Transcript Två qårdfarihandlare i början av seklet - Håtuna-Håbo

Herlof Söderbaum
Född 1865 i Tegelsmora. Föräldrar Kyrkoherden Johan Henrik Söderbaum och dess
hustru Amalia Maria Gavuzzi Död 1914 i Kalmar församling. Begravd Håbo-Tibble kyrkogård
Kom till Håbo-Tibble och Jädra komministerboställe 1907 samtidigt som han
gifte sig med Edith Dahlberg. Han hade dubbla tjänster- Komminister i Håbo-Tibble och vice pastor i
Kalmar församling. Sitt första riktiga egna hem hade han på Jädra, det sägs att han i
den trädgården fick utlopp för sina praktiska kunskaper när han rensade upp i dess djungel och han
rustade upp bostadshuset, som var ganska förfallet. Genom de dubbla tjänsterna och arbetet på
fritiden hade han ett ansträngande liv. 1913 sökte han ett lugnare arbete vid Tegelsmora, sin hemtrakt.
Han fick inte arbetet och var tvungen att fortsätta i Håbo-Tibble och Kalmar socknar.
Lördagen den 21 mars 1914 när han ensam körde vagnen till Kalmar kyrka, stannade han för att
språka med en församlingsbo som gick utmed vägen. Plötsligt föll han ihop i vagnen och dog.
Det sägs att det kom mycket folk till kyrkorna när han predikade och han hade en vacker sångröst.
Det sägs också att han hade en ytterst konservativ läggning och att han höll mycket ålderdomliga
predikningar. Han var lika mot alla oavsett om det var greven eller en fattighusgubbe. Han hade god
humor
Skapat av Inger Löfstedt
Bild nr 22/CD 5
1:a vä Beda Andersson gift Karlsson, senare Jonsson. (Barn; Hugo
Jonsson, senare Håstedt, Gustaf Jonsson senare Håstedt)
3:a vä John Jonsson, Bedas man i 2:a giftet
5:a vä Gustaf Valfrid Andersson född 1897, bror till Beda.
1:a hö Anna Fredrika Andersson född 1897 (?) Syster till Beda och
Gustaf
Pojken längst fram är Rune Eriksson från Höjden
Sveriges befolkning 1900
Sida 1
Hushåll för Andersson, Fredrik Vilhelm, f. 1857. 2012-07-11. RA/SVAR 2006.
Namn
Född
Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Andersson, Fredrik Vilhelm
Andersson, Anna Charlotta
Beda Charlotta
Gerda Vilhelmina
Henning Emanuel
Anna Fredrika
Gustaf Valfrid
-------------------Landqvist, Johan Axel
-------------------Lindgren, Anna Sofia
Vilhelmina
1857
1864
1890
1893
1896
1897
1899
Västra Ryd (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)
Arrendator
Gift man, far i familjen
Gift kvinna, mor i familjen
Flicka, barn i familjen
Flicka, barn i familjen
Pojke, barn i familjen
Flicka, barn i familjen
Pojke, barn i familjen
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
1884
Adolf Fredrik (Stockholms stad, Uppland)
Dräng
Pojke, ensam i familjen
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
1883
Västra Ryd (Uppsala län, Uppland)
Piga
Flicka, ensam i familjen
Håbo-Tibble (Uppsala län, Uppland)/Jädra
NÅGOT OM SVENSK-AMERIKANARE
(Vi skriver i Upplands-Bro nr 64)
En dag sommaren 1916 kom det storfrämmande till våra grannar, mina
morföräldrar, som arrenderade Håbo-Tibble prästgård. Det var en kusin till
mormor Lotten, Gustav Andersson, byggmästare i Chicago, som tagit sig över
Atlanten mitt under brinnande krig. Vi barn, jag var bara 5 1/2 år då, fick order
om att kalla honom "Farbror Robert". Han var i 50-årsåldern, hade fina kläder
och bar ett par ovanliga glasögon, som kallades "pingsné" (vi tyckte i alla fall
att det lät så). Men det märkligaste var, att han hade ett par tänder av guld!
