Den schablonberäknade hyreshöjande kostnaden om 101,3 mnkr fördelas med
8,4 mnkr för ersättning av avvecklad lokal, 91,9 mnkr för ny kapacitet och 1,0
mnkr för tillgänglighetsåtgärder.
Eftersom kostnaderna endast har bedömts schablonmässigt av utbildningsförvaltningen har SISAB ännu inte bedömt underhållskostnaderna. Den totala
projektkostnaden bedöms därför vara högre. Projektet kan även komma att
samordnas med stadsdelsförvaltningens eventuella behov, vilket kan höja den
totala projektkostnaden ytterligare.
Riskbedömning
Utbyggnaden förutsätter samordning med pågående byggnadsprojekt och
avveckling av förskolepaviljong. Projektet kan påverkas i sin omfattning av
eventuell utbyggnad av Sandåkraskolan.
____________
www.stockholm.se
Till utbildningsnämnden 2011-05-23
Bilaga 29 a
Dnr 11-401/4712
Skrivelse till utbildningsnämnden om rättning av nationella prov
Skolinspektionens årliga omrättning av över 30 000 nationella prov har återigen visat på stora
skillnader mellan skolornas ursprungliga rättning av elevernas prov och omrättningens
resultat. Avvikelserna är störst i högstadiet och gymnasiet.
Skolinspektionen föreslår en rad förändringar för att säkerställa en mer likvärdig bedömning
vid rättningen av de nationella proven. Bland annat föreslås att proven avidentifieras så att
den rättande läraren inte vet vem som skrivit provet.
I den gällande skolplanen för Stockholms stad finns riktlinjer för hur deltagande och rättning
av nationella prov ska ske i Stockholms skolor. I skolplanen står:
”Samtliga elever i Stockholms stads skolor ska delta i nationella prov. De nationella proven
ska i möjligaste mån rättas av en annan lärare än den som sätter elevens betyg.”
Vår bild är att skolplanens riktlinjer följs av de flesta skolor, men att reglerna bör skärpas
ytterligare. Utbildningsförvaltningen uppdras att, mot bakgrund av skolinspektionens
rekommendationer, se över rättningen av nationella prov för en mer likvärdig bedömning.
Översynen bör ha följande inriktning och återrapporteras till nämnden inför läsåret
2011/2012.
-
Samtliga prov ska avidentifieras innan de rättas av lärare.
Riktlinjerna kring rättande lärare skärps ytterligare. De nationella proven ska aldrig
rättas av elevens lärare, vare sig i årskurs tre, sex, nio eller på gymnasiet.
En försöksverksamhet genomförs läsåret 2011/2012 där skolor byter prov så att alla
elevers nationella prov rättas av lärare från andra skolor.
Stockholms den 23 maj 2011
Lotta Edholm (FP)
Johanna Sjö (M)
Helen Törnqvist (C)
Erika Svanström (KD)
Bilaga 29 b
Brev
2011-11-28
Europeiska ungdomsparlamentet (EUP)
Sverige
Till:
Johanna Engman för Utbildningsförvaltningen
Sigrun Fagerfjäll
Medlem i organisationskommittén för “EU: Idag och Imorgon”
Den 8e Nationella Uttagningsprocessen för EUP Sverige
Mejl: [email protected]
Tel: +46 704608040
Hemsida: www.eup.se och http://www.sthlm12.se
“EU: Idag och Imorgon”, den 8:e Nationella Uttagningsprocessen
Kära Johanna Engman, kära Utbildningsförvaltningen,
Vi skriver till Er i egenskap av företrädare för Europeiska ungdomsparlamentet i Sverige i
syfte att inbjuda Er som samarbetspartner till den session som vi står värd för i Stockholm i
februari 2012.
Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) är en politiskt och religiöst obunden organisation som
bildades 1987 för att ge ungdomar på gymnasienivå i Europa tillfälle att mötas och diskutera
aktuella frågor av gemensamt intresse. EUP utgör ett forum för en öppen och fördomsfri
debatt som syftar till att öka utbytet mellan Europas unga, skapa intresse för politiska frågor
samt tillföra en europeisk dimension inom undervisningen på gymnasienivå.
Nästa år ska fyra konferenser ordnas av EUP Sverige. Detta projekt, som innehåller tre
Regionala Sessioner som leder fram till Nationella Sessionen, kallar vi "EU: idag och
imorgon". Den 8:e Nationella Uttagningsprocess av EUP Sverige, syftar till att öka
medvetenheten om europeiska frågor, uppmuntra ett aktivt europeiskt medborgarskap,
interkulturell dialog och en mångfald av idéer bland unga människor. Under varje session
kommer delegaterna att diskutera, utbyta idéer och synpunkter med varandra samt nationella
politiker och beslutsfattare om ett antal aktuella EU-frågor. Genom att förbättra dialogen
mellan dessa två, kan de friska idéerna från ungdomar bli verklighet, medan känslan av att blir
hörd uppmuntrar till ett fortsatt engagemang i det europeiska samhället.
Vi söker härmed ett bidrag på 70,000 kronor som skulle täcka större delen av kostnaderna för
deltagarnas mat och boende på den Nationella sessionen. Finansiering av projekt inom
Europeiska ungdomsparlamentet sker enbart via anslag från stiftelser, företag och fonder inom
Sverige. Alla erhållna anslag behandlas lika och en fullständig projektredovisning sker efter
projektets genomförande. Möjligheter för PR-samarbete finns även då projektet uppskattar
god medieuppmärksamhet och våra sponsorer får utmärkt tillfälle att synas.
Vi skulle med detta brev vilja inbjuda Utbildningsförvaltningen att vara
samarbetspartner för ”EU: Idag och Imorgon”, den 8e Nationella Uttagningsprocessen
av EUP Sverige. Vi understryker möjligheten att synas bland Sveriges ledande
ungdomar och är övertygade om att Ni skulle kunna bidra med många intressanta
utblickar och en god fortsatt kontakt och samarbete.
Stockholm Stad och Utbildningsförvaltningen har haft en viktig roll i genomförandet av
EUP:s tidigare projekt, 2009 då Fredrik Bauer hade ett givande samarbete med Lotta Edholm
inför den internationella session som annordnades då, samt 2011 då Johan Wallin fick stöd
från Helena Barett inför den 7e nationalla sessionen. Vid dessa tillfällen stod
Utbildningsförvaltningen för stora delar av projektets kostnader.
Första gången EUP fick stöd av utbildningsförvaltningen var när en internationell session
anordnades år 2001. Jan Björklund bidrog i hög grad till att genomföra detta projekt. Som Ni
troligen känner till är Ungdomsparlamentet Stockholm en produkt av detta projekt och dess
metod är på många vis inspirerad av EUPs verksamhet. Det bör dock nämnas att EUP har
www.eup.se
Europeiska ungdomsparlamentet (EUP)
Sverige
2(2)
genomgått en starkt positiv utveckling med betydande förändringar sedan år 2001, vilket har
gjort att organisationen numera har en erkänd ställning i debatten om Europas unga.
Vi skulle vara tacksamma om vi fick möjligheten att komma på ett möte för att ytterligare
presentera detta projekt för Dig.
Bifogat till detta brev finner Du en beskrivning av projektet samt en sammanfattad budget.
Med förhoppning om att Johanna Engman och Utbildningsförvaltningen ser potentialen i detta
fantastiska projekt och går med på att stämma möte och prata ytterligare om hur detta
samarbete kan utformas.
