Transcript NUMMER 15 Hösten 2012 - Kulturföreningen Bruksongar

NUMMER 15
Hösten 2012
UTGIVET AV
GLASBRUKSMUSEETS
vara eller icke vara
2
FOTON
FRÅN
PER-GÖRAN KIHLS
ARKIV
3
115 år sedan fackföreningen vid Surte
Glasbruk bildades
Glasblåsarna organiseras – ”Sveriges Glasarbetare, Fackförening. Surte afdelning”
bildas 1897.
Surteglasblåsarna utsattes för agitation från göteborgsorganisationerna och tidningen Ny
Tid samt från sina danska kolleger som hade ett särskilt intresse av att få surtekollegerna
med i organisationen, enär Surte som exportglasbruk låg i skarp konkurrens med de danska
glasbruken på den engelska marknaden. Trots denna agitation kunde man inte spåra något
större intresse för facklig sammanslutning bland surtearbetarna förrän 1894. Detta var nog
mest beroende på att man hade det relativt bra under bruksägare Paul Melin som hyst verkligt intresse för och faderlig omsorg om de vid bruket anställda arbetarna. Efter överste Melins död övergick bruket till MV Rhedin, som år 1894 bildade Surte Glasbruks Aktiebolag.
Från och med 1894 kan man säga att den fackliga organisationen började få vind i seglen.
Vad som satte sinnena i rörelse i Surte kan man läsa ut ur verkställande direktörens berättelse till bolagsstyrelsens sammanträde den 18 april 1894. I denna berättelse heter det bland
annat:
”Beträffande arbetslönerna så har jag gjort följande ändring: Den 1 jan. 1891 erhöllo
Surte arbetare ett ”dyrtidstillägg” bestående dels av att de erhöllo fria bostäder, hvarför
det förut betalt ca 4.000:- om året i hyra och dels af att de fingo en förhöjning i aflöningen
af 9 à 10%. Den sistnämnda förhöjningen borttog jag fr o m den 1 jan. d å, men jag lät dem
fortfarande bo hyresfritt. Till ersättning härför hafva de däremot erhållit betydligt större
och bättre potatisland.”
I ersättning för den minskning av årsförtjänsten av ca 120 kronor fick arbetarna nöja sig
med en större bit av ett brukbart jordstycke som åsattes ett arrende värde av 5 kronor per
år.
Organisationstanken som förut endast omfattats av en minde del av arbetarna fick genom
åtgärden ett särdeles kraftigt handtag.
Bolagets direktör, som på omvägar fått kännedom om arbetarnas beslut, förekom aktionen
genom att höja ackordslönerna fr o m 1 juli med 5 à 10 öre per 100 st buteljer men ökningen
låg ännu betydligt under de löner som gällde före 1894.
På försommaren 1897 intensifierades arbetet för fackföreningens bildande. Listor för teckning av medlemskap hade cirkulerat och bl a varit utlagda i halmboden närmast dåvarande
hyttingång, som var belägen mitt för den öppna platsen mellan stenhuset och rådhuset.
Teckningen övervakades och hölls hemlig. Teckningen hade gått relativt bra och vid det förberedande mötet som hölls i en glänta i Granhäcksskogen var 116 antecknade för medlemskap. Mötet fattade beslut om att bilda fackförening. Inträdesavgiften bestämdes till 2 kronor samt månadsavgiften till 1 krona. Vid mötet tillsattes en kommitté med uppgift att utarbeta stadgar för organisationen. Dess förslag förelåg vid mötet den 25 juli och antogs med
ett tillägg ”alla skulle svara för en och en för alla” om någon skulle åsamkas obehag för sitt
medlemskap i eller arbete för föreningen. Vid årets slut var 142 av de vid bruket anställda
203 glasblåsarna organiserade.
Den första styrelsen bestod av K A Gustavsson ordf, Th Thorsensson v ordf., Johan Adolf Andersson kassör, Gustav Ellström sekr och Reinhold Nilsson bitr sekr.
Av de 142 medlemmarna som föreningen hade vid årets slut 1897 var 92 st (70%) födda vid
andra glasbruk. Av dessa 92 var 22 födda vid glasbruk i andra europeiska länder.
Källa: Minnesskrift, Fackföreningsrörelsen i Surte 1897-1947. Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet Avdelning 246. Utarbetad av Ivar Dahlqvist.