Strax innan han kom hade jag med hjälp av någon vuxen lyckats läsa texten på
en väggbonad, som hängde i mormors finrum. Den löd "Morgonstund har guld
i mund." Jag tyckte, att vi borde kalla den nye farbrodern "Morgonstund" men
det vågade jag inte säga åt någon. Han stannade i omkring en veckas tid och
hann väl att språka litet även med prästgårdens grannar, ty en av dem sa
efteråt ungefär så här: "Visst var det en fin karl, den där Robert, men tänk vad
han ljög för oss. Han påstod bl a att alla människor i Chicago hade så bråttom,
att de aldrig satte sig på en dikesren för att prata med grannen mittemot. Man
stannade inte ens för att skaka hand, när man möttes. Det räckte med att bara
knuffa till hatten och ropa "hallo" och sedan hasta vidare. Målet för alla var
"affekt och proportion" eller något liknande, sa han och trodde det skulle gå i
oss." Jag för min del visste knappat, vad jag skulle tro om honom. Till min lillmoster Märta, som var bara två år äldre än jag, gav han en silverslant, som han
kallade "daler". Jag fick ingen, därför att jag tillhörde en "annan gen" hade han
sagt till henne. Vad detta betydde fattade jag kanske senare men inte just då,
varför "svenskamerikanare" för mig under några år framåt var liktydigt med
"en orättvis en." Några veckor efter Roberts avresa kom ett brev från honom,
vari han dels tackade för senast, dels försäkrade, att han under nästa Sverigebesök skulle ha sin son med sig.
Visst är det roligt att få Amerika-brev, sa mormor Lotten, men det där, som
stod på slutet om vanvården av Håbo-Tibble kyrkogård var inte muntert precis,
även om det till stor del var sant. Den Sverigeresa, som far och son skulle göra
tillsammans, blev aldrig av. Robert dog, och det var först vid mitten av 30-talet,
som sonen fick möjlighet att göra den planerade färden. Hans kunskap om
namn på eventuella släktingar eller orter var ringa, men han talade god svenska
och litade på detta. Till yrket var han predikant och tog kontakt med en kollega
i Stockholm, dit han i första hand reste via Göteborg. Han hade litet oklart för
sig att han skulle till Bro, och därför tog han tåget dit en f m. Det första han
såg, när han steg av tåget var en taxi, som just hade vänt för att köra ut från
stationsplanen. Han stoppade den och frågade, om den var ledig. Det var den,
och föraren undrade vart han ville komma till.
Till dennes förvåning svarade främlingen, att det visste han inte men visade
upp ett gammalt foto föreställande en gravsten på Håbo-Tibble kyrkogård.
Föraren taxiägaren synade fotot och talade sedan om för den överlycklige
främlingen, att hans hustru ägde samma kort och bjöd därmed den andre att
följa med hem till Högantorp i Håbo-Tibble Kyrkby.
Taxiägaren hette Åke och var gift med min lillmoster Märta, som alltså var
syssling till den resande främlingen. Han fick också träffa andra släktingar,
kanske tom någon kusin; i så fall något barn till "Murarkalle" (Karl Andersson
en gång bosatt vid Skeppartorpet under Lövsta Gård). Denne Karl, bror till
Robert, var f ö svåger till Emil Selander, Gröna gången i Bro, men det hör ju
inte hit.
Någon prisade den underbara tur som Roberts son hade haft, när han steg av
tåget i Bro, men det ville han själv inte hålla med om. Det var inte alls fråga
om någon lycklig slump sa han. Det var Gud och ingen annan, som sände Åke
i hans väg, det var han bergfast övertygad om, trots att andra tvivlade. Hur det
verkligen förhöll sig med den saken, om det var Gud eller om det var Slumpen,
som ingrep, ja det vägar jag inte yttra mig om.
