Transcript Sjörestaurering - från grön sörja - till vad? Björn Tengelin, Structor AB
Sjörestaurering
Från grön sörja – till vad?
Praktiska erfarenheter av projektledning
Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012
2012-11-08 1
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Vad vi ska prata om
Sjörestaurering, vad är det? Mål Metoder Exempel och resultat Kostnader Projektuppbyggnad Rekommendationer 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
2
Sjörestaurering, vad är det? Problematiken
• Övergödning/närsalts överskott • Störande eller giftiga algblomningar • Ökad mängd vattenväxter • Slemmig påväxt • => Sämre siktdjup • Förändringar i fiskbestånden • Mer vitfisk • Mindre rovfisk • Döda kräftor i burar • Obehaglig lukt/svavelväte • Allergier och magproblem hos badande hundar och barn Vi har sannolikt en antropogent påverkad och sjuk sjö 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
3
Sjörestaurering, vad är det? Teorin
• •
Först:
Minska närsaltstillskottet • Jordbruket (67 % av P enligt finska undersökningar) • • Enskilda avlopp Dagvatten Ofta är interncirkulationen också ett stort problem • • • • •
Sen:
Öka rovfisken Minska vitfisken Öka djurplankton Öka submersa växter Minska växtplankton 2012-11-08 Med rätt förutsättningar, och bra insats = ett klarare vatten och förbättrad biodiversitet
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
4
Sjörestaurering Mål
• • • • God ekologisk status för • Fisk • Vattenväxter Gynna naturliga fiskarter, fiske, kräftor Mer öppet vatten Gynna fågelarter • Gynna fuktängar och blå bård • Specifikt gynna eller missgynna viss fisk, fågel eller växt • Ett klarare vatten • Gynna friluftsliv Det är vi människor som sätter målen utifrån våra önskemål 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
5
Sjörestaurering Metoder
• Infrysning och sänkning • Decimeringsfiske • Trålning • Bottengarn • Elfiske • Not • • • • • • Inplantering Gift Klippning Mekanisk rensning Muddring Kemisk fällning 2012-11-08 Olika metoder innebär olika grader av ingrepp Vissa metoder kräver omfattande tillstånd
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
6
2012-11-08
Infrysning och sänkning
Fördelar
Billigt Ganska naturligt
Sjösänkning efter isen lagt sig
• Trycker ut fisk och minskar livsutrymmet • Kan bidra till anoxi och fiskdöd • Skadar vissa växter • Lyfter vass och rotfilt Leder effektivare ut näring Lämpar sig för mindre, grunda vatten
Nackdelar
Årsmånsberoende Vattendomsberoende Slår hårdare mot vissa fiskarter Kan skada ryggradslösa djur Återinvandringsrisker 7
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Decimeringsfiske Trålning
2012-11-08 • Ett stort och resurskrävande arbete • Kräver avancerad utrustning och kompetent personal • Kräver stort uttag för att ge resultat • Minimum två års insats
Nackdelar Fördelar
Kräver omfattande organisation Lätt med tillstånd Kräver fritt vatten och ren botten Lätt mätbart Kräver minst fyra personer Lätt sortera fisk Lämpar sig bäst för större och djupare vatten
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
8
Decimeringsfiske Bottengarn
Fördelar
Skonsam Lätt sortera och återsätta fisk Går bra med en person •
Storryssjor = Bottengarn
• Klassisk, beprövad “mjuk” metod • Viktigt känna sjön, fisket och bottenförhållanden • Fiske bäst på våren, ibland bra på hösten, ev uppehåll över sommaren
Nackdelar
Redskap dyra Störningsrisk Sårbart med en person Lämpar sig vid långgrunda mjukbottnar 2012-11-08 9
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Decimeringsfiske Elfiske
Fördelar
Intensiv och tidseffektiv Selektiv och skonsam • Fokus på lekfisk eller på höstståndplatser • Kräver tillstånd • Modern och ny teknik under utveckling
Nackdelar
Risk man missar leken Perfekt om man känner lekplatserna för aktuella arter 2012-11-08 10
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Decimeringsfiske Not
Fördelar
Intensiv och tidseffektiv Med modern teknik lätt hitta fisken •
Not = Landvad
• Trevlig klassisk metod • Bäst på gamla notbottnar • Kan ge mycket stora mängder fisk • Finsk specialitet • Senhöst eller vinter Bra när man kan. Sök råd österut.