4
Möteslokal: Folket Hus byggs
En av de mest brännande frågorna för
den nybildade fackföreningen var anskaffande av möteslokal. De första mötena hölls, som förut nämnts, i det fria i
Granhäcksskogen. Ett par möten hölls i
och utanför den s k Dalbogården i södra
Surte. Ett par gånger lyckades man
smyga sig till att hålla möten på den
oinredda vinden till bostadsfastigheten
Solbacken vid Granhäcksskogen. Emellertid fick brukets förvaltare reda på
den saken och därmed var den möteslokalen stängd för fackföreningens del.
Festdeltagare utanför Folkets Hus 1913
Genom en kommitté uppvaktades bolagets direktör med anhållan om att få begagna det s k läsrummet i brukets skola, men som
väntat var kunde kommitterade icke rapportera annat än att de fått ett ”bleklagt nej” till
svar.
Tanken på att lösa lokalfrågan genom att bygga egen möteslokal trängdes allt mer i förgrunden och vid möte i Granhäcksskogen den 29 aug 1897 tillsatte fackföreningen en kommitté
med uppdrag att göra upp förslag till en Folkets husbyggnad. Antalet sittplatser bestämdes
till 300. Till ordf i kommittén valdes den energiske Axel Noll. Övriga ledamöter var R Holmsten, Th Thorstenson, A Berntsson, E Andersson, C Sjögren, W Kihl, Alfred Johansson
(Kildén) och C Svensson.
Kommittén var redan den 12 sep färdig med förslag och kostnadsberäkningar som slutade på
en summa av 1.590 kr för själva byggnaden. Tomt, belägen i backsluttningen åt söder vid
Hellsfjäll norr om Surte, hade man också på hand för ett arrende av 385 kronor för de 49 år
kontraktet var avsett att gälla. Arbetet med schaktning och grundläggning o dyl skulle då
utföras av medlemmarna själva.
Kommitténs förslag antogs av mötet. Ritningar utfördes av August Johansson-Järner för det
facila priset av 2 kr. Träarbetet lämnades åt en snickare Janne Johansson, Nödinge, som
åtog sig att för 325 kr färdigställa byggnaden före årsskiftet. Till grundläggningen fick man
anlita ett par bergsprängare från trakten men i övrigt arbetade en del av föreningens medlemmar allt vad tygen höll på sin fritid. Arbetet fortskred i rask takt och redan den 28 nov
kunde fackföreningen hålla sitt första möte under eget tak. Knappa tre månader hade förflutit från den dag – 29 aug – då byggnadskommittén tillsattes och den 23 jan1898 invigdes Folkets Hus med en festtillställning, varvid bl a Dansk Glasarbeiderförbunds forman Jakob Abrahamsen var närvarande och högtidstalade.
Surte Folkets Hus – Fridhem som det i dagligt tal kallades – kostade i allt enligt rapport
från byggnadskommittén 9 okt 1898 kr 2.858:27. Byggnaden var då fullt färdig med målning
ut- och invändigt. I summan är en tillbyggnad som utfördes under föråret 1898 inräknad.
För att klara ekonomin insamlades medel på frivillighetens väg. Bland medlemmarna insamlades 422 kr. Danska kolleger sände 141 kr och 40 öre som frivilliga bidrag och 209:50 som
räntefritt lån. Från Larviks glasbruk i Norge kom 75 kr. Kollegerna på Liljedahl sände 25 kr.
En norsk-amerikan sände 12 dollar (kr 44:40) .
Källa: Minnesskrift, Fackföreningsrörelsen i Surte 1897-1947. Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet Avdelning 246. Utarbetad av Ivar Dahlqvist.
5
Från ”Bruksongar från Surte” vår Facebookgrupp. Är ni intresserade att bli medlem på denna grupp så gå in på Facebook/Bruksongar från Surte och gör en anmälan. Skriv och berätta din historia.
Foton från flitiga insändare.
Monica Olaisson, Jocke AhtoEkelöf och Lars Arvidsson.
Nedan hittar vi Lars själv, Ulf
Ahrnberg bl.a.