Högaktningsfullt,
Caleb Morell
Projektledare
Oscar Stenbom
Projektledare
Sigrun Fagerfjäll
Medlem i Organisationskommittén
Brev till Utbildningsförvaltningen
2011-11-27
European Youth Parliament (EUP)
Sweden
Budget: Beräknade Kostnader
BERÄKNADE KOSTNADER
1 Boende
2 Mat
3 Resebidrag
4 Transporter
5 Lokaler
6 Material
7 Övrigt
106750
31280
8000
1000
0
0
12000
TOTALA KOSTNADER
159030
Finansiering av projekt inom Europeiska ungdomsparlamentet sker enbart via anslag från
stiftelser, företag och fonder inom Sverige. Alla erhållna anslag behandlas lika och en
fullständig projektredovisning sker efter projektets genomförande. Möjligheter för PRsamarbete finns även då projektet uppskattar god medieuppmärksamhet där våra sponsorer
får utmärkt tillfälle att synas.
Förklaring av budgetposter:
1 Boende
Boende för 3 nätter för ledare, samt 2 nätter för deltagare på Fridhemsplans Vandrarhem.
2 Mat
Frukost på Vandrarhem samt. Levererad mat på lördag och söndag; även fika alla dagar.
3 Resebidrag
Resebidrag till alla deltagare utanför Stockholmsområdet baserat på distans.
4 Transporter
Transporter för material; alla lokaler inom gångavstånd.
5 Lokaler
Lokaler för kvällsaktiviteter lördag samt ledarkväll torsdag.
6 Material
Material för utskottsarbetet samt 3 nummer av en ”session tidning”. Detta får vi sponsrat.
7 Övrigt
Övriga kostnader och buffert för oförutsedda utgifter.
i -
EU today & tomorrow
STHLM ’12
THE 8TH NATIONAL SESSION OF EYP SWEDEN
EUROPEISKA UNGDOMSPARLAMENTET SVERIGE
NATIONELL SESSION 2012
Under beskyddarskap av EU-Minister Birgitta Ohlsson
Välkommen!
”EU: idag och imorgon” är temat för den 8:e Nationella Sessionen av EUP Sverige
(Europeiska ungdomsparlamentet), som syftar till att öka medvetenheten om aktuella
EU-frågor, uppmuntra ett aktivt europeiskt medborgarskap, interkulturell dialog och
en mångfald av idéer bland unga människor idag.
Projektbeskrivning
Vad?
I februari kommer en nationell session att hållas i Stockholm med
deltagande ungdomar från hela Sverige. Projektet organiseras av
Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige (EUP). EUP är ett unikt europeiskt forum, med underorganisationer i 32 europeiska länder, vilka
engagerar ungdomar i samhällsrelaterade frågor.
EUP har i många år arbetat med ungdomar runtom i Europa och
involverar årligen cirka 20 000 europeiska ungdomar. Målet med den
nationella sessionen är att engagera svenska gymnasieelever i aktuella frågor som berör Europa idag, under en tre dagar lång session i
Stockholm.
Under beskyddarskap av:
Birgitta Ohlsson,
EU-Minister
Vem?
Varför?
Ungdomars engagemang och påverkan inom EUP
är ovärderligt för samhällets utveckling. Dagens
ungdomar är framtidens ledare; genom att förbereda dem redan idag kan vi förstärka ledarna. EUP
arbetar kontinuerligt med att engagera fler och fler
ungdomar, samtidigt som vi uppmanar och stödjer
erfarna medlemmars engagemang.
Ungdomars intresse för politik och EU är i våra ögon
oacceptabelt lågt. För många ungdomar är EU något som känns avlägset och inte relevant för deras dagliga liv Eftersom det är just ungdomar som
i första hand kommer att påverkas av beslut som
fattas i dag om hur vi löser klimatfrågan, hur vi bäst
integrerar nya medborgare och hur vi bäst bemöter
den ekonomiska krisen är det viktigt att öka ungas
medvetenhet och att uppmuntra unga att engagera
sig i sin omvärld och i Europa. Vi tror att ungdomars
ointresse grundar sig i bristande kunskap om samhällets funktion.