Hugo Håstedt
OM KYRKVÄRDEN OCH KNOT-JERKER M FL
(Vi skriver i Upplands-Bro nr 77)
Till att börja med vill jag omnämna den egendomliga ägofördelning, som ännu
före 1920 rådde i Håbo-Tibble socken. Mina föräldrar ägde ett småbruk. Lilla
Jädra, vars huvudbyggnad, en liten rödfärgad stuga, tydligen låg intill
gårdsgränsen, ty en ca 30 m bred åker bakom den tillhörde en något större
bondgård, B-by. Ännu en liknande åkerremsa fanns intill denna och den tillhörde
Alby utgård under Aske i Håtuna. Endast ca 50 m väster om Lilla Jädra låg Stora
Jädra, som var Håbo-Tibble Prästgård. En smal markremsa mellan de båda Jädragårdarna tillhörde förutnämnda B-by. Hur denna ägosplittring kommit till vet jag
ingenting om.
På den mark, som tillhörde B-by, fanns före 1920 ett gammalt men rikt bärande
äppelträd, troligen vinterfrukt. Varje höst kom "Blind-Ade" och "Fattigstu-Lotta"
för att bärga fruktskörden. Det gick så till, att Ade tog sig upp i trädet, medan
Lotta från marken försökte visa honom var äpplena fanns, vilket inte var så lätt,
eftersom Lotta inte kunde skilja på väster och höger. En gång måste min mor
ingripa, innan ilskan hos de båda alldeles tog överhand.
Resten av B-by-ägan var en liten åkerplätt, ibland utnyttjad som potatisland. En
dag under sommarhalvåret kom "Knot-Jerker" dit körande ett oxpar, som släpade
med sig en plog. Med i sällskapet var även kyrkvärden, ägaren till B-by. Jag var då
en nyfiken 5- åring och jag ställde mig vid äppelträdet för att få se vad de skulle
göra där. Jo, den lilla åkern skulle plöjas upp och kyrkvärden visade Knot-Jerker
var han skulle sätta i plogen. Han fick också order om att styra oxarna mot en
jordfast sten några meter längre fram, som han alltså måste väja för. Knot-Jerker,
närmast en dvärg, ca 140 cm lång, orkade inte styra åt den sida om stenen som
kyrkvärden befallt, vilket gjorde denne ursinnig. Han sprang fram och skrek: "Jag
ska minsann lära dig jag att skilja på vänster och höger din stackare" och slog
därmed till drängen, så att han for iväg som en vante, så långt tömmarna som hade
hade runt livet räckte. Det blev för mycket för mig; jag sprang hem till mamma
storgråtande.
Jag kan berätta ännu en episod om kyrkvärden, men till den var jag inte åsyna
vittne. Vår närmaste granne var pastor Söderbaum och hans familj. Fru S fick en
dag besök av en Håtuna fru och kaffetåren avnjöts ute på den öppna verandan. Ute
på fälten kring prästgården pågick höbärgningen. Plötsligt stördes sommarfriden av
en mycket ilsken röst: "Ett fång till vänster och ett till höger och så ett i mitten och
hör sen din sakramentskade lymmel". "Vem var det som lät så arg?" sade Håtuna-
frun häpen, "Var det inte er kyrkvärd?". "Jo" sade fru S "det var det. Han håller på
med att lära drängen lasta ett hölass, det var nog därför han lät litet högröstad. Han
är dock vald till kyrkvärd på grund av sitt milda och kristliga liv och leverne!"
Själv har jag dock senare börjat tvivla på orsaken till detta val, sedan jag läst vad
som än i dag står skrivet på väggen inne i Håbo-Tibble kyrka: "Kyrkorgelns
restaurering är bekostad av kyrkvärden i B-by tillsammans med byggmästare
Nyberg från Frötuna."
Tilläggas bör kanske att nämnda kyrkovärd hade en röst, som stundom kunde höras
över minst halva socknen. Kanske var den medfödd, men troligare är att den
uppövats under ordergivning till drängarna.
Hugo Håstedt
Två qårdfarihandlare i början av seklet
(Vi skriver i Upplands-Bro nr 58)
För att ge rätt tidsperspektiv vill jag tala om att jag föddes 1911 i Lilla Jädra, ett småbruk som
ägdes av mina föräldrar. Jag tillbringade ganska mycket av min barndom hos grannarna, mina
morföräldrar som arrenderade Håbo-Tibble prästgård. Jädra-arrendatorsbostaden var
liten, bara 2 rum och kök och familjen var rätt stor, 7 personer. Ändå hörde man aldrig talas om
någon trängsel, och trots knappa resurser var gästfriheten förvånande stor.