På Jockes foto från maskinverkstaden finner vi Sten Atterskog, Tore Atterskog, Eiron
Eliasson, Göran Nygren, Kenneth Pettersson, Agne Blomström och verkstadschefen
Ture Nyberg
Rikard Eliasson
6
7
Vårresan
Resa 19 maj 2012 i Västergötland
SIVANS OST - STATIONSHUSET I NOSSEBRO - MAGNOLIA
Vi startade från Glasbruksmuséet halv nio på morgonen, trots mycket negativa väderprognoser hade vi fått ett strålande försommarväder. Resan gick på krokiga småvägar över Skepplanda och Livered tills vi kom ut på bättre väg vid Sollebrunn. Första stoppet var bussfika på
Sivans Ost i Baljered. Under fikat presenterade Sivan sin butik med ost, hembakat bröd och
egentillverkad choklad. På ett mycket humoristiskt och självutlämnande sätt presenterade
Sivan sin och företagets historia. Vi bjöds på smakprover av olika extralagrade ostar och Sivans egentillverkade smarriga knäckebröd. Efter smakproverna var det lång kö i butiken.
Med fyllda kassar åkte vi vidare tillbaka mot Nossebro.
Vi fick en guidad visning av Nossebro stationshus som numer disponeras av hembygdsföreningen som ett museum. På övervåningen finns ett helt gammaldags rum inrett med möbler
och andra inredningsdetaljer som hembygdsföreningen fått överta som en donation. I den
andra delen finns samlingar med gamla järnvägs- och postprylar.
Nästa anhalt var Magnolia café och trädgård där vi åt en stor buffé. Efter middagen kunde vi
flanera runt i Jan Ansbjers trädgård på 7000m2. På våren blommar narcisser och tulpaner
tillsammans med bl a magnolior, många olika sorters klematis, annorlunda växter och planteringar i urnor. Här fanns även inredningsbutik, blomsterbutik och gårdsbutik.
På hemvägen stannade vi för eftermiddagskaffe på Gräfsnäs Slottscafé. Läcker "hembakt"
äppelpaj med vaniljsås kompletterade kaffet väldigt fint. Ännu en fantastiskt väl anordnad
resa gick mot sitt slut. Ett stort tack till Lisbeth Hirsch.
Foton: Jouko Kangasoja
Hela gruppen samlad utanför Nossebro stationshus
8
Sivan hade fullt sjå med att
skära upp ost till hugade köpare
Nossebro stationshus inrymmer
numer hembygdsmuseum
Nöjda deltagare efter kaffe och äppelpaj på Gräfsnäs slottskafé
9
Hyttsill
Gammal tradition återupptogs på Glasbruksmuseet
I glasbrukens barndom var det vanligt att glasarbetarna på bruket värmde sin mat i hyttan
med hjälp av värmen från glasvannorna. En och annan luffare kunde ibland få natthärbärge
i den varma hyttan. I intervjuboken Glasarbetarminnen från 1947 berättas följande historia
från Surte: En gång hade en luffare lagt sej att sova ett stycke från glasugnen när eldaren
frampå nattkröken såg stackaren ligga där och frysa så han väckte honom och sa att »vill du
ha det varmare så kan du lägga dej närmare elden». Men luffaren blev så ängslig när han
fick se den sotige eldaren och flammorna från ugnen: »Nä tack snälle herr Fan, det är varmt
nog som det är!» - Se han trodde han var på ett annat ställe …
Den 8:e maj tog Kulturföreningen Bruksongar åter upp traditionen med hyttsill som blivit
väldigt populär bl.a. i småländska Glasriket. Det var dukat i hyttan och i Glasbruksmuseet
där ett drygt 50-tal medlemmar bjöds på hyttsill med färskpotatis, stekt fläsk, Janssons frestelse, Brieost med marmelad och hembakat bröd.