Genom att introducera gymnasieelever till debatt
och interkulturellt utbyte kan vi i framtiden försäkra
en bättre dialog. I vår tid, då miljö har fått en stor betydelse och ledare runtom i världen har motgångar
i att hitta en lösning, krävs det att ungdomar bidrar
med nya idéer, tankesätt och lösningar till dagens
globala problem.
Den nationella sessionen i februari 2012 har som
mål att förbereda framtidens ledare och väcka intresse bland Sveriges gymnasieelever som har viljan, men kanske ännu inte möjligheten, att påverka
och bidra till vår värld. Vid sessionens slut väljs ett
flertal gymnasieskolor ut av en jury som senare representerar Sverige i internationella sessioner organiserade av EUP. Resultat och påverkan är både
kort- och långsiktiga, men är oförnekligt en vinst för
framtiden.
Projektet Nationell session 2012 syftar till att angripa dessa problem. Genom att uppleva Europaparlamentets arbetssätt får ungdomarna ökad förståelse för den roll EU har, samt insikt om hur både
deras och EU’s framtid är sammanflätade
Temat för sessionen - EU Idag och Imorgon - speglar detta. En förväntad generationsväxling och växande EU-skepticism gör temat aktuellt då många
ungdomar ifrågesätter Europeiska Unionens framtid.
Fördelar?
•
Sessionen är ett spännande exempel på att ungdomar kan påverka sin omvärld.
•
Unga från hela Sverige ges tillfälle att utbyta åsikter, samarbeta och knyta kontakter med varandra.
•
Med ”EU: idag och imorgon” som tema, ökas ungdomars medvetenhet och intresse för Europa och
europeiska frågor.
•
Unga från hela Sverige ges tillfälle att utbyta åsikter, samarbeta och knyta kontakter med varandra.
•
Kännedom och intresse för Europa och europafrågor ökar bland ungdomar i Sverige i kraft av sessionens synlighet.
•
Deltagarna får en inblick i den demokratiska processens principer.
•
De medföljande lärarna inspireras av erfarenhetsutbyten med andra lärare, vilket möjliggör en högre
kvalitet på undervisningen i hela Sverige.
Hur?
TEAMBUILDING
Under samtliga sessioner som EUP anordnar, utförs teambulding-övningar. Syftet är att förbättra samarbetet mellan deltagarna, vilket underlättar i det kommande utskottsarbetet. Dessutom hittar deltagarna sin roll i gruppen och inser förhoppningsvis att allas åsikter har en stor betydelse för att senare
kunna komma fram till en gemensam lösning.
UTSKOTTSARBETE
Alla deltagare har blivit tilldelade utskott, där valda ämnen diskuteras. Tillsammans med sitt utskott
kommer man fram till gemensamma lösningar som skrivs ner till motioner, varvid dessa läggs fram till
de övriga utskotten i generalförsamlingen. Samtliga motioner från de olika utskotten sätts samman till
ett resolutionshäfte.
GENERALFORSAMLING
I slutet av sessionen hålls en så kallad generalförsamling. Samtliga utskott presenterar sina motioner
för de andra delegaterna och har också rätten att försvara sina egna motioner. I generalförsamlingen
röstar samtliga delegater för eller emot och avgör om motionerna ska gå igenom eller ej. Presidenten
för sessionen fördelar ordet till deltagarna under generalförsamlingen, samt ser till att ordningen och
tidsplanen hålls.
Tidigare Samarbetspartners:
KONTAKT:
Projektansvariga för den 8:e Nationella Session av EUP Sverige, Caleb Morell och Oscar Stenbom,
får hjälp av en organisationskommitté som består av Noura Berrouba och Sigrun Fagerfjäll.
Caleb Morell
[email protected]
+46 707257290
Oscar Stenbom
[email protected]
+46 707900763
Noura Berrouba Sigrun Fagerfjäll
[email protected]@eup.se
+46 735077767
+46 704608040
Utbildningsförvaltningen
Box 22049 • 104 20 Stockholm
Tel 08-508 33 000
www.stockholm.se
[email protected]