En eller möjligen två gånger sommartid åren 1915-20 kom Slink-Robert dragande sin kärra, som
var lastad med varjehanda salugods, kläder, tyg, och mycket annat. Vi kände igen honom på
kilometers avstånd ty han var svårt handikappad av "spasmer", som de vuxna sade. Armar och
ben "rock och knöck" på honom hit och dit varje sekund och det inverkade också på kärran, som
därför upptog nästan hela vägens bredd. Egenligen var det väl en tragisk anblick att se honom
men för oss barn var det något av sommarens sensation. Det hörde till gårdens tradition att
mormor bjöd honom på mat, men han tålde inte att vi barn fanns i närheten då. En gång fick han
sitta vid matbordet ute i trädgården, och vi barn (jag och min lill-moster) blev motade därifrån.
Som de lydiga barn vi var trotsade vi inte Slink-Robert och mormor. Vi smög oss upp på andra
våningen i gårdsmagasinet, ty där fanns stora springor i väggen och därmed god utsikt över både
trädgård och matgäster. Det hela blev ju på så sätt till ömsesidig belåtenhet. Så vitt jag vet,
övernattade han inte vid Jädra, så jag fick aldrig veta om han var stilla när han sov. Han kunde
inte för sitt lytes skull skriva, men enligt Jan Fridegård lämnade han ibland ut varor på kredit utan
att någonsin förlora ett enda öre tack vare sitt utomordentliga minne. Jan Fridegård skriver också,
jag tror i samma roman, att han alls inte tror på ryktet om Slink-Roberts framgångar hos
ensamma kvinnor. Jag, som sett Slink-Robert i verkligheten kan inte heller sätta någon tilltro till
sådana rykten.
Efter 1920 såg jag aldrig mera till Slink-Robert. C:a 11 år senare, när jag gjorde min värnplikt vid
I 8 i Uppsala, påstod en kamrat, att Slink-Robert hade ägt ett litet bostadshus i Grillby-trakten,
men att detta skulle ha brunnit, varvid Slink-Robert skulle ha blivit misstänkt för mordbrand
och till och med dömd. Några som helst bevis för dessa påståenden känner jag inte till. För några
år sedan sökte jag en f.d. rekrytkamrat i Enköpingstrakten och hamnade i det ärendet hos
kyrkvaktaren i Villberga församling. Han gav mig sådana upplysningar att jag till slut hittade den
jag sökte. Dessutom kom han, mest av en slump att berätta, att Slink-Robert låg begravd på
Villberga kyrkogård. Slink-Roberts rätta namn fick jag aldrig veta, men jag unnar honom innerligt gravens stillhet efter hans minst sagt oroliga levnad.
En annan gårdfarihandlare, som kom lite oftare till mina morföräldrar var juden Lazarus
(Isonsky?). Hans besök hade troligen pågått i ett par decennier, tu det var helt självklart detta att
han skulle bjudas både kost och logi, när han kom. Vi barn uppfattade honom som en gammal
man, men han var nog inte stort mer än c:a 55 år omkring 1920. Han var ganska kortvuxen men
mycket stark. Man blev förvånad när man såg hur lätt han lyfte och bar sitt väldiga knyte, som
innehöll nästan enbart tyg eller tyg varor. "Omslaget" var ett stort, fyrkantigt blåtyg, som han
knöt ihop hörn vis och sedan slängde upp över ena axeln. Vi kände ju igen även honom på långt
håll, men vi såg honom aldrig någonsin vila utmed vägen. Visserligen var han vältränad efter att
ha burit sitt knyte mil efter mil, år efter år, men ändå; För det mesta visade han upp en glad min
för affärernas skull, men det kunde även hända, att han blev sur, om köplusten var svag. Då tog
han till ordspråket: "Människan spar men Fan tar". Enligt Lazarus egen utsago hade han en gång
råkat förarga hemmafolket i en gård och då fått följande besked: "Ta ditt pick och pack och ge
dig iväg;"
Det gjorde ju också Lazarus, men i dörröppningen sa han: "det första tänker jag ta med mig, men
det andra lämnar jag kvar". Den här episoden hörde verkligen till undantagen, ty folket i gårdarna
som han besökte, var ju hans kunder, och dem ville han väl inte gärna stöta sig med.