Efter kaffe och hembakt kaka var det lottdragning på entrébiljetterna. Det fanns även möjlighet att köpa lotter med fantastiskt vackra blomsterkorgar som priser. En stor eloge till nöjeskommittén som hade ordnat denna mycket trevliga tillställning. Foto: Rolf Gustavsson
Redan på utsidan kunde man känna stämningen och värmen från hyttan
10
50 år sedan första 9-orna slutade i Surteskolan
Fr v : Rektor Knut Röring, Klassföreståndare 9 G Åke Johansson, Bengt Arvidsson, Lars Blidberg,
Eddie Carlsson, Ronny Claesson, Karl-Erik Hansson, Göte Karlsson, Erling Larsson, Bengt-Olof
Nöjdh, Kjell Röring, Göran Teiler, Håkan Winqvist, Gunnel Alverby, Marianne Hellman, Berit Jansson, Gun Johansson, Agneta Nyberg, Monica Petersson, Inga-Lill Pettersson och Anne-Sofie Tylö
11
Fr.v : Göran Aaröe, Lasse Andersson, Lars Bertling, Rektor Knut Röring, Sven-Arne Karlsson, Jan-Olof Erlandsson, Leif Hagman, Willy Johansson, Bo Josefsson, Torbjörn Lachonius,
Jerry Larsson, Christer Lindqvist, Östen Nilsson, Tommy Olausson, Hans Pettersson, Jerry
Stivner, Lena Börjesson, Birgitta Carlsson, Maritha Holm, Maj-Lis Jonsson, Ewa Leijon, Birgitta Nilsson, Eva Persson, Lillemor Ström, Else-Britt Svensson, Iris Thörnqvist och Gudrun
Wesström.
12
Fr.v: Rektor Knut Röring, Klassföreståndare Erik Hedberg,
Rune Andersson, Sven-Olof Andersson, Ralf Berlin, Håkan Berntsson, Benny Eliasson, Åke
Forseaus, Krister Gustavsson, Kent Jönsson, Bengt Larsson, Conny Larsson, Gunnar Magnusson, Bengt Nordqvist, Ingemar Teg, Åke Thorén, Marianne Andersson, Rosa Andersson,
Inger Andresen, Anitha Appelgren, Inga-Lill Ericsson, Magreth fagerman, Irene Lundgren,
Eva Rigstedt, och Ingrid Svensson.
13
VÅRENS AKTIVITETER
Så började då vårsäsongen med Bertil och Nils. Ett
berättarkafe som blev väldigt uppskattat. Bertil
sjöng sin sång ”Hemma på
Bruket” och berättade om
Surte Glasbruks historia.
Nils berättade om husen
på Bruket.
Bertil Lundgren och Nisse. Lisbeth
Hirsch som ordnar med våra resor bl.a.
Den 3 april gästades vi av Götes Svänggäng. En alltid
lika populär tillställning varje gång de kommer.
Foto: Rolf Gustavsson
Utöver dessa aktiviteter har vi anordnat hyttsill, vårresa och Trädgårdsmarknad och Bruksongars dag, om dessa aktiviteter finns att
läsa på annan plats i tidningen.
14
Redaktionens sida
Har ni förslag på aktiviteter för kvällsträffarna eller andra idéer
mottages alla sådana hjärtligt. Förslag till denna skrift är vi tacksamma för också!
Vi har en förslagslåda i Bruksongars lokal
(Surte Glasbruksmuseum)
I dessa moderna tider kan ni även mejla mig:
Göran Teiler e-post: [email protected]
Märk mejlet med Bruksongar
Hemsida: bruksongar.dinstudio.se
E-post: [email protected]
Trädgårdsmarknad och Bruksongars dag
Lördag 26 maj 2012
Ännu ett år firade vi Bruksongars dag med Odlaklubben väst i strålande sol. Från 26 marknadsstånd på parkeringen såldes plantor från entusiastiska odlare. Det var strykande åtgång
på kaffe och våfflor liksom kaklotter. Foto: Rolf Gustavsson
15
Ansvarig utgivare:
Redaktörer
Bo Sandberg
Göran Teiler
Jouko Kangasoja
STYRELSEN
Ordförande
Vice ordf.
Sekreterare
Kassör
Övriga medl.
Bo Sandberg
Josef Barsi
Kerstin Öberg (f. Andersson)
Margot Kangasoja (f. Olsson)
Monica Pihl (f. Jonsson)
Inger Mårtensson (f. Nyberg)
Göran Teiler
Styrelsesuppl.
Monica Bertling
Annette Kullander (f. Göbel)
Jouko Kangasoja
Studieorg.
Lisbeth Börjesson
Bertil Lundgren
Vår adress är:
Bruksongar
Box 2074
445 02 SURTE
Hemsida: bruksongar.dinstudio.se
E-post: [email protected]
16