Nackdelar
Jobbigt Man behöver gå i lära Behövs folk och båtar Man måste känna bottnen 2012-11-08 11
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Sjörestaurering Andra metoder
• • • • • Inplantering Gift Klippning Kemisk fällning Muddring Utsättning, ofta gös, för att boosta rovfiskarna. Görs ganska ofta. Troligen viss effekt, men svårt mäta Rotenon, dödar all fisk. Planktonalgsgifter, ger klarare vatten, men inget annat. Dessa metoder utförs inte i Sverige idag Vass- och vegetationsklippning. Öppnar vattenytan. Bra i grunda områden. Finns både små och stora aggregat. Bör upprepas Dåligt utvecklat i Sverige. Vad händer med bottnarna? Dyrt Tar bort bottenskikt och rotfilt. Problem med massorna. Dyrt Vad säger Miljöbalken? 2012-11-08 12
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
2012-11-08
Exempel och resultat
Lake Vallentunasjön
Area 600-700 ha Maximum depth 6,0 metres Average depth 2,4 metres Turnover time 1,2 years Inhabitants 35 000 Surroundings: farms, golf course, town centre, residential areas 13
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
2012-11-08
Exempel och resultat Vallentunasjön
• Planering, många år till beslut • Förundersökningar, provtrålning 2009 • Fullskaletrålning 2010-2011 • Bottengarn prov 2011, fullskala 2012-2013 • Viss utvärdering 2012 14
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Exempel och resultat Vallentunasjön
2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
15
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Kg 60 000
Uttag av vitfisk per år, kumulativt
50 000 2010 totalfångst 40 000 2011 totalt trålning+bottengarn 30 000 2012 bottengarn+trålning 20 000 10 000 0 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Vecka 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
16
Exempel och Resultat Vallentunasjön
3500
% Vitfisk 2012
3000 Fångst per vecka i bottengarnen 2012 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 % Vitfisk 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 2500 2000 1500 1000 500 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Vitfisk kg Rovfisk kg 2012-11-08 17
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Exempel och Resultat Vallentunasjön
2012 Fem bottengarn Rovfisk 28,8 ton
st / kg
Gädda 407 / 966 Gös Abborre Ål 3065 / 5 061 3314 / 1 034 13070 / 21 762 Vitfisk 18,5 ton
andels-%
Björkna/Braxen 48 % Mört Löja Lite småabborre 25 % 28 % Samt: Gers, Ruda, Sarv, Mal, Asp, Signalkräftor 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
18
2012-11-08
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Skillnaden vid standardiserat nätprovfiske mellan 2009-2012 Abborre Gös Mört Braxen Medelvikt% Antal% +54 -21 +1 +178 +316 +46 -39 -45
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
19
15 10 5 0 35 30 25 20 2012-11-08
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Djurplankton
Hjuldjur (Rotatoria) Hinnkräftor (Cladocera) Hoppkräftor (Copepoda) Limnologiska data från firma Naturvatten
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
20
25 20 15 10 5 0 2012-11-08
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Hinnkräftor (Cladocera)
Övriga Leptodora kindti Daphnia cucullata Chydorus sphaericus
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
21
1,5 2 23/dec 0 0,5 1 2,5 2012-11-08 11/feb
Exempel och Resultat Vallentunasjön
01/apr
Siktdjup Vallentunasjön
21/maj 10/jul 29/aug
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
18/okt 22 2012 2011
2012-11-08
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Andra effekter Vitfisk ner ca 65 % efter två års trålning, målet var 80 % Makrofyterna ökar här och där Boende mycket nöjda och upplever klarare vatten Den lokala opinionen är mycket positiv Politikerna älskar projektet Bra media
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
23
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Kostnader Trålning 2 år Bottengarn
per år
2 Mkr 1,5 Mkr Fosfor (0,7 % av våtvikt 90 ton vitfisk = 1285 kg P)
per ton vitfisk
61 500 (65 ton över 2 år) 81 000 4,3 – 5,7 Mkr
per ha
5 700 2 100 I dessa siffror ingår projektledning, årliga provtagningar, redskap, bränsle, arrenden, avsättning av fisk, brygghyra, redskapshyra, all extern personal……
(700)
Notera att vi fick mindre än hälften trålår 2 jämfört med trålår 1! 2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
24
Exempel och Resultat Vallentunasjön
Varför inte bättre resultat - möjliga orsaker Ännu inte Vallentunasjön 2012-11-08 • Trålning grumlar och göder • Sjön oskiktad, så vid vind blir den grumlig • Fisk anpassar sig efter fiskemetoden • Obalansen mellan arterna kanske inte så stor som man trott • Svårt beräkna mängd fisk före, under och efter tillräckligt bra • Tillväxten är större än väntat • Invandring 25
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Projektuppbyggnad
• Förstudier • Mer förstudier år 1 • Finansiering • Pilotförsök år 1 2012-11-08 • Linjeverksamhet med noggrann dokumentation år 2-3 • Löpande mätningar miljöfolk, media • Effektuppföljning år 2-3 • Informationsplan till politiker, allmänhet, ägare, fiskare, år 1-4 år 4 • Långsiktig uppföljning år 5- Säkra projektledning Säkra rådigheten Säkra utrustning och personal Säkra finansiering
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
26
Rekommendationer
Förankra idéerna väl Fråga runt Mät, mät, mät Ha inte för höga mål Tänk långsiktigt Men, gör alla andra åtgärder först! En handbok kring detta kommer snart att finnas på Länsstyrelsen Östergötlands rapportserie
Restaurering av övergödda sjöar – hur går man tillväga
2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
27
Tack för mig
2012-11-08
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
28