Men han var inte populär bland barnen i de gårdar där han var stamgäst och kanske allt för
hemtam. Var man snorig, smutsig eller okammad, så blev det åthutning, och det gillade man
förstås inte. Uppfostran värdesätter man sällan medan den pågår, som bekant.
Jag tror att jag såg Lazarus och hans knyte sista gången 1925. Vart han sedan tog vägen, vet jag
inte.
Hugo Håstedt
JÄDRA komministerboställe i Håbo-Tibble
1705 - Komminister
Sondell Martin ibland Mårten 1677 Håtuna – död 1729 Håtuna
h Wallstadius Beata
s Nicolaus
1705-11-09 Håbo-Tibble Jädra
s Ericus
1706-11-30 ”
- död tidigt
s Ericus
1707-11-06 ”
d Anna Beata
1708-12-04 ”
s Niklas Sundell ca 1728 – Fiskal i Kristinehamn S – Brukspatron i Kristinehamn
utfl 1720 Håtuna som Präst
1721 – Capillanen – Komminister Håtuna Håbo-Tibble – bott Jädra
Jerner (Hjerner) Anders Andreas 1682 – far Bonde Ovansjö – Student 1706 – Prästvigd 1715
– död 1759-05-31 (gift med dottern till Kyrkoherde Halsenius Håtuna)
h Sondell Margareta Christina 1672 Börje C – far Präst Håtuna
s Andreas
1724-01-15 Håbo-Tibble
s Setny
1725-06-17 ”
d Margareta
1729-04-04 ”
- gift med nästa Komminister
s Ericus
1730-06-16 ”
1751 – Komminister Håtuna Håbo-Tibble – bott Jädra
Granroth Johan 1712 – död 1769-01-03 Håbo-Tibble - (död 1770-02-22, 58 år gammal)
h Jerner Margareta 1729-04-04 Håbo-Tibble
d Johanna Catharina 1754-01-03 Håbo-Tibble
d Margareta Christina
1756-11-30 ”
1770-05-01 från Balingsta – Komminister Håtuna Håbo-Tibble – bott Jädra
Rudman Eric1730 – far Kyrkoherde i Balingsta – Student 1740 – Prästvigd 1758-05-18 –
Magister – Ägde den på den tiden alldeles oerhörda tilltagsenheten för en präst, att själv 1761
avtaga huden på en häst. Detta väckte allmän förargelse. Bönderna i Åkerby, varest han var
Adjunkt, nekade att taga sakramentet av hans hand; och hans landsmän utströk honom ur sin
matrikel. Inför Protokollet 1761 ville han neka, det han haft någon befattning med hudens
avtagande, ehuru han varit tillstädes. Vidare yrkade bönderna, att han bemötte tjänstefolket i
Prästgården med svordom och bannskap, att han befattade sig med sysslor, som voro honom
oanständiga, såsom att köra i skogen, utföra spillning, tröska, mala e t c, vilket allt han sade
sig göra för motions skull. För allt detta kunde han ej undgå allvarsam admonition; men uti
frågan om hans förflyttande till annan ort var Cons Ledamöter av olika tankar, så att
adjunetion, denna tiden ganska vanlig, måtte anställas, då äntligen genom 5 röster mot 4
beslöts, att han skulle, tills saken vid verklig rätt var avgjord, till ett annat ställe missiveras.
Medan saken agerades skulle han väl enl Cons befallning avhålla sig från allt tjänstgörande,
med då detta ej åtlyddes, fick han de skarpaste förställningar 1762. Vid Häradsrätten dömdes
han till 122 d:r S:mt, vilken samma Hovrätt minskade till 50 d:r S:mt. Efter erhållna varningar
i Domkapitlet 1763, suspenderades han vidare på 8 månader. – död 1790-07-04
h Christina Elisabet Hagberg 1742-01-08 Uppsala – far Trädgårdsmästare vid
Slottsträdgården i Uppsala
s Johan
1774-10-20 Håbo-Tibble – Komminister Håtuna
s Eric
1777-03-04 ”
– Kyrkoherde i Bro o Lossa
s Anders
1779-06-16 ”
– Pastorsadjunkt
d Stina Lisa
?
– gift med bonden Ekström i Nora
en son dog i späd ålder
utfl 1793 Nora
1793 från Näs - Komminister Håtuna Håbo-Tibble – bott Jädra
Werner Carl Fredric 1747-08-21 Arbrå – far Kyrkoherde J Werner Arbrå
Student 1763 – Phil Cand 1771 – Prästvigd 1772-12-11 – död 1820-01-01
h Sara – bonddotter
en son dog i barndomen
1821-05-10 från Österåker - Komminister Håtuna Håbo-Tibble – bott Jädra
Rudman Johan 1774-12-20 Håbo-Tibble – son till Erik tidigare Komminister
Student 1796 – Prästvigd 1799-12-24 – Skolmästare i Österåker 1812-07-13 – Komminister
1815-11-15 – Erhållit vaccinationsmedalj – Tjänstefri de sista åren - död 1846-08-09
h Johanna Lovisa Åkerqvist 1788 – far Bagareålderman
d Lovisa 1824-05-19 Håbo-Tibble
s Bror
död vid 1½års ålder
Lindberg Persson Per
h Johanna
s Johan Fredrik 1830-06-18 Håbo-Tibble Jädra – 1870 Smed, Håtuna Råby Gustafsberg
infl före 1835 – Statdrängen
Björk Anders
h Andersdotter Maja Stina
d Hedvig Christina 1835-03-28 HT
Jansdotter Greta Lisa 1810-12-17 Bro Önsta – ca 1845 gift med soldat 73 Öhr, Bro
s Karl Erik 1840-03-06 HT Jädra
infl 1853 från Börje – Komminister
Utterström Lars August 1813-12-24 Uppsala
h Pagander Amanda Gustafa 1808-03-14 Gävle
h d Ekeberg Amanda Marie
1833-01-05 Gävle
hs”
Gustaf Fredrik 1835-10-15 ”
d Laura Amanda Elisabet 1842-12-24 Håtuna
d Charlotta Carolina Gustafa
1844-10-21 ”
s Lars Olof
1846-08-05 ” - död 1848-05-24
d Lovisa Augusta Charlotta
1849-11-12 Börje
d Beata Gustafa Carolina
1853-02-04 ”
infl före 1869 – Komminister
Robbert Johan Henrik 1814-07-26 Ununge
h Svanberg Julia Susanna 1816-01-27 Uppsala
s Jöns Johan Adam 1848-04-04 Tuna C
d Maria Elisabet
1849-09-24 “
- död 1845-07-31
d Anna Susanna
s Otto Vilhelm
s Adolf Fredrik
1851-07-24 ”
1856-05-02 ”
1858-10-28 ” utfl 1871 ?
infl 1871-12-30 från Stockholm - Komminister i Håtuna och Håbo-Tibble
Bauman Olof Herman 1843-12-23 Ekeby C – vigda 1872-06-26
h Hällqvist Eufosyne Karolina 1850-12-26 St Maria A – infl 1872-07-06
d Anna Maria
1873-03-22 Håbo-Tibble Jädra – död 1882-03-09
d Elin Olivia
1875-05-22 ”
- död 1875-08-06
d Eufosyne Olena Maria 1877-07-20 ”
- gift Howring Markeby Håtuna
utfl 1883-06-14 ?Hjeleteholm?
infl 1883-07-11 från Kalbo - Komminister i Håtuna och Håbo-Tibble
Holmdahl Johan Abel Emanuel 1852 Ökna F
h Anjon Charlotta Maria Sofia 1848 Uppsala
s Johan Carl George 1883-04-22 Valbo X – ogift – död 1949-04-15 Långtora C
d Elsa Kerstin Maria 1885-04-01 Håbo-Tibble Jädra
d Marta Jenny Maria1887-12-14 ”
- gift Åkerman – död 1983-05-29 Långtora
d Signe Karin Maria 1889-06-08 ”
utfl 1904 Långtora
infl 1887 från Näshagen – Snickeriarbetare
Karlsson Gustaf Herman 1860-04-12 Håbo-Tibble – vigda 1886-10-30 – död 1932 Näshagen
h Svensson Fredrika Gustava 1865-08-01 Össeby Garn Stångberga AB
s Karl Gustaf Valfrid 1887-10-12 H-T Näshagen
utfl 1893 Näshagen
infl 1892-08-12 från Lövhagen – Arrendatorn
Andersson Fredrik Vilhelm 1857-08-01 W Ryd – vigda 1887-04-10
h Andersson Anna Charlotta 1864-01-22 Håbo-Tibble Fågelhäll
d Beda Charlotta 1890-06-26 Håbo-Tibble Löfhagen 3:e barnet - x
d Gerda Vilhelmina 1893-12-06 ”
Jädra
son
1895-04-01 ”
”
- död 1895-04-04
s Henning Emanuel 1896-05-22 ”
”
d Anna Fredrika
1897-10-11 ”
”
s Gustaf Valfrid
1899-11-25 ”
Vägängen
d Märta Maria
1908-12-01 ”
Jädra
x – s Hugo Olof Adrian 1911-03-04 ” far Karlsson Andreas Olof 1884-02-09 bor Alby 1911
nb s 24
infl före 1893 – Pigan
Almqvist Anna Lovisa 1877-09-13 Håbo-Tibble Kyrkbyn
infl före 1893 – Drängen
Larsson Carl Vilhelm Bernhard 1866-07-09 Sankt Per – utfl 1895-10-31 Vittinge U
infl 1895-11-25 från Brännkyrka B – Drängpojken
Pettersson Johan August Bernhard 1881-06-26 W Ryd – utfl 1899-10-25 Hedvig Eleonora A
infl 1898 från s 9 – Pigan
Dahlberg Lydia Cecilia 1883-12-04 Håbo-Tibble Sätraberg (bott Alby)
infl 1899-11-28 från Håtuna – Drängen
Landqvist Johan Axel 1844-11-17 Adolf Fredrik A
infl 1907-07-28 från Ljusdal Y – Komminister
Söderbaum Johan Otto Herlof 1865-05-28 Tegelsmora C – död 1914-03-20
h Dalberg Edit Helena 1880-05-06 Åmål – vigda 1907-03-21 – utfl 1914-10-12 Solna
s Johan Åke Herlof 1909-12-20 Håbo-Tibble
-”
svärmor Björkman Jansson Maja Lisa 1843 Åmål – Snickerifabrikörsänka
svägerska Dalberg Helmi Maria 1884 Åmål - Gymnastikdirektör
Mangårdsbyggnad från 1700-talet – Ur ”Sveriges Bebyggelse V” 1947 (+ lite till)
Andersson Johan Erik Hugo 1897-03-16 Simtuna – föräldrar Andersson J, Östman E.
h I?
h II Kovanen Lempi 1900-02-05 Kemi Finland – föräldrar Kovanen A, Hämälejne M.
vigda 1936-08-28
d I Hjördis Cecilia 1921-02-17 Härnevi – gift 1943-09-26 – Schedin Karl Gunnar 1919-11-02
Dannemora
d I Alice Gretchen 1922-04-21 “
-“ “
-“
Karl Anders Sigvard 1917-11-30 Funbo
1923-10-19 Torstuna – x
s I Kurt Birger
s I Gevert Erik
1929-07-27 Häggeby
h II d Gun Ingeborg 1941-04-04 Uppsala – gift Forslund – bodde 1970 Kvarnnibble Håtuna
bodde 1946 Klara, 1947 Håbo-Tibble
x h Maj-Britt 1929-02-17 Oscar A
s Björn Birger
1952-05-19 Håbo-Tibble
d Kerstin Annika 1955-03-28 Håtuna
s Urban Kurt
1962-05-06 Håbo-Tibble
Post och inrikes tidningar 1828-06-19
Comministerns i Hatuna och Tibble Församlingar I. Rudmans och dets k. Maka S
Ioh. Lov. Nunnans, född Merqwist, ende son, Bror, död i Tibble Prestgärd den 32 